Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1794 av den 27 juli 2026 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i Ryska federationen och Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
27 juli 2026
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 71342d34-8a1f-11f1-8e61-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- 1. FÖRFARANDE
- 1.1. Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
- (1) Genom rådets förordning (EG) nr 172/2008 (2) införde
- (2) Efter en partiell interimsöversyn (3) i enlighet med
- (3) De gällande antidumpningstullarna varierar mellan 15,6 % och
- 1.2. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
- (4) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden
- (5) Begäran om översyn ingavs den 28 mars 2025
- 1.3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
- (6) Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som
- 1.4. Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
- (7) Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden
- 1.5. Berörda parter
- (8) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att
- (9) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på
- 1.6. Synpunkter på inledandet
- (10) Kommissionen mottog synpunkter på inledandet från Ryska federationens
- (11) Kommissionen noterade att sanktionerna är tillfälliga och kopplade
- 1.7. Stickprovsförfarande
- (12) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den
- 1.7.1. Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
- (13) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den
- 1.7.2. Stickprovsförfarande avseende importörer
- (14) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var
- (15) Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller
- 1.7.3. Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Ryssland och Kina
- (16) För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt
- (17) Inga exporterande producenter i de berörda länderna lämnade
- 1.8. Svar på frågeformuläret
- (18) Kommissionen mottog inga svar på det frågeformulär till
- (19) Svar på frågeformulären mottogs från sökanden och de
- 1.9. Kontrollbesök
- (20) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den
- (21) Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans av sökandens svar
- 1.10. Efterföljande förfarande
- (22) Den 23 april 2026 lämnade kommissionen ut uppgifter
- (23) Sökanden och de ryska myndigheterna inkom med synpunkter.
- 2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
- 2.1. Produkt som översynen gäller
- (24) Den produkt som översynen gäller är samma produkt
- 2.2. Likadan produkt
- (25) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i
- (26) Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i
- 3. DUMPNING
- 3.1. Kina
- 3.1.1. Inledande anmärkningar
- (27) I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte
- (28) Såsom framgår av skäl 17 samarbetade ingen av
- (29) Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att
- (30) Följaktligen baserades avgörandena om sannolikheten för fortsatt eller
- 3.1.2. Dumpning
- 3.1.2.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
- (31) Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns
- (32) För att erhålla de uppgifter som ansågs nödvändiga
- (33) I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade
- (34) Den 21 november 2025 underrättade kommissionen genom en
- 3.1.2.2. Normalvärde
- (35) Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis
- (36) I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock
- (37) Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i
- 3.1.2.3. Förekomst av betydande snedvridningar
- (38) Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra
- (39) För det första innehöll bevisningen i begäran följande
- (40) Sökanden hävdar att den kinesiska ekonomin bygger på
- (41) Enligt begäran utformar de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet
- (42) I begäran hävdas det också att kommunistpartiets celler
- (43) I begäran nämns det också att den kinesiska
- (44) När det gäller tillämpningen av konkurs-, bolags- och
- (45) När det gäller snedvridna lönekostnader pekar man i
- (46) Slutligen kännetecknas Kinas finansiella system av en stark
- (47) För det andra hade kommissionen i tidigare undersökningar
- (48) För det tredje drog kommissionen i den senaste
- (49) För det fjärde visade ytterligare bevisning i rapporten
- (50) För det femte har varken de kinesiska myndigheterna
- (51) Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen
- 3.1.2.4. Representativt land
- (52) Valet av representativt land baserades på följande kriterier
- (53) Som förklaras i skäl 34 utfärdade kommissionen den
- (54) I noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien som
- (55) Dessutom identifierades Brasilien som ett land där den
- (56) I noteringen om produktionsfaktorer analyserade kommissionen noggrant alla
- (57) Mot bakgrund av ovanstående informerade kommissionen de berörda
- (58) Sökanden lämnade synpunkter på biprodukten slagg av ferrokisel,
- (59) Kommissionen bedömde sökandens inlaga. Mot bakgrund av de
- (60) Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det
- (61) Av ovanstående analys drog kommissionen slutsatsen att Brasilien
- 3.1.2.5. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
- (62) I den första noteringen om produktionsfaktorer redovisade kommissionen
- (63) Kommissionen angav att den, för att konstruera normalvärdet
- (64) Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa
- 3.1.2.6. Icke snedvridna kostnader och referensvärden
- (65) Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade, förlitade
- (66) Med beaktande av samtliga uppgifter i begäran beslutades
- (67) För att fastställa det icke snedvridna priset på
- (68) Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till
- (69) När det gäller kvarts noterade kommissionen efter utfärdandet
- (70) Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas
- (71) IBGE (31) offentliggör detaljerad information om lönerna inom
- (72) Priset på el för företag (industrianvändare) i Brasilien
- (73) Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det
- (74) I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde
- (75) För fastställande av försäljnings- och administrationskostnader samt andra
- 3.1.2.7. Beräkning av normalvärdet
- (76) På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt
- (77) Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom
- (78) Efter fastställandet av de icke snedvridna tillverkningskostnaderna lade
- (79) På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik
- (80) Det normalvärde som fastställdes på detta sätt uppgick
- 3.1.2.8. Exportpris
- (81) Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina
- (82) På grundval av detta uppgick emellertid importvolymen från
- (83) Kommissionen ansåg att denna försumbara volym inte kunde
- 3.1.2.9. Sannolikheten för återkommande dumpning
- (84) Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i
- (85) Till följd av att de kinesiska myndigheterna och
- (86) Eftersom de exporterande producenterna från Kina inte var
- (87) Exportpriserna på nivån fritt fabrik varierade mellan 824
- (88) Uppgifterna i ärendehandlingarna visade att Kina hade en
- (89) Kommissionen jämförde de kinesiska försäljningspriserna till de fem
- (90) Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsmarknaden jämfört med
- (91) Kommissionen noterade också att unionsmarknaden är den näst
- (92) På grundval av övervägandena i skälen 86–92 drog
- 3.2. Ryssland
- 3.2.1. Inledande anmärkningar
- (93) I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte
- (94) Kommissionen noterade att unionen efter den 24 februari
- (95) Som framgår av skäl 17 samarbetade ingen av
- (96) Således, och i enlighet med artikel 18 i
- 3.2.2. Normalvärde
- (97) Såsom anges i skäl 96 använde kommissionen på
- (98) På grundval av detta fastställdes normalvärdet till 1
- 3.2.3. Exportpris
- (99) Det förekom ingen export av den berörda produkten
- 3.2.4. Sannolikheten för återkommande dumpning
- (100) Eftersom det inte förekom någon export av den
- 3.2.4.1. Jämförelse mellan normalvärde och exportpris till tredjeländer
- (101) Kommissionen jämförde det normalvärde som fastställts i enlighet
- 3.2.4.2. Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet
- (102) Eftersom de ryska exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga
- (103) På grundval av uppgifterna i begäran om översyn
- (104) På grundval av tillgängliga uppgifter uppgick alltså den
- 3.2.4.3. Unionsmarknadens attraktionskraft
- (105) Kommissionen jämförde de ryska försäljningspriserna till de fem
- (106) Dessutom noterade kommissionen att unionsmarknaden är den näst
- 3.2.4.4. Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning
- (107) På grundval av övervägandena i skälen 102–107 drog
- 4. SKADA
- 4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
- (108) Den likadana produkten tillverkades av fem producenter i
- (109) Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 132 378
- 4.2. Förbrukning i unionen
- (110) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av
- (111) Förbrukningen i unionen utvecklades på det sätt som
- (112) Förbrukningen av ferrokisel i unionen följde efterfrågan från
- 4.3. Import från de berörda länderna
- 4.3.1. Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna
- (113) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av de uppgifter
- (114) Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades
- (115) Under skadeundersökningsperioden var importen från Kina och Ryssland
- (116) Kommissionen fastställde importpriserna från de berörda länderna på
- (117) Det vägda genomsnittliga priset (39) på importen till
- (118) Importpriserna från Kina och Ryssland ökade under skadeundersökningsperioden
- 4.4. Import från andra tredjeländer än Kina och Ryssland
- (119) Importen av ferrokisel från andra tredjeländer än Kina
- (120) Den totala importvolymen till unionen (40) samt marknadsandelen
- (121) Den totala importvolymen var stabil mellan 2021 och
- (122) Totalt sett steg importpriset för ferrokisel till unionen
- 4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation
- 4.5.1. Allmänna anmärkningar
- (123) Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning
- (124) Som nämns i skäl 13 tillämpades ett stickprovsförfarande
- (125) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska
- (126) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande,
- (127) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet,
- 4.5.2. Makroekonomiska indikatorer
- 4.5.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
- (128) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på
- (129) Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 29 % vid en
- (130) Kapacitetsutnyttjandet, uttryckt som förhållandet mellan den faktiska produktionen
- 4.5.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel
- (131) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt
- (132) Från början av skadeundersökningsperioden hade unionsindustrins försäljningsvolym minskat
- 4.5.2.3. Tillväxt
- (133) Under skadeundersökningsperioden krympte marknaden för ferrokisel i unionen,
- 4.5.2.4. Sysselsättning och produktivitet
- (134) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under
- (135) Antalet antal anställda förblev stabilt från 2021 till
- 4.5.2.5. Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
- (136) Som anges i skälen 83 och 100 var
- (137) De antidumpningsåtgärder som infördes efter den ursprungliga undersökningen
- 4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer
- 4.5.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna
- (138) De genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i
- (139) Unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad per enhet ökade kraftigt under
- (140) Mellan 2021 och 2023 följde det genomsnittliga försäljningspriset
- 4.5.3.2. Arbetskraftskostnader
- (141) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades
- (142) Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent i unionsindustrin ökade
- 4.5.3.3. Lagerhållning
- (143) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande
- (144) Den volym ferrokisel som lagerhölls av unionsindustrin ökade
- 4.5.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
- (145) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i
- (146) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick
- (147) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att
- (148) Unionsindustrins investeringar under skadeundersökningsperioden syftade främst till att
- (149) Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda
- 4.6. Slutsats om skada
- (150) Trots de gällande antidumpningsåtgärderna befann sig unionsindustrin inte
- (151) Kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada
- 5. ORSAKSSAMBAND
- (152) Under skadeundersökningsperioden led unionens industri väsentlig skada. Importen
- (153) Den minskning på 19 % av förbrukningen i
- (154) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter instämde de
- (155) Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte är
- (156) Kommissionen beslöt därför att i enlighet med artikel
- 6. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA
- (157) Då ingen av parterna i Kina eller Ryssland
- 6.1. Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet
- (158) Såsom konstateras i skäl 88 och 104 fastställde
- 6.2. Unionsmarknadens attraktionskraft
- (159) Såsom anges i skäl 90 och 106 låg
- 6.3. Inverkan av ökade volymer av import från Kina och Ryssland på unionsindustrin
- (160) Om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle unionsindustrin
- 6.4. Slutsats
- (161) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att
- 7. UNIONENS INTRESSE
- (162) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte
- 7.1. Unionsindustrins intresse
- (163) Undersökningen visade att unionsindustrin lidit skada under översynsperioden.
