Tilltalad uteblifver förfallolöst på den dag Rådhusrätt bestämt för fullbordande af ålagd värjemålsed, och R. R:n fäller honom åt saken.
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1879, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 755–757 i årgången 1879. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, H) Rättegångsbalken. K. F. om stämpelpapper. Resereglemente, nr 11 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 127 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken. K. F. om stämpelpapper. Resereglemente, nr 11.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sextonde årgången, 1879 i litteraturen — s. 755–757 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Vid rådst.r:n i Sala tilltalade stadsfiskalen C. P. Johansson å tjenstens vägnar mekanikern A. Rejman under yrkande om ansvar för det Rejman skulle hafva på aftonen den 18 Februari 1878 å gata i Sala misshandlat svarfvaren C. W. Sundmark: och clervid med knif tilldelat honom 2 sår å ena sidan af hufvudet.
Genom utslag den 1 Juli 1878 och med åberopande af 17 kap. 29 § Rättegångs-Balken uppdrog rådst.-r:n åt Rejman att, der han gitte, inför rådst.-r:n med sjelf sins ed vita och betyga, att han icke på aftonen den 18 Februari 1878 på allmän plats i Sala med knif eller annat skärande verktyg tillfogat Sundmark de sår, denne vid å honom nästpåföljande dag verkstäld läkarebesigtning befunnits hafva å och bakom venstra örat, med hvilken edgång Rejman lemnades betänketid till den 9 September, då Rejman, vid äfventyr att han eljest ansåges hafva åt eden brustit, borde inför rådst.-r:n tillstädeskomma.
Rejman besvärade sig hos Svea Hofrätt.
s. 756 Sida 756 i årgången börjar här
Hofr:n fann, enligt utslag den 29 Juli 1878, skäl ej vara anfördt, som kunde föranleda till ändring i rådst.-r:ns utslag.
Rejman fullföljde målet till Kongl. Maj:t.
Uti afgifven förklaring yrkade Johansson, att enär, enligt hvad ett vid förklaringen fogadt utdrag af rådst.-r:ns protokoll för den 9 September 1878 inhemtades, Rejman å den utsatta edgångsdagen utan anmäldt laga förfall uteblifvit och genom samma dag meddeladt utslag blifvit dömd att för å allmän plats med lifsfarligt vapen föröfvad uppsåtlig misshandel, hvaraf ringare skada följt, hållas 2 månader i fängelse, de underdåniga besvären icke måtte komma under pröfning.
Målet förekom den 4 Februari 1879 inför H. D.; och då, enligt hvad upplyst blifvit, rådst.-r:ns ofvan omförmälda, den 9 September 1878 meddelade utslag vunnit laga kraft, funno H. D:s fleste ledamöter (just.-råden von Hofsten, von Segebaden, Lindhagen och Östergren) besvären hafva förfallit.
Just.-råden Wretman, Naumann och Huss förenade sig i den mening, att som upplyst vore, att, sedan Rejman förfallolöst uteblifvit å den dag, rådst.-r:n för fullgörande af den honom i målet ådömda värjemålsed bestämt, rådst.-r:n genom utslag den 9 September 1878 fällt Rejman åt saken, samt att detta utslag icke blifvit i laga tid hos hofr:n öfverklagadt, funno bemälde just.-råd besvären icke föranleda till annat yttrande, än att frågan om nämnda eds fullgörande måste anses förfallen.
s. 757 Sida 757 i årgången börjar här
Högsta Domstolens Minnesbok för år 1879