Vite mot qvacksalveri, tillämpligt eller icke?
13 januari 1874
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1874, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 577–578 i årgången 1874. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Elfte årgången, 1874 i litteraturen — s. 577–578 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs inför Högsta Domstolen den 13 Januari 1874». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Vid Bjäre häradsrätt yrkade stadsfiskalen G. Paulsson, att som häradsrätten genom utslag den 31 Oktober 1864, jemte det förre målaren G. Wahlström fälts till ansvar för obehörig utöfning af läkareyrket, vid vite af 500 riksdaler förelagt Wahlström att derifrån afstå, men Wahlström icke destomindre derefter med sjukdomars botande sig befattat, Wahlström alltså måtte åläggas utgifva berörda vite samt derjemte ådömas ansvar enligt lag för fortsatt qvacksalveri.
. Häradsrätten yttrade i utslag den 8 Februari 1873: att enär Wahlström medgifvit, att, efter det häradsrätten genom utslag den 31 Oktober 1864, hvilket ostridigt vunnit laga kraft, vid vite af 500 riksdaler förbjudit Wahlström att med läkarekonstens utöfvande sig befatta, Wahlström dock, utan att vara dertill berättigad, sysselsatt sig med inre och yttre sjukdomars botande, dömdes Wahlström, jemlikt 19 § i priv. för Collegium medicum den 30 Oktober 1688 och Kongl. Brefvet den 20 December 1776 samt med tillämpning af förberörda utslag, att böta 25 riksdaler till lika fördelning mellan åklagaren och Westra Karups sockens fattige samt att utgifva försutna vitet 500 riksdaler att lika fördelas mellan kronan och åklagaren.
Wahlström anförde besvär i hofrätten öfver Skåne och Blekinge, som meddelade utslag den 16 September 1873: att enär häradsrättens ofvanomförmälda åtgärd att förelägga Wahlström vite för utöfning af läkareyrket icke vore af beskaffenhet att vid bedömandet af nu anställda åtal medföra någon verkan, blef öfverklagade utslaget undanröjdt, hvad angick tillämpningen af nämnda vite, men i öfrigt fann hof-
Tidskrift för lagstiftning etc. 11:te årg. 37
s. 578 Sida 578 i årgången börjar här
rätten skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i samma utslag.
Paulsson sökte i underdånighet ändring, så vidt honom gått emot. .
Målet föredrogs inför Högsta Domstolen den 13 Januari 1874 (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér, friherre Leuhusen, Carleson, Wretman, Naumann och Huss), och fann Högsta Domstolen skäl icke vara anfördt, som kunde föranleda ändring i öfverklagade delen af hofrättens utslag.