Naumanns tidskrift 1876 s. 120

För ofvannämnda valkrets hölls den 13 September 1875, med begagnande af omedelbart valsätt, val till ledamot af Riksdagens andra kammare för tre är frän och med 1876 års början. Genom kungörelse, som upplästs i kyrkorna inom domsagan, hade valet utsatts att å nyssnämnde dag hållas inför kommunalstämmornas ordförande, samt desse förständigats att till domhafvanden aflemna valprotokollen före Onsdagen den 22 i samma månad, »å hvilken dag klockan XI f. m. vid tingsstället Mogata de afgifna rösterna komme att sammanräknas samt fullmakt utfärdas för den, som de flesta rösterna erhållit.» På utsatt tid och ort kom t. f. domhafvanden tillstädes jemte två af de valberättigade. Dervid tillkännagaf t. f. domhafvanden, »att, med anledning

1) Vid tidsbestämmelsen kan i arrendekontrakt vara fogadt dels sådant vilkor,• som det beror pä arrendatorn sjelf att iakttaga eller icke, t. ex. att, om han afyttrar något af hemmanets skog, eller underlåter att å öfverenskommen dag betala arrendet, skall kontraktet vara förverkadt och honom åligga att genast afflytta; dels sådant tidsbegränsande vilkor, som år af arrendatorns åtgärd oberoende, t. ex. att derest jordegaren dör inom de bestämda fem arrendeåren, eller en sublocator dessförinnan aflider, skall arrendet genast upphöra.

Det är bestämmelser af sistnämnda slag, om hvilka, bland annat, i detta rättsfall är fråga, och hvilka bestämmelser måste noggrant skiljas från arrendevilkor af förutnämnda art. Således: Kan en jordbruksfastighet anses vara arrenderad på »minst fem år», derest kontraktet innehåller, att, om jordegaren dessförinnan dör, arrendet skall genast upphöra, och det utan ersättning till arrendatorn för den förtida afflyttningen ?

s. 121 Sida 121 i årgången börjar härKopiera citering

deraf, att kvarken före denna dag blifvit insändt och ej heller nu tillhandahölles protokoll ôfver valet inom Gryts socken, ny dag komme att bestämmas för sammanräkning af de afgifna rösterna»; och i ny kungörelse bestämdes, att röstsummeringen skulle försiggå i Söderköping den 30 September.

Derförinnan anmälde godsegaren T. Lybeck hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län protest mot valförrättarens uppskofsbeslut och förbehöll sig öppen talan.

Sedan valprotokollet för Gryts socken kommit t. f. domhafvanden tillhanda, skedde röstsummeringen den 30 September, hvarvid befanns, att förre häradsdomaren August Magnusson i Hosum erhållit 124 röster (deraf 64 i Gryt), landtbrukaren N. Fosser på Halleby 91 röster (deraf 3 inom Gryt) och förre riksdagsmannen Sven Hansson i Torp 84 röster (deraf ingen inom Gryt). Domhafvanden förklarade häruppå August Magnusson hafva erhållit de flesta rösterna och förty vara utsedd till riksdagsman, hvartill fullmagt komme att för honom utfärdas.

Valet öfverklagades hos Kongl. Maj:ts ofvannämnde befallningshafvande af:

l:o) Godsegaren Lybeck, som yrkade, att, enär den om valet utfärdade kungörelsen uttryckligen föréskrefve, att valprotokollen skulle till domhafvanden inlemnas före den 22 September; att nämnda dag klockan XI f. m. de afgifna rösterna skulle vid tingsstället Mogata komma att sammanräknas; och att fullmagt då skulle utfärdas för den, som de flesta rösterna erhållit, valförrättningen äfven då bort afslutas, utan hinder deraf att valprotokollet från en socken icke inkommit, och domhafvandens åtgärd att till annan dag uppskjuta valförrättningens afslutande anses lagstridig, vid hvilket förhållande och då, om de i Gryt afgifna rösterna frånräknades, på sätt den 22 September bort ske, Fosser erhållit de flesta rösterna, eller 88, och näst honom Sven Hansson i Torp 84 röster, men August Magnusson endast 60 röster, Fosser borde af Kongl. Maj:ts befallningshafvande förklaras vara lagligen vald till riksdagsman för domsagan och fullmagt för honom i sådant afseende utfärdas;

s. 122 Sida 122 i årgången börjar härKopiera citering

2:0) Komministern A. Törnfelt, hvilken på enahanda grund yrkade, att domhafvandens förklarande att August Magnusson vore vald måtte ogillas, samt att den, som vid den sammanräkning af rösterna, hvilken bort ske den 22 September, fått de flesta rösterna, skulle förklaras vara till riksdagsman för domsagan utsedd; samt

