Ådömde böter nedsatte i Konfiskations-kontoret i Stockholm i mål rörande underlåtenhet att egna nödig tillsyn å fartyg. Kongl. Brefvet till Svea hofrätt den 22 Maj 1829 (Backmans Lagsaml. 2 H. s. 455).
16 februari 1875
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 445–446 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, H) Rättegångsbalken med dit hörande förordningar. Inteck- ningsstadgan, nr 18 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 83 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken med dit hörande förordningar. Inteck- ningsstadgan, nr 18.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 445–446 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 16 Februari 1875». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Uppå åtal af t. f. advokatfiskalen vid General-tullstyrelsen C. A. Braun blef sjökaptenen 0. E. Nylén af Stockholms rådstufvurätt, genom utslag den 29 Juli 1874, dömd att för underlåtenhet att egna nödig tillsyn å sitt fartyg, jemlikt 18 § i Tullstadgan, sådan denna § lydde uti Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 1869, böta 20 rdr.
Deröfver anförde Nylén besvär hos Svea hofrätt, som i utslag den 8 September 1874 sig utlät: att som, enligt den af rådstufvurätten för sökande af ändring i dess utslag meddelade hänvisning, det ålegat Nylén att vid sina besvär foga antingen bevis, att de honom ådömda böter blifvit hos rådstufvurätten nedsatta, eller ock en af två personer, en för begge och begge för en, ingången borgen för berörda böter, eller, om klaganden för fattigdom sådant ej förmådde, intyg derom af domstolen eller domaren eller, om det ej kunde ske, af vederbörande kronobetjent eller kyrkoherden i den församling, der klaganden bodde och hade sitt hemvist, allt vid påföljd att, om något af hvad sålunda blifvit föreskrifvet försummades, klaganden skulle hafva förlorat sin talan och besvären icke komma under pröfning, men Nylén, hvilken vid besvären fogat bevis, att de honom i målet ådömda böter blifvit i Konfiskationskontoret i Stockholm för besvärs anförande deponerade, hvarken derigenom eller eljest fullgjort hvad såsom vilkor för ändringssökandet varit honom i omförmälda hänseende föreskrifvet; alltså kunde hofrätten icke, emot 38 punkten i Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, besvären till pröfning upptaga.
s. 446 Sida 446 i årgången börjar här
Nylén anförde häröfver i underdånighet besvär.
Målet föredrogs den 16 Februari 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Cramér, Almqvist, Wretman, Naumann, von Hofsten, Huss och Lindhagen); och som, enligt Kongl. Maj:ts Bref till Svea hofrätt den 22 Maj 1829, klaganden lagligen ägt för besvärs anförande emot rådstufvurättens ifrågavarande utslag nedsätta böterna hos Konfiskationskontoret, alltså funne Högsta Domstolen skäligt, med undanrödjande af hofrättens utslag, visa målet åter till hofrätten, som hade, uppå anmälan, detsamma ånyo företaga och dermed lagligen förfara.