Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1913-02-27 · 119 sidor, varav 114 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 114 av 119 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:1, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till Riksdagens kansli den 28 februari kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

(l:a Avd.)

Departementet.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl.

Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att till

provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder och på de

däri förordade villkor, å extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag

av 6,960 kronor, varav högst 162.50 kronor finge användas till höjning

av vikariatsersättning under semester och varav 100 kronor finge av

Kungl. Maj:t utanordnas under år 1913 förskottsvis av tillgängliga medel

såsom tillägg till det i 1913 års riksstat för samma ändamål anvisade

belopp å 6,610 kronor.

Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

har departementschefen, under åberopande av vad chefen

lör justitiedepartementet samma dag till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört i avseende å grunderna för dessa lönetillägg

ävensom villkoren för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra

iakttagas vid utbetalningen av desamma, meddelat, att den för år 1914

erforderliga summan bleve äudrad, dels på grund av att ålderstillägg

för år 1914 icke tillkomme det ena kanslirådet, vilket år 1912 utnämnts

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 1

Provisorisk

lönereglering

för departementet.

(extra anslag.)

[i-]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Extra

kansluckreterare

inom

departementet.

(extra anslag.)

[2.]

Extra föredragande

inom departementet

m. m.

(extra anslag.)

[3.]

till befattningen, och dels enär såväl ett ålderstillägg å 100 kronor syntes

böra provisoriskt tillerkännas förste vaktmästaren i departementet samt

tillkomma honom redan för innevarande år som ock ett andra ålderstillägg,

likaledes å 100 kronor, borde år 1914 provisoriskt tillkomma

vaktmästaren.

Under erinran om Riksdagens förut vid behandlingen av punkt 1

under andra huvudtiteln fattade beslut angående provisorisk lönereglering

för befattningshavare i justitiedepartementet, genom vilket beslut Kungl.

Maj:ts framställning om provisoriska ålderstillägi*- för innevarande år

åt nämnda departements vaktmästare avslagits, får utskottet, som vid

sådant förhållande anser sig böra avstyrka Kungl. Majrts nu föreliggande

framställning, i vad den avser provisoriskt ålderstillägg åt förste vaktmästaren

inom jordbruksdepartementet för år 1913, men i övrigt ej har

något att erinra emot förevarande framställning, hemställa,

att Riksdagen må till provisorisk lönereglering

för befattningshavare i jordbruksdepartementet, i enlighet

med de enligt statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1913 tillstyrkta

grunder och på däri förordade villkor, å extra stat för

år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 6,860 kronor,

varav högst 162.5 0 kronor må användas till höjning

av vikariatsersättning under semester.

2:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkten

2 av denna huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för avlönande av en kanslisekreterare

inom jordbruksdepartementet å extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 5,050 kronor, varav

1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom under punkten 3 framställda

förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med vad för åren

1910—1913 ägt rum, för beredande av arvode åt extra

föredragande inom jordbruksdepartementet in. m., å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 4.000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

LantbrnksstyrelNcn.

4:o) Under punkt 4 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för anställande under åren 1913 och 1914 av

iugenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 13,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav, för

anställande av dylika biträden under år 1913, förskottsvis under innevarande

år av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.

Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 4—10 av förenämnda

statsrådsprotokoll.

Ifrågavarande anslag är avsett till avlönande av ingen]örsbiträden,

vilka inom lantbruksstyrelsen hava att gå byråchefen för agrikulturtekniska

ärenden inom styrelsen till hända vid beredandet av ärenden angående

vattenavlednings-, avdiknings- och odlingsföretag samt arbeten, som

avse minskande av frostländighet, särskilt vad angår granskningen

av arbetsplaner och kostnadsförslag för dylika företag. Kostnaderna

härför bestredos till en början av styrelsens expensmedel och, sedan

jordbruksdepartementet år 1900 inrättats, från det under nionde huvudtiteln

uppförda anslaget till extra utgifter. Då emellertid berörda kostnader

med det ökade antalet ärenden av förevarande slag alltjämt stegrats

från 2,500 kronor för år 1906 till 4,650 kronor för år 1912 samt av

lantbruksstyrelsen beräknats för kommande år än ytterligare stegras, har

departemenschefen ansett, att dessa kostnader, därest de fortfarande

skulle bestridas från nyssnämnda anslag till extra utgifter, skulle i alltför

hög grad taga i anspråk detta till endast 10,000 kronor uppgående

anslag. Departementschefen har därför funnit ett särskilt anslag böra för

ändamålet anvisas.

Utskottet, som väl funnit det till bestridande av kostnaderna för anställande

av ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen beräknade beloppet

för närvarande vara för ändamålet tillräckligt, har emellertid velat framhålla

önskvärdheten av att den lantbruksstyrelsen åliggande granskningen

av arbetsplaner och kostnadsförslag för vattenavlednings-, avdiknings-

och odlingsföretag ej må bliva alltför mycket fördröjd, varför enligt

utskottets mening lantbruksstyrelsen bör äga rätt att inom gränserna av

det anvisade anslaget bestämma ersättningen till biträdena på sätt som

för granskningsarbetets jämna fortgång kan befinnas ändamålsenligast.

Ingcnjörsbiträden

hos

lantbruksstyrehen.

(extra anslag.)

[4-]

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Centralanstalten

för

f örsöksväsendet

på joidbruksområdct.

(ordinarie

anslag.)

På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som icke sett sig

föranlåtet till annan erinran emot förevarande framställning, hemställa,

att Riksdagen må för anställande under åren

1913 och 1914 av ingen]örsbiträden hos lantbrnksstvrelsen

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag

av 13,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav,

för anställande av dylika biträden under år 1913, förskottsvis

und*jr innevarande år av tillgängliga medel

utanordna erforderligt belopp.

Lanthushållningen.

5:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 5 av huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för

centralanstalten för försöksväs<ndet på jordbruksområdet, att tillämpas

från och med år 1914, ävensom de villkor och bestämmelser, som i

samma protokoll föreslagits för åtnjutande av de i nämnda stat för

ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder

ordinarie befattning vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

skall vara pliktig att underkasta sig i statsrådsprotokollet

intagna villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid centralanstalten,

vilka icke före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja

övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej

annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels medgiva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, för åtnjutande av arvodesförhöjning räkna sig tillgodo

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

den tid, han före den nya statens trådande i kraft i sådan egenskap

haft stadigvarande anställning vid anstalten;

dels och höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten

för lorsöksväsendet på jordbruksområdet, nu 121,100 kronor, till 158,750

kronor och sålunda med 37,650 kronor.

Den nu gällande staten för anstalten har följande utseende:

Tjänst-

Avlöning:

Lön

görings-

penningar

Summa

1 föreståndare ..............................

5 föreståndare .............................

3,000

2,500

5,500

Efter fem år kan lönen

15,000

12,500

27,500

höjas med 500 kronor

1 överassistent..............................

1 överassistent..............................

2,500

2,000

4,500

och efter tio år med

ytterligare 500 kronor.

2,500

2,000

4,500

6 assistenter, arvoden.....................

5 vaktmästare eller arbetsbiträden,

—

—

18,000

arvoden ...............................

—

—

3,800

Vikariatsersättning ........................

—

—

2,100

Avlöning summa kronor

—

—

65,900

Till centralanstaltens övriga utgifter

—

—

59,200

Summa kronor

—

- | 125,100

Amu Föreståndare, överassistent, assistent samt vaktmästare eller arbetsbiträde åtnjuta

fri bostad; och skola, så länge föreståndare och överassistent åtnjuta denna förmån, avdragas å

lönen 500 kronor årligen.

Att anslaget till anstalten understiger statens slutsumma med

4,000 kronor beror på att vid anslagsbeloppets bestämmande avdragits

4,000 kronor för fria bostäder till åtta tjänstemän.

Anstalten har till uppgift att genom i olika delar av landet anordnade

systematiska försök och genom vetenskapliga undersökningar

utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska frågor, att

genom uppvisningar åskådliggöra vdd försöksverksamheten erhållna resultat

samt att meddela allmänheten upplysningar i ämnen, som tillhöra

anstaltens verksamhetsområde. För detta ändamål bör anstalten

stå i livlig förbindelse ej blott med övriga för lantbruket och dess

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

binäringar verksamma vetenskapliga anstalter utan även med lantbruksläroverken,

rikets hushållningssällskap och lantbrukets praktiska utövare.

Anstalten omfattar följande avdelningar med huvudsakligen nedannämnda

uppgifter:

I. Avdelningen för jordbruk med uppgift att verkställa utredningar

rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling samt

växtodling;

II. Avdelningen för lantbrukskemi med uppgift att verkställa

undersökningar inom lantbrukskemiens och lantbruksfysikens områden;

åliggande det denna avdelning att utföra jämväl de analytiska undersökningar,

som påkallas av övriga avdelningars arbeten;

III. Avdelningen för husdjur sskötsel och mejerihantering med uppgift

att verkställa utredningar rörande husdjurens avel, utfodring och

vård samt angående mejerihantering;

IV. Avdelningen för lantbruksbotanik med uppgift att verkställa

undersökningar rörande de odlade växternas livsvillkor, förädling och

sjukdomar;

V. Avdelningen för entomologi med uppgift att verkställa undersökningar

rörande för lantbruket skadliga insekters levnadssätt och livsvillkor

samt medel att förekomma och hejda deras härjningar; samt

VI. Avdelningen för bakteriologi med uppgift att verkställa undersökningar

rörande bakteriers livsverksamhet, särskilt med hänsyn till

deras inverkan på jordens fruktbarhet, växters och djurs näringsupptagande

samt förändringar hos mjölk och mejeriprodukter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

7

Den föreslagna nya staten är av följande utseende:

Lön

Kronor

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Kronor

Orts-

tillägg

Kronor

Summa

Kronor

1 avdelningsföreståndare ...

5,000

2,500

—

7 500

1 Efter fem år kan lönen böjas

5 d:o

25,000

12,500

—

37,500

( med 600 kronor.

1 överassistent .............

3,600

1,800

400

5,800

] Efter fem år kan lönen höjas

> med 500 kronor och efter tio

1 d:o ...............

3,600

1,800

400

5,800

j år med ytterligare 500kronor.

1 vaktmästare ..................

700

350

150

1,200

.Efter fem år kan lönen höjas

> med J 00 kronor och efter tio

4 d:o ..................

2,800

1,400

Ö00

4,800

j åx med ytterligare 100 kronor.

1 assistent, arvode............

—

—

—

3,000

(Efter fem år kan arvodet höjas

5 assistenter, arvoden ......

—

—

—

15,000

/ med 400 kronor.

För bestridande av kamrerar-

och notariegöromål.........

—

__

—

1,500

Avlöning summa

Till centralanstaltens övriga

—

—

_

82,100

utgifter ........................

—

—

—

88,300

Summa

—

_

170,400

Anm. 1. Så länge avdelningsföreståndare, överassistent eller assistent åtnjuter bostad in natura,

skall för avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året, för överassistent

ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen samt för assistent å

arvodet avdragas 200 kronor om året.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100

kronor årligen.

De nu ifrågasätta ändringarna i anstaltens stat bestå däri, att de

föreståndare och överassistenter tillkommande avlöningsförmånerna skulle

höjas för de förra från 5,500 kronor till 7,500 kronor med ett ålderstillägg

å 600 kronor efter fem år och för de senare från 4,500 kronor

till 5,800 kronor med två ålderstillägg vartdera å 500 kronor efter

respektive fem och tio år, att assistenterna skulle berättigas till ett

ålderstillägg å 400 kronor, att för bestridande av kamrerar- och notariegöromål

skulle i staten uppföras ett särskilt anslag å 1,500 kronor,

att i staten skulle upptagas 5 ordinarie vaktmästarebefattningar med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

de avlöningsförmåner, som numera i allmänhet tillkomme vaktmästare

i nyreglerade centrala ämbetsverk, alltså lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar

350 kronor, ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor,

med två ålderstillägg till lönen efter fem och tio år, vartdera ålderstilllägget

å 100 kronor, samt att den under rubriken övriga utgifter i staten

upptagna anslagsposten skalle höjas från 59,200 kronor till 88,300

kronor. Förslaget innebär därjämte att överassistenter och vaktmästare

skulle erhålla rätt till semester de förra under en och en halv månad

och de senare under 15 dagar, varjämte assistenterna skulle berättigas

till kostnadsfri ledighet under en månad årligen.

Av anslagsposten till centralanstaltens övriga utgifter skulle medel

utgå till följande ändamål med nedan angivna belopp:

I. Avdelningen för jordbruk.

Till försök å Experimentalfältet och vid andra

fasta försöksstationer samt till lokala fältförsök

och

II. x\vdelningen för lantbrukskemi.................................... » 8,800: —

III. Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihanteriug:

a) underavdelningen för husdjursskötsel.

.............................................. kr. 13,200: —

b) underavdelningen för mejerihantering.

.............................................._.__»_ 7,0002— » 20,200: —

IV. Avdelningen för lantbruksbotanik

V. Avdelningen för entomologi..........

» 6,500: —

» 4,000: —

VI. Avdelningen för bakteriologi

» 6,000: —

VII.

Allmänna utgifter.

Styrelsens rese- och traktaments
ersättningar.

...................................... kr. 1,500: —

Föreståndares och överassistenters

m. fl:s rese- och traktaments
ersättningar.

...................................... » 5,500: —

Tryck och expenser........................... » 10,500: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

9

Underhåll av byggnader, vägar,

tomter m. m..................................... » 6,500: —

Vatten ................................................... » 1,800: —

Brandstodspremier, sjukvård, oförutsedda

utgifter.............................. )) 2,000: — » 27,800: —

Summa kr. 88,300: —

Beträffande utredningen i ärendet i övrigt hänvisas till statsrådsprotokollet

sid. 11—54.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning inom Riksdagen

väckta fyra särskilda motioner, vari föreslagits:

i motionen nr 82 i Första kammaren av herr Ingeström och i

motionen nr 197 i Andra kammaren av herr Andersson i Knäppinge,

sammanstämmande, att Riksdagen måtte besluta, att den nuvarande

jordbruksavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

uppdelas i två avdelningar, en för stationära och en för

lokala fältförsök;

i motionen nr 9 i Första kammaren av friherre G. J. Beck-Fris,

att Riksdagen, med ändring av det i statsverkspropositionen framlagda

förslag till stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

ville för bestridande av kamrerar- och notariegöromålen hos

anstalten i staten för centralanstalten från och med år 1914 anvisa ett

belopp av 2,000 kronor; samt

i motionen nr 147 i Andra kammaren av herr Henricson i Karlslund,

att Riksdagen, med ändring av det i statsverkspropositionen framlagda

förslag till stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

ville för kamreraren och notarien hos anstalten i staten

för centralanstalten från och med år 1914 anvisa ett arvode av 1,500

kronor med två ålderstillägg av 300 kronor efter respektive 5 och 10

års väl vitsordad tjänstgöring.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina förslag tilllåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

Vad först angår de av herrar Ingeström och Andersson väckta

motionerna vill utskottet utan att närmare ingå på frågan om den olika

betydelsen för det praktiska jordbruket av stationära och lokala fältförsök

dock framhålla, att samarbetet mellan dessa olika slag av förBihang

till Riksdagens ''protokoll 1913. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) 2

Motioner.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

söksverksamhet bör vara så intimt, att det synes utskottet nödvändigt,

att ledningen därav handhaves av en enda person, varigenom ock enligt

utskottets mening eu utveckling av försöksverksamheten i lämplig riktning

kan möjliggöras. Av sådan anledning anser sig utskottet med

fog kunna ifrågasätta lämpligheten av förslaget att uppdela den nuvarande

jordbruksavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordkruksområdet i två avdelningar, vilket enligt motionärernas framställning

skulle kunna ske utan ökade anslagskrav. Ej heller synes en

dylik uppdelning kunna genomföras utan att eu betänklig splittring av

arbetskrafterna inom anstalten därav skulle bliva en följd. Då härtill

kommer, att utskottet med den bristande utredning rörande sättet för

den föreslagna uppdelningens genomförande, som motionärerna framlagt,

svårligen kan bilda sig ett omdöme, vilka följder eu sådan uppdelning

skulle komma att medföra i avseende å anstaltens verksamhet, anser sig

utskottet icke kunna biträda motionerna ifråga.

Beträffande vidare de för avdelningsföreståndarne föreslagna avlöningsförmånerna,

vilka motsvara dem, som nästlidna års Riksdag beviljat

åt föreståndarna för de olika avdelningarna vid statens skogsförsöksanstalt,

har utskottet ej något att erinra. Ej heller har utskottet

något att invända mot den åt överassistenterna ifrågasatta avlöningen,

vilken kommer att i avlöningshänseende likställa dessa med tjänstemän

av andra lönegraden i lönereglerade centrala ämbetsverk.

Förslaget, att assistenterna vid ifrågavarande anstalt skola i likhet

med vad som gäller i fråga om dylika befattningar vid skogsförsöksanstalten

berättigas till ett ålderstillägg å 400 kronor efter fem år, föranleder

likaledes icke någon utskottets erinran.

Vad angår frågan om kamrerar- och notariegöromålen vid anstalten

har anstaltens styrelse hemställt, att då befattningen såsom kamrerare

och notarie vid anstalten syntes kunna anses som fast anställning,

avlöningen, i betraktande av göromålens omfattning och redovisningens

belopp, måtte bliva fastställd till ett begynnelsearvode av 1,500

kronor med två ålderstillägg av 300 kronor efter respektive 5 och 10

års väl vitsordad tjänstgöring.

Departementschefen har emellertid i likhet med löneregleringskommittén

ansett, att någon viss befattning icke ovillkorligen skulle

behöva inrättas för nu ifrågavarande ändamål utan blott ett visst belopp

anslås för bestridande av kamrerar- och notariegöromål. I detta avseende

vill utskottet för sin del ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag,

att allenast en viss summa i staten upptages för ifrågavarande ändamål.

Beträffande storleken av det härför erforderliga beloppet finner utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande AV 7.

It

detta med hänsyn till den ökning i göromålen för kamreraren och notarien,

som blivit eu följd av anstaltens utveckling, böra något höjas

utöver vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit och enligt utskottets

mening lämpligen bestämmas till 1,800 kronor.

Utskottet bär således icke i vidare mån än vad av det anförda

framgår ansett sig kunna biträda herr Henricsons och friherre BeckFriis

i ämnet väckta motioner.

I fråga om de i anm. 1 under den föreslagna nya lönestaten

ifrågasatta avdragen för bostad har utskottet icke något att erinra utom

beträffande assistenterna, för vilka utskottet icke finner något sådant

avdrag böra ifrågakomma, då härigenom dessa tjänstemän icke skulle

erhålla någon förbättring utan snarare en försämring i sina hittillsvarande

löneförmåner.

Då avdrag för bostad in natura åt avdelningsföreståndare, överassistenter,

och vaktmästare enligt den nu tillstyrkta nya staten uppgå

till sammanlagt 10,450 kronor, erfordras för tillämpning av denna stat

ett statsanslag av 160,250 kronor, innefattande en anslagshöjning av

39,150 kronor.

Härvid har icke tagits hänsyn till ålderstillägg eller arvodesförhöjning

för assistenter, vilka torde böra utgå från det å nionde huvudtiteln

uppförda gemensamma anslaget till ålderstillägg. Det torde emellertid

böra uppmärksammas, att avdelningsföreståndare hittills kunnat

komma i åtnjutande av två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, men

att enligt ovanstående förslag för dessa tjänstemän endast ett ålderstillägg,

å 600 kronor, skulle förekomma.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet utöver vad ovan

sagts icke haft något att erinra mot förevarande framställning, hemställer

utskottet,

att Riksdagen med avslag å herrar Ingeströms

och Anderssons motioner må i anledning av Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag samt friherre Beck-Friis’

och herr Henricsons motioner

a) godkänna följande stat för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet att tillämpas

från och med år 1914

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr l.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Kr.

Orts-

tillägg

Kr.

Summa

Kr.

l avdelningsföreståndare..

5,000

2,500

7,500

lEfter fem är kan lönen höjas med

5 d:o

25,000

12,500

37,500

j 600 kronor.

1 överassistent..............

3,600

1,800

400

5,800

1 Efter fem år kan lönen höjas med

/ 500 kronor och efter tio år med

j ytterligare 500 kronor.

1 d:o ...............

3,600

1,800

400

5,800

1 vaktmästare...............

700

350

150

1,200

)Efter fem år kan lönen höjas med

/ 100 kronor och efter tio år med

J ytterligare 100 kronor.

4 d:0 ...............

2,800

1,400

600

4,800

1 assistent, arvode.........

—

—

—

3,000

1 Efter fem år kan arvodet höjas med

5 assistenter, arvoden......

—

—

—

15,000

j 400 kronor.

För bestridande av kärn-

rerar- och notariegöromål

—

—

1,800

Avlöning summa

—

—

82,400

Till centralanstaltens öv-

riga utgifter...............

—

—

—

88,300

Summa

—

—

—

170,700

Anm. 1. Så länge avdelningsföreståndare eller överassistent åtnjuter bostad in natura, skall för

avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året samt för överassistent

ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100

kronor årligen.

b) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i avlöningsstaten för ordinarie

befattningar upptagna avlöningar, nämligen

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda

anstalt skall vara underkastad icke allenast de i stadgar

för anstalten innefattade bestämmelser, utan ock den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av anstalten eller dess särskilda avdelningar

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt

i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställning

så förändras, att densamma ej längre kan anses

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottetn utlåtande Nr 1. 13

såsom självständig institution, ollor därest vissa ifrågavarande

institution tillhörande göromål överflyttas till

annan institution, vara pliktig att, med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,

efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de göromål,

som honom anförtros, eller, efter Kung!. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken

göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande

anstalt icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid anstalten ej

heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattningav

vad slag som helst, såframt ej centralanstaltens

styrelse uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderlig!, för tjänstgöringen vid

anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna

få tills vidare mottagas och bibehållas;

att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten

icke äger mot betalning åtaga sig sådana uppdrag

åt enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde

;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,

där sådant förekommer, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

hindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå sä

mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för

tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan

att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av kaus avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall befattningshavare av lägre

grad skall vara skyldig att, om lian förordnas till högre

befattning vid centralanstalten, bestrida densamma,

dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett

och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället

för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av

lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning

i samma lönegrad tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund

av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för

andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare

fem år, på samma villkor; under iakttagande

vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår,

att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den

stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd; börande avdelningsföreståndare

och överassistent därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

15

att befattningshavare, som vid den nya statens

ikraftträdande är anställd såsom vaktmästare eller

arbetsbiträde vid centralanstalten och antages till vaktmästarbefattning

å denna stat, äger att för åtnjutande

av löneförhöjning räkna sig tillgodo den tid han därförinnan

innehaft stadig anställning i förenämnda egenskap

vid centralanstalten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått

den levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till

pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas av

avdelningsföreståndare och överassistent en var under

en och en halv månad samt av vaktmästare en varunder

femton dagar; börande dock iakttagas att, vad

beträffar personal, som deltager i fältarbeten och andra

dylika arbeten, semester i regel ej må åtnjutas under

den tid, då sådana arbeten pågå;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

ort stil lägg, där sådant förekommer, utgå till

månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

c) förklara att en var, som med eller efter ingången

av år 1914 tillträder ordinarie befattning vid

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Lantbruks
akademiens
sekreterare.

(ordinarie

anslag.)

skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor

och bestämmelser;

d) förklara att de förutvarande innehavare av

ordinarie befattningar vid centralanstalten, vilka icke

före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja övergå

till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie

stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i

den män ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

e) medgiva, att assistent vid anstalten skall äga

att, efter Kungl. Maj:ts beprövande, för åtnjutande

av arvodesförhöjning räkna sig tillgodo den tid, han

före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap

haft stadigvarande anställning vid anstalten,

samt

f) höja det under anslagstiteln »befrämjande i

allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar» uppförda

anslag till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

nu 121,100 kronor, till 160,250 kronor

och sålunda med 39,150 kronor.

Under förutsättning av bifall härtill kommer anslagstiteln i sin

helhet att undergå motsvarande höjning. Till frågan härom återkommer

utskottet under nästföljande punkt.

6:o) Under punkt 6 av förevarande huvudtitel bär Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för

lantbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen

för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande

i anstaltens nämnd, att tillämpas från och med år 1914, ävensom

de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll föreslagits för

åtnjutande av de i nämnda stat upptagna avlöningsförmåner;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

17

dels och förklara,

att den, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder ifrågavarande

befattning, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda

villkor och bestämmelser; samt

att, därest den förutvarande innehavaren av befattningen icke

före den 1 november 1913 anmäler, att han vill övergå till den nya

avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser, och han icke lagligen kan därtill förbindas,

han skall varda bibehållen vid honom dittills tillkommande

avlöningsförmåner av statsmedel, ävensom, i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension å allmänna indragningsstaten,

som dittills tillkommit honom;

dels ock höja anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk,

och lantmannanäringar» med 1,600 kronor.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för ifrågavarande framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till vad därom anförts i förberörda

statsrådsprotokoll sid. 55—67.

De avlöningsförmåner, som för närvarande tillkomma lantbruksakademiens

sekreterare utgöra: av statsmedel 4,000 kronor, vartill

kunna komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter respektive

fem och tio år samt av lantbruksakademiens medel arvode, 1,000

kronor, anslag till ved 400 kronor och hyresersättning 1,000 kronor.

Avlöningsförmånerna utgöra således i begynnelsen 6,400 kronor och

kunna efter bägge ålderstilläggens intjänande uppgå till 7,400 kronor.

Den i statsrådsprotokollet framlagda avlöningsstaten för lantbruksakademiens

sekreterare har följande utseende:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Ortstill-

lägg-

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Lantbruksakademiens sekrete-

i

rare, tillika ledamot och

sekreterare i styrelsen för

centralanstalten för försöks- väsendet på jordbruksom- rådet samt ordförande i an- staltens nämnd ..............

5,000

2,500

600

8,100

Efter fem år kan lönen i

böjas med 600 kronor.

Tjänstgöringspenningarna [

bestridas av lantbruks- j

akademiens medel.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Den andel av avlöningen enligt denna stat, som skulle utgå av

statsmedel, utgör, med frånseende av ålderstillägget, 5,600 kronor. Då

motsvarande avlöning av statsmedel nu utgör 4,000 kronor, följer härav,

att vid bifall till förevarande förslag anslaget till befrämjande av jordbruk

och lantmannanäringar, varifrån ifrågavarande avlöningsmedel fortfarande

skulle utgå, behöver höjas med 1,600 kronor. Utgiften för ålderstillägg

skulle liksom hittills bestridas från nionde huvudtitelns gemensamma

anslag till ålderstillägg. Uppmärksammas bör emellertid i detta avseende,

att, medan befattningshavaren i fråga hittills kunnat komma

i åtnjutande av två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, framdeles

skulle förekomma allenast ett ålderstillägg å 600 kronor.