3:0) Johan Johansson i Warsten och tre andre valberättigade, hvilka likaledes yrkade, att rösterna inom Gryts socken måtte lemnas utan afseende och den, som utom dem erhållit de flesta rösterna, förklaras vara vald; men hvilka klagande, beträffande valförrättningarne inom hvarje särskild kommun, tillika anmärkte:

att protokollet från S:t Annæ socken icke utvisade att valet skett inför ordföranden i kommunalstämman, vid hvilket förhållande äfven de der afgifna rösterna bort lemnas utan afseende, hvarigenom tre röster frånginge Fosser och en röst Sven Hansson;

att valprotokollet från Yxnerum ej innehölle, att röstsedlarne afgifvits slutna, i följd hvaraf de der afgifna fem rösterna borde ytterligare frånräknas Fosser, som sålunda erhållit blott 80 röster, då Sven Hansson deremot fått 83;

att, med undantag af valprotokollen från Mogata och Skönberga, inom hvilka socknar Sven Hansson fått 17 röster och Fosser 11 röster, de öfriga till domhafvanden inkomna valprotokollen ej upptagit namnen på tillstädeskomne valberättigade, vid hvilket förhållande och då således ej kunde granskas huruvida personer, som icke varit valberättigade, i valen deltagit, på de sålunda ofullständiga valprotokollen afseende ej borde fästas; — samt vidare att derest, oaktadt dessa anmärkningar, sistnämnde klagandes påstående icke kunde bifallas, dessutom vid de särskilda valförrättningarne förelupit följande felaktigheter, som borde föranleda valets undanrödjande och anställande af nytt val, nemligen:

att inom Ringarums församling kasserats en valsedel af innehåll: »förre riksdagsmannen Sven Hansson Torp från Finnebo», fastän någon tvetydighet deruti icke förefunnits;

s. 123 Sida 123 i årgången börjar härKopiera citering

att länsmannen Nilzon, på sätt inför domhafvanden företedt, af vederbörande kommunalstämmas ordförande utfärdadt intyg innehölle, icke tillåtits rösta, ehuru han, enligt vederbörande häradsskrifvares nu företedda bevis, innehade boställe till faststäldt taxeringsvärde af 13,000 kronor och vore taxerad till bevillning för 500 kronors inkomst, och detta på den grund, att hans boställe varit utarrenderadt;

att komministern K. H. Larsson i Mjölby, ehuru icke skattskrifven i Ringarums socken, tillåtits derstädes rösta;

att hemmansbrukaren Anders Eriksson i Algutsbo likaledes fått deltaga i valet inom Ringarum, ehuru hans brukningsrätt ej vore bestämd till minst fem år, utan grundad på ett den 27 November 1862 upprättadt kontrakt, hvarigenom P. Hagberg upplåtit hemmanet Algutsbo åt Anders Eriksson till bruk och nyttjande från den 14 Mars 1863 och intill dess kontraktet upphörde »efter laglig, å någondera sidan skedd uppsägning;»

att jämväl hemmansbrukaren Gustaf Eriksson i Narebo deltagit i valet inom nyssnämnda socken, ehuru han icke egde något brukningskontrakt;

att inom Mogata socken P. Forssman tillåtits rösta, ehuru hans arrenderätt till hemmanen Dahla och Solberga ej vore definitift, utan blott vilkorligen bestämd till minst fem år, i det nemligen att kontraktet angående Dahla skulle gälla från den 14 Mars 1874 till laga fardag efter uppsägning, och kontraktet angående Solberga, hvilket hemman C. W. Ekenstam innehaft på arrende och öfverlåtit till Forssman, innehölle följande bestämmelse: »arrendetiden bestämmes till 6 år, räknadt från den 14 Mars 1874 till samma dag 1880, men skulle dessförinnan, »till följd af enkefru, grefvinnan M. von Schwerins möjligen inträffade frånfälle, min besittningsrätt till hemmanet upphöra, slutar äfven arrendet samma fardag, utan att arrendatorn eger rätt till någon särskild ersättning för förtida afflyttning;» samt

att kyrkoherden i Drothem J. W. de Besehe, ehuru han den 21 April 1873 blifvit af Göta hofrätt på egen be-

s. 124 Sida 124 i årgången börjar härKopiera citering

gäran stäld under förmyndare, tillåtits deltaga i valet inom Drothem.

