Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till sammanjemkarng eller voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.

1870-03-22 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:31, Memorial, med förslag till sammanjemkarng eller voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

1

N:o 31.

Ank. till Kiksd. Kansli d. 22 Mars 1870, kl. 11 f. m.

Memorial, med förslag till sammanjemkarng eller voteringspropositioner

i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti

åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens

särskilda Hufvudtitlar.

(U.-Afd:ne.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning af

Utskottets Utlåtanden Kas 21, 22, 23, 24. 25, 26, 27, 28 och 29, angående

regleringen af utgifterna under Riks-statens Hufvudtitlar, får Utskottet,

som uti särskilt Memorial af denna dag afgifvit svar i anledning af erhållna

återremisser å l:a punkten, mom. a, c och d af Utlåtandet N:o 24 samt 4:de

punkten af Utlåtandet N:o 25, här framställa de förslag till sammanjemkning

af skiljaktiga beslut eller propositioner för votering, hvartill berörda beslut

funnits föranleda; börande Utskottet härvid tillkännagifva, att i afseende å

de af Kamrarne med olika beslut afgjorda frågor, vid hvilka Utskottet icke

meddelat yttrande om beslutens sammanjemkning, sådan sammanjemkning

funnits icke vara möjlig.

Andra Hufvudtiteln.

(Utlåtande H:o 22.)

l:o. Uti 3:dje punkten inom. c hade Utskottet af anförda skäl tillstyrkt,

att det hittills åt en Intendent och Chef för Fångvårdsstyrelsens

Byggnadskontor uppförda arfvode af 3,000 R:dr måtte upphöra att utgå.

Denna Utskottets hemställan är af begge Kamrarne afslagen, dervid Andra

Kammaren beviljat omförmälda arfvode att utgå till nedsatt belopp af 2,000

R:dr. Då således Första Kammaren ansett samma arfvode böra till oförändradt

belopp, 3,000 R:dr, bibehållas, får Utskottet för frågans afgörande

genom omröstning inom Kamrarne föreslå följande voteringsproposition:

Bih. till Riksd. Frot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 31,

”Deri som vill, att det för en Intendent och Chef för Fångvårds-styrelsens

Byggnadskon tor uppförda arfvode af 3,000 R:dr till oförändradt belopp

bibehålies, röstar

J a 5

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beviljat omförmälda arfvode att utgå till

nedsatt belopp af 2,000 Riksdaler”.

Fjerde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 24.)

2:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning

hade Utskottet under I2:te punkten tillstyrkt, att anslaget till mathållning

för manskapet vid garnisonsregementena måtte från sitt nuvarande belopp

320.000 Riksdaler varda med 100,000 R:dr förhöjdt till 420,000 Riksdaler.

Denna Utskottets hemställan är af Första Kammaren bifallen, hvaremot

Andra Kammaren, med afslag derå, beslutit, att det anslag, hvarom i denna

punkt vore fråga, skulle utgå till oförändradt belopp af 320,000 Riksdaler.

För frågans afgörande får Utskottet alltså föreslå följande voteringsproposition

:

“Den som vill, att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena

må från sitt nuvarande belopp 320,000 Riksdaler varda

med 100,000 Riksdaler förhöjdt till 420,000 Riksdaler, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att nämnda anslag skall utgå till

oförändradt belopp af 320,000 Riksdaler!4

3:o. Sedan dels Kongl. Maj: t i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfning

ar, nu utgörande 500,000 Riksdaler, äskat en förhöjning af 100,000

Riksdaler, hvarigenom anslaget således skulle komma att utgöra 600,000

Riksdaler, dels af Herr Jöns Pehrsson blifvit uti väckt motion yrkadt, att

antingen beväringens vapenöfningar under år 1871 skulle helt och hållet

inställas och således hela anslaget indragas eller åtminstone ett belopp af

200.000 Riksdaler, beräknade för den ena klassens öfningar, besparas, hade

Utskottet uti I3:de punkten mom. b tillstyrkt, att, med afslag å Herr Jöns

Pehrssons motion, Riksdagen, jemte anvisande för år 1871 af ett förslagsanslag

å 250,000 Riksdaler till vapenöfning af första klassens beväringsmanskap,

måtte i underdånighet anhålla, att, om Kongl. Maj:t funne nödigt,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

