Angående skeppares underlåtenhet att taga lots och betala lotspenningar. K. F. d. 9 Juli 1862, § 3, mom. I b), samt IL K. d. 4 April 1866.
14 februari 1878
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1878, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 605–610 i årgången 1878. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, Om Inteckning i fastigheter, Konkurs och försäljning af spritdrycker, se under rubrikerna I), К), L), nr 14 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 95 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Om Inteckning i fastigheter, Konkurs och försäljning af spritdrycker, se under rubrikerna I), К), L), nr 14.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femtonde årgången, 1878 i litteraturen — s. 605–610 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 14 Februari 1878». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Lotsfördelningschefen löjtnanten B. C. Wennerström instämde till rådst.r:n i Kalmar skepparen A. Hansson i Pataholm med påstående om ansvar för det denne med sin fö-
s. 606 Sida 606 i årgången börjar här
rande skonert »Felix» underlåtit att taga lots vid resa från Oscarshamn till utrikes ort, hvarjemte yrkades förpligtande för Hansson att utgifva lotspenningar.
Till stöd för sin talan åberopade Wennerström dels en den 15 Juli 1876 af lotsåldermannen C. V. Kinnman till chefen för Kalmar lotsfördelning afgifven rapport af innehåll, att Hansson den 1 i nyssnämnde månad passerat Skäggenäs lotsplats utan att kalla eller emottaga lots, dels ett den 12 i samma månad af tullkammaren i Kalmar utfärdadt intyg att Hansson den 1 Juli i nämnda stad utklarerat till Slesvig med i Oscarshamn intagen last af trävaror, utan att i Kalmar hafva intagit någon lastfyllnad.
Hansson genmälde, att han i slutet af Juni månad 1876 i Pataholm intagit last af bräder och dermed afgått till Kalmar för att afvakta order angående lastens bestämmelseort; att han i Kalmar fått order att föra lasten till Apenrade; att han derefter, utan att i Kalmar någon lastfyllnad intagits, derstädes låtit utklarera fartyget och dermed afgått till nämnda utländska ort; att han före ankomsten till Kalmar icke begagnat lots eller erlagt lotspenningar, dertill han icke varit pligtig, då han under resan från Pataholm till Kalmar varit att anse såsom inrikesfarare.
Till bestyrkande af uppgiften, att han först i Kalmar fått besked om fartygets utländska bestämmelseort inlemnade Hansson ett af honom den 29 Juni 1876 i Pataholm dateradt konnossement, enligt hvilket Hansson, for C. J. Hultgrens räkning, å skonerten »Felix» inlastat 346 tolfter 8 st. bräder att dermed afgå till Kalmar och derstädes aflemnas »för order». På grund häraf bestred Hansson allt afseende på den emot honom framstälda talan.
Wennerström yrkade bifall till stämningen under åberopande af mom. 1 b) af § 3 i K. F. den 9 Juli 1862 och К. К. den 24 April 1866 samt fordrade i lotspenningar 10 kr. 90 öre.
Rådst.r:n yttrade i utslag den 6 November 1876: att det vore upplyst att Hansson å sitt nämnda fartyg i Pata-
s. 607 Sida 607 i årgången börjar här
holm för C. J. Hultgrens räkning intagit last af bräder samt dermed i slutet af Juni månad 1866 afseglat till Kalmar, hvarest, utan att någon vidare inlastning å fartyget der egt rum, detsamma utklarerats till utrikes ort, äfvensom att Hansson för färden emellan Pataholm och Kalmar icke begagnat lots; men enär, enligt ett af Hansson företedt, af Wennerström till riktigheten obestridt lemnadt konnossement å berörda last, denna vid inlastningen varit afsedd att i Kalmar aflemnas, samt Wennerström icke styrkt att, i strid med uppgiften i konnossementet, lasten redan från början varit bestämd till skeppning på utlandet, och att sådant förhållande varit Hansson bekant, kunde Wennerströms emot Hansson framstälda påståenden icke lagligen bifallas.
Wennerström anförde besvär i Göta hofrätt, anmärkande: Det slut, hvartill rådst.r:n kommit, vore uppenbart stridande emot rätta tolkningen af de utaf Wennerström åberopade lagstadganden. Väl hade Hansson föregifvit, att han, vid det förhållande, att den af honom i Pataholm intagna last skulle varit destinerad till Kalmar, icke haft skyldighet att taga lots, men då ostridigt vore, att Hansson icke i Kalmar intagit någon lastfyllnad — Hansson hade icke ens med fartyget varit inne å Kalmar redd än mindre i hamnen, utan legat med fartyget 1/2 mil ute i sundet, derifrån han utklarerat på utrikes ort, — samt Pataholm således, enligt K. K. den 24 April 1866, i förevarande fall otvetydigt vore att anses såsom sista svenska hamn, hade det ålegat Hansson, jemlikt 3 § 1 mom. b) af K. F. den 9 Juli 1862, att från denna hamn erlägga lotspenningar. Wennerström hade ingalunda medgifvit riktigheten af det åberopade konnossementet, enligt hvilket Hansson skulle i Pataholm intagit lasten med Kalmar till destinationsort, utan bestrede fasthellre allt afseende å samma konnossement, helst han kunde leda i bevis, att Hansson den 29 Juni erhållit förpassning med ifrågavarande last från Oscarshamn till Kalmar. Dock ville Wennerström medgifva, att Hansson möjligen under vägen inlupit till Pataholm och der intagit någon lastfyllnad, hvadan han ej fordrade lotspenningar för
s. 608 Sida 608 i årgången börjar här
längre resa än från Pataholm till Kalmar; och företedde Wennerström, i ändamål att visa, det Hanssons påstående att lasten varit destinerad till Kalmar icke vore med sanna förhållandet öfverensstämmande, ett af J. P. Wahlström jemte tre andra personer den 1 December 1876 utfärdadt intyg af innehåll, att skonerten »Felix», som på resa från Oscarshamn till Apenrade den 2 Juli passerat Kalmar lotsplats, »hvarken besökt Kalmar hamn eller legat för ankar vid redden, utan från fartygets ankarplats söder om gründet »Nyckeln», beläget en half mil norr om Kalmar, erhållit lots för till segels gående och genomsegling af redden till sjös vid Grimskärs fyr».
