Angående frånvarande arfvinges skyldighet att, inom natt och år från det han erhöll kunskap om arfvet, vid laga domstol derom anhängiggöra sin talan. Ärfdabaiken 15 kap. 6 § Ryttmästaren C. Annerstedt, bosatt i Malmö, afled år

1 juli 1879


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1880, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 0,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 212–220 i årgången 1880. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjuttonde årgången, 1880 i litteraturen — s. 212–220 där är samma sidor som här.
  • Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 1 Juli 1879»
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Ryttmästaren C. Annerstedt, bosatt i Malmö, afled år 1840, efterlemnande såsom sterbhusdelegare enkan Carolina Mathilda, född Lundgren, och två söner med henne, nämligen Bror Martin Samuel, född 1838, och Carl Rudolf, född 1839.

Efter ryttmästaren Annerstedt förrättades arfskifte den 30 Mars 1840, hvarvid behållningen sålunda fördelades, att enkan bekom 11,114 rdr 13 sk. 7 rst och en hvar af sönerna 5,027 rdr. 42 sk. 9 rst, allt banko.

Enkan trädde i nytt gifte 1843 med ryttmästaren L. Bergendahl, hvilken då blef förmyndare för hennes söner, hvilka emellertid afledo, Bror Martin Samuel 1852 och Carl Rudolf 1863, båda ogifta.

Bleckslagaren P. B. Fryckholm och hans hustru Carolina Charlotta Fryckholm uttogo år 1870 till Wadsbo här.- rätt stämning å makarne Bergendahl med yrkande att då ryttmästaren Annerstedt under äktenskapslöfte med Petronella Blom sammanaflat hustru Fryckholm, och denna således vore Annerstedts äkta dotter samt sålunda arfsberättigad efter honom och hans söner, makarne Bergendahl, på hvilka Annerstedts och hans söners qvarlåtenskap öfvergått, måtte förpligtas utgifva berörda arf och för sådant ändamål beediga bouppteckningen efter ryttmästaren Annerstedt, förrätta bouppteckning och arfskifte efter Bror Martin Samuel samt afgifva förmyndareredovisning efter honom och Carl Rudolf.

Berörda käromål ogillades af här.r:n på grund af 15 kap. 6 § Ärfdabaiken, hvaremot Göta hofrätt i dom den 8 December 1871 yttrade — jemte det här.r:n, på grund af 10 kap. 2 § Rättegångsbalken, förklarades obehörig att upp-

s. 213 Sida 213 i årgången börjar här

taga saken i hvad den anginge anspråket på arf efter ryttmästaren Annerstedt — att hvad beträffade makarne Fryckholms hos hofr:n fullföljda talan om redovisning för arf efter Annerstedts söner, hvilka, då annat förhållande ej blifvit visadt, finge antagas hafva vid sin död lydt under här.- r:ns domvärjo, så emedan det måste anses styrkt, att hustru Fryckholm vore Annerstedts äkta dotter; ty och enär makarne Fryckholms uppgift, att de icke förr än 1869 års höst erhållit kännedom om skyldskapen, icke blifvit af makarne Bergendahl vederlagd, funne hofr:n att makarne Fryckholm icke försutit tid till talan om arfvet efter Annerstedts söner, hvadan saken, såvidt makarne Fryckholms talan härutinnan anginge, visades åter till här.r:n.

Makarne Bergendahl sökte ändring, men Kongl. Maj:t fann, enligt dom den 20 November 1872, ej skäl göra ändring i hofr:ns beslut.

Härefter uttog mannen Fryckholm till rådst.r:n i Malmö stämning å makarne Bergendahl med yrkande, att ryttmästaren Bergendahl måtte varda ålagdt upprätta arfskifte efter ryttmästaren Annerstedt och till Fryckholm utlemna hans hustrus arfslott 5,027 kr. 89 öre jemte ränta derå från den 30 Mars 1840, så beräknad, att upplupna räntan för hvarje år lades till kapitalet, samt hustru Bergendahl förpligtas beediga bouppteckningen efter ryttmästaren Annerstedt.