Sekreteraren, som förut utsetts av lantbruksakademien, skulle härefter

förordnas av Kungl. Maj:t.

De villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av de

i statförslaget upptagna avlöningsförmåner, äro intagna här nedan i

utskottets hemställan, dit utskottet alltså uti ifrågavarande hänseende

tillåter sig hänvisa.

Mot de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits för lantbruksakademiens

sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande

i anstaltens nämnd och vilka motsvara de byråchef i lönereglemde verk

tillkommande avlöningsförmåner, har utskottet med hänsjm till de maktpåliggande

ämbetsuppgifter, som åligga bemälde befattningshavare, icke

något att erinra. Ej heller har utskottet något att invända mot förslaget

i fråga om sättet för sekreterarebefattningens tillsättande eller

emot förevarande framställning i övrigt.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksakademiens

sekreterare, tillika ledamot och

sekreterare i styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet samt ordförande i

anstaltens nämnd att tillämpas från och med år 1914

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

19

Lön.

Tjilnst-

görings-

pennin-

gar

Orts- til lägg.

Summa.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Lantbruksakademiens

sekreterare, tillika

ledamot och sekre- terare i styrelsen lör

centralanstalten för

försöksväsendet på

jordbruksområdet

] samt ordförande i

1 anstaltens nämnd..

5,000

2,500

600

8,100

Efter fem år kan

lönen höjas med

600 kronor

Tjänstgöringspen- ningarna bestri- das av lantbruks- akademiens me- del.

b) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i avlöningsstaten upptagna avlöningsförmåner,

nämligen

att ifrågavarande befattningshavare skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av lantbruksakademien

eller centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad;

att med ifrågavarande befattning icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med befattningen ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,

såframt ej Kungl. Maj:t uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att nyssberörda uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för

den ifrågavarande befattningshavare i hans förenämnda

egenskaper åliggande tjänstgöring, finner uppdraget

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och

bibehållas;

att för den tid, den ifrågavarande befattningens

innehavare varit tjänstledig, tjänstgöringspenuingarna

skola utgå till den, som erhållit förordnande att uppehålla

befattningen;

att, därest ifrågavarande befattningshavare av

sjukdom hindras att förrätta befattningen, han äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att, om

han undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

han kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavaren

för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring

utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavaren varder avstängd

från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av

hans avlöning, som icke prövas böra användas till

befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej befinnes skäligt låta honom uppbära

något därav;

att, beträffande förhöjning av lönen efter viss

tids fortsatt innehavande av befattningen, tidpunkten

för förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,

under vilikor att befattningshavaren under mer än fyra

femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, under

iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas

förr än vid början av kalenderåret näst efter det,

varunder den stadgade tjäusteåldern blivit uppnådd;

börande befattningshavaren därvid tillgodoräknas den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

21

tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

att likväl befattningshavare, som, då han intjänat

stadgad tid för erhållande av löneförhöjning, redan

uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att

vid avgång från befattningen till följd av

avskedstagande, entledigande eller dödsfall själva lönen

ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från befattningen

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla

vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt befattningen därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att befattningshavare, som tillträder den nya avlöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter

Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja befattningen

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

c) förklara, att den, som med eller efter ingången

av år 1914 tillträder ifrågavarande befattning, skall

vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor

och bestämmelser;

d) förklara, att, därest den förutvarande innehavaren

av befattningen icke före den 1 november 1913

anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten

samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och han icke

lagligen kan därtill förbindas, han skall varda bibehållen

vid honom dittills tillkommande avlöningsförmåner

av statsmedel, ävensom, i den mån ej annat

föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila

tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till

pension å allmänna indragningsstaten, som dittills tillkommit

honom; samt

e) höja anslagstiteln »befrämjande i allmänhet

av jordbruk och lantmannanäringar» med 1,600 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Lantbruksinstitutet

vid Ultima.

(ordinarie

anslag.)

[7-J

Lantbruksskolan

vid

Vltuna.

(ordinarie

anslag.)

[8.]

Vid bifall till vad under denna samt under näst föregående punkt

föreslagits kommer anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar» att ökas med tillhopa 40,750 kronor eller således

från 332,000 kronor till 372,750 kronor.

7:o) Under punkten 7 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att höja det i staten för lantbruksinstitutet vid

Ultuna upptagna anslag »till institutets övriga utgifter» från 25,240

kronor till 34,750 kronor eller sålunda med 9,510 kronor, i följd varav

statens slutsumma kommer att uppgå till 78,300 kronor, samt att vid

bifall härtill bestämma det under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till lantbruksinstitutet

vid Ultuna till 74,300 kronor.

Under hänvisning till utredningen i ärendet, som återfinnes å sid.

68—78 i statsrådsprotokollet, får utskottet, som genom nämnda utredning

blivit övertygat om behovet av den begärda ökningen av nu förevarande

anslag, vilken föranletts bland annat av ökat antal elever vid

institutet och underhåll av nytillkomna byggnader, hemställa,

att Riksdagen må

höja det i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna

upptagna anslag »till institutets övriga utgifter» från

25,240 kronor till 34,750 kronor eller sålunda med

9,510 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer

att uppgå till 78,300 kronor, samt

vid bifall härtill bestämma det under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

uppförda anslag till lantbruksinstitutet

vid Ultuna till 74,300 kronor.

Därest vad sålunda föreslås vinner bifall, kommer det i omförmälda

anslagstitel ingående bestämda anslag att undergå höjning med

förut angivet belopp av 9,510 kronor.

8:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 8 föreslagit Riksdagen

att under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

uppföra ett anslag till lantbruksskolan vid Ultuna till belopp

av 5,650 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

23

Utredningen i detta ärende återfinnes i statsrådsprotokollet sid.

78—88.

Då utskottet icke funnit någon anledning- till erinran mot storleken

av det för ifrågavarande ändamål begärda beloppet ellör mot det föreslagna

sättet för detsamma^ användning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar»

uppföra ett anslag till lantbruksskolan vid Ultuna till

belopp av 5,650 kronor.

Vid bifall till vad under punkterna 7 och 8 sålunda föreslagits

skulle det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

ingående bestämda anslaget, 402,340 kronor höjas med

sammanlagt 15,160 kronor eller till 417,500 kronor.

9:o) Uti en inom Andra kammaren av greve Hamilton och herr Ekerot

väckt motion, nr 145, har hemställts, att Riksdagen ville bevilja ett förslagsanslag

av 80,000 kronor till understöd åt elever vid lantbruksskola,

lantmannaskola, lanthushåll sskola och fast undervisningskurs för mindre

jordbrukare eller samma belopp som vid förra årets riksdag- beviljades

såsom understöd åt mindre benn-dlade elever vid folkhögskolorna.

I fråga om vad till stöd för detta förslag anförts får utskottet hänvisa

till motionen.

Under det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar», ingående bestämda anslag- har nästlidna års Riksdag-

under benämning »den lägre lantbruksundervisningen» uppfört ett

anslag av sammanlagt 166,500 kronor, därav 70,000 kronor till understöd

åt vissa elever vid lantbruksskola, lantmannaskola, lanthushållsskola

och fast undervisningskurs för småbrukare.

Förevarande motion avser dels att denna anslagspost, nu 70,000

kronor, måtte höjas till 80,000 kronor, dels ock att detta anslagsbelopp

måtte anvisas såsom förslagsanslag.

Frågan om understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid ifrågavarande skolor bar först vid nästlidna års riksdag vunnit sin

lösning i sammanhang med ordnand- t av den lägre lantbruksundervisningen.

Visserligen hava nu motionärerna påvisat, att de av hushållningssällskap

och lantbruksskolestyrelser prövade ansökningarna om

understöd skulle kräva ett med 11,000 kronor förhöjt anslag- redan för

innevarande år, om alla ansökningar skulle kunna bifallas, men dels

Understöd

åt elever vid

lantbruksskola

m. 7ti.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

skulle ett bifall till motionen, som avser förhållandena först för vinterkursen

1913—1914, icke råda bot på detta förhållande, dels torde det icke vara

uteslutet, att nödig erfarenhet vid granskningen av de sökandes egenskap

av obemedlade eller mindre bemedlade på sina håll ännu icke vunnits. I

synnerhet i den sistnämnda omständigheten synes det därför utskottet

ligga ett talande skäl mot att redan nu vidtaga någon höjning i beloppet

av de för ändamålet anvisade medel. Skulle det åter, efter den

erfarenhet som under innevarande år i förevarande avseende kan vinnas,

visa sig att rikligare medel komma att erfordras, lärer Kungl. Maj:t

icke underlåta att till Riksdagen inkomma med den framställning som

härav föranledes, varvid det önskemål kan uppnås, vilket motionärerna

åsyfta, nämligen att redan för år 1914 samtliga de sökande, som därav

verkligen äro i behov, också bliva delaktiga av understöd.

I sammanhang härmed torde ock Kungl. Maj:t, så snart nödig

erfarenhet vunnits beträffande ifrågavarande anslagsbehov, taga i övervägande

lämpligheten av att, såsom motionärerna föreslagit, anslaget förändras

till förslagsanslag.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må av Riksdagen

bifallas.

Undervisning

^materiel

för

lantbruksinstitutet

vid

Ultuna.

(extra anslag.)

[9.]

10:o) Under punkten 9 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

till undervisningsmateriel för lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 15,500 kronor ävensom medgiva, att

Kungl. Maj:t må låta härav under innevarande år av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 68—77 i statsrådsprotokollet.

Då det torde vara av synnerlig vikt för ifrågavarande lantbruksinstitut

liksom för alla nutida undervisningsanstalter att för en framgångsrik

undervisning äga tillgång till eu god undervisningsmateriel,

får utskottet, som icke har något att anmärka mot de beräknade kostnaderna

för anskaffande av förevarande materiel, hemställa,

att Riksdagen må till undervisningsmateriel för

lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 15,500 kronor ävensom medgiva,

att Kungl. Maj:t må låta härav under innevarande år

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

25

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 8,000

kronor.

ll:o) Kungl. Makt har vidare under punkten 10 föreslagit Riks- tndervudagen

att till undervisningsmateriel lör lantbruks- och mejernnstitutet för lantbruk*- vid Alnarp å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 3,000 kronor. och nfi°ri:

För vart och ett av åren 1908—1913 har Riksdagen för ifråga- msiZarpT

varande ändamål å extra stat beviljat ett belopp av 3,000 kronor. Då (extra anslag.)

behovet av anslaget synes alltjämt kvarstå oförminskat, hemställer ( j

utskottet,

att Riksdagen må till undervisningsmateriel för

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

12:o) Under 11 punkten av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t Hovbesiagsföreslagit

Riksdagen att till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisa å extra “Åbiarp.

stat för år 1914 ett anslag av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor må (extra an8lag}

användas till täckande av förskottsvis bestridda utgifter till samma skola r--Q

under år 1913.

Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 90—96 i statsrådsprotokollet.

Förevarande framställning avser att staten skall lämna bidrag för

möjliggörande av ett fortsatt uppehållande av hovbeslagsskolan vid

Alnarp.

Till uppförande av den för skolan erforderliga byggnaden har

staten på grund av beslut vid 1875 års riksdag bidragit med ett belopp

av 35,000 kronor, varjämte Malmöhus läns hushållningssällskap

anvisat 10,000 kronor för fullbordande av nämnda byggnad samt anskaffande

av inventarier. Kostnaderna för undervisningen vid skolan

bestredos från början av vederbörande hushållningssällskap samt sedermera

från de av lärlingarna — såväl civila som militära — erlagda

avgifter. Avgiften för civil hovslagareelev är för närvarande bestämd

till 175 kronor för kurs.

Genom beslut den 18 oktober 1912 bestämdes, att från och med

år 1913 arméns liovslagarbeställningsmän skulle försöksvis utbildas i

skolor vid vederbörande truppförband. Någon utbildning av militära

hovslagare kommer därför icke längre att äga rum vid Alnarp.

Detta beslut har föranlett en framställning från styrelsen för instiBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 1 käft. (Nr 1.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Byggnadsföretag

in, m.

vid Alnarp.

(extra anslag.''''»

[12.]

Elektrisk anläggning

vid

Alnarp,

(extra anslag.]

[13.]

tutet vid Alnarp, tillika styrelse för skolan, om anslag- för skolans upprätthållande,

vilken framställning av lantbruksstyrelsen tillstyrkts. Det

begärda beloppet utgör 4,000 kronor, vilket emellertid efter av departementschefen

verkställda reduktioner i vissa för skolan beräknade utgifter

ansetts kunna nedsättas till 3,500 kronor.

Då ifrågavarande hovbeslagsskola otvivelaktigt torde vara till stort

gagn och det därför skulle vara synnerligen olägligt att densamma på

grund av bristande medel skulle behöva nedläggas, lärer staten, som

ju anvisat ett jämförelsevis högt belopp till skolans upprättande, icke

böra undandraga sig att lämna bidrag till uppehållande av skolans

verksamhet.

Utan att närmare ingå på spörsmålet om lämpligheten av att såsom

skett utbildningen av militära hovslagarelever ordnats på annat

sätt än förut, får utskottet, som icke haft något att erinra mot storleken

av det för ändamålet föreslagna beloppet, hemställa,

att Riksdagen må till hovbeslagsskolan vid Alnarp

anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 7,000

kronor, därav 3,500 kronor må användas till täckande

av förskottsvis bestridda utgifter till samma skola

under år 1913.

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att av det år 1912 beviljade anslaget å 133,100

kronor till bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag

in. m. vid Alnarp å extra stat för år 1914

anvisa återstående 33,100 kronor, ävensom medgiva

Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp under år 1913

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna vad som

må finnas erforderligt.

14:o) Kungl. Magt harvidare under punkten 13 föreslagit Riksdagenatt

dels, till bestridande av kostnader för anordnande vid Alnarp av

en elektrisk anläggning med anslutning till Malmö stads elektricitetsverks

ledningsnät ävensom elektrisk reservstation, å extra stat för år

s. 27 Kontrollera mot PDF

9

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 27

1914 anvisa ett anslag av 15,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t

att därav under innevarande år låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna vad som kan finnas erforderligt,

dels ock medgiva, att av Alnarps egendoms avkastning må till

bestridande av kostnader för ifrågavarande anläggning användas ett

belopp av 15,500 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 98—106 i

statsrådsprotokollet.

Den med förevarande framställning åsyftade elektriska anläggning

vid Alnarp, genom vilken elektrisk kraft skulle erhållas från sydsvenska

kraftaktiebolaget är avsedd att ersätta det vid Alnarp nu förefintliga

vindelektricitetsverket med ackumulatorbatteri, vilket befunnits icke

fungera tillfredsställande. Kostnaderna för den nya anläggningen hava

beräknats till 32,600 kronor, varför, då härifrån dragits 1,600 kronor

utgörande beräknad inkomst vid försäljning av nuvarande likströmsmotorer

och generator, nettokostnaden skulle utföra 31,000 kronor.

Härav skulle ena hälften bestridas av inkomsterna från Alnarps egendom

och till den andra erfordras ett anslag av 15,500 kronor. Enligt förslaget

skulle förutom nämnda föremål jämväl den till det nuvarande

elektricitetsverket hörande vindmotorn försäljas och de härför inflytande

medlen redovisas till statsverket.

Genom den i ärendet verkställda utredning torde vara ådagalagt,

att det hittills tillämpade systemet med kraft tillförsel medelst vindelektricitet

icke fyller sitt ändamål utan torde böra utbytas mot det nu

föreslagna, varigenom en ständig tillgång på erforderlig elektrisk kraft

skulle erhållas. Utskottet får därför ansluta sig till det föreliggande

förslaget, därvid dock utskottet i visst avseende hyser en från departementschefen

och de i ärendet hörda myndigheterna avvikande mening. Det

synes nämligen utskottet mindre lämpligt att nu avyttra själva vindmotorn,

vilken torde kunna användas såsom undervisningsmateriell för

lantbruksinstitutet och möjligen framdeles, då tekniken i fråga om

vindens tillgodogörande såsom kraftkälla nått en större utveckling än

vad nu är fallet, komma att vinna användning för ett eller annat ändamål.

Mot de verkställda kostnadsberäkningarna för anläggningen i fråga

har utskottet, som haft tillfälle taga del av ingivna anbud å anläggningens

utförande, icke något att erinra. Ej heller har utskottet något

att invända mot att halva kostnaden för anläggningen gäldas av Alnarps

egendoms avkastning.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Föreläsnings

kurs för

lantbrukslärare

m. fl.

(extra anslag.)

[14.]

Utskottet.

att Riksdagen må

a) till bestridande av kostnader för anordnande

vid Alnarp av en elektrisk anläggning med anslutning

till Malmö stads elektricitetsverks ledningsnät ävensom

elektrisk reservstation, å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 15,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t

att därav under innevarande år låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna vad som kan finnas erforderligt,

b) medgiva, att av Alnarps egendoms avkastning

må till bestridande av kostnader för ifrågavarande

anläggning användas ett belopp av 15,500 kronor.

15:o) Under punkten 14 bar Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen

att, för anordnande under år 1913 av en föreläsningskurs för

lantbrukslärare och konsulenter m. fl. i enlighet med de i statsrådsprotokollet

angivna huvudgrunder, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag

av 8,500 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att av tillgängliga

medel under innevarande år härav förskottsvis utanordna vad

som må finnas erforderligt.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 107—110 i statsrådsprotokollet.

Liknande föreläsningskurser som den, vartill medel nu äskas, hava

genom jordbruksdepartementets försorg två särskilda gånger anordnats,

nämligen under åren 1905 och 1908. Kostnaderna härför hava vid

dessa tillfällen gäldats från nionde huvudtitelns allmänna besparingar.

Departementschefen har nu med förmälan, att då nämnda besparingar

plägade vara ganska hårt anlitade för ändamål av olika slag, vadan

medel därifrån icke kunde med visshet påräknas för ifrågavarande ändamål

samt härtill komme, att liknande kurser även framdeles torde böra

med vissa mellantider anordnas och bliva ett bestående led i arbetet

för det svenska jordbrukets befrämjande, uttalat, det han ansåge lämpligast,

att det erforderliga beloppet äskades i form av anslag.

Otvivelaktigt torde, att döma av den livliga anslutningen till de

förut hållna föreläsningskurserna av nu förevarande slag och de värdefulla

tryckta förhandlingarna över kurserna, vara, att dessa, ägnade som

de äro att medverka till spridande i landet av de vid kurserna inhämtade

lärdomarna och rönen, hava stor betydelse för jordbrukets höjande inom

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

olika delar av landet. Utskottet vill därför uttala sin anslutning till

det nu föreliggande förslaget och då utskottet icke har något att erinra

mot beräkningen av kostnaderna för den ifrågasatta föreläsningskursen

eller mot grunderna för kursens anordnande, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för anordnande under år 1918

av en föreläsningskurs för lantbrukslärare och konsulenter

m. fl. i enlighet med de i statsrådsprotokollet

angivna huvudgrunder, å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 8,500 kronor ävensom medgiva, att

Kungl. Maj:t må äga att av tillgängliga medel under

innevarande år härav förskottsvis utanordna vad som

må finnas erforderligt.

16:o) Under punkten 15 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen utuidningsatt

till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å extra kZ>ntroiistat

för år 1914 anvisa ett anslag av 14,800 kronor. assistenter.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 111—117 i statsrådsproto-(extra anslag.)

kollet, dit utskottet tillåter sig hänvisa. [15.]

Anslag för ifrågavarande ändamål har av Riksdagen förut beviljats

för vartdera av åren 1911 och 1912 med 9,550 kronor samt för innevarande

år med 11,900 kronor. Den nu äskade höjningen av anslaget

är beroende på den för år 1914 av lantbruksstyrelsen beräknade ökningen

i elevantalet vid kurserna. Utskottet, som visserligen icke har något

att erinra vare sig mot den av departementschefen omförmälda omläggningen

av förevarande kurser eller storleken av det begärda anslaget,

men dock anser sig böra framhålla vikten därav att med hänsyn till

undervisningens ändamålsenliga bedrivande elevantalet ej sättes för

högt, hemställer,

att Riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 14,800 kronor.

17:o) Med tillstyrkan av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkten

16 föreslagit Riksdagen, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till anordnande av xitbildningskurser

för ladugårdsförmän å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 18,800 kronor.

Utbildningskurser

för

ladugårdsförmän.

(extra anslag).

[16.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Jordbruks
konsulenter.

(extra anslag.)

[17.]

Motioner.

18:o) Under punkten 17 i huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att såsom bidrag till avlöning åt tolv jordbrukskonsulenter

i Dalarne och Norrland samt åt tolv jordbrukskonsulenter i södra och

mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest, och,

vad angår konsulenterna i södra och mellersta Sverige, att vederbörande

hushållningssällskap under det år, för vilket statsbidrag sökes, på egen

bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget, anställer

en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, samt på de villkor i

övrigt Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, å extra stat för år 1914

bevilja ett anslag av 60,000 kronor, att av Kungl. Maj:t i mån av behov

för ändamålet användas.

(Statsrådsprotokollet sid. 118 och 119.)

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

särskilda inom Riksdagen väckta, till jordbruksutskottet remitterade

motioner, nr 28 i Första kammaren av herr af Ekenstam och nr 203 i

Andra kammaren av herr Larsson i Bondarve, vilka sammanstämmande

hemställt, dels att nu gällande villkor för åtnjutande av statsbidrag till

anställande av jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige, nämligen

att hushållningssällskapen under det år, för vilket statsbidrag sökes,

skola på egen bekostnad och utan anlitande av statsbidrag anställa en

eller flera jordbrukskonsulenter, skall upphöra att gälla från och med år

1914, dels att såsom bidrag till avlöning åt 12 jordbrukskonsulenter i

Dalarne och Norrland samt åt 20 jordbrukskonsulenter i södra och mellersta

Sverige å extra stat för 1914 anslå ett belopp av 80,000 kronor, att av

Kungl. Maj:t i mån av behov användas.

Beträffande vad till stöd för detta förslag anförts får utskottet

hänvisa till motionerna.

Såsom bidrag till tolv jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland

har Riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908—1911 anvisat

ett anslag av 30,000 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov för

ändamålet användas.

Vidare har Riksdagen år 1910 medgivit, att ett belopp av högst

25,000 kronor av anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket

finge, med en beräkning av 2,500 kronor till vart och ett av

tio hushållningssällskap inom mellersta och södra Sverige, användas för

anställande inom sällskapets område av en jordbrukskonsulent för det

mindre jordbruket.

På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

31

1911 års Riksdag anslag för år 1912 för båda förenämnda ändamål till

■enahanda belopp och på samma villkor som för år 1911 bestämts, och

sammanfördes därvid anslagen under en gemensam anslagstitel.

Nästlidet års Riksdag höjde anslaget för innevarande år till 00,000

kronor samt bestämde antalet jordbrukskonsulenter i södra och mellersta

Sverige, till vilkas avlöning bidrag från anslaget skulle utgå, till tolv.

Vad först angår det i motionerna framställda förslaget, att nu gällande

villkor för åtnjutande av statsbidrag från ifrågavarande anslag skola

upphöra att gälla, torde det icke kunna förnekas, att såtillvida ett missförhållande

föreligger i avseende å användningen av anslaget, att hushållningssällskapsområden,

vilka icke hava behov av mer än en jordbrukskonsulent

och på den grund icke kunna erhålla bidrag från anslaget,

komma i en ogynnsammare ställning än andra dylika områden, vilka

äro i behov av flera sådana konsulenter. Det skulle därför kunna ifrågasättas,

huruvida icke i fråga om hushållningssällskapsområden i södra

och mellersta delarna av landet med ringa folkmängd, exempelvis Gottlands,

undantag skulle kunna medgivas från de nu bestämda villkoren

och beträffande dessa områden stadgas, att statsbidrag till avlöning av

jordbrukskonsidenter finge utgå med viss del av samma avlöning. Då

emellertid en förändring av nu antydd art i förberörda villkor icke lärer

böra vidtagas utan en föregående utredning om verkan av dylika förändrade

bestämmelser, anser sig utskottet i avsaknad av en sådan utredning icke

för närvarande kunna biträda motionerna i denna del.

Då utskottet sålunda icke kan förorda förslaget om ändrade bestämmelser

rörande ifrågavarande bidrags utgående och någon höjning av

anslaget av dylik anledning icke påkallas, får utskottet, som icke heller

av annan orsak finner anslaget böra ökas, jämväl avstyrka motionärernas

framställning i övrigt.

På grund av det anförda och då utskottet icke haft något att

erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med avslag å herrar af Ekenstams

och Larssons motioner och med bifall till Kungl.

Maj:ts framställning, såsom bidrag till avlöning åt tolv

jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland samt åt

tolv jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige

under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, och, vad angår konsulenterna i södra och

mellersta Sverige, att vederbörande hushållningssällskap

/

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Vandring sr

ätt are.

(extra anslag.)

[18.]

Stipendiat i

boskapsskötsel

och mejerihushållning.

(extra anslag.)

[19-]

FredrikaBremer-förbundets

lanthushållningsskola

vid

Rimfor sa.

(extra anslag.)

[20.]

under det år, för vilket statsbidrag sökes, på egen

bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget,

anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,

samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva, å extra stat för år 1914

bevilja ett anslag av 60,000 kronor, att av Kungl.

Maj:t i mån av behov för ändamålet användas.

19:o) På grund av Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag fårutskottet

hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,

dels ett anslag av 18,000 kronor såsom bidrag till

avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland,

dels ock ett anslag av 9,000 kronor såsom bidrag

till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta

Sverige,

under villkor, beträffande båda anslagen, att

kostnaderna för vandringsrättarna i övrigt bestridas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de

villkor i övrigt, Kungl. Maj :t kan finna gott föreskriva.

20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom under punkten 19 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må till utbildande av en stipendiat

i boskapsskötsel och mejerihushållning å extra stat för

år 1914 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

21:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 20 av förevarande

huvudtitel föreslagit Riksdagen att såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor

å extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 121—126 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för vart och ett av

åren 1908, 1909 och 1910 anvisat medel till belopp av 4,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr L

33

Med bifall till Kimgl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde

1910 års Riksdag statsbidraget till nämnda skola och anvisade i sådant

avseende på extra stat för år 1911 ett belopp av 6,000 kronor, och

samma belopp blev jämväl för åren 1912 och 1913 av Riksdagen anvisat.