- 7.2. Icke-närstående importörers intresse
- (164) Alla kända importörer informerades om inledandet av översynen
- (165) I denna undersökning finns det ingen bevisning som
- (166) Därmed drogs slutsatsen att det inte vore oproportionerligt
- 7.3. Användarnas intresse
- (167) I den föregående översynen vid giltighetstidens utgång konstaterades
- (168) I denna undersökning finns det ingen bevisning som
- (169) Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna
- 7.4. Slutsats om unionens intresse
- (170) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att
- 8. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
- (171) På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för
- (172) För att minimera risken för kringgående på grund
- (173) Även om denna faktura är nödvändig för att
- (174) Om exporten från något av de företag som
- (175) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna
- (176) Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser
- (177) En exportör eller producent som inte exporterade den
- (178) När ett belopp måste återbetalas till följd av
- (179) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är
Europeiska unionens officiella tidning
SV
L-serien
2026/1794
28.7.2026
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/1794
av den 27 juli 2026
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i Ryska federationen och Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
(1) Genom rådets förordning (EG) nr 172/2008 (2) införde rådet antidumpningstullar på ferrokisel med ursprung i Ryska federationen (Ryssland) och Folkrepubliken Kina (Kina) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.
(2) Efter en partiell interimsöversyn (3) i enlighet med artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (4) bekräftade rådet den 26 januari 2012 de gällande åtgärder som var tillämpliga på den ryska exporterande producenten JSC Chelyabinsk Electrometallurgical Integrated Plant och dess närstående företag JSC Kuznetsk Ferroalloy Works. Efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 utvidgade kommissionen den 10 april 2014 de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna mot import av ferrokisel med ursprung i Ryssland och Kina genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 360/2014 (5). Efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen förlängde kommissionen den 1 juli 2020 de ursprungliga åtgärderna en andra gång genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/909 (6).
(3) De gällande antidumpningstullarna varierar mellan 15,6 % och 31,2 % på import från Kina och mellan 17,8 % och 22,7 % på import från Ryssland.
1.2. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
(4) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna (7) mottog kommissionen en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.
(5) Begäran om översyn ingavs den 28 mars 2025 av Euroalliages (sökanden) för unionens ferrokiselindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen från Ryssland och Kina fortsätter och återkommer och att skadan för unionsindustrin återkommer.
1.3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
(6) Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång, och inledde den 30 juni 2025 en översyn vid giltighetstidens utgång beträffande import till unionen av ferrokisel med ursprung i Ryssland och Kina (de berörda länderna) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (8) (tillkännagivandet om inledande).
1.4. Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
(7) Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 januari 2024–31 december 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).
1.5. Berörda parter
(8) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionsproducenter, kända producenter i Ryssland och Kina samt ryska och kinesiska myndigheter, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta. Kommissionen underrättade även Rysslands regering (de ryska myndigheterna) och Folkrepubliken Kinas regering (de kinesiska myndigheterna) och skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.
(9) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.
1.6. Synpunkter på inledandet
(10) Kommissionen mottog synpunkter på inledandet från Ryska federationens ministerium för ekonomisk utveckling och Ryska federationens industri- och handelsministerium. De hävdade att de nuvarande sanktioner som Europeiska unionen infört beträffande import av ryska varor, inklusive ferrokisel, helt hade stoppat importen av ryskt ferrokisel och att det därför för en obegränsad tid framåt inte är möjligt för importen och dumpningen att återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Dessa synpunkter upprepades efter det utlämnande av uppgifter som avses i skäl 22.
(11) Kommissionen noterade att sanktionerna är tillfälliga och kopplade till Rysslands oprovocerade militära angrepp på Ukraina samt att deras omfattning, utformning och varaktighet inte går förutsäga, medan antidumpningsåtgärder har en varaktighet på fem år. Dessutom utgör sanktionerna inget hinder för att en översyn inleds och kan inte påverka kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning, vad gäller vare sig unionsmarknadens attraktionskraft eller sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada på unionsindustrin. Påståendet avvisades därför.
1.7. Stickprovsförfarande
(12) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.
1.7.1. Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
(13) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna för den likadana produkten i unionen under översynsperioden. Urvalet bestod av två unionsproducenter som stod för mer än 65 % av unionens sammanlagda produktion. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Kommissionen drog därför slutsatsen att urvalet var representativt för unionsindustrin och bekräftade urvalet den 15 juli 2025. Kommissionen anmodade de unionsproducenter som ingick i urvalet att besvara det frågeformulär som hade gjorts tillgängligt online (9) på dagen för inledandet.
1.7.2. Stickprovsförfarande avseende importörer
(14) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.
(15) Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer inte var nödvändigt.
1.7.3. Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Ryssland och Kina
(16) För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett stickprov bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Ryssland och Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Rysslands delegation vid Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra exporterande producenter som eventuellt kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.
(17) Inga exporterande producenter i de berörda länderna lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen ansåg därför att inga producenter i Kina eller Ryssland samarbetade i undersökningen.
1.8. Svar på frågeformuläret
(18) Kommissionen mottog inga svar på det frågeformulär till de kinesiska myndigheterna som avses i skäl 8. De kinesiska myndigheterna var således inte villiga att samarbeta.
(19) Svar på frågeformulären mottogs från sökanden och de två unionsproducenter som ingick i urvalet.
1.9. Kontrollbesök
(20) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
Unionsproducenter
— Re Alloys SP. z.o.o. Lasiska Gorne, Polen
— Ferroglobe France S.A., Madrid, Spanien
(21) Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans av sökandens svar på frågeformuläret.
1.10. Efterföljande förfarande
(22) Den 23 april 2026 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.
(23) Sökanden och de ryska myndigheterna inkom med synpunkter. Kommissionen övervägde och tog, i tillämpliga fall, hänsyn till dessa synpunkter.
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1. Produkt som översynen gäller
(24) Den produkt som översynen gäller är samma produkt som avsågs i den ursprungliga undersökningen och den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen ferrokisel som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7202 21 00 , 7202 29 10 och 7202 29 90 , med ursprung i Kina och Ryssland (produkten som översynen gäller).
2.2. Likadan produkt
(25) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
— Den berörda produkten när den exporteras till unionen.
