Afverkningsrätt, eller icke, å skogstrakt, som vid laga skifte, der skattetalet tagits till delningsgrund, helt och hållet frångått innehafvaren, utan ersättning i annan jord och skog; allt under åberopande dels af ett undantag, gjordt vid äldre byte, dels af
26 maj 1875
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 626–630 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Förordningen om allmänna skogarne. Jagt- stadgan. Fiskeristadgan. skiftesstadgan. Förordningar om hem- mansklyfning och jordafsöndring, sjösänkning, vattenverk, berg- verk, eldskada, brandförsäkring, pensionsinrättningar, tillverk- ning och försäljning af bränvin. Ordningsstadgan för rikets, nr 17 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 112 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 17 för det här referatet, men referatet börjar på s. 626 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Förordningen om allmänna skogarne. Jagt- stadgan. Fiskeristadgan. skiftesstadgan. Förordningar om hem- mansklyfning och jordafsöndring, sjösänkning, vattenverk, berg- verk, eldskada, brandförsäkring, pensionsinrättningar, tillverk- ning och försäljning af bränvin. Ordningsstadgan för rikets, nr 17.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 626–630 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 26 Maj 1875»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Den 17 Oktober 1801 upprättades emellan Jan Jacob Petré, såsom ägare till de så kallade Lögdöverken, hvartill Suhlå bruk hörde, och bonden Erik Olsson i Nysäter en afhandling, hvilken innehöll, bland annat, följande: »Jag Jan Jacob Petré gör härmed veterligt, att jag, med min kära hustrus ja och samtycke, upplåter och i kraft af detta bytesbref afstår mitt i Sodalens by och Indals socken ägande skattehemman n:o 2, bestående af 4 måls jord, till bonden Erik Olsson i Nysäter, emot att Erik Olsson till mig afstått dess i Nysäters by och Indals socken ägande kronoskattehemman n:o 2 om 5’mål.............Med dessa vilkor afhänder jag Petré nu mig, min kära hustru, barn och efterkommande förrberörda hemman n:o 2 i Sodals by...........jemte lika många tunnlands vidd af skogsmarken, som Erik Olsson till mig i Nysäter afträdt, godt och ondt, berg och myrar, öfverhufvud eller tunnland mot tunnland räknadt, och hvilken skogstrakt skall utbytas på vestra och södra ändan af Sodals byaskog,...................................och tillegnar detsamma bonden Erik Olsson, dess hustru, barn och efterkommande till evärdelig ägo».
Vid detta byte behöll Petré dock en del af den skog, som tillhörde ofvanomförmälda hemman i Sodalen.
Enligt fastebref af 1865 och 1870 erhöllo grosshandlarne Lars Johan Hierta och Bernhard Almqvist fasta å hela Suhlå bruk med derunder lydande hemman och lägenheter.
Under åren 1867—1870 undergick Sodalens by laga skifte, dervid skattetalet togs till delningsgrund. Vid detta
s. 627 Sida 627 i årgången börjar här
skifte ägde Suhlå bruksägare 2 hemmansdelar i Sodalen, nämligen 41/2 mål af n:o 1 och 4 mål af n:o 2, hvilken sistnämnda hemmansdel utgjorde ett annat hemman, än det Petré till Erik Olsson genom ofvanomförmälda byte sig afhände.
Den del af skogsmarken till sistnämnda hemman, som Petré vid bytet behöll och hvilken skogstrakt Suhlå bruksägare fortfarande innehaft utöfver sitt skattetal, tillföll vid skiftet de af Petré bortbytta 4 mål af n:o 2 Sodalen, hvilken hemmansdel då tillhörde Skönviks aktiebolag.
Den 28 September 1869 träffade skiftesdelägarne i fråga om skogen förening af följande innehåll: »Med betraktande af våra utlagda skogslotter och med kännedom af ståndskogens beskaffenhet å desamma samt för att åstadkomma en i möjligaste måtto rättvis ståndskogsliqvid, hafva vi träffat följande öfverenskommelse, nämligen: att hvar och en af oss skall äga rättighet att från förr innehafda och till annan delägare afträdda skogstrakter afhugga all ståndskog, som i diameter är öfver 101/2 verktum, 24 fot från stubben, som åter räknas 11/2 fot från roten, samt att nu nämnde afhugg skall vara uttaget inom fyra år från skiftets tillträde».
Till 1872-års vårting med Indals härad uttogo grosshandlarne Hierta och Almqvist stämning å Skönviks aktiebolag och, med förmälan att nämnda bolag under vintern 1871 och 1872 låtit afverka en mängd virke å ofvanomförmälda, bolaget vid skiftet tilldelade skogstrakt, yrkade, att Suhlå bruksägare måtte, i enlighet med bestämmelserna i föreningen den 28 September 1869, tillerkännas uteslutande rätt till afverkning å berörda skogstrakt.
