Beträffande ansvars- och ersättningstalan mot tillförordnad landssekreterare för meddelad oriktig besvärshänvisning. På advokatfiskalens yrkande dömer Hofrätt till ersättning, men icke till ansvar.
5 november 1877
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1878, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 427–429 i årgången 1878. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, F) Strafflagen och dertill hörande förordningar, nr 5 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 66 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Strafflagen och dertill hörande förordningar, nr 5.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femtonde årgången, 1878 i litteraturen — s. 427–429 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning den 5 November 1877». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Såsom befullmäktigadt ombud för annan person anförde inspektoren C. Westfelt hos K. bef:de i Elfsborgs län klagan öfver ett af kommunalstämma i Borgstena församling fattadt beslut i fråga om förvaltningen af sockenmagasinet i nämnde församling, dervid landsh.-embetet, som utöfvades af landskamreraren J. M. Ryding och t. f. landssekreteraren, länsnotarien L. Almqvist, efter besvärens pröfvande, i meddelad besvärshänvisning föreskref, att missnöjd part egde att öfver beslutet inom viss tid söka ändring hos K. kammarkollegium. Nämnda myndighet, der Westfelt besvärade sig öfver landsh.- embetets utslag, förklarade i beslut den 25 November 1875, att som, jemlikt K. K. den 4 December 1863 det ankomme på kommunalstämma att vidtaga de förändringar med sockenmagasin, som af stämman ansåges nyttiga, och, enligt 77 § i K. F. om kommunalstyrelse å landet den 21 Mars 1862, ändring i landsh.-embetets utslag bort sökas hos Kongl. Maj:t, blefve, med undanrödjande af meddelade besvärshänvisningen. Westfelt förständigad att inom viss tid anmäla sig hos K. bef:de för erhållande af annan laglikmätig besvärshänvisning, hvilken jemväl, uppå Westfelts anmälan, honom meddelades.
Uti en till Göta hofrätt inlemnad skrift yrkade sedermera Westfelt, att som han genom den oriktiga besvärshänvisningens meddelande onödigtvis fått vidkännas kostnader, enligt räkning uppgående till 30 kr. 84 öre, Almqvist, som jemte Ryding meddelat den oriktiga besvärshänvisningen, måtte förpligtas godtgöra Westfelt berörda belopp till-
s. 428 Sida 428 i årgången börjar här
lika med kostnaderna hos hofr:n. Sedan skriften af hofr:n remitterats till advokatfiskalsembetets i hofr:n utlåtande, väckte advokatfiskalen åtal mot Ryding och Almqvist för deras berörda felaktiga förfarande, dervid desse uti ingifven förklaring erkände, att hänvisningen varit oriktig, men bestredo, att ett slikt förbiseende borde medföra böter eller ersättningsskyldighet, helst, hvad Westfelts räkning anginge, densamma vore alldeles oskälig, enär Westfelt fått från kammarkollegium uttaga de der företedde handlingarne, och sålunda kunnat, vid talans fullföljd till Kongl. Maj:t, begagna både de till kollegium ingifne besvärshandlingarne och afskrifterne af sockenmagasinets reglemente och räkenskaper.
I slutligt memorial anförde advokatfiskalen: Ostridigt hade i förevarande fall oriktig besvärshänvisning lemnats Westfelt, hvilken derföre vore berättigad erhålla godtgörelse för de kostnader, som vållats af denna oriktiga embetsåtgärd. På grund häraf hemstälde advokatfiskalen, att Almqvist, mot hvilken ensam Westfelt riktat sina anspråk, måtte förpligtas att till denne utgifva ett belopp, hvartill utgifterne för hans ändringssökande i kammarkollegium skäligen kunde anses hafva uppgått, äfvensom ersättning för kostnaderne i hofr:n, hvarjemte emot Ryding och Almqvist för den oriktiga besvärshänvisningen yrkades ansvar enligt 25 kap. 17 § strafflagen, derest icke hofr:n skulle finna påföljden kunna och lämpligen böra stanna vid den ersättning, hvartill advokatfiskalen ansett Almqvist skyldig.
I utslag den 18 Augusti 1876 pröfvade hofr:n rättvist att, på grund af anmärkta och erkända felaktigheten, ålägga Almqvist att ersätta Westfelt för de kostnader, som ådragits honom genom talans fullföljd hos kammarkollegium, med 21 kr., och att derjemte till Westfelt, som icke förtecknat sina kostnader i förevarande mål, utgifva ersättning för lösen af hofr:ns utslag, men fann advokatfiskalens vilkorligen framstälda ansvarsyrkande icke till någon påföljd föranleda.
Westfelt fullföljde saken till Kongl. Maj:t under yrkande, att Almqvist måtte förpligtas utgifva ej mindre for-
s. 429 Sida 429 i årgången börjar här
drade kostnadsersättningen 30 kr. 84 öre, än äfven godtgörelse för utgifterne i hofr:n med tillsammans 15 kr., äfvensom att Ryding och Almqvist mätte ådömas laga ansvar enligt 25 kap. 17 § strafflagen.
Vid målets föredragning den 5 November 1877 inför H. D. funno dess fleste ledamöter, just.-råden Södergren, frih. Leuhusen, Wretman, Naumann, von Hofsten och Lindhagen, ändringssökandet ej kunna i vidsträcktare mån till pröfning upptagas, än i fråga om den af Westfelt förda ersättningstalan, i afseende hvarå hofr:ns utslag gillades.
Just.-rådet Huss fann ej skäl att i hofr:ns utslag göra ändring.