Naumanns tidskrift 1879 s. 747

Den 16 April 1874 hölls å Kumla gästgifvaregård sammanträde för bildande af ett aktiebolag i ändamål att efter plan, som blefve i vederbörlig ordning faststäld, anlägga och trafikera en jernväg från Norsholm till Malstad samt gräfva en kanal emellan 4 mindre sjöar.

Vid detta sammanträde föredrogos de listor, hvärå aktieteckning skett, och var å en lista med rubrik »aktietecknare i Norsholm—Ristans kommunikationsaktiebolag» tecknadt »Eva Adelsvärd genom Axel Abelin, med vilkor att få en anhaltstation för Björkvik der sådant af mig bestämmes — aktier 500: kronor 50,000:»

s. 748 Sida 748 i årgången börjar härKopiera citering

Vid sammanträdet, dervid Abelin var närvarande, antogs förslag till bolagsordning, som af Kongl. Maj:t faststäldes den 29 Maj 1874, innehållande i

§ 7. Vid teckning af aktier skall aktieegare inbetala 10 procent och återstoden inom 2 år å de tider och med de belopp, styrelsen bestämmer.

§ 8. Vid teckning af aktier skall aktieegare afgifva en sådan förbindelse, som i 9 § sägs å oguldna aktiebeloppet. § 9. Förbindelsen å oguldna aktiebeloppet skall lyda: »Jag N. N. etc.»

§ 17. Bolagets styrelse eger afgöra frågan om definitiva bestämmandet af de vigtigaste detaljerne i afseende å banans sträckning och stationernas läge.

Den 11 Januari 1876 utfärdade Abelin två förbindelser, den ena såsom förmyndare för sin stjufdotter J. M. C. Carlsson, deruti Abelin såsom delegare uti ifrågavarande bolag för uppräknade aktierna förband sig att ordentligt fullgöra de inbetalningar å berörda aktier, som kunde infordras, vid äfventyr att för det förfallna beloppet erlägga 1 procent ränta i månaden från hvarje kungjord förfallodag och vara underkastad utmätning.

Enligt af styrelsen utfärdade och publicerade kungörelser skulle den 25 Augusti 1877 betalas 20 procent å hvarje aktiebelopp.

Under förmälan att Abelin, som tecknat sig för 650 aktier och inbetalt 30 procent, men försummat att erlägga de den 25 Augusti 1877 förfallna 20 procent eller 13,000 kr., sökte sedermera styrelsen handräckning hos K. bef:de i Östergötlands län för att, på grund af Abelins förbindelser, utfå det oguldna beloppet med ränta.

Abelin anförde: Väl hade han dels för egen del, dels å enkefriherrinnan Adelsvärds vägnar, och dels såsom förmyndare tecknat aktier i ifrågavarande bolag, hvarvid dock teckningen af de 500 aktierna för friherrinnan Adelsvärd skett med det uttryckliga vilkor att få en anhaltstation för den henne tillhöriga egendomen Björkvik förlagd der sådant af henne bestämdes, för beredande af lättare afsättning af

s. 749 Sida 749 i årgången börjar härKopiera citering

gärdens skogsprodukter. Enligt den ursprungliga och af Kongl. Maj:t sedermera faststälda planen skulle jernbanan framdragas öfver Säter knapt $ mil från Björkviks hüfvudgård och vid pass 400 fot från dess egoområde, hvadan också Abelin hos styrelsen begärt stationens förläggande till Säter. Styrelsen hade emellertid låtit våren 1877 uppgå en ny bansträckning, enligt hvilken banan i stället skulle gå öfver Ekhult på ett betydligt afstånd från Säter och å denna nya plan sökt samt jemväl erhållit Kongl. Maj:ts fastställelse. Nu vore det icke möjligt att nedkomma direkt från Björkvik till jernvägen, utan måste egendomens produkter transporteras antingen sjöledes förbi Säter 1 mil från Häfverby eller ock landvägen till blifvande stationen vid Ans eller Björsäter 1 % och 1 mil från Björkvik. Sålunda komme denna egendom att gå miste om den fördel af anläggningen, som med den betydliga aktieteckningen varit åsyftad och uttryckligen vilkorad. Ej heller från billighetens synpunkt kunde ifrågavarande kraf försvaras, då bolaget genom den nya sträckningen inbesparat ej mindre än 71,000 kr. När vid den konstituerande bolagsstämman, som hölls den 24 Maj 1875, dervid ombud för Abelin var närvarande, den vilkorliga aktieteckningen för 50,000 kr. antagits utan anmärkning, så hade ock bolaget godkänt det utfästa vilkoret och egde sålunda icke att ensidigt rubba detsamma. Förbindelsernas tillkomst och ordalydelse berodde på uttrycklig föreskrift i bolagsordningen och ej på något aftal med bolaget eller dess styrelse, hvadan desamma i och för sig icke borde vara gällande utan i förening med aktieteckningen, till hvilken de hänvisade. Abelin hade betalt 19,500 kr. eller 4,500 kr. utöfver ovilkorligen tecknade beloppet och förbehölle sig att få återkräfva hvad han för mycket betalt.