— Den produkt som översynen gäller som produceras och säljs på de berörda ländernas inhemska marknader.
— Den produkt som översynen gäller och som produceras och säljs av de exporterande producenterna till resten av världen.
— Den produkt som översynen gäller och som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin.
(26) Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.
3. DUMPNING
3.1. Kina
3.1.1. Inledande anmärkningar
(27) I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om det förekom dumpning under översynsperioden och om denna dumpning i så fall sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.
(28) Såsom framgår av skäl 17 samarbetade ingen av de kinesiska exporterande producenterna i undersökningen.
(29) Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att den på grund av det bristande samarbetet skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och grunda sina avgöranden om fortsatt eller återkommande dumpning och skada vad gäller exportörerna/producenterna i Kina på tillgängliga uppgifter. Kommissionen mottog inga synpunkter eller påståenden från de kinesiska myndigheterna beträffande tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen.
(30) Följaktligen baserades avgörandena om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och i inlagorna från berörda parter, i kombination med andra uppgiftskällor, däribland handelsstatistik över import och export från Eurostat och Global Trade Atlas (GTA), statistiska uppgifter från oberoende leverantörer av prisuppgifter, nyheter, data, analyser och konferenser för järn- och stålindustrin, såsom Metal Expert (10) och AlloyMetrics (11) samt statistik från det brasilianska gruv- och energiministeriets Istituto Brasileiro de Geografia e Estastítica (12) (IBGE) och Serviço Geológico do Brasil (SGB) (13).
3.1.2. Dumpning
3.1.2.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
(31) Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns tillgänglig när undersökningen inleddes, vilken för Kinas del tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.
(32) För att erhålla de uppgifter som ansågs nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5,3 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Såsom anges i skäl 18 inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen, den 17 oktober 2025, de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.
(33) I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.
(34) Den 21 november 2025 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen om produktionsfaktorer) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I denna notering om produktionsfaktorer tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av ferrokisel. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även Brasilien som ett lämpligt representativt land. Kommissionen mottog inga synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer.
3.1.2.2. Normalvärde
(35) Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.
(36) I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader).
(37) Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.
3.1.2.3. Förekomst av betydande snedvridningar
(38) Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar.
(39) För det första innehöll bevisningen i begäran följande uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar.
(40) Sökanden hävdar att den kinesiska ekonomin bygger på socialistiskt ägande av produktionsmedlen, där den statsägda ekonomin är den ledande kraften i den nationella ekonomin och där staten har i uppdrag att säkerställa konsolidering och tillväxt i den nationella ekonomin. Det kinesiska kommunistpartiet (kommunistpartiet) utövar dessutom en faktisk kontroll över Kinas ekonomiska system genom en interventionistisk ekonomisk politik som syftar till att uppnå politiska mål. Denna faktiska kontroll utövas för det första på nivån för övergripande administrativ kontroll, för det andra via det finansiella systemet som domineras av statligt ägda affärsbanker som anpassar sin utlåningspolitik till regeringens industripolitik och för det tredje genom att det kinesiska regelverket medger en rad olika former av ekonomiska ingripanden.
(41) Enligt begäran utformar de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet utöver detta aktivt ekonomisk politik och övervakar hur den genomförs av statligt ägda företag samt hävdar sin rätt att delta i företagens operativa beslutsfattande genom att partimedlemmar närvarar i de statsägda företagens styrelser, genom att tjänstemän roterar mellan styrelser och particeller i företag samt genom att staten formar företagsstrukturen i sektorn för statsägda företag. Dessutom beviljas statligt ägda företag ett antal ekonomiska fördelar, såsom skydd mot konkurrens och förmånlig tillgång till insatsvaror, inklusive finansiering.
(42) I begäran hävdas det också att kommunistpartiets celler i statsägda och privata företag utgör en viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt kinesisk lagstiftning har statliga myndigheter rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag, som en återspegling av motsvarande äganderättigheter. Inom ferrokiselsektorn överlappar partistrukturerna ledningsorganen hos ett antal producenter av ferrokisel. Denna överlappning är ett strukturellt problem. I begäran nämns särskilt bolagsordningen för Junzheng Energy and Chemical Group och det faktum att en styrelseledamot tjänstgör som medlem i konferensen för politiskt samråd i Otog Banner, som medlem i konferensen för politiskt samråd i Wuhai stad, som ordförande och direktör för Junzheng Water Supply, som direktör för Xilinhot Junzheng, som chef vid Junzheng Tianyuan och som direktör och ställföreträdande verkställande direktör för Junzheng Group.
(43) I begäran nämns det också att den kinesiska ekonomin styrs enligt ett detaljerat planeringssystem som kanaliserar resurser till sektorer som de kinesiska myndigheterna har pekat ut som strategiska eller politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna. En tredjedel av den kinesiska produktionen av ferrokisel kan tillskrivas två företag, Inner Mongolia Autonomous Erdos Resources Co., Ltd. och Inner Mongolia Junzheng Energy & Chemical Group Co., Ltd, vilka enligt tillgänglig bevisning har erhållit olika former av subventioner från den kinesiska staten. Vidare framställs ferrolegeringsprodukter, inbegripet ferrokisel, i nedsänkta elektriska ljusbågsugnar, vilket bidrar till att elkostnaderna blir höga, och det finns ett antal regeringsplaner som syftar till att ta itu med dessa problem. I begäran hänvisar man också till kommissionens rapport om betydande snedvridningar i den kinesiska ekonomin (rapporten) (14) för att stödja uppgiften att råvaror som används vid produktion av ferrokisel också är föremål för betydande statliga ingripanden och till uppgifter från OECD som visar att de kinesiska myndigheterna har använt exportrestriktioner i form av licenskrav för koks och kokskol och i form av exportskatt på metallavfall och metallskrot.
(44) När det gäller tillämpningen av konkurs-, bolags- och egendomslagstiftningen uppges det i begäran att det kinesiska konkurssystemet tycks kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. Brister i de kinesiska insolvensförfarandena avskräcker från att ansöka om konkurs. Dessutom har det statliga inflytandet ofta en direkt påverkan på utfallet av förfarandena. Det finns brister även när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina, med regelbundna överträdelser av regler om fördelning av mark i enlighet med marknadspriserna. Det har också hänt att myndigheterna försökt främja politiska mål, såsom genomförandet av ekonomiska planer, i samband med markfördelning. Kommunistpartiet har också erkänt tillhandahållandet av markanvändningsrättigheter som ett legitimt incitament för företag att delta i sammanslagningar och förvärv. I begäran hänvisar man också till en rapport som beskriver hur det kinesiska regelverket har utformats så att det går att sälja mark till industrisektorn, och i synnerhet till företag inom metallframställning, till lägre priser i syfte att attrahera investeringsprojekt.
(45) När det gäller snedvridna lönekostnader pekar man i begäran på att det finns ett antal ILO-konventioner som Kina inte har ratificerat, i synnerhet konventionerna om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Detta innebär att utvecklingen av marknadsbaserade löner i Kina hindras av begränsningar av arbetstagarnas rätt att organisera sig kollektivt. I begäran nämns också att det endast finns en fackförening enligt kinesisk lagstiftning, och att den dessutom inte är oberoende från staten. Användningen av systemet för registrering av hushåll begränsar dessutom den kinesiska arbetskraftens rörlighet, och det finns bevis för subventioner till sysselsättningsstabilisering.
(46) Slutligen kännetecknas Kinas finansiella system av en stark ställning för de statsägda bankerna, som styrs av en rättslig skyldighet att i sitt beslutsfattande följa den statliga politiken och vars högsta ledning i slutänden utses av kommunistpartiet. Obligations- eller kreditbetyg snedvrids ofta av olika skäl, t.ex. ett företags strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har.
(47) För det andra hade kommissionen i tidigare undersökningar rörande ferrokiselsektorn i Kina (15) konstaterat att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (16). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att sektorn för ferrokisel inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (17), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (18). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna, och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (19). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (20). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom ferrokiselsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (21), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (22).
(48) För det tredje drog kommissionen i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång av den produkt som översynen gäller (23) slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn i synnerhet som skulle kunna påverka denna slutsats.
(49) För det fjärde visade ytterligare bevisning i rapporten (24), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomsten av betydande snedvridningar även under översynsperioden.
(50) För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.
(51) Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas och de exporterande producenternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.
3.1.2.4. Representativt land
Allmänna anmärkningar
(52) Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
— En ekonomisk utvecklingsnivå jämförbar med Kinas I detta syfte använde sig kommissionen av länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas baserat på Världsbankens databas (25).
— Produktion av den undersökta produkten i det landet (26).
— Tillgång till relevanta uppgifter i det representativa landet.
