Högsta domstolen, mål T 607-24

s. 1 Sida 1 av 12 i domstolens handling

• HÖGSTA DOMSTOLENS DOM · meddelad i Stockholm den 1 juli 2025
• Mål nr · T 607-24

PARTER

Klagande BML Group Ltd, C-34836 Betsson Experience Centre Ta' Xiex Seafront Ta' Xbiex, Xbx 1027 Malta

Ombud: Advokaterna E.F. och B.J.H. samt juristen E.O.

Motpart P.L.

Ombud: Jur.dr J.H.

SAKEN Rättshandlingars ogiltighet m.m.

s. 2 Sida 2 av 12 i domstolens handling

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, Patent- och marknadsöverdomstolens dom 2023-12-21 i mål PMT 4156-21

DOMSLUT

Högsta domstolen ändrar Patent- och marknadsöverdomstolens dom enbart på så sätt att P.L.s yrkande om skadestånd ogillas (punkten 2 b i Patent- och marknadsöverdomstolens domslut). I övrigt fastställs Patent- och marknadsöverdomstolens domslut.

Högsta domstolen förpliktar BML Group Ltd att till P.L. betala ersättning för rättegångskostnad i Högsta domstolen med 718 750 kr, varav 468 750 kr avser ombudsarvode, och ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom.

YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

BML Group Ltd har yrkat att Högsta domstolen ska ogilla P.L.s yrkanden och befria bolaget från skyldigheten att ersätta honom för rättegångskostnader vid Patent- och marknadsdomstolen samt Patent- och marknadsöverdomstolen. BML Group har vidare yrkat att P.L. ska åläggas att ersätta BML Group för rättegångskostnader i dessa instanser.

P.L. har motsatt sig att Patent- och marknadsöverdomstolens dom ändras.

BML Group och P.L. har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

s. 3 Sida 3 av 12 i domstolens handling

DOMSKÄL

Bakgrund

¶1. BML Group tillhandahåller speltjänster över internet under kännetecknet Betsson. Bolaget bedriver sin verksamhet från Malta.

¶2. P.L. är bosatt i Sverige och var under åren 2009–2014 kund hos BML Group. Han spelade på datorsimulerade automatspel som bolaget erbjöd på sitt nätkasino, främst en digital variant av den typ av spelautomater som kallas för enarmade banditer. Den 16 januari 2012 blev han, på BML Groups initiativ, VIP-kund.

¶3. I oktober 2014 stängde BML Group av P.L. som kund, sedan han själv begärt det. Han sökte läkarhjälp och fick i december 2014 diagnosen spelberoende.

¶4. Den totala summan som P.L. spelade för (omsatte) uppgick till närmare 15 miljoner euro och hans sammantagna nettoförlust motsvarade närmare 8 miljoner kronor.

¶5. P.L. förde talan vid Patent- och marknadsdomstolen och yrkade att BML Group skulle förpliktas att betala närmare 16 miljoner euro till honom. Talan grundades i korthet på att BML Group känt till P.L.s spelmönster och därmed hans spelberoende samt riktat påträngande marknadsföring mot honom. Han argumenterade huvudsakligen utifrån att bolaget gjort en obehörig vinst, att transaktionerna skulle gå åter enligt 33 § avtalslagen eller lämnas utan avseende enligt 36 § samt att han vållats psykiskt lidande. Inledningsvis innefattade talan skadestånd enligt 37 § marknadsföringslagen (2008:486), jämför 46 a § i den lagen samt 1 kap. 3 och 4 §§ (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar.

s. 4 Sida 4 av 12 i domstolens handling

¶6. Patent- och marknadsdomstolen ogillade talan.

¶7. Patent- och marknadsöverdomstolen har ändrat domen och ålagt BML Group att betala 527 395 euro till P.L., motsvarande den nettoförlust P.L. gjort efter det att han blev VIP-kund. Enligt domstolen hade BML Group i vart fall från denna tidpunkt haft vetskap om att P.L. hade allvarliga spelproblem. Domstolen beaktade även att BML Group använt sig av en påträngande marknadsföring för en spelform som var förenad med betydande risk. Vid en samlad bedömning av omständigheterna ansåg domstolen att det med denna vetskap skulle strida mot tro och heder att göra gällande rättshandlingarna mot P.L. och att de därför var ogiltiga enligt 33 § avtalslagen. Prestationerna, dvs. P.L.s nettoförlust, skulle därmed gå åter.

¶8. Patent- och marknadsöverdomstolen har därutöver förpliktat BML Group att betala P.L. 10 000 kr i skadestånd för personskada i form av psykiskt lidande. Enligt domstolen har det funnits ett kausalt och tidsmässigt samband mellan bolagets påträngande marknadsföring och P.L.s skada. BML Group ansågs av oaktsamhet ha vållat P.L. psykiskt lidande, för vilket skadestånd skulle betalas.

Frågan i målet

¶9. Målet gäller främst frågan om det skulle strida mot tro och heder att göra gällande de rättshandlingar som lett till avtal om spel (33 § avtalslagen).

33 § avtalslagen

¶10. Enligt 33 § avtalslagen får en rättshandling (t.ex. en accept av ett avtalsanbud) inte göras gällande om omständigheterna vid dess tillkomst var sådana att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap om dem åberopa rättshandlingen och den gentemot vilken rättshandlingen företogs måste antas ha haft sådan vetskap.

s. 5 Sida 5 av 12 i domstolens handling

¶11. Bestämmelsen i 33 § är avsedd för avtal som kommit till under ohederliga eller annars otillbörliga förhållanden och kan tillämpas t.ex. när en avtalspart på grund av sjukdom, berusning eller andra orsaker inte kunnat klart bedöma ett avtals innebörd eller verkningar (jfr Förslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, lag om avbetalningsköp m.m., 1914, s. 134). Paragrafen tar i första hand, i likhet med lagens anslutande bestämmelser, sikte på en viss rättshandling men tillåter att en bredare bedömning görs av en avtalssituation och dess rättsliga och praktiska konsekvenser.

¶12. För att mottagaren av en rättshandling inte ska få göra den gällande mot den som företagit rättshandlingen krävs det alltså enligt 33 § vetskap om de omständigheter som gör att det skulle strida mot tro och heder att åberopa den. Det är inte tillräckligt att parten borde ha känt till dessa omständigheter.

¶13. Det har blivit möjligt för företag att använda digitala lösningar, såsom portaler, plattformar och appar, för att träffa avtal och hantera kundrelationer helt utan mänsklig medverkan eller att använda lösningarna som stöd för hanteringen. De digitala lösningarna är utformade för att kunna samla in och bearbeta stora mängder information om och från kunder. Lösningarna kan även vara designade för att på basis av informationen avge eller anta anbud, eller att lämna information och erbjudanden till kunderna.

¶14. Om ett företag använder sådan teknik för att samla in och bearbeta uppgifter om enskilda kunders beteenden och preferenser och lägger uppgifterna till grund för automatiserade beslut att anta anbud eller lämna erbjudande eller använder dem som stöd för sådana beslut, är detta en

s. 6 Sida 6 av 12 i domstolens handling

omständighet som innebär att företaget – vid tillämpningen av 33 § avtalslagen – som utgångspunkt måste anses ha vetskap om den information som tekniken ger tillgång till och företaget använder.

Spelproblem och spelberoende

¶15. Uttrycket spelproblem brukar användas som beteckning för att en person har bristande kontroll över sitt spelande när detta ger upphov till påtagliga negativa konsekvenser.

¶16. Spelberoende (numera hasardspelsyndrom) är en klinisk diagnos som ges till personer i den grupp som har allra störst spelproblem. Det är fråga om ett beroende av liknande slag som alkohol- och narkotikaberoende. Diagnosen hasardspelsyndrom beskrivs i diagnosmanualen DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som används allmänt inom svensk hälso- och sjukvård. Manualen utgår från nio kriterier som indikerar att personen förlorat kontrollen över sitt spelande. Kriterierna innefattar att spelaren

• ständigt tänker på spel, • behöver spela med allt större summor för att uppnå den önskade spänningen, • flera gånger har misslyckats med att sluta spela, • blir rastlös eller irriterad vid försök att sluta spela, • spelar för att slippa tänka på sina problem eller liknande, • återvänder en annan dag för att vinna tillbaka förluster, • ljuger om sitt spelande och • har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning eller liknande på grund av sitt spelande.

s. 7 Sida 7 av 12 i domstolens handling

¶17. För att få diagnosen hasardspelsyndrom krävs att personen uppfyller minst fyra av kriterierna under en tolvmånadersperiod. Ju fler kriterier en person uppfyller, desto svårare är graden av hasardspelsyndrom.

Om regleringen av spelmarknaden

¶18. Under den tid som är aktuell i målet gällde 1994 års lotterilag. Lagen omfattade det som nu benämns datorsimulerat automatspel.

¶19. Lotterilagen utgick från ett generellt tillståndskrav för lotterier och alla tillstånd stod under offentlig kontroll. I princip kunde endast tre aktörer få lotteritillstånd: staten, hästsporten och folkrörelserna. Ingen svensk spelanordnare hade tillstånd att anordna datorsimulerade automatspel (se SOU 2017:30 s. 362).

