Förmyndare för barn, födda i Finland af Finska föräldrar, men hvilkas moder, efter fadrens död, gift sig med Svensk undersåte samt med honom och barnen öfverflyttat till Sverige.
17 september 1878
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1879, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 395–396 i årgången 1879. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 7 för det här referatet, men referatet börjar på s. 395 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sextonde årgången, 1879 i litteraturen — s. 395–396 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning den 17 September 1878». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Handlanden Gustaf Forsman i Helsingfors efterlemnade vid sin år 1874 inträffade död enkan Mathilda Theresia, född Sontag, och sönerne Gustaf Theodor, född den 16 Augusti 1871, och Karl Julius, född den 17 November 1872. Till förmyndare för barnen, hvilka genom arfskiftet efter fadern erhöllo omkring 100,000 finska mark hvardera, blef handlanden Nybom förordnad.
Sedan enkan Forsman i Oktober 1876 ingått gifte med svenske undersåten kanslisten J. A. Dahlström samt med honom och barnen öfverflyttat till Stockholm, ingåfvo makarne Dahlström i Mars månad 1878 till Stockholms rådst.rätt ansökning, att, som de omyndige barnen allt sedan makarne Dahlströms giftermål vistats och framgent komme att hafva sitt hemvist hos dem, i följd hvaraf barnen ock blifvit i Stockholm mantals- och kyrkskrifne, hvadan de äfven, jemlikt 15 kap 7 § Ä. B., vore att anse såsom svenske undersåtar och i enlighet med stadgandena i 20 kap. 8 § nämnda balk borde stå under svensk mans förmynderskap, rådst.r:n, då det vid sådant förhållande borde tillkomma förmyndarekammaren i Stockholm att hafva tillsyn öfver förvaltningen af den egendom, barnen i arf efter sin fader erhållit, måtte förordna Dahlström till sine bemälde stjufbarns förmyndare.
Genom beslut den 5 Mars 1878 förklarade rådst.r:n: att, som omyndige Gustaf Theodor och Karl Julius Forsman vore finske undersåtar, ansökningen icke till någon rådst.r:ns åtgärd föranledde.
Häröfver anförde makarne Dahlström besvär hos Svea hofrätt: Den omständighet, att barnen ansågos vara finske undersåtar, borde ej inverka på frågan om förvaltningen
s. 396 Sida 396 i årgången börjar här
af deras egendom, hvars förvaltande af förmyndare i annat land vore med stora olägenheter förenadt. Klaganderne yrkade förty, att ärendet måtte till rådst.r:n återförvisas, med förständigande för rådst.r:n att förordna svensk man till förmyndare för barnen.
I utslag den 9 April 1878 fann hofr:n skäl ej vara anfördt, som i rådst.r:ns beslut kunde föranleda ändring.'
Makarne Dahlström fullföljde hos Kongl. Maj:t sin framställning: Frågan om barnen skulle anses såsom svenske undersåtar eller icke borde bedömas från den internationela rättens synpunkt. Hustru Dahlström blef genom sitt senare äktenskap, jemlikt 9 kap. 1 § G. B., svensk undersåte. Då sönerne följt henne till Sverige och blifvit här i landet mantalsskrifne samt hos makarne Dahlström åtnjöte vård, borde de anses inbegripne i den medborgarerätt deras moder här erhållit. Om fadern lefvat och blifvit naturaliserad svensk, hade sönerne ostridigt äfven blifvit svenske undersåtar. Föräldramakten hade öfvergått å makarne Dahlström, hos hvilka de omyndige njöte omvårdnad.
Vid ärendets föredragning den 17 September 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Carleson, Naumann^ von Hofsten, Olivecrona, Lindhagen, Hernmarek och- Wedherg) fann H. D. skäl icke vara anfördt, som uti hofr:ns öfverklagade utslag kunde verka ändring.