3

att under nämnda år äfven andra klassens beväringsmanskap undergår öfning,

Kongl. Maj:t då täcktes från Allmänna Beväringsfonden anslå de för ändamålet

erforderliga medel. I afseende härå har Första Kammaren, med bifall

till Utskottets hemställan, för så vidt den rörde Herr Jöns Pehrssons motion,

men med afslag å samma hemställan i öfrigt, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga

framställning om förhöjning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar

från 500,000 R:dr till 600,000 R:dr. Af Andra Kammaren åter är

Utskottets hemställan bifallen. Utskottet föreslår alltså för denna frågas afgörande

följande voteringsproposition:

“Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning

om förhöjning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar från

500,000 Riksdaler till 600,000 Riksdaler, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Tinner Nej, har Riksdagen beslutit, att, jemte anvisande för år 1871

af ett förslagsanslag å 250,000 Riksdaler till vapenöfning af första klassens

beväringsmanskap, i underdånighet anhålla, att, om Kongl. Maj:t finner nödigt

att under nämnda år äfven andra klassens beväringsmanskap undergår öfning,

Kongl. Maj:t då täcktes från Allmänna Beväringsfonden anslå de för ändamålet

erforderliga medel. “

Femte Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 25.)

4:o. Utskottet, som under 7:de punkten uppställt en beräkning öfver

de å denna Hufvudtitel befintliga reservationer och besparingar, hade, under

åberopande deraf, tillstyrkt, dels i 5:te punkten, att, jemte det penningeanslaget

till flottans underhåll 592,888 R:clr 30 öre indroges, Riksdagen måtte

hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till de

ändamål, för hvilka nämnda anslag är afsedt, för år 1871 anvisa nödiga medel

utaf de å Femte Hufvudtiteln befintliga, för deras ursprungliga ändamål

för närvarande icke behöfliga behållningar, dels i 6:te punkten, att Kongl.

Maj:ts nådiga, förslag om användande för krigsfartygsbyggnader af den under

rubrik ”influtna medel till uppköp af spanmål” befintliga tillgång icke

måtte vinna Riksdagens bifall, och dels i 8:de punkten, att Riksdagen måtte

för år 1871 nedsätta anslaget till ”exercis af flottans bemanning” med 380,000

R:dr eller från 480,000 R:dr till 100,000 R:dr, samt vid anmälan af detta

beslut i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till fyllnad i anslagsbehofvet

under nämnda rubrik anvisa nödiga medel af den tillgång, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Vtskottets Memorial N:o 31.

å Femte Hufvudtitelns reservationer och besparingar förefunnes; hvarförutan

Utskottet i -/ 0:de punkten, hemställt, att anslaget till ”gemenskapens vid sjöförsvaret

natura-underhåll” måtte med ett belopp af 230,000 B:dr såsom förslagsanslag

upptagas, och i sammanhang dermed anmält, att den å berörda

anslag, hvilket för närvarande är af reservationsanslags natur, uppkomna behållning,

som icke vidare blefve der behöflig, utan kunde för andra föremål

inom Hufvudtiteln afses, vid 1869 års utgång utgjort 122,000 R:dr.

I afseende å dessa särskilda frågor har Första Kammaren

vid 7:de punkten bifallit Kong! Maj:ts nådiga förslag, att af behållningen

på reservationsanslaget till sjövapnets öfningar skulle till statsverket

för användande till andra ändamål öfverlemnas en summa af 200,000

R:dr och lagt punkten i öfrigt till handlingarne;

vid 0:te punkten fattat ett beslut af följande lydelse: ”Riksdagen beslutar

för sin del, att den i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition omförmälda,

under rubrik ”influtna medel till uppköp af spannmål” befintliga tillgång,

468,000 R:dr, skall, såsom för sitt ursprungliga ändamål icke vidare behöflig,

till Riksgälds-kontoret aflemnas;

vid 5de punkten, med afslag å Utskottets hemställan, besluta, att anslaget

till ”flottans underhåll” skall å Riks-statens Femte Hufvudtitel bibehållas

vid sitt nuvarande belopp, eller, spanmålen oberäknad, 592,888 R:dr 30 öre,

att utgå såsom reservationsanslag;

vid 8:de punkten, med afslag å Utskottets hemställan, beslutit, att till

”sjövapnets öfningar”, oberäknadt de för ”sjöexpeditioner till handelns skyddande”

särskildt anslagna 150,000 R:dr, skall å Riks-statens Femte Hufvudtitel

bibehållas det nu utgående reservationsanslaget, 480,000 R:dr; och

vid iO:de punkten bifallit Utskottets hemställan med följande tillägg:

”att Riksdagen för sin del beslutar, att den å anslaget till ”gemenskapens

vid sjöförsvaret natura-underhåll” vid 1870 års slut befintliga behållning skall

till Riksgälds-kontoret aflemnas.”

Andra Kammaren, som lagt 7:de punkten till handlingarne, har bifall

lit Utskottets i 5:te, 6:te, 8:de och 10:de punkterna gjorda hemställanden.

Då samtliga dessa frågor äro med hvarandra så nära förbundna, att

de synas böra i ett sammanhang afgöras, får Utskottet i sådant afseende

föreslå följande voteringsproposition:

“Den som vill,

att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att af behållningen

på reservationsanslaget till sjövapnets öfningar skall till statsverket för

användande till andra ändamål öfverlemnas en summa af 200,000 Riksdaler;

att Riksdagen för sin del beslutar, att den i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition

omförmälda, underrubrik “influtna medel till uppköp af spån mål“

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

5

befintliga tillgång, 468,000 Riksdaler skall, såsom för sitt ursprungliga ändamål

icke vidare behöflig, till Riksgälds-kontoret aflemnas;

att Riksdagen beslutar, att anslaget till “flottans underhåll“ skall å

Riks-statens Femte Hufvud titel bibehållas vid sitt nuvarande belopp, eller, spannmålen

oberäknad, 592,888 Riksdaler 30 öre, att utgå såsom reservationsanslag;

att Riksdagen beslutar, att till “sjövapnets öfningar“, oberäknadt de

för “sjöexpeditioner till handelns skyddande," särskilt anslagna 150,000

Riksdaler, skall å Riks-statens Femte Hufvudtitel bibehållas det nu utgående

reservationsanslaget, 480,000 Riksdaler; samt

att anslaget till “gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll” med

ett belopp af 230,000 Riksdaler såsom förslagsanslag upptages, och att Riksdagen

för sin .del beslutar, att den å nämnda anslag vid 1870 års slut befintliga

behållning skall till Riksgälds-kontoret aflemnas; röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen besluta,

att, jemte det penningeanslaget till flottans underhåll 592,888 Riksdaer

30 öre, indrages, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kong!

Maj:t täcktes till de ändamål, för hvilka nämnda anslag är afsedt, för år

1871 anvisa nödiga medel utaf de å Femte Hufvudtiteln befintliga, förderas

ursprungliga ändamål för närvarande icke behöfliga behållningar;

att förklara, det Kongl. Maj:ts nådiga förslag om användande för krigsfartygsbyggnader

af den under rubrik ”influtna medel till uppköp af spannmål”

befintliga tillgång, icke vunnit Riksdagens bifall;

att för år 1871 nedsätta anslaget till ”exercis af flottans bemanning”

med 380,000 Riksdaler, eller från 480,000 Riksdaler till 100,000 Riksdaler,

samt vid anmälan af detta beslut i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes till fyllnad i anslagsbehofvet under nämnda rubrik anvisa nödiga

medel af den tillgång, som å Femte Hufvudtitelns reservationer och besparingar

förefinnes; samt

att anslaget till ”gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll” upptages

med ett belopp af 230,000 Riksdaler såsom förslagsanslag”.

Sjette Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 26.)

5:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att, derest andre lamdtmätaretjensterna

blefvo af Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut de, som då

voro lediga eller endast på förordnande innehades, samt de öfriga i mån af

innehafvarnes afgång, lönerna, allt eftersom de blefvo tillgängliga, måtte af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

Kong). Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska

karteverket, hade uti 4:de punkten af Utlåtandet angående denna Hufvudtitel

Utskottet hemställt, att Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag att andre landtmätarnes

löner, allt efter som de blefvo tillgängliga skulle användas till

landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska karteverket, icke måtte af

Riksdagen bifallas; att Riksdagen måtte för sin del besluta, att andre landtmätare

tjensterna skulle indragas och de till dem anslagna löner statsverket

besparas; och att anslaget till landtmäteristaten måtte med 6,300 R:dr nedsättas

till 89,200 R:dr. Med utslag å denna Utskottets hemställan har Första

Kammaren bifallit Kongl. Maj:ts i frågan gjorda nådiga framställning på

det sätt, att Kammaren för sin del beslutit, att, derest andre landtmätaretjensterna

varda af Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut de, som

då äro lediga eller endast på förordnande innehafvas, samt de öfriga i mån

af mnehafvarnes afgång, den besparing i utgifterna å Hufvudtiteln, som sålunda

uppkommer, tills vidare må af Kongl. Maj:t få användas till landtmätares

sysselsättande vid ekonomiska karteverket. Andra Kammaren har Utskottets

omförmälda hemställan bifallit; och Utskottet får alltså, för frågans afgörande

genom omröstning inom Kamrarne, föreslå följande voteringsproposition:

”Deri som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts i afseende å andre

fandtmätaretjensterna gjorda nådiga framställning på det sätt, att Riksdagen

för sin del beslutar, att derest nämnda tjenster varda af Kongl. Maj:t indragna,

vid innevarande års slut de, som då äro lediga eller endast på förordnande

innehafvas, samt de öfriga i mån af innehafvarnes afgång, den besparing i

utgifterna å Hufvudtiteln, som sålunda uppkommer, tills vidare må af Kongl.

Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska karteverket,

röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Hej;

Yinner Nej, har Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga förslag

derom, att andre landtmätarnes löner, allt efter som de blefvo tillgängliga,

skulle användas till landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska karteverket,

för sin del beslutit, att andre landtmätaretjensterna skola indragas

och de till dem anslagna löner statsverket besparas, samt i följd deraf nedgått

landtmäteristatens anslag med 6,300 R:dr eller till 89,200 R:dr.

6:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att för

rikets ekonomiska karteverk måtte, utöfver det å ordinarie stat uppförda belopp,

6,000 R:dr, beviljas extra anslag af 20,000 Rall’ till arbetena i Norrbottens

län och 40,000 R:dr till öfriga arbeten eller tillsammans 60,000 R:dr,

hade Utskottet under 5:te punkten af anförda skäl hemställt, att Riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

7

måtte Kongl. Maj ds berörda framställning på det sätt bifalla, att till ekonomiska

karteverket, utöfver det på ordinarie stat derför uppförda anslag, 6,000

li:dr, å extra stat anvisades 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens län och

32,000 K:dr till öfriga arbeten eller tillsammans 52,000 R:dr, samt att i sammanhang

dermed Riksdagen skulle i underdånighet anhålla, att utgifningen

på Statens bekostnad af de ekonomiska kartorna, utom den öfver Norrbottens

län, måtte tills vidare inställas. Första Kammaren har, med afslag å

Utskottets hemställan, i hvad den skilj de sig frän Kongl. Maj ds nådiga framställning

i frågan, bifallit samma framställning, hvaremot Utskottets hemställan

blifvit af Andra Kammaren godkänd. Utskottet får vid sådant förhållande

föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Majds nådiga framställning

derom, att för rikets ekonomiska karteverk måtte, utöfver det å ordinarie

stat uppförda belopp, 6,000 R:dr, beviljas extra anslag af 20,000 R:dr

till arbetena i Norrbottens län och 40,000 Rall- till öfriga arbeten eller tillsammans

60,000 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Sinner Nej, har Riksdagen Kongl. Majds berörda framställning på det

sätt bifallit, att till ekonomiska karteverket, utöfver det på ordinarie stat derför

uppförda anslag, 6,000 R:dr, å extra stat anvisats 20,000 R:dr till arbetena

i Norrbottens län och 32,000 R:dr till öfriga arbeten, eller tillsammans

52,000 R:dr, samt beslutit att i sammanhang dermed i underdånighet

anhålla, att utgifningen på Statens bekostnad af de ekonomiska kartorna,

utom den öfver Norrbottens län, måtte tills vidare inställas.”

7:o. Utskottets uti 8:de punkten mom. a gjorda hemställan, att förslagsanslaget

till Statens jernvcigstrajilc för år 1871 måtte uppföras till samma

belopp som för innevarande år, eller 4,300,000 R:dr, är af Första Kammaren

bifallen, hvaremot Andra Kammaren beslutit, att nämnda anslag för

år 1871 skall uppföras till belopp af 4,200,000 R:dr; och får i följd häraf

Utskottet föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik för år

1871 uppföres till samma belopp som för innevarande år, eller 4,300,000

R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

Vinner Nej, har Riksdagen besluta, att nämnda anslag för år 1871

skall uppföras till ett belopp af 4,200,000 R:dr.”

8:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att en ny mindre järnvägsstation,

med benämning Kalkberg, måtte för eu kostnad af högst 30,000 R:dr under loppet

afår 1870 anläggas mellan stationerna Ousby och Elmhult vid södra stambanan,

hade Utskottet i 9:de punkten af anförda skäl hemställt, att en mindre

jernvägsstation måtte å södra stambanan anläggas vid Killeberg mellan Ousby

och Elmhult och derför ett belopp af högst 20,000 R:dr utgå af förslagsanslaget

till Statens jern vägstrafik. Då denna Utskottets hemställan blifva

af Första Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren afslagen, föreslår

Utskottet, för frågans åtgörande, följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen medgifver, att en mindre jernvägsstation

må å södra stambanan anläggas vid Killeberg mellan Ousby och Elmhult

och derför ett belopp af högst 20,000 R:dr utgå åt förslagsanslaget till Statens

järnvägstrafik, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl bifalla förslaget om anläggning

af nämnda jernvägsstation.”

Sjunde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 27.)

9:o. Jemte tillkännagifvande, bland annat, att Kongl. Maj:t för sin del

gillat det af Skogsstyrelsen uppgjorda förslag till utgiftsstat för skogsinstitutet,

har Kongl. Maj:t, med statens framläggande till granskning äfven af Riksdagen,

föreslagit, att slutsumman af omförmälda stat, 13,100 R:dr, måtte beviljas

och uppföras å ordinarie stat genom att tilläggas det för skogsväsendet

nu anvisade ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle komma att förhöjas

till 351,678 R:dr 6 öre. I afseende härå hade Utskottet i 5:te punkten

af anförda skäl tillstyrkt, att Riksdagen, med godkännande af den för

skogsinstitutet föreslagna utgiftsstat, måtte det derför äskade anslagsbelopp,

13,100 R:dr, såsom extra anslag för år 1871 bevilja. Med afslag å denna

Utskottets hemställan, för så vidt den skilj de sig från Kongl. Maj:ts ifrågavarande

nådiga framställning, har Första kammaren bifallit samma framställning
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

9

ning, hvaremot Utskottets hemställan är af Andra Kammaren godkänd. Utskottet

får alltså, för denna frågas afgörande genom omröstning inom Kamrarne,

föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att

slutsumman af skogsinstitutets utgiftsstat, 13,100 R:dr, måtte beviljas och uppföras

å ordinarie stat genom att tilläggas det för skogsväsendet nu anvisade

ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle komma att förhöjas till 351,678

R:dr 6 öre, röstar

J a:

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen, med godkännande af den för skogsinstitutet

föreslagna utgiftsstat, det derför äskade anslagsbelopp, 13,100 R:dr, såsom

extra anslag för år 1871 beviljat.”

Åttonde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 28.)

10:o. Uti 7 Le punkten hade Utskottet, i anledning af enskilde motionärers

i ämnet gjorda framställningar, hemställt, att för Luleå elementarläroverks

utvidgning till fullständigt äfven på latinlinien måtte från och med

nästa års början anvisas 2,000 R:dr till lön åt en lektor, med vilkor att

Norrbottens läns landsting, enligt sitt åtagande, från samma tid bekostade

aflöning åt en lektor till och med år 1874; börande de lärare, som för

nämnda utvidgning kunde tillsättas, underkastas skyldighet att, i händelse af

förändrad reglering för ifrågavarande läroverk, vid annan skola tjenstgöra.

Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren

afslagen; hvadan Utskottet, för frågans afgörande, föreslår följande voteringsproposition

:

“Den som vill, att för Luleå elementarläroverks utvidgning till fullständigt

äfven på latinlinien må från och med nästa års början anvisas 2,000

R:dr till lön åt en lektor, med vilkor, att Norrbottens läns landsting, enligt

sitt åtagande, från samma tid bekostar aflöning åt en lektor till och med år

1874, samt att de lärare, som för nämnda utvidgning kunna tillsättas, underkastas

skyldighet att, i händelse af förändrad reglering för ifrågavarande

läroverk, vid annan skola tjenstgöra, röstar

Ja;

Bih. till llitcsd. Prof. 1870. 4 Sarnl. 1 Afd. 18 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen afslagit framställningen om nämnda läroverks

utvidgning."

ll:o. Utskottets i /5:e punkten mom. a gjorda hemställan, att Kongl.

Maj:ts nådiga framställning om anvisande af 68,000 R:dr såsom lönetillägg

för examinerade folkskolelärare icke måtte af Riksdagen bifallas, är af Första

Kammaren godkänd, hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets

hemställan, bifallit Kong! Maj:ts nådiga framställning om anvisande af 68,000

R:dr såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare. Utskottet får alltså

i afseende härå föreslå följande voteringsproposition:

“Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning

om anvisande af 68,000 R:dr såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare,

röstar

J a;

Den det ej vill, röstar

.....Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl bifalla Kongl. Maj:ts berörda

nådiga framställning."

12:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande

af. 15,000 R:dr såsom förhöjning i anslaget till folkskoleväsendets utveckling

och förbättring, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor

af Kongl. Maj:t disponeras, hade Utskottet uti 15:e punkten mom. b hemställt,

att Riksdagen måtte i nämnda anslag bevilja en förhöjning af 10,000

R:dr, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor af Kongl. Maj:t

disponeras. Äfven denna Utskottets hemställan är af Första Kammaren bifallen,

hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, i

hvad den skiljde sig från Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, bifallit

samma framställning. Utskottet föreslår alltså följande voteringsproposition:
“Den

som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning

om anvisande af 15,000 R:dr såsom förhöjning i anslaget till folkskoleväsendets

utveckling och förbättring, att under de vid sistlidne riksdag bestämda

vilkor af Kongl. Maj:t disponeras, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i nämnda anslag beviljat en förhöjning af

10,000 R:dr, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor af Kongl.

Maj:t disponeras."

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

11

13:o. Till ränta och amortering å ett af Musikaliska Akademien upptaget

lån, afsedt för uppförande af en byggnad för akademien och dess

läroverk å Kronans tomt N:o 8 Blasieholmen, hade Kongl. Maj:t äskat anvisande

på ordinarie stat af ett anslag å 7,000 R:dr. I afseende härå hade Utskottet

i 2 lista punkten hemställt, att Kongl. Maj:ts berörda nådiga framställning

för närvarande icke måtte af Riksdagen bifallas. Vid pröfning af

denna fråga har Första Kammaren för sin del fattat ett beslut af följande lydelse

: ”Riksdagen beslutar, att i underdånig skrifvelse anmäla, att Riksdagen,

som erkänner behofvet af ny byggnad för Musikaliska Akademien, likväl icke

funnit sig kunna för närvarande och i dess nuvarande form bevilja det af

Kongl. Maj:t för ändamalet äskade anslag”; hvaremot Andra Kammaren bifallit

Utskottets hemställan. Och får Utskottet, för sammanjemkning af de

sålunda i viss mån skiljaktiga besluten, föreslå,

att Riksdagens svar å Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga

framställning måtte få på följande sätt affattas: att Riksdagen

funnit sig icke kunna för närvarande och i den

form, som för bidrag till ny byggnad för Musikaliska Akademien

nu blifvit ifrågasatt, bevilja det af Kongl. Maj:t

för ändamålet äskade anslag.

14:o. Utskottets i 39:de punkten mom. a gjorda hemställan, att till

undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. in. måtte

för år 1871 å extra stat anvisas ett belopp af tillhopa 5,000 R:dr, är af

begge Kamrarne bifallen, af Första Kammaren likväl med den förändrin r, att

anslagsbeloppet blifvit förhöjdt till 5,500 R:dr. Utskottet får alltså föreslå

följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen till undersökning och beskrifning af

fäderneslandets fornlemningar m. m. för år 1871 å extra stat anvisar ett belopp

af tillhopa 5,500 R:dr, röstar

J a i

Den det ej vill, röstar

Nej;

Sinner Nej, har Riksdagen till nämnda ändamål för år 1871 anvisat

ett belopp af tillhopa 5,000 R:dr”.