För nästkommande år begäres nu en höjning i anslaget med

2,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår stödes den nu begärda

anslagsökningen huvudsakligen därpå att utgifterna för skolan komme

att ökas genom höjning av lärarinnornas avlöning och bekostandet av

elevernas studieresor. Ehuru utskottet måsto ställa sig ganska tveksamt

mot att biträda ett förslag om höjning av statsanslaget till ifrågavarande

skola, vilket så nyligen som år 1911 blivit icke oväsentligen ökat från det

ursprungliga beloppet, finner sig dock utskottet, med hänsyn till skolans

allmännyttiga ändamål och på grund av den i ärendet förebragta utredningen

om behovet av det utav departementschefen tillstyrkta ökade bidraget,

kunna förorda framställningen ifråga. Utskottet vill dock härvid

framhålla betydelsen av att, då så avsevärda bidrag som det nu ifrågavarande

från statens sida lämnas till en enskild skola, en effektiv kontroll

övas däröver att skolan skötes på ett ändamålsenligt sätt och att kostnaderna

för skolan verkligen motsvara det utbyte, som erhålles av dess

verksamhet. En dylik kontroll synes lämpligen kunna ske genom inspektion

tid efter annan av vederbörande inspektör för den lägre lantbruksuudervisningen.

I detta sammanhang vill utskottet ock betona, att,

då undervisningen vid ifrågavarande skola avser att utbilda lärarinnor

vid lanthushållsskolor, det bör tagas under noggrant övervägande, huru

stort antal dylika lärarinnor som erfordras för dessa skolor och i vilken

omfattning Rimforsaskolans verksamhet med hänsyn härtill bör bedrivas.

Först sedan utredning i detta avseende skett och erfarenhet vunnits

rörande nämnda skolors behov av lärarinnor, kan nämligen närmare

överskådas, huru stort anslag som må för framtiden finnas för ändamålet

erforderligt.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke

haft något att erinra mot förevarande framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må såsom statsbidrag åt FredrikaBremer-förbundets

lanthushållningsskola vid Rim forsa

för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1914

bevilja ett anslag av 8,000 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)

Utskottet.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Lanthushållningsskolan

å

Brogård.

(extra anslag.)

[21.]

22:o) Vidare tiar Kungl. Maj:t under punkten 21 föreslagit, att

Riksdagen må till beredande av statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks

fackskola för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning

å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1914 bevilja ett

anslag av 5,500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 126—131.)

För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag på extra

stat för år 1912 ett anslag av 8,000 kronor, av vilket belopp dock 4,000

kronor voro avsedda att komma till användning redan under år 1911.

I enlighet med av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1912 års

Riksdag för samma ändamål ett anslag å 4,000 kronor å extra stat för

år 1913. Nu begäres för ändamålet ett till 5,500 kronor förhöjt belopp.

utskottet. Då utskottet genom de för understödets höjande anförda skälen

anser behovet härav ådagalagt, får utskottet under hänvisning till vad

utskottet under nästföregående punkt anfört i fråga om betydelsen av

kontroll över lanthushållningsskolans vid Rimforsa verksamhet, ävensom

utredning om det antal lärarinnor, som kan anses böra vid skolan utbildas,

vilket torde äga tillämplighet jämväl å ifrågavarande skola,

hemställa,

att Riksdagen må till beredande av statsbidrag

åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig

ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning

å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1914

bevilja ett anslag av 5,500 kronor.

Hästaveln.

Extra 23:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem
ptrsonai

vid ställer utskottet,

Fly in ge 1

hingstdepå.

(extra anslag.) att Riksdagen må för bestridande av kostnad

[22.] för extra personal vid Flyinge hingstdepå å extra stat

för år 1914 bevilja ett anslag av 4,630 kronor.

Åtgärder för 24:o) Under punkten 23 i huvudtiteln har Kungl. Maj:t vidare

inhemska föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

as samman. 20 000 kronor att under de villkor, Kungl. Makt må bestämma, utgå

[23.]

s. 35 Kontrollera mot PDF

■Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

35

för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige förekommande

s. k. lantbästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska

häststammar».

(Statsrådsprotokollet sid. 132—159.;

I skrivelse den 6 maj 1903 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

täcktes efter verkställd utredning vidtaga de åtgärder, som från statens

sida Unge anses erforderliga för befrämjandet av vår inhemska hästavel.

Med anledning av såväl denna skrivelse som framställningar av

stuteriöverstyrelsen, ett flertal hushållningssällskap eller deras förvaltningsutskott,

hushållningssällskapens ombud och styrelsen för hingstuppfödningsanstalten

vid Vången ävensom åtskilliga föreningar och enskilda

personer i fråga om ytterligare åtgärder i skilda hänseenden för

hästavelns främjande, medgav Kungl. Maj:t den 5 juni 1909 på hemställan

av chefen för jordbruksdepartementet, att högst fem sakkunniga

personer finge tillkallas att inom nämnda departement biträda med utredning

och utarbetande av förslag i fråga om åtgärder för främjande

av landets hästavel, med särskilt fästat avseende vid tillvaratagandet

av inhemska häststammar och uppfödning inom landet av avelshingstar

samt beträffande ämnen, som därmed hade samband. På grund härav

tillkallade bemälde departementschef för berörda uppdrags fullgörande

fem sakkunniga, vilka sedermera under år 1911 avgåvo betäukande i ämnet.

De sakkunniga hava i sitt betänkande under olika rubriker framlagt

förslag rörande dels åtgärder för tillvaratagande av inhemska

häststammar, dels bevaringspris för ston av ädelt slag, dels unghingstbeten,

konsulenter och föreningar i hästavelssyfte, dels obligatorisk hingstbesiktning,

dels rasstamböcker, dels avelspris vid kapplöpningar och travtävlingar,

dels ock ändringar i hästpremieringsreglementet.

Efter att hava lämnat redogörelse för en av de sakkunniga verkställd,

ingående undersökning av det i landet befintliga hästmaterialet,

hava de sakkunniga uti den nu föreliggande frågan vidare anfört, bland

annat, följande.

Genom noggrann prövning av alla härvid inverkande omständigheter

hade de sakkunniga kommit till den uppfattning, att med inhemska

häststammar borde förstås inom vissa delar av vårt land förekommande

typer av en s. k. lanthäst med nordiskt underlag, föga eller i

jämförelsevis mindre grad påverkade av olikartat avelsmaterial, sådant

som de moderna kulturraserna av varm- och kallblodigt slag.

Dylika inhemska häststammar, vilka motsvarade vederbörande orters

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

behov och sålunda befunnes hava verkligt existensberättigande, borde,

enligt de sakkunnigas mening, omhändertagas och inom det, nordsvenska

hästavelsarbetets ram och riktlinjer föras framåt som inliemskt hästslag.

När sålunda de sakkunniga föresloge dessa häststammars inrymmande

inom den nordsvenska hästavelsgrenen, bland annat på den

grund, att de hade sin största betydelse för nordsverige och andra delar

av landet med liknande krav på häst, följde därav jämväl, att de i och

med detsamma skulle vara berättigade till understöd av staten genom

premiering. Då emellertid ända intill 1900-talets början dessa inhemska

häststammar starkt och menligt påverkats av planlösa korsningar med

kallblodiga kulturraser samt föga eller intet därförut blivit gjort för

deras räddande undan korsningsivern och föf deras utveckling inom

sig, ansåge sig de sakkunniga knappast behöva giva några ytterligare

skäl för behovet och önskvärdheten av åtgärder, utöver premieringen,

för dessa häststammars höjande till vad de för vissa delar av vårt land

hade förutsättning att bliva. De sakkunniga ansåge sig dock böra bland

sådana skäl nämna de krav på olika hästtyper, som framkallades av landets

säregna geografiska läge och synnerligen skiftande lokala förhållanden

samt den i vårt land, liksom utanför dess gränser, gjorda erfarenhet,

att det hästslag, som sedan gammalt anpassat sig efter ortsförhållandena,

där även säkrare utvecklades och, särskilt vad anginge landets

mindre fruktbara och kargare delar, lättare fördes framåt, än fallet

vore med dit införda främmande hästslag. De sakkunniga hade härvid

även räknat med den betydelse för landets försvar, vilken måste anses

ligga däri, att landet ägde en inhemsk stock av rörliga, förnöjsamma

och härdiga hästar för trängens och artilleriets behov.

1 fråga om de åtgärder, som borde vidtagas för nu ifrågavarande

inhemska häststammars tillvaratagande och utveckling, hava de sakkunniga

uttalat, att den av Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands

och Jämtlands läns hushållningssällskap anlagda hingstuppfödningsanstalten

vid Vången borde, naturligtvis mot vissa garantier och villkor,

däribland erforderlig utvidgning av anstalten samt försäljning av hingstar

även utom de i densamma direkt intresserade fyra länen, under

de närmaste åren och så länge behov därav kunde anses föreligga,

understödjas med, förutom avgiftsfri upplåtelse av militiebostället Vången,

ett årligt statsanslag av förslagsvis 10,000 kronor.

Men det syntes de sakkunniga ej nog med, att staten på sådant

sätt lämnade understöd för utveckling av inhemskt hästmaterial.

Stora områden funnes nämligen i vårt land, vilka, ehuru lämpade

för sådan hästavel, som här vore i fråga, svårligen kunde, åtminstone

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

37

ej omedelbart, draga fördel av arbetet vid nämnda anstalt. Det syntes

då rättvist, att praktiska strävanden för tillvaratagande och utveckling

av inhemskt hästmaterial även på andra orter och på annat sätt, än förut

nämnts, måtte kunna ställas i utsikt att erhålla behövligt understöd av staten.

Härvid syftades närmast på trakter med något intensivare jordbruk

och styvare jordmån, å vilka det behövdes en kraftig, men samtidigt

rörlig och härdig häst. Fråga hade då varit, om det funnes någon

typ inom den nordsvenska hästavelsgrenen, som kunde anses besitta

särskild möjlighet till ytterligare utveckling i berörda riktning. De sakkunniga

hade under sina resor ägnat en ingående uppmärksamhet åt

detta spörsmål och därvid kunnat konstatera, att på olika trakter, särskilt

i Norrland, förekomme individer av sådan typ, vilken syntes i

särskild grad besitta möjlighet till önskvärd utveckling mot grovlek och

massa med bibehållen rörlighet. Denna uppfattning hade styrkts särskilt av

iakttagelser vid eu av de sakkunniga omnämnd hästuppvisning i Östersund

samt vid mönstringarna av hingstbesättningen vid Yången och av

den nordsvenska hästavdelningen vid 21 allmänna svenska lantbruksmötet

i Örebro, där ett flertal framstående exemplar av denna typ framvisats.

Ett avelsarbete med lämpliga individer av denna typ borde

kunna berättiga till särskilt understöd av statsmedel, dock under förutsättning,

att detta avelsarbete ej vore ägnat att förorsaka splittring i

eller hota en redan förut pågående, mot traktens behov svarande hästavel

samt att avelsarbetet målmedvetet påbörjats och jämväl visat sig

äga förutsättning att bliva av verklig betydelse för trakten i fråga.

Vidare ville de sakkunniga framhålla, att särskilt statsunderstöd

med fog syntes kunna ifrågasättas jämväl för uppmuntrande av hästavelsarbetet

å trakter, varest de lokala förhållandena vore kargare än

i allmänhet i Norrland och till följd därav behov av mindre hästar gjorde

sig gällande. Sålunda ansåge de sakkunniga den i betänkandet omnämnda,

för Dalsland karakteristiska hästtypen, dalbohästen, kunna vara förtjänt

av statsunderstöd, för såvitt sådana småhästar fortfarande syntes vara

existensberättigade såsom för orten gagneliga. Likaledes syntes något

statsanslag för praktiska åtgärder till vidmakthållande av skogsrussaveln

å Gottland kunna, med hänsyn till denna hästras’ säregna beskaffenhet,

vara berättigat.

Då det emellertid icke'' kunde vara möjligt att med exempel belysa

alla de fall, där ett verkligt berättigat behov av statsbidrag uti nu ifrågavarande

syfte kunde komma att föreligga, ville de sakkunniga inskränka

sig till ovan lämnade antydningar. Det läge nämligen i öppen dag, att

på ett sådant område som det ifrågavarande borde, under förutsättning

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet,

att medel funnes föi'' ändamålet tillgängliga, åt Kungl. Maj:t överlämnas

att efter prövning i varje fäll avgöra, om bidrag vore erforderligt samt

under vilka villkor det borde utgå. Tillvägagångssättet skulle då bliva,

att det underdistrikt, den grupp av underdistrikt eller avelsområden,

eller den sammanslutning av enskilda uppfödare, som målmedvetet arbetade

på utvecklingen av inhemskt hästslag och som kunde påvisa, att

arbetet härför redan ägde eller hade utsikt att uppnå sådan betydelse,

att bidrag från statens sida kunde anses befogat och erforderligt, hade

att därom göra framställning hos Kungl. Maj:t, som då genom sitt centrala

organ i hästavelsfrågor, stuteriöverstyrelsen, läte undersöka förhållandet

för att, med ledning av styrelsens yttrande och förslag i ärendet,

besluta utan att på förhand vara bunden av vissa former eller villkor

för anslags utdelande.

I detta sammanhang ansåge sig de sakkunniga dock böra framhålla,

att de mera direkt ingripande åtgärder, som för uppmuntrande avdylik

inhemsk hästavel borde understödjas med statsmedel, syntes vara

sådana, som avsåge förberedande anteckningar om bästa, till sin typ mest

likartade avelsdjur, utväl jande av lämpliga hingstföl och deras rationella

uppfödande ävensom frisedelsutdelning.

Rörande storleken av det belopp, som skulle krävas för nu berörda

ändamål, kunde — utom vad angiuge anslaget till Vångenanstalten —

endast sannolikhetsberäkningar göras, och hade de sakkunniga därför ej

något att erinra mot beloppet av den anslagssumma, 20,000 kronor, som

föreslagits uti de vid 1909 års riksdag av friherre N. T rölle in. fl. i

Första kammaren och av O. Nyländer m. fl. i Andra kammaren väckta

motioner rörande anslag till föreningar för tillvaratagandet av de inhemska

häststammarna.

Departementschefen har i fråga om anslagets användning uttalat

att några bestämda regler för understöds utdelande och åtnjutande icke

nu torde böra fastslås, utan att det bör bliva beroende av Kungl. Maj:ts

prövning i varje särskilt fäll att besluta om medlens användning och

villkoren därför. Så mycket har departementschefen dock ansett redan

nu vara klart, att statsbidrag från det ifrågasatta anslaget må utgå

allenast till hushållningssällskap, grupp av dylika eller sammanslutning

av enskilda uppfödare samt blott för sådant arbete på utvecklingen av

inhemskt hästslag, som kan anses vara av verklig betydelse.

Utskottet har av den förebragta utredningen funnit det vara visat,

att det vore önskligt, att arbetet på vidmakthållande av inhemska häststammar

må kunna främjas genom understöd av statsmedel utöver vad

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

39

som sker genom statspremieringen. I Riksdagens skrivelse av den 6

maj 1903 har också Riksdagen lagt särskild vikt vid behovet att stödja

denna del av avelsarbetet. De åtgärder, som kunna ifrågakomma för

främjandet av inhemska häststammar, torde dock vara av så mångskiftande

art, att först erfarenheten lärer kunna lämna någon ledning härvidlag,

och för närvarande synes man endast med bestämdhet härvid kunna

påvisa det arbete, som under en följd av år bedrivits vid hingstuppfödningsanstalten

vid Vången samt möjligen åtgärderna för bevarande

av skogsrussen på Gottland.

Utskottet, som således icke har någon erinran att göra mot vad

departementschefen anfört rörande sättet för utdelning och villkoren för

åtnjutande av understöd, men som förutsätter, att härvid icke åstadkommes

någon splittring i det med framgång redan bedrivna nordsvenska

avelsarbetet i landets nordliga och västra delar, hemställer,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 20,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Magt må bestämma, utgå för tillvaratagande

och utveckling'' av sådana i Sverige förekommande

s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen

»inhemska häststammar».

25:o) Uti en inom Andra kammaren av herr Jönsson i Slätåker

väckt, till jordbruksutskottet remitterad motion, nr 148, har hemställts,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 40,000

kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utdelas såsom

bevaringspremier för ston av ädelt slag.

Till stöd härför har anförts följande:

»I anslutning till vad som anförts i årets statsverksproposition

under nionde huvudtiteln rörande höjandet av den ädla hästaveln inom

vårt land, ber jag få fästa Riksdagens uppmärksamhet å några synpunkter

i denna fråga.

Medan aveln av vårt lands kallblodiga hästraser numera är jämförelsevis

tryggad på grund av lättare avsättningsmöjligbeter, synes

däremot framtiden för aveln av den varmblodiga hästen vara ganska

oviss. Visserligen har ju staten allt sedan 1600-talet genom anslag

understött aveln av den ädla hästen, väl inseende dess stora betydelse

för landet, men har tyvärr detta understöd under senaste åren visat sig

alltför otillräckligt, för att landet under kommande år skulle kunna

påräkna en säker tillgång på ädlare hästar. Aveln av den ädla hästen

Bevaringsp

remier för

ston av ädelt

slag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

befinner sig, som sagt, tyvärr för närvarande i stillastående om ej rent

av i tillbakagång, och vore det därför synnerligen lämpligt, om staten

nu genom ett kraftigt ingripande ville söka förhindra, att denna avels

fortbestånd törhända alldeles äventyras.

Flerstädes hava röster höjts inom vårt land i avsikt att råda bot

för nuvarande förhållanden rörande den ädla hästaveln och en hel del

förslag hava därvid kommit till synes. Ett av dessa förslag, som för

övrigt av nästan alla dem, som uttalat sig i denna fråga, synts innebära

stora fördelar, är förslaget med de s. k. bevaringspremierna åt ston, såsom

varande enda sätt för bevarande av aveln utav tillräckligt antal för

remontuppfödning lämpliga ston. Ett annat uppslag i denna fråga är

utlämnandet av statsverket genom vederbörande hushållningssällskap av

räntefria lån till uppfödare av ädla hästar för inköp av till remontaveln

lämpliga ston.

Chefen för jordbruksdepartementet förordar i sitt utlåtande i denna

sak detta senare förslag, då statsverket enligt detsamma ej skulle

behöva åsamkas så stor kostnad som enligt det förra, samt det dessutom

i effektivitet vore fullt jämnställt med förslaget om bevaringspremier.

Mig synes visserligen detta förslag med räntefria lån vara synnerligen

gagneligt för främjandet av den ädla hästaveln, men finner jag

icke desto mindre, att bevaringspremieförslaget vore det mest lämpliga

och det, som enligt min åsikt, snabbast skulle leda till önskvärt resultat.

Synnerligen tilltalande har jag funnit stuteriöverstyrelsens utlåtande i

frågan av den 29 september 1908, och jag är böjd att tro, att den

anordning, som däri föreslås, skulle giva ett gott stöd åt främjandet av

den ädla hästaveln inom vårt land. Enligt verkställda beräkningar

skulle införandet av de ifrågavarande bevaringspremierna för de närmaste

årens behov kräva ett särskilt anslag av 40,000 kronor årligen.

Med stöd av vad jag sålunda anfört och i anslutning till stuteriöverstyrelsens

berörda utlåtande anhåller jag få föreslå — — —.»

Såsom motionären framhåller, erbjuda sig vid det understödjande

av den ädla hästaveln, vilket synes vara erforderligt för densammas uppehållande

i den utsträckning, som kräves för att arméns behov av hästar

skall kunna fyllas inom landet, huvudsakligen tvenne utvägar, nämligen

införande av bevaringspremier för ädla fölston och bildande av en

lånefond för utlämnande av räntefria lån för inköp av ädla fölston. Den

utredning, som i avseende å dessa utvägar förebragts i huvudtiteln å

sid. 160—182, synes utskottet fullt uttömmande.

Därav framgår, att utlämnande av räntefria lån till stoinköp, vilket

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.

41

system redan blivit prövat inom liera hushållningssällskap, torde komma

att visa sig verka kraftigt understödjande på den ädla hästaveln, samt

att detta system kommer att draga väsentligt liigre kostnader än införandet

av bevaringspromior. Då vidare utskottet i likhet med föredragande

departementschefen anser, att det icke torde kunna ifrågasättas

att anlita båda sätten samtidigt och utskottet i annat sammanhang tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts förslag om bildande av en lånefond för

utlämnande av räntefria lån till inköp av ädla avelston, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må avslå herr Jönssons ifrågavarande

motion.

2G:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 24 i huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

10,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå

för understödjande av stamboksföring rörande hästar.

(Statsrådsprotokollet sid. 182—197.)

För närvarande finnas bestämmelser om stamboksföring i prernieringsreglementets

8 § av huvudsakligen följande innehåll. Därest hushållningssällskap

önskar, att stambok skall införas inom underdistriktet,

uppgör sällskapet förslag, som granskas och, om det gillas, fastställes

av stuteriöverstyrelsen. Tiden för stambokens uppläggande bestämmes till

högst 10 år efter fastställelse^ och anses stamboken införd vid den bestämda

tidens utgång. Hästar av varm- och kallblodigt slag införas i samma

stambok, men under skilda huvudavdelningar samt olika kallblodiga slag

inom särskilda underavdelningar. När stambok upplägges och ännu

mer sedan den införts, skärpas villkoren på härstamning hos de hästar,

som kunna premieras och intagas i stamboken.

De i föregående punkt omförmälda sakkunniga, vilka jämväl avgivit

yttrande i fråga om stamboksföringen, hava föreslagit införandet

av rasstambok för envar av de enligt gällande hästpremieringsreglemente

premieringsbara hästraserna med undantag, åtminstone

tillsvidare, av clydesdalerasen, vars förekomst och användning i vårt

land för närvarande syntes vara alltför ringa för att påkalla en officiell

stamboksföring, samt i ämnet vidare anfört bland annat följande.

Beträffande rasstamböckernas förande erbjöde sig två olika utvägar.

Sålunda kunde stamboksföringen förläggas till den centrala ledningen

av landets hästväsende, stuteriöverstyrelsen, på det sätt, att

därstädes utfördes det egentliga byråarbetet, varemot granskningen av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) 6

Stamboksföring.

(extra anslag1.)

[24.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

de till inregistrering anmälda hästarna skulle utföras av vederbörande

premieringsnämnder och insändandet av alla för ändamålet erforderliga

uppgifter ske genom härtill utsedda länsombud.

Den andra utvägen grundade sig på föreningsväsendet, så att en

förening eller sammanslutning av flera underdistrikt för varje ras omhänderhade

stamboksföringen, på sätt redan ägde rum genom stamboksföreningen

för svenska ardennerhästen och, vad rörde de fem norrländska

länen ävensom Kopparbergs län, genom en sammanslutning

mellan dessa läns hushållningssällskap.

En anordning med förläggande av stamboksföringen till stuteriöverstyrelsen

komme emellertid helt naturligt att för staten medföra

avsevärda kostnader för arbetets utförande. Hos styrelsen funnes för

närvarande anställd endast en tjänsteman, en sekreterare, och denne

vore redan nu så upptagen av arbete i och för sin tjänst, att det icke

kunde förväntas, att lian skulle bliva i stånd att taga annan befattning

med stamboksföringen än ett övervakande av dess behöriga gång. Det

skulle fördenskull bliva nödvändigt att för stamboksarbetet i fråga

anställa ytterligare arbetskrafter hos styrelsen, en åtgärd, som de sakkunniga

emellertid icke ansåge sig kunna för detta ändamål ifrågasätta.

Ett dylikt centraliserande av stamboksföringen hos stuteri överstyrelsen

skulle vidare fordra, att arbetet med granskning av det till införande

anmälda hästmaterialet måste, såvida icke härför skulle såsom statstjänsteman

anställas särskild stambokssekreterare för varje ras, läggas

på premieringsnämnderna. Anställandet såsom statstjänstemän av dylika

stambokssekreterare syntes emellertid på grund av ekonomiska skäl icke

kunna ifrågasättas. Och premieringsnämnderna vore redan nu så upptagna

av sitt uppdrag, att ett ytterligare ökande av deras åligganden

kunde komma att bereda allvarliga svårigheter vid besättandet av platserna

i premieringsnämnderna, varjämte sådan ökning i nämndernas

arbete i månget fall skulle nödvändiggöra ökat antal premieringsdagar.

Till följd härav ansåge sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka förläggandet

av stamboksföringen till stuteriöverstyrelsen med premieringsnämnderna

såsom biträdande organ i detta avseende.

Den andra utvägen för stamboksarbetets utförande, vilken kunde

anses redan vara delvis beträdd och prövad, nämligen att låta en förening

eller annan sammanslutning för varje ras omhänderhava stamboksföringen,

syntes däremot kunna utan allt för avsevärda svårigheter

eller kostnader leda till målet. De sakkunniga, som noga tagit del avvad

stamboksföreningen för svenska ardennerhästen härutinnan åtgjort,

hade i resultatet av denna förenings arbete ansett sig tiga bevis härför

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

43

och hölle före, att den väg, å vilken denna förening inslagit, med

tämligen stor visshet kunde antagas leda till eu ordnad stamboksföriug

av hela landets avelsmaterial av rasen i fråga.

Stamboken över nordsvenska hästar, som hittills omfattade endast

Norrland och Dalarna, således likvisst det huvudsakliga området för

denna ras, syntes även utan svårighet kunna utvidgas att omfatta hela

landet, vare sig dess utgivande fortfarande omhänderhades av de hushållningssällskap,

som genom eu särskild styrelse utgivit dess hittills

utkomna band, eller överlätes åt en av uppfödare utav nordsvenska

hästar bildad förening.

För den ädla hästaveln ställde sig förhållandet i viss mån annorlunda.

