Naumanns tidskrift 1877 s. 707

I egenskap af förmyndare för aflidne sockerbruksidkaren T. Graveleys två omyndiga döttrar, uttogo f. kaptenen J. Ringheim och handlanden J. U. Thorsell till Östra här.- rätt stämning å boktryckaren F. A. Blomqvist med påstående om åläggande för honom, som före dem omhänderhaft nämnda förmynderskap, att till dem för detsamma afgifva fullständig redovisning, åtföljd af behöriga verifikationer..

Blomqvist bestred käromålet under uppgift, att han redan tillstält Thorsell en förmyndareräkning, utvisande att myndlingarne till Blomqvist häftade i skuld för ett belopp af 1,532 kr. 95 öre.

Genom utslag den 3 Juni 1873 ålade här.r:n Blomqvist vid vite af 25 rdr att den 2 påföljande September, till hvilken dag målet uppsköts, vara försedd med »en i behörig ordning upprättad förmyndareredovisning» för ifrågavarande förmynderskap.

A utsatt dag ingaf Blomqvist till här.r:n en räkning, kallad »summarisk kostnadsräkning», upptagande allenast åtskilliga belopp, som Blomqvist skulle under åren 1871 och 1872 för de omyndiga förskjutit med tillsamman 2,032 kr. 95 öre; och var å räkningen antecknadt:

»1873. Februari 12. Afbetaldt 500 rdr rmt.

F. A. Blomqvist.»

Blomqvist anmärkte, att den inlemnade förmyndareredogörelsen utvisade, det han hade af sina myndlingar att fordra 1,532 kr. 95 öre och tillade, att han icke hade i sin ego några förmynderskapet rörande handlingar.

s. 708 Sida 708 i årgången börjar härKopiera citering

Ringheim och Thorsell, som ansågo, att den ingifna räkningen icke vore upprättad i enlighet med här.r:ns föreskrift, yrkade Blomqvists fällande till det försutna vitet samt att förhöjdt vite måtte honom föreläggas.

I utslag den 29 September 1873 yttrade här.r:n, att enär den af Blomqvist ingifna räkning icke blifvit upprättad i enlighet med föreskrifterna i 23 kap. Ä. B., jemfördt med K. F. den 24 September 1861, samt Blomqvist således icke stält sig till efterrättelse här.r:ns den 3 Juni 1873 meddelade utslag, fäldes Blomqvist att utgifna försutna vitet 25 kr., hvarjemte Blomqvist förelädes, vid vite af 50 kr., att den 28 påföljande Oktober, till hvilken dag målet uppsköts, till här.r:n ingifva en i öfverensstämmelse med nämnda lagrum upprättad räkning öfver berörda förmynderskap.

Den 28 Oktober 1873 ingaf Blomqvist till här.r:n en räkning af följande lydelse: »Räkning öfver det förmynderskap jag innehaft för Clementine Graveleys på Hästö omyndiga barn, döttrarne Sigrid och Olga Graveley.

Summarisk kostnadsräkning.

Debet — — — — — — — — — — 2,032 kr. 95 öre.

Kredit — — — — — — — — — — 500 » — »

Rest 1,532 kr. 95 öre.

Några detta förmynderskap rörande handlingar finnas icke hos mig tillgängliga. De vidare upplysningar, som i detta hänseende kunna påfordras, lemnas fortfarande vid anfordran. F. A. Blomqvist.»

På räkningen fanns följande anteckning: »Ett exemplar af förestående räkning är till mig i dag — — — aflemnadt, och efter den granskning jag nu hinner göra, ej kan godkännas, emedan alldeles inga verifikationer äro med räkningen fogade, och dels emedan vid föregående årens mig lemnade redogörelse, myndlingarne då befunnos ega ett betydligt arfskapital och landtegendomar, men detta enligt denna räkning icke allenast helt och hållet försvunnit, utan myndlingarne i stället erhållit en skuld af 1,532 kr. 95 öre, för hvars påförande jag icke kan inse, att de bekommit rin-

s. 709 Sida 709 i årgången börjar härKopiera citering

gaste fördel. Lyckeby den 28 Oktober 1873. Anders Svensson, god man öfver förmynderskap inom Augerums socken.»

