«Advokaten och dröjsmålsräntan»

Fråga vid prövning av ansökan om resning i disciplinärende hos Sveriges advokatsamfund om nämndens regeltillämpning varit uppenbart rättsstridig.

2003-10-09 · mål Ö 4387-02


Lagrum

Hänvisade avgöranden

Domstolens referat

s. 403 — Sida 403 i NJA-bandet börjar här

Sveriges advokatsamfunds styrelse inledde i januari 2002 ett disciplinärende mot advokaten J.P. sedan det i tidningsartiklar lämnats upplysningar om att J.P. till en annan person lånat ut 1 120 000 kr. Enligt en revers skulle beloppet löpa med en årsränta av fem procent och dröjsmålsränta utgå med fyra procent per påbörjad kalendermånad, om skulden inte rättidigt reglerades. J.P. bestred i ett yttrande att han i det i tidningsartiklarna aktuella sammanhanget hade åsidosatt sina skyldigheter som advokat. Enligt J.P:s mening var låntagaren inte J.P:s klient.

I ett beslut d. 10 okt. 2002 gjorde samfundets disciplinnämnd följande bedömning: Enligt nämndens mening har låntagaren inte varit klient hos J.P. - Nämnden finner dock att J.P. genom att förmå annan person att gentemot honom ikläda sig en uppenbart oskälig dröjsmålsränta om fyra procent i månaden på ett lån, som överstiger en miljon kr, allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat. - På grund härav tilldelar nämnden J.P. varning jämlikt 8 kap. 7 § 2 st. RB. - Utredningen visar inte i övrigt att J.P. brutit mot god advokatsed.

J.P. ansökte i HD om resning av disciplinnämndens beslut att tilldela honom en varning.

HD avgjorde ärendet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Ihrfelt, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Till grund för sitt yrkande har J.P. åberopat att Advokatsamfundets disciplinnämnds rättstillämpning uppenbart strider mot lag, eftersom den händelse som föranlett beslutet om varning inte hade samband med hans advokatverksamhet och heller inte faller inom vad som kan anses utgöra oredlighet.

Ett beslut av disciplinnämnden om erinran eller varning av en advokat innebär myndighetsutövning med stöd av 8 kap. 7 § RB och kan i och för sig bli föremål för resning (se NJA 1993 s. 405 och 2001 s. 239).

Bestämmelserna i 58 och 59 kap. RB om särskilda rättsmedel är inte tillämpliga i ett ärende om resning i ett disciplinärende, utan resningsfrågan skall prövas enligt 11 kap. 11 § RF. Resning kan beviljas när det förekommit så allvarliga fel och brister i handläggningen, att denna inte kan anses uppfylla vissa grundläggande krav på saklighet, opartiskhet och annan normmässighet som följer av lag och allmänna principer (se NJA 2001 s. 239).

Vad J.P. anfört rör inte disciplinnämndens formella handläggning utan nämndens bedömning av själva saken. Han har inte visat att det föreligger någon omständighet som kan föranleda resning. HD avslår därför resningsansökningen.

HD (JustR:n Thorsson, Regner, Blomstrand, Lundius och Wersäll, referent) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Disciplinnämnden har i sitt beslut funnit att J.P. allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat genom att förmå annan person som inte var hans klient att gentemot honom ikläda sig en uppenbart oskälig dröjsmålsränta om 4 % i månaden på ett lån som överstigit en miljon kronor. Nämnden har på grund härav tilldelat J.P. varning jämlikt 8 kap. 7 § 2 st. RB. Två ledamöter var skiljaktiga och fann att utlåningen inte varit en del i J.P:s advokatverksamhet och därför inte borde föranleda disciplinär påföljd.

J.P. har som grund för sin ansökan om resning åberopat att disciplinnämndens beslut uppenbart strider mot lag. Han har gjort gällande att nämnden tilldelat honom en varning för en händelse som inte har med hans advokatverksamhet att göra och som inte heller faller inom ramen för vad som kan anses utgöra oredlighet.

En ansökan om resning avseende ett avgörande av disciplinnämnden skall prövas med stöd av 11 kap. 11 § RF (se NJA 1993 s. 405 och 2001 s. 239). Av allmänna principer torde följa att en uppenbart rättsstridig tillämpning av gällande regelsystem kan utgöra grund för resning också när ansökan prövas med stöd av angiven bestämmelse i RF.

Av 8 kap. 7 § 2 st. RB följer att en advokat kan meddelas varning eller erinran om han inte iakttar god advokatsed (jfr 4 § samma kapitel). Vad som är god advokatsed utvecklas i första hand genom de vägledande regler som Sveriges Advokatsamfund utfärdar och genom praxis i disciplinärenden. Innebörden i begreppet styrs således i endast begränsad utsträckning av föreskrift i lag. Disciplinnämnden har gjort bedömningen att den aktuella transaktionen företagits i strid med J.P:s plikter som advokat. Denna bedömning måste anses ligga inom ramen för det tolkningsutrymme som nämnden har. J.P:s resningsansökan skall därför avslås.

HD:s avgörande. HD avslår resningsansökningen.

HD:s beslut meddelades d. 9 okt. 2003 (mål nr Ö 4387-02).

Citeras av (5)

  1. RH 2015:34 (2014)
    En intressekonflikt har bedömts föreligga mellan en offentlig försvarare och hans huvudman i ett mål om ekonomisk brottslighet. Den offentlige försvararen hade tidigare haft uppdrag kopplade till två medtilltalade i målet. Uppdragen hade visst samband med dela…
  2. NJA 2021 s. 576 «Advokaten och alibivittnet» (2021)
    En advokat har vid två tillfällen brutit mot god advokatsed genom att handla i strid med restriktioner som hade meddelats hans klienter enligt 24 kap. 5 a § RB. Han har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
  3. NJA 2022 s. 791 «Advokaten och arvodesdebiteringen» (2022)
    En advokat har vid arvodesdebitering och i kontakter med klienten om debiteringen åsidosatt god advokatsed i flera avseenden. Han har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund. Även fråga om Högsta domstolen kan pröva andra beslut som har fattats av discipl…
  4. Högsta domstolen, mål Ö 2595-24 Dom eller beslut (2024)
    En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten o…
  5. NJA 2024 s. 666 «Advokaten och de omfattande kontakterna» (2024)
    En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten o…