Vägran att aflägga domare-ed såsom nämndeman. Hufvudsakligt utslag eller icke! Rättegångsbalkens 16 kap. 4 §.
10 mars 1875
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 398–400 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, H) Rättegångsbalken med dit hörande förordningar. Inteck- ningsstadgan, nr 14 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 71 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken med dit hörande förordningar. Inteck- ningsstadgan, nr 14.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 398–400 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs inför Högsta Domstolen den 10 Mars 1875». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Arrendatorn Johan Johansson i Lundhagen, hvilken den 17 Maj 1874 blifvit å kommunalstämma behörigen utsedd till nämndeman för Hacksta socken inom Trögds härad, anmälde sig inför häradsrätten vid sommartinget nämnda år, för att såsom nämndeman intaga säte i rätten; men sedan domare-eden, på Johanssons begäran, blifvit af häradsrättens ordförande för honom uppläst, vägrade Johansson att aflägga eden, under uppgift att han icke tilltrodde sig kunna uppfylla de förbindelser eden medförde.
s. 399 Sida 399 i årgången börjar här
Häradsrätten meddelade beslut den 10 Augusti 1874, hvarigenom — enär Johansson af Hacksta församlings kommunalstämma blifvit till nämndeman för Hacksta utsedd, samt berörda uppdrag vore af beskaffenhet, att Johansson icke ägde detsamma sig undandraga — Johansson förelades, vid vite af 50 rdr, att aflägga den för uppdragets fullgörande i 1 kapitlet 7 § Rättegångsbalken föreskrifna ed.
I enlighet med meddelad hänvisning, besvärade sig Johansson hos Svea hofrätt. Då Johansson vore alldeles okunnig om lagen och icke hade ringaste insigt i domarevärf, borde han ej kunna tvingas att aflägga ed på att fullgöra hvad han saknade förmåga att uträtta, och det vore obilligt att af en bonde, som i sin hela tid sysslat uteslutande med jordbruk, fordra samma ed som af en teoretiskt och praktiskt lagkunnig person.
Då besvären inför hofrätten föredrogos, yppades skiljaktiga, meningar huruvida desamma kunde till pröfning upptagas; och yttrade dervid adjungerade ledamoten, vice häradshöfdingen Lagerberg: »Då enligt min åsigt häradsrätten genom öfverklagade beslutet icke afgifvit slutligt utlåtande i ärendet, anser jag besvären icke kunna till pröfning upptagas».
Öfrige ledamöterne, hofrättsrådet, friherre Leuhusen, assessoren Gripensköld samt adjungerade ledamöterne, fiskalen Almgren och vice häradshöfdingen Ahlgren, förklarade sig deremot beredde att upptaga besvären till pröfning; och sedan målet häruppå företagits till afgörande, meddelades utslag den 23 September 1874, enligt hvilket hofrätten fann skäl icke vara anfördt, som till ändring i häradsrättens beslut kunde föranleda.
Johansson anförde underdåniga besvär emot hofrättens utslag, under yrkande jemväl om befrielse från utöfning af nämndemansbefattningen, eller ock att Kongl. Maj:t måtte täckas af nåd befria Johansson från samma befattning eller åtminstone från afläggande af domare-ed, till stöd för hvilket sistberörda yrkande Johansson åberopade
s. 400 Sida 400 i årgången börjar här
16 § Regeringformen, mot hvars stadgande icke någons samvete finge tvingas, vare sig genom vitesbestämmelser eller annorledes.
Målet föredrogs inför Högsta Domstolen den 10 Mars 1875; och som hofrätten icke bort, emot stadgandet i 16 kapitlet 4 § Rättegångsbalken, Johanssons öfver häradsrättens beslut anförda besvär till pröfning upptaga, funno Högsta Domstolens fleste ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Naumann, von Hofsten och Huss) skäligt undanrödja hofrättens utslag.
Justitieråden Wretman och Lindhagen ansågo målet böra på de anförda besvären hufvudsakligen pröfvas.
Hvad angick Johanssons yrkande om entledigande från den honom uppdragna nämndemans befattningen; så fann Högsta Domstolen samma yrkande innefatta ett ämne, som ej tillhörde Kongl. Maj:ts omedelbara pröfning; och tillstyrkte Högsta Domstolen, att Kongl. Maj:t måtte förklara hvarken berörda fråga eller Johanssons anhållan om befrielse från domare-edens afläggande utgöra föremål för Kongl. Maj:ts nåd.