Blomqvist förmenade sig sålunda hafva fullgjort såväl här.r:ns föregående utslag som ock stämningspåståendet, helst han före målets anhängiggörande icke allenast den 12 Februari 1873 tillställt Thorsell förutnämnda räkning, utan äfven den 4 påföljande Mars inför K. bef:de i Blekinge län lemnat Thorsell »fullständig reda för förmynderskapet». I sådant afseende åberopade Blomqvist ett inför K. bef:de i Carlskrona den 4 Mars 1873 hållet protokoll, deraf inhemtades, att sedan Herman Graveley, en broder till myndlingarne, jemte Blomqvist, den sistnämnde såsom förmyndare för Clementine Graveleys två omyndiga döttrar, vid exekutiv auktion den 20 December 1872 inropat det från Clementine Graveley utmätta hemmanet g mtl Hästö, så hade K. bef:de kallat Herman Graveley och Blomqvist jemte medförmyndaren Thorsell för att höras i fråga om upprättandet af liqvid öfver köpeskillingen; samt att vid detta förhör af Blomqvist, ingifvits en summarisk uppgift öfver hans fordran hos de omyndiga och deras moder (öfverensstämmande med den till här.r:n ingifna räkningen), under yrkande att ur köpeskillingen för berörda hemman utfå denna sin fordran.

Vederparterne vägrade att godkänna äfven den senast inlemnade räkningen och yrkade att Blomqvist måtte varda ålagdt förete en förmyndareräkning, som i första rummet upptoge myndlingarnes fasta egendom och tillgångar i reverser m. m., äfvensom deras skulder, om sådane funnes, och i andra rummet de inkomster och utgifter, som Blomqvist haft för sina myndlingar.

Blomqvist genmälde: Han kunde ej lemna någon fullständigare redovisning, än den han redan afgifvit. Då fru Graveley med sina barn, två söner och två döttrar, år 1861 inköpte Hästö och der bosatte sig, egde do en betydlig förmögenhet, som, efter hvad Blomqvist ville minnas, enligt arfskiftet uppgick till 150,000 kr. Denna förmögenhet hade dock sedermera genom särskilda omständigheter nedgått, så att deraf endast återstått två barnen tillhöriga hemman i

s. 710 Sida 710 i årgången börjar härKopiera citering

Jemtland, Linshäll och Haga, dem kronofogden Englund fått i uppdrag att sälja, för hvilket ändamål Blomqvist till honom ôfverlemnat åtskilliga förmynderskapet rörande handlingar, utan att han sedermera kunnat, till följd af motparternes åtgöranden, af Englund återbekomma desamma. Vidare hade Blomqvist på god tro lemnat åtskilliga handlingar till fru Graveley och. försummat att af henne återfordra desamma, hvarjemte en inteckning å 9,000 kr. vid den år 1872 förrättade exekutiva auktionen å Hästö ingifvits till K. bef:de, som sedermera utlemnat samma handling till motparterne. De enda handlingar beträffande förmynderskapet, som Blomqvist ännu innehade, utgjordes af åtskilliga protokollsutdrag, bref, räkningar och qvittenser m. m.

Här.r:n utlät sig i utslag den 15 Juli 1874: att som den af Blomqvist i saken företedda räkningen icke blifvit upprättad på sätt 23 kap. Ä. B., jemfördt med K. F. den 24 September 1861, föreskrefve, samt Ringheim och Thorsell icke heller velat godkänna räkningen, ålades Blomqvist, vid vite af 150 kr., att inom tre månader från utslagets dag hafva till Ringheim och Thorsell ôfverlemnat en i öfverensstämmelse med nyss åberopade lagrum uppgjord räkning; hvarefter Ringheim och Thorsell, derest de funno sig befogade att emot samma räkning göra anmärkningar, egde att genom särskild rättegång derom anhängiggöra och utföra talan.

Blomqvist vädjade till hofr:n öfver Skåne och Blekinge: Motparterne hade icke ens bestridt Blomqvists uppgift, att de undanhölle honom de för en fullständig förmynderskapsräknings uppgörande nödiga handlingar. Den Blomqvist ålagda redovisningsskyldighet vore följaktligen för honom omöjlig att fullgöra. Dessutom hade här.r:n icke bestämt huru redovisningsräkningen borde vara upprättad, för att motsvara de åberopade lagrummen. Blomqvist innehade icke någon myndlingarne tillhörig lösegendom, och hvad deras fasta egendom anginge, så vore Linshäll och Haga dåmera sålde. Några andra fastigheter hade de omyndiga ej egt under Blomqvists förmyndaretid, ty samtidigt med det hem-

s. 711 Sida 711 i årgången börjar härKopiera citering

manet Hästö för deras räkning inköpts, hade Blomqvist afträdt från förmynderskapet. Motparterne hade ej heller på ringaste sätt visat, att den af Blomqvist afgifna räkningen oriktigt uteslöte någon myndlingarne tillkommande egendom. På grund häraf yrkades ogillande af den mot Blomqvist framstälda talan.

Hofr:n fann, enligt dom den 17 Mars 1876, skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i här.r:ns utslag; och skulle den af här.r:n för aflemnande af ifrågavarande förmyndareräkning stadgade tid af tre månader räknas från hofr:ns doms dag.

