Kan den, som underlåter att hafva de vid brandsyn anmärkta bristfälligheter å en kakelugn afhulpna inom föreskrifven tid, lagligen undgå det i Brandstadgan föreskrifna ansvar, emedan en handtverkare, som blifvit vidtalad att omsätta kakelugnen, förklarat sig förhindrad att i behörig

7 mars 1878


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1878, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 2,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 587–589 i årgången 1878. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Expropriationslagen. Stadganden och Förordnin- gar angående boställen, skogar, vägar, sjösänkning och i allmänhet vattenrätten, jagt, fiske, stängsel, bergshandtering, eldskada, försäkrings- bolag, skjuts, ordningsstadga för rikets städer, brandordningar.*), nr 11 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 93 i bandet.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Expropriationslagen. Stadganden och Förordnin- gar angående boställen, skogar, vägar, sjösänkning och i allmänhet vattenrätten, jagt, fiske, stängsel, bergshandtering, eldskada, försäkrings- bolag, skjuts, ordningsstadga för rikets städer, brandordningar.*), nr 11.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femtonde årgången, 1878 i litteraturen — s. 587–589 där är samma sidor som här.
  • Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 7 Mars 1878». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Nyckelord

Brandsyn

Domstolens referat

Vid en i Juni månad 1876 hållen brandsyn å Östersunds lazarett föreskrefs, att kakelugnen uti den till dårhus begagnade lokalen skulle omsättas, men vid besigtning i September månad samma år befanns detta icke vara verkstäldt.

I anledning häraf yrkade stadsfiskalen J. O. Olsson, å tjenstens vägnar, vid rådst.r:n ansvar å läroverksadjunkten N. D. Augustin, såsom syssloman vid lazarettet, för ofvanberörda underlåtenhet.

Augustin åberopade till sitt fredande från åtalet kakelugnsmakaren 0. Franck, hvilken intygade, att Augustin kort efter brandsynen i Juni vidtalat Franck att innan nästa brandsyn omsätta ifrågavarande kakelugn.

Genom utslag den 4 December 1876 utlät sig rådst.r:n: att enär Augustin, enligt hvad Franck upplyst, kort efter det den under Juni månad 1876 hållna brandsyn försiggått vidtalat Franck att omsätta kakelugnen, samt Franck äfven åtagit sig att detta arbete fullgöra, ansåge rådst.r:n, att vid sådant förhållande skäl saknades att ådöma Augustin något ansvar i målet, hvadan åklagarens deri förda talan lemnades utan afseende.

Från detta beslut voro två af rådmännen skiljaktige och yttrade: att som det af Augustin föreburna hinder för fullgörande af brandsynens föreskrifter icke enligt deras förmenande kunde såsom nöjaktigt anses, borde Augustin, med stöd af 15 § 1 mom. af gällande brandstadga för rikets städer dömas att för åtalade underlåtelsen böta 5 kr.

Öfver rådst.r:ns utslag anförde Olsson besvär hos Svea hofrätt: Brandordningens föreskrifter blefve helt och hållet

s. 588 Sida 588 i årgången börjar här

illusoriska, om det vore tillräckligt att, för att undgå ansvar för underlåtenhet att fullgöra meddelade föreskrifter, träffa aftal med en handtverkare, som helt enkelt uraktläte att uppfylla samma aftal.

I ingifven förklaring erinrade Augustin, att han i ofvanberörda hänseende gjort allt hvad på honom kunnat ankomma, hvarjemte Augustin företedde ett af vederbörande borgmästare den 16 Februari 1877 utfärdadt bevis, att enligt de hos magistraten förda förteckningar å handtverkare i staden Östersund, derstädes då funnes blott en person, som utöfvade kakelugnsmakareyrket, nämligen ofvanbemälde Franck.

I utslag den 19 Mars 1877 fann hofr:n ej skäl att göra ändring i rådst.r:ns utslag samt förpligtade Olsson att till Augustin, hvilken fordrat ersättning för kostnaderna i hofr:n, i sådant afseende utgifva 30 kr.

Om detta utslag förenade sig hofr.rådet Forssell, assessoren friherre O. W. Staël von Holstein och v. här.höfd. Edelstam.

Assessoren Moberg yttrade: »Som upplyst är, att Augustin såsom syssloman vid länslazarettet i Östersund underlåtit att hafva de vid brandsyn i Juni 1876 anmärkta bristfälligheter å en kakelugn i lazarettsbyggnaden afhulpna inom föreskrifven tid i September månad samma år; alltså finner jag för min del skäligt att, med ändring af rådst.r:ns utslag, fälla Augustin att derför, enligt 15 § 1 mom. i brandstadgan för rikets städer den 8 Maj 1874, böta 5 kr. till lika fördelning emellan stadens kassa och åklagaren, vid hvilken utgång Augustin skall sjelf vidkännas sin förklaringskostnad.»

I hofr:ns utslag sökte Olsson i und. ändring: Det vore orimligt att anse det en gårdsegare gjort nog för att ställa sig brandsyns föreskrifter till efterrättelse derigenom att han träffat aftal med en handtverkare. Om denne icke fullgjorde aftalet, borde gårdsegaren vända sig till en annan. Enligt ett af tvenne stadsvaktmästare den 9 April 1877 meddeladt intyg hade kakelugnsmakarne Ekholm och Bergström, den

s. 589 Sida 589 i årgången börjar här

förre sedan flera år tillbaka och den senare sedan våren 1876, varit boende i Östersund och derstädes utöfvat kakelugnsmakareyrket. Skulle åtalet mot förmodan ogillas, yrkade Olsson dock att varda befriad från den honom ådömda ersättning, enär han, vid det förhållande att tvenne ledamöter af rådst.r:n gillat hans uppfattning, haft skälig anledning till målets fullföljande hos hofr:n.

Augustin förklarade sig icke kunna, emot borgmästarens officiella bevis, medgifva vitsord åt det af Olsson åberopade intyget. Äfven om flera kakelugnsmakare än Franck funnes i Östersund, hade Augustin i allt fall ej haft skäl eller ens rätt att vända sig till någon annan innan sig visat, huruvida Franck fullgjort sitt åtagande, hvilket åter icke kunnat ådagaläggas förr än vid synen i September.

Målet föredrogs den 7 Mars 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Wretman, Naumann, von Hofsten, Huss, von Segebaden, Lindhagen och Östergren), dervid H. D:s fleste ledamötér funno skäl ej vara anfördt, som i hofr:ns utslag kunde verka annan ändring, än att, med afseende å målets beskaffenhet, Olsson befriades från utgifvande af den Augustin tilldömda ersättning för kostnaderna å målet i hofr:n 30 kr.

Just.råden Naumann, Lindhagen och Östergren förenade sig om följande mening: Som upplyst är att Augustin, såsom syssloman vid länslazarettet i Östersund, underlåtit att hafva de vid brandsynen i Juni 1876 anmärkta bristfälligheter å en kakelugn i lazarettsbyggnaden afhulpna inom föreskrifven tid i September månad samma år; alltså funno just.- råden skäligt att, med ändring af domstolarnes beslut, fälla Augustin att derför, enligt 15 § 1 mom. i brandstadgan för rikets städer den 8 Maj 1874, böta 5 kr., och blefvo kostnaderna i målet af bemälde ledamöter parterna emellan qvittade.