¶20. Lagen var tillämplig på spel som anordnades i Sverige, men hindrade inte att spel som anordnades utomlands var öppna via internet. Det var inte förbjudet för svenska konsumenter att delta i sådana utländska lotterier. Däremot var det straffbart att i Sverige främja lotterier som anordnades utomlands.

¶21. I lotterilagen fanns inte några uttryckliga regler om att sociala och hälsomässiga hänsyn skulle iakttas i spelverksamheten. Systemet var i stället sådant att föreskrifter om spelansvar togs in i de beslut och anvisningar som utfärdades tillsammans med tillstånden. I lagen fanns ursprungligen inte heller några särskilda krav avseende marknadsföringen. Bestämmelser om marknadsföring fanns som villkor i de tillstånd som beviljats. Villkoren kunde innehålla förbud mot marknadsföring av värdeautomatspel, medan marknadsföring av lotterier och vadhållning fick förekomma, under förutsättning att den var särskilt måttfull. Det kunde också anges att marknadsföringen skulle vara socialt ansvarstagande och

inte fick vara aggressiv eller påträngande. (Se prop. 2016/17:8 s. 27.)

s. 8 Sida 8 av 12 i domstolens handling

¶22. Krav på marknadsföringen av spel utvecklades även vid sidan av lotterilagen. År 2013 antog Spelbranschens Etiska Råd riktlinjer för ansvarsfull marknadsföring av spel om pengar som påbjuder restriktivitet i fråga om reklam till sårbara och utsatta grupper i samhället (se prop. 2016/17:8 s. 21 och 28). Enligt Europeiska kommissionens rekommendation om konsumentskydd i samband med onlinespel från 2014 bör marknadsföring inte rikta sig mot sårbara grupper.

¶23. Ett uttryckligt krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel infördes 2016 i lotterilagen.

¶24. Spellagen (2018:1138), som 2019 ersatte lotterilagen, innebar en genomgripande omreglering av förutsättningarna för den svenska spelmarknaden. Det tidigare förbudet för andra än staten, hästsporten och folkrörelserna att få bedriva spelverksamhet är ersatt med ett licenssystem. Avsikten är att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska ha en licens, och att aktörer utan licens ska stängas ute. Spellagen har ett vidare territoriellt tillämpningsområde än lotterilagen och omfattar allt spel som tillhandahålls i Sverige, även spel som anordnas utomlands men som över internet riktas till den svenska marknaden.

¶25. Enligt spellagen har en licenshavare en långtgående skyldighet att skydda spelarna mot överdrivet spelande och det ställs krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel. Som en del av detta spelansvar begränsas licenshavares möjligheter att erbjuda eller lämna bonus. Bonus får bara lämnas vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel, om det inte är fråga om spel för allmännyttiga ändamål. Skälet till denna begränsning är att bonuserbjudanden lockar spelare med problem att fortsätta sitt spelande och upprätthåller spelandet på ett sätt som kan anses ohälsosamt (se prop. 2017/18:220 s. 155).

s. 9 Sida 9 av 12 i domstolens handling

Bedömningen i detta fall

¶26. Parterna har inte utvecklat hur avtalsbindningen mellan BML Group och P.L. sett ut och vad den närmare inneburit. Det har framkommit att P.L. öppnat ett spelkonto hos BML Group och att han på kontot gjort insättningar. För varje spel har pengar dragits från spelkontot, och när han vunnit har pengar satts in. BML Group har även satt in medel på spelkontot i form av bonusar och gåvor. Det ligger närmast till hands att uppfatta situationen så att BML Group och P.L. senast när han öppnade spelkontot träffat en form av ramavtal för det framtida spelandet och att de enskilda spelen innebär ett rättshandlande med avtalsverkan inom ramen för detta ramavtal. Rättshandlandet har skett utan någon mänsklig medverkan genom automatiserade beslut från BML Groups sida.

¶27. Av utredningen framgår att BML Group har samlat in omfattande och detaljerad information om P.L. spelande. Uppgifterna har funnits tillgängliga och sökbara för BML Group. Ingrid Munck, tidigare professor med inriktning på statistik och med mångårig erfarenhet av spelbranschen, har beskrivit att det normala är att spelbolag genom digitala lösningar har full insyn och kontroll över data om kundernas spelande. Uppgifterna används för att utveckla och skräddarsy produkter och för att prova ut hur kunderna kan lockas att spela. Den analys som hon gjort av P.L.s speldata visar också att det finns en tydlig samvariation mellan hans spelande och BML Groups marknadsföring mot honom i form av bl.a. bonusar och gåvor.

