Fråga huruvida valsedel, afgifven vid riksdagsmannaval, innefattar tvetydighet beträffande den dermed afsedde person, eller icke.
21 oktober 1878
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1878, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,8 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 679–681 i årgången 1878. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femtonde årgången, 1878 i litteraturen — s. 679–681 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 21 Oktober 1878». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
För den valkrets, som utgöres af städerna Borås, Alingsås och Ulricehamn, förrättades den 6 Augusti 1878 val till riksdagsman i riksdagens andra kammare. Bland de vid valet i Alingsås aflemnade 62 röstsedlar funnos fyra, af hvilka två lydde å »Borgmästare V. Eckerman i Ulricehamn», en å »Borgmästaren i Ulricehamn V. Ekerman» och en å »Borgmästaren B. N. Ekenman i Ulricehamn». Dessa fyra röstsedlar ansågos, såsom innefattande namn, hvilka veterligen icke af någon person bures, ej kunna emot innehållet af 25 § R. O. medtagas i beräkningen.
s. 680 Sida 680 i årgången börjar här
Vid hopsummeringen af de afgifna rösterna den 12 Augusti inför magistaten i Borås befanns valet hafva utfallit sålunda, att kyrkoherden i sistnämnda' stad A. J. Enander erhållit 96 röster, borgmästaren i Ulricehamn V. N. Ekenman 94 röster samt andre personer mindre antal röster; och förklarades Enander vara till riksdagsman utsedd.
Öfver valet anfördes besvär hos K. bef:de i Elfsborgs län af rådmannen C. M. Lundberg och G. Edberg m. fl. röstberättigade i Ulricehamn, under yrkande att här ofvan omförmälda kasserade röstsedlar måtte godkännas och räknas till de röster, som fallit på borgmästaren Ekenman, hvilken följaktligen borde förklaras vara vald till riksdagsman för ifrågavarande valkrets. Till stöd för detta yrkande anförde klaganderne, att % staden Ulricehamn funnes blott en borgmästare, och att, om man frånsåge allenast de omständigheter, att å de kasserade sedlarne borgmästaren Ekenmans namn stafvats olika och å en sedel ena initialbokstafven, sannolikt genom ljudförvexling, tecknats B. i stället för V., det vore omöjligt att de personer, som afgifvit dessa sedlar, afsett någon annan än borgmästaren Ekenman.
I afgifven förklaring yrkade 36 röstberättigade från Borås att besvären måtte ogillas och det öfverklagade valet fastställas. N-ljudet kunde ej tecknas med r. Ekerman vore således ej detsamma som Ekenman, men någon valbar person med namnet Ekerman eller Eckerman funnes ej inom valkretsen.
I utslag den 3 September 1878 utlät sig K. bef:hde: att, enär de fyra såsom ogilde förklarade valsedlarne icke skäligen kunde anses innefatta någon tvetydighet, så att dermed icke åsyftats nuvarande borgmästaren i Ulricehamn V. N. Ekenman, samt, jemlikt 25 § R. O., berörde valsedlar följaktligen ej bort såsom ogilde anses; alltså och då, med beräkning af de sålunda afgifna fyra rösterna, Ekenman erhållit 98, men Enander blott 96 röster, förklarades borgmästaren V. N. Ekenman vara till riksdagsman för valkretsen utsedd.
..o
Öfver detta utslag anfördes und. besvär af P. A. Aker-
s. 681 Sida 681 i årgången börjar här
lund m. fl., hvilka yrkade, att antingen kyrkoherden Enander måtte förklaras vara vald till riksdagsman för valkretsen eller ock om nytt val förordnas. Klaganderne företedde utdrag af Göta hofrätts protokoll för den 25 Oktober 1850, utvisande att v. här.höfd. A. Ekermann då förordnats att förrätta borgmästaretjensten i Ulricehamn. Bemälde Ekermann vore dock för närvarande ej valbar till riksdagsman inom ifrågavarande valkrets.
I häröfver afgifven förklaring yrkades fastställelse af K. bef:des utslag.
Ärendet föredrogs den 21 Oktober 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Södergren, Wretman, Naumann, Rabe, Olivecrona, Huss och Östergren), och funno И. Dis flesta ledamöter skäl icke vara anfördt, som kunde verka ändring i K. bef:des utslag.
Just.råden Södergren, Olivecrona och Östergren ogillade de mot valförrättningen anförda besvär.