Blomqvist fullföljde saken till Kongl. Maj:t, dervid Blomqvist, enär han före målets instämmande till motparterne aflemnat den förmyndareräkning, som af honom under för handen varande omständigheter kunnat åstadkommas, och emot densamma någon bestämd anmärkning icke blifvit framstäld, yrkade, bland annat, att Kongl. Maj:t, med upphäfvande af domstolarnes samtlige beslut i målet, måtte såsom giltig fastställa berörda förmyndareräkning.

N. Rev. (konst. rev.sekr:ne Herslow, föredragande, och Norberg samt t. f. rev.sekr:n Lilienberg) yttrade i afgifvet betänkande: »Enär den af Blomqvist såsom redovisning för ifrågavarande förmynderskap åberopade räkning icke upptager de tillgångar i fast och löst, som myndlingarne, enligt hvad Blomqvist sjelf medgifvit, dels vid hans tillträdande till förmynderskapet egt, och dels sedermera, medan Blomqvist varit förmyndare, förvärfvat, och af samma räkning icke inhemtas kan, huru Blomqvist de omyndigas egendom förvaltat; alltså och på de af domstolarne i öfrigt anförda skäl hemställer N. Rev. i und., att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla det slut, deri hofr:n stannat; dock att den tid af tre månader, derinom ny, behörigen upprättad förmyndareräkning således skulle till Ringheim ech Thorsell aflemnas, torde komma att räknas från Kongl. Maj:ts doms dag.»

Saken föredrogs den 13 Februari 1877 inför H. D., hvars fleste ledamöter (just.råden Huss, Lindhagen, Svedelius och Östergren) funno ej skäl att i hofr:ns dom göra

s. 712 Sida 712 i årgången börjar härKopiera citering

ändring; och komme den tid af tre månader, derinom ny, behörigen upprättad förmyndareräkning således skulle till Ringheim och Thorsell aflemnas, att räknas från Kongl. Maj:ts doms dag.

Just.rådet von Hofsten yttrade: »Jag finner icke skäl att i hofr:ns dom göra annan ändring, än att, enär här.-r:n icke bort genom beslut under rättegången förelägga Blomqvist att vid vite fullgöra hvad i stämningen blifvit äskadt, Blomqvist befrias från utgifvandet af det honom ådömda vite 25 kr.; kommande tiden, inom hvilken Blomqvist åligger att till Ringheim och Thorsell aflemna den föreskrifna förmyndare-redovisningen, att räknas från Kongl. Maj:ts doms dag.»

Just.rådet Södergren yttrade: »Som, efter det här.r:n genom beslut den 3 Juni 1873 ålagt Blomqvist, vid vite, att den 3 September samma år inför här.r:n gifva sina vederparter en i behörig ordning upprättad förmyndare-redovisning, Blomqvist på den utsatta dagen, vid sakens förnyade handläggning, till här.r:n ingifvit såsom den äskade redogörelsen en af honom skrifven handling, upptagande åtskilliga penningebelopp, hvilka han skulle hafva för sina myndlingar i och för förmynderskapet utgifvit; i afseende hvarå Blomqvist inför här.r:n vid samma rättegångstillfälle förklarat, att han icke innehade någon handling, som rörde förmynderskapet; alltså och enär, genom hvad sålunda förefallit, saken vid sistnämnda rättegångstillfälle efter min tanke kommit i sådant skick, som hade Blomqvist i den såsom slutlig redogörelse aflemnade handlingen uttryckligen förnekat, att i förmyndareförvaltningen till redovisningsfrågan hörande åtgärder skett, eller föremål för Blomqvists skyldiga omsorg varit för handen, utöfver hvad denna handling upptog; och vid sådant förhållande, der här.r:n ännu icke i handläggning af någon i laga ordning väckt klandertalan kommit i tillfälle att pröfva och bestämma i hvilka hänseenden den afgifna redovisningen vore ofullständig eller origtig, här.r:n, enligt min tanke, icke egt att skrida till utvägen af Blomqvists förpligtande vid vite att för förmynderskapet gifva redovisning af något förändradt, i detta föreläggande icke närmare

s. 713 Sida 713 i årgången börjar härKopiera citering

bestämdt innehåll; anser jag för min del att, med ändring af hofr:ns dom, här.n:s den 29 September 1873 och den 15 Juli 1874 i saken gifna beslut böra undanrödjas, och det förklarande meddelas, att Blomqvists vederparter, dâ de med hans den 2 September 1873 inför här.r:n afgifna redogörelse icke åtnöjas, ega att deremot anställa klandertalan inom laga tid, räknad från den dag, Kongl. Maj:t sålunda genom dom pröfvat nämnde redogörelse vara såsom en till följd af lagens stadganden i 23 kap. Ä. B. afgifven slutlig förmyndareräkning att anses.»

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 14 Mars 1877.