Makarne Bergendahl bestredo käromålet och anmärkte, att Göta hofrätt genom laga kraftvunna domen den 8 December 1871 förklarat Wadsbo här.rätt obehörig att pröfva frågan om arf efter ryttmästaren Annerstedt, vid hvilket förhållande och då Fryckholm icke inom natt och år vare sig efter 1840 års arfskifte eller hofr:ns dom vid behörig domstol klandrat arfskiftet efter ryttmästaren Annerstedt, Fryckholm försutit tid dertill äfvensom att fordra arf efter honom, helst Fryckholm redan 1870 haft kännedom om 1840 års arfskifte. Den omständigheten, att Fryckholm i rätt tid instämt klander till oriktig domstol, kunde icke afbryta preskriptionen; och företedde Bergendahl utdrag af Wadsbo här rätts dombok den 19 Juni 1870, utvisande att Fryck-

s. 214 Sida 214 i årgången börjar här

holm i den då förda rättegången ingifvit afskrift af 1840 års arfskifte.

Sedan mannen Fryckholm härefter aflidit, efterlemnande en gift dotter, fullföljdes målet af enkan, som ock företedde en öfverlåtelse på henne från mågen af arfsanspråket.

Rådst.r:n yttrade i utslag den 17 Januari 1876: att. enär makarne Fryckholm, ehuru de åtminstone hösten 1869 egt kännedom om hustru Fryckholms skyldskap med ryttmästaren Annerstedt, icke gjort hennes rätt till arf efter Annerstedt gällande genom anhängiggörande af talan vid vederbörlig domstol inom natt och år, vare sig efter erhållen kännedom om skyldskapen eller efter Göta hofrätts dom den 8 December 1871, hvarigenom Wadsbo här.rätt förklarats obehörig; alltså och då, vid det förhållande att icke, såvidt visadt vore, hustru Fryckholms skyldskap med ryttmästaren Annerstedt varit af dennes sterbhusdelegare känd, då arfskiftet efter honom förrättades, makarne Fryckholm måste, enär de icke visat laga förfall, anses hafva försutit den i 15 kap. 6 § Ärfdabaiken stadgade tid att arfsanspråket efter ryttmästaren Annerstedt bevaka, ogillades käromålet.

Enkan Fryckholm sökte ändring.

Hofr:n öfver Skåne och Blekinge yttrade i dom den 4 Augusti 1876: att emedan lagen i 15 kap. Ärfdabaiken icke stadgade ovilkorlig skyldighet för frånvarande inländsk arfvinge att genom stämning till domstol väcka anspråk på arf efter frände, som här i riket aflidit, utan allenast utsatte viss tid, inom hvilken dylikt anspråk borde vara framstäldt hos den, som innehade arfvet, för att, derest anspråket bestredes, få komma under pröfning af domstol; ty och som styrkt vore, att P. B. Frykholm ocli hans hustru, hvilka, såvidt visadt vore, först på hösten år 1869 erhållit kännedom om hennes skyldskap med ryttmästaren Annerstedt, inom natt och år derefter på det sätt väckt anspråk på det Carolina Charlotta Fryckholm efter bemälde Annerstedt tillkommande arf, att de, sedan hans söner Bror Martin Samuel och Carl Rudolf Annerstedt aflidit och arfvet öfvergått

s. 215 Sida 215 i årgången börjar här

till Carolina Mathilda Bergendahl, till 1870 års vinterting med Walla tingslag i Wadsbo härad instämt Bergendahl och hans hustru mod påstående om utbekommande af sina arfslotter, samt makarne Fryckholm följaktligen genom berörda stämning, ehuru uttagen till annan domstol än den, som det lagligen tillkomme att döma i tvist om nämnda arf, finge anses hafva iakttagit hvad efter lag dem ålegat för att vara bibehållna vid talan om utbekommande af arfvet efter Annerstedt; alltså och då hvarken Carolina Charlotta Fryckholm eller laga ombud eller målsman för henne närvarit vid det skifte i ryttmästaren Annerstedts bo, som magistraten i Malmö förrättat den 30 Mars 1840, samt Carolina Charlotta Fryckholm vid sådant förhållande icke heller för anställande af förevarande talan varit pligtig att iakttaga den i 13 kap. 1 § Ärfdabaiken för framställande af yrkande om jemkning, sedan arf i stad skiftadt vore, stadgade tid af 3 månader efter det skiftet skedde, funne hofr:n Carolina Charlotta Fryckholm icke hafva försummat tid till talan om arf efter ryttmästaren Annerstedt, hvadan saken återförvisades till rådst.r:n.

