Till landtmäteri-förrättning i ändamål att klyfva hemman, tillhörigt två personer, infinna sig dessa begge, efter kallelse till dem genom särskilda skrifvelser. Men ägodelningsrätt vägrar fastställelse å den verkställda hemmansklyfningen, emedan för-
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 693–695 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Förordningen om allmänna skogarne. Jagt- stadgan. Fiskeristadgan. skiftesstadgan. Förordningar om hem- mansklyfning och jordafsöndring, sjösänkning, vattenverk, berg- verk, eldskada, brandförsäkring, pensionsinrättningar, tillverk- ning och försäljning af bränvin. Ordningsstadgan för rikets, nr 23 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 124 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 22 för det här referatet, men referatet börjar på s. 693 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Förordningen om allmänna skogarne. Jagt- stadgan. Fiskeristadgan. skiftesstadgan. Förordningar om hem- mansklyfning och jordafsöndring, sjösänkning, vattenverk, berg- verk, eldskada, brandförsäkring, pensionsinrättningar, tillverk- ning och försäljning af bränvin. Ordningsstadgan för rikets, nr 23.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 693–695 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Kommissionslandtmätaren R. Rubin verkställde i Oktober månad 1873 klyfning af 1/16 mantal Öskebohyttan inom Örebro län, hvilken hemmansdel ägdes af två personer till hälften hvardera. Till förrättningen kallades delägarne genom särskilda skrifvelser, och infunno de sig begge personligen. Sedan erforderliga förberedande åtgärder verkstälts, utstakades lotterna, dervid delägarne erhöllo hvar sitt skifte.
Den sålunda verkställda hemmansklyfningen anmäldes hos Nora och Hjulsjö härads ägodelningsrätt till fastställelse; men genom utslag den 30 December 1874 utlät sig ägodelningsrätten: att enär af handlingarne sig visade, att delägarne i hemmanet blifvit genom skrifvelser till förrättningen kallade och att förrättningen således icke blifvit så kun-
s. 694 Sida 694 i årgången börjar här
gjord, som i 22 § Skiftesstadgan funnes föreskrifvet, förty, med åberopande af 94 § i samma stadga, förklarades den sökta fastställelsen icke kunna meddelas; i följd hvaraf det ålåge skiftesmannen att förrättningen ånyo företaga och dermed lagligen förfara.
Häremot anförde Rubin underdåniga besvär och yrkade, att då delägarne icke klagat öfver sättet för kallelsen och de begge varit tillstädes vid förrättningen, öfverklagade utslaget måtte upphäfvas och ägodelningsrätten föreläggas att meddela den sökta fastställelsen.
Skiftesdelägarne, som undfått del af besvären, yttrade i anledning deraf, att då de ensamme voro delägare i hemmanet och till alla delar åtnöjdes med klyfningen, något hinder mot fastställelse icke förefunnes å deras sida.
Ägodelningsrättens ordförande förmälde i det handlingarne åtföljande missivet, att rätten ansett sig böra vägra fastställelse, emedan vid hemmansklyfning kunde förekomma frågor om rågångar och ägoutbyten (hvilket dock ej nu varit fallet) och emedan dylik förrättning borde behandlas på samma sätt som laga skifte och således enligt 22 § skiftesstadgan kungöras.
Nedre revisionen (revisionssekreterarne von Bahr och Lagergren samt konstituerade revisionssekreteraren Åbergsson, den sistnämnde föredragande) afgaf den 24 April 1875 underdånigt betänkande af följande innehåll: »Som, enligt hvad handlingarne utvisa, de personer, hvilkas rätt varit af ifrågavarande hemmansklyfning beroende, vid förrättningen tillstädeskommit och sedermera lemnat densamma oklandrad, samt vid sådant förhållande den omständighet, att bemälde personer icke blifvit genom kungörelse i kyrkan utan medelst skrifvelse från landtmätaren till förrättningen kallade, icke torde hafva utgjort hinder för meddelande af den sökta fastställelsen, hemställer nedre revisionen, att Kongl. Maj:t måtte pröfva skäligt, med upphäfvande af ägodelningsrättens utslag, visa ärendet åter till ägodelningsrätten, som torde hafva att detsamma ånyo företaga och dermed lagligen förfara».
s. 695 Sida 695 i årgången börjar här
Då målet den 26 April 1875 föredrogs inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, Södergren, Cramer, Naumann, Huss, Lindhagen och Svedelius), blef nedre revisionens betänkande af Högsta Domstolen bifallet.