Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 31997R0515R(02)

Artikel 2 i Rättelse till förordning (EG) nr 515/97

Ur Rättelse till rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull_+ och jordbrukslagstiftningen (.

EU-rätten

Artikelns text

1. I denna förordning används föijande beteckningar med de betydelser som här anges:

- Tullagstiftningen: alla gemenskapsbestämmelser och bestämmelser för tillämpningen av gemenskapslagstiftningen för import, export, transitering och förekomst av varor som är föremål för handel mellan medlemsstaterna och tredje land, samt mellan medlemsstater vad beträffar varor som inte har gemenskapsstatus enligt artikel 9.2 i fördraget, eller som är föremål för ytterligare kontroller och undersökningar för att erhålla gemenskapsstatus.

- Jordbrukslagstiftning: alla bestämmelser som antagits inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och den särskilda lagstiftning som antagits med avseende på varor som framställts genom bearbetning av jordbruksprodukter.

- Begärande myndighet: den behöriga myndigheten i en medlemsstat som gör en framställan om bistånd.

- Anmodad myndighet: den behöriga myndighet i en medlemsstat till vilken en framställan om bistånd riktas.

- Administrativ undersökning: all övervakning, kontroll och andra åtgärder som vidtas av tjänstemän hos de administrativa myndigheter som avses i artikel 1.1 i deras tjänsteutövning i syfte att säkerställa en riktig tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen och, i förekommande fall, i syfte att kontrollera det oregelmässiga i de aktiviteter som förefaller att bryta mot denna lagstiftning, med undantag för åtgärder som vidtas på begäran av en juridisk myndighet eller under dennes kontroll. Termen "administrativ undersökning" omfattar även de tjänsteresor som avses i artikel 20.

- Personuppgifter: alla uppgifter som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. En person betraktas som identifierbar om han direkt eller indirekt kan identifieras, särskilt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller en eller flera särskilda faktorer hänförliga till hans egen fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.

2. Varje medlemsstat skall till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen överlämna en förteckning över de behöriga myndigheter som har utsetts för tillämpningen av denna förordning.

I denna förordning avses med "behöriga myndigheter" de myndigheter som utses i enlighet med första stycket.

Artikeln i rättsakten