Sök i Ratio Lex

  • NJA 1952 s. 99

  • NJA 1952:18
  • Högsta domstolen

”Det uppbrunna testamentet”

Sedan X år 1946 eller 1947 upprättat ett testamente, men detta i samband med eldsvåda år 1949 förkommit, har han skaffat en avskrift av protokoll över vittnesförhör beträffande ett av X år 1944 upprättat testamente samt uttalat, att detta testamente skulle tillämpas. Efter X:s död har, för bevakning av 1944 års testamente, avskriften ingivits till vederbörande domstol. Yrkande nu att, som X år 1948 själv förstört originalet till sistnämnda testamente under förklaring att det icke vidare skulle gälla, samma testamente måtte förklaras icke utgöra hinder för X:s skyldemän att enligt lag taga arv efter X.

8 mars 1952


Så kom uppgifterna hit

  • Källa: NJA I 1952, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981; det här avgörandet finns inte där.
  • Fulltext tillfälligt nedtagen i väntan på pseudonymisering av personuppgifter. Referatet är omläst ur sidbilderna, men texten innehåller personuppgifter om enskilda och publiceras inte förrän de är pseudonymiserade. Sidan visar bandets egna uppgifter — rubrikmeningen, lagrummen, bandets hänvisningar och citeringarna. Läs referatet i det tryckta bandet.
  • Väntar på kontrolläsning: rubrikmeningen — bandets spärrade ingress, tills vidare maskinellt OCR-läst och inte kontrollerad mot sidbilden. Enstaka ord kan vara felavlästa.
  • Sidor: s. 99–103 i det tryckta bandet
  • Referatnummer: 18, ur sidhuvudet — därav kolonformen NJA 1952:18

Sidbilderna publiceras inte, och brödtexten publiceras inte förrän personuppgifterna är pseudonymiserade.

Hänvisade avgöranden

  • NJA 1945 s. 544

Kontext: 5 hänvisningar

Ur bandet

Fulltext tillfälligt nedtagen i väntan på pseudonymisering av personuppgifter.

Referatet står på s. 99–103 i NJA I 1952.