Naumanns tidskrift 1880 s. 224

I egenskap af disponent för aktiebolaget Österby bruk, instämde friherre G. Tamm till Frösåkers här.rätt hemmansegaren J. E. Jansson i Uckerö med påstående att denne, såsom egare till Vi mtl Uckerö n:o 2 med dithörande halfva andel i Uckerö utjord, måtte förpligtas att till aktiebolaget Österby bruk, hvilket egde frälseräntan af berörda hemmansdel, utgifva samma ränta för år 1876 med 74 kr. 59 öre tillika med ränta.

Tamm företedde:

l:o) Drottning Christinas köpebref till Louis de Geer den 23 Juli 1646, hvaruti det bland annat hette, att, »som hennes förmyndare funnit nödigt att under ärftligt frälse upplåta kronogods åt adeln och till kronans mera nytta inräkna låtit stora gärden och salpeterhjelpen och sedan gifva oss halffemte daler 0/0 — — så hafve vi beslutit att emot förbemälte och sist brukeligt pris och räntors inberäknande till köp upplåta och försälja några våra och kronones gods — hvarföre Louis de Geer hafver sig erbjudit att erlägga en summa af 62,459 rdr och deremot af oss begärdt efterföljande våre gods, belägna — — — Wahlö socken Uckerö 1-/6 öresland 1/2 skattehemman — — — hvilka alla hemman och lägenheter ränta årligen i spanmål och åtskilliga andra persedlar med landttågsgärden och salpeterhjelpen tillsamman 4,215 daler — —; Ty afhände vi oss, våra efterkommande konungar och Sveriges krona förbemälte våra skatte- och krone-hemman med utgårdar, ängar, nybyggen och qvarnar, och tillegne dem alla bemälte Louis de Geer och hans arfvingar — — till att njuta, bruka och behålla ill everdelig ego och frälse — —; så vele vi ock befalle härmed vårt kammarråd och kammare att våre och kronans

s. 225 Sida 225 i årgången börjar härKopiera citering

jordeböcker härefter förändra och rätta — — Hvad skatterättigheten vidkommer skall Louis de Geer eller hans arfvingar icke hafva magt att tränga jordeganden ifrån sin rätta börd utan god vilja och samtycke hans»;

2:0) ett för bolaget den 24 April 1877 utfärdadt lagfartsbevis å frälseräntan af Uckerö n:o 2 1/2 mtl jemte utjord;

3:o) en af kamereraren i kammararkivet den 4 Augusti 1877 upprättad »förvandlingsuträkning efter 1876 års Stockholms läns markegångstaxa, afdelningen litt. A., och ortens undervisning på räntorne af nedanskrifne skattehemman och lägenhet, i Walö socken, Frösåkers härad och ofvannämnda län, hvilka räntor blifvit förvärfvade under frälsefrihet af herr Louis de Geer enligt drottning Christinas öppna nådiga salubref den 23 Juli 1646 samt de vid reduktionstiden vidtagna författningarne»; och upptogs enligt denna uträkning jordeboksränta för Uckerö n:o 2 + mtl till 82 kr. 93 % öre och hemmanets ränta till 58, 14, 28 (landttågsgärd, brukshjelp, ekekörsel, rustkammarhjelp, salpeterhjelp, half boskapspenningar, half skjutsfärdspenningar samt dagsverkspenningar) tillhopa 141 kr. 8 öre eller på 1 mtl hälften med 70 kr. 54 öre, och för Uckerö n:o 2 en utjord jordeboksränta med 8 kr. 10 öre eller för £ mtl hälften med 4 kr. 5 öre eller tillsamman för t mtl 74 kr. 59 öre.

Jan Jansson bestred rättigheten för bolaget att uppbära frälseränta, enär i konungabalken af Christoffers landslag det varit konungen förbjudet att afhända kronan något af dess inkomster, med rätt för den konung, som efterkomme, att återkalla hvad sålunda kunde vara bortgifvet, och förty alla upplåtelser af kronans räntor varit från början olagliga. I allt fall borde räntan utgå endast efter kronovärdet, enär, enligt Kongl. Maj:ts dom den 9 Mars 1825, § 5 i К. F. den 21 Februari 1789 borde så förstås, att angående räntans utgörande samma förhållande skulle gälla som egde rum när räntan från kronan till enskilde uppläts eller efter kronovärdet i jordeboken, hvilket bestyrktes deraf, att i Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 17:de årg. 15

s. 226 Sida 226 i årgången börjar härKopiera citering

kammarkollegii memorial den 31 Mars 1652 klagades deröfver att kronan lede förlust af persedlarnes låga värde. I öfrigt medgaf Jan Jansson brukets rätt att uppbära frälseränta och att 1646 års K. Br. vore rigtigt tillkommet, men bestred i allt fall krafvet, under anmärkande derjemte, att i den företedda uträkningen bland jordeboksräntan ingående 10 årliga hästar och 4 kungshästar blifvit förvandlade till 8 | läster kol.

Tamm åberopade till stöd härför en 1778 upprättad, ur 1768 års Upsala läns och 1773 års Stockholms läns jordeböcker sammandragen persedeljordebok, deri fanns anmärkt, »en undervisning om förvandlingen i Frösåkers härad», utvisande, att räntepersedlarne en årlig häst och en kungshäst borde förvandlas den förra till f och den sednare till I läst kol.

Här.r:n utlät sig i utslag den 13 December 1877: att alldenstund genom i saken företedda handlingar, jemte hvad i öfrigt förekommit, aktiebolaget Österby bruk styrkts vara sedan den 31 Juli 1876 rätt egare till frälseräntan af hemmanet Uckerö n:o 2 med utjord samt Jan Jansson medgifvit, att densamma för 1876 icke, ehuru till betalning förfallen, blifvit erlagd för det 4 mtl i nyssnämnda hemman, jemte hälften i Uckerö utjord, som för närvarande egdes af Jan Jansson; fördenskull och emedan, i afseende å grunden för densammas beräknande och utgörande, hvad Jan Jansson anfört derom, att egarne af skattejorden skulle af ålder varit berättigade att vid räntans utgifvande lösa de i densamma ingående persedlar med motsvarande belopp i penningar enligt så kalladt kronovärde, desto mindre kunde godkännas, som K. Res. och Förkl. på allmogens allmänna besvär den 2 September 1668 angående räntans utgörande af skattefrälsehemman utvisade i 9:de punkten, att Kongl. Maj:t, i anledning af åtskilliga skattebönders begäran om rätt att erlägga betalning af de i utlagorne ingående persedlarne efter kronans värdering, förklarat, att skattebönderne vore pligtige att erlägga sina utlagor i sjelfva persedlarne, när de hade sådane, som i jordeboken omförmäldes.

s. 227 Sida 227 i årgången börjar härKopiera citering

hvaremot i annat fall frälsemannen vore skyldig taga lösen efter den markegång, som funnes i köpstäderna inom lagsagan den tid, utlagorna borde utgå; ty och som icke ens blifvit ifrågasatt rätt för Jan Jansson att erlägga den å lians fastighet belöpande ränta medelst utgifvande af de i densamma ingående persedlar, samt Tamm genom bevis från vederbörande tjensteman styrkt, att samma ränta efter förvandling i penningar i enlighet med 1876 års markegångspris för Stockholms län uppginge till ett belopp af 74 kr. 59 öre; alltså förpligtades Jan Jansson att till Tamm, i egenskap af disponent för aktiebolaget Österby bruk, genast emot qvitto utgifva 74 kr. 59 öre, så ock erlägga 6 procent årlig ränta derå från den 24 Februari 1877, då ostridigt räntan bort sednast vara betald.