Visserligen hade även för denna hästavels befrämjande eu

förening bildats, som på sitt program upptagit jämväl förande av stambok,

men ännu vore icke bekant, huruvida från det viktigaste avelsområdet

härvidlag, de båda skånska länen, någon anslutning till föreningen

komme att äga rum. Åven om så bleve förhållandet, kunde det

emellertid likväl tänkas vara fördelaktigt att icke störa det redan genom

stuteriboken för Skåne pågående arbetet, utan att detta finge fortgå

såsom hittills, dock för framtiden omfattande endast den ädla hästen,

samt att låta den nybildade föreningen inskränka sig till att upplägga

en gemensam stambok för övriga delar av landet, där ädel hästavel

bedreves. Enligt de sakkunnigas mening skulle även detta vara ett

gott uppslag, som komme att uppfylla de flesta av de önskemål, som i

det föregående uppställts rörande stamboksföring, och till följd därav

även vara värt det understöd från statens sida, som vore en nödvändig

förutsättning för och berättigat vid en mera omfattande stamboks

förande. Tv om stamböckerna för den nordsvenska hästen och för

ardennerhästen komme att utvidgas att omfatta lida landet, syntes det

knappast vara antagligt, att något underdistrikt, utöver de skånska,

skulle finna anledning att upplägga särskild stambok för ädel hästavel.

Skulle likväl inom något underdistrikt komma att drivas en så avsevärd

ädel hästavel, att det kunde bliva fråga om uppläggning av stambok

ensamt för detta underdistrikt, syntes det emellertid, som om det vore för

överskådligheten av landets ädla hästavel lämpligare, om underdistriktet

inginge i endera av ovan angivna stamböcker för hästar av ädelt slag.

Redan nu åtnjöte stamboksföreningen för svenska ardennerhästen

för sin stamboksföring ett årligt statsuuderstöd, vilket de senaste åren

utgått med 1,000 kronor och för år 1911 höjts till 2,000 kronor. Men

även denna summa syntes med fortgående utveckling och omfattning

av ifrågavarande stamboksarbete erfordra någon höjning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

För införande och fullföljande av stamböcker för de olika raserna

skulle, i överensstämmelse härmed och enligt de beräkningar, de sakkunniga

i övrigt kunnat göra, i årligt bidrag från staten erfordras

beträffande den ädla hästaveln 4,000 kronor, eventuellt fördelade

med 1,500 kronor till förandet av stamboken för Skåne och 2,500 kronor

till stamboksföring för landet i övrigt;

beträffande aveln av den nordsvenska hästen 3,000 kronor; och

beträffande ardenneraveln 2,500 kronor.

När de sakkunniga sålunda ansett sig böra föreslå statsunderstöds

beviljande för införande av rasstamböcker, hade de emellertid därmed

icke velat föreslå upphävandet av de enligt premieringsreglementet nu

gällande bestämmelser rörande länsstamböcker. Det kunde ju möjligen

tänkas, att ett eller annat av de underdistrikt, som redan vidtagit förberedelser

för länsstamboks förande, önskade fortgå på den inslagna

vägen, och detta borde då stå underdistriktet öppet, varvid det likväl

icke borde erbjudas utsikt att härtill erhålla statsbidrag, enär sådant,

enligt de sakkunnigas bestämda åsikt, borde utgå uteslutande för rasstamböcker,

omfattande större avelsområden.

Beträffande rasstamböckers införande och vad därmed ägde sammanhang

borde föreskrift lämnas genom intagande av erforderliga bestämmelser

i hästpremieringsreglementet, och hava de sakkunniga avgivit

förslag härtill.

De sakkunniga hava vidare såsom sin bestämda åsikt uttalat, att

för intagande i stambok borde tillsvidare fordras premiering i viss

högre klass eller motsvarande värdesättning för överåriga ston och

att således ej blott föreskriven härstamning skulle berättiga därtill.

Vidkommande slutligen frågan om viss härkomst för hästs intagande

i rasstambok, ansåge de sakkunniga med hänsyn till den olika

fordran, som inom skilda avelsgrenar i detta hänseende tillsvidare kunde

anses befogad, det böra lämnas åt stuteriöverstyrelsen att vid fastställelse

av stamböckerna ifråga lämna erforderliga bestämmelser härutinnan.

På grund av vad sålunda anförts hava de sakkunniga hemställt

om anvisande av ett belopp utav 10,000 kronor årligen att ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande för att, i enlighet med de av de sakkunuiga

angivna grunder, utdelas för rasstamböckers förande.

Mot de sakkunnigas förslag i fråga om rasstamböcker hava reservationer

avgivits av två bland dem, vilka funnit det av de sakkunnigas

flertal framställda förslaget om införande av s. k. rasstamböcker sakna

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 1.

45

förutsättningar att på ett bättre och säkrare sätt än hittills lösa staniboksfrågan

utan ansett nu gällande bestämmelser om stamböcker

till fyllest.

Stuteriöverstyrelsen har för sin del biträtt reservanternas yttrande

i ämnet.

1 likhet med föredragande departementschefen anser utskottet, att

betydelsen för hästaveln av eu väl ordnad och genomförd stamboksföring

är oomtvistad samt att det nuvarande tillståndet på detta område

emellertid icke är sådant, att fullt gagn av stamboksarbetet vinnes.

Härför fordras, att detta arbete på ett eller annat sätt utvidgas, så att

allt större delar av landets liästavel underkastas stamboksföring.

1 avseende på det lämpligaste sättet för ordnande av denna stamboksföring

kan emellertid utskottet icke finna annat än att de i propositionen

åberopade sakkunnigas majoritet synes hava anfört de mest

övertygande skälen för sin uppfattning, att det slutliga målet för stamboksföringen

bör vara att djur av samma ras och typ sammanföras i

enhetliga rasstamböcker, och att de lokala s. k. länsstamböckerna, vilka

i samma volym införa helt skilda raser, visserligen kunna anses utföra

ett viktigt, men dock endast förberedande stamboksarbete. Rörande de

två viktigaste kallblodiga raserna i vårt land, den nordsvenska och

ardermern, har föredragande departementschefen också visat sig dela

denna uppfattning, då han förklarat sig icke anse befogat att från

ifrågasatt understöd utesluta vare sig stamboksföreningens för svenska

ardennerhästen stamboksarbete, då ju detta visat sig vara till stor nytta

för landets ardenneravel, eller den stambok över nordsvenska hästar,

som redan nu föres gemensamt för denna hästras’ huvudsakliga avelsområde,

Norrland och Dalarna.

Att för den ädla aveln, vars huvudsakliga och ur statssynpunkt

enda ändamål är att producera den typ av hästar, som lämpar sig för

vår armés behov, andra principer skulle kunna anses vara gällande

synes utskottet uteslutet. I full anslutning till de uttalanden, som i

propositionen göras i sammanhang med förslag till räntefria lån för

stoinköp, finner utskottet det synnerligen ändamålsenligt att söka koncentrera

den ädla hästaveln till vissa av naturen och odlingen därtill

särskilt danade områden, och då dessa till huvudsaklig del äro belägna

inom landets sydligare delar, lärer icke någon svårighet förefinnas att

för denna avel upplägga gemensam stambok, i synnerhet om överinseendet

över dennas förande överlåtes åt stuteriöverstyrelsen med

Vtskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

biträde av de med densamma intimt samarbetande premieringsnämnderna.

Utskottet, som således finner, att det begärda anslaget bör användas

för att stödja upprättande av stamböeker omfattande vardera eu

enda av de i landet premieringsbara raserna, hemställer,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 10,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Maj: t må bestämma, utgå för understödjande

av stamboksföring rörande hästar.

Statistutcri

å Ottenby.

(^extra anslag.)

[25.]

27:o) Kungl. Maj:t liar vidare föreslagit Riksdagen att i avbidan

på den proposition angående upprättande av ett statsstuteri å Ottenby

kungsladugård, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till Riksdagen,

å extra stat för år 1914 beräkna ett anslag av 388,550 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för Riksdagen

anmäla.

Avclscentra

för nötboskap.

(extra anslag.)

[26.]

28:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 26 i huvudtiteln

föreslagit Riksdagen dels att, såsom bidrag till upprätthållande av de

år 1911 utsedda avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 11,000 kronor, dels ock att, såsom bidrag till

bestridande av kostnaderna för förnyad tävling för utseende av avelscentra

för nötboskap, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

16,000 kronor, varigenom det anslag, som skulle erfordras för år 1914,

komme att sammanlagt uppgå till 27,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 199—210.)

År 1902 begärde Kungl. Maj:t första gången hos Riksdagen

anslag till bildande och upprätthållande av avelscentra lor nötboskap.

Det härtill erforderliga bidraget av statsmedel beräknades då till sammanlagt

108,600 kronor. Av detta belopp skulle 35,600 kronor tagas

från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns

förädling, och återstoden, 73,000 kronor, avsågs skola gäldas genom

särskilda anslag å extra stat under åren 1903—1910. 1 sammanhang

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbrukxutskvttehs utlåtande. Nr 1.

47

härmed utvecklade föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

den 11 januari 1902 huvudgrunderna för själva tävlingarna

för utseende av avel scentra. Riksdagen gillade i allt väsentligt den

sålunda framlagda planen och anvisade därefter för vart och ett av åren

till och med 1910 de för ändamålet beräknade beloppen. Avelscentra

vid denna tävling utsågos år 1901».

År 1908 gjorde Kung!. Maj:t framställning till Riksdagen om

anordnande av förnyad tävlan för utseende av avelscentra. I statsrådsprotokollet

för den 13 januari 1908 rörande detta ämne utvecklades den

plan, som syntes böra följas för donna förnyade tävlan, vilken plan i

åtskilliga hänseenden avvek från den, som tillämpats vid de förut anordnade

tävlingarna. De nya tävlingarna skulle i likhet med de föregående

fortgå under två år och alltså vara avslutade vid utgången

av år 1910. Kostnaderna för dessa tävlingar jämte upprätthållande av

de vid dem utsedda avelscentra beräknades till 112,000 kronor, varav

27.000 kronor avsågos skola under åren 1911—1915 tagas från avkastningen

av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling samt

återstående 85,000 kronor beräknades skola såsom anslag å extra stat

beviljas av statsmedel med 12,000 kronor för vartdera av åren 1909

och 1910, med 17,000 kronor för år 1911 och med 11,000 kronor för

vart och ett av de följande åren till och med år 1915.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit gillades av Riksdagen, som

för ändamålet å extra stat för vartdera av åren 1909 och 1910 anslog

12.000 kronor, för år 1911 17,000 kronor samt för vartdera av åren

1912 och 1913 11,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning avser förutom anvisande

av ett belopp av 11,000 kronor till de redan beslutade avelscentertävlingarna,

att medel jämväl måtte anvisas för förnyade dylika

tävlingar under åren 1914—1920. Det härför erforderliga beloppet har

beräknats till 122,000 kronor. Oaktat lantbruksstyrelsen sökt att begränsa

kostnaderna till det minsta möjliga, överstiger likväl sistnämnda

summa den, som beräknats för de under innevarande avelscenterperiod

anordnade tävlingarna och för upprätthållande av nuvarande avelscentra.

Till huvudsaklig del läge enligt vad lantbruksstyrelsen anfört

orsaken härtill dels i den ökning, som kunde förväntas i antalet

tävlande fjällrasbesättningar, vilket antal nu beräknats komma att uppgå

till 22 mot endast 13 vid förra beräkningen, dels ock i den omständigheten,

att, medan dessa senare legat inom ett jämförelsevis begränsat

och lätt tillgängligt område, de förra kunde antagas komma

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att ligga spridda över hela Norrland och Dalarna, i flera fall på

betydligt avstånd från järnvägs- eller ångbåtskornmunikation. Då

det måste betraktas som en särskilt för Norrland synnerligen stor fördel,

att avelscentra vore jämnt fördelade över hela avelsområdet, borde

emellertid enligt lantbrnksstyrelsens åsikt de ökade kostnader, som

härav skulle förorsakas, avsevärt komma att bidraga till uppnåendet

av det med dessa tävlingar avsedda ändamålet.

Vidare borde anmärkas, att i ovan anförda kostnadssumma inginge,

i motsats till vad förut varit fallet, även kostnaden för utarbetandet och

tryckningen av berättelsen över tävlingarna och deras resultat, vilken

kostnad på grund av det myckna tabelltrycket kunde beräknas uppgå

till ett belopp icke understigande 4,000 kronor.

Till bestridande av ovannämnda kostnader, 122,000 kronor, har

lantbruksstyrelsen beräknat, att 27,000 kronor skulle kunna under åren

1916—1920 utgå av avkastningen från fonden för svenska hornboskapsoch

fåravelns förädling, vars avkastning till och med år 1915 vore avsedd

att tagas i anspråk för de nuvarande avelscentra. Återstoden av

kostnadssumman, 95,000 kronor, har synts böra äskas att under nedan
-

nämnda år

utgå med följande belopp:

år

1914 ..............................................

.... kronor 16,000

—

11

1915 ..........................................

..... „ 14,000

—

11

1916 ..............................................

..... „ 17,000

—

11

1917 ..............................................

..... „ 12,000

—

1918 .............................................

......, 12,000

—

11

1919 ..............................................

..... „ 12,000

—

11

1920 .............................................

..... „ 12,000

—

tillhopa kronor 95,000

Förslaget om de nya tävlingarna innefattar åtskilliga förändringar

i nu gällande bestämmelser. Sålunda skulle, bland annat, nötkreatursbesättningar

av svartbrokig låglandsras nu icke medtagas i tävlingen.

Såsom skäl härför har anförts, att hittills endast en, redan förut såsom

synnerligen framstående känd besättning av denna ras deltagit i tävlan,

samt att förädlingsverksamheten inom denna ras numera torde hava

fortskridit så långt, att avelscenterinstitutionen för densamma ej längre

syntes erforderlig. Fn annan förändring avser höjning av procenttalet

djur av ren ras. För nedbringande av kostnaderna har föreslagits

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

49

bland armat en nedsättning i penningprisen för besättningar av fjällras

från högst 1,000 och minst 500 kronor till högst 500 och minst 300

kronor.

Härjämte har antalet av de besättningar, som skola kunna godkännas

såsom avelscentra, ansetts kunna begränsas till 10 för ayrshireras

och 15 för fjällras.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren av herr Ekerot väckt motion, nr 57, däri hemställts,

att Riksdagen ville avslå den kungl. propositionen i vad den

avser anslag till förnyad avelscentertävlan för ayrshiredjur samt att

Riksdagen ville bevilja 300,000 kronor att genom hushållningssällskapen

i mellersta och södra Sverige och under de villkor Kungl. Maj:t kan

föreskriva för inköp av goda avelstjurar tillhandahållas tjur- och avelsföreningar.

I avseende å skälen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning i vad den rör upprätthållandet

av de år 1909 upprättade avelscentra föranleder från utskottets

sida icke någon erinran.

Vad härefter angår den i ärendet väckta motionen synes motionären

utgå från den uppfattningen, att tävlingar vid avelscentra skulle

åtminstone vad angår ayrshirerasen vara utan betydelse för vår kreatursavel

och borde därför enligt hans förmenande dylika tävlingar icke

vidare äga rum utan i stället tjur- eller avelsföreningarna sättas i tillfälle

att medelst lån, som tillhandahölles dem från en för ändamålet särskilt

inrättad lånefond, inköpa avelstjurar. Till denna åsikt kan utskottet för

sin del icke ansluta sig, då avelscentertävlingarnas och nämnda föreningars

verksamhet allenast utgöra olika led i en strävan mot ett gemensamt

mål, främjandet av vår boskapsskötsel. Utskottet vill ingalunda underskatta

betydelsen av det arbete på ifrågavarande område, som jämväl föreningarna

kunna åstadkomma, men då utskottet blivit fullt övertygat om

tävlingarnas stora betydelse för frambringandet av goda avelsdjur, vilken

ock hävdats såväl av ayrshireföreningen som av lantbruksstyrelsen och

Kungl. Maj:t, anser sig utskottet böra avstyrka motionen, i vad den

avser avslag å Kungl. Maj:ts framställning om anslag till förnyade avelscentertävlingar.

På grund härav och då motionärens förslag om inrättandet av en

lånefond å 300,000 kronor för i motionen angivet ändamål, vilket förBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 1 höft. (Nr 1.) 7

Motion.

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

slag väl endast i händelse av tillstyrkan till motionärens förstnämnda

hemställan torde böra tagas under närmare övervägande, får utskottet

avstyrka motionen jämväl i denna del.

Då utskottet således icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med avslag å herr Ekerots

förevarande motion och med bifall till Kungl. Maj:ts

föreliggande framställning,

dels såsom bidrag till upprätthållande av de år

1911 utsedda avelscentra för nötboskap, å extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 11,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för förnyad tävling för utseende av avelscentra

för nötboskap, å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 16,000 kronor

eller sammanlagt 27,000 kronor.

Främjande av 29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

nötboskaps- [iemställer utskottet,

aveln inom ’

Norrbottens

län.

(extra anslag.)

f2?.]

att Riksdagen må till främjande av nötboskapsaveln

inom Norrbottens län anvisa å extra stat för år

1914 ett anslag av 5,000 kronor.

Förekom- 30:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 28 av huvudtiteln

mande och föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till förekommande och

aTsmitto- hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren från 30,000

samma sjuk- kronor till 50,000 kronor eller sålunda med 20,000 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 211 och 212 i

statsrådsprotokollet.

Då utskottet funnit behovet av ifrågavarande anslagsökning av

departementschefen fullt visat, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till förekommande

och hämmande av smittosamma sjukdomar

bland husdjuren från 30,000 kronor till 50,000 kronor

eller sålunda med 20,000 kronor.

aomar Diana

ht: sdjuren,

(ordinarie

anslag.)

[28.]

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

51

31:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 212 — 215 innehåller

i ämnet, hemställer utskottet,

att Riksdagen må

a) å extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts

förfogande ställa ett anslag av 60,000 kronor att användas

till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen,

b) medgiva, att vad vid utgången av år 1913

möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet

beviljade anslag må under år 1914 användas för enahanda

ändamål.

32:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet vidare,

att Riksdagen må till åtgärder för höjande av

landets svinavel å extra stat för år 1914 anvisa ett

anslag av 30,000 kronor.

33:o) Vidare och i överensstämmelae med Kungl. Maj:ts framställning

i ämnet hemställer utskottet,

att Riksdagen må till fjäderfäavelns befrämjande

anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 20,000

kronor.

34:o, 35:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under

punkterna 32 och 33 föreslagit Riksdagen, hemställer utskottet,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa

a) såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för allmänna lantbruksmöten 7,500 kronor samt

b) till prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten

17,500 kronor.

Förekom - mande och

hämmande av

tu berkelsjukdomir

hos

nötkreaturen.

(extra anslag.)

[29.]

Åtgärder för

svinavelns

höjande.

(extra anslag.)

[30.]

Fjäderfä
avelns
befrämjande.

(extra anslag.)

[31.]

Bidrag till

kostnaderna

för allmänna

lantbruksmöten.

(extra anslag.)

Prisbelöningar

vid allmänna

lantbruksmöten.

(extra anslag.)

[32, 33.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Rcdskapsprw - ningsanstalter.

(extra anslag.)

Kemiska

stationer.

(extra anslag.)

Kcmisk-växtbiologisk

anstalt

inom

Norrbottens

län.

(extra anslag.)

[36.]

Svenska

mosskullurföreningen.

(extra anslag.)

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 34 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till fortsatt uppehållande av

maskin- och redskapsprovningsan slåtter na vid Ultuna

och Alnarp å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag

av 21,000 kronor.

37:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

35 framställda förslag, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa

såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behov — inom de orter,

där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig

eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad

eller hyresmedel för kemist och assistent än även avlöningen

till dessa och laberatorietjänaren ävensom de

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till

inköp av böcker och inventarier för stationens behov —

6,000 kronor för varje station eller tillhopa 48,000 kronor.

38:o) Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts under punkt 36 gjorda framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, såsom bidrag till underhåll

av en för övre Norrland avsedd kemisk-växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län — under villkor att från

länets landsting och hushållningssällskap eller eljest

bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagt

minst 8,250 kronor — å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 13,750 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 37 hemställt, att

Riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra

stat för år 1914 anvisa ett anslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 220—227 i statsrådsprotokollet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

53

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på

extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som,

efter att för vart och ett av åren 1906—1909 hava utgjort 20,000

kronor, för år 1910 höjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen

möjliggöra att, huvudsakligen till de mindre jordbrukarnas

fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa riktningar.

Jämväl för åren 1911—1913 har Riksdagen beviljat föreningen

anslag till sistnämnda belopp. För år 1914 begäres nu för ifrågavarande

ändamål ett med 15,000 kronor eller till 50,000 kronor ökat

anslag.

Utskottet, som väl funnit den begärda anslagsökningen av behovet

påkallad, anser sig dock i likhet med departementschefen böra framhålla

önskvärdheten av att föreningens verksamhet för närmaste framtiden

så ordnas, att utgifterna må kunna bestridas utan att nya

ytterligare krav ställas på statsverket. Under åberopande av det anförda

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till understöd åt svenska

mosskulturföreningen å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 50,000 kronor.

40:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 38 därom

gjorda framställning får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i likhet med vad för vart och

ett av åren 1887—1913 ägt rum å extra stat för år

1914 till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett anslag

av 10,000 kronor för att — med högst 1,000 kronor

för varje anstalt — användas till understöd åt sådana

frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget och vilka

anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter

i avseende på analysmetoder och övriga törhållanden,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

41:o) Under punkten 39 har Kungl. Maj: t föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen

av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter på extra stat för år 1914

anvisa ett belopp av 20,000 kronor.

Frökontroll
anstalter.

(extra anslag.)

[38.]

Åtgärder för

befordrande

av inhemsk

fröodling.

(extra anslag.)

[39.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Statskonsulent

i fröodUng.

Vestra anslag.)

[40.1

Sveriges

utsädesförening.

(extra anslag.)

[41.]

Såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska klöveroch

gräsfröodlingen har Riksdagen för vart och ett av åren 1908—1912

på extra stat anvisat ett belopp av 15,000 kronor.

För innevarande år har Riksdagen på förslag av Knngl. Maj:t

beviljat enahanda belopp såsom bidrag till åtgärder för befordrande av

den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter.

Anslagets användning har alltså utsträckts till frö av foderrotfrukter.

Då den av departementschefen verkställda utredningen rörande

behovet av höjningen av anslaget i fråga synes utskottet fullt motivera

en dylik höjning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, såsom bidrag till åtgärder för

befordrande av den inhemska odlingen av frö utav

klöver, gräs och foderrotfrukter å extra stat för år

1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor.

42:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 40

gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med vad som skett

för åren 1912 och 1913, till anställande av en statskonsulent

i fröodling å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 6,500 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i avbidan

på den proposition angående anslag till Sveriges utsädesförening, som må

komma att avlåtas, å extra stat för år 1914 för nämnda ändamål

beräkna ett belopp av 70,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-

anmäla.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

55

44:o) Under punkten 42 av förevarande huvudtitel har Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att dels å extra stat för år 1914 till åtgärder

för höjande av det mindre jordbruket anvisa ett anslag av 270,000

kronor, dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må för dylika åtgärder under

år 1914 disponera jämväl vad som vid utgången av år 1913 möjligen

icke blivit använt av tidigare för enahanda ändamål anvisade anslag.

Utredningen återfinnes å sid. 231—237 i statsrådsprotokollet.

Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket har Riksdagen

varje år allt sedan år 1901 anvisat anslag, som från att för år 1902

hava uppgått till 25,000 kronor så småningom ökats så, att för vartdera

av åren 1912 och 1913 beviljats ett anslag av 250,000 kronor.

Detta anslag var för de sistnämnda två åren avsett att disponeras på

följande sätt:

kontrollföreningars organisationsanslag

kontrollföreningars årsanslag....................

studieresor .....................................................

undervisningskurser ..................................

premiering av odlingsföretag....................

övrig undervisning......................................

......... 35,000

»

........ 16,000

»

......... 25,000

»

......... 26,000

»

......... 50,000

»

......... 50,000

»

....... 10,000

»

tillhopa 251,000 kronor.

Detta anslag har nu föreslagits att för år 1914 höjas till 270,000

kronor eller med 20,000 kronor, vilket belopp är avsett att fördelas

mellan vissa av de olika ändamål, till vilka anslaget enligt vad ovan

sagts skall utgå, nämligen till penningpris 5,000 kronor — ökningen i

denna del betingad av höjning av arealen för premieringsbara småbruk

från 12 till 15 hektar åker — till premielån 5,000 kronor och till övrig

undervisning 10,000 kronor. Anslaget i sin helhet skall fortfarande

användas för samtliga därmed avsedda ändamål, dock att dels ett

belopp av 50,000 kronor skall i första hand utgå till premiering av

mindre odlingslöretag, dels ock till understödjande av »övrig undervisning»

icke må utgå mer än de därtill särskilt avsedda medlen, nu

föreslagna till 20,000 kronor.

Åtgärder för

höjande av

det mindre

jordbruket.

(extra anslag.)

[42.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Då utskottet tinner den begärda anslagsökningen behövlig och

utskottet i övrigt ej har något att erinra mot förevarande framställning,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) å extra stat för år 1914 till åtgärder för

höi ande av det mindre jordbruket anvisa ett anslag

av 270,000 kronor,

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må för dylika

åtgärder under år 1914 disponera jämväl vad som vid

utgången av år 1913 möjligen icke blivit använt av

tidigare för enahanda ändamål anvisade anslag.

Statskonsuient 45:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom under punkt 43 gjorda

för det mindre fortställning hemställer utskottet,

jordbruket. °

(extra anslag.)

[43.]

att Riksdagen må, i likhet med vad för vart och

ett av åren 1910—1913 skett, till anställande av en

statskonsulent för det mindre jordbruket på extra statför

år 1914 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.

Åtgärder 46:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

för främjande och unc[er hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 238 och 239, i

aVföring vid ämnet innehåller, hemställer utskottet vidare,

mindre jord
att

Riksdagen må, såsom bidrag till åtgärder

för främjandet av ordnad bokföring vid mindre jordbruk,

å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag

av 15,000 kronor.

bruk.

(extra anslag. )

[44.]

Smörprov. 47:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

ningar m. m. hemställer utskottet,

(extra anslag.)

[45.] att Riksdagen må å extra stat för år 1914

anvisa

a) till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar

ett anslag av 10,000 kronor samt

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

57

b) till bestridande av kostnaderna för kontrollen

över vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag av

6,000 kronor

eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.

48:o, 49:o) Kung!. Maj:t har vidare under punkterna 46 och 47

av huvudtiteln föreslagit Riksdagen att

dels å extra stat för år 1914 ställa till Ivungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska avdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar

och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet

med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord

eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av

1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från Gävleborgs län

och Dalarne att av detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor;

dels å extra stat för år 1914 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning allmänna avdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och

vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland och Dalarne,

vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller

äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,

ett belopp av 450,000 kronor, därav högst 150,000 kronor må utgå

till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning

av frostländighet för närliggande bygd;

dels och besluta, att i avseende å erhållande och tillgodonjutande

av statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant avseende.

