l hvad mån har teckning å aktielista förbindande kraft? Jfr. denna tidskrift årg. 1871 sid. 288, årg. 1878, sid. 278.
1 oktober 1878
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1879, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 396–402 i årgången 1879. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, E) Handelsbalken. Vexellag. Sjölag. Tullstadganden. Lotsreglemente. Förlagsinteckningar. Patenträtt. Värfningskontrakt *), nr 13 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 63 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 700 för det här referatet, men referatet börjar på s. 396 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Handelsbalken. Vexellag. Sjölag. Tullstadganden. Lotsreglemente. Förlagsinteckningar. Patenträtt. Värfningskontrakt *), nr 13.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sextonde årgången, 1879 i litteraturen — s. 396–402 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Majts dom utgafs den 1 Oktober 1878»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Efter stämning till 1876 års vinterting med Öfver- Torneå tingslag yrkade Kalix ångsågsaktiebolag att, enär, sedan skriftlig inbjudning till teckning af aktier å 100 kr. i bolaget den 12 Januari 1874 utfärdats med tillkännagif-
s. 397 Sida 397 i årgången börjar här
vande, att aktieteckningen vore bindande och ej finge återkallas, bonden Johan Johansson Raumaniemi i Jänkisjärfvi å teckningslistan tecknat sig för en aktie, samt, efter det ordning för bolaget blifvit af Kongl. Maj:t den 10 April sistnämnda år faststäld, vid den 30 påföljande Maj hållen bolagsstämma, hvilken blifvit i länets tidning och samtliga sockenkyrkor i Kalix och Torneå floddalar kungjord, bestämts att, utom 20 procent af aktiebeloppen, som redan till sistberörda dag blifvit infordrade, 20 procent deraf skulle betalas i Augusti månad 1874, 20 procent i November månad samma år, 20 procent i Februari månad år 1875 och 20 procent i derpåföljande April månad, Raumaniemi måtte förpligtas till bolaget utbetala den tecknade aktiens belopp 100 kr. med ränta.
Till stöd för käromålet åberopades följande handlingar:
l:o) protokoll vid en den 12 Januari 1874 för bolagets bildande hållen bolagsstämma, innehållande, bland annat, att, efter val af ordförande, »upplästes inbjudningen och genomgingos aktieteckningslistorna, hvarvid befanns att 680 aktier voro tecknade, hvarföre på grund af inbjudningen de närvarande tillfrågades om bolaget ansågs vara konstitueradt och aktieteckningen bindande och besvarades frågan med Ja». A detta protokoll funnos 22 namnunderskrifter med utsatt aktieantal. Bland dessa namn förekom ej Raumaniemis;
2:o) en handling, som i här.r:ns protokoll benämnes aktieteckningen i hufvudskrift, bestående af 3 särskilda halfark af olika slags papper, sammanfästade med en tråd. Första halfarket var öfverst försedt med en så lydande rubrik: »Fortsättning af aktieteckning till Kalix ångsågsaktiebolag enligt bolagsstämmobeslut i Öfver-Calix den 12 Januari 1874. Hvarje aktie lyder å 100 rdr rmt. Aktieteckningen är bindande och får ej återkallas, och den eller de, som vilja i nämnda bolag ingå, torde här nedan teckna sina namn jemte antal aktier. Interimsstyrelsen.»
Härefter följa särskilda kolumner för socken hemvist namn aktier.
s. 398 Sida 398 i årgången börjar här
39$ Ang. teckning а aktielista.
А andra halfarket förekommer, bland flere andra teckningar öfver och under, följande:
»Öfver-Torneå — Jänkisjärfvi — Johan Johansson Raumaniemi — 1.»
3:0) af Kongl. Maj:t den 10 April 1874 för Kalix ångsågsaktiebolag faststäld bolagsordning, i här nedan anförda delar lydande sålunda:
»§ 5. Vid teckning af aktie skall aktietecknare, för att hans teckning shall anses giltig, inbetala kontant 20 procent af aktiebeloppet samt dessutom för återstoden afgifva sin skriftliga förbindelse, som skall infrias sist inom ett år derefter på sätt och å de tider styrelsen eger bestämma;» och
»§ 6. Uraktlåter aktieegare att å utsatt tid verkställa föreskrifven inbetalning, vare han sin aktierätt förlustig och hafve till bolaget förverkat hvad å aktien blifvit inbetaldt. Sålunda utesluten delegare vare dock från vidare ansvar till bolaget fri.» — —
4:0) protokoll vid ordinarie bolagsstämma den 30 Maj 1874, dervid terminerna för inbetalning å aktierna bestämdes till de här förut omförmälda.
