» » 34 » » » 51/3 » sålunda undergått

26 april 1875


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 1,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 691–693 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 691–693 där är samma sidor som här.
  • Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 26 April 1875». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

1 1 A * . 10 1. e e • o181 klyfning, enligt enskiftesdelningen haft sma agor à sju olika trakter, men enligt ofvanberörda fördelning högsta antalet

skiften till någon af delägarne utgjorde endast sex, så an-

sågo förrättningsmännen att fråga om antalet skiften ej behöfde underställas ägodelningsrättens pröfning.

s. 692 Sida 692 i årgången börjar här

Förrättningen anmäldes till fastställelse hos Jösse härads ägo delning srätt, som genom utslag den 30 December 1874 yttrade: att som vid granskning af ifrågavarande hemmansklyfning inhemtats, att en jordägare bekommit sin lott i sex skiften och en annan i fem, samt den omständighet, att ofvannämnda två hemmansdelar, hvilka vid enskiftesförrättningen hvar för sig erhållit ägor i fyra skiften, bekommit dessa å sju särskilda trakter, icke, på sätt landtmätaren och gode männen förmenat, kunde föranleda dertill, att skiftesmannen skulle äga rätt att, utan att frågan om skiftesantalet underställdes äg o delning srätten, tillägga delägarne flera skiften än hvad vid enskiftet hvardera af de ursprungliga hemmanslotterna bekommit; alltså och då hvad i skiftesprotokollet till stöd för en sådan åtgärd anförts derom, att åtskilliga af de nu utlagda lotterna gränsade intill hvad jordägarne för öfrigt i hemmanet ägde, icke heller kunde medföra en sådan rätt, funne ägodelningsrätten, oaktadt besvär mot hemmansklyfningen icke ingifvits, sig icke då kunna den sökta fastställelsen meddela, utan blefvo handlingarne återställda till skiftesmannen, som hade att ärendet ånyo upptaga och utan hinder af de åtgärder, som i detsamma vidtagits efter det frågan om skiftesantalet bort förekomma, dermed vidare lagligen förfara.

I underdåniga besvär yrkade Roman på anförda skäl att detta utslag måtte upphäfvas samt ägodelningsrätten förständigas att meddela fastställelse. Uti infordrad förklaring från skiftesdelägarne instämde desse med Roman.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne von Bahr samt Lagergren och konstituerade revisionssekreteraren Abergsson, den sistnämnde föredragande) afgaf den 24 April 1875 underdånigt betänkande, af följande innehåll: »Som delägarne, derigenom att de båda hemmansdelarne tillsamman undergått klyfning, erhållit ett mindre antal skiften, än som, med hänsyn till det vid enskifte sförrättningen bestämda skiftesantal, jemlikt grunderna i 94 § skiftesstadgan kunnat, derest hemmansdelarne blifvit hvar för sig klufne, delägarne tilldelas, samt vid sådant förhållande den omständighet, att frågan

s. 693 Sida 693 i årgången börjar här

om skiftesantalet icke blifvit ägodelningsrättens pröfning underställd, icke torde utgöra hinder för meddelande af den sökta fastställelsen, hemställer nedre revisionen att Kongl. Maj:t mätte pröfva skäligt, med undanrödjande af öfverklagade utslaget, visa ärendet äter till ägodelningsrätten, som torde hafva att detsamma ånyo företaga och dermed vidare lagligen förfara».

Målet föredrogs den 26 April 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, Södergren, Cramer, Naumann, Huss, Lindhagen och Svedelius); och fann Högsta Domstolen icke skäl att uti ägodelningsrättens öfverklagade utslag göra ändring.