(Statsrådsprotokollet sid. 241—243.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

inom Första kammaren väckta motioner, nr 46 av herr Berggren och

nr 47 av herr Grubbström, däri hemställts av den förre, att Riksdagen

täcktes för år 1914 på extra stat utöver det belopp, vartill det s. k. norrländska

avdikningsanslaget i årets statsverksproposition blivit uppfört,

ytterligare anvisa 1,000,000 kronor eller det belopp Riksdagen kan

finna skäligt, samt att till bestridande av ökade avlöningar, som i

ämbetsverken eventuellt kunna bliva en följd, anvisa härför erforderliga

medel, och av den senare, att Riksdagen må på extra stat för år 1914

ställa till Kungl. Maj:ts förfogande såsom tillfällig höjning av norrländska

avdikningsanslaget och under samma villkor som detta ett

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 1 käft. (Nr 1.) 8

Norrländska

avdiknings
anslaget.

(extra anslag.)

Allmänna

avdikningsanslaget.

(extra anslag.)

[46, 47.]

Motioner.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Uiskottet.

belopp av 500,000 kronor, varav även må bestridas de därav föranledda

ökade kostnaderna för avdikningsförslags granskning, i den mån icke

medel därtill äro på annat sätt tillgängliga.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för sistnämnda två framställningar

får utskottet hänvisa till innehållet i motionerna.

Utskottet erkänner för sin del till fullo betydelsen för Norrlands

framtida utveckling av att medel till nu ifrågavarande ändamål av staten

anvisas i så stor utsträckning, som det med tillbörligt tillgodoseende

av andra berättigade krav från statens sida är för densamma möjligt.

Ehuru utskottet sålunda livligt behjärtar syftet med de nu förevarande

motionerna, anser sig utskottet emellertid icke kunna tillstyrka, att ytterligare

så stora belopp som de nu begärda anvisas utöver de av Kungl.

Maj:t för ändamålet äskade. Det synes nämligen utskottet mindre

lämpligt, att Riksdagen på initiativ av enskilda motionärer beslutar om

utgifter av den storlek, att genom dylika beslut avsevärd rubbning kan

befaras uppstå i den av Kungl. Maj:t uppgjorda budgeten; utan torde

därför enligt utskottets mening anslag av den storlek som de nu ifrågavarande

icke böra beviljas, innan de blivit föremål för Kungl. Maj:ts

prövning i sammanhang med andra statsutgifter. Vid sådant förhållande

anser sig utskottet böra avstyrka motionerna i fråga.

På grund av det anförda och då utskottet icke haft något att

erinra mot Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med avslag å herrar Berggrens

och Grubbströms motioner och med bifall till Kungl.

Maj:ts förevarande framställning,

dels å extra stat för år 1914 ställa till Kungl.

Maj:ts förfogande, under benämning norrländska avdikningsanslaget,

till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och

vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av

till åker eller äng lämplig jord eller minskning av

frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av

1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från

Gävleborgs län och Dalarne att av detta belopp erhålla

bidrag till högst 100,000 kronor;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

59

dels å extra stat för år 1914 ställa till Kungl.

Maj:ts förfogande, under benämning allmänna avdikningsanslaget

till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och

vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland

och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

är uppodling av till åker eller äng lämplig jord

eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,

ett belopp av 450,000 kronor, därav högst 150,000

kronor må utgå till avdikning av sådan mark, vars

torrläggning avser endast minskning av frostländighet

för närliggande bygd;

dels ock besluta, att i avseende å erhållande och

tillgodonjutande av statsbidrag från ifrågavarande båda

anslag skola tillämpas nu gällande allmänna villkor

och bestämmelser i sådant avseende.

50:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må för vidtagande av sådana åtgärder,

som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen

av frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra

den i landets torvmossar befintliga tillgång på

bränntorv, torvströ m. m., å extra stat för år 1914 att

i mån av behov användas anvisa ett belopp av 5,000

kronor, med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att låta av

nämnda belopp förskottsvis under år 1913 av tillgängliga

medel utanordna 2,000 kronor samt likaledes i

mån av behov under år 1914 för enahanda ändamål

disponera vad vid utgången av år 1913 icke blivit

använt av tidigare för ändamålet på extra stat beviljade

medel.

51:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

Åtgärder för

att främja tillgodogörandet

av den i

landets torvmossar

befintliga

bränsletillgång

m. m.

(extra anslag.)

[48.]

Anställande

av torvingen
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

jörer och torvassistcnter.

(extra anslag.)

[49.]

att Riksdagen må för anställande av en förste

och en andre torvingenjör samt tre torvassistenter å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 25,000

kronor.

Törnskata. 52:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(extra anslag.) hemställer utskottet vidare,

[50.]

att Riksdagen må av det av 1912 års Riksdagbeviljade

anslag å 35,000 kronor till upprätthållande

av en torvskola under åren 1913—1917 å extra stat

för år 1914 anvisa ett belopp av 7,000 kronor.

Andre in- 53:o) I anledning av Kungl. Majits därom under punkt 51 gjorda

''husslöjd* framställning hemställer utskottet,

(extra anslag. )

[51.]

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa

a) till anställande av en andre instruktör i husslöjd

2,000 kronor, och

b) såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören

Jonas Wallander, därest han fortfarande i denna

egenskap med gott vitsord tjänstgör, 1,500 kronor

eller tillhopa 3,500 kronor.

Lindring av 54:o) Under punkt 52 av ifrågavarande huvudtitel har Kungl.

<£,akflokalk. Maj:t föreslagit Riksdagen, att för lindring av fraktkostnaderna vid trans(extra

anslag) Por^ å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov

[52.] å extra stat för år 1914 anvisa, såsom förslagsanslag, 380,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 246 och 247.)

För lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk,

kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov hav Riksdagen anvisat

såsom förslagsanslag å extra stat för vartdera av åren 1908 och 1909

200,000 kronor, för år 1910 250,000 kronor, för år 1911 300,000 kronor

samt för vartdera av åren 1912 och 1913 380,000 kronor.

I samband med höjningen av anslaget från 300,000 till 380,000

kronor, anförde Riksdagen, att insikten om kalkens fördelar dåmera, att

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

61

döma av deri betydliga stegringen av utgifterna tran anslaget, syntes

hava vunnit sådan spridning, att Riksdagen trodde sig kunna ifrågasätta

lämpligheten av en skärpning av då gällande bestämmelser för

åtnjutande av ifrågavarande fraktlindring, i syfte att utgifterna från

anslaget skulle kunna nedbringas.

För åtnjutande av bidrag från nämnda anslag gällde vid denna

tidpunkt, bland annat, att för sändningar om minst 5,000 kilogram

verklig vikt per vagn av kalk, kalkstensmjöl samt märgel för jordbrukets

behov, vilka ägde rum å statens eller enskilda järnvägar, statsbidrag

för fraktkostnaderna finge utgå, men endast i det fall, att frakten

för 100 kilogram överstege 10 öre och icke till större belopp, än att

fraktkostnaden efter avdrag av statsbidraget utgjorde minst 10 öre för

100 kilogram.

Med anledning av Riksdagens nyssberörda uttalande har sedermera

sådan skärpning i villkoren för åtnjutande av ifrågavarande fraktlindring

vidtagits, att statsbidrag får utgå endast i det fall, att frakten för 100

kilogram överstiger 20 öre, och icke till större belopp än att fraktkostnaden,

efter avdrag av statsbidraget, utgör minst 20 öre för 100 kilogram.

Bestämmelser angående berörda fraktlindring, innehållande jämväl sistnämnda

ändring, hava av Kungl. Maj:t utfärdats den 11 oktober 1912.

{Sv. Förf.-saml. nr 345.)

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

inom Andra kammaren väckta motioner, dels nr 15 av herr Engqvist,

vilken hemställt, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående lindring

i fraktavgifter för kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov,

att statsbidrag får utgå endast i det fall, att frakten för 100 kilogram

överstege 10 öre och icke till större belopp än att fraktkostnaden, efter

avdrag av statsbidraget, utgör minst 10 öre för 100 kilogram, dels

ock nr 205 av herr Säfstrand med hemställan, att Riksdagen ville besluta,

att statsbidraget under i övrigt oförändrade villkor finge beräknas, därest

fraktsatsen i tariff U enligt statens järnvägars taxa understiger 27 öre,

efter det belopp per 100 kilogram, som motsvarar 25 procent av berörda

fraktsats, dock icke till större belopp än att fraktkostnaden efter avdrag

av statsbidraget utgör minst 10 öre för 100 kilogram, och därest fraktsatsen

i omförmälda tariff U uppgår till minst 27 öre, efter det belopp

per 100 kilogram, som motsvarar 40 procent av sistnämnda fraktsats,

dock icke till större belopp än att fraktkostnaden efter avdrag av stats
-

Motioner.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Undervisningskurser

i

navigation för

bohuslänska

fiskare.

(extra anslag.)

[53.]

bidraget utgör minst 20 öre för 100 kilogram, samt till bestridande av

denna utgift å extra stat för 1914 till lindring av kostnaderna vid transport

å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov

anvisa såsom förslagsanslag 450,000 kronor.

I avseende å vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

tillåter sig utskottet att hänvisa till själva motionerna.

Enär ifrågavarande anslag obestridligen torde medföra stort gagn

för jordbruksnäringen därigenom att kalken tack vare detsamma bringas

till allmännare användning vid jordbruket, anser utskottet anslaget i

fråga fortfarande böra utgå. Vad däremot beträffar motionärernas förslag

om lindring i de nyligen fastställda skärpta villkoren för åtnjutande

av bidrag från nämnda anslag, vilka tillkommit på Riksdagens eget

initiativ, anser utskottet att, enär berörda bestämmelser varit i kraft

allenast från innevarande års början samt några erfarenheter rörande

verkningarna av desamma följaktligen ännu icke vunnits, någon ändring

av dessa bestämmelser icke redan nu bör ifrågakomma. Vid sådant

förhållande saknar utskottet anledning att beträffande anslagets belopp

förorda en höjning utöver vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit,

vadan utskottet jämväl avstyrker herr Säfstrands motion, i

vad den avser höjning av anslagsbeloppet. Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

i likhet med vad skett för innevarande år,

för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg

av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behov å extra stat för år 1914 anvisa såsom förslagsanslag

380,000 kronor,

b) avslå herrar Engqvists och Säfstrands ifrågavarande

motioner.

Fiskeriväsendet

55:o) I anledning av vad Kungl. Maj:t under punkten 53 föreslagit

och med hänvisning till departementschefens under nämnda punkt i

statsrådsprotokollet intagna anförande (sid. 247—250), hemställer utskottet,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

63

att Riksdagen må såsom bidrag till anordnande

av undervisningskurser och hållande av föredrag i

navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under

förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

eller landsting eller eljest för ändamålet

tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra stat för

år 1914 anvisa ett anslag av 1,400 kronor med rätt

för Kungl. Magt att utav detta belopp förskottsvis

under innevarande år av tillgängliga medel utanordna

700 kronor.

56:o) Under punkt 54 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 18,500 kronor, därav till

upprätthållande av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag

till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 10,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 250—253.

Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen

för varje år från och med år 1908 på extra stat anvisat anslag, som

under åren 1908—1913 utgått dels med 8,500 kronor till upprätthållande

av föreningens fiskeriskola och dels under de två första åren med 5,000,

därefter med 7,000 och under innevarande år med 9,000 kronor såsom

bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet. För komplettering

av utrustningen vid föreningens sötvattensbiologiska laboratorium

i Aneboda begäres nu en höjning av sistnämnda anslag till

10,000 kronor.

Då utskottet icke haft något att erinra mot den begärda anslagsförhöjningen

eller mot framställningen i övrigt hemställer utskottet,

att Riksdagen må till understöd åt södra Sveriges

fiskeriförening å extra stat för år 1914 anvisa ett

anslag av 18,500 kronor, därav till upprätthållande av

föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag

till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet

10,000 kronor.

Södra

Sveriges

fiskeri
förening.

(extra anslag.)

[54.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Hydrografiskbiologiska

undersökningar

av de

Sverige omgivande

haven.

(extra anslag.)

[55.]

57:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

med hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 254 och 255, innehåller i

ämnet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för vart och

ett av åren 1905—1913 ägt rum, till utförande av

hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige

omgivande haven å extra stat för år 1914 bevilja

a) till omkostnader för tiden från och med den

1 maj 1914 till och med den 30 april 1915 21,000

kronor,

b) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna

för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium för tiden från och med den 22

juli 1914 till och med den 21 juli 1915 5,100 kronor,

eller tillsammans 26,100 kronor.

Underhällsoch

driftkostnad

för

fartyget

Skagerak.

(extra anslag.)

[56.]

58:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till underhålls-

och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografiskbiologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn

och bevakning vid Sveriges havsfisken under annan tid av året än

vintermånaderna, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 41,800

kronor, varav för reparation av fartyget 5,800 kronor.

Departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i detta

ärende återfinnes å sid. 255—258.

Ehuruväl utskottet i likhet med departementschefen funnit de av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län gjorda

antaganden, på vilka den begärda ökningen av anslaget till själva driftkostnaderna

grundar sig, ganska osäkra, har utskottet, som i övrigt icke

haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning, ansett sig böra

hemställa,

att Riksdagen må till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Skagerak, avsett för hydrografiskbiologiska

undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges

havsfisken under annan tid av året än vintermånaderna,

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 41,800

kronor, varav för reparation av fartyget 5,800 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

05

59:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1906—1913 ägt rum, må till bestridande av

kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å extra

stat för år 1914 anvisa 5,200 kronor.

60:o) I anledning av Kungl. Majrts under punkten 58 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med vad för åren 1912

och 1913 ägt rum, må för bestridande av underhållsoch

driftkostnad för det för fiskeriadministrationens

behov byggda fartyg Eystrasalt å extra stat för år

1914 bevilja ett anslag av 8,500 kronor.

61:o) Under punkt 59 av ifrågavarande huvudtitel har Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för stationerande under vintern 1913—

1914 av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av

ordning och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 33,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 260—265.

Utskottet, som i likhet med departementschefen finner det angeläget

att effektivare åtgärder vidtagas för skyddandet av Sveriges överhöghet

i det till dess sjöterritorium i Kattegat och norra Öresund

hörande vattenområde och som icke haft något att erinra mot beräkningen

av de i anledning härav ökade kostnader eller mot framställningen

i övrigt, hemställer alltså,

att Riksdagen må för stationerande under vintern

1913—1914 av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster

för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets

bedrivande å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag

av 33,000 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t har under punkt 60 av förevarande huvudtitel

föreslagit Riksdagen dels att av det utav 1911 års Riksdag beviljade

anslaget å 2,788,000 kronor till bestridande av kostnaderna för utförande

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 1 käft. (Nr 1.) 9

Försäkring

åt’ fartyget

Skagerak.

(extra anslag.)-

[57.]

Underhållsoch

driftkostnad

för

fartyget

Eystrasalt.

(extra anslag.»

[58.]

Ett armerat

ångfartygs

stationerande

under vintermånaderna

vid rikets

kuster till ordning

och skydd

vid fisket.

(extra anslag.)

[59.]

Anslag till

byggande av

fiskehamnar.

(extra anslag.»

[60.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

av vissa utav fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar å extra stat

för år 1914 anvisa ett belopp av 464,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, för ifrågavarande

ändamål användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av

själva området för hamnarna än även av det område i land, som med

hänsyn till den rörelse, som är avsedd att i hamnarna bedrivas, bör för

det gemensamma behovet avsöndras, dels ock att medgiva, att kostnaden

för anordnande under byggnadstiden på sätt, i statsrådsprotokollet angivits

av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

må utgå från de för byggande av omförmälda hamnar anslagna

medel.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 265—302 i statsrådsprotokollet.

År 1905 beviljade Riksdagen anslag för verkställande av undersökning

av de lokala förhållandena å Sveriges kuster med hänsyn till

behovet av och betingelserna för anläggning av nya och förbättring av

redan befintliga fiske- och mindre hamnar. På grund härav förordnade

Kungl. Maj:t, att en kommission skulle tillsättas med uppdrag att företaga

en sådan undersökning samt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen avgiva en på de gjorda iakttagelserna grundad

utredning

l:o) om de behov, som kunde förefinnas av anläggning av fiskeeller

nödhamnar utöver redan befintliga anläggningar av sådant slag,

2:o) om de särskilda platser, som kunde erbjuda de bästa betingelserna

för sådana nya anläggningar såväl med hänsyn till anläggningskostnadernas

begränsning som hamnarnas framtida bestånd och

möjligheterna för deras utveckling,

3:o) om redan befintliga hamnars behov av fördjupning och förbättring

samt arten och omfattningen av de härför erforderliga åtgärderna,

4:o) om arten och omfattningen av den rörelse, som ägde rum i

de nu befintliga hamnarna, och om de utvecklingsmöjligheter, som

dessa erbjöde,

5:o) om storleken av de årliga underhållskostnader, som de befintliga

mindre hamnarna och fiskehamnarna hittills krävt, samt om

sannolika storleken av den årliga underhållskostnad, som kunde förväntas

bliva erforderlig efter hamnens fördjupning och förbättring efter av

kommissionen angivna allmänna grunder, samt

6:o) om storleken av de årliga hamnavgifter och fiskefonden, som

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

67

utan att verka oskäligt betungande för fiskerinäringens idkare kunde

bestämmas att vid respektive hamnar och fiskelägen utgå såsom avgifter

till en för underhållet av fiske- ocli nödhamnar samt mindre hamnar

avsedd allmän hamnfond.

Vidare meddelade Kungl. Maj:t föreskrifter om kommissionens

sammansättning samt uppdrog åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt lantbruksstyrelsen att fastställa plan för kommissionens arbeten

och meddela de närmare bestämmelser i avseende å kommissionens

verksamhet, som kunde finnas erforderliga.

Med anledning av detta bemyndigande tillsatte styrelserna den 21

november 1905 den beslutade kommissionen och meddelade närmare

bestämmelser för dess verksamhet. Jämlikt dessa bestämmelser borde

kommissionen verkställa en ingående utredning om i Sverige behövliga

hamnarbeten, i vad dylika arbeten avsåge nödhamnar, fiskehamnar och

mindre hamnar, och därvid på de särskilda platserna söka att, med

ledning av förhandlingar med fiskeribefolkningen och distriktets lotsar

eller andra med fiskerinäringens speciella betingelser samt de lokala

vind- och strömförhåll andena in. m. förtrogna personer, till huvuddragen

bestämma planläggningen för respektive nyanläggningar eller utvidgnings-

och förbättringsarbeten samt därefter utarbeta utkast till de

hamnarbeten, som kommissionen funne sig böra förorda till utförande,

så att kommissionens utredning med betänkande och förberedande

hamnförslag kunde bilda en allmän plan, som så vitt möjligt kunde

sedermera följas vid verkställande av de erforderliga detaljundersökningarna

och upprättande genom väg- och vatten byggnadsstyrelsens försorg

av fullständigt utarbetade arbetsplaner för de hamnarbeten, som

av kommissionen förordats såsom behövliga. Det skulle vidare jämväl

ingå i kommissionens uppdrag att avgiva yttrande och utredning beträffande

de åtgärder, som från statens sida kunde anses erforderliga,

för att vårt lands hamnväsen, i vad det avsåge fiskehamnar, nödhamnar

och mindre hamnar, kunde för framtiden så ordnas, att

dels nyanläggnings- och förbättringsarbeten kunde under vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens ledning på det för staten och fiskerinäringen

förmånligaste sättet komma till utförande,

dels ock dessa hamnars underhåll kunde av staten övertagas och

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för statens räkning handhavas

och ombesörjas.

Den sålunda tillsatta s. k. fiskehamnskommissionen — vilken i februari

1909 avslutade sina arbeten — framlade i sitt betänkande förslag därom,

att staten skulle bygga och för framtiden underhålla hamnanläggningar,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

huvudsakligen för fiskets behov, vid 44 närmare angivna platser utmed

rikets kuster ävensom att staten därjämte skulle lämna ett anslag en

gång för alla till hamnarbeten å 35 andra platser, varest hamnarna

skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för

framtiden underhållas av intressenterna själva.

Av kommissionens beräkningar framgår, att samtliga

kostnader för de hamnarbeten, som skulle

utföras av staten, upptagits — med 15 procent

förhöjning för täckande av utgifter för kontroll

under arbetets utförande in. m. — till.............. kronor 4,650,300: —

Det belopp, varmed staten skulle bidraga en gång

för alla till hamnarbeten, som skulle utföras

och underhållas av intressenterna själva, har

beräknats till ............................................................. » 434,800: —

Summa kronor 5,085,100: —

Av omförmälda 79 hamnar vore, enligt kommissionens åsikt, 31

av beskaffenhet att böra i första hand komma till utförande. Återstående

48 hamnar skulle däremot kunna anstå och utföras först i andra

hand. Samtliga arbetena beräknades kunna fullbordas inom en tid av

5 år. Av nämnda 31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas av

staten, men de 7 övriga av intressenterna själva med statsbidrag. Den

ordningsföljd, vari berörda 31 hamnar enligt kommissionens uppfattning

borde komma i fråga att byggas och de av kommissionen härför beräknade

kostnaderna framgå av följande förteckning, i vilken namnen

på hamnar, som skulle erhålla statsbidrag allenast en gång för alla,

kursiverats:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbi uksutskottets utlåtande Nr 1. 69

------------------------------

""

Kronor.

Kronor.

1. Träslöv, Hallands län .......................................................

315,000

2. Glommen » » ...........................................................

292,000

—

3. Grundsund, Göteborgs och Bohus län ....................................

224,000

—

4. Kivik, Kristianstads lön ..................................................

67,000

—

5. Hönö-Klåva, Göteborgs och Bohus län.......................................

99,000

_ 1

6. Gislöv, Malmöhus län ............................................................

174,000

7. Grönhögen, Kalmar län..........................................................

136,000

8. Hellevik, Blekinge län............................................................

259,000

—

9. Nogersund » » ...........................................................

58,700

—

10. Herrevik, Gottland..................................................................

155,000

—

11. Smögenholmarna, Göteborgs och Bohus län ..............................

170,000

—

12. Barsebäck, Malmöhus län......................................................

—

30,000

13. Jidd » » ...................................................

—

100,000

14. Värskär, Kalmar län...............................................................

45,000

—

15. Byxelkrok » » ...............................................................

217,000

16. Prästgrundet, Gävleborgs län..............................................

—

10,500 j

17. Gäddbäcksund, Vösternorrlands län.........................................

80,000

18. Stenshamn, Blekinge län........................................................

70,000

—

19. Bergö, Gävleborgs län............................................................

30,000

—

20. Fågelsund, Uppsala län .........................................................

87,000

~ 1

21. Utvalnäs, Gävleborgs lön......................................................

30,000

22. Sanna å Bremön, Västernorrlands lön.......................................

160,000

_ j

23. Lutterhom, Gottland.............................................................

37,000

—

24. Kapelludden » ...............................................................

60,000

—

25. Vändborg » ...............................................................

—

15,000 j

26. Faludden » ..............................................................

—

11,000 !

27. Agö, Gävleborgs län.............................................................

—

15,000

28. Grisslan, Västernorrlands lön...................................................

10,000

—

29. Stendörren, Södermanlands län..........................................

5,800

_

30. Långö, Sävsundet » » .........................................

5,200

—

31. Bokö » » .........................................

3,600

—

Summa

2,760,300

201,500

Uti väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt lantbruksstyrelsens

gemensamma utlåtande, varmed ämbetsverken till Kungl. Maj:t överlämnade

fiskebamnskommissionens förenämnda betänkande och förslag,

framhöllo ämbetsverken till en början, att då de av kommissionen

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

utarbetade hamnplanerna vore att anse allenast såsom utkast, så måste

fullständigt detaljerade arbetsplaner upprättas för varje särskilt arbete,

när detta skulle bringas till utförande.

De för arbetena beräknade kostnaderna torde därför enligt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens beräkning säkerligen komma att ställa sig

högre, än av kommissionen endast ungefärligt angivits. Tydligt vore

nämligen, att kommissionen icke kunnat ingå i så detaljerade undersökningar,

som måste ske, då fråga bleve om utarbetande av de definitiva

arbetsplanerna. Först vid verkställande av kostnadsberäkningarna med

ledning av definitiva, på i möjligaste mån detaljerade undersökningar

grundade arbetsplaner bleve det möjligt att med större säkerhet bedöma,

i vad mån det av kommissionen nu överslagsvis beräknade beloppet,

cirka 5,885,100 kronor, för utförande av de arbeten, som skulle erfordras

för fiskehamnsväsendets i Sverige rationella ordnande, kunde komma

att erfordra höjning.

I fråga om underhållskostnaden för hamnarbetena ansåge ämbetsverken

ett belopp av 2 procent av den totala anläggningskostnaden vara

tillräckligt.

Ämbetsverken erinrade vidare, att kommissionen förslagsvis antagit,

att samtliga de till en byggnadskostnad av cirka 5,085,100 kronor

beräknade hamnarbetena skulle kunna bringas till utförande under en

byggnadstid av 5 år.

Efter eu jämförelse med förhållandena, sådana de utvecklat sig

i Norge, framhöllo ämbetsverken, att det icke syntes antagligt, att man

här i Sverige lämpligen skulle kunna genomföra samtliga de av kommissionen

förordade hamnarbetena på den av kommissionen föreslagna

byggnadstiden av 5 år. Kunde man antaga — fortsatte ämbetsverken —

att samtliga de av kommissionen förordade hamnarbetena jämte anskaffande

av arbetsmateriell och upprättande av arbetsplaner kunde komma

att slutföras på en tid av 15 år, borde man, med hänsyn bland annat

därtill att vissa av de i kommissionens ungefärliga beräkningar använda

prisen under förhandenvarande förhållanden vore låga, jämväl taga hänsyn

till en möjlig stegring i arbetslöner och pris å materialier av i genomsnitt

för byggnadsperioden ända till 20 å 25 procent. Den av kommissionen

beräknade anläggningskostnaden 5,085,100 kronor skulle sålunda

av denna anledning kunna komma att ökas till cirka 6,356,400 kronor.

