Uti testamente tillförsäkrad eganderätt eller blott besittningsrätt. Ovisshet cm rätter arfvinge lefde och hvar han vistades.
16 juli 1878
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1879, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 252–256 i årgången 1879. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 3 för det här referatet, men referatet börjar på s. 252 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sextonde årgången, 1879 i litteraturen — s. 252–256 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 16 Juli 1878»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Häradsdomaren A. P. Andersson och hans hustru Johanna Erika Wilhelmina Utter upprättade den 2 Januari 1873 ett testamente, så lydande: »Undertecknade äkta makar förklara härigenom vår yttersta och oföränderliga vilja
s. 253 Sida 253 i årgången börjar här
vara, att hvilkendera af oss den andre öfverlefver skall förblifva i full och orubbad besittning af hela värt gemensamma bo af hvad beskaffenhet det vara må, löst eller fast, att deröfver efter eget godtfinnande styra och råda, såsom öfver all annan dess lagligen förvärfvade egendom.»
Hustrun afled först och efterlemnade, enligt bouppteckningen, såsom sterbhusdelegare sin man jemte en syster, enkan Lovisa Ulrika Lönnqvist. Mannen bevakade testamentet, som delgafs enkan Lönnqvist.
Efter det mannen affidit, efterlemnande en dotter i ett föregående äktenskap, gift med landtbrukaren G. Svensson, uttog enkan Lönnqvist till Svartlösa här.rätt stämning å makarne Svensson, hvilka öfvertagit makarne Anderssons hela qvarlåtenskap, och yrkade, att testamentet, såsom innefattande stadgande endast om besittningsrätt, måtte förklaras icke utgöra hinder för enkan Lönnqvist att utbekomma sin arfslott i makarne Anderssons bo, samt makarne Svensson förty förpligtas att till enkan Lönnqvist genast utgifva hälften af verkliga behållningen i boet efter makarne Andersson, jemte 6 procent ränta derå från mannen Anderssons dödsdag den 20 September 1875 till dess full betalning skedde.
Under rättegången upplystes, att Johanna Erika Wilhelmina Utter före sitt äktenskap med Andersson varit gift med trädgårdsmästaren Fredrik Wallström och med honom haft en son med samma namn, hvilken icke funnits upptagen i bouppteckningen efter modren, men deremot i bouppteckningen efter mannen Andersson stått antecknad med tillägg: »numera myndig, hvilken vistades å okänd ort, i anledning hvaraf hans rätt bevakades af organisten S.»
Enkan Lönnqvist påstod, att Wallström vore död utan bröstarfvingar, hvadan hon således vore sin systers närmaste arfvinge, till bevis hvarom företeddes dels intyg af pastor i Hackås församling af Jemtlands län, af innehåll, att arbetaren Fredrik Wallström, hvilkens kyrkskrifningsort icke kunnat utrönas, affidit den 26 April 1870, dels bevis från Huddinge församling om Wallströms födelseår, äfvensom att han vid 4 års ålder med föräldrarne ditflyttat från Brännkyrka.
s. 254 Sida 254 i årgången börjar här
Makarne Svensson invände, att enkan Lönnqvist ingalunda med dessa intyg kunde anses hafva styrkt att Wallström afiidit, helst förstnämnda bevis icke lemnade någon upplysning om personens födelseår eller föräldrar.
Med anledning häraf åberopade enkan Lönnqvist den efter systern upprättade bouppteckning, som tydligt utvisade, att mannen Andersson ansett hennes son död.
Enkan Lönnqvist företedde vidare ett bref från pastor i Hackås, att Wallströms rätta hemvist icke kunnat utrönas, men att, med anledning af framstälda förfrågningar, ömsom Huddinge och Brännkyrka uppgifvits såsom hans födelseort, ehuru någon bestämd upplysning i berörda hänseende icke kunnat lemnas.