— Om det fanns fler än ett möjligt representativt land skulle företräde ges, där så var lämpligt, till det land som hade en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.
(53) Som förklaras i skäl 34 utfärdade kommissionen den 21 november 2025 en notering till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet, dvs. noteringen om produktionsfaktorer. I noteringen beskrivs bl.a. de faktiska omständigheter och den bevisning som ligger till grund för de berörda kriterierna. I denna notering informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Brasilien som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.
En ekonomisk utvecklingsnivå jämförbar med Kinas
(54) I noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. det klassificeras av Världsbanken som ett övre medelinkomstland på grundval av sin bruttonationalinkomst.
Produktion av den produkt som översynen gäller
(55) Dessutom identifierades Brasilien som ett land där den produkt som översynen gäller produceras i betydande volymer på en marknad som är konkurrensutsatt både regionalt och globalt och genom en liknande produktionsprocess som den som används i Kina.
Tillgång till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet
(56) I noteringen om produktionsfaktorer analyserade kommissionen noggrant alla relevanta uppgifter i ärendet om produktionsfaktorer i Brasilien och noterade följande:
— Brasilien importerade de råvaror som krävs för produktionen av den produkt som översynen gäller i relevanta kvantiteter.
— Det finns producenter av den produkt som översynen gäller som för närvarande är aktiva i Brasilien; finansiell information var offentligt tillgänglig för en av dessa, och visade på en lönsam verksamhet.
— Den mest aktuella statistiken från IBGE när det gäller arbetskraftskostnaden avser den Nace-nivå där den identifierade producenten var verksam år 2023.
— Statistiken från SGB gällande elkostnader för industrikonsumenter avser översynsperioden.
(57) Mot bakgrund av ovanstående informerade kommissionen de berörda parterna i noteringen om produktionsfaktorer om att den avsåg att använda Brasilien som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet. Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på huruvida Brasilien var ett representativt land.
(58) Sökanden lämnade synpunkter på biprodukten slagg av ferrokisel, vars pris ansågs vara betydligt högre än priset som föreslagits i begäran om översyn och priset på unionsmarknaden, eftersom KN-nummer 2621 90 00 , enligt vilket slagg av ferrokisel klassificeras, omfattar andra produkter som snedvrider genomsnittspriset. Sökanden föreslog därför att man skulle bortse från priset på denna biprodukt och i stället redovisa intäkterna från den som en procentandel av den totala tillverkningskostnaden.
(59) Kommissionen bedömde sökandens inlaga. Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit ändrade kommissionen sitt tillvägagångssätt och fastställde det icke snedvridna värdet av slagg av ferrokisel som det genomsnittspris som en unionsproducent fakturerade två av sina icke-närstående kunder i unionen.
Nivå av social trygghet och miljöskydd
(60) Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.
Slutsats
(61) Av ovanstående analys drog kommissionen slutsatsen att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.
3.1.2.5. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
(62) I den första noteringen om produktionsfaktorer redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid produktionen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå lättillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen.
(63) Kommissionen angav att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Kommissionen förklarade även att den skulle använda IBGE:s och SGB:s statistikdatabas för att fastställa icke-snedvridna kostnader för arbetskraft (27) och energi (28).
(64) Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda Orbis och de finansiella uppgifterna från den brasilianska producenten av den berörda produkten, såsom anges i skäl 73–75 nedan.
3.1.2.6. Icke snedvridna kostnader och referensvärden
Produktionsfaktorer
(65) Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade, förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökandena tillhandahållit för att fastställa de produktionsfaktorer som används vid produktionen av ferrokisel.
(66) Med beaktande av samtliga uppgifter i begäran beslutades att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:
Tabell 1
Produktionsfaktorer för ferrokisel
Produktionsfaktor
Varukod
Icke snedvridet värde
Måttenhet
Informationskälla
Råvaror
Kvarts
2506 10 00
1,48 CNY/kg
kg
Global Trade Atlas (29) (GTA)
Kol
2701 12 00
1,31 CNY/kg
kg
GTA
Koks
2704 00 11
3,24 CNY/kg
kg
GTA
Träspån
4401 21 00
4401 22
1,38 CNY/kg
kg
GTA
Kalksten
2521 00 00
0,10 CNY/kg
kg
GTA
Järnskrot (internskrot)
2619 00 00
1,54 CNY/kg
kg
GTA
Kolhaltig massa till Söderbergelektroder
3801 30 10
8,95 CNY/kg
kg
GTA
Biprodukter/avfall
Mikrosilikoner/silikastoft
2811 22 10
11,62 CNY/kg
kg
GTA
Slagg av ferrokisel
2621 90 00
1,85 CNY/kg
kg
GTA
Arbetskraft
Timlön
Ej tillämpligt
109,01 CNY/timme
CNY/timme
IBGE
Energi
Elektricitet
Ej tillämpligt
1,14 CNY/kwh
Kwh
SGB
(29) Global Trade Atlas.
Råvaror
(67) För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (30).
(68) Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 51 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter uteslutande av importen från Kina till Brasilien förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.
(69) När det gäller kvarts noterade kommissionen efter utfärdandet av noteringen om produktionsfaktorer att importpriset för denna råvara till Brasilien var orimligt högt. Kommissionen beslutade därför att i stället använda internationella referensvärden och beakta import av kvarts från alla exporterande länder till alla importerande länder, med undantag för Kina och icke-WTO-länder, för att fastställa dess icke snedvridna värde.
(70) Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som snarare handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden, eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed en högre dumpningsmarginal.
Arbetskraft
(71) IBGE (31) offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2023 för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom metallindustrin i Brasilien.
Elektricitet
(72) Priset på el för företag (industrianvändare) i Brasilien offentliggörs av SGB. I noteringen om produktionsfaktorer använde kommissionen den uppgift som var tillgänglig vid den tidpunkten, nämligen priset för industrikonsumenter för 2023. Kommissionen konstaterade dock senare att uppgifter om elpriserna för industrikonsumenter för 2024 fanns tillgängliga, och använde därför de uppgifter som var relevanta för översynsperioden i motsvarande förbrukningsintervall i kWh (32).
Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst
(73) Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.
(74) I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnader.
(75) För fastställande av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader använde kommissionen finansiella uppgifter från den brasilianska producenten Companhia de Ferro Ligas da Bahia – Ferbasa (Ferbasa) för räkenskapsåret 2024.
3.1.2.7. Beräkning av normalvärdet
(76) På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.
(77) Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter om användningen av varje insatsvara (material och arbetskraft) för produktionen av ferrokisel som sökanden lämnat i begäran om översyn. De förbrukningskvoter som sökanden tillhandahöll verifierades under kontrollbesöken hos de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke-snedvridna kostnader per enhet som observerats i Brasilien, såsom beskrivs i avsnitt 3.1.2.6 ovan.
(78) Efter fastställandet av de icke snedvridna tillverkningskostnaderna lade kommissionen till produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, i enlighet med vad som beskrivs i skälen 74 och 75. Produktionsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst fastställdes på grundval av Ferbasas årsredovisning för 2024 enligt företagets reviderade räkenskaper. Kommissionen lade till följande till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:
— Produktionsomkostnader, som sammanlagt utgjorde 20 % av de direkta tillverkningskostnaderna.
— Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, som utgjorde 16,1 % av kostnaderna för sålda varor för Ferbasa.
— Vinsten, som uppgick till 8,0 % av Ferbasas kostnader för sålda varor, tillämpades på de totala icke snedvridna tillverkningskostnaderna.
(79) På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.
(80) Det normalvärde som fastställdes på detta sätt uppgick till 3 094,79 euro/ton.
3.1.2.8. Exportpris
(81) Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina var samarbetsvillig skulle kommissionen fastställa exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik. Enligt samma metod som vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång hämtades importvolymerna först från Eurostats importdatabas för de tre KN-nummer som omfattas av denna översyn, och därefter justerades KN-numren 7202 29 10 och 7202 29 90 till den kiselhalt som fastställts för KN-nummer 7202 21 00 (75 %). Importvolymerna för dessa KN-nummer aggregerades och viktades för att få fram ett genomsnitt.
(82) På grundval av detta uppgick emellertid importvolymen från Kina till 788 ton under översynsperioden, vilket motsvarar 0,1 % av den totala förbrukningen i unionen.
(83) Kommissionen ansåg att denna försumbara volym inte kunde ligga till grund för analysen av fortsatt dumpning. Kommissionen analyserade därför sannolikheten för återkommande dumpning och analysen återges i nästa avsnitt.
3.1.2.9. Sannolikheten för återkommande dumpning
(84) Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. I detta avseende analyserade kommissionen förhållandet mellan normalvärdet i Kina och exportpriserna till tredjeländer, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft.
