Beträffande rådstufvurätts behörighet att hålla af- och tillträdes-syn å qvarn inom stads område.
12 juli 1876
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1877, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 51–53 i årgången 1877. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, H) Rättegångsbalken. K. F. om stämpelpapper, nr 2 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 15 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken. K. F. om stämpelpapper, nr 2.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Fjortonde årgången, 1877 i litteraturen — s. 51–53 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 12 Juli 1876». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Sedan handelsbolaget med firma E. Engelbrecktsson & c:ni genom kontrakt den 18 Mars 1875 på 10 år från den 30 derpåföljde September öfvertagit det af mjölnaren Olof Andersson dittills innehafda arrende af Uddevalla kyrkas qvarn, Strömberget kallad, dervid kyrkans rätt emot Andersson i fråga om hans skyldighet att i laga skick aflemna qvarnen, blifvit på bolaget öfverlåten, förrättade rådst.r:n i Uddevalla, på kyrkorådets begäran, af- och tillträdessyn å nämnda qvarn emellan Olof Anderssons sterbhusdelegare, afträdare, samt Engelbrecktsson & c:ni, tillträdare, hvarjemte rådst.r:n i sammanhang med syneförrättningen den 13 i sist-
s. 52 Sida 52 i årgången börjar här
nämnda månad meddelade utslag, hvarigenom afträdarne förpligtades att dels ersätta befunnen brist i qvarnstenarnes medeltjocklek med 127 kr. 50 öre, dels ock före afträdesdagen afhjelpa eller ock godtgöra öfriga vid synen befunna brister med 1,002 kr. 42 öre, derest Engelbrecktsson & c:ni dermed åtnöjdes, eller ock med det belopp, hvartill dessa bristers bättrande vid offentligen utlyst entreprenadauktion uppginge.
Öfver denna förrättning anförde Engelbrecktsson & c:ni besvär hos Göta hofrätt, dervid bolaget anmärkte, att rådst.r:n icke varit behörig att verkställa förrättningen, enär det ålegat magistraten att syn af ifrågavarande beskaffenhet hålla.
I utslag den 22 December 1875 yttrade hofr:n: att enär, på sätt Engelbrecktsson & c:ni invändt, rådst.r:n i Uddevalla varit obehörig att ifrågavarande af- och tillträdessyn förrätta, blefve öfverklagade syneförrättningen och utslaget undanröjde.
Olof Anderssons sterbhusdelegare sökte ändring och yrkade, att, då rådst.r:ns och magistratens ledamöter utgjordes af samme personer, synen måtte förklaras giltig eller ock målet till hofr:n återförvisas.
Engelbrecktsson & c:ni vidhöllo sin invändning om rådst.r:ns obehörighet samt anmärkte, att rådst.r:n i allt fall icke egt att utan stämning i saken döma.
Uti infordradt utlåtande yttrade hofr:n: att, då i afseende å fastighet på landet uti 27 kap. 8 § B.B. funnes stadgadt, att husesyn emellan enskilde parter skulle af två oväldige män af nämnden förrättas, och enligt K. F. den 6 Februari 1849 den med synen missnöjde egde att sin klandertalan till rätten instämma, det, vid jemförelse emellan dessa stadganden och de i R.B. i afseende på såväl stad som landet för tvisters anhängiggörande i allmänhet gifna föreskrifter, torde vara uppenbart, att rådst.r:n, såsom i hofr:ns utslag antagits, icke varit behörig att i den ordning, förevarande tvist blifvit anhängiggjord, med densamma taga befattning.
Målet föredrogs den 12 Juli 1876 inför H. D.; och då
s. 53 Sida 53 i årgången börjar här
rådst.r:n hvarken enligt lag eller särskild författning varit obehörig att förrätta syn eller döma i tvist emellan parterne angående de ämnen, livarom nu vore fråga, samt någon invändning mot tvistefrågornas handläggning i den ordning, de blifvit anhängiggjorde, icke varit, såvidt handlingarne utvisade, hos rådst.r:n framstäld, funne H. D:ns fleste ledamöter (just.råden Cramér, friherre Leuhusen, Carleson, Wretman, von Hofsten och von Segebaden) skäligt att, med undanrödjande af hofr:ns utslag, visa målet åter till hofr:n, som hade att detsamma, uppå anmälan, till laglikmätig behandling ånyo företaga.
Just.rådet Lindhagen förklarade, att, som rådst.r:n icke egt att i den ordning, ifrågavarande tvist blifvit gjord anhängig, med densamma taga befattning, funne just.rådet ej skäl göra ändring i hofr:ns utslag.