Kunde man vidare förutsätta, att vid de definitiva arbetsplanernas utarbetande

arbetskvantiteternas kubikmassor komme att visa sig vara av

delvis annorlunda och mera svårarbetad beskaffenhet än av kommissionen

angivits, ävensom få, i följd av detaljundersökningarna och av be
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

71

hövliga ändringar av de av kommissionen framlagda, ondast ungefärliga

utkasten ocli ungefärliga beräkningarna, väsentligen förhöjas, så att av

dessa båda orsaker arbetskostnaden måste ökas med måhända 25 procent

utöver vad i dessa utkast och beräkningar upptagits, så skulle det

förenämnda beloppet av denna anledning kunna komma att ökas till

cirka 7,945,500 kronor.

De ovan gjorda antagandena och approximativa beräkningarna

kunde — tilläde ämbetsverken — såsom delvis beroende av sådana

faktorer, som icke vore eller kunde vara kända, endast giva en antydan

om, vartill kostnaderna möjligen kunde tendera att uppgå för såväl

anläggningen som framtida underhållet av de utav kommissionen förordade

hamnarbetena.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid avlåtandet av statsverkspropositionen

till 1911 års Riksdag erinrade departementschefen i förevarande

ärende därom, att de av kommissionen verkställda kostnadsberäkningarna

utförts under förutsättning, att hela det ifrågavarande hamnbyggnadsarbetet

skulle komma att slutföras på en jämförelsevis kort tid.

På sätt av ämbetsverken framhållits, syntes dock icke kunna dragas i

tvivelsmål, att utförandet av samtliga de utav kommissionen förordade

hamnarbetena i själva verket skulle komma att draga en högst väsentligt

längre tid. Vid sådant förhållande ansåge departementschefen det svårligen

låta sig göra att redan i frågans dåvarande läge överblicka förhållandena,

sådana de under hela byggnadstiden skulle komma att

gestalta sig, eller att med anspråk på någon tillförlitlighet beräkna de

kostnader, vartill arbetenas utförande enligt den framlagda planen i

verkligheten skulle komma att uppgå. Redan på grund härav syntes

en klok omtanke mana till att icke genast fatta beslut om utförande

av ett större antal hamnbyggnader, än som kunde med säkerhet fullbordas

under en någorlunda kort tid.

Departementschefen framhöll vidare, att i den av kommissionen

föreslagna hamnanläggningskostnaden, 4,650,300 kronor, inginge 15 procent

förhöjning å de ursprungligen beräknade kostnaderna, vilken förhöjning

vore avsedd att täcka bland annat utgifter, som för staten

erfordrades för kontroll under arbetenas utförande. Ehuru vid bestämmande

av slutsumman 4,650,300 kronor hänsyn säkerligen tagits jämväl

till kostnaderna för vissa förberedande arbeten, såsom uppgörande av

detaljerade ritningar och arbetsplaner m. ro., syntes likväl försiktigheten

bjuda att för sådana kostnader öka slutsumman med 1 procent av anläggningskostnaden,

till vilket procenttal dylika förberedande arbeten

kunde uppskattas.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Beträffande de hamnar, som först skulle kunna komma i fråga att

utföras, anförde departementschefen, att anledning icke syntes föreligga

att frångå den ordningsföljd, vari hamnarna av kommissionen upptagits,

och hemställde departementschefen om framställning till Riksdagen om

beviljande av anslag till utförande av de hamnanläggningar, som i ovan

intagna förteckning utmärkts med nr 1—6, nämligen hamnarna vid

Träslöv och Glommen i Hallands län, Grundsund och Hönö-Klåva i

Göteborgs och Bohus län, Kivik i Kristianstads län sam Gislöv i Malmöhus

län.

Kostnaden för dessa sex hamnbyggnader hade av kommissionen

beräknats till följande belopp, nämligen för:

Träslöv .......

Glommen ...

Grundsund

Kivik .........

Hönö-Klåva

Gislöv.........

............. kronor 315,000: —

.............. » 292,000: —

.............. ).- 224,000: —

.............. -» 67,000: —

.............. » 99,000: —

................» 174,000: —

Summa kronor 1,171,000: —

Med 1 procent förhöjning skulle sammanlagda kostnaden för dessa

sex hamnar således uppgå till i runt tal 1,183,000 kronor, vilket belopp

departementschefen ansåge böra fördelas på en tid av sex år med början

år 1912, vadan för vart och ett av byggnadsåren skulle erfordras i avrundat

tal 198,000 kronor.

Kungl. Maj:t föreslog därefter i statsverkspropositionen, att Riksdagen

måtte, till bestridande av kostnader för utförande i huvudsaklig

överensstämmelse med de av fiskehamnskommissionen uppgjorda planer

av hamnbyggnader vid Träslöv och Glommen i Hallands län, Grundsund

och Hönö-Klåva i Göteborgs och Bohus län, Kivik i Kristianstads län

samt Gislöv i Malmöhus län, bevilja ett anslag av 1,183,000 kronor

samt därav på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp av 198,000

kronor att. enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t funne gott meddela,

för ifrågavarande ändamål användas under villkor, om kostnadsfri

upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna än även av det

område i land, som med hänsyn till den rörelse, som vore avsedd att

i hamnarna bedrivas, borde för det gemensamma behovet avsöndras.

Under det att Kungl. Maj:t sålunda ifrågasatt, att till en början beslut

skulle fattas om utförande allenast av de sex fiskehamnar, som kommis
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

73

sionen ansett vara mest av behovet påkallade, föreslogs emellertid av

enskilda motionärer, att redan vid 1911 års riksdag beslut skulle fattas

om utförandet av samtliga de av kommissionen till utförande i första hand

förordade hamnarna, som skulle helt och hållet bekostas av staten.

Beräknat på sätt av Kungl. Maj:t ifrågasatts, d. v. s. de av kommissionen

beräknade kostnaderna med tillägg av en procent därav för

täckande av vissa utgifter för förberedande arbeten, skulle enligt motionärernas

förslag erfordras ett anslag av i runt tal 2,788,000 kronor,

varav för år 1912 skulle, vid antagande av den av motionärerna förslagsvis

beräknade tid för arbetenas utförande av 12 år, erfordras ett belopp,

likaledes i avrundat tal, av 232,000 kronor. Riksdagen ansåg sig böra

bifalla motionärernas framställning och beviljade sålunda, till bestridande

av kostnader för utförande i huvudsaklig överensstämmelse med de av

fiskehamnskommissionen uppgjorda planer av hamnbyggnader vid Träslöv,

Glommen, Grundsund, Kivik, Hönö-Klåva, Gislöv, Grönhögen, Hellevik,

Nogersund, Herrevik, Smögenholmarna, Värskär, Byxelkrok, Gäddbäcksund,

Stenshamn, Bergö, Fågelsund, Sanna (å Bremön), Lutterhorn,

Kapelludden, Gisslan, Stendörren, Långö (vid Sävsundet) och Bokö ett

anslag av 2,788,000 kronor samt anvisade därav på extra stat för år

1912 ett belopp av 232,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t funne gott meddela, för ifrågavarande ändamål användas

under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området

för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn till den

rörelse, som vore avsedd att i hamnarna bedrivas, borde för det gemensamma

behovet avsöndras.

I sammanhang härmed anhöll Riksdagen, i anledning av i ämnet

väckta motioner, hos Kungl. Maj:t dels om framläggande, i mån som

förhållandena det medgåve och den av fiskehamnskommissionen föreslagna

ordning för hamnföretagens utförande ej rubbades, av förslag

till utförande av de sju återstående utav fiskehamnskommissionen till

utförande i första hand förordade hamnföretag, till vilkas utförande

medel ej redan beviljats.

Uti statsverkspropositionen till 1912 års Riksdag föreslog därefter

Kungl. Maj:t Riksdagen att av det utav 1911 års Riksdag enligt det föregående

beviljade hamnbyggnadsanslaget å 2,788,000 kronor på extra

stat för år 1913 anvisa ett belopp av 232,000 kronor, att enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t funne gott meddela, för ifrågavarande

ändamål användas under enahanda villkor, som av 1911 års

Riksdag beslutats.

Denna framställning bifölls av Riksdagen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 1 höft, (Nr 1.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Beträffande användningen av de för ifrågavarande ändamål sålunda

beviljade medel hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen

uti skrivelse den 24 september 1912 till Kungl. Maj:t anmält,

att förstnämnda styrelse redan hösten 1911 gått i författning om påbörjande

och bedrivande av de noggranna och detaljerade undersökningsarbeten

med plan- och djupmätningar samt grundborrningar in. m.,

vilka å samtliga beslutade hamnbyggnadsplatser måste föregå utarbetandet,

av definitiva arbetsplaner. Sådana undersökningar vore nu avslutade

för hamnanläggningarna vid Träslöv, Glommen, Grundsund,

Hönö-Klåva, Gislöv, Smögen, Långö och Stendörren samt påginge vid

Hellevik, Stenshamn, Grönhögen, Byxelkrok, Bokö, Värskär och Sanna.

Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samma skrivelse anfört,

att styrelsen funne nödvändigt, för att staten skulle kunna genom

styrelsen övertaga underhållet av de beslutade hamnanläggningarna, att,

på sätt fiskehamnskommissionen jämväl föreslagit, i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anordnades en särskild avdelning, som kunde från

början omhändertaga det omfattande och krävande bestyret med arbetsplaners

upprättande och hamnanläggningarnas utförande. Å denna avdelning

skulle utarbetas definitiva byggnadsritningar, byggnadskostnadsberäkningar,

arbetsbeskrivningar, specifikationer samt förslagskontrakt i

så fullständigt skick, att de kunde utgöra tillförlitlig grund för entreprenadanbuds

infordrande. Hela det tekniska omhänderhavandet av hamnbyggnadsarbetena

komme sålunda att åligga denna avdelning i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Avdelningar med underlydande vid byggnadsarbetena

placerade ingenjörer och biträden borde enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

åsikt under byggnadsperioden anordnas endast på

extra stat samt kostnaderna för avdelningen under samma period påläggas

byggnadsarbetena och utgå från de årligen anslagna byggnadsmedlen

och därför uppföras i de förslag till användande av dessa medel,

som årligen komme att till Kungl. Maj:t ingivas. Först med stöd av

den sålunda under byggnadsperioden vunna erfarenheten vore det, enligt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt, möjligt att bestämma det antal

befattningar, vartill personalen kunde efter underhållsperiodens inträdande

inskränkas, och vilka befattningar då borde uppföras å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ordinarie stat.

Härefter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den G

november 1912 till Kungl. Maj:t avgivit förslag till organisation för en

sådan särskild avdelning inom styrelsen, som nyss nämnts, ävensom

till den för avdelningen behövliga personalens avlöning. I fråga om

hamnavdelningens organisation har styrelsen föreslagit, att chefen för

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

75

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byra skulle med föredragningsskyldighet

inför styrelsens chef och med bibehållande av sin ställning

såsom ledamot av styrelsen anställas som avdelningschef för hamnavdelningen

med åliggande

att ansvara för avdelningens arbete och att sålunda under styrelsen

låta utföra erforderliga undersökningar, upprätta arbetsplaner med kostnadsförslag

och arbetsförslag och arbetsbeskrivningar samt specifikationer

till de olika fiskehamnsanläggningarna ävensom uppgöra förslag till

kontrakts- och övriga bestämmelser till grund för arbetenas utbjudande

på entreprenad,

att utöva överkontrollen över de fiskehamnsanläggningar, som vore

under utförande, att meddela instruktioner för de vid de skilda arbetena

anställda kontrollanterna och posthavande ingenjörerna samt att övervaka,

att dessa utövade sina åligganden på föreskrivet sätt,

att granska från kontrollanter och posthavande inkommande rapporter

samt vidtaga alla åtgärder, som kunde föranledas av dessa,

att granska från entreprenörerna inkommande likvidation slistor

m. in. samt att pröva och attestera därav beroende utanordningar, samt

att genom inspektionsresor till arbetsplatserna personligen följa

och övervaka byggnadsarbetenas utförande,

chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen dock obetaget att, för

särskilt ärendes behandling, ålägga hamnavdelningens chef att handlägga

sådant ärende.

Såsom biträden å hamnavdelningen skulle erfordras:

eu hamningenjör, som skulle biträda chefen i hans åligganden och

särskilt vid utarbetandet av arbetsplaner och arbetsbeskrivningar samt

kostnadsberäkningar, handlägga arbetsrapporterna samt bereda de ärenden,

som tillhörde hamnavdelningen;

två biträdande ingenjörer för alla de med upprättande av arbetsplanerna

förenade rit- och konstruktionsgöromålen;

samt, åtminstone tidtals, ett kvinnligt biträde för maskinskrivning.

Från avdelningen skulle vidare utgå kostnaden för bestridande å

administrativa avdelningen av arbetet med fiskehamnarnas entreprenadkontrakt,

räkenskaper och medelsförvaltning, utanordningar till entreprenörerna

m. m.

För varje fiskehamnsanläggning skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den närmaste kontrollen utövas av distriktstjänsteman, varjämte

den dagliga tillsynen skulle tillkomma en på arbetsplatsen stationerad

posthavande ingenjör, vilken det skulle åligga att med noggrannhet

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

och efter givna instruktioner följa och övervaka arbetena samt däröver

avgiva rapporter till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I fråga om personalens avlöning har styrelsen vidare anfört följande:

Uppdraget att planlägga fiskehamnsanläggningarna på sådant sätt,

att lugna och trygga hamnar av tillräcklig rymlighet och tillräcklig

styrka och motståndskraft erhölles, vore synnerligen maktpåliggande och

ansvarsfullt samt förutsatte särskild sakkunskap och erfarenhet rörande

byggnader i havet. Det finge då ock anses skäligt, att det arvode för

uppdraget i fråga, som skulle utgå under den tid byggnadsarbetena

fortginge och, liksom övriga arvoden åt hamnavdelningens personal,

bestridas av den i kostnadsberäkningarna för varje hamnanläggning

redan inberäknade tilläggsprocenten för oförutsedda utgifter, stormskador,

entreprenörens arbetsledning och entreprenörsvinst, undersökningar

och utarbetande av arbetsplaner samt arbetenas övervakande

m. m., bestämdes uteslutande med avseende fästat å uppdragets särskilda

vikt och betydelse.

På grund härav och då uppdraget endast vore av tillfällig natur

och icke att jämföra med ordinarie lön på stat och därmed förenade

förmåner, funne väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att såsom arvode

åt chefen för hamnavdelningen ett mindre belopp än 12,000 kronor

för år icke skäligen borde ifrågakomma.

Såsom arvode åt hamningenjören å avdelningen ville styrelsen

föreslå ett belopp av 6,000 kronor för år, varjämte föresloges åt de

tvenne tillsvidare å hamnavdelningen behövliga biträdande ingenjörerna

ett sammanlagt arvodesbelopp av 7,200 kronor, för år räknat,

samt åt ett kvinnligt biträde för maskinskrivning ett arvode av 1,200

kronor, likaledes för år räknat, vilka sistnämnda arvoden icke skulle

utgå annat än under den tid, som åtginge för utarbetande av arbetsplaner

m. m. till fiskehamnsanläggningarna.

Slutligen erfordrades ett belopp av 1,200 kronor för år räknat till

bestridande å administrativa avdelningen av arbetet med entreprenadkontrakt,

räkenskaper, medels förvaltning, utanordningar till entreprenörerna

m. m.

Till distriktstjänsteman såsom kontrollant samt till posthavande

ingenjör för det dagliga övervakandet av arbetet å byggnadsplatsen

ansåge styrelsen böra utgå ersättning till belopp av, sammanlagt för

båda, 600 å 700 kronor per månad, på sätt hittills skett vid enstaka tillfällen,

då armerade betonbroar varit under utförande.

Uti skrivelse den 30 september 1912 har vidare väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hos Kungl. Maj:t anmält, att styrelsen komme att under

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

77

loppet av år 1913 utarbeta fullständiga planer till så vitt möjligt samtliga

återstående av do utav Riksdagen till utförande beslutade 24 fiskehamnar,

som skulle helt och hållet byggas av staten. Så snart planerna

för de hamnar, vilka först borde komma till utförande, blivit av Kungl.

Maj:t prövade och fastställda, komine byggnadsarbetena att utbjudas

på entreprenad, och torde arbetena sålunda kunna taga sin början redan

med ingången av år 1913 samt därefter komma att bedrivas med den

kraft och skyndsamhet, som sakens natur och Riksdagens härutinnan

uttalade önskan krävde.

Under år 1914, då, såsom nämnts, alla hamnplanerna beräknades

så vitt möjligt föreligga färdiga, Båge styrelsen sig även i stånd

att bedriva arbetena i hela den omfattning, det kunde lyckas styrelsen

att erhålla antagbara entreprenadanbud å arbetenas utförande, och i

följd härav erfordrades för år 1914 ett avsevärt större anslag än de

232,000 kronor, vilka blivit anvisade för vart och ett av åren 1912

och 1913.

Slutligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 8

november 1912 till Kungl. Maj:t överlämnat av styrelsen upprättade

arbetsplaner för fiskehamnsanläggningar vid Träslöv och Glommen i

Hallands län samt Grundsund och Hönö-Klåva i Göteborgs och

Bohus län, under hemställan att Kungl. Maj:t måtte fastställa dessa

planer att lända till efterrättelse vid hamnarbetenas utförande ävensom

bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att gå i författning om

dessa arbetens utförande på entreprenad. Av de sålunda ingivna arbetsplanerna

omfattar den för fiskehamnsanläggning vid Grundsund upprättade

planen två alternativ, avseende, det ena, alternativet A, en hamnanläggning

av den utav fiskehamnskommissionen föreslagna storlek, och

det andra, alternativet B, en anläggning med väsentligen rymligare

hamnbassäng än uti förstnämnda alternativ angivits. De tre återstående

arbetsplanerna avse anläggningar, som vad de föreslagna hamnarnas

storlek beträffar stå i huvudsaklig överensstämmelse med de av fiskehamnskommissionen

för ifrågavarande platser uppgjorda förslag.

De arbetsplanerna åtföljande kostnadsberäkningarna visa, att utförandet

å omförmälda fyra platser av hamnanläggningar enligt de nu

ingivna arbetsplanerna skulle betinga en anläggningskostnad av 1,865,100

kronor, därest för hamnanläggningen vid Grundsund det mindre alternativet

A väljes, men ända till 2,285,300 kronor, därest för sistnämnda

anläggning det större alternativet B skulle komma till utförande.

Ifrågavarande fyra hamnanläggningar, vilka uti den av fiskehamnskommiesionen

föreslagna byggnadsföljd upptagits under nr 1, 2, 3 och 5,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

hava emellertid av kommissionen beräknats draga en sammanlagd

byggnadskostnad av allenast 930,000 kronor, en kostnadssumma, som

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar alltså skulle komma

att stiga till mera än dubbla beloppet, även om endast det mindre

alternativet för hamnanläggningen vid Grundsund komme till utförande.

För utredning om anledningen till denna betydande kostnadsökning bar

departementschefen från chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

byrå för tekniska ärenden, överstelöjtnanten O. Z. Ekdahl, fått mottaga

en av honom författad promemoria angående byggnadssätt och byggnadskostnader

för nu ifrågavarande fyra fiskehamnsanläggningar. Beträffande

innehållet i denna promemoria tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

(sid. 284—297).

Beträffande den högst väsentliga skillnaden mellan å ena sidan den

av fiskehamnskommissionen beräknade kostnaden för hamnanläggningar

vid Träslöv, Glommen, Grundsund och Hönö—Klåva, vilken kostnadsberäkning

legat till grund för 1911 års riksdagsbeslut i frågan, samt å

andra sidan (len kostnad, som enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

nu gjorda beräkningar ifrågavarande fyra hamnanläggningar skulle betinga,

vilken skillnad uppgår till icke mindre än 935,100 kronor (respektive

1,355,300 kronor, därest i fråga om hamnanläggningen vid Grundsund

det större med B betecknade alternativet skulle komma till utförande)

erinrar nu departementschefen, hurusom redan i det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen gemensamt avgivna utlåtande,

varmed ämbetsverken till Kungl. Maj:t överlämnade fiskehamnskommissionens

betänkande och förslag, dessa ämbetsverk framhöllo, att den av

kommissionen för av densamma föreslagna hamnanläggningar uppgjorda

kostnadsberäkning grundades allenast å de utkast till hamnplaner, som

av kommissionen utarbetats, samt att, sedan fullständigt detaljerade

arbetsplaner blivit upprättade för varje särskilt arbete, det torde visa sig,

att arbetskvantiteternas kubikmassor vore större och av mera svårarbetad

beskaffenhet än av kommissionen antagits, i följd varav kostnaderna för

arbetena komme att ställa sig högre än av kommissionen beräknats.

Genom de noggranna detaljundersökningar och grundborrningar, som

styrelsen låtit utföra å platserna för de beslutade hamnanläggningarna

vid Träslöv, Glommen, Grundsund och Hönö-Klåva, har, anför departementschefen

vidare, styrelsen också ansett ådagalagt, att på grund av

bottnens beskaffenhet, havsvattnets inverkan å materialet och de övriga

omständigheter, som finnas angivna i ovannämnda av överstelöjtnanten

Ekdahl upprättade promemoria, såväl grundläggningen som byggandet

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

79

av ifrågakomma hamnar måste, därest desamma skola bliva motståndskraftiga,

sko i väsentlig mån annorlunda än kommissionen förutsatt och

att i följd härav kostnaderna komma att vida överstiga de beräknade.

Ehuru, vad hamnanläggningen vid Grundsund beträffar, det

större förslaget, alternativet B, av Ekdahl förordats till utförande, särskilt

på den grund, att detsamma skulle medgiva förläggande inom av

vågbrytaren skyddade lägen av ett väsentligt ökat antal fiskefartyg av

större dimensioner och härigenom kunna underlätta eu framtida utveckling

av ortens fiske har departementschefen dock icke ansett sig kunna förorda

detsamma till utförande. Enligt vad departementschefen säger sig

hava inhämtat lära naturförhållandena vid Grundsund medgiva, att större

fiskefartyg kunna utan risk förläggas utanför läget av den i sistnämnda

alternativ ingående vågbrytaren, varjämte han fäster uppmärksamheten

på, att i närheten av Grundsund finnas goda och rymliga hamnar vid

Lysekil, Fiskebäckskil och Gullholmen. Departementschefen finner det

vidare uppenbart, att ett godkännande av detta alternativ — vars utförande

komme, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar,

att draga en kostnad, som med mer än 400,000 kronor överstiger kostnaden

för en hamnanläggning vid Grundsund av den utav fiskehamnskommissionen

föreslagna omfattning — skulle innebära ett tydligt

frångående av Riksdagens beslut i fråga om storleken och planen för

denna hamn.

Departementschefen omnämner även, att, enligt vad överstelöjtnanten

Ekdahl meddelat, kostnaderna för utförande av övriga i kommissionens

betänkande föreslagna och av Riksdagen beslutade hamnbyggnader

icke kunna angivas, förrän fullständiga arbetsplaner för

desamma blivit uppgjorda, men att sannolikt vore, att kostnaden för

samtliga hamnanläggningarna komme att inalles belöpa sig till ungefär

dubbelt så stort belopp som av kommissionen beräknats.

Departementschefen förklarar emellertid, att, oaktat sålunda betydligt

större kostnader än förut antagits säkerligen krävas för anläggandet

av icke blott de fyra hamnar, beträffande vilka definitiva arbetsplaner

nu föreligga, utan även övriga beslutade hamnar, desamma likväl

synas honom böra komma till utförande i enlighet med av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen efter grundliga undersökningar å ort och ställe

upprättade arbetsplaner, såvitt dessa i avseende å hamnarnas storlek och

omfattning stå i överensstämmelse med kommissionens förslag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om inrättande av en

särskild hamnavdelning i styrelsen biträdes av departementschefen. Mot

den för avdelningen av styrelsen föreslagna organisationen har departe
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Motionär.

Utskottet.

mentschefen ej haft annat att erinra än att chefsskapet för avdelningen

icke synts honom böra, på sätt styrelsen föreslagit, vara ovillkorligen

bundet vid befattningen som chef för styrelsens tekniska byrå, utan att

det torde böra bero på Kungl. Maj:t att för vissa år i sänder av byggnadsperioden

till innehavare av denna chefsbefattning utse därtill kvalificerad

person även utom styrelsen. Beträffande kostnaderna för sagda

avdelning har departementschefen icke haft anledning till annan erinran

än att det arvode, som enligt styrelsens förslag skulle tillkomma avdelningens

chef, eller 12,000 kronor för år räknat, synts honom väl högt,

och anser departementschefen samma arvode böra lämpligen bestämmas

till 10,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tvenne

särskilda inom Andra kammaren väckta motioner, nr 150, av herr

Andersson i Knäppinge, däri hemställts, att för byggandet av Kårehamn

Riksdagen må lämna det av fiskehamnskommissionen föreslagna anslaget

203,000 kronor, att mot villkor, som av Riksdagen för övriga hamnar

bestämts, utgå under åren 1914—1916, och nr 201 av herr ödman m. fl.,

däri hemställts, att Riksdagen måtte bevilja medel till att vid Grundsunds

fiskeläge anlägga en hamn i enlighet med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppgjorda större förslaget.

I avseende å vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

tillåter sig utskottet hänvisa till innehållet i motionerna.

Såsom av det anförda framgår komma kostnaderna för utförandet

av nu ifrågavarande fyra hamnanläggningar enligt de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställda och på överstelöjtnanten Ekdahls ovannämnda

promemoria grundade beräkningar att högst betydligt överstiga

dem, som upptagits i de av fiskehamnskommissionen uppgjorda överslagsberäkningarna.

Åven om man kunde haft anledning förvänta, att

dessa sistnämnda beräkningar , skulle visat sig vara grundade på en omsorgsfullare

utredning och en noggrannare kännedom om de på byggnadskostnaderna

inverkande förhållandena vid de olika hamnarna än vad

nu befunnits vara fallet, synes emellertid angivna omständighet, då

Riksdagen redan fattat beslut om byggandet på statens bekostnad av

berörda fiskehamnar, icke böra föranleda till ett frångående av detta

beslut, vilket förestavats av statsmakternas intresse för höjandet och

en fortsatt utveckling av den för vårt land så viktiga näringsgrenen

havsfisket. Utskottet anser sålunda för sin del, att de redan beslutade

hamnanläggningarna, — såväl de, om vilka nu närmast är fråga, som övriga

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksut skottets utlåtande Nr 1.