Konungens befallningshafvande yttrade genom utslag den 19 Oktober 1875: att som, beträffande först de anmärkningar, hvilka blifvit gjorda mot valförrättningarne inom de särskilda kommunerna, genom de vid besvären fogade bevis vore ådagalagdt, att komministern Larsson, som deltagit i valet inom Ringarums församling, ej varit der för åren 1874 och 1875 skattskrifven, och att kyrkoherden de Besehe, som deltagit i valet i Drothems socken, vore i omyndighetstillstånd försatt, funne Konungens befallningshafvande dem icke hafva varit inom nämnda kommuner valberättigade; hvaremot och då länsmannen Nilzon, som ostridigt bortarrenderat sitt boställe, för hvilket således arrendatorn vore i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad, för ôfrigt ej vore taxerad till bevillning för mera än 500’ kronors årlig inkomst och således ej valberättigad, samt ej mindre Anders Eriksson i Algutsbo, än ock P. Forssman visats hafva arrendekontrakt, af hvilka den förres, ehuru stäldt på uppsägning, gält ända sedan år 1863, och den senares, ehuru kontraktet i händelse af en persons död skulle dessförinnan upphöra, vore uppgjordt för 6 år, och de vid sådant förhållande måste anses hafva varit valberättigade, Konungens befallningshafvande funne hvarken dessa anmärkningar eller hvad som obestyrkt i besvären uppgifvits om G. Erikssons i Narebo saknade valrätt, om förment obehörigt kasserande af en valsedel i Ringarums församling, om olagligheter vid valförrättningarne i S:t Annæ och Yxnerum och om de insända valprotokollens ofullständighet för alla socknar utom Mogata och Skönberga, förtjena vidare afseende; och att, vidkommande derefter anmärkningarne mot valförrättarens åtgärd att från den 22 till den 30 September uppskjuta den i valkungörelsen till förstnämnda dag utsatta sammanräkningen af rösterna och hans förklarande, att August Magnusson i Hosum vore till riksdagsman för domsagan utsedd; så och emedan, på sätt Kongl. Maj:t i likartadt fall äfven förklarat, domhafvanden rätteligen förfarit, om han, utan hinder

s. 125 Sida 125 i årgången börjar härKopiera citering

deraf, att valprotokollet frän Gryt då ännu icke inkommit, å den i valkungörelsen bestämda tid företagit hopsummering af rösterna, samt han följaktligen måste anses hafva obehörigen uppskjutit rösternas sammanräknande och dervid fästat afseende å det för sent inkomna valprotokollet från Gryt; ty och som af handlingarne framginge, att, enligt de till domhafvanden i rätt tid inkomna valprotokollen, landtbrukaren Fosser då erhållit 88 röster och Sven Hansson i Torp 84 röster, samt äfven om de af komministern Larsson och kyrkoherden de Besehe, på sätt ofvan berördt vore, obehörigen afgifne 2 rösterna skulle antagas hafva tillfallit Fosser och förty dennes nyssberörda röstetal frånräknas, han i alla fall erhållit röstöfvervigt; alltså och då det slut, valförrättningen sålunda rätteligen erhållit, icke kunde förändras genom berörda godkännande af de mot de särskilda valförrättningarne framstälda anmärkningar, pröfvade Konungens befallningshafvande, med ogillande af domhafvandens förklarande, att August Magnusson i Hosum blifvit till riksdagsman för domsagan utsedd, lagligt förklara landtbrukaren Fosser vara med 86 röster dertill vald; i följd hvaraf och så snart Konungens befallningshafvandes utslag vunnit laga kraft eller blifvit i nåder faststäldt, fullmagt för honom borde i sådant afseende utfärdas.

Johan Johansson i Warsten och hans medparter sökte i underdånighet ändring i detta utslag och åberopade dervid hvad de hos Konungens befallningshafvande andragit samt styrkte tillika, att länsmannen Nilzon för år 1874 taxerats till så hög bevillning, att han vid ifrågavarande* val varit valberättigad. Beträffande den mot Gustaf Eriksson i Narebo gjorda anmärkningen företedde klagandene vidare en af bemälde Eriksson och hans fader Erik Eriksson under edsförpligtelse afgifven skriftlig förklaring, deri den sistnämnde, såsom egare till hemmanet Narebo, intygat, att sonen visserligen sedan år 1873 varit »antecknad» såsom arrendator af fadrens hemman i Narebo, men icke haft kontrakt på denna arrenderätt. Tillika framstälde klagandene den ytterligare anmärkning, att vid valet inom Mogata soc-

s. 126 Sida 126 i årgången börjar härKopiera citering

ken hemmansegaren A. M. Nyström i Gottsten tillåtits rösta, ehuru han, på sätt ett företedt, af två personer undertecknadt intyg utvisade, icke varit upptagen i 1875 års fyrktalslängd för nämnda socken.