(85) Till följd av att de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade baserades undersökningen på den information som kommissionen hade tillgång till, dvs. den information som lämnades i begäran om översyn och information från andra tillgängliga källor, såsom GTA-databasen.
Jämförelse mellan normalvärde och exportpris till tredjeländer
(86) Eftersom de exporterande producenterna från Kina inte var samarbetsvilliga kunde kommissionen inte fastställa exportpriset för import till unionen under översynsperioden. Kommissionen jämförde således det normalvärde som fastställts i skäl 80 med det kinesiska priset vid export till Kinas fem främsta exportdestinationer (33) enligt GTA-databasen. Dessa priser justerades till nivån fritt fabrik.
(87) Exportpriserna på nivån fritt fabrik varierade mellan 824 euro/ton och 881 euro/ton. Dessa exportpriser låg betydligt (70–75 %) under det beräknade normalvärde som anges i skäl 80. Kommissionen ansåg det därför sannolikt att de kinesiska exporterande producenterna skulle exportera till unionen till dumpade priser om de nuvarande åtgärderna upphävdes.
Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet
(88) Uppgifterna i ärendehandlingarna visade att Kina hade en betydande överkapacitet under översynsperioden. Enligt uppgifterna i begäran om översyn har Kina en uppskattad produktionskapacitet på omkring 10 miljoner ton per år, med en total produktion under översynsperioden på 5,5 miljoner ton. Den outnyttjade kapaciteten i Kina uppskattas till omkring 4,5 miljoner ton per år. På grundval av förbrukningen i unionen (se skäl 112) konstaterade kommissionen att de kinesiska producenterna har en outnyttjad kapacitet som skulle räcka för att betjäna unionsmarknaden upp till nio gånger om.
Unionsmarknadens attraktionskraft
(89) Kommissionen jämförde de kinesiska försäljningspriserna till de fem huvudsakliga exportdestinationerna för ferrokisel från Kina (se skäl 86) med det genomsnittliga försäljningspriset för unionsindustrin i unionen (se skäl 138). Analysen visade att exportpriserna till tredjeländer i genomsnitt var 16 % lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser i unionen.
(90) Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsmarknaden jämfört med andra exportmarknader är en mycket attraktiv marknad för kinesiska producenter.
(91) Kommissionen noterade också att unionsmarknaden är den näst största enskilda marknaden efter Kina sett till förbrukning (34), och ansåg att unionsmarknadens storlek gör den attraktiv för alla länder som har en omfattande outnyttjad kapacitet, inklusive Kina.
Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning
(92) På grundval av övervägandena i skälen 86–92 drog kommissionen slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen av import av kinesiskt ferrokisel på unionsmarknaden kommer att återkomma om de nuvarande åtgärderna upphävs.
3.2. Ryssland
3.2.1. Inledande anmärkningar
(93) I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om det förekom dumpning under översynsperioden och om denna dumpning i så fall sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.
(94) Kommissionen noterade att unionen efter den 24 februari 2022, som svar på Rysslands militära angrepp på Ukraina, införde handelssanktioner mot Ryssland. Ferrokisel lades till bland de varor som omfattas av unionens sanktioner mot Ryssland den 18 december 2023, som en del av det tolfte sanktionspaketet (35). Under översynsperioden och efter införandet av sanktionerna upphörde i princip importen av den berörda produkten från Ryssland. Enligt Eurostats statistik förekom ingen import av ferrokisel från Ryssland under översynsperioden, och den högsta importnivån under skadeundersökningsperioden uppnåddes 2022 och uppgick till cirka 1 900 ton. Följaktligen stod importen av ferrokisel från Ryssland för en marknadsandel på 0,0 % av den totala unionsmarknaden under översynsperioden.
(95) Som framgår av skäl 17 samarbetade ingen av de exporterande ryska producenterna i undersökningen. Kommissionen underrättade därför de ryska myndigheterna om att den på grund av det bristande samarbetet skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och grunda sina avgöranden om fortsatt eller återkommande dumpning och skada vad gäller exportörerna/producenterna i Ryssland på tillgängliga uppgifter. Kommissionen mottog inga synpunkter eller påståenden från de ryska myndigheterna beträffande tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen.
(96) Således, och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, baserades slutsatserna med avseende på sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och i inlagorna från berörda parter, i kombination med andra uppgiftskällor, däribland handelsstatistik över import och export från Eurostat och GTA samt statistiska uppgifter from webbplatser som Metal Expert och oberoende expertrapporter som AlloyMetrics.
3.2.2. Normalvärde
(97) Såsom anges i skäl 96 använde kommissionen på grund av den bristande samarbetsviljan från de exporterande producenterna i Ryssland tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet. För detta ändamål använde kommissionen de inhemska prisuppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn, kompletterade med ytterligare uppgifter som sökanden lämnat för att täcka hela översynsperioden.
(98) På grundval av detta fastställdes normalvärdet till 1 250 euro per ton under översynsperioden.
3.2.3. Exportpris
(99) Det förekom ingen export av den berörda produkten från Ryssland till unionen under översynsperioden. Kommissionen analyserade därför sannolikheten för återkommande dumpning.
3.2.4. Sannolikheten för återkommande dumpning
(100) Eftersom det inte förekom någon export av den berörda produkten från Ryssland till unionen under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. I detta avseende analyserade kommissionen förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och priserna i Ryssland, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Ryssland samt unionsmarknadens attraktionskraft.
3.2.4.1. Jämförelse mellan normalvärde och exportpris till tredjeländer
(101) Kommissionen jämförde det normalvärde som fastställts i enlighet med skäl 98 med det ryska priset vid export till Rysslands fem främsta exportdestinationer (36) enligt GTA-databasen. Enligt samma metod som användes vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, och som också beskrivs i skäl 81, hämtades importvolymerna först från GTA för de tre KN-nummer som omfattas av denna översyn, och därefter justerades KN-numren 7202 29 10 och 7202 29 90 till den kiselhalt som fastställts för KN-nummer 7202 21 00 (75 %). Importvolymerna för dessa KN-nummer aggregerades och viktades för att få fram ett genomsnitt. Dessa priser justerades till nivån fritt fabrik. Exportpriserna på nivån fritt fabrik varierade mellan 967 euro/ton och 1 066 euro/ton. Jämförelsen på nivån fritt fabrik mellan normalvärdet och de ryska exportpriserna visade att ryska exportpriser var i genomsnitt 19 % lägre än det ryska normalvärdet.
3.2.4.2. Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet
(102) Eftersom de ryska exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga fastställdes produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Ryssland på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt de uppgifter sökanden lämnat.
(103) På grundval av uppgifterna i begäran om översyn uppskattades den totala produktionen i Ryssland till 296 000 ton under översynsperioden (37), med en inhemsk förbrukning på 127 000 ton och en export på 169 000 ton. Sökanden fastställde den totala produktionskapaciteten i Ryssland till 835 000 ton och den ryska outnyttjade kapaciteten till 65 % eller 539 000 ton under översynsperioden, vilket är mer än den totala förbrukningen i unionen.
(104) På grundval av tillgängliga uppgifter uppgick alltså den ryska outnyttjade produktionskapaciteten för ferrokisel till 539 000 ton, vilket är mer än unionens totala förbrukning under översynsperioden. Kommissionen fann det därför sannolikt att en del av denna outnyttjade kapacitet skulle riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.
3.2.4.3. Unionsmarknadens attraktionskraft
(105) Kommissionen jämförde de ryska försäljningspriserna till de fem huvudsakliga exportdestinationerna för ferrokisel från Ryssland med det genomsnittliga försäljningspriset för unionsindustrin i unionen under översynsperioden. Analysen visade att de ryska exportpriserna till tredjeländer i genomsnitt var 21 % lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser i unionen. Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsmarknaden jämfört med andra exportmarknader är en mycket attraktiv marknad för ryska producenter.
(106) Dessutom noterade kommissionen att unionsmarknaden är den näst största enskilda marknaden efter Kina sett till förbrukning (38), och ansåg att unionsmarknadens storlek är en attraktiv faktor för alla länder som har en omfattande outnyttjad kapacitet, inklusive Ryssland.
3.2.4.4. Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning
(107) På grundval av övervägandena i skälen 102–107 drog kommissionen slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen av import av ryskt ferrokisel på unionsmarknaden kommer att återkomma om de nuvarande åtgärderna upphävs.
4. SKADA
4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
(108) Den likadana produkten tillverkades av fem producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.
(109) Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 132 378 ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom uppgifter från sökanden och kontrollerade uppgifter från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Såsom anges i skäl 13 stod de två unionsproducenter som ingick i urvalet för 65–75 % av den sammanlagda produktionen av den likadana produkten i unionen.
