EU-rätt · Förordning · CELEX 31989R2392
Artikel 28 i förordning (EEG) nr 2392/89 upphört att gälla
EU-rätten
Artikelns text
1. Endast de uppgifter som anges i artiklarna 25, 26 och 27 får användas i beskrivningen på etiketten för produkter med ursprung i tredje land.
2. De uppgifter som avses i punkt 1 får utökas med andra valfria uppgifter som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 83 i förordning (EEG) nr 822/87 mot bakgrund av vunna erfarenheter och motsvarande bestämmelser som har antagits för produkter med ursprung inom gemenskapen.
3. I enlighet med samma förfarande kan det bestämmas att
- de uppgifter som avses i artiklarna 25.2, 26.2 och 27.2 skall vara obligatoriska eller förbjudas eller att användningen av dessa uppgifter skall begränsas,
- artiklarna 25.1 och 26.1 b, c och d inte skall tillämpas på mindre vinmängder med ursprung i tredje land.
4. Särskilda villkor kan fastställas för kontroll i syfte att säkerställa att bestämmelserna om beskrivningen på etiketten för importerade produkter följs, i synnerhet när det gäller geografiskt ursprung, hänvisningar till högre kvalitet samt vinstockssort och tappare.
5. I enlighet med närmare bestämmelser som skall fastställas, och förutsatt att detta är tillåtet i den medlemsstat inom vars territorium det importerade vinet har tappats, får en kod användas för de uppgifter som avses i artikel 25.1 c första strecksatsen och artikel 26.1 c första strecksatsen. Ett villkor för detta är att etiketten ger fullständiga uppgifter om namnet eller firmanamnet på en person eller en sammanslutning av personer, förutom tapparen, som har medverkat vid distributionen av det importerade vinet samt namnet på den kommun eller kommundel där de har sitt säte.
6. I beskrivningen på etiketten för importerade produkter skall uppgifterna
- i artiklarna 25.1, 26.1 och 27.1 vara avfattade på ett eller flera andra officiella gemenskapsspråk, så att varje enskild uppgift är lätt att förstå för konsumenten,
- i artiklarna 25.2, 26.2 och 27.2 vara avfattade på ett eller flera andra officiella gemenskapsspråk.
För importerade produkter som släpps ut på marknaden inom deras territorium får medlemsstaterna tillåta att dessa uppgifter dessutom får vara avfattade på ett annat språk än ett officiellt gemenskapsspråk, om språket av tradition har använts i den berörda medlemsstaten eller inom en del av dess territorium.
Däremot skall följande uppgifter vara avfattade på ett av de officiella språken i ursprungstredjelandet:
- Namnet på en geografisk enhet inom det tredje landet i fråga, enligt artikel 26.1 a och 26.2 b.
- En uppgift om högre kvalitet, enligt artikel 26.2 c.
- Närmare uppgifter om framställningsmetoden, produkttypen eller produktens karakteristiska färg, enligt artikel 26.2 k.
- Namnet på en vingård eller en sammanslutning av vingårdar, enligt artikel 26.2 l.
- Uppgifter om tappning, enligt artikel 26.2 o.
Dessa uppgifter kan dessutom vara avfattade på ett officiellt gemenskapsspråk.
Användningen av vissa termer som skapas vid översättningen av de uppgifter som avses i tredje stycket kan regleras i genomförandebestämmelser.
Namn på vinstockssorter enligt artikel 26.2 d och deras synonymer skall anges på samma sätt som i den förteckning som avses i artikel 30.1 a.
7. Följande uppgifter får endast användas om de inte kan ge upphov till förväxling med namnet på ett område som används för att beskriva ett kvalitetsvin fso eller ett annat importerat vin:
a) Namn eller firmanamn på de fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer som har medverkat vid distributionen av den importerade produkten, inbegripet namnet på tapparen, importören och den kommun eller kommundel där de har sitt säte, enligt
- artikel 25.1 c,
- artikel 25.2 c,
- artikel 26.1 c,
- artikel 26.2 h,
- artikel 27.1 d,
- artikel 27.2.
b) En uppgift om högre kvalitet, enligt artikel 26.2 c.
c) Namnet på en vingård eller sammanslutning av vingårdar enligt artikel 26.2 l.
8. När det är fråga om importerade viner som släpps ut på marknaden inom deras territorium kan medlemsstaterna, i avvaktan på att gemenskapsbestämmelser om dietlivsmedel börjar tillämpas, tillåta att information ges om användning av sådana produkter för dietändamål.