I dom den 28 April 1877 utlät sig här.r:n: att som ifrågakomne emellan A. P. Andersson och hans hustru J. E. W. Andersson, född Utter, den 2 Januari 1873 upprättade inbördes testamente, hvilket, sedan detsamma efter hustru Anders- .sons död blifvit af A. P. Andersson bevakadt, den 23 Augusti 1875 delgifvits Lovisa Ulrika Lönnqvist, föreskrefve, att hvilkendera af makarne, som den andra öfverlefde, skulle förblifva i full och orubbad besittning af hela gemensamma boet, af hvad beskaffenhet det än vore, löst eller fast, att deröfver efter eget godtfinnande styra och råda såsom öfver all annan dess lagligen förvärfvade egendom-, alltså och då A. P. Andersson vunnit eganderätt till sin bemälda aflidna hustrus lott i boet, samt Lovisa Ulrika Lönnqvist sålunda på grund af arfsrätt efter hustru J. E. W. Andersson icke i A. P. Anderssons efterlemnade bo kunde göra något anspråk gällande, ogillades Lovisa Ulrika Lönnqvists talan.
Enkan Lönnqvist vädjade till Svea hofrätt.
Hofr:n gillade i dom den 8 November 1877 här.- r:ns dom.
Enkan Lönnqvist fullföljde saken till Kongl. Maj:t.
N. Her. (konst. rev.sekr:ne Herslow, Lilienberg, föredragande, och Westman} yttrade i afgifvet betänkande: »Emedan ifrågavarande emellan A. P. Andersson och hans hustru J. E. W. Utter upprättade testamente, ehuru den efterlef-
s. 255 Sida 255 i årgången börjar här
vande medgifvits rättighet att efter eget godtfinnande styra och råda öfver hela det gemensamma boet såsom öfver all annan dess lagligen förvärfvade egendom, likväl icke kan anses innebära, att den först aflidna makans arfvingar skulle vara uteslutna från arfsrätt till egendom, som af den efterlefvande icke föryttrades, utan efter dess död funnes i boet qvar; ty och som upplyst är, att, i händelse J. E. W. Utters son i ett föregående äktenskap Fredrik Wallström, om hvilken i bouppteckningen efter A. P. Andersson antecknats, att han vistades å okänd ort, är såsom enkan Lönnqvist uppgifvit afliden, denna sistnämnda såsom syster till J E. W. Utter är hennes närmaste arfvinge, men det icke blifvit styrkt, att Fredrik Wallström aflidit, hemställer N. Rev. i underdånighet att Kongl. Maj:t, med ändring af hofr:ns dom hvad hüfvudsaken angår, måtte pröfva rättvist på det sätt bifalla käromålet, att enkan Lönnqvist på grund af 15 kap. 5 § Ä. B. förklaras berättigad att, emot borgen, som af här.- r:n godkännes, utbekomma den andel i qvarlåtenskapen efter A. P. Andersson, som vid lagligen förrättadt arfskifte kan varda J. E. W. Utters arfvingar tilldelad.»
Saken föredrogs den 27 Juni 1878 inför H. D.; och emedan upplyst vore, att J. E. W. Utter före sitt äktenskap med A. P. Andersson varit gift med trädgårdsmästaren F. Wallström och med honom haft en son; ty och som icke visadt vore, att den sistnämnde, hvilken, om han öfverlefvat sin moder, varit till arf efter henne närmare än enkan Lönnqvist, aflidit före modern, eller att de åtgärder blifvit iakttagna, som för det fall, att ovisst vore, om rätter arfvinge lefde och hvar han vistades, lagen i 15 kap. 5 § Ä. B., jemförd med K. F. den 30 Maj 1835, föreskrefve såsom vilkor för fjermare arfvinges rätt att träda till arf; vid hvilket förhållande enkan Lönnqvist för närvarande icke kunde anses behörig att på grund af sin skyldskap med J. E. W. Utter föra den af henne instämda talan; alltså och då följaktligen enkan Lönnqvists käromål ej bort komma under pröfning, blefvo domstolarnes beslut i sjelfva saken af H. D:s fleste
s. 256 Sida 256 i årgången börjar här
ledamöter (just.råden Södergren, frih. Leuhusen, Rabe, von Segebaden, Svedelius och Ostergren) undanröjda.
Just.rådet Huss pröfvade rättvist fastställa hof.r;ns dom.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 16 Juli 1878.