4.2. Förbrukning i unionen
(110) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsproducenternas totala försäljning och den totala importen till unionen, enligt Comext. Importvolymerna hämtades först från Eurostats importdatabas för de tre KN-nummer som omfattas av denna översyn, och därefter justerades KN-numren 7202 29 10 och 7202 29 90 till den kiselhalt som fastställts för KN-nummer 7202 21 00 (75 %). Importvolymerna för dessa KN-nummer aggregerades och viktades för att få fram ett genomsnitt, i linje med den metod som tillämpades vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.
(111) Förbrukningen i unionen utvecklades på det sätt som beskrivs i tabell 2 nedan: den företagsinterna marknaden var obefintlig under skadeundersökningsperioden och försumbar under översynsperioden.
Tabell 2
– Förbrukning i unionen (ton)
2021
2022
2023
Översynsperioden
Förbrukning i unionen
667 328
636 451
592 414
540 050
Index (2021 = 100)
100
95
89
81
Källa:
Comext, sökanden, unionsproducenterna i urvalet.
(112) Förbrukningen av ferrokisel i unionen följde efterfrågan från fordons- och gjutjärnsindustrin, som utgör de huvudsakliga marknaderna i senare led. Under skadeundersökningsperioden minskade den totala förbrukningen årligen och med 19 % under översynsperioden jämfört med 2021.
4.3. Import från de berörda länderna
4.3.1. Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna
(113) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av de uppgifter som hämtats från Comext på Taric-nummernivå. Marknadsandelen för denna import fastställdes på grundval av dess volym i förhållande till den totala förbrukningen i unionen.
(114) Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:
Tabell 3
– Importvolym (ton) och marknadsandel
2021
2022
2023
Översynsperioden
Importvolym från Kina (ton)
63
9 853
1 250
788
Index (2021 = 100)
100
15 639
1 984
1 251
Marknadsandel (%)
0,0
1,5
0,2
0,1
Importvolym från Ryssland (i ton)
264
1 899
1 449
0
Index (2021 = 100)
100
719
548
0
Marknadsandel (%)
0,0
0,3
0,2
0,0
Källa:
Comext
(115) Under skadeundersökningsperioden var importen från Kina och Ryssland försumbar, med undantag för 2022 på grund av den exceptionellt stora efterfrågan efter covid-19-pandemin.
(116) Kommissionen fastställde importpriserna från de berörda länderna på grundval av Comext-databasen.
(117) Det vägda genomsnittliga priset (39) på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:
Tabell 4
– Importpriser (euro/ton)
2021
2022
2023
Översynsperioden
Kina
1 800
2 460
2 058
2 172
Index (2021 = 100)
100
137
114
121
Ryssland
1 128
1 960
1 815
Ej tillämpligt
Index (2021 = 100)
100
174
161
Ej tillämpligt
Källa:
Comext
(118) Importpriserna från Kina och Ryssland ökade under skadeundersökningsperioden och i synnerhet under 2022. Kommissionen ansåg dock att det på grund av den försumbara importvolymen från de berörda länderna inte gick att dra någon meningsfull slutsats av dessa importpriser. Av samma anledning gjorde kommissionen ingen prisunderskridandeanalys på grundval på importpriserna från Comext från de berörda länderna.
4.4. Import från andra tredjeländer än Kina och Ryssland
(119) Importen av ferrokisel från andra tredjeländer än Kina och Ryssland kom främst från Norge, Island, Kazakstan och Brasilien.
(120) Den totala importvolymen till unionen (40) samt marknadsandelen och priserna för importen av ferrokisel från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:
Tabell 5
– Import från tredjeländer
Land
2021
2022
2023
Översynsperioden
Norge
Volym (ton)
176 139
177 048
169 531
182 581
Index (2021 = 100)
100
101
96
104
Marknadsandel (%)
26,4
27,8
28,6
33,8
Genomsnittspris (euro/ton)
1 722
2 942
2 109
1 597
Index (2021 = 100)
100
171
122
93
Island
Volym (ton)
77 866
89 878
62 865
57 622
Index (2021 = 100)
100
115
81
74
Marknadsandel (%)
11,7
14,1
10,6
10,7
Genomsnittspris (euro/ton)
1 451
2 362
2 062
1 572
Index (2021 = 100)
100
163
142
108
Kazakstan
Volym (ton)
38 926
33 403
57 218
37 797
Index (2021 = 100)
100
86
147
97
Marknadsandel (%)
5,8
5,2
9,7
7,0
Genomsnittspris (euro/ton)
1 227
2 225
1 478
1 228
Index (2021 = 100)
100
181
120
100
Brasilien
Volym (ton)
36 089
33 818
38 111
27 012
Index (2021 = 100)
100
94
106
75
Marknadsandel (%)
5,4
5,3
6,4
5,0
Genomsnittspris (euro/ton)
1 086
2 624
1 695
1 345
Index (2021 = 100)
100
242
156
124
Andra tredjeländer
Volym (ton)
143 781
143 315
148 479
89 009
Index (2021 = 100)
100
100
110
62
Marknadsandel (%)
21,5
22,5
26,6
16,5
Genomsnittspris (euro/ton)
1 268
2 356
1 584
1 295
Index (2021 = 100)
100
186
125
102
Totalt för alla tredjeländer utom Kina och Ryssland
Volym (ton)
472 801
477 462
485 203
394 021
Index (2021 = 100)
100
101
103
83
Marknadsandel (%)
70,8
75,0
81,9
73,0
Genomsnittspris (euro/ton)
1 310
2 429
1 685
1 351
Index (2021 = 100)
100
186
129
103
Källa:
Comext
(121) Den totala importvolymen var stabil mellan 2021 och 2023 och minskade sedan (– 17 % jämfört med 2021) under översynsperioden. Norge behöll sin ställning som ledande exportland till unionen, med en marknadsandel på över 26 % mellan 2021 och 2023, som till och med ökade till över 33 % under översynsperioden.
(122) Totalt sett steg importpriset för ferrokisel till unionen kraftigt under 2022, med 77 % från 2021, för att sedan sjunka under de följande två åren och landa på samma nivå som 2021 under översynsperioden. Prisfluktuationerna berodde på ökade energipriser och restriktioner i den internationella handeln till följd av covid-19-pandemin.
4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1. Allmänna anmärkningar
(123) Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.
(124) Som nämns i skäl 13 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.
(125) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i begäran om översyn samt svaren på frågeformuläret från de två unionsproducenterna i urvalet och sökanden. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.
(126) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.
(127) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.
4.5.2. Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(128) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 6
– Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
2021
2022
2023
Översynsperioden
Produktionsvolym (ton)
204 575
147 498
110 808
144 378
Index (2021 = 100)
100
72
54
71
Produktionskapacitet (ton)
294 167
296 491
286 191
265 430
Index (2021 = 100)
100
101
97
90
Kapacitetsutnyttjande (%)
70
50
39
54
Index (2021 = 100)
100
72
56
78
Källa: Sökanden, unionsproducenterna i urvalet.
(129) Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 29 % vid en jämförelse mellan översynsperioden och 2021, dvs. mycket mer än förbrukningen minskade (- 19 %). Unionens produktionskapacitet förblev stabil mellan 2021 och 2023, och minskade därefter med 10 % under översynsperioden.
(130) Kapacitetsutnyttjandet, uttryckt som förhållandet mellan den faktiska produktionen och produktionskapaciteten, minskade med 22 % under översynsperioden till följd av den minskade produktionsvolymen, trots minskningen av den totala produktionskapaciteten.
4.5.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel
(131) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 7
– Försäljningsvolym och marknadsandel
2021
2022
2023
Översynsperioden
Försäljningsvolym på unionens marknad (ton)
194 200
147 237
104 513
145 241
Index (2021 = 100)
100
76
54
75
Marknadsandel (%)
29,1
23,1
17,6
26,9
Index (2021 = 100)
100
79
61
92
Källa:
Sökanden, unionsproducenterna i urvalet.
(132) Från början av skadeundersökningsperioden hade unionsindustrins försäljningsvolym minskat med 46 % 2023. Under översynsperioden ökade unionsindustrins försäljningsvolym något och den vann tillbaka marknadsandelar. Jämfört med 2021 minskade dock dess marknadsandel med 2,2 procentenheter under skadeundersökningsperioden, medan dess försäljningsvolym på unionsmarknaden också minskade kraftigt, med 25 %.
