Extra länsman påyrkar rese- och traktaments-ersättning för biträde med efterspanande af två ur tjenst afvikna drängar.
6 november 1877
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1878, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,1 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 151–153 i årgången 1878. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, H) Rättegångsbalken. K. F. om stämpelpapper. Resereglemente, nr 1 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 26 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 3 för det här referatet, men referatet börjar på s. 151 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken. K. F. om stämpelpapper. Resereglemente, nr 1.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femtonde årgången, 1878 i litteraturen — s. 151–153 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 6 November 1877»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Till Simtuna här.rätt uttog länsmannen Christian Frunck stämning å förre länsmannen F. Walstedt på Öja med påstående, att Walstedt, som i bref den 25 Maj 1873 anmodat Frunck om biträde med efterspanande af två ur Walstedts tjenst afvikna drängar, måtte varda ålagdt att till Frunck för utförandet af nämnda uppdrag utgifva rese- och traktamentsersättning med 17 kr. 67 öre.
Walstedt genmälde: Som ordinarie länsmannen i orten
s. 152 Sida 152 i årgången börjar här
varit bortrest, hade Walstedt anmodat Frunck i hans egenskap af extra länsman vid jernvägsbyggnaden å norra stambanan inom Westmanlands län att efterspana ifrågavarande drängar. Frunck hade i denna egenskap haft skyldighet att lemna Walstedt handräckning, enär drängarne enligt uppgift tagit sin tillflykt till arbetarne vid nämnda jernväg. Om Frunck ansett sig icke vara pligtig att å tjenstens vägnar lemna den begärda handräckningen, hade han bort hafva afslagit Walstedts begäran.
Frunck erinrade: Han var endast förordnad att öfvervaka och upprätthålla ordningen bland de vid jernvägen anstälde arbetare och hade således ej haft någon skyldighet att taga befattning med drängarnes efterspanande. De af honom på Walstedts enträgna begäran vidtagna åtgärder måste derföre anses hafva innefattat fullgörande af ett enskildt uppdrag.
Genom utslag den 30 April 1875 utlät sig här.r:n: att enär Walstedt, hvilken anlitat Frunck om biträde med efterspanande af två under början af sommaren 1873 från Walstedt rymde arbetare, måste, utan afseende å hvad Walstedt deremot invändt, vara pligtig att härför ersätta Frunck, hvilken icke på grund af sin dåvarande anställning såsom extra länsman för upprätthållande af ordning bland arbetarne vid stambanan norr om Sala egt skyldighet att å tjenstens vägnar kostnadsfritt tillhandagå Walstedt i berörda hänseende; förty och då det af Frunck för besväret dermed fordrade ersättningsbelopp 17 kr. 67 öre icke kunde anses för högt tilltaget, förpligtades Walstedt att samma belopp genast till Frunck betala.
Walstedt vädjade till Svea hofrätt, som i dom den 26 Maj 1876 pröfvade rättvist fastställa här.r:ns utslag.
I denna dom sökte Walstedt i und. ändring.
N. Rev. (rev.-sekr. Abergsson, föredragande, och konst, rev.-sekr. Norberg) afgaf und. betänkande af följande innehåll: »Som, emot Walstedts uppgift, att han uti ifrågavarande ärende vändt sig till Frunck i egenskap af extra länsman, Frunck icke visat, att Walstedts anhållan om drän-
s. 153 Sida 153 i årgången börjar här
games efterspanande blifvit framstäld i form af enskildt uppdrag, för hvars utförande Frunck betingat sig eller eljest lagligen är berättigad till ersättning, hemställer N. Rev. i und., att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist, med ändring af domstolarnes beslut, ogilla Fruncks talan».
Saken föredrogs den 9 Oktober 1877 inför H. D. (i närvaro af just.-råden Carleson, Wretman, Naumann, von Hofsten, Olivecrona, Lindhagen och Wedberg); dervid H. D:s fleste ledamöter biföllo N. Rev:s und. betänkande.
Just.-råden Olivecrona och Lindhagen pröfvade rättvist fastställa hofrms dom.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 6 November 1877.