81

här ovan omförmälda, — böra, därest icke särskilda oberäknade förhållanden

skulle inträffa, komma till stånd och att därvid avvikelse ej bör

ske från den ursprungligen fastställda ordningsföljden. I fråga om

ökningen i kostnaderna torde, även om berättigade anmärkningar kunna

framställas mot de först uppgjorda överslagsberäkningarna, dock, såsom

även av departementschefen framhållits, böra bemärkas, dels att dessa

grundats allenast å utkast till hamnplaner, varför några fullt tillförlitliga

kostnadsberäkningar icke kunnat uppgöras, dels ock att de ökade

kostnaderna jämväl föranletts av ett vida solidare och för hamnarnas

framtida bestånd betryggande byggnadssiitt än det ursprungligen föreslagua.

Vad nu särskilt angår de fyra hamnar, för vilka fullständiga arbetsplaner

föreligga, har utskottet med den ståndpunkt, som utskottet intager

till lösandet av fiskehamnsfrågan i dess helhet, ej något att erinra

mot, att de tre hamnanläggningarna vid Träslöv, Glommen och

Hönö-Klåva komma till utförande i enlighet med de av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen numera utarbetade planer och kostnadsförslag.

Beträffande däremot hamnanläggningen vid Grundsund, vilken Kungl.

Maj:t föreslagit skola utföras enligt det här ovan angivna, med A betecknade

alternativet, har utskottet icke blivit övertygat att med ett

sådant verkställande av anläggningen i fråga fiskläget Grundsunds berättigade

intressen skulle bliva fullt tillgodosedda. På grund av vad

utskottet inhämtat av de till ärendet hörande handlingarna och i övrigt

kommit till utskottets kännedom lärer det nämligen kunna ifrågasättas,

huruvida genom ett dylikt utförande tillräckligt utrymme i hamnen ens

komme att beredas de för närvarande vid fiskläget befintliga fartyg och

båtar och synes i allt fall, då dessas antal väl kommer att väsentligt

ökas med den utveckling, som fiskläget efter hamnens inrättande med

visshet torde komma att gå till mötes, icke utan skäl kunna betvivlas,

att hamnen, så som den nu blivit föreslagen att inrättas, för framtiden

skulle erbjuda möjlighet att hysa alla fisklägets fartyg och båtar. Därest

emellertid möjlighet förefinnes att genom en mindre kostsam uppmuddring

av de inre delarna av hamnen utvidga densamma, skulle måhända

med det ökade utrymme, som härigenom vunnes, plats kunna

beredas åt ytterligare ett ej ringa antal båtar och på sådant sätt hamnen,

även om den i övrigt byggdes enligt alternativet A, bliva för fiskläget

fullt tillfredsställande. Skulle det emellertid visa sig, att en tillfyllestgörande

utvidgning av hamnen, såsom nu blivit ifrågasatt, icke kan äga

rum, torde frågan om sättet för hamnanläggningens utförande böra tagas

under förnyat övervägande, därvid avseende särskilt bör fästas å såväl

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

det nuvarande som framtida behovet av utrymme för de till fiskläget

hörande fartygen och båtarna. Innan ifrågavarande hamnanläggning

bringas till utförande synes därför ytterligare utredning i ärendet böra

ske och med det definitiva beslutet om sättet för hamnens byggande

anstå i avbidan på denna utredning, vilken torde kunna ske så snart,

att förslag i ämnet kan föreläggas nästkommande års riksdag.

Vad utskottet sålunda anfört i fråga om den föreslagna hamnanläggningen

vid Grundsund lärer emellertid enligt utskottets förmenande

icke böra föranleda någon minskning i det av Ivungl. Maj:t för fiskehamnars

byggande äskade anslag.

Utskottet har haft sin uppmärksamhet fästad därå, att något förslag

nu icke framlagts rörande den i förteckningen över de hamnar,

om vilkas byggande beslut fattats, såsom nr 4 upptagna hamnen vid

Kivik i Kristianstads län. Rörande anledningen härtill har utskottet

inhämtat, att vid tiden för avlämnandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag i ämnet fullständiga kostnadsberäkningar för denna

hamnanläggning ännu icke hunnit verkställas. Då emellertid numera

arbetsplan och kostnadsförslag för hamnen lära hava utarbetats, torde

något eftersättande av ortsiutresset vid Kivik icke behöva befaras.

Vad härefter angår förslaget om inrättandet av en särskild hamnavdelning

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har utskottet ansett

behovet av en dylik avdelning genom den i ärendet förebragta utredningen

fullt ådagalagt, varför utskottet icke har något att erinra mot förslaget

i denna del. Kostnaderna för denna hamnavdelning hava för

tiden intill utgången av år 1914, varunder enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ställt i utsikt, arbetet med arbetsplanerna för samtliga

av Riksdagen beslutade hamnanläggningar skulle slutföras, beräknats

till 25,600 kronor för år, därav 10,000 kronor till avdelningens

chef, 6,000 kronor till arvode åt hamningenjören, 1,200 kronor för arbetet

med upprättande av entreprenadkontrakt, 7,200 kronor till arvoden

åt två biträdande ingenjörer samt 1,200 kronor till arvode åt en maskinskriverska.

Kostnaderna för hamnavdelningen skola enligt förslaget

utgå av de för hamnbyggnaderna anslagna medlen. Mot beloppet av

de sålunda beräknade kostnaderna för hamnavdelningen och sättet för

dessas gäldande hav utskottet icke något att erinra.

Beträffande den av herr Andersson väckta motionen vill utskottet

erinra därom, att nästlidna års riksdag avslagit en liknande motion, i

vad densamma avsåg anslag att utgå för åren 1913—1915 för byggande

av en fiskehamn vid Kårehamn. I likhet med vad 1912 års jordbruksutskott

anförde vid behandlingen av sistnämnda motion vill ut
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

83

skottet framhålla, att det synes utskottet som om därest den en gång

fastställda ordningsföljden för byggandet av fiskehamnar skulle brytas,

detta givetvis icke kan ske utan eftersättande av andra orters av på

området sakkunniga såsom angelägnare ansedda intressen. Utskottet

anser sig därför böra avstyrka nu ifrågavarande motion.

Vad slutligen angår den av herr ödman m. fl. väckta motionen

torde denna anses besvarad genom vad utskottet här ovan anfört i fråga

om hamnanläggningen vid Grundsund.

På grund av det sålunda anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) med avslag å de av herr Andersson i

Knäppinge samt av herr ödman m. fl. väckta motionerna,

av det utav 1911 års Riksdag beviljade

anslaget å 2,788,000 kronor till bestridande av kostnaderna

för utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen

föreslagna hamnar å extra stat för år 1914

anvisa ett belopp av 464,000 kronor att enligt de

närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott

meddela, för ifrågavarande ändamål användas under

villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva

området för hamnarna än även av det område i

land, som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd

att i hamnarna bedrivas, bör för det gemensamma

behovet avsöndras;

b) medgiva, att kostnaden för anordnande under

byggnadstiden, på sätt i statsrådsprotokollet angivits,

av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

må utgå från de för byggande av

omförmälda hamnar anslagna medel;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning i fråga

om utförandet av fiskehamn sanläggningen vid Grundsund

samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag,

vartill denna utredning kan föranleda.

63:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i avvaktan Kronans iaxpå

den proposition angående kronans laxfiske i Törne älv m. m., fis^ \^.°™

som kan komma att avlåtas, å extra stat för år 1914 beräkna ett ''extra anslag !

anslag av 30,000 kronor. [61-1

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Skogsväsendet.

Skogsingen

jörer.

[62.]

64:o) Under punkt 62 i förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen medgiva, att till statens skogsingenjör Karl Otto

Fritiof Stenborg må från och med år 1914 tillsvidare, så länge han

fortfarande i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, utgå såsom

personligt ålderstillägg ett belopp av 400 kronor för år räknat.

(Statsrådsprotokollet sid. 303 och 304.)

Enär för beviljande av ålderstillägg åt Stenborg förefinnas samma

skäl som de, vilka åberopats ifråga om skogsingenjören Tell Grenander,

vilken av 1912 års riksdag beviljades enahanda ålderstillägg, har

utskottet icke något att erinra mot bifall till framställningen. Utskottet

hemställer alltså,

att Riksdagen må medgiva, att till statens skogsingenjör

Karl Otto Fritiof Stenborg må från och

med år 1914 tillsvidare, så länge han fortfarande i

denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, utgå

såsom personligt ålderstillägg ett belopp av 400 kronor

för år räknat.

K xtra lärarkrafter

vid

skogsinstitutet.

65:o) I anledning av

hemställer utskottet vidare,

Kungl. Majrts därom gjorda framställning

''[-ggi att Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1909—1913 ägt rum, må, till anställande av

extra lärarkrafter vid skogsinstitutet, å extra stat för

år 1914 anvisa ett belopp av 8,000 kronor.

66:o) Under erinran, att 1912 års Riksdag på framställning av

*<a<en* »kogg- Kungl. Maj:t till uppförande av nybyggnad m. m. för statens skogsftrsöksanstait.

försöksanstalt beviljat ett belopp av 107,300 kronor, samt att Riksiextra

anslag dagen därav anvisat å extra stat för innevarande år ett belopp av

[64.] 53,650 kronor, får utskottet på grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

85

framställning och med hänvisning till vad statsrådsprotokollet innehåller

i ämnet (sid. 304 och 305) hemställa,

att Riksdagen må av det för uppförande av nybyggnad

m. in. för statens skogsförsöksanstalt beviljade

anslag å 107,300 kronor å extra stat för år

1914 anvisa återstående beloppet 53,650 kronor.

67:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med vad för vart

och ett av åren 1905—1913 ägt rum, för skogsodlingens

befrämjande å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 100,000 kronor att ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för att i mån av tillgång tilldelas

antingen skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting

eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat

bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse

icke finnes, landsting eller hushållningssällskap,

under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag må till

något landstingsområde utgå med högre belopp än

det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans

eller ettdera av dem till ändamålet bidragit,

samt att landsting eller hushållningssällskap, som undfått

dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets

utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande

avgiva redogörelse över användningen av de

utav staten samt av landsting eller hushållningssällskap

lämnade bidrag.

68:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 66 av förevarande

huvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet vidare,

att Riksdagen må, i likhet med vad för vart

Skogs
odlingens
befrämjande.

(extra anslag.)

[65.]

Skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet.

(extra anslag.)

[66.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kartläggning

av ljunghedar.

(extra anslag.)

[67.]

Utskottet.

Reglering an

flottleder.

[68.]

och ett av åren 1910—1913 ägt rum, såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för uppehållande av

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å extra stat för år

1914 anvisa ett anslag av 67,500 kronor.

69:o) Kung!. Maj:t har vidare under punkten 67 föreslagit Riksdagen

att för kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra delarna

av landet å extra stat för år 1914 anvisa 7,500 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga medel låta

utanordna beloppet.

Den till grund för framställningen förebragta utredningen återfinnes

i statsrådsprotokollet, sid. 306—308.

Med hänsyn till betydelsen av frågan om kultiverandet av de

stora i södra och sydvästra delarna av landet befintliga ljunghedarna

anser utskottet, i likhet med departementschefen, att en undersökning

för utrönande av dessa ljunghedars läge och utsträckning lämpligen

bör genom statens skogsförsöksanstalt verkställas. Och då utskottet

icke funnit anledning till anmärkning mot det begärda anslagets belopp,

hemställer utskottet,

4

att Riksdagen må för kartläggning av ljunghedar

i södra och sydvästra delarna av landet å extra

stat för år 1914 anvisa 7,500 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga

medel låta utanordna beloppet.

70:o) I anledning av Kungl. Maj:ts dihorn gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med vad under vart och

ett av åren 1909—1913 ägt rum, må medgiva,

a) att under år 1914 inflytande flottningsavgifter

må användas till bestridande av kostnader för reglering

av flottleder inom riket,

b) att de medel, som av före år 1908 anvisade

anslag till bestridande av kostnader för regie
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr I■

87

ring av flottleder i de norrländska länen ävensom i

Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1913

års sint må finnas disponibla, må under år 1914 till

enahanda ändamål användas utan begränsning till

vissa län.

Lantmäteriväsendet.

71:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom under punkten 69

av förevarande huvudtitel gjorda framställning och under erinran, att

nu ifrågavarande anslagskrav står i överensstämmelse med den av 1910

års Riksdag prövade planen för lantmäteriundervisningens ordnande,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 till Kungl.

Maj:ts förfogande ställa ett anslag av 36,300 kronor

att användas till lantmäteriundervisningens ordnande

och bedrivande under läsåret 1913—1914 i huvudsaklig

överensstämmelse med det av lantmäteristyrelsen den

6 november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för den 8 april 1910 närmare angivna

förslag, med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp

under år 1913 av tillgängliga medel förskottsvis för

ändamålet utanordna erforderligt belopp.

72:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 70 föreslagit Riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätare företagna

tjänsteresor å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av

30,000 kronor.

Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 311 i

statsrådsprotokollet.

Enär den anmärkningsvärt ringa användning, de för ifrågavarande

ändamål anvisade anslagen hittills erhållit, torde kunna antagas bero

därpå att bestämmelserna rörande sättet och villkoren för åtnjutande av

bidrag från berörda anslag icke torde vara fullt lämpliga, anser utskottet,

att den av departementschefen ifrågasatta revisionen av berörda bestämmelser

bör snarast möjligt komma till stånd. Då emellertid anslaget

torde jämväl för år 1914 vara erforderligt, hemställer utskottet,

Lantmäteri
under
visningen.

(extra anslag.)

[69.]

Dulrikts
lantmätares
tjänsteresor.

(extra anslag.)

[70.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Reparation

och renovation

av kartor i

länens

lantmäterikontor.

(extra anslag.)

[71.]

Nytt registratur

och arkivens

ordnande

i lantmäterikontoren.

(extra anslag.)

[72.]

Inbindning

av handlingar

i lantmäteri^

ntoren

i länen.

(extra anslag.)

[73.]

att Riksdagen må, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1910—1913 ägt rum, till bestridande av kostnaderna

för vissa av distriktslantmätare företagna tjänsteresor,

å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag

av 30,000 kronor.

73:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 71 föreslagit Riksdagen

att till fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren

i länen på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 20,000

kronor.

Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 312 och 313,

innehåller i ärendet hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, må till fortsatt reparation och renovation

av kartor i lantmäterikontoren i länen å extra stat

för år 1914 bevilja ett anslag av 20,000 kronor.

74:o) Under punkten 72 av förevarande huvudtitel har Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppläggande av nya registratur och

arkivens ordnande vid lantmäterikontoren i länen å extra stat för år

1914 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 313—315, innehåller

i ärendet och med erinran, att Riksdagen för innevarande år för

ifrågavarande ändamål anvisat medel till belopp av 24,000 kronor,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till uppläggande av nya registratur

och arkivens ordnande i lantmäterikontoren i länen

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslagav 18,000 kronor.

75:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen

att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 315—319.

Utskottet, som tillfullo inser vikten av att lantmäteriakterna be
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

89

redas eu till förekommande av slitning och förstöring fullt betryggande

förvaring, bär dock i likhet med departementschefen icke blivit övertygat

om att kostnaden för den inbindning, som verkligen är oundgänglig,

skall behöva stiga till så stort belopp, som lantmäteristyrelsen

beräknat eller 45,785 kronor. Då emellertid utskottet finner det erforderligt,

att åtgärder i nu förevarande hänseende vidtagas samt utskottet

icke haft något att erinra mot det för 1914 äskade beloppet, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må till inbindning av handlingar

i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

76:o) Kungl. Maj:t har under punkt 74 föreslagit Riksdagen att Anskaffande

till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utav

vissa skifteskartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1914 ret i TJmed av

anvisa ett anslag av 9,000 kronor. kopior av

Under hänvisning till departementschefens yttrande till statsråds- kartor med

protokollet, sid. 319, samt med erinran att Riksdagen för innevarande handlingar

år för ifrågavarande ändamål anvisat medel till belopp av 18,000 kronor, (extra anslag, i

hemställer utskottet, [74.1

att Riksdagen må till anskaffande för lantmäterikontorets

i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor

med tillhörande handlingar å extra stat för

år 1914 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

77:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning ^amngransk

hemställer utskottet,

att Riksdagen,

i likhet med vad under en följd

av är ägt rum, må till bestridande av kostnader för

namngranskning för rikets allmänna kartverks behov

för år 1914 anvisa ett anslag av 3,000

ning.

(extra anslag.)

T75.1

stat

a extra

kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

10 sand. 1 käft. (Nr 1.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottet? utlåtande Nr 1.

Anslag till

fältarbeten

och tryckning.

(extra anslag. >

[76.]

Hyresbidrag

till tjänster

männen.

(extra anslag.)

[77.]

Geologiska och hydrografiska undersökningar.

78:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med vad som skett

för vart och ett av åren 1910—1913, till bestridande

av kostnaderna under år 1914 för Sveriges geologiska

undersöknings fältarbeten och för utgivande av de på

nämnda institutions undersökningar grundade kartor,

avhandlingar och uppsatser, å extra stat för samma

år bevilja ett anslag av 36,000 kronor.

79:o) Under punkt 77 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

vidare föreslagit Riksdagen att för beredande av hyresbidrag åt tjänstemännen

vid Sveriges geologiska undersökning med 700 kronor för varje

tjänsteman å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 7,700 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 321

—339.

Genom beslut vid Riksdagen år 1909 uppfördes Sveriges geologiska

undersökning å ordinarie stat och avlöningarna för undersökningens

personal blevo samtidigt reglerade.

Redan vid behandling av det förslag till lönestat för Sveriges

geologiska undersökning, som av Kungl. Maj:t framlades för 1875 års

Riksdag, framställdes av departementschefen den jämförelse med lektorerna

vid elementarläroverken, som blivit normgivande för all senare

behandling av geologernas lönefråga. Den föreslagna likställigheten i

löneförmåner med nämnda grupp av tjänstemän motiverades därmed, att

för anställning vid Sveriges geologiska undersökning fordrades fullt ut

samma vetenskapliga kompetens, som i allmänhet innehades av lektorerna,

varförutom geologernas tjänstgöring måste anses både trägnare

och mera hälsoförstörande än lektorernas. Riksdagen beslöt i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag och fastställde sålunda för tjänstemännen vid

undersökningen en begynuelseavlöning av 2,500 kronor med fyra ålderstillägg

å 500 kronor efter i varje fall fem års tjänstgöring, varigenom

en slutavlöning av 4,500 kronor skulle uppnås.

Under hänvisning till den omständigheten, att lektorerna vid rikets

elementarläroverk, alltsedan år 1883 åtnjutit i lägsta lönegraden en till
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

91

fållig löneförbättring med 500 kronor, föreslog därefter Kungl. Maj:t

1900 års Riksdag, att tjänstemännens vid Sveriges geologiska undersökning

avlöning måtte utgå med 3,000 kronor i begynuelseavlöning

samt tre älderstillägg å 500 kronor efter i varje fäll fem år, varigenom

sålunda slutavlöningen oförändrad skulle förbliva 4,500 kronor. Detta

blev också Riksdagens beslut.

Åren 1907 och 1908 beviljade Riksdagen undersökningens tjänstemän

för påföljande året tillfällig löneförbättring med 900 kronor till

varje tjänsteman. Kung!. Maj:t hade år 1907 föreslagit 1,000 kronor,

men Riksdagen nedsatte det tillfälliga lönetillägget med hänsyn till de

från lektorernas löner avgående pensionsavgifterna till 900 kronor.

Löneregleringskommittén avgav den 14 december 1907 betänkande

rörande ifrågavarande ämbetsverk och anslöt sig i fråga om personalens

lönevillkor till den av Riksdagen vid flera tillfällen fastställda likställigheten

med lektorerna vid de allmänna läroverken och andra högre undervisningsanstalter.

1 enlighet med detta löneregleringskommitténs betänkande föreslog

Kungl. Maj:t i 1909 års statsverksproposition ny lönestat för tjänstemännen

vid undersökningen, vilket förslag också vann Riksdagens bifall.

Avlöningen för tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning

utgör alltså för närvarande lön, 2,600 kronor, och tjänstgöringspenningar,

1,400 kronor, jämte fyra älderstillägg å 500 kronor varje,

fördelade i lön, 350 kronor, och tjänstgöringspenningar, 150 kronor,

liksom för lektorer.

Uti särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t av dels tjänstemännen

vid Sveriges geologiska undersökning och dels chefen för undersökningen

har emellertid framhållits, att 1909 års lönereglering icke i verkligheten

beredde tjänstemännen den löneförbättring, av vilken de vore i oundgängligt

behov. Sagda lönereglering hade till följd av de med densamma

förknippade avdragen till tjänstemännens egen pensionering och

till civilstatens änke- och pupillkassa jämte de stadgade inskränkningarna

i tjänstemännens möjligheter att skaffa sig extra inkomster, särskilt

borttagandet av rätten till honorar för på fritid författade kartbladsbeskrivningar,

icke medfört någon avsevärd ökning i de inkomster, de

förut haft att tillgå för sitt uppehälle.

Vidkommande frågan, huruvida numera likställighet mellan geologer

och lektorer vunnits i fråga om deras inkomster av tjänsten, hava

tjänstemännen icke bestritt, att detta ägt rum, vad själva beloppet av

avlöningen av statsmedel angår. Men de söka visa, att lektorerna,

åtminstone i huvudstaden, där ju även geologerna äro bosatta, hava

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande AV 1.

dels på grund av sin tjänst en högre inkomst än geologerna och dels

med anledning av tjänstens beskaffenhet tillfälle till inkomster, från

vilka geologerna äro utestängda.

I förstnämnda hänseende framhålles, att Stockholms kommun beviljar

lektorerna vid läroverken hyresbidrag å 700 kronor, under det

att geologerna sakna dylik inkomst, oaktat de lika med lektorerna få

vidkännas svårigheterna av huvudstadens höga bostadshyror m. m. I det

senare avseendet framhålles, att lektorerna i huvudstaden hava tillfälle

att genom undervisning i enskilda läroanstalter och genom privat undervisning

erhålla avsevärda biinkomster, vilka icke stå geologerna till buds.

Geologerna hava emellertid uttalat, att det alltid måste bliva svårt

för att icke säga omöjligt att åstadkomma och upprätthålla en reell

likställighet i avseende på tjänstemannaplikter och löneförmåner mellan

lektorerna och tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning,

varför det syntes geologerna såväl naturligast som mest i överensstämmelse

med rättvisa och billighet, att undersökningens tjänstemän i dessa

hänseenden bleve jämförda med tjänstemännen vid andra nyligen reglerade

verk, vid vilka kompetensfordringarna på tjänstemännen vore

lika eller åtminstone icke högre och hava geologerna i detta hänseende

åberopat antikvarierna vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

vilka enligt beslut 1909 blivit avlönade efter den för andra normalgradens

tjänstemän fastställda löneskalan. Såväl tjänstemännen vid

undersökningen som undersökningens chef hava därför hemställt, att

tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning måtte beredas

samma avlöningsförmåner, som tillkomma andra normalgradens tjänstemän.

Chefen för undersökningen har därjämte, under hänvisning till

hurusom undersökningens tjänstemän i realiteten vore vida ogynnsammare

lottade än lektorerna vid elementarläroverken, alternativt hemställt,

att åt tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning måtte beredas

av statsmedel utgående dyrortstillägg av 700 kronor, motsvarande

det kommunala bidrag, som komme de i Stockholm tjänstgörande läroverkslektorerna

till godo.

Beträffande geologernas framställning att komma i åtnjutande av

enahanda löneförmåner, som nu tillkomma andra normalgradens tjänstemän,

håller departementschefen före, att en så omfattande förändring

icke lämpligen bör vidtagas utan föregående utredning, helst av löneregleringskommittén.

A andra sidan finner departementschefen geologiska

undersökningens tjänstemäns avlöningsförhållanden för närvarande vara

för dem så ofördelaktiga, att han icke anser sig kunna underlåta att

föreslå, att ett tillfälligt avlöningsbidrag må utgå till dem i avvaktan

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

93

på den sålunda angivna utredningens resultat. Bidraget synes liksom

för seminarielektorerna böra benämnas hyresbidrag.

För undersökningens elva tjänstemän skulle hela beloppet utgöra

7,700 kronor.

På grund av den utav departementschefen framlagda utredningen

rörande tjänstemännens vid Sveriges geologiska undersökning nuvarande

avlöningsförhållanden har utskottet för sin del blivit övertygat om behovet

för dessa tjänstemän av en förbättring i deras löneförmåner. Då

det emellertid synes utskottet som det av Kungl. Maj:t nu föreslagna

sättet för den ifrågasatta löneförbättringens genomförande skulle i viss

mån innebära ett avsteg från hit tills i allmänhet tillämpade grunder vid

verkställda löneregleringar, finner utskottet sig icke kunna biträda det

nu föreliggande förslaget. Utskottet, som således vill framhålla önskvärdheten

av att en lönereglering för ifrågavarande tjänstemän snarast

möjligt kommer till stånd, hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

80:o) Kungl. Maj:t har under punkt 78 föreslagit Riksdagen att å

extra stat för år 1914 för Sveriges geologiska undersöknings behov

anvisa till avlöning åt en maskinist och tre eldare, till nattlig bevakning

samt till expenser i övrigt ett anslag av 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 339—341.

I anledning av naturhistoriska riksmuseets flyttning till dess nya

byggnader vid Frescati erfordras under 8:de huvudtiteln anvisande av vissa

anslag, därvid av de beräknade sammanlagda kostnaderna till avlöning

åt en maskinist samt tre eldare borde å Sveriges geologiska undersökning

belöpa 882 kronor samt av kostnaden för nattvakt å samma undersökning

falla ett belopp av 324 kronor. Återstoden av det begärda

anslaget anses behövligt för gäldande av vissa andra av utflyttningen

till Frescati för Sveriges geologiska undersökning föranledda utgifter.

Utskottet, som icke har något att erinra mot förevarande framställning

får alltså hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 för

Sveriges geologiska undersöknings behov anvisa till

avlöning åt en maskinist och tre eldare, till nattlig

bevakning samt till expenser i övrigt ett anslag av

8,000 kronor.

Utskottet.

Expenser

till Sveriges

geologiska

undersökning.

(extra anslag.)

[78.]