4.5.2.3. Tillväxt
(133) Under skadeundersökningsperioden krympte marknaden för ferrokisel i unionen, och produktionen och kapacitetsutnyttjandet minskade med 29 % respektive 22 %, samtidigt som försäljningsvolymen minskade med 25 %, där den största minskningen, 46 %, noterades 2023. Det faktum att unionsmarknaden totalt krympte hade en negativ inverkan på unionsindustrins förmåga att upprätthålla en sund finansiell ställning.
4.5.2.4. Sysselsättning och produktivitet
(134) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 8
– Sysselsättning och produktivitet
2021
2022
2023
Översynsperioden
Antal anställda (i heltidsekvivalenter)
797
741
786
844
Index (2021 = 100)
100
93
99
106
Produktivitet (ton/heltidsekvivalent)
257
199
141
171
Index (2021 = 100)
100
78
55
67
Källa:
Sökanden, unionsproducenterna i urvalet.
(135) Antalet antal anställda förblev stabilt från 2021 till 2023 och ökade med 6 % under översynsperioden. Emellertid följde produktiviteten, uttryckt som förhållandet mellan producerad volym och antal heltidsekvivalenter, respektive trend inom produktion och sysselsättning, och sjönk med 33 % under översynsperioden. Den minskade produktiviteten påverkade unionsindustrins förmåga att absorbera fasta arbetskraftskostnader negativt.
4.5.2.5. Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
(136) Som anges i skälen 83 och 100 var det inte möjligt att fastställa att dumpning förelåg under översynsperioden. Undersökningen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.
(137) De antidumpningsåtgärder som infördes efter den ursprungliga undersökningen och därefter utvidgades efter den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, såsom anges i skälen 1 och 2, gjorde det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den skada den lidit till följd av tidigare dumpning och behålla sin ställning på marknaden, trots det stora trycket från import och andra utmaningar på marknaden genom åren.
4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer
4.5.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna
(138) De genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 9
– Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (euro/ton)
2021
2022
2023
Översynsperioden
Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen på den sammanlagda marknaden
[1 620 –2 040 ]
[2 870 –3 100 ]
[1 550 –1 950 ]
[1 280 –1 700 ]
Index (2021 = 100)
100
167
96
79
Produktionskostnad per enhet
[1 260 –1 380 ]
[1 960 –2 180 ]
[990 –1 620 ]
[1 500 –1 950 ]
Index (2021 = 100)
100
155
102
137
Källa:
Unionsproducenterna i urvalet.
(139) Unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad per enhet ökade kraftigt under 2022 och minskade året därpå för att sedan öka kraftigt igen under översynsperioden. Dessa stora variationer berodde på den globala oro som utlöstes av covid-19-pandemin, energiprisfluktuationerna och de ökade arbetskraftskostnaderna. En annan bidragande orsak var det faktum att kapacitetsutnyttjandet (se skäl 129 och 130) och produktiviteten (se skäl 134) föll, eftersom detta minskade unionsindustrins förmåga att absorbera fasta kostnader.
(140) Mellan 2021 och 2023 följde det genomsnittliga försäljningspriset produktionskostnadens utveckling. Under översynsperioden rasade dock unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris samtidigt som produktionskostnaden ökade kraftigt.
4.5.3.2. Arbetskraftskostnader
(141) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 10
– Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
2021
2022
2023
Översynsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)
[29 900 –31 000 ]
[37 200 –38 400 ]
[45 500 –46 100 ]
[42 000 –42 500 ]
Index (2021 = 100)
100
124
147
138
Källa:
Unionsproducenterna i urvalet.
(142) Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent i unionsindustrin ökade med 38 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning berodde på lönejusteringar till följd av den ökande inflationen under samma period.
4.5.3.3. Lagerhållning
(143) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 11
– Lagerhållning
2021
2022
2023
Översynsperioden
Utgående lager (ton)
[2 100 –2 400 ]
[5 400 –5 800 ]
[12 200 –12 500 ]
[4 000 –4 300 ]
Index (2021 = 100)
100
245
539
180
Utgående lager som andel av produktionen (%)
2,2
6,9
17,7
4,1
Index (2021 = 100)
100
312
805
185
Källa:
Unionsproducenterna i urvalet.
(144) Den volym ferrokisel som lagerhölls av unionsindustrin ökade med 85 % under skadeundersökningsperioden, med en topp 2023 då volymökningen var mer än fem gånger så stor som vid skadeundersökningsperiodens början. Den betydande ökningen av lagernivåerna under 2023 förklarades av unionsindustrin med att inkommande beställningar från icke-närstående kunder tidigarelades under perioder då energikostnaderna var mer fördelaktiga.
4.5.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(145) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 12
– Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
2021
2022
2023
Översynsperioden
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen) (%)
[22 – 27 ]
[30 – 33 ]
[19 –22 ]
[-32 – -29 ]
Index (2021 = 100)
100
123
79
– 117
Kassaflöde (tusental euro)
[21 000 –23 500 ]
[20 500 –23 000 ]
[30 500 –33 000 ]
[-35 000 – -32 500 ]
Index (2021 = 100)
100
94
140
- 154
Investeringar (tusental euro)
[7 500 –9 000 ]
[15 000 –16 500 ]
[20 500 –22 000 ]
[6 500 –8 000 ]
Index (2021 = 100)
100
181
293
81
Räntabilitet (%)
[59 – 63 ]
[81 – 85 ]
[36 – 40 ]
[-67 – -63 ]
Index (2021 = 100)
100
134
61
- 106
Källa:
Unionsproducenterna i urvalet.
(146) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Lönsamheten utvecklades positivt fram till 2023, för att sedan minska kraftigt under översynsperioden på grund av den kombinerade effekten av det sjunkande genomsnittliga försäljningspriset och den ökande produktionskostnaden per enhet.
(147) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet uppvisade en ökande trend under 2023, för att under översynsperioden minska dramatiskt, med 254 %, från början av skadeundersökningsperioden, i linje med trenden för unionsindustrins lönsamhet.
(148) Unionsindustrins investeringar under skadeundersökningsperioden syftade främst till att underhålla produktionsanläggningarna för ferrokisel. De ökade under 2022 och 2023 men minskade sedan kraftigt under översynsperioden för att landa på en nivå på 19 % under 2021.
(149) Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den utvecklades negativt under översynsperioden och minskade med 206 % till följd av unionsindustrins förlustsituation under samma period.
4.6. Slutsats om skada
(150) Trots de gällande antidumpningsåtgärderna befann sig unionsindustrin inte i en sund situation under översynsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade med 8 % och uppgick till endast 26,9 % under översynsperioden (jämfört med 29,1 % i början av skadeundersökningsperioden). Under skadeundersökningsperioden minskade både unionsindustrins produktionsvolym (- 29 %) och dess försäljningsvolym (- 25 %). Samtidigt steg unionsindustrins produktionskostnader med 34–40 %, medan dess försäljningspriser på unionsmarknaden sjönk med 18–24 %. Detta medförde att medan unionsindustrin 2021 gjorde en sund vinst på mellan 22 och 27 %, uppvisade den en förlust på mellan 27 och 33 % under översynsperioden.
(151) Kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.
5. ORSAKSSAMBAND
(152) Under skadeundersökningsperioden led unionens industri väsentlig skada. Importen av ferrokisel från Kina och Ryssland under skadeundersökningsperioden hade dock ingen väsentlig inverkan på unionsindustrins situation. På grund av de gällande åtgärderna var deras marknadsandel obetydlig under hela perioden.
(153) Den minskning på 19 % av förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden var en av huvudorsakerna till skadan. Denna minskning av efterfrågan från EU:s järn- och stålindustri (som främst drevs fram av fordonsindustrin) ledde till att unionsindustrins produktivitet och lönsamhet sjönk. Den förlust som unionsindustrin ådrog sig under översynsperioden berodde på en betydande nedgång i försäljningspriserna, som drevs på av den betydande konkurrensen på EU-marknaden, där unionsindustrin endast är en av många aktörer. Den hårda konkurrensen på EU-marknaden intensifierades av den minskade förbrukningen och ökningen av den globala överkapaciteten, och unionsindustrin ställdes dessutom inför en mycket kraftig ökning av produktionskostnaden per enhet, som kan kopplas till kraftigt stigande energi- och arbetskraftskostnader.
(154) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter instämde de ryska myndigheterna i slutsatsen att ovannämnda faktorer vållade skada och pekade dessutom på de höga energipriserna för unionsindustrin under 2022 och på vad de kallade ”EU:s stränga miljöregelverk”. Kommissionen noterade inlagan från de ryska myndigheterna, men konstaterade att påståendet om unionsindustrins kostnader för efterlevnad av miljölagstiftningen var ogrundat.
(155) Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte är importen från Kina och Ryssland som ligger bakom den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, utan att det är andra faktorer, i synnerhet de som nämns i skäl 153, som orsakat denna skada.
