Vadehänvisning meddelad kronan på grund deraf att kronoombudet, under tillförordnade domhafvandens frånvaro i embetsförrättningar, sökt honom före vadetidens utgång för att å kronans vägnar anmäla vad emot häradsrättens utslag. Hvad verkan?
1 oktober 1878
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1879, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 342–346 i årgången 1879. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, H) Rättegångsbalken. K. F. om stämpelpapper. Resereglemente, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 54 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken. K. F. om stämpelpapper. Resereglemente, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sextonde årgången, 1879 i litteraturen — s. 342–346 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 1 Oktober 1878»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Vid Bergs häradsrätt yrkade Eltnäs byamän, att som, efter det Kongl. Maj:t genom bref den 9 December 1870 förklarat, att, emedan Eltnäs by befunnits innehafva mindre egor än som svarade emot dess mantal, byn skulle erhålla egofyllnad från kronans öfverloppsmarker å Losjö afradsland, Östbergsbodarne eller Thorsmyrlandet, K. bef:de i Jemtlands län, fastän med den jord, som byn sålunda skulle erhålla, borde följa den derå befintliga skog, låtit efter skedda utsyningar för kronans räkning från de områden, som i anledning af nämnda Kongl. Br. blifvit byn år 1871 tilldelade, försälja, dels nyssnämnda år och dels år 1872, följande virkespartier, nämligen från Losjö afradsland 80 bjelkträd och 1,200 sågtimmerträd, samt från Östbergsbodarne 40 bjelkträd och 1,200 sågtimmerträd, kronan måtte varda ålagdt att härför till byamännen utgifva ersättning, så ock derå gälda ränta från stämningsdagen.
I utslag den 10 December 1875 yttrade här.r:n: att här.r:n funnit det vara utredt, att sedan Eltnäs byamän hos Kongl. Maj:t visat, att, vid afvittring af Bergs socken år 1826, sådana fel blifvit af afvittringsmännen vid uträkning af byns egoområde begångna, att Eltnäs by blifvit ålagdt att betala skatt efter större egovärde än den verkligen innehade, Kongl. Maj:t, efter inhemtande af vederbörande myndigheters utlåtande i ämnet, genom utslag den 9 December 1870 förklarat, att åt Eltnäs by skulle utbrytas fyllnadsmark af kronans öfverloppsjord å Losjö afradsland, Östbergsbodarne eller Thorsmyrlandet till den vidd och beskaffenhet, som erfordrades för att byn, efter den vid afvittringen följda delningsgrund, skulle erhålla område motsva-
s. 343 Sida 343 i årgången börjar här
rande byns skattetal, som rätteligen utgjorde 113/18 mtl, hvarefter för nämnda egotilldelning afvittringslandtmätaren H. F. Behm, efter förordnande och med biträde af gode män, den 28 Juni 1871 börjat och den 3 derpåföljande Juli afslutat utbrytningen af fyllnadsmark å kronans ofvannämnde odisponerade marker, hvilken förrättning efter besvärs anförande Kongl. Maj:t den 12 November 1872 slutligen faststält; och emedan, genom berörda förrättning, Eltnäs by fått sig tilldeladt i fyllnadsmark af »Losjö afradsland» 685 tld 13 kpld och af »Östbergsbodarne» eller »Thorsmyrlandet» 389 tld 124/10 kpld eller tillsamman 1,074 tld och 253/10 kpld duglig mark, samt hvarken byamännen eller kronan efter den dag, då förrättningen förklarades vara afslutad, egt efter godtfinnande förfoga öfver det egoområde de förre till fyllnadsmark erhållit, förrän förrättningen vunnit laga kraft; förty och på i öfrigt anförda grunder förpligtades kronan att genast emot qvitto till byamännen utgifva ersättning för under åren 1871 och 1872 å Losjö kronopark för kronans räkning afverkade 80 bjelkträd samt 900 st. större och 300 mindre sågtimmer med det belopp, som kronan sjelf för dessa virkespartier vid derå hållna auktioner bekommit, eller 1,866 kr. jemte 5 procent ränta derå från stämningsdagen, beräknad till 14 dagar före den 5 Mars 1874; men då den af kronans ombud, kronofogden E. L. Forssell, gjorda uppgift att endast omkring 1/6 af Östbergsbodarne blifvit Eltnäs by tilldelad, icke blifvit af byamännen motsagd, samt hvad 2 vittnen intygat derom, att kronan omstämda tiden just å berörda 1%6 utstämplat virke, icke kunde till särskildt afseende föranleda, helst vidden af samma utstämpling ej kunnat af vittnen upplysas eller eljest blifvit styrkt, men väl storleken af afverkningen å hela den nämnda marken, ansåges käromålet i denna del ej kunna bifallas.
Parterne, för kronan advokatfiskalen T. A. Billbergh, sökte å ömse sidor ändring hos Svea hofrätt i här.r:ns utslag, hvar i hvad dem emotgått.