Nionde Hufvudtitelu.

(Utlåtande N:o 29.)

15:o. Femte punkten, deruti Utskottet hemställt, att den af Kongl.

Maj:t för Regementskommissarien, Kapitenen Carl Gustaf Hellberg begärda

pension af 450 R:dr från Allmänna Indragningsstaten måtte af Riksdagen

beviljas, är af Första Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren afslagen;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Stats-Utskottets Memorial N:o 31.

hvadan Utskottet, för denna frågas afgörande, föreslår följande voteringsproposition:
”Den

som vill, att den af Kongl. Maj:t för Regementskommissarien,

Kapitenen Carl Gustaf Hellberg begärda pension af 450 R:dr från Allmänna

Indragningsstaten må af Riksdagen beviljas, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl omförmälda pension

bevilja/''

16:o. Uti 7:de pimsten hade Utskottet hemställt, att Kongl. Maj:ts

nådiga förslag om pension af 125 R:dr årligen för Fältmusikanten A. F.

Westholm icke måtte af Riksdagen bifallas; och är denna Utskottets hemställan

af Första Kammaren godkänd; hvaremot Andra Kammaren, med afslag

å Utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning i

ämnet; i följd hvaraf Utskottet, för frågans afgörande, föreslår följande voteringsproposition

:

”Den som vill, att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om pension af 125

R:dr årligen för Fältmusikanten A. F. Westholm må af Riksdagen bifallas,

röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att till omförmälda nådiga

förslag lemna bifall.”

17:o. Då Utskottets i i3:de punkten gjorda hemställan, att den för f. d.

Exsekutionsbetjenten Nils Räström föreslagna pension, 220 R:dr, måtte af

Riksdagen beviljas, att från och med innevarande år utgå, är af Första

Kammaren bifallen, men af Andra Kammaren afslagen, får Utskottet i afseende

derå föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att den för f. d. Exsekutionsbetjenten Nils Råström föreslagna

pension, 220 R:dr, må af Riksdagen beviljas, att från och med innevarande

år utgå, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl omförmälda pension

bevilja."

18:o. Uti 19:de punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen måtte

i underdånighet förklara sig icke hafva funnit skäl bifalla Kongl. Maj:ts nådiga

framställning derom, att Erkebiskopen m. m. Doktor Henrik Reuterdahl

s. 13 Kontrollera mot PDF

Siats- Utskottets Memorial N:o 31. 13

måtte från och med ecklesiastikåret näst efter det, då afsked från erkebiskopsembetet

kunde varda honom beviljadt, uppföras på rikets Allmänna Indragningsstat

till åtnjutande under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp

af 7,000 R:dr. Med afslag å Utskottets hemställan, har Första Kammaren

bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot Andra

Kammaren Utskottets hemställan godkänt. För denna frågas afgörande far

Utskottet föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts nådiga framställning

derom, att Erkebiskopen m. m. Doktor Henrik Reuterdahl måtte från

och med ecklesiastikaret näst efter det, da afsked från erkebiskopsembetet

kan varda honom beviljadt, uppföras på rikets Allmänna Indragningsstat till

åtnjutande under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp af 7,000

R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att Kongl. Majrts omförmälda

nådiga framställning bifalla.”

19:o. Öfriga af Utskottet under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar behandlade

frågor äro antingen genom Kamrarnes sammanstämmande beslut

slutligen afgjorda, eller ock hafva de (Uti. N:o 24 p. 1 mom. b och p. 4, N:o

26 p. 8 mom. b., N:o 28 p. 26 samt N:o 29 p. 2), i anseende till skiljaktiga

beslut mellan Kamrarne, enligt 63 § Riksdags-ordningen, förfallit.

Stockholm den 22 Mars 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Bih. till liiJcsd. Prof. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 18 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1870:35 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1870:39 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel. s. 16 i texten
  3. Rskr. 1870:41 Skrifvelse, angående regleringen af ''utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél. a1 i texten
  4. Rskr. 1870:42 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Nionde Hufvudtitel. s. 1 i texten
  5. Rskr. 1870:38 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtitel. s. 1 i texten