A., bosatt i Christiania, accepterar vexel, som är derstädes utställd för att der jemväl infrias, men han inflyttar sedermera till Sverige.
2 december 1879
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1880, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,8 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 433–435 i årgången 1880. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjuttonde årgången, 1880 i litteraturen — s. 433–435 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 2 December 1879»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
I stämning till Stockholms rådst.rätt å sterbhusdelegarne i aflidne skräddaremästaren Julius Bauers bo yr-
Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 17;de årg. 28
s. 434 Sida 434 i årgången börjar här
kade administratorerne i grosshandlaren H. Jessens i Christiania konkurs, att som Julius Bauer accepterat dels en den 22 Juli 1863 af R. Marcus utfärdad vexel å 200 speciedaler, dels 2 af H. Jessen den 29 Oktober 1863 utfärdade vexlar hvardera â 100 speciedaler, dels ock en af nyssbemälde Jessen sistnämnde dag utfärdad vexel â 107 speciedaler 4 mark 18 sk., hvilka vexlar innehades af Jessen, Julius Bauers sterbhusdelegare måtte förpligtas till administratorerne utgifva beloppet af berörda vexlar med tillsamman 507 speciedaler 4 mark och 18 sk. allt norskt mynt,, med afdrag dock af hvad som bekommits i utdelning i Julius Bauers konkurs.
Sterbhusdelegarne, hvilka icke ville medgifva, att vexlarne blifvit af Bauer accepterade, bestredo krafvet på den grund, att den i K. F. den 4 Mars 1862 stadgade prescriptionstid icke blifvit iakttagen.
Administratorerne anmärkte, att, enär vexlarne utfärdats och accepterats i Norge, der Julius Bauer såsom norsk undersåte gjort konkurs, i fråga om prescription borde tilllämpas norsk lag, som stadgade 20-årig preskriptionstid för fordringar.
Genom dom den 12 Juni 1878 utlät sig rådst.r:n: att äfven om antagas finge, att ifrågavarande 4 vexlar, hvilka blifvit utstälda i Christiania, derstädes accepterats af Julius Bauer, borde det nu på grund af samma vexlar vid svensk domstol väckta fordringsanspråk mot Bauers i Sverige bosatta sterbhusdelegare efter svensk och icke efter norsk lag bedömas; och som ostridigt vore, att ifrågavarande fordran icke blifvit genom kraf eller annorledes bevakad under de före stämningens uttagande i saken sistförflutna 10 åren, blefve, med stöd af 1 och 2 §§ af K. F. den 4 Mars 1862,. käromålet ogilladt.
Administratorerne fullföljde talan till Svea hofrätt och förmenade, att, då ifrågavarande förbindelser vore ingångna i Norge, de enligt allmänt gällande rättsregler borde till sin verkan bedömas efter norsk lag, utan hinder deraf, att for-
s. 435 Sida 435 i årgången börjar här
dringsanspråket blifvit väckt vid svensk domstol och emot personer bosatta i Sverige.
Enligt dom den 31 December 1878 fann hofr:n icke skäl att i rådst.r:ns dom göra ändring.
Administratorerne fullföljde saken till Kongl. Maj:t.
N. Rev. (konst, rev.sekr. Lilienberg och t. f. rev.sekr. Dickson, föredragande), yttrade i afgifvet betänkande: »Emedan den i saken förda talan är grundad derå, att Bauer, under den tid, han varit bosatt i Christiania, skall accepterat ifrågavarande vexlar, som äro derstädes utstälda för att der jemväl infrias, och Bauers afflyttning till Sverige icke torde medfört rättighet för honom eller hans rättsinnehafvare att på grund af den här i riket stadgade tid för fordrans utsökande vinna befrielse från nämnda kraf, hemställer N. Rev. att, med upphäfvande af domstolarnes beslut, den emot krafvet gjorda invändning derom, att berörda tid försutits, måtte ogillas; men enär domstolarne icke ingått i vidare pröfning af saken, torde densamma visas åter till rådst.r:n att på anmälan ånyo företaga saken och dermed lagligen förfara.»
Rev.sekr. Lagergren hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofr:ns dom.
Sedan handlingarne cirkulerat företogs saken till afgörande den 12 November 1879 inför H. D. (i närvaro af just.råden Södergren, frih. Leuhusen, Carleson, Rabe, Huss, von Segebaden och Hernmarck), hvarvid den af rev.sekr. Lagergren afgifna särskilda mening bifölls.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 2 December 1879.