Beträffande skyldighet för patronus att underhålla kyrka (Svaluf i Skåne).
3 juni 1874
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,8 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 232–236 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Förordningen om allmänna skogarne. Jagt- stadgan. Fiskeristadgan. skiftesstadgan. Förordningar om hem- mansklyfning och jordafsöndring, sjösänkning, vattenverk, berg- verk, eldskada, brandförsäkring, pensionsinrättningar, tillverk- ning och försäljning af bränvin. Ordningsstadgan för rikets, nr 5 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 37 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Förordningen om allmänna skogarne. Jagt- stadgan. Fiskeristadgan. skiftesstadgan. Förordningar om hem- mansklyfning och jordafsöndring, sjösänkning, vattenverk, berg- verk, eldskada, brandförsäkring, pensionsinrättningar, tillverk- ning och försäljning af bränvin. Ordningsstadgan för rikets, nr 5.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 232–236 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 3 Juni 1874»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Konung Fredrik den tredje i Danmark afstod genom Bref den 30 November 1650 till riddaren Jörgen Brahe och hans arfvingar Konungens i Danmark och danska kronans höghet och jus patronatus till Konga kyrka i Skåne samt dess anpart tionde. Uppå ansökning af öfverstelöjtnanten A. B. Berg von Linde, såsom innehafvare af jus patronatus till nämnda kyrka, att få till sig byta jus patronatus till Svalufs kyrka, som vore regal, beviljade Kongl. Maj:t i resolution den 15 Oktober 1760 det sökta bytet.
Sedan genom Kongl. Maj:ts befallninghafvandes i Malmöhus län och biskopsembetets i Lunds stift utslag den 24 Oktober 1866 samt Kongl. Kammarkollegii utslag den 21 Oktober 1867 föreskrifvits, att alla å Svalufs kyrka vid anställd besigtning befunna bristfälligheter borde iståndsättas och kyrkan genom tillbyggnad utvidgas så att deri bereddes sittplatser för minst 480 personer, så uttog nämndemannen Sven Åkesson i Munkagården, å Svalufs församlings vägnar, till hofrätten öfver Skåne och Blekinge stämning å hofrättsauskultanten Johan August Berg von Linde med påstående,
s. 233 Sida 233 i årgången börjar här
att som han innehade jus patronatus till nämnda församlings kyrka, med hvilken rättighet, enligt Kongl. Brefvet den 3 Maj 1822 1), vore ovilkorligen förenad skyldigheten att underhålla kyrkan i sådant skick, att den motsvarade sitt ändamål, Berg von Linde måtte förpligtas att iståndsätta ofvanomförmälda bristfälligheter och verkställa föreskrifna tillbyggnaden.
Berg von Linde bestred att af egna medel bekosta berörda reparation och tillbyggnad. Äfven om författningar utfärdats, som tillförbunde patronus att bygga och underhålla kyrka, kunde dessa författningar ej tillämpas på sådana jura patronatus, i afseende å hvilka bestämmelser angående kyrkas byggande och vidmakthållande funnes i patronbrefven meddelad. Enligt 9 § i Kongl. Res. på presterskapets besvär den 9 December 17662) vore äfven patroni vidsträcktare eller inskränktare skyldigheter beroende af patronbrefvets stadgande. Någon skyldighet utöfver hvad patronbrefvet den 30 November 1650 stadgade kunde således icke lagligen åläggas patronus. Nyssnämnda bref föreskrefve att patronus skulle vara pligtig »Kircken af sin indkomst ustraffeligen vedholde». Detta stadgande innefattade följaktligen ej skyldighet för patronus att af egna medel bekosta reparation eller nybyggnad utan innehölle endast att kyrkans inkomster borde dertill i första rummet användas. Försloge ej dessa inkomster, kunde det icke, då ej genom patronbrefvet sådan skyldighet ålagts patronus, åligga annan än dem, som i vanliga fall vore pligtige att kyrkobyggnad verkställa, att bekosta reparation och nybyggnad. 1650-års patronbref utmärkte att jus patronatus till Konga kyrka vore personelt, icke realt. Detta förhållande hade icke förändrats genom bytet år 1760. Såsom innehafvare af öfverstelöjtnanten A. B. Berg von Lindes rätt, på grund af hofrättsauskultanten Berg von Lindes faders testamente, innehade hofrättsauskultanten Berg von Linde personligt jus patrona-
‘) Angående istån dsättande af Hjertums kyrka m. m. Se Backmans lagsamling I, 323.
2) Se samma lagsamling I, 322.
s. 234 Sida 234 i årgången börjar här
tus. Ett af Berg von Linde till hofrätten inlemnadt utdrag af räkenskaperna för kyrkan under tiden frän och med 1861 till den 28 Februari 1869 började med ingen behållning och slutade med balans af förskjutna 50 rdr 34 öre.
