EU-rätt · Förordning · CELEX 32019R1753
Artikel 11 i förordning (EU) 2019/1753
Övergångsbestämmelser för ursprungsbeteckningar som har sitt ursprung i en av medlemsstaterna som redan har registrerats enligt Lissabonöverenskommelsen
EU-rätten
Artikelns text
1. För varje ursprungsbeteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen för en produkt som skyddas enligt någon av de förordningar som avses i artikel 1 i denna förordning, ska den berörda medlemsstaten, på begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller på eget initiativ, välja att begära antingen
a) internationell registrering av den ursprungsbeteckningen enligt Genèveakten, om den berörda medlemsstaten har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten enligt det bemyndigande som avses i artikel 3 i beslut (EU) 2019/1754, eller
b) att registreringen av den ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras.
Den berörda medlemsstaten ska meddela kommissionen om det val som avses i första stycket senast den 14 november 2022.
I de situationer som avses i första stycket a ska den berörda medlemsstaten i samarbete med kommissionen kontrollera med den internationella byrån om eventuella ändringar behöver göras enligt regel 7.4 i de gemensamma föreskrifterna för registreringsändamål enligt Genèveakten.
Kommissionen ska genom en genomförandeakt tillåta att en medlemsstat föreskriver nödvändiga ändringar och meddelar den internationella byrån. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.
2. För varje ursprungsbeteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen för en produkt som omfattas av tillämpningsområdet för en av de förordningar som avses i artikel 1.2 i denna förordning, men inte skyddas enligt någon av de förordningarna, ska den berörda medlemsstaten, på begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller på eget initiativ, välja att begära antingen
a) registrering av den ursprungsbeteckningen enligt den aktuella förordningen, eller
b) att registreringen av den ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras.
De berörda medlemsstaterna ska meddela kommissionen om det val som avses i första stycket och ge in respektive begäran senast den 14 november 2022.
I de situationer som avses i första stycket a ska den berörda medlemsstaten begära internationell registrering av den ursprungsbeteckningen enligt Genèveakten, om den medlemsstaten har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten enligt det bemyndigande som avses i artikel 3 i beslut (EU) 2019/1754, inom ett år från den dag då den geografiska beteckningen registrerades enligt den tillämpliga förordningen. Punkt 1 tredje och fjärde styckena ska gälla.
Om begäran om registrering enligt den tillämpliga förordningen har avslagits och berörda administrativa och rättsliga rättsmedel har uttömts, eller om begäran om registrering enligt Genèveakten inte har gjorts enligt tredje stycket i denna punkt, ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål begära att registreringen av ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras.
3. Med avseende på geografiska beteckningar för produkter som inte omfattas av någon av de förordningar som avses i artikel 1.2 i denna förordning, för vilka skydd av geografiska beteckningar på unionsnivå inte tillhandahålls, får en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen behålla eventuella registreringar i det internationella registret.
En sådan medlemsstat får dessutom ge in ytterligare ansökningar om registrering i det internationella registret enligt Lissabonöverenskommelsen av sådana geografiska beteckningar som har sitt ursprung på dess territorium, om följande villkor är uppfyllda:
a) Den berörda medlemsstaten anmälde utkastet till ansökan om registrering av sådana ursprungsbeteckningar till kommissionen; en sådan anmälan ska innehålla bevis på att ansökan uppfyller kraven för registrering enligt Lissabonöverenskommelsen.
b) Kommissionen har inte avgett något negativt yttrande inom två månader efter en sådan anmälan; ett negativt yttrande får bara avges efter samråd med den berörda medlemsstaten, och i exceptionella och välmotiverade undantagsfall när de bevis som krävs enligt led a inte räcker för att styrka att kraven för registrering enligt Lissabonöverenskommelsen är uppfyllda, eller om registreringen skulle få negativa effekter på unionens handelspolitik.
Om kommissionen begär ytterligare information om den anmälan som gjorts enligt andra stycket led a ska tidsfristen för kommissionen att agera vara en månad efter mottagandet av den begärda informationen.
Kommissionen ska genast underrätta övriga medlemsstater om eventuella anmälningar enligt andra stycket led a.
EU-domstolen och andra EU-källor (1 dokument)
EU-domstolen (1 dokument)
- Mål C-24/20, EU:C:2022:911 Domstolens dom (stora avdelningen) den 22 november 2022 p. 15 i texten