RH 1992:185
26 mars 1992 · mål B 2500/91
Så kom uppgifterna hit
- Källa: Domstolsverket — RH 1992, tryckta årsboken, tryckt s. 292. Ratio Lex egen skanning (2026-09). Domstolsverket publicerar Rättsfall från hovrätterna fritt från 1993; det här avgörandet finns inte där. Ratio Lex är inte Domstolsverket och företräder det inte.
- Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad. Sidbild följer. Sidan visar årsbokens egna uppgifter, inte den skannade texten: OCR:en håller inte för publicering.
- Väntar på kontrolläsning: gärning, rubricering och påföljd, instansraden, målnumret, rubrikmeningen, sökord och rättsområde ur registret — tills vidare maskinellt OCR-läst och inte kontrollerat mot sidbilden.
- Sökord och rättsområde: årsbokens egna register är maskinellt lästa och gränsen mellan registerposterna är inte kontrollerad mot sidbilden. Fälten publiceras inte förrän registret är läst ur sidbilden av modell.
- Kortform: avgörandet står i årsbokens summariska avdelning och är refererat i kortform redan i källan — gärning, rubricering och påföljd. Det är årsbokens egen redovisning; Ratio Lex har inte kortat texten.
- Redaktör: Sven Larsson, enligt årsbokens förord
Enskilda är avidentifierade med initialer redan i källan; Ratio Lex lägger ingenting till.
Ur årsboken
- Gärning
- Mehdi G har den 14 augusti 1989 på en restaurang i Örebro misshandlat den restauranganställde vakten Mats S genom att bita Mats S i ena låret. Av misshandeln har smärta, blodvite och ömhet uppkommit.
- Rubricering
- misshandel (3 kap 5§ BrB).
- Påföljd
- 70 dagsböter (anm: tillämpning av 24 kap 5 § 2st).
- Skadestånd
- Mats S yrkade skadestånd med 1400 kr, varav 500 kr för sveda och värk. Mehdi G bestred skadeståndsskyldighet och vitsordade inte något belopp som i och för sig skäligt.
- Utdömt belopp
- 1400 kr, varav 500 kr för sveda och värk.
- Skäl
- (Tingsrätten: Mehdi G kan inte anses ha blivit utsatt för brottsligt angrepp och han kan inte anses ha handlat i nödvärn. Mehdi G kan dock då han ramlat omkull på golvet med Mats S över sig ha känt verklig fruktan för att skadas och omständigheterna måste anses ha varit sådana att han haft svårt att besinna sig. Med hänsyn härtill kan påföljden, med tillämpning av 24 kap 5§ 2st brottsbalken, stanna vid böter). Utredningen i hovrätten ger inte anledning till någon annan bedömning än den tingsrätten gjort i ansvarsoch skadeståndsdelen.
Avdelning: summariskt referat.
Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad. Sidbild följer.