Bolaget bestred käromålet. Ehuru Petré efter 1801- års byte ostridigt behållit en del af det utaf honom då bortbytta Sodalshemmanets skog, vore dock ej styrkt, att Petré dertill varit berättigad på grund af bytesbrefvet, enär rättigheten härtill berott på en jemförelse mellan de mot hvarandra skiftade hemmanens skogsarealer. Icke heller vore styrkt att nuvarande ägarne af Lögdöverken och Suhlå bruk förvärfvat äganderätt till omstämda skogen. Den omständighet att nuvarande ägarne af Suhlå bruk några år
s. 628 Sida 628 i årgången börjar här
innehaft ifrågavarande skogstrakt saknade all betydelse, enär blotta innehafvet ej kunde grundlägga äganderätt till jord af sådan beskaffenhet som den ifrågavarande. Men äfven om bruksägarnes äganderätt till omtvistade skogstrakten vore ostridig, hade bruksägarne dock ej för denna trakt ingått i skiftet och således ej heller ägt att i egenskap af skiftesdelägare derom ingå någon öfverenskommelse. Den åberopade föreningen vore derföre icke tillämplig på omstämda skogstrakten.
Genom utslag den 16 Januari 1874 utlät sig härads-' rätten: att som upplyst vore, att ifrågavarande skogstrakt vid laga skiftet icke tillhört något af Suhlå bruksägares hemman i Sodalen, utan varit under annat hemmans skatt inbegripen, och den ersättning, hvilken enligt skiftes stadgan borde utgå till delägare, som mistat ståndskog, afsåge allenast det fall, att delägare i stället för den mistade skogen fått, efter antagen delningsgrund, sig tillagd annan jord, derå ingen eller sämre skog funnes, och således icke den händelse, då jord och skog, som delägare förut innehaft, honom vid skiftet helt och hållet frångått utan ersättning i annan jord och skog, dervid någon liqvid om ståndskog enligt skiftesförfattningarne ej kunde ifrågakomma, men Suhlå bruksägare, till stöd för sitt anspråk på afverkningsrätt å ifrågavarande skogstrakt, hufvudsakligen åberopat den vid skiftet ingångna förening angående ståndskogsliqviden, hvilken förening, vid det förhållande att skogstrakten, enligt hvad ostridigt vore, vid laga skifte frångått bruksägarne utan att dessa erhållit någon deremot svarande jord, följaktligen icke vore i denna sak tillämplig; alltså och då i förevarande sak icke vore fråga om äganderätten till omförmälda skogstrakt, samt Hierta och Almqvist, hvilka numera icke vore innehafvare af densamma, icke visat laglig grund för den yrkade afverkningsrätten, blef käromålet af häradsrätten ogilladt.
Bruksägarne vädjade till Svea hofrätt, som i dom den 16 Juli 1874 yttrade: att emedan upplyst vore, att, sedan genom en den 17 Oktober 1801 upprättad afhandling Jan Jacob Petré, såsom ägare till de så kallade Lögdöverken,
s. 629 Sida 629 i årgången börjar här
hvartill Suhlå bruk hörde, emot ett hemman i Nysäters by till annan person bortbytt ena hälften eller fyra mål af skattehemmanet n:o 2 i Sodalens by, med förklarande, att dertill skulle räknas, utom hus, qvarn och sågandelar, jord vid hemägorna, fäbodsvall, odlingsland och myrslåtter, äfven lika mänga tunnlands vidd af skogsmarken, som i Nysäter till Petré afträddes, Lögdöverkens ägare varit i besittning af en del utaf den skogsmark, som tillhörde omförmälda hälft af hemmanet n:o 2 i Sodalen; att den för ett, är 1867 börjadt och 1870 afslutadt, laga skifte i Sodalens by uppgjorda häfdeförteckning innehölle att Suhlå bruksägare, hvilka vid skiftets början områdde dem ännu tillhöriga andra hälften eller likaledes fyra mål af n:o 2 jemte fyra och ett halft mål under mo 1, såsom ägare af nyssnämnda fyra mål under mo 2 före skiftet innehaft af skogsmarken ägor, betecknade med mo 2,948—3,517 samt med litt. Bd och Be; äfvensom att den omtvistade skogstrakten vore belägen inom det sålunda i häfdebeskrifningen för Suhlå bruksägare upptagna område; ty och som vid berörda förhållande den omständighet att samma skogstrakt vid skiftet, der icke innehafvet utan skattetalet antogs till delningsgrund, tillfallit förstomförmälda, icke till Suhlå bruk hörande hälft af hemmanet mo 2, utan något vederlag till bruksägarne, icke lagligen utgjorde hinder för tillämpning i denna sak af åberopade, den 28 September 1869 under skiftet af Suhlå bruksägare och öfrige grannar i byn träffade förening, hvarigenom stadgades, att hvar och en af dem skulle äga rättighet att från förr innehafda och till annan delägare afträdda skogstrakter inom viss tid afhugga och uttaga all ståndskog, som i diameter vore öfver 101/2 verktum, 24 fot från stubben, räknad 11/2 fot från roten; alltså funne hofrätten skäligt att, med ändring af häradsrättens utslag i sjelfva saken, förklara Hierta och Almqvist hafva genom nämnda förening erhållit rättighet till afverkning å ifrågavarande skogstrakt, med de vilkor föreningen bestämde.
Bolaget sökte i underdånighet ändring.
s. 630 Sida 630 i årgången börjar här
Medelst underdånigt betänkande den 7 April 1875 hemställde nedre revisionen (revisionssekreterarne Glimstedt och. Widström samt t. f. revisionssekreteraren Herslow, den sistnämnde föredragande), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom.
Vid sakens underdåniga föredragning den 20 April inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden friherre Leuhusen, Almqvist, Rabe, Olivecrona, Lagerstråle, von Segebaden och Lindhagen) blef nedre revisionens betänkande af Högsta Domstolen bifallet.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 26 Maj 1875.