Bergendahl anmälde missnöje, men hofr:n förklarade, att enär saken ej blifvit slutligen afgjord, hänvisning till fullföljande af missnöjet icke kunde meddelas.

Då saken återkom till rådst.r:n, bestred Bergendahl, under åberopande af K. F. den 27 November 1854, att utgifva ränta för längre tid än från det talan anhängiggjorts.

Enkan Fryckholm ansåg nämnda K. F. icke tillämplig, enär Bergendahl innehaft medlen, icke under förment eganderätt, utan såsom förmyndare för Bror Martin Samuel och Carl Rudolf Annerstedt.

Sedan hustru Bergendahl härefter fått, i enlighet med rådst.r:ns beslut den 11 April 1877, beediga ett af henne gjordt tillägg till bouppteckningen, utlät sig rådst.r:n medelst utslag den 1 Augusti 1877: att som hustru Bergendahl fullgjort den henne affordrade ed till bestyrkande af bouppgiften efter ryttmästaren Annerstedt samt såmedelst blifvit bestämdt att behållningen i boet, som vid arfskiftet efter An-

s. 216 Sida 216 i årgången börjar här

nerstedt den 30 Mars 1840 upptagits till 21,170 rdr 3 sk. 1 rst bko eller 31,755 kr. 10 öre, efter det af hustru Bergendahl gjorda tillägg af 1,300 kr., som blifvit af enkan Fryckholm godkändt, skulle utgöra tillsammans 33,055 kr. 10 öre, erfordrades i denna del af målet icke vidare yttrande; att beträffande enkan Fryckholms yrkande af skyldighet för makarne Bergendahl att låta upprätta nytt arfskifte efter ryttmästaren Annerstedt samt utlemna den enkan Fryckholm såsom Annerstedts äkta dotter tillkommande arfslott, rådst.r:n pröfvade skäligt i så måtto bifalla berörda yrkande, att makarne Bergendahl ålades ej mindre, vid vite af 200 kr., att inom en månad efter det rådst.r:ns utslag vunnit laga kraft eller, i händelse af deremot fullföljd talan, kunde varda slutligen faststäldt, föranstalta om upprättande af behörigt nytt arfskifte efter ryttmästaren Annerstedt till laga fördelning af boets ofvan upptagna behållning 33,055 kr. 10 öre emellan å ena sidan hustru Bergendahl samt å andra sidan enkan Fryckholm jemte hennes ofvanbemälda bägge half bröder, än äfven att, vid utmätningstvång, till enkan Fryckholm genast utgifva det belopp, som enligt samma skifte komme att utgöra hennes arfslott efter fadern, hvaremot rådst.r:n, med stöd af 7 § i K. F. den 27 November 1854 och då enkan Fryckholms anspråk på den ränta, som efter skiftesförrättningen den 30 Mars 1840 upplupit å de arfslotter, som dervid tillagts enkan Fryckholms bägge halfbröder, ej kunde blifva föremål för rådst.r:ns pröfning, ansåge enkan Fryckholms påstående om ränta icke kunna bifallas i vidare mån, än att sådan skulle af makarne Bergendahl erläggas å det enkan Fryckholm tillkommande arfsbelopp dels efter fem för hundradet om året från dagen då den stämning, hvarigenom enkan Fryckholm och hennes numera affidne man till 1870 års vinterting med Walla tingslag i Wadsbo härad anhängiggjort talan om ifrågavarande arf, blifvit makarne Bergendahl delgifven, till den 20 November 1872, då Kongl. Maj:t genom dom förklarat enkan Fryckholm vara berättigad till arf efter ryttmästaren Annerstedt, dels ock efter sex för hundradet årligen ifrån sist-

s. 217 Sida 217 i årgången börjar här

berörda dag till dess liqvid uppgjordes; samt att, dä hustru Bergendahl icke, jemlikt rådst.r:ns den 11 April 1877 gifna föreläggande, vid rättegångstillfället den 30 Maj 1877 företedt intyg om bouppteckningsedens fullgörande inför Sköfde rådst.rätt oclr ej heller visat lagligt hinder derför, makarne Bergendahl dömdes att utgifva såmedelst försutna vitet 100 kr. till lika fördelning emellan kronan och åklagaren.