Bolagets styrelse anmärkte: Förbehållet att få bestämma platsen för Björkviks anhaltstation kunde icke afse annat än att det ställe, der stationen i enlighet med egarens önskan skulle förläggas, borde ligga vid den blifvande jernvägslinien, men icke utom densamma; och enligt bolagsordningen, i hvars antagande Abelin sjelf deltagit, hade

s. 750 Sida 750 i årgången börjar härKopiera citering

styrelsen fått sig tillerkänd rätt att besluta angående de vigtigare detaljerna för banans sträckning och stationernas läge. Vederpartens rätt kunde derför icke anses förnärmad förr än honom förvägrats att få ifrågavarande station förlagd vid det ställe af banan, han bestämde, hvilket ännu icke skett.

K. bef de utlät sig i utslag den 24 November 1877: att emedan Abelin medgifvit, att han dels för egen del och dels såsom förmyndare för sin stjufdotter J. M. S. Carlsson utfärdat de till stöd för ansökningen åberopade förbindelser, deruti han, utan något särskildt vilkor eller förbehåll, utfäst sig att ordentligen fullgöra de inbetalningar å de i förbindelserna omförmälda aktier, som kunde infordras, vid äfventyr att å förfallna beloppet erlägga en half procent ränta i månaden från hvarje af bolagets styrelse kungjord förfallodag och vara underkastad utsökning; ty och som den omständigheten, att vid teckningen af dessa aktier blifvit gjordt förbehåll, som icke af bolagets styrelse blifvit uppfyldt, äfven om sådant, hvilket i förevarande fall icke ännu kunde anses hafva skett, vore visadt, destomindre kunde förtaga verkan af de utfärdade förbindelserna, som dessa enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift blifvit i allmänt förvar nedsatte för att utgöra säkerhet för den concessionerade jernvägens behöriga fullbordande och således måste efter deras lydelse gäldas; alltså och då Abelin ostridigt icke fullgjort den till 13,000 kr. sig belöpande inbetalning på ifrågavarande aktier, som enligt styrelsens behörigen kungjorda tillkännagivande blifvit senast till den 25 Augusti 1877 infordrad, blefve, jemlikt 9 kap. Handelsbalken och 4 kap. Utsökningsbalken, Abelin dels för egen del och dels såsom förmyndare för sin bemälda stjufdotter ålagdt att, vid utmätningstvång och emot styrelsens qvitto, till bolagets styrelse genast utgifva fordrade 13,000 kr. jemte 6 procent årlig ränta derå från den 25 Augusti 1877 till dess full betalning komme att ske, samt att med 50 kr. ersätta lagsökningskostnaden; Abelin dock öppet lemnadt att, derest bolagets styrelse icke skulle uppfylla det vid aktietecknin-

s. 751 Sida 751 i årgången börjar härKopiera citering

gen gjorda förbehåll, emot bolaget vid domstol, som vederborde, anhängiggöra och utföra den ersättningstalan, hvartill han för sådant fall kunde finna sig befogad.

Abelin besvärade sig hos Göta hofrätt: Ända från det planen för jernvägsanläggningen blef känd och prospekt för aktieteckning utgick, hade någon annan sträcknig af jernvägen emellan Björsäter och Häfverby förbi Säter icke varit ifrågasatt. Någon annan plan tillkännagafs ej heller vid den konstituerande bolagsstämman. Samma plan blef ock •af Kongl. Maj:t faststäld den 24 November 1876. Någon ovisshet hade således icke kunnat förefinnas hvarken hos Abelin eller styrelsen angående den linia, vid hvilken den af Abelin föreslagna anhaltsstationen skulle förläggas. Men i -hvad fall som helst vore väl vilkoret sådant att jernvägens sträckning borde i viss mån göras beroende af den plats, der Abelin önskade anhaltstationen för Björkvik förlagd. Bolaget hade väl åt styrelsen öfverlemnat beslutanderätten angående detaljerna i afseende å banans sträckning, men angående Abelins rätt, såvidt den berodde på det af Abelin betingade vilkor, egde icke bolaget besluta. Om styrelsen icke egde utkräfva något på grund af förbindelserna, då vilkoret ännu qvarstode i oförminskad kraft mot bolaget, betydde det ju intet om förbindelserna stode i allmänt eller enskildt förvar, då det ju vore styrelsens ensak att skaffa andra medel för jernvägens fullbordande; och företedde Abelin i afskrift dels ett bref af den 30 December 1876, deruti Abelin hos styrelsen gjorde erinran om vilkoret för aktieteckningen å 50,000 kr. under anhållan, att af styrelsen bekomma en förbindelse, som godkände samma vilkor, dels bref till styrelsen af den 7 September 1877, deruti Abelin påyrkade stationens förläggande till Säter, dels intyg af baningeniören Wiberg, att inrättandet af en anhaltstation för Björkvik för iinien Häfverby —Ekhult—Björsätter icke kunde vara af något värde för Björkvik, hvilket skulle förutsätta en särskild väganläggning med dryga kostnader.

