En offentlig försvarare har ansetts inte ha rätt till ersättning för kostnader för rättsmedicinskt utlåtande och rättsläkares inställelse vid huvudförhandlingen så som utlägg, eftersom det varit fråga om kostnader för bevisning.
20 februari 2026 · mål Ö 17933-25
Så kom texten hit
- Källa: Domstolsverket — myndighetens egen post i rättspraxis-API:t (2aeba31b-c5fd-4379-ab46-f62524a5d28b)
- Publicerad av myndigheten: 12 oktober 2026 · hämtad hit: 12 oktober 2026
- Text: myndighetens egen referattext, återgiven ord för ord. Ingreppen är typografiska: mjuka bindestreck och inline-stilar borttagna, numrerade punkter har fått ankare och instansrubrikerna är satta som rubriker.
- Avidentifiering: gjord av Domstolsverket. Ratio Lex ändrar ingenting i texten.
Domstolens referat
Uppsala tingsrätt
Målet vid tingsrätten gällde åtal för bl.a. vållande till annans död, grovt brott.
Advokat C.S. var offentlig försvarare för den tilltalade och begärde ersättning för bl.a. utlägg med 20 500 kr exklusive mervärdesskatt avseende kostnader för rättsmedicinskt utlåtande och rättsläkares inställelse vid huvudförhandlingen.
Tingsrätten
Tingsrätten (ordförande rådmannen Mats Sandmark) meddelade dom i målet den 1 december 2025 och tillerkände C.S. begärd ersättning av staten med 312 996 kr, varav 216 499 kr för arbete, 10 150 kr för tidsspillan, 23 748 kr för utlägg och 62 599 kr för mervärdesskatt.
Svea hovrätt
Justitiekanslern överklagade tingsrättens beslut om ersättning och yrkade att hovrätten skulle sätta ned C.S:s ersättning för utlägg med 20 500 kr. Till stöd för detta anfördes bl.a. att kostnaderna inte var av sådant slag att de omfattas av en offentlig försvarares rätt till ersättning för utlägg enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken.
C.S. motsatte sig att tingsrättens beslut ändrades och anförde bl.a. följande. Samtliga rättsläkare som kontaktades ställde som krav för att titta på ärendet och yttra sig att advokatfirman garanterade ersättning och godtog att faktureras, vilket också skedde. Frågan om hur ersättning skulle begäras fick begränsat utrymme under rättegången vid tingsrätten. C.S:s uppfattning var att det var konsensus med tingsrätten att kostnaderna skulle tas upp i kostnadsräkningen samt att det vid oklarheter av aktuellt slag åvilar rätten att genom frågor och dylikt klarlägga om yrkandet framställts för huvudmannens räkning innan ställning tas i ersättningsfrågan.
Hovrätten
Hovrätten (hovrättsråden Hedvig Trost och Petra Forslid samt tf. hovrättsassessorn Fanny Grinbaum, referent) anförde i beslut den 20 februari 2026 följande.
Skäl
Frågan i detta mål är om C.S. i egenskap av offentlig försvarare har haft rätt till ersättning för de aktuella kostnaderna, som vid tingsrätten togs upp som utlägg i hans kostnadsräkning. – – –
När det gäller frågan om C.S. inom ramen för sitt försvararuppdrag har haft rätt till ersättning för kostnaderna gör hovrätten följande bedömning. En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för bl.a. utlägg (se 21 kap. 10 § rättegångsbalken). Kostnader för bevisning, som det är fråga om i detta fall, utgör inte utlägg i bestämmelsens mening (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken, JUNO version 99, 2025, kommentaren till 21 kap. 10 § rättegångsbalken och NJA 1980 s. 468).
C.S. har därmed inte haft rätt till ersättning för kostnaderna. Tingsrättens beslut ska ändras i enlighet med detta.
Beslut
– – –
¶3. Hovrätten ändrar tingsrättens beslut på så sätt att ersättningen till C.S. bestäms till 287 371 kr, varav 216 499 kr avser arbete, 10 150 kr tidsspillan, 3 248 kr utlägg och 57 474 kr mervärdesskatt.