Raumaniemi bestred käromålet och anförde följande: Då han tecknade sig, var till hands blott en lista, men ej det halfark, hvarå ofvan intagna rubrik är skrifven. Den person, som erbjöd Raumaniemi att deltaga i aktieteckningen, förklarade då, att det ej vore farligt att teckna sitt namn, enär det stode fritt för Raumaniemi att ur bolaget utträda när. som helst, och att, om han ej inbetalade aktiens belopp, någon annan påföljd icke komme att drabba honom än utstrykning från listan.
Två af Raumaniemi åberopade vittnen berättade, det ena: att Henrik Persson i Mikkajärfvi utbjudit teckning till aktier i bolaget, såsom vittnet ville minnas, hösten-vintern 1873 i Jänkisjärfvi; att såväl Henrik Persson som en person vid namn Lars Petter Henrik Bergström hade, då Raumaniemi visat sig obenägen att teckna sig för någon aktie, yttrat, att sådant ej vore farligt, emedan Raumaniemi finge när som helst återkalla teckningen, och att, om han
s. 399 Sida 399 i årgången börjar här
ej gjorde någon inbetalning, han komme att utstrykas; att vittnet icke mindes om vid omvittnade tillfället någon inbjudningsskrift till aktieteckning blifvit uppläst och att vittnet icke tagit i betraktande det papper, hvarå Raumaniemi tecknat sig, hvarföre vittnet icke kunde intyga, huruvida den af bolaget åberopade originalhandling varit till hands; och det andra: lika med det förra vittnet, utom i fråga derom huruvida Persson och Bergström yttrat, att Raumaniemi finge återkalla teckningen när som helst, hvilket yttrande vittnet ej mindes.
Genom utslag den 21 Juli 1877 utlät sig här.r:n: att emedan Raumaniemi medgifvit, att han tecknat sig för en aktie uti Kalix ångsågsaktiebolag, och inbjudningslistan innehölle att hvarje aktie skulle betalas med 100 kr. samt aktieteckningen vara bindande och ej få återkallas, samt Raumaniemi ej, på sätt 3 § af 4 kap. U. B. föreskrefve, inom 6 veckor hos domaren eller K. bef:de talat derå och uppgifvit, att han blifvit till aktieteckningen lockad och förledd, kunde afseende ej fästas å hvad hans vittnen i saken derom berättat; i följd hvaraf och då hvad 6 § af bolagets ordningsstadga innehölle derom, att aktieegare, som uraktläte att å utsatt tid verkställa föreskrifven inbetalning, vore sin aktierätt förlustig, enligt här.r:ns omdöme, icke kunde annorlunda förstås, än att det skulle vara bolaget öppet, om det så för godt funne, att honom från bolaget utesluta, men bolaget nu ej velat begagna sig af denna rätt, Raumaniemi dömdes att genast, mot qvitto, till bolaget utbetala utsökta beloppet 100 kr. med 6 procent ränta å 20 procent af samma summa från den 30 Maj 1874, å 20 procent från Augusti månads slut samma år, å 20 procent från slutet af påföljande November månad, å 20 procent från slutet af Februari 1875 och å 20 procent från slutet af derpåföljande April månad, allt till dess betalning skedde.
Raumaniemi vädjade till Svea hofrätt: De af honom åberopade vittnena hade intygat, att hans aktieteckning skett under »utfästelse» af dem, som ombesörjde teckningen, att Raumaniemi när som helst skulle ega att återkalla sin teck-
s. 400 Sida 400 i årgången börjar här
ning och att han skulle utstrykas, om han ej fullgjorde inbetalning af aktiebeloppet. Sedermera hade Raumaniemi både »återkallat» teckningen och underlåtit att inbetala beloppet, hvarför han vore skiljd från bolaget. Då han hvarken erlagt 20 procent af aktiebeloppet eller lemnat förbindelse på återstoden, såsom i 5 § af bolagsordningen föreskrefves, vore också, enligt samma §, hans aktieteckning ogiltig.
Bolaget genmälde: Inbjudningsskriftens innehåll vore det enda, som skulle tjena till efterrättelse vid bedömandet af aktietecknares rättigheter och skyldigheter. Aktieteckningen innefattade en förbindelse, från hvilken en aktietecknare icke kunde befria sig genom att underlåta inbetalning af det tecknade beloppet. På bolagets styrelse ankomme det att från delaktighet i bolaget utesluta eller icke. Då uteslutning af en försumlig aktietecknare icke skedde, vore detta ett tillmötesgående från bolagets sida. Om vid ifrågavarande teckning tillgått så som Raumaniemi uppgifvit, hvilket dock af bolaget bestredes och ej heller vore till fullo styrkt, verkade sådant likväl icke något på saken, enär bolagets ombud vid teckningen i sådant fall handlat mot de föreskrifter bolaget gifvit.
I dom den 4 April 1878 fann hofr:n skäl ej vara anfördt, som till ändring i här.r:ns utslag kunde föranleda.