Målet föredrogs den 13 December 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Cramér, Wretman, Naumann, von Hofsten, Rabe, Lindhagen och Svedelius); och funno Högsta Domstolens ledamöter den först hos Kongl. Maj:t framstälda anmärkningen, att vid valet inom Mogata socken A. M. Nyström skulle fått obehörigen utöfva rösträtt, icke böra komma under bedömande; och ehuru visadt vore, att Anders Eriksson, hvilken såsom arrendator af hemmanet Algutsbo fått i valet inom Ringarums församling deltaga, icke arrenderade nämnda hemman för minst 5 år, vid hvilket förhållande rösträtt vid valet ej bort Anders Eriksson tillerkännas; likväl och som, vid jemförelse af valprotokollen med de till stöd för uppgifterna i besvären inlemnade handlingar, det icke finge såsom behörigen ådagalagdt antagas, att länsmannen Nilzon uttryckligen äskat att få i valförrättningen inom Skönberga församling deltaga, men sådant oaktadt af ordföranden förvägrats rätt att rösta, eller att annan olaglighet, inverkande på valets utgång, vid valförrättningarne förelupit; alltså och då, om än den af Anders Eriksson afgifna röst fråndroges det röstetal, som Konungens befallningshafvande ansett böra Fosser tillräknas, denne i allt fall erhållit de fiesta rösterna, funno Högsta Domstolens ofvannämnde ledamöter, med undantag af justitierådet Naumann, ej skäl att i anledning af de underdåniga besvären göra ändring i Konungens befallningshafvandes utslag, så vidt derigenom Fosser förklarats vara till riksdagsman för valkretsen utsedd.

Justitierådet Naumann yttrade: »Vidkommande klagandenes anmärkning, att Anders Eriksson icke arrenderar jordbruksfastighet för minst 5 år, enär kontraktet derom är stäldt på uppsägning äfven före en sådan tid, finner jag samma anmärkning böra, jemlikt Riksdagsordningens 14 §, godkännas.

s. 127 Sida 127 i årgången börjar härKopiera citering

Enahanda är förhållandet med anmärkningen mot Gustaf Erikssons valrätt, i afseende hvarpå blifvit så väl af egaren till hemmanet Narebo, som af Eriksson sjelf, under edsförpligtelse medgifvet (hvad, så vidt handlingarne föranleda, icke heller är vordet bestridt) att den sistnämnde visserligen brukar samma hemman, men hvarken har skriftligt eller muntligt kontrakt af egaren om något arrende, samt således icke fått sig tillerkänd tryggad besittningsrätt af hemmansbruket under den i åberopade lagrum stadgade kortaste tid.

Angående P. Forssmans af C. W. Ekenstam erhållna två arrendekontrakt om hemman i Mogata socken, är det ena stäldt på behaglig tid från den 14 Mars 1874 till laga fardag, efter å någondera sidan skedd uppsägning, och det andra väl stäldt på 6 år från den 14 Mars 1874, men med det uttryckliga tidsbegränsande tillägg, att om dessförinnan, till följd af enkegrefvinnan M. von Schwerins möjligen inträffade frånfalle, arrendegifvaren Ekenstams egen besittningsrätt till hemmanet komme att upphöra, skulle äfven nyssnämnda arrenden sluta samma fardag, utan att arrendatorn egde rätt till någon särskild ersättning för förtida afflyttning; och kunna ifrågavarande arrenden således icke anses vara betingade för minst o år, hvadan, jemlikt Riksdagsordningens förut åberopade §, någon rösträtt vid riksdagsmannaval derpå icke heller kan lagligen grundas; blifvande alltså jemväl i denna del klagandenes besvär af mig godkända.

Och enär, derest förenämnda olagligheter (vare sig att alla tre eller blott två af dem såsom sådana betraktas) icke egt rum, detta kunnat på valets utgång hafva inflytande, pröfvar jag, meo veto, rättvist, med ändring af Konungens befallningshafvandes utslag, äfverklagade riksdagsmannavalet att ogilla».