Jan Jansson vädjade till Svea hofrätt: Upplåtelsen af frälseräntan vore olaglig och i strid med landslagen. Så länge räntan utgick med samma belopp, då den var kronan behållen och då den var till annan upplåten, hade det varit räntegifvaren likgiltigt, men sedan kronoräntan numera efter K. F. den 23 Juli 1869 allt framgent skulle utgå med samma belopp, utan att likväl denna K. F. finge inverka på de räntor, som med frälserätt egdes, så hade de räntegifvare, hvilka betalade sådane räntor, kommit i en sämre ställning och finge betala mer än om räntan varit kronan behållen. Kronan hade icke genom 1646 års köpebref afhändt sig räntan, utan sålt sjelfva hemmanet. Bolaget hade ej heller visat åtkomsten af frälseräntan för tiden emellan 1646 och 1876, hvartill komme, att 1668 års Res. icke kunde ega tillämpning på ett rättsförhållande, som uppstått 1646.

Härå genmälde Tamm: att 1646 års försäljning endast afsett räntan, hvilket framginge deraf, att drottning Christina afhändt sig ett skattehemman, enär, om kronan egt sjelfva jorden, hemmanet skulle varit icke af skatte- utan af krononatur, äfvensom af hvad i köpebrefvet förekomme om skatterättigheten. Jan Jansson hade i allt fall vid här.r:n medgifvit rigtigheten af 1646 års bref. Dessutom utvisade 1668

s. 228 Sida 228 i årgången börjar härKopiera citering

års resolution tydligt, att dermed icke meddelats något nytt stadgande, utan att endast en förut befintlig lag blifvit stadfästad.

Vid förhör inför hofr:n uppgaf Jan Jansson, att friherre Carl de Geer genom byte 1738 afhändt sig skatterättigheten af hemmanet, utan att dervid förbehålla sig ränta, till upplysning hvarom, äfvensom för att styrka, att det hemman i Uckerö, Jan Jansson nu innehade, vore en del af samma hemman som de Geer bortbytt 1738, Jan Jansson företedde åtskilliga handlingar.

I dom den 18 Juli 1878 utlät sig hofr:n: att hofr:n inhemtat att aktiebolaget Österby bruk grundat sin påstådda rätt till frälseränta från ifrågavarande hemman å dels ett i bestyrkt afskrift företedt K. Br. den 23 Juli 1646, hvarigenom drottning Christina emot viss köpeskilling afhändt Kongl. Maj:t och kronan och tillegnat Louis de Geer kronans rätt till, förutom annan fastighet, 4 skattehemman Uckerö om 1% öresland, och dels ett den 24 April 1877 för bolaget utfärdadt lagfartsbevis å, jemte annat, frälseräntan af Uckerö n:o 2 + mtl jemte utjord; hvaremot Jan Jansson, under åberopande, bland annat, af sina åtkomsthandlingar rörande hemmanet, bestridt bolagets rätt att deraf utbekomma den fordrade räntan, i hvilket afseende Jan Jansson företedt följande handlingar, nämligen:

en afhandling den 23 Februari 1738, hvarigenom inspektoren Carl Hagtorn, å sin principal Carl de Geers vägnar, till Erik Ersson bortbytt emot denne tillhörig fastighet i Norrby, förutom skatterättigheten af hela frälsehemmanet Bräcksta, jemväl skatterättigheten af halfva hemmanet Uckerö med det förord, att Erik Ersson och hans arfvingar skulle vara skyldiga emot betalning föra sina säljekol till Forssmarks bruk ifrån Uckerö-hemmanet, äfvensom af hemmanet i Bräcksta prestera de deraf utgående utlagor, som stipulerades till viss årlig ränta;

ett den 9 Juni 1740 för Erik Ersson utfärdadt fastebref å skatterättigheten till det tillbytta hemmanet i Uckerö;

utdrag af här.r:ns dombok för den 1 November 1780,

s. 229 Sida 229 i årgången börjar härKopiera citering

utvisande att samma dag blifvit till laga säkerhet i domboken intagen en skriftlig förening den 11 Augusti nämnda är emellan dåmera aflidne Erik Erssons son Mats Ersson och förmyndarne för tvä döttrar efter Erik Erssons aflidne son Johan Ersson, hvarigenom öfverenskommits, i afseende å de hemman i Uckerö och Bräcksta, som Erik Ersson i lifstiden tillbytt sig af Carl de Geer och hvilka i arf efter Erik Ersson tillfallit hans bemälde söner, att Uckerö, som alltsedan faderns död brukats af Mats Ersson, skulle tillhöra denne och Bräcksta hans brodersdöttrar;

ett köpebref den 2 Januari 1790, hvarigenom Per Persson, Mats Persson och Johan Ersson jemte deras hustrur Anna, Margaretha och Maria Matsdöttrar till dessas broder Per Matsson försålt de arfslotter, som dem tillfallit efter deras aflidne fader Mats Ersson i det honom i lifstiden tillhöriga halfva mantal om ett öres- 4 penningeland i Uckerö med 2,8 penningeland hvardera;

utdrag af här.r:ns lagfartsprotokoll för den 8 Mars 1790, utvisande, att Per Matsson och hans hustru Brita Ersdotter då erhållit första uppbudet å 54 penningeland i Uckerö, som de enligt afhandling den 27 Februari samma år sig tillbytt af den förres broder Mats Matsson, hvilken erhållit samma hemmansdel såsom sin arfslott i det hans fader Mats Ersson i lifstiden tillhöriga halfva mantal i Uckerö om ett öres- fyra penningeland;

ett den 17 November 1798 utfärdadt fastebref för Per Matsson och hans hustru Brita Ersdotter å To i 1} mtl Uckerö, som de genom salubref den 2 Januari 1797 tillhandlat sig af Lars Andersson och hans hustru Stina Matsdotter, hvilken sednare bekommit den sålda hemmanslotten i arf;

ett den 4 Februari 1832 meddeladt fastebref för Erik Matsson och hans hustru Anna Persdotter å 2 tredjeparter i + mtl Uckerö, deraf ena tredjeparten öfverlåtits till Anna Persdotter af hennes föräldrar Per Matsson och Brita Ersdotter samt andra tredjeparten inhandlats den 4 Oktober 1830 från hennes syster Maria;

ett för Jan Ersson och hans hustru Sara Lena Lars-

s. 230 Sida 230 i årgången börjar härKopiera citering

dotter pden 12 Februari 1850 utfärdadt fastebref å 1 mtl n:o 2ri Uckerö, som de sålunda förvärfvat, att Jan Ersson i arf efter aflidna modern Anna Persdotter och genom fadern Erik Matssons upplåtelse den 30 Oktober 1848 bekommit 1% samt jemte hustrun tillhandlat sig återstoden af fyra bröder till Jan Ersson; äfvensom

utdrag af här.r:ns lagfartsprotokoll för den 17 Februari 1875, utvisande, att Jan Jansson då erhållit uppbud första gången å 1 mtl frälseskatte n:o 2 Uckerö som han enligt köpebref den 2 November 1874 tillhandlat sig af sina föräldrar Jan Ersson och Sara Helena Larsdotter.

Och som den af bolaget anmärkta omständighet att, enligt hvad ett af bolaget företedt utdrag af Stockholms läns jordeböcker för 1737, 1739 och 1740 rörande, bland annat, Uckerö hemman innefattande è mtl n:o 1 om 11å öresland och $ mtl n:o 2 om 1% öresland, utvisade, år 1739 funnes för hemmanet Uckerö endast å n:o 1 antecknad en person med namnet Erik Ersson och att med all sannolikhet denne vore samma person, som i 1738 års bytesbref omnämndes, desto mindre kunde gifva stöd för det antagande, att nämnda anteckning angåfve den genom bytet inträffade förändring i eganderätten, som, efter hvad berörda utdrag jemväl visade, i jordeboken för 1740, då Erik Ersson, på sätt ofvan förmäldes, erhöll fasta å det tillbytta hemmanet, hvilket han derefter till sin död innehade, icke under sistberörda nummer återfunnes Erik Erssons namn och ej heller funnes upptaget namnet å hans efterträdare i eganderätten, samt vid sådant förhållande och då någon anmärkning i öfrigt icke förekommit mot de af Jan Jansson åberopade fångeshandlingar, af hvilka, ehuru i de före år 1850 utfärdade ej augåfves nummer å hemmansdelen, som föryttrats, dock omförmälda, år 1790 upprättade afhandling emellan Per Matsson och hans syskon upptoge samma öretal å det halfva mtl Uckerö de sistnämndes fångesman innehaft, som innefattades i n:o 2, det borde genom omförmälda af Jan Jansson åberopade handlingar anses ådagalagdt, att det 1 mtl n:o 2 Uckerö, Jan Jansson nu innehade, utgjorde en del af det hemman

s. 231 Sida 231 i årgången börjar härKopiera citering

i Uckerö, som afsäges i bytesbrefvet af 1738; alltså och emedan, på sätt ofvan förmäldes, vid den genom berörda bytesbref skedda öfverlåtelse af skatterättigheten eller, såsom dermed borde förstås, jordeganderätten till berörda hemman, som måste anses då haft egenskap af frälse, icke blifvit fästadt annat förbehåll, än angående hembjudande af säljekol, hvarom i denna sak icke vore fråga, ty pröfvade hofr:n, med ändring af här.r:ns utslag, rättvist bolagets instämda talan att ogilla.

Om denna dom förenade sig hofrättsrådet Ramsay, assessoren Böök och fiskalen Christierson.

Referenten, friherre Bennet, med hvilken assessoren Geijer sig förenade, yttrade: »På grund af hvad i saken förekommit anser jag det böra såsom utredt antagas, att ifrågavarande, Jan Jansson numera tillhöriga, 1 mtl Uckerö n:o 2 utgör en del af det halfva skattehemman Uckerö om 1% öresland, som genom drottning Christinas bref den 23 Juli 1646 blifvit från kronan upplåtet till Louis de Geer till everdelig ego och frälse, med vilkor dock, hvad anginge skatterättigheten, att Louis de Geer eller hans arfvingar icke skulle hafva makt att tränga jordeganden från hans rätta börd utan hans samtycke; att således vid denna tidpunkt rättigheten att uppbära frälseränta varit skiljd från skatterättigheten eller jordeganderätten, samt att genom bytesbref af den 23 Februari 1738 inspektören C. Hagtorn å sin principal Carl de Geers vägnar till dannemannen Erik Eriksson bortbytt, emot dennes skattehemman i Norrby, bland annat skatterättigheten af omförmälda halfva hemman Uckerö, med det förord, att Erik Eriksson och dess arfvingar skulle vara skyldige emot betalning att föra sina säljekol till Forsmarks bruk; och emedan Erik Eriksson genom berörda bytesbref fått sig tillagd endast skatterättigheten eller jordeganderätten af hemmanet i Uckerö, hvaraf följer, att han haft skyldighet att, förutom fullgörande af den i bytesbrefvet åtagna förbindelse, jemväl utgifva den hemmanet förut vidlådande frälseränta; ty och på de af här.r:n anförda grunder finner jag ej skäl att i här.r:ns utslag ändring göra.»

s. 232 Sida 232 i årgången börjar härKopiera citering

Tamm fullföljde saken till Kongl. Maj:t och anförde, att hofr:n antagligen utgått från K. F. den 21 Februari 1789, 5 §, att om ofrälseman genom köp eller annan afhandling förvärfvade sig eganderätt till frälsehemman med eller utan beting af räntans innehafvande eller utgörande till särskildt belopp, skulle dermed förhållas efter de emellan kontrahenterne slutna aftal och afhandlingar. Denna § afsåge emellertid att ofrälseman förvärfvat frälsehemman eller rätt till både jord och ränta, hvaremot i detta fall endast jordeganderätten blifvit tillbytt; och åberopade Tamm Kongl. Maj:ts dom den 24 Februari 1857, hvarigenom förklarats, att den, hvilken varit egare till ett frälsehemman, men deraf bortsålt skatterätten, skulle, då köpebrefvet icke omnämnde räntan, anses hafva undantagit densamma. Yrkade fastställeise af här.r:ns utslag.

Jan Jansson bestred ändringssökandet äfvensom att endast jordeganderätten blifvit bortbytt 1738.

Vid muntligt förhör ingaf Tamm, till upplysning derom, att frälseränta påförts Uckerö efter 1738, »utdrag af 1741 års bonderäkningar vid Österby bruk», utvisande, att Uckerö Erik Ersson blifvit 1741 debiterad för »1741 års ränta» med 104 daler 12 öre; och omnämndes i dessa räkningar jemväl 1738 års bytesbref.

Jan Jansson anmärkte, att då Uckerö icke 1738 förändrat natur af frälsehemman intet skäl förefunnes, hvarför hemmanet, när förbehåll derom icke blifvit gjordt vid bytet, skulle betala den ränta, som nu utginge af skattehemman; att hemmanet åtminstone blott borde betala den ränta, som utgått 1646, och icke den ränta, som tillkommit emellan nämnda år och 1738; att, beträffande förvandlingsuträkningen, årliga och kungshästarnes förvandling i kol bestredes, då den åberopade undervisningen icke blifvit af offentlig myndighet granskad; att i landttågsgärden för många persedlar blifvit upptagna, enär, enligt kammarkollegii resolution den 12 Augusti 1643, densamma i Upland skulle utgå allenast med 31 tunna spanmål, 3 sommarlass hö och 5 kärfvar halm ; att dagsverkspenningarne, 6 ökedagsverken à 4 och 12 drängedagsverken a

s. 233 Sida 233 i årgången börjar härKopiera citering

1 daler 53 öre, blifvit oriktigt debiterade, alldenstund uti »ordning emellan adeln och skattebönderna» den 26 Augusti 1651 samt i riksdagsbeslutet 1652 blifvit bestämdt, att då dagsverkena icke utginge in natura, det stode bönderna fritt att gifva 8 öre för öke- och 4 öre för drängedagsverken, hvilket utgjorde 3 daler smt per mtl; samt att någon grund för ränteberäkning eller debitering af forsellön icke funnes, då räntan icke blifvit uppsagd att levereras in natura.

Tamm bestred allt afseende å dessa anmärkningar.

N. Rev. (rev.sekr. Lagergren, samt t. f. rev.sekr:ne von Krusenstjerna, föredragande, och Dickson) yttrade i afgifvet betänkande: »Ehuru det torde, på sätt hofr:n antagit, få anses ådagalagdt, att ifrågavarande Jan Jansson numera tillhöriga t mtl Uckerö n:o 2 utgör en del af det hemman i Uckerö, som afses i omförmälda bytesbrefvet af 1738; likväl och som genom berörda bytesbref öfverlåtits endast skatterättigheten eller jordeganderätten af hemmanet, hvaraf torde följa att hemmanets égare haft skyldighet att, förutom fullgörande af den i bytesbrefvet åtagna förbindelse angående hembjudande af säljekol, jemväl utgifva den hemmanet förut vidlådande frälseränta; alltså och på de af här.- r:n anförde grunder samt då hvad Jan Jansson hos Kongl. Maj:t anmärkt emot den af Tamm åberopade förvandlingsuträkning, rörande frälseräntans nuvarande belopp, icke lärer förtjena afseende, hemställer N. Rev. i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte, med upphäfvande af hofr:ns dom, pröfva rättvist gilla det slut, hvari här.r:n stannat.»

Saken föredrogs den 11 Juni 1879 inför H. D.; och som genom åberopade bytesbrefvet öfverlåtits endast skatterätten till hemmanet, och jordegaren således haft skyldighet att, förutom fullgörande af den i bytesbrefvet åtagna förbindelse angående hembjudande af säljekol, jemväl utgifva den hemmanet förut vidlådande ränta; alltså och på de af här.r:n anförda grunder samt då hvad Jan Jansson hos Kongl. Maj:t anmärkt mot den af Tamm åberopade förvandlingsuträkning, rörande frälseräntans nuvarande belopp, icke förtjenade afseende, pröfvade H. D:s fleste ledamöter (just.-

s. 234 Sida 234 i årgången börjar härKopiera citering

råden Carleson, Wretman, von Hofsten, Huss och Östergren) rättvist att, med upphäfvande af hofr:ns dom, gilla det slut, hvari här r:n stadnat.

Just.rådet Hernmarck pröfvade rättvist gilla hofr:ns dom.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 1 Juli 1879.