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utred™^9 o-"1 81:o) Under punkt 79 i förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

tillgångarna i föreslagit Riksdagen att dels för verkställande genom Sveriges geologiska

tuåra sverige, undersöknings försorg av en utredning medelst linjeinventering rörande

(extra anslag.) gtorleken och beskaffenheten av torvtillgångarna i södra Sverige intill

L‘"-J 61 n. br. bevilja ett anslag av 45,000 kronor och därav på extra stat

för år 1914 anvisa 15,000 kronor, dels ock för upprättande av en förteckning

över staten tillhöriga torvmossar i Svea- och Götaland samt

detaljundersökning av ett urval större sådana mossar, att utföras av

statens torvtjänstemän, bevilja ett anslag av 9,000 kronor samt därav å

extra stat för år 1914 anvisa 3,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 342—370.

utskottet. Med hänsyn till aktualiteten av frågan om vårt lands torv
tillgångar,

samt den stora nationalekonomiska betydelse, som våra

bränntorvtillgångar komma att erhålla, därest torvbränsleproblemet

vinner eu i ekonomiskt och tekniskt avseende rationell lösning, torde

det från statens synpunkt kunna betecknas såsom en brist att icke äga

ens en approximativ uppskattning av landets totala torvtillgångar. Ehuru

i sitt slag förtjänstfulla äro nämligen de i statsrådsprotokollet omförmälda,

av mosskulturföreningen utförda uppmätningarna icke blott begränsade

till endast en mindre del av landet utan även, beträffande

trakter, över vilka geologiska och ekonomiska kartor saknas, icke fullt

tillförlitliga. Några verkligt tillförlitliga kvantitetsberäkningar rörande

vårt lands tillgångar av torv förefinnas icke.

Av dessa anledningar finner utskottet det synnerligen viktigt, att

åtgärder snarast möjligt vidtagas för vinnande av den kännedom om

vårt lands torvmossar, som nu saknas. Det har också synts utskottet,

som om den av Sveriges geologiska undersökning föreslagna linjeinventeringen,

vilken är avsedd att utföras enligt en metod, liknande den som

använts vid försökstaxeringen av Värmlands skogar, vore den enda utvägen

att inom överskådlig tid och mot rimlig kostnad vinna en tillräckligt

tillförlitlig uppskattning av torvtillgångarna i riket, vilken därefter

kunde tjäna till grundval för vidare beräkningar.

Utskottet finner det jämväl önskvärt, att eu mera ingående utredning

vid sidan av den allmänna torvtaxeringen på sätt föreslagits verkställes

beträffande statens torvmossar, då nämligen utskottet anser, att

staten bör taga kännedom om sina mossar i likhet med vad sker beträffande

malmfyndigheter, skogar och vattenfall. Utskottet, som icke

haft något att erinra mot de för ifrågavarande undersökningar beräknade

kostnader, hemställer alltså,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 1.

95

att Riksdagen må,

a) för verkställande genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg av en utredning medelst linjeinventering

rörande storleken och beskaffenheten av

torvtillgångarna i södra Sverige intill 61° n. br. bevilja

ett anslag av 45,000 kronor och därav på extra

stat för år 1914 anvisa 15,000 kronor;

b) för upprättande av en förteckning över staten

tillhöriga torvmossar i Svea- och Götaland samt

detaljundersökning av ett urval större sådana mossar,

att utföras av statens torvtjänstemän, bevilja ett anslag

av 9,000 kronor samt därav å extra stat för år

1914 anvisa 3,000 kronor.

82:o) Under punkt 80 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i

avbidan på den proposition angående hydrografiska undersökningar av

Sveriges färskvatten, som kan komma att till Riksdagen avlåtas, såsom

anslag till hydrografiska byrån å ordinarie stat beräkna ett belopp av

48,500 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för Riksdagen

anmäla.

83:o) Under punkt 81 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen

att i avbidan på den proposition angående hydrografiska undersökningar

av Sveriges färskvatten, som kan komma att till Riksdagen avlåtas,

beräkna såsom anslag å extra stat under denna huvudtitel för år 1914

dels ett belopp av 19,500 kronor för uppehållande under samma år av

verksamheten vid den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart

lydande observationsstationer, och dels ett belopp av 3,000 kronor

för verkställande under samma år av hydrogeologiska specialundersökningar

eller tillhopa 22,500 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för Riksdagen

Hydrografiska

byrån.

(ordinarie

anslag.)

[80.]

Hydrografiska

undersökningar

av

Sveriges färskvatten.

(extra anslag, y

[8U]

anmäla.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Veterinärundemisningen.

(ordinarie

anslag.)

[82.]

Veterinär
institutet.

(extra anslag.)

[83.]

Statens veterinärbakteriologiska

anstalt.

(extra anslag.)

[84.]

Yeterinärväsendet.

84:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 82 av förevarande

huvudtitel föreslagit Riksdagen att i avbidan på den proposition angående

ny stat för vetermärinstitutet, som må komma att avlåtas till Riksdagen,

i det å ordinarie stat uppförda anslaget till veterinärundervisning beräkna

en förhöjning från 86,200 kronor till 191,950 kronor eller med 105,750

kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande, vilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

85:o) Under punkt 83 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

i avbidan på den proposition angående ersättning för förskottsvis

utanordnade medel för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet

under år 1912 samt om anvisande av ytterligare medel för sagda ändamål

under år 1913, som må komma att avlåtas till Riksdagen, å extra stat för

år 1914 för dessa ändamål beräkna ett anslagsbelopp av 37,400 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande, vilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

86:o) Under punkt 84 i förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att med godkännande av i statsrådsprotokollet

framlagt förslag till stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för

år 1914 för uppehållande av anstaltens verksamhet under samma år å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 38,020 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 375—390.

På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

1908 års Riksdag medel för inrättande av en veterinärbakteriologisk

anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande

å 21,320 kronor. Denna stat gällde sedan utan ändring jämväl för

åren 1910—1912.

I den stat, som sedan fastställdes för år 1913, vidtogos åtskilliga

förhöjningar. Den sålunda förändrade staten har följande utseende:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

»7

Arvode till föreståndaren ................................................... kronor 7,250: —

» » laboratorn ....................................................... » 4,000: —

Till tillfälliga biträden och vikariatsorsättningar in. m. » 3,800: —

Arvode till en vaktmästare ................................................ » 1,470: —

Till beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning

och ombyte av djur m. m.................................. » 0,000: —

» instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,

böcker och tidskrifter, skrivmaterialier,

telefon in. in....................................................... . » 2,000: —

» belysning, bränsle, gas, vatten m. m.................. )> 2,700: —

» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för

tuberkulos, m. m................................................... » 1,100: —

Summa kronor 31,320: —

Under denna stat äro såsom särskilda »anmärkningar» införda

bestämmelser rörande den del av ovan upptagna arvoden, som skola

anses såsom tjänstgöringspenningar, samt angående hyresavdrag för

föreståndare, laborator och vaktmästare ävensom beträffande avlöningsvillkor

för föreståndaren och vaktmästaren.

I det nu framlagda förslaget till stat för anstalten hava vidtagits

åtskilliga förhöjningar. Sålunda har föreslagits inrättandet av en ny

befattning, nämligen såsom assistent vid serum beredningen, med avlöning

av 3,000 kronor för år samt ålderstillägg efter 5 år med 400 kronor.

Posten till tillfälliga biträden och vikariatsersättning m. m. har höjts

från 3,800 till 4,200 kronor. Denna ökning föranledes dels av ökad

kostnad för skötseln av anstaltens djurbesättning dels av ökade utgifter

för avlöning av biträde vid kontorsgöromål och serumdistribution. Anslagsposten

till beredning av tuberkulin och sera m. m. har höjts med 1,000

kronor, därav 500 kronor beräknats för anställandet av kontrollprov å

tuberkulin samt 500 kronor för anskaffande av stallrum åt serumhästarna,

vilka anses icke kunna hysas inom veterinärinstitutets område. Anslaget

till instrument, förbrukningsartiklar föreslås även böra höjas samt, jämte

tryckningskostnader, sättas till 4,000 kronor, varjämte slutligen anslagsposten

till belysning m. m. höjts med 300 kronor med hänsyn till

kostnader för extra rengöringar.

Den föreslagna nya staten har följande utseende:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 1 käft. (Nr 1.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Arvode till föreståndaren ................................................... kronor 7,250: —

» » laboratorn ...................................................... » 4,000: —

» » assistenten ...................................................... » 3,000: —

Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar in. m. » 4,200: —

Arvode till en vaktmästare ............................................. » 1,470: —

Till beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning

och ombyte av djur m. m.................................... » 10,000: —

» instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,

böcker och tidskrifter, skrivmaterial, telefon

m. m.................................................................... » 4,000: —

» belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. » 3,000: —

i» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för

tuberkulos, in. in....................................................... » 1,100: —

Summa kronor 38,020: —

I fråga om de såsom »anmärkningar» under nu gällande stat upptagna

bestämmelserna har beträffande anmärkningen 2 föreslagits följande

ändrade lydelse.

Anm. 2. Därest föreståndaren, laboratorn eller assistenten åtnjuter

fri bostad eller vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall

avdrag göras å arvodet, för föreståndaren och laboratorn med 500 kronor,

för assistenten med 200 kronor och för vaktmästaren med 250 kronor,

allt för år räknat.

Av utredningen i ärendet har utskottet funnit, att de ifrågasatta

ökningarna i ifrågavarande stat äro behövliga och betingade av anstaltens

utveckling. Ehuru utskottet icke blivit fullt övertygat om att icke åt

serumhästarna skulle kunna utan nämnvärd olägenhet kunna beredas

plats inom veterinärinstitutets lokaler och det för stallrum annorstädes

här ovan beräknade beloppet 500 kronor sålunda möjligen inbesparas,

får utskottet, som i övrigt icke har något att erinra mot förevarande

framställning, hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande av i statsrådsprotokollet

framlagt förslag till stat för statens

veterinärbakteriologiska anstalt för år 1914, för uppehållande

av anstaltens verksamhet under samma år å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 38,020

kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

99

Vägunderhållet och skjutsväsendet på landet.

87:o) Under punkt 85 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet från 1,150,000 kronor till 1,250,000 kronor eller med

100.000 kronor.

Det för bidrag till vägunderhållet på landet i riksstaten uppförda

förslagsanslag å 1,150,000 kronor iir avsett till gäldande av den enligt

60 § uti lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den

23 oktober 1801 på staten belöpande andelen av kostnaden för vägunderhållet

på landet in. in.

Anslaget utgjorde från år 1895, då väglagen trädde i tillämpning,

600.000 kronor. Det höjdes vid 1906 års riksdag till 1,000,000 kronor

med anledning dels av de i lagen den 20 juni 1905 meddelade förändrade

bestämmelser, som föranledde ökning av statsbidraget, och dels

därav att anslaget redan förut visat sig för lågt. År 1911 höjde Riksdagen

på Kung]. Maj:ts förslag anslagsbeloppet till det nuvarande,

1.150.000 kronor. Utgifterna från anslaget hava emellertid under en

följd av år överstigit det i riksstaten uppförda beloppet och uppgingo

under år 1911 till 1,261,507 kronor. Med anledning härav och då det

knappast finnes någon anledning antaga, att med bibehållande av de

nuvarande bestämmelserna i väglagen, dessa utgifter skola minskas, har

Kungl. Maj:t nu ansett sig böra föreslå höjning av anslaget.

Beträffande utredningen i övrigt i ärendet tillåter sig utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 390 och 391.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra kammaren av greve IJamilton väckt motion, nr 54, däri hemställts,

att Riksdagen, utöver det av Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln

äskade förslagsanslaget för bidrag till vägunderhåll å landet, måtte

till lindring av väghållningsbesväret på landet för år 1914 anvisa ett

anslag av 1,250,000 kronor att fördelas enligt de grunder, som gälla

för fördelning av nyssnämnda bidrag.

Till stöd för detta förslag har anförts följande:

»De inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga för avgivande

av förslag till revision av väglagen m. fl. i samband därmed stående

frågor, torde härvid hava att jämväl taga i övervägande frågan om en

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

(ordinarie

anslag.)

[85.]

Motion.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

jämnare och rättvisare fördelning av väghållningsbesväret på landet. I

avbidan på de sakkunniges yttrande, vilket, såsom det är att förvänta,

väl kommer att gå i riktning mot en lindring för de väghållningsskyldige

i den i allmänhet dryga väghållningsbördan, synes emellertid utöver

förenämnda av Kungl. Magt äskade förslagsanslag ett särskilt anslagför

sådant ändamål böra anvisas. Detta anslag anser jag böra sättas

till samma belopp som nyssnämnda förslagsanslag eller 1,250,000 kronor

och fördelas enligt enahanda grunder som gälla för det nu utgående

statsbidraget.»

Ett bifall till förevarande motion förutsätter, enligt utskottets förmenande,

ändring av bestämmelserna i 60 § väglagen angående grunderna

för statsbidragets utgående. Då något förslag till dylik ändring

icke föreligger inom Riksdagen, anser utskottet ifrågavarande motion

icke kunna bifallas. Och då utskottet icke haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med avslag å greve Hamiltons

förevarande motion, höja förslagsanslaget till bidragtill

vägunderhållet på landet från 1,150,000 kronor till

1,250,000 kronor eller med 100,000 kronor.

Kostnad för 88:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning kem
v

äg delning ar. utgkottet.

(extra anslag.)

t86'']

att Riksdagen må, i likhet med vad som skett

för närmast föregående åren, å extra stat för år 1914

anvisa, för bestridande av statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar, såsom förslagsanslag 35,000

kronor.

Understöd åt

synnerligt

betungade

väghållning sdistrikt.

(extra anslag.)

[87.]

S9:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med vad skett under

vart och ett av åren 1907—1913, till understöd åt

synnerligt betungade väghållningsdistrikt, å extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 150,000 kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 1.

101

Fattigvård.

90:o) Under punkt 8<S av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 17,000 kronor, därav

såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård 3,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 393—413.

Då utskottet anser svenska fattigvårdsförbundets verksamhet väl

förtjänt att fortfarande understödjas med statsmedel och utskottet icke

haft något att erinra mot den föreslagna höjningen av det härför erforderliga

anslagsbeloppet, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet

å extra stat för år 1914 anvisa ett

anslag av 17,000 kronor, därav såsom bidrag till ordnande

av konsulentverksamhet för barnavård 3,000

kronor.

Diverse.

91:o) Under punkt 89 har Kungl. Maj:t med förmälan, att inom

jordbruksdepartementet för närvarande påginge utredning angående

ifrågasatt befrielse för vissa kronoarrendatorer från skyldighet att ansvara

för kommunalutskylder, belöpande å skogsmark, som icke inbegripits

i arrendet, föreslagit Riksdagen att i avvaktan på den proposition

i ämnet, som kan komma att avlåtas till Riksdagen, å extra stat

för år 1914 beräkna ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
-

Svenska

fattigvård*- förbandet.

(extra anslag.)

[38-]

Kronoarrendatorers

befrielse

från skyldighet

att ansvara

förvissa

kommunalutskylder.

(extra anslag.)

[89.]

anmäla.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Belöningar 92:o) Under punkt 90 i förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t

^''d&Tnde^ föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att från förslagsanslaget till be°

an löningar för rovdjurs dödande må, på sätt Kungl. Maj:t kan finna skäligt

anslag.) föreskriva, utgå belöningar för dödande av sälhundar med 4 kronor för

[90.] varje dödad sälhund, dels ock höja detta anslag, nu 12,000 kronor, till

38,000 kronor eller med 26,000 kronor.

Den av departementschefen i ärendet lämnade utredningen återfinnes

å sid. 414—420 av statsrådsprotokollet.

utskottet. Då det synes utskottet angeläget att kraftiga åtgärder vidtagas

för dödande av sälhundar, vilka som bekant åstadkomma stor skada å

fisket, och då en internationell överenskommelse mellan Sverige och dess

grannländer i detta syfte torde nödvändiggöra att staten själv ikläder

sig de förbindelser, som följa av avtalet, får utskottet, som i övrigt icke

har något att erinra mot förevarande framställning, hemställa,

att Riksdagen må

a) medgiva, att från förslagsanslaget till belöningar

för rovdjurs dödande må, på sätt Kungl. Maj:t kan

finna skäligt föreskriva, utgå belöningar för dödande

av sälhundar med 4 kronor för varje dödad sälhund;

b) höja detta anslag, nu 12,000° kronor, till 38,000

kronor eller med 26,000 kronor.

jordförmsd- 93:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

tingsbyräer hemställer utskottet,

för egnahems

rörelsen.

(extra anslag.) att Riksdagen, i likhet med vad för åren 1912

[91.] och 1913 ägt rum, må till anordnande av jordförmed
lingsbyråer

för egnahemsrörelsen å extra stat för år

1914 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

Jordbruks
statistiken.

(extra anslag.)

[92.]

94:o) På grund av Kung]. Maj:ts under punkt 92 av huvudtiteln

därom gjorda framställning och under erinran att Riksdagen för innevarande

år för samma ändamål anvisat ett belopp av 25,000 kronor

hemställer utskottet,

att Riksdagen må

a) till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

103

genom lokalundersökningar å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 25,000 kronor;

b) medgiva, att vad vid utgången av år 1913

möjligen icke blivit använt av det för samma år för

ändamålet beviljade anslag må under år 1914 användas

för enahanda ändamål.

95:o) l punkt 93 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 34,000

kronor, att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen

i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar

samt fiskerinäringen, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under

år 1913 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 5,000 kronor.

För innevarande år har av Riksdagen för befrämjande av avsättning

i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess

binäringar samt fiskerinäringen anvisats ett anslag av 24,000 kronor.

Anslaget har tagits i anspråk för uppehållande av dels en mejeriagentoch

lantbrukskonsulentbefattning i England dels ock en lantbrukskonsulentbefattning

i Tyskland, vilka befattningar avlönas med arvode av

9,000 kronor för den förra och 7,000 kronor för den senare befattningen

samt dessutom resekostnads- och expensersättning med 6,000 kronor till

konsulenten i England och 2,000 kronor till konsulenten i Tyskland.

Beträffande den sistnämnde har Kungl. Maj:t nu föreslagit, att anslaget

till resekostnader och expenser matte höjas från 2,000 till 5,000 kronor,

vilken förhöjning skulle utgå från och med innevarande års början.

Beträffande utredningen i övrigt i ärendet tillåter sig utskottet att

hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 424—428.

Befrämjande

av avsättning

i främmande

länder

av alster av

svenska lantbruket

och dess

binäringar

samt fiskerinäringen

.

(extra anslag.)

T93.1

Med hänsyn till det kraftiga uppsving, som Sveriges export av utskottet.

lantmannaprodukter till Tyskland haft att uppvisa under senare åren,

finner utskottet det vara av vikt att även avlöningsförmånerna för den

krävande konsulentbefattningen därstädes tillmätas så, att för denna viktiga

post må kunna förvärvas och bibehållas en dugande och för den

svenska exportens utveckling iutresserad person. Utskottet, som icke har

något att erinra mot förevarande framställning, hemställer fördenskull,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 34,000 kronor att av Kungl. Maj:t användas

till befrämjande av avsättningen i främmande

länder av alster av svenska lantbruket och dess bi
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

näringar samt fiskerinäringen, ävensom medgiva, att

Kungl. Maj:t må härav under år 1913 låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 5,000 kronor.

intematio- 96:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i ämnet och

vruksinltltutet under erinran att Riksdagen för vart och ett av åren 1907—1913 ani

Rom. visat å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för ifrågavarande ändamål,

[94.] får utskottet med hänvisning till departementschefens yttrande i statsrådsprotokollet,

sid. 428 och 429, hemställa,

att Riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t

må under år 1914 till bestridande av kostnaden för

Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet

i Rom använda erforderligt belopp av vad som

vid samma års ingång icke blivit använt av tidigare

för samma ändamål anvisade anslag.

Ersättning 97:o) Kungl. Maj:t har under punkt 95 föreslagit Riksdagen att,

kontant gjorda till betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utförskott.

gifter, anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 214,962 kronor.

(extra anslag.) Dessa utgifter finnas närmare angivna i statsrådsprotokollet å sid.

[95.] 430—432, vartill utskottet tillåter sig hänvisa.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till betäckande av ovan omförmälda,

av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,

anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av

214,962 kronor.

Extra inne- 98:o) Kungl. Maj:t har under punkt 97 föreslagit Riksdagen

tillägg. ipj beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finans
(extra

anslag.» trenden f]en 14 januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg

L J för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet

lydande verk och stater, å extra stat för år 1914

anvisa såsom förslaganslag ett belopp av 5,000 kronor.

Liknande framställningar hava av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

gjorts beträffande övriga departement, med undantag av

utrikesdepartementet, underlydande verk och stater.

I anledning härav har Riksdagen, jämlikt redan fattade beslut,

för beredande av extra lönetillägg för innevarande år åt en del stats
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

105

tjänstemän och betjänte under 2, 3 och (i huvudtitlarna på extra stat

för år 1914 anvisat särskilda förslagsanslag, att utbetalas enligt de i

ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunder.

1 anledning av Kung!. Maj:ts under ifrågavarande punkt av statsverkspropositionen

gjorda framställning och i överensstämmelse med

vad Riksdagen sålunda beslutat, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i överensstämmelse med vad för

innevarande år skett, må, för beredande, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet över finansärenden den

14 januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg

för innevarande år åt eu del tjänstemän och betjänte

vid under jordbruksdepartementet lydande verk och

stater, å extra stat för år 1914 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp av 5,000 krouor.

99:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för Övriga ordiinnevarande

år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t ""Tgg*-]

icke föreslagit annan förändring, än att till jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget till

bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,029

kronor med 7 kronor till 32,036 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,

som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,

må för år 1914 fastställas till samma belopp som uti

innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget

till bestridande av tryckningskostnader må få göras

den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma

kan bliva erforderlig.

Stockholm den 27 februari 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Närvarande: herrar Persson, Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén

(utom vid punkt 26), Lindblad (utom vid punkterna 1—18) Pers (utom vid punkterna

9—99), Ericsson, Nilsson i Kabbarp, greve Hamilton, Kronlund, Andersson,

Linders, Hedström (utom vid punkten 62) och Ekerot; ävensom greve Wachtmeister

vid punkterna 1—18, frih. Gyllenstiema vid punkten 26, Jonsson vid punkterna

9—99, och Olausson vid punkten 62.

Reservationer:

Vid punkt 5 (ang. centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet):
av

B. Persson, N. A. Nilsson, It. G. Hamilton och G. A. E.

Kronlund, vilka ansett att utskottet bort hemställa om bifall till Kungl.

Maj:ts förslag oförändrat.

Vid punkt 9 (ang. understöd åt elever vid lantbruksskola m. in.):

av G. L. De Geer och P. Hellström, som ansett att utskottet bort

hemställa,

att Riksdagen med anledning av herrar Iiamiltons

och Ekerots motion må medgiva, att det under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

upptagna anslaget av 70,000 kronor

till understöd åt vissa elever vid lantbruksskola, lantmannaskola,

lanthushållsskola och fast undervisningskurs

för mindre jordbrukare må upptagas såsom förslagsanslag.

av B. G. Hamilton, G. A. E. Kronlund och V. A. Ekerot, vilka

ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till herrar Hamiltons och

Ekerots motion,

samt av B. Persson.

Vid punkt 25 (ang. bevaringspremier för ston av ädelt slag):

av P. Paulson, H. Andersson och V. A. Ekerot, vilka ansett att

utskottet bort hemställa om bifall till den i ämnet väckta motionen, samt

av Aaby A. W. Ericsson och S. Linders.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

107

Vid punkt 2(> (ang. stamboksforing):

av P. Paulson, som ansett att utskottets motivering bort bava

följande lydelse:

»Utskottet inser till fullo, att en rationell stamboksföring är för vårt

lands liästavel av den största betydelse. Beträffande sättet för stamboksföringens

ordnande i ändamål att göra den på bästa sätt gagnande kar

en viss olikhet i uppfattningen gjort sig gällande. Man har å ena sidan

förordat rasstamböcker, omfattande hela riket, och å andra sidan, för det

lokala stamboksarbetet, s. k. länsstamböcker, avseende ett mera begränsat

område. I likhet med departementschefen anser utskottet att det för

närvarande är svårt att avgöra, vilketdera av dessa system i allmänhet taget

får anses vara förmånligast, varför det torde vara lämpligast att icke

nu intaga bestämd ståndpunkt i denna stamboksfråga utan lämna åt

framtiden att utvisa, vilketdera slaget av stambok må anses bäst gagna

hästaveln och därigenom småningom av sig själv bliva förhärskande.

Man kan också tänka sig, att för olika raser och olika orter i ett fall

det ena systemet och i ett annat fall det andra kan befinnas lämpligast.

Under sådana förhållanden bör bidrag av statsmedel kunna beredas

varje verkligt förtjänt stamboksarbete, vare sig det avser rasstamböcker

eller länsstamböcker.

Mot det föreslagna anslagsbeloppet 10,000 kronor, liksom i fråga

om vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit, har utskottet ej någon erinran

att göra.»

samt av J. Gyllenstierna mot utskottets motivering.

Vid punkt 28 (ang. avelscentra för nötboskap):

av H. Andersson, som ansett att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen ville avslå den kungl. propositionen

i vad den avser anslag till förnyad avelscentertävlan

för ayrshiredjur.

av V. A. Ekerot, som ansett att utskottet bort hemställa om bifall

till hans motion i ämnet.

Vid punkt 4å (ang. åtgärder för höjande av det mindre jordbruket):

av A. T. Odelberg, P. Paulson, A. H. Fahlén, E. A. Lindblad,

Aaby A. W. Ericsson och II. Andersson, vilka ansett, att anslaget till

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

»övrig undervisning» fortfarande borde utgå med samma belopp som

hittills samt att utskottet följaktligen bort hemställa om anvisande av

ett anslag av allenast 260,000 kronor för höjande av det mindre jordbruket.

Vid punkt 54 (ang. lindring av fraktkostnader för kalk):

av V. A. Ekerot, som ansett att utskottet bort hemställa om bifall

till herr Engqvists i ämnet väckta motion.

Vid punkt 62 (ang. anslag till byggande av fiskehamnar):

av A. T. Odelberg, P. Paulson, A. H. Fahlén, E. A. Lindblad

och Aaby A. TV. Ericsson.

Vid punkt 79 (ang. hyresbidrag till tjänstemännen vid Sveriges

geologiska undersökning):

av D. Persson, A. T. Odelberg, G. L. De Geer, A. Paulson, B. G.

Hamilton och P. Hellström, som ansett, att utskottets yttrande och folkslag

bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med departementschefen, att eu så omfattande

lönereglering, som av geologiska undersökningens tjänstemän

ifrågasatts, icke lämpligen bör vidtagas utan föregående utredning, helst

av löneregleringskommittén, men att de nämnda tjänstemännens avlöningsförhållanden

för närvarande äro sådana, att ett tillfälligt avlöningsbidrag

med fog kan ifrågasättas att till dem utgå i avvaktan på den

ifrågasatta utredningens resultat. Däremