Fråga om ansvar för tillgrepp av ransoneringskort.

Utslagsdag 5 juli 1918


Så kom uppgifterna hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Uppgifterna är avskrivna ur sidbilden av språkmodeller och avgjorda mot bilden; ingen människa har läst korrektur på dem.
  • Källa: Svensk Juristtidning 1919, rättsfallsavdelningen, s. 8 — rättsfallsbilagan, som har egen sidnumrering skild från årsbokens. Ratio Lex egen skanning av det tryckta häftet, 2026-09.
  • Avskriften: Claude Sonnet läste referathuvudena ur sidbilden och tesseract samma sidor som andra läsare; där de skilde sig avgjorde Claude Opus mot bilden. Rubrikmeningen återges ordagrant; misstryck är behållna som de står.
  • I skanningen: uppslagets sida p08L. Sidbilderna publiceras inte.
  • Citeringen: «SvJT 1919 rf s. 8» — så citeras avdelningen i litteraturen, hela serien igenom. Bilagan har egen sidnumrering: «SvJT 1919 s. 8» är en annan sida, i årsbokens huvudpaginering, och leder inte hit.
  • Domstolen: häftet skriver «HovR:n över Skåne och Blekinge». Formerna växlar från post till post och är här samlade under ett namn — Hovrätten över Skåne och Blekinge — och under samma domstolskod som Domstolsverket använder i RH, så att 1916 års hovrätt räknas som samma domstol som 1993 års.
  • Läsanteckning: E. o. assessorn Lundblad var skiljaktig och anförde: »I målet är utrett, att Kerstin Andersson under 1917 vid skilda tillfällen tillägnat sig ett större antal kort, avsedda att tjäna till bevis om rätt till inköp av vissa livsmedel, med vilka handeln genom myndighets försorg reglerats, därvid Kerstin Andersson vid åtminstone ett tillfälle medelst falsk nyckel berett sig tillträde till en låda, vari korten förvarats, samt att Kerstin Andersson av ifrågavarande kort själv använt en del vid inköp av livsmedel och sålt en del till andra personer för att av dem användas för sådant ändamål. Med hänsyn därtill att korten saknat värde i och för sig finner jag Bergers yrkande om ansvar å Kerstin Andersson för tjuvnadsbrott icke kunna bifallas. För vad som i målet ligger Kerstin Andersson till last finner jag henne emellertid vara hemfallen till ansvar enligt 10 kap. 20 § strafflagen och prövar förty rättvist att, med upphävande av R.R:ns utslag, jämlikt nämnda lagrum döma Kerstin Andersson att hållas i fängelse i tre månader.»
  • Referattexten: skannad men inte publicerad. Den bär parternas, målsägandenas och de tilltalades fullständiga namn — ingenting är avidentifierat i det här trycket — och den väntar på transkribering. Sidan visar de uppgifter häftet självt trycker om avgörandet.
  • Hos utgivaren: rättsfallsbilagan 1918–1980 finns inte i Svensk Juristtidnings nätarkiv — bara huvudpagineringen ligger där. Ingen utlänk går därför att sätta för den här posten.
  • Upphovsrätt: Årgångarna 1916–1922 är fria från upphovsrätt. Ratio Lex digitalisering — skanningen och de avskrivna uppgifterna — får återanvändas under CC BY-NC 4.0. Källa: Svensk Juristtidning, rättsfallsavdelningen. Ratio Lex ger inte ut Svensk Juristtidning och företräder inte tidskriften.

Litteratur

  • THYRÉN: Kommentar till strafflagen kap. 20 s. 33—34
  • HAGSTRÖMER: Svensk straffrätt III s. 56—61

Ur häftet

Sammanfattning

En kvinna åtalades för att ha tillgripit ransoneringskort som gav rätt till inköp av livsmedel. Häradsrätten fann att förfarandet inte kunde medföra straffansvar och ogillade åtalet, vilket hovrätten fastställde; en ledamot var skiljaktig och ville döma till ansvar.

Sammanfattningen är Ratio Lex egen, skriven ur den avskrivna referattexten av en språkmodell. Den är inte tidskriftens, och den är inte kontrolläst av någon människa.

Domstol i häftet
HovR:n över Skåne och Blekinge
Avgörandet
utslag d. 5 juli 1918
Tryckt sida
s. 8 i rättsfallsbilagan 1919
Referatnummer
1919:6 — avdelningens löpnummer, inte en citering

Hänvisningsraden i trycket

Jfr THYRÉN: Kommentar till strafflagen kap. 20 s. 33—34 och HAGSTRÖMER: Svensk straffrätt III s. 56—61.

Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad — referattexten bär parternas namn i klartext och väntar på transkribering.