(156) Kommissionen beslöt därför att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bedöma ytterligare om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Kina och Ryssland skulle återkomma om åtgärderna mot sådan import upphörde att gälla.
6. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA
(157) Då ingen av parterna i Kina eller Ryssland samarbetade förlitade sig kommissionen på tillgängliga uppgifter i ärendehandlingarna för att analysera sannolikheten för att den skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från Kina och Ryssland skulle återkomma. I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer med avseende på de berörda länderna: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft samt inverkan av ökade volymer av kinesisk och rysk import på unionsindustrin.
6.1. Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet
(158) Såsom konstateras i skäl 88 och 104 fastställde kommissionen att Kina och Ryssland har en betydande överkapacitet för produktion av ferrokisel, som skulle kunna täcka förbrukningen i unionen flera gånger om. Denna outnyttjade kapacitet skulle kunna användas för export till unionen om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.
6.2. Unionsmarknadens attraktionskraft
(159) Såsom anges i skäl 90 och 106 låg unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser i unionen under översynsperioden långt över de kinesiska och ryska exporterande producenternas genomsnittliga försäljningspriser på deras fem huvudsakliga exportmarknader. Det faktum att unionsmarknaden är den näst största marknaden i världen gör den än mer attraktiv. Det är därför sannolikt att export skulle omdirigeras till unionen om alla åtgärder upphörde att gälla.
6.3. Inverkan av ökade volymer av import från Kina och Ryssland på unionsindustrin
(160) Om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle unionsindustrin ställas inför en betydande ökning av importen av ferrokisel från Kina och Ryssland. Det faktum att stora volymer från de berörda länderna skulle komma att importeras till unionen till mycket lägre priser skulle tvinga unionsindustrin att ytterligare minska sin produktion. Eftersom den redan gick med stora förluster under översynsperioden skulle unionsindustrins oförmåga att konkurrera med ett sådant inflöde av lågprisimport äventyra dess fortsatta existens.
6.4. Slutsats
(161) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina och Ryssland till skadliga prisnivåer, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin.
7. UNIONENS INTRESSE
(162) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen.
7.1. Unionsindustrins intresse
(163) Undersökningen visade att unionsindustrin lidit skada under översynsperioden. Unionsindustrin befinner sig i en svår situation där den tampas med svag efterfrågan, höga kostnader och låga priser. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det förväntade inflödet av lågprisimport från de berörda länderna ytterligare förvärra den skada som unionsindustrin redan lider. Det ligger därför helt klart i unionsindustrins intresse att bibehålla antidumpningsåtgärderna.
7.2. Icke-närstående importörers intresse
(164) Alla kända importörer informerades om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång. Inga importörer gav sig till känna.
(165) I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på att de gällande åtgärderna påverkade importörerna på något negativt sätt.
(166) Därmed drogs slutsatsen att det inte vore oproportionerligt gentemot importörerna att bibehålla åtgärderna.
7.3. Användarnas intresse
(167) I den föregående översynen vid giltighetstidens utgång konstaterades det att användarna inte skulle påverkas oproportionerligt, även om åtgärderna skulle förlängas. Ingen användare gav sig till känna i samband med denna underökning.
(168) I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på att de gällande åtgärderna påverkade användarna på något negativt sätt.
(169) Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på användarnas ekonomiska situation och att fortsatta åtgärder inte skulle påverka dem på ett otillbörligt sätt.
7.4. Slutsats om unionens intresse
(170) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl med hänsyn till unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av ferrokisel med ursprung i Kina och Ryssland.
8. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(171) På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande import av ferrokisel från Kina och Ryssland bibehållas.
(172) För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag” i Kina eller ”alla övriga företag” i Ryssland.
Artiklar som skälet nämner
- art. 1.3 · i texten
(173) Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.
Artiklar som skälet nämner
- art. 1.3 · i texten
(174) Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.
(175) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Ryssland och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag” för import med ursprung i Kina respektive Ryssland. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.
(176) Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (41). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (42) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.
(177) En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.
(178) När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.
(179) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av ferrokisel som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7202 21 00 , 7202 29 10 och 7202 29 90 med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
Ursprungsland
Företag
Slutgiltig tull (%)
Taric-tilläggsnummer
Folkrepubliken Kina
Erdos Xijin Kuangye Co. Ltd, Qipanjing Industry Park
15,6
A829
Lanzhou Good Land Ferroalloy Factory Co., Ltd, Xicha Villa
29,0
A830
Alla övriga företag
31,2
A999
Ryska federationen
Bratsk Ferroalloy Plant, Bratsk
17,8
A835
Alla övriga företag
22,7
A999
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym av) (produkt som översynen gäller) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
4. Artikel 1.2 får ändras för att inbegripa en ny exporterande producent och för att tilldela denna producent den vägda genomsnittliga antidumpningstullsats som gäller för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet för den ursprungliga undersökningen, om en ny exporterande producent i Kina eller Ryssland lämnar tillräckliga bevis till kommissionen för att den
a) inte exporterade den produkt som beskrivs i artikel 1.1 till unionen under perioden mellan den 1 oktober 2005 och den 30 september 2006 (den ursprungliga undersökningsperioden),
b) inte är närstående någon exportör eller producent i Kina eller Ryssland som omfattas av de antidumpningsåtgärder som införs genom denna förordning och
c) antingen faktiskt har exporterat den produkt som översynen gäller till unionen eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden.
5. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 27 juli 2026.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) Rådets förordning (EG) nr 172/2008 av den 25 februari 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland, EUT L 55, 28.2.2008, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/172/oj.
(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 60/2012 av den 16 januari 2012 om avslutande av den partiella interimsöversynen enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1225/2009 av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av ferrokisel med ursprung i bland annat Ryssland. EUT L 22, 25.1.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2012/60/oj.
(4) Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1225/oj).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 360/2014 av den 9 april 2014 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryssland efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 107, 10.4.2014, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2014/360/oj).
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/909 av den 30 juni 2020 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i Ryssland och Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 208, 1.7.2020, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/909/oj).
(7) Tillkännagivande om att vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att upphöra att gälla (EUT C/2024/6156, 16.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/6156/oj).
(8) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av ferrokisel med ursprung i Ryska federationen och Folkrepubliken Kina (EUT C/2025/3570, 30.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/3570/oj).
(9) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2803.
(10) Metal Expert LLC: https://metalexpert.com/en/index.html.
(11) AlloyMetrics rapport, bilaga 2.10 till begäran om översyn.
(12) Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística.
(13) Serviço Geológico do Brasil – Ministério de Minas e Energia of Brazil.
(14) Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, 10.4.2024, SWD (2024) 91 final.
(15) Rådets förordning (EG) nr 172/2008 (EUT L 55, 28.2.2008, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/172/oj); Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 360/2014 (EUT L 107, 10.4.2014, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2014/360/oj); Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/909 (EUT L 208, 1.7.2020, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/909/oj).
(16) Ibid, skäl 114.
(17) Ibid, skälen 61–65.
(18) Ibid, skälen 66–69.
(19) Ibid, skälen 70–80.
(20) Ibid, skälen 81–86.
(21) Ibid, skälen 87–90.
(22) Ibid, skälen 91–110.
(23) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/909 av den 30 juni 2020 (EUT L 208, 1.7.2020, s. 2., ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/909/oj).
(24) Se fotnot 14.
(25) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(26) Om det inte finns någon produktion av den produkt som översynen gäller i något land med en liknande utvecklingsnivå, får man överväga att använda en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller.
(27) Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística.
(28) Ministry of Mines and Energy (www.gov.br).
(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(31) Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística – IBGE.
(32) Ministry of Mines and Energy (www.gov.br).
(33) De största importörerna av ferrokisel från Kina var: Japan, Sydkorea, Indonesien, Mexiko och Thailand.
(34) Källa: AlloyMetrics rapport, bilaga 2.10 till begäran om översyn.
(35) Rådets förordning (EU) 2023/2878 av den 18 december 2023 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L, 2023/2878, 18.12.2023, s. 16, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2878/oj).
(36) De största importörerna av ferrokisel från Ryssland var Chile, Japan, Sydkorea, Turkiet och Taiwan.
(37) Källor som använts i begäran om översyn: AlloyMetrics, GTT, World Steel Association, Metal Expert.
(38) Källa: AlloyMetrics rapport, bilaga 2.10 till begäran om översyn.
(39) På samma sätt som vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång justerades priset till en kiselhalt på 75 %.
(40) På samma sätt som vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång justerades volymen till en kiselhalt på 75 %.
(41) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel och ekonomisk säkerhet, Direktorat G, Rue de la Loi 170, Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(42) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning) (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1794/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)