Sökord
Bryssel I-förordningen
12 avgöranden 2005–2026 har nyckelordet Bryssel I-förordningen. Vanligaste lagrum: rättegångsbalken (1), lagen om Brysselkonventionen (1). Nyckelorden är Domstolsverkets egna; listan nedan är grupperad per decennium, nyaste först.
Sök ”Bryssel I-förordningen” i litteraturen · Sök ”Bryssel I-förordningen” i förarbetena
2020-talet · 2010-talet · 2000-talet
2020-talet (2)
- Högsta domstolen, mål Ö 326-25 ”Den polska byggnadsställningen” Beslut (2026)
Svensk domstol är behörig att pröva en tvist om försäljning av varor när svaranden har hemvist i en annan EU-medlemsstat och det inte av avtalet går att fastställa leveransort men köparen har fått faktisk rådighet över varorna på en ort i Sverige. - NJA 2026 s. 170 ”Den polska byggnadsställningen” (2026)
Svensk domstol är behörig att pröva en tvist om försäljning av varor när svaranden har hemvist i en annan EU-medlemsstat och det inte av avtalet går att fastställa leveransort men köparen har fått faktisk rådighet över varorna på en ort i Sverige.
2010-talet (2)
- RH 2012:64 (2012)
Svensk domstol är inte behörig att pröva en talan om personlig betalningsskyldighet för styrelseledamot enligt aktiebolagslagen mot en person med hemvist i Tyskland. - NJA 2010 s. 719 (2010)
En dom som har meddelats i en av EU:s medlemsstater innan staten blev medlem i EU är inte verkställbar i Sverige med stöd av Bryssel I-förordningen.
2000-talet (8)
- NJA 2009 s. 632 (2009)
Motpart har inte ansetts kunna förpliktas att betala ersättning för rättegångskostnader som uppkommit under det första skedet av ett exekvaturförfarande enligt Bryssel I-förordningen - NJA 2007 s. 1000 (2007)
Svensk domstol har - sedan EG-domstolen lämnat förhandsavgörande i målet - ansetts behörig att med stöd av artikel 6.1 i Bryssel I-förordningen pröva en talan mot ett bolag med hemvist i Storbritannien. - NJA 2007 s. 482 (2007)
En försäkringsgivare med hemvist på Isle of Man har stämts av en kärande med hemvist i Sverige. Bestämmelserna om behörighet vid försäkringstvister i Bryssel I-förordningen (och Luganokonventionen) har inte ansetts vara analogt tillämpliga vid bedömningen av o… - NJA 2007 s. 287 (2007)
Talan av ett bolag med ensamrätt till ett varumärke i Sverige och i vissa andra länder inom EU mot ett bolag med hemvist i Tyskland om intrång i ensamrätten i dessa länder har med tillämpning av artikel 5.3 i Bryssel I-förordningen avvisats såvitt avser andra … - NJA 2006 s. 3 (2006)
Endast den som är berättigad till den prestation som verkställigheten avser har ansetts behörig att göra en ansökan om verkställighetsförklaring enligt Luganokonventionen. - NJA 2005 s. 652 (2005)
Fråga huruvida sådant samband mellan käromål föreligger att svensk domstol med tillämpning av artikel 6.1 i Bryssel I-förordningen är behörig att pröva käromål mot svarande med hemvist i annan medlemsstat inom EG. - NJA 2005 s. 642 (2005)
Sedan en engelsk domstol förklarat en skiljedom verkställbar, förklarade Svea hovrätt med stöd av Bryssel I-förordningen att den engelska domstolens avgörande var verkställbart i Sverige. Vid prövning av klagan över domvilla har frågan om förutsättningar förel… - NJA 2005 s. 498 (2005)
Talan om bättre rätt till en i Sverige belägen fastighet har ansetts avse sakrätt i fast egendom i den mening som avses i artikel 22.1 i Bryssel I-förordningen.