¶28. Utredningen ger tillräckligt stöd för att BML Group haft tillgång till och använt de insamlade uppgifterna om P.L. på ett sådant sätt att bolaget vid tillämpningen av 33 § avtalslagen måste anses ha haft vetskap om P.L.s spelbeteende.

s. 10 Sida 10 av 12 i domstolens handling

¶29. I december 2014 fick P.L. fastställt diagnosen spelberoende (numera hasardspelsyndrom). Mot bakgrund av redovisade speldata och vad P.L. berättat finns det inget tvivel om att han långt tidigare uppfyllde kriterierna för spelberoende.

¶30. Flertalet av dessa kriterier avser att spelandet får negativa konsekvenser för den spelande, såsom att han eller hon drabbas av abstinens, ljuger om sitt spelande och genom detta äventyrar arbete eller relationer. Den speldata som BML Group haft tillgång till ger i och för sig inga direkta uppgifter om vilka konsekvenser spelandet fick för P.L. Bolaget kan därför inte anses ha haft kännedom om att P.L. uppfyllde de medicinska kriterierna för diagnosen spelberoende.

¶31. Däremot framgår av BML Groups speldata att P.L. spelat för anmärkningsvärt stora belopp och att han ofta spelat påfallande många spel per dag och därmed ägnat mycket tid åt sitt spelande. Det framgår också att han över tid satsat allt större summor per spel. Vidare förekom att han upprepade gånger per dag satte in medel på sitt spelkonto, och därigenom försökte vinna tillbaka förluster. Som Patent- och marknadsöverdomstolen funnit visade P.L.s speldata härigenom tydliga tecken på att han tappat kontrollen över sitt spelande, i vart fall från det att han blev VIP-kund. BML Group måste därför från denna tid anses ha haft vetskap om att P.L. haft allvarliga spelproblem. Det finns, utifrån hur talan är utformad, inte skäl för Högsta domstolen att ta ställning till om BML Group redan tidigare haft sådan vetskap.

¶32. BML Group har under den aktuella tiden fortlöpande riktat uppsökande marknadsföring mot P.L. i form av e-postmeddelanden och sms. Det har varit fråga om nyhetsbrev och allmän reklam, men också i stor omfattning erbjudanden direkt utformade för P.L. om bonusar och liknande

som behövt omsättas i spel inom en viss tidsfrist för att kunna utnyttjas.

s. 11 Sida 11 av 12 i domstolens handling

Sådana erbjudanden har även framförts av anställda vid BML Group som uppgett att de var P.L.s kontaktpersoner. Marknadsföringen måste, på sätt som Patent- och marknadsöverdomstolen gjort, betecknas som klart påträngande. Det har rört sig om speluppmaningar som riktat in sig på en person som på grund av allvarliga spelproblem befann sig i ett ytterst utsatt läge och som i praktiken saknade tillräckliga möjligheter att värja sig.

¶33. Den form av spel som BML Group erbjudit och P.L. spelat är, som framgår av utredningen, en av de mest riskfyllda spelformerna i beroendehänseende, vilket BML Group måste ha känt till. Det kan konstateras att det, under den tid som är aktuell, inte kan anses ha varit allmänt accepterat och tillbörligt att i Sverige erbjuda spel av detta slag, låt vara att det kan ha saknats särskilda sanktioner mot den som från utlandet erbjöd spelet. Inte heller var bonusar en godtagen form av marknadsföring för spel om pengar. Numera är det möjligt att få licens för kommersiellt datorsimulerat automatspel men spelen är kringgärdade av regler om spelansvar, och möjligheten att erbjuda bonus är starkt begränsad.

¶34. Slutsatsen är att omständigheterna var sådana att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap om dem åberopa de spel som P.L. genomförde sedan han blev VIP-kund och att BML Group måste antas ha haft sådan vetskap. De aktuella rättshandlingarna från P.L.s sida kan därför enligt 33 § avtalslagen inte göras gällande.

¶35. Prestationerna ska därmed gå åter på det sätt som Patent- och marknadsöverdomstolen funnit. BML Group har inte visat att bolaget haft några kostnader som ska beaktas i sammanhanget.

¶36. Det finns inte tillräckligt stöd för att BML Group ska åläggas att betala skadestånd till P.L. för psykiskt lidande.

s. 12 Sida 12 av 12 i domstolens handling

¶37. Sammanfattningsvis ska Patent- och marknadsöverdomstolens domslut ändras enbart på så sätt att P.L.s yrkande om skadestånd för psykiskt lidande ska ogillas. I övrigt ska domen fastställas.

¶38. Med denna utgång ska BML Group ersätta P.L. för rättegångskostnad i Högsta domstolen. Det yrkade beloppet är skäligt.

I avgörandet har deltagit justitieråden Dag Mattsson, Eric M. Runesson, Stefan Reimer, Jonas Malmberg (referent) och Katrin Hollunger Wågnert. Föredragande har varit justitiesekreteraren Malin Falkmer.