Styrelsen genmälde, att Abelin först den 7 September

s. 752 Sida 752 i årgången börjar härKopiera citering

1877 för styrelsen tillkännagifvit hvarest han ville hafva stationen förlagd, hvilket dock icke kunnat ske annorstädes än vid jernvägslinien. Styrelsen egde i allt fall bestämma detaljerna i fråga om banans sträckning, hvilket bevisade, att densamma icke varit bestämd. Vid aktieteckningen hade Abelin ej heller ifrågasatt stationens förläggande vid Säter:

Enligt utslag den 16 Maj 1878 fann hofr:n, med afseende å hvad Abelin invändt och hvad i ôfrigt uti målet förekommit, frågan om Abelins skyldighet att utgifva utsökta beloppet, jemte ränta, vara af tvistig beskaffenhet; i följd hvaraf, med upphäfvande af K. bef:des utslag, jemlikt 2 kap. 5 § Utsöknings-Balken och K. F. den 6 Oktober 1848, bolagets styrelse hänvisades att sin ifrågavarande talan emot Abelin efter stämning vid vederbörlig domstol utföra i fall af befogenhet.

Om detta utslag förenade sig presidenten Lemchen, hofrättsrådet Andersson, assessorerne Uggla, referent, och Runbäck samt v. här.-höfdingen Andersson.

Ifrån beslutet var hofrättsrådet Backman skiljaktig och yttrade, att han för sin del icke fann skäl göra ändring i öfverklagade utslaget.

Styrelsen fullföljde målet till Kongl. Maj:t: Vid konstituerande bolagsstämman den 24 Maj 1875 hade frågan om banans sträckning ännu icke blifvit utredd, hvadan, enligt det vid stämman förda protokoll, styrelsen erhållit bemyndigande att verkställa utredning och utarbeta förslag om sättet för utförande af jernvägsanläggningen. Vid bolagsstämma den 1 April 1876 framlades förslag till en del af bansträckningen, hvilket förslag skulle hvila till nästa stämma, då detsamma antogs. Vid begge dessa bolagsstämmor hade Abelin varit närvarande, utan att tillkännagifva, det han ansåge sitt vilkor binda bolaget vid den sträckning för jernvägen, som förslagsvis var uppgången vid aktieteckningen. Prospekten angåfve ej heller banans sträckning annorledes än emellan ändpunkterna med omnämnande af stationerna. Under sådane förhållanden hade Abelin utfärdat de ovilkorliga förbindelserna, hvilka, i allmänt förvar

s. 753 Sida 753 i årgången börjar härKopiera citering

nedsatta, utgjorde säkerhet för jernvägens fullbordande och för bolaget lemuade försträckningar af såväl allmänna som enskildas medel emot obligationer. Bolaget hade för öfrigt erbjudit Abelin att hvar han ville å den fullbordade jernvägslinien få en anhaltstation förlagd.

Abelin anmärkte: Vid den konstituerande bolagsstämman hade fråga icke varit om annan plan än som sedermera den 24 November 1876 blef af Kongl. Maj:t faststäld. Då vilkoret för teckningen antogs vid bolagets bildande, hade ju bolaget iklädt sig förbindelse att utföra anläggningen så att den betingade fördelen för Björkvik bereddes, i hvilken förbindelse styrelsen dock brustit. Erbjudandet af station vid den fullbordade och öppnade banan vore ett hån. När förslagen till bansträckningen upprättades, hade Abelin icke haft någon grundad anledning att antaga annat än att den ursprungliga planen skulle följas; och hade han först under sommaren 1877 erfarit, att styrelsen ämnade frångå sin ursprungliga plan.

А. Rev. (rev.-sekr. Lagergren, föredragande, samt t. f. rev.-sekr.:ne Westman och Cöster) hemstälde i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofr:ns utslag.

Vid målets föredragning den 5 Februari 1879 inför Н. D. biföllo dess fleste ledamöter (just.-råden Naumann, von Hofsten, von Segebaden, Lindhagen och Hernmarck) det underdåniga betänkandet.

Just.-råden Wretman och Östergren funno skäligt, med ändring af hofr:ns utslag, fastställa K. bef:des i målet meddelade beslut.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 4 Mars 1879.

Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 16:de årg.