Raumaniemi sökte i und. ändring: Hans teckning vore en nullitet, då han ej inbetalat någon del af det tecknade beloppet, och medförde således hvarken rättighet till inträde i bolaget eller skyldighet att gälda aktiebeloppet, Stadgandet i bolagsordningens 6 § vore bindande såväl för bolaget som för aktieegarne. Hans teckning hade, enligt hvad vittnena intygat, skett blott vilkorligt och det kunde ej tillkomma allmänheten att pröfva vidsträcktheten af det bemyndigande bolagets ombud fått. De vilkor, ombuden erbjudit, borde således vara för bolaget bindande.
I afseende å de vilkor, under hvilka aktieteckningen egt rum, anhöll Raumaniemi om vittnesförhör vid här.r:n med två personer, hvilka i afgifven attest uppgifvit, att för-
s. 401 Sida 401 i årgången börjar här
bemälde Persson och Bergström vid det tillfälle, då Raumaniem tecknade sig för en aktie i bolaget, förklarat, att den, som itecknade sig ej behöfde betala aktiebeloppet, om han ej sjelf åstundade sådant, utan att summan skulle godtgöras af bolagets blifvande vinst, hvaremot den, som gjorde inbetalning, hade att vänta tidigare utdelning än andra, samt att några regler för bolaget icke vid teckningen förevisats, utan Raumaniemi tecknat sig på ett löst papper.
Bolaget bestred allt afseende å denna attest, såsom sanningslös, och anmärkte, att Raumaniemi bevakat sin rätt hvarken vid bolagsstämman i Januari 1874 eller den i Maj samma år.
I afgifvet betänkande yttrade N. Rev. (rev.sekr. Herslow och t. f. rev.sekr. Westman): »Enär Raumaniemi, hvilken medgifvit, att han, på inbjudning att teckna aktier uti Kalix ångsågsaktiebolag, skrifvit sitt namn å ett för sådant ändamål framlagdt löst pappersblad, icke, såvidt visadt är, vid samma tillfälle eller derförut erhållit del af den utaf bolaget åberopade med nämnda blad vid dess företeende inför här.r:n sammanhäftade inbjudningsskrift med deri intagna vilkor, att aktieteckningen vore bindande och ei finge återkallas, utan fastheldre upplyst är, att den person, som anmodat Raumaniemi att teckna sitt namn, dervid uppgifvit, att han finge återkalla teckningen och att, om han ej gjorde någon inbetalning, han komme att utstrykas; alltså och då vid sådant förhållande Raumaniemi icke kan anses hafva genom omförmälda teckning förbundit sig till aktieinbetalning till berörda bolag; hemställer N. Rev. i und., att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist, med ändring af domstolarnes beslut, ogilla den af bolaget i saken förda talan.»
Föredraganden, rev.sekr. von Bahr, yttrade: »Enär Raumaniemi å en för aktieteckning i Kalix ångsågsaktiebolag å bolagets vägnar honom förelagd lista tecknat sig för en aktie i samma bolag; och Raumaniemi, hvilken sålunda vunnit delaktighet i bolaget, icke mot vederpartens bestridande visat, att Raumaniemi fått sig medgifvet att, derest han det
Naumann, Tidskr. f. lagstifin. etc. 16:de årg. 26
s. 402 Sida 402 i årgången börjar här
åstundade, berörda teckning återkalla och varda från bolaget skiljd; vid hvilket förhållande hvad Raumaniemi för vinnande af befrielse från krafvet invändt derom, att aktieteckningen icke skulle vara för honom bindande, ej förtjenar afseende och de omständigheter, hvarom han hos Kongl. Maj:t anhållit få uppgifna personer hörde såsom vittnen, icke äro af beskaffenhet att kunna på sakens utgång ega inflytande, hemställer jag i und., det måtte, med afslag å samma begäran, Kongl. Maj:t pröfva rättvist gilla det slut, hvari domstolarne i saken stannat.»
Saken föredrogs den 17 September 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Carleson, Naumann, von Hofsten, Olivecrona, Lindhagen, Hernmarck och Wedberg); och som annat förhållande icke blifvit i saken ådagalagdt än det Raumaniemi uppgifvit eller att, sedan han blifvit anmodad att teckna aktier i Kalix ångsågsaktiebolag och dervid förklarats, att Raumaniemi finge, när helst han ville, utträda ur bolaget, och skulle, om han underläte betala aktiebeloppet, blifva utstruken, Raumaniemi tecknat sig för en aktie å en vid tillfället framlemnad lista, hvilken icke innehållit någon uppgift om de förbindelser teckningen medförde, samt Raumaniemi på grund häraf ej vore lagligen skyldig att fordrade inbetalningen fullgöra, biföll H. D. det slut N. Rev:s betänkande innehölle.■
Kongl. Majts dom utgafs den 1 Oktober 1878.