Parterne vädjade ömsesidigt till hofr:n öfver Skåne och Blekinge.

Bergendahl anförde: Af behållningen vid 1840 års arfskifte efter ryttmästaren Annerstedt likasom af qvarlåtenskapen efter Bror Martin Samuel Annerstedt hade modern icke bekommit mera än på henne lagligen belöpte. För sönernas arfsmedel, hvilka omhänderhafts af Bergendahl såsom förmyndare, hade denne afgifvit redovisningar, hvilka nu voro föremål för klander vid Ljunits och Vadsbo här.- rätt; oclr hade Bergendahl blifvit genom Ljunits här.rätts utslag den 28 Juni 1877 och Göta hofrätts utslag den 22 Juni 1877 ålagd afgifva ny redovisning. Om nu dessa utslag, hvilka blifvit af Bergendahl öfverklagade, upphäfdes och de förra redovisningarne godkändes, enligt hvilka efter Carl Rudolf Annerstedt förefunnits brist, icke behållning, skulle rättsgrund saknats för Bergendahl att ånyo gälda arfvet. Faststäldes åter utslagen, förefunnes icke skäl, hvarför Bergendahl skulle ånyo redovisa hvad han enligt detta utslag blifvit förpligtad utgifva. På grund häraf yrkade Bergendahl, att betalningsskyldigheten, intilldess slutligen blifvit afgjordt huru vidsträckt densamma skulle vara, inskränktes till utgifvande af enkan Fryckholms andel i 1,300 kronor.

Hofr:n yttrade genom dom den 14 Juni 1878: att hofr:n funne skäl icke hafva förekommit ledande till annan ändring i rådst.r:ns utslag såvidt detsamma anginge upprättandet af nytt arfskifte efter ryttmästaren Annerstedt, än att allenast Bergendahl, såsom målsman för sin hustru, förpligtades vid vid vite af 200 kr. att inom en månad efter det hofr:ns dom vunnit laga kraft hafva föranstaltat om upprättande

s. 218 Sida 218 i årgången börjar här

af föreskrifna arfskiftet; att beträffande enkan Fryckholms anspråk på utfående af den henne efter bemälde aflidne tillkommande arfslott med ränta, så enär vid det efter ryttmästaren Annerstedt den 30 Mars 1840 upprättade arfskifte, sedan makarnes lott i det då uppgifna boet blifvit afvittrad, all den arffallna egendomen delats liklottigt emellan den aflidnes två söner Bror Martin Samuel och Carl Rudolf, såsom hans ende då kände arfvingar, funne hofr:n, med ändring af rådst.r:ns utslag i denna del, berörda anspråk icke kunna bifallas i vidsträcktare mån, än att dels, vid det förhållande, att hustru Bergendahl först under förevarande rättegång, såsom en ytterligare tillgång i det af henne omhändertagna boet efter ryttmästaren Annerstedt uppgifvit ett belopp af 1,300 kr., makarne Bergendahl förpligtades att genast efter det nytt arfskifte efter ryttmästaren Annerstedt blifvit upprättadt till enkan Fryckholm utgifva den henne efter arfstägt tillkommande andel i berörda belopp jemte 6 procent ränta å samma andel från den 30 Mars 1840 till dess betalning skedde, dels ock, sedan vid föreskrifna arfskiftet den enkan Fryckholm i öfrigt tillkommande arfslott efter ryttmästaren Annerstedt blifvit bestämd, samma arfslott skulle henne godtgöras af bemälde Annerstedts öfrige sterbhusdelegare, dervid en hvar af dem eller dess efterlemnade bo skulle till enkan Fryckholm återbära hvad han eller hon genom arfskiftet den 30 Mars 1840 bekommit utöfver sin lagliga andel, tillika med 5 procent årlig ränta derå från den dag, då enkan Fryckholms och P. B. Fryckholms till 1870 års vinterting med Walla tingslag i Wadsbo härad uttagna stämning angående ifrågavarande arf blef Bergendahl delgifven och till dess liqvid skedde; samt att rådst.r:ns utslag i öfriga delar faststäldes.