Uti afgifven förklaring uppgaf Hansson: att han den 19 Juni intagit ett parti ved i Pataholm, derifrån han erhållit inrikes tullpass till Oscarshamn, dit han anländt den 21 i samma månad och intagit lastfyllnad af bräder; att Hansson den 29 Juni utklarerat från Oscarshamn till Kalmar för order; att anledningen till konnossementets daterande den 29 Juni i Pataholm varit den, att befraktaren Hultgren, som nämnde dag varit närvarande i Oscarshamn, önskat handlingens daterande för den plats, der Hansson och fartyget vore hemma; att Hansson följande dag lemnat Oscarshamn och den l:a i följande månad ankrat ett godt stycke söder om gründet »Nyckeln» för att på dagen kunna hinna klarera fartyget; att Hansson i så måtto medgåfve riktigheten af det utaf J. P. Wahlström utfärdade intyg, att Hansson ankrat ett godt stycke söder om nyssnämnda grund och då detta, såsom betyget innehölle, låge 1/2 mil norr om Kalmar, vore af det ofvansagda tydligt, att Hansson befunnit sig på Kalmar redd, derifrån han gått i land till Kalmar, hvarest utrikes konnossementet tecknats och fartyget utklarerats till Apenrade; att lotsarne på grund häraf den 2 Juli erhållit kännedom om fartygets destinationsort; att, då befraktaren vore berättigad att förordna om sitt gods på sätt som skett och skepparen, hvilken vore pligtig åtlyda befraktarens föreskrifter, hade rättighet att på ännu längre afstånd från honom än det omnämnda gå i land och klarera
s. 609 Sida 609 i årgången börjar här
sitt fartyg, förtjente hvad Wennerström till ändrings vinnande anfört icke något afseende.
Hofr:n fann, enligt utslag den 22 Juni 1877, Wennerströms i hofr:n förda talan icke föranleda ändring i rådst.- r:ns utslag.
Wennerström fullföljde talan hos Kongl. Maj:t och yrkade, under åberopande af hvad han i hofr:n anfört, att, med undanrödjande af hofr:ns utslag, hans vid rådst.r:n framstälda påståenden måtte bifallas.
Målet föredrogs den 14 Februari 1878 inför H. D. i närvaro af just.råden Carleson, Wretman, Naumann, von Hofsten, Lindhagen, Svedelius och Östergren.
Med afseende å tillförene, såsom den 5 Februari 1873 och den 13 December 1875, af H. D. antagen tolkning af К. F. angående lots- och fyrinrättningen i riket den 9 Juli 1862, jemförd med K. K. den 24 April 1866, ansåg just.- rådet Carleson målet böra af H. D:s båda afdelningar samfäldt afdômas, men H. D:s ôfrige ledamöter å afdelningen funno ej anledning att om sådant afdömande af målet förordna.
Vid derefter företagen pröfning af de underdåniga besvären, förklarade sig sistnämnda ledamöter ej finna skäl att i hofr:ns utslag göra ändring.
Just.rådet Carleson yttrade: »Enligt K. F. angående lots- och fyrinrättningen i riket den 9 Juli 1862 § 1 mom. 2 och § 3 mom. 1 b), skall enskild person tillhörande inhemskt fartyg, när det afgår till utrikes ort, begagna lots från inlastningsstället ut till öppen sjö samt erlägga fulla lotspenningar vid afgång från sista svenska hamn, hvarmed enligt K. K. den 24 April 1866 skall förstås fartygets sista lastningsort vid utgående; och som ostridigt är, att af skepparen Hansson förda inhemska fartyget, skonerten »Felix», af 9 fots djupgående, afseglat i slutet af Juni 1876 från Oscarshamn och i början af nästföljande månad från Kalmar till Apenrade i Sleswig med senast i Oscarshamn intagen last, utan att hafva från sistnämnda, stad till Kalmar
Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 15:de arg. 39
s. 610 Sida 610 i årgången börjar här
begagnat lots eller för denna del af resan erlagt lotspenningar; alltså och dä för resan emellan Oscarshamn och Kalmar belöpande lotspenningar öfverstiga det belopp, Wennerström vid rådst.r:n fordrat, finner jag, jemlikt 8 § i omförmälda K. F., lagligt att, med ändring af domstolarnes beslut, fälla Hansson att böta 25 kr. och ålägga honom att betala det såsom lotspenningar fordrade beloppet 10 kr. 90 öre.»