Hofrätten yttrade i dom den 23 Juni 1871: att af handlingarne inhemtats, att Konung Fredrik den tredje i Danmark genom skriftlig handling, i hofrätten företedd i afskrift, mot hvars riktighet någon anmärkning icke blifvit framställd, den 30 November 1650 till riddaren Jörgen Brahe och hans arfvingar för nöjaktig betalning afstått Konungens i Danmark och danska kronans höghet och jus patronatus till Konga kyrka samt dess anpart tionde att bruka,"nyttja och behålla till evinnerlig egendom, mot skyldighet att, såsom orden lydde, » Kircken af sin indkomst ustraffeligen vedholde» äfvensom att årligen utgifva biskopens och prostens gästeri, och med anledning häraf Jörgen Brahe och hans arfvingar förklarats äga att utnämna kyrkovärdar, granska kyrkans räkenskaper samt öfver kyrkans inkomst kyrkan »til fremtarff forbedring, opbyggelse och beste» sjelfve disponera och vårda; samt att, uppå ansökan af öfverstelöjtnanten A. B. Berg von Linde att få till sig byta jus patronatus till Svalufs kyrka, som vore regal, emot jus patronatus till Konga kyrka, Kongl. Maj:t i resolution den 15 Oktober 1760 beviljat det sökta bytet; och emedan icke blifvit ifrågasatt, att ju ej de hofrättsauskultanten Berg von Linde, såsom ostridigt innehafvare af jus patronatus till Svalufs kyrka, åliggande skyldigheter borde bedömas efter Konung Fredrik den tredjes ofvan omförmälda förläningsbref den 30 November 1650; ty och som från de deri förekommande stadganden angående patronens skyldighet att kyrkan med dess inkomst vidmakthålla och hans rätt att öfver samma inkomst till kyrkans framtida behof, förbättring, uppbyggelse och bästa förfoga, icke kunde härledas något åliggande för patronen att utöfver den behållning, nämnda inkomst kunde lemna, vidkännas några utgifter för berörda ändamål, pröfvade hofrätten rättvist att ogilla käromålet, socknemännen obetaget att efter befogenhet i vederbörlig ordning väcka och
s. 235 Sida 235 i årgången börjar här
utföra talan om användande till ifrågavarande byggnadsföretag af Svalufs kyrkas influtne men till kyrkans behof möjligen ej redan använda och framdeles inflytande inkomster.
Sven Åkesson sökte, a församlingens vägnar, i underdånighet ändring. 1650-års patronbref till Konga kyrka kunde ej vara bestämmande i fråga om de skyldigheter, som ålåge patronus till Svalufs kyrka. Bytesresolutionen år 1760 innehölle ingen antydan derom att skyldigheterna för patronus till sistnämnda kyrka skulle bedömas efter 1650-års patronbref. Hofrätten hade visserligen yttrat, att det ej vore ifrågasatt att Berg von Lindes skyldigheter borde bedömas efter berörda patronbref, men detta vore ju ifrågasatt då Sven Åkesson uttryckligen yrkat, att Berg von Lindes skyldigheter skulle bedömas efter Kongl. Brefvet den 3 Maj 1822. Då med ifrågavarande jus patronatus följde rätt att uppbära kyrkotionden, och något särskildt stadgande angående patroni till Svaluf skyldigheter ej funnes, vore enligt 4 § af Kongl. Res. på allmogens besvär den 13 December 1672 och 1822-års Kongl. Bref, patronus skyldig att ej allenast underhålla kyrkan i dess nu befintliga skick, utan ock verkställa erforderlig tillbyggnad. Men äfven om 1650-års bref vore i förevarande fall tillämpligt, kunde detsamma ej tydas till befrielse för patronus. Deruti hette det nemligen, att patronus vore skyldig kyrkan af sin (ej dess, såsom hofrätten öfversatte ordet) inkomst underhålla.
Berg von Linde bestred bifall till det underdåniga ändringssökandet.
Jemte infordradt underdånigt utlåtande öfverlemnade Kammarkollegium afskrift af en vid 1671-års jordrefning i Konga socken företedd afskrift af Kongl. Brefvet den 30 November 1650, uti hvilken afskrift ofvananmärkta stadgande om skyldighet för patronus att »kircken af sin indkomst ustraffeligen vedholde» hade den lydelse, att patronus skulle vara pligtig »kircken af sin indkomst V-straffelig ved Lige at holde». Något vidare hade kollegiet icke att i saken meddela.
s. 236 Sida 236 i årgången börjar här
Medelst underdånigt betänkande den 29 April 1874 hemställde nedre revisionen (revisionssekreteraren Lagergren, konstituerade revisionssekreteraren Glimstedt, föredragande och t. f. revisionssekreteraren von Bahr), att enär Sven Åkesson icke torde hafva ådagalagt något förhållande, på grund hvaraf de Berg von Linde åliggande skyldigheter kunde anses vidsträcktare, än som genom Kongl. Brefvet den 30 November 1650 blifvit innehafvaren af jus patronatus till Konga kyrka ålagda, Kongl. Maj:t alltså och på det af hofrätten i öfrigt anförda skäl måtte pröfva rättvist gilla det slut, hvari hofrätten stannat.
Vid sakens underdåniga föredragning den 7 Maj 1874 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér, Naumann, Babe, Lagerstråle och Huss) blef nedre revisionens underdåniga betänkande af Högsta Domstolen bifallet.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 3 Juni 1874.