Bergendahl sökte ändring hos Kongl. Maj:t och fullföljde talan mot hofr:ns dom den 4 Augusti 1876 angående preskriptionsinvändningen och åberopade, derest invändningen icke bifölles, Kongl. Maj:ts dom den 6 Augusti 1878; anmärkande Bergendahl, att då i Wadsbo här.rätts genom berörda nådiga dom gillade utslag yttrats, att utbetalning af

s. 219 Sida 219 i årgången börjar här

arfvet efter Carl Rudolf Annerstedt icke kunde ske förr än beloppet blifvit bestämdt, föreskriften i hofr:ns dom »att efter arfskiftet skall utbetalas det belopp, som kommer att utgöra enkan Fryckholms arfslott», borde i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts dom rättas. Enahanda rättelse borde äfven vidtagas i bestämmelsen om enkan Fryckholms arfslott i ôfrigt. Hustru Bergendahl hade nemligen icke fått mera än hvad på henne belöpte, och för öfriga arfsmedel hade redogörelse lemnats i redovisningen för sönernas qvarlåtenskap.

Af Kongl. Maj:ts åberopade dom inhemtades, att, sedan Göta hofrätt i dom den 5 Februari 1875 ålagt ryttmästaren Bergendahl att afgifva redovisning för sitt förmynderskåp för Carl Rudolf Annerstedt, samt Bergendahl derefter afgifvit sådan redovisning, utvisande brist och icke behållning, hade enkan Fryckholm vid Wadsbo här.rätt klandrat redovisningen i flera delar med yrkande derjemte att utbekomma till uppgifvet belopp arfvet efter Carl Rudolf Annerstedt; att här.r:n föreskrifvit åtskilliga rättelser och förordnat om ny redovisningsräkning, med förklarande, att utbetalning af arf icke kunde ifrågakomma förrän utredt blifvit, till hvad belopp arfvet sig belöpte; samt att hofr:n och Kongl. Maj:t icke i sistnämnda förklarandet gjort någon ändring.

N. Rev. (rev.sekr. Lagergren, konst, rev.sekr. Westman samt t. f. rev.sekr. von Krusenstjerna, föredragande) hemstälde i underdånighet, att Kongl. Maj:t, som på de grunder, hofrätten i sin dom den 4 Augusti 1876 åberopat, torde ogilla Bergendahls hos Kongl. Maj:t fullföljda invändning, att enkan Fryckholm skulle hafva försutit tid till talan om arfvet efter ryttmästaren Annerstedt, ej måtte finna skäl att i hofr:ns nu öfverklagade dom göra annan ändring, än att den enkan Fryckholm tillkommande ränta å hennes andel i ofvanomförmälda 1,300 kr. skulle utgå efter samma räntefot och från samma tid, som blifvit af hofr:n föreskrifven i fråga om räntan å enkan Fryckholms arfslott i ôfrigt efter ryttmästaren Annerstedt; och skulle den tid af en månad,

s. 220 Sida 220 i årgången börjar här

inom hvilken Bergendahl skulle upprätta nytt arfskifte efter bemälde Annerstedt, beräknas frän Kongl. Maj:ts doms dag.

Vid sakens föredragning den 10 Juni 1879 inför H. D. (i närvaro af just.råden Wretman, von Hofsten, Huss, Нетпmarek och Östergren), blef, beträffande Bergendahls hos Kongl. Maj:t fullföljda invändning, att enkan Fryckholm skulle hafva försutit tid till talan om arfvet efter ryttmästaren Annerstedt, hofr:ns derom den 4 Augusti 1876 meddelade dom faststäld, hvarjemte H. D. ej fann skäl att i hofr:ns dom den 14 Juni 1878 göra annan ändring, än att den enkan Fryckholm tillkommande ränta å hennes andel i omförmälda 1,300 kr. skulle utgå efter samma räntefot och från samma tid, som blifvit af hofr:n föreskrifven i fråga om räntan å enkan Fryckholms arfslott i öfrigt efter ryttmästaren Annerstedt; och komme den tid af en månad, inom hvilken Bergendahl skulle upprätta nytt arfskifte efter bemälde Annerstedt, att räknas från Kongl. Maj:ts doms dag.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 1 Juli 1879.