Hofr:n utlät sig i dom den 14 Mars 1878: att, enär, enligt den af t. f. domhafvanden F. Gustafsson å kronans
s. 344 Sida 344 i årgången börjar här
exemplar af här.r:ns ofvannämnda utslag meddelade påskrift af den 23 December 1875, vadehänvisning blifvit kronan meddelad på grund deraf att, efter livad företedda särskilda bevis af v. här.höfdingen Adolf Dahlén och en såsom biträde å Jemtlands södra domsagas expedition anstäld person gåfve vid handen, kronofogden Forssell under tillförordnade domhafvandens bortavaro i embetsförrättningar sökt honom före vadetidens utgång å nämnda expedition för att å kronans vägnar anmäla vad emot här.r:ns utslag, men kronofogden Forssell icke genom sin omförmälda åtgärd förvarat kronans rätt till talan emot här.r:ns utslag, vid hvilket förhållande vadehänvisning icke bort på sätt som skett meddelas kronan, funne hofr:n hvad advokatfiskalen Billbergh å kronans vägnar anfört för vinnande af ändring i här.r:ns utslag ej kunna komma under pröfning; samt, i anledning af byamännens ändringssökande, beträffande sjelfva saken, att emedan kronan icke egt att, sedan genom ofvanomförmälda landtmäteriförrättning området för byamännens andel i kronans öfverloppsmark i Östbergsbodarne blifvit bestämdt, förfoga öfver den då på samma område befintliga skog; ty och som utredt vore, att efter landtmäteriförrättningens afslutande blifvit åren 1871 och 1872 i Östbergsbodarne för kronans räkning utstämplade och afverkade tillhopa 40 bjelkträd och 1,200 sågtimmerträd, för hvilka kronan bekommit såsom köpeskilling 1,672 kr. efter ett pris af 4 kr. för hvarje bjelkträd och 1 kr. för hvarje sågtimmerträd af det år 1871 sålda virket samt 1 kr. 60 öre för hvarje bjelk- och sågtimmerträd, som år 1872 föryttrats, samt genom de med hofr:ns tillstånd vid här.r:n hörda vittnena Anders Svenssons och Olof Esbjörnssons i Rörön sammanstämmande berättelser, hvilkas trovärdighet ej kunde på grund af någon i saken föreburen omständighet ifrågasättas, ådagalagdt blifvit, att samtliga berörda träd, med undantag af 60, deraf 2 till högst 5 varit bjelkträd, vuxit å den byamännen tillagda andelen af Östbergsbodarne; alltså, och då byamännen afstått från ersättning för 5 bjelkträd och 55 sågtimmerträd, pröfvade hofr:n rättvist att, med ändring af här:rns utslag, för-
s. 345 Sida 345 i årgången börjar här
pligta kronan att, såsom godtgörelse för öfriga 35 bjelkträd och 1,145 sågtimmerträd, genast till byamännen utgifva så stor del af omförmälda köpeskilling, 1,672 kr., som deraf, efter ett för hvarje bjelk- och sågtimmerträd beräknadt medelvärde, belöpte på berörda 35 bjelkträd och 1,145 sågtimmerträd med 1,586 kr. 50 öre jemte 5 procent ränta derå från den i här.r:ns utslag angifna stämningsdag till dess liqvid skedde.
De bevis, på grund hvaraf vadehänvisningen lemnats, innehöllo, det ena, utfärdadt af ett å domareexpeditionen anstäldt biträde, att kronoombudet den 17 December 1875 kl. 12 på dagen infunnit sig å expeditionen och efterfrågat t. f. domhafvanden för vads anmälande å kronans vägnar i mål vid Bergs här.rätt angående Eltnäs byamäns yrkande om ersättning för skog; och det andra, utfärdadt af v. här.höfdingen Dahlén, att kronoombudet för bevakandet af sina vid här.r:n för kronans vägnar anhängiggjorda mål före vadetidens utgång frågat Dalén om tiden för t. f. domhafvandens återkomst från Ovikens här.rätt och fått till svar, att detta borde inträffa senast Fredagen den 17 December.
Advokatfiskalen Billbergh sökte å kronans vägnar ändring och anförde: Kronoombudet hade, enligt hvad handlingarne utvisade, anmält vad, hvilken i biträdenas närvaro gjorda anmälan domaren så uppfattat, som hade ombudet derigenom lagligen vädjat, i öfverensstämmelse hvarmed äfven vadehänvisning af t. f. domhafvanden gifvits; att lagen icke fordrade, att part skulle för vad söka domaren annorstädes än i hans vanliga embetslokal; och att om part derstädes i rätt tid medelst erläggande af penningar eller på annat lofligt sätt tillkännagåfve afsigten med sitt besök, så att tvekan derom ej uppstode för domaren, vore lagens föreskrift om talans bevarande genom vad iakttagen.
N. Rev. (rev.sekr. von Bahr, föredragande, konst, rev.- sekr. Herslow samt t. f. rev.sekr. Cöster) hemstälde, att Kongl. Majst måtte pröfva rättvist fastställa hofr:ns dom.
Saken föredrogs den 11 September 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Carleson, Naumann, von Hofsten,
s. 346 Sida 346 i årgången börjar här
Lindhagen, Svedelius, Hernmarck och Wedberg), dervid H. D. fann ej skäl göra ändring i hofr:ns dom, såvidt advokatfiskalen Billberghs å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar förda klagan öfver här.r:ns utslag förklarats ej kunna komma under pröfning; men beträffande saken i öfrigt, så emedan den utaf Kongl. Maj:t den 9 December 1870 meddelade tillåtelse, att åt Eltnäs by fyllnadsmark finge utbrytas å kronans öfverloppsjord i Östbergsbodarne, icke utgjort laga hinder för kronan att, till dess egofyllnaden genom Kongl. Maj:ts utslag den 12 November 1872 till läge och omfattning bestämdes, fortfarande öfver den å samma område befintliga skog förfoga; ty och då upplyst vore, att de å berörda område afverkade träd, för hvilka svaranderne i saken fordrat ersättning, redan före nyssnämnde dag blifvit för kronans räkning utsynade och försålde, pröfvade H. D. rättvist att, med ändring af hofr:ns dom, fastställa det slut, hvaruti här.r:n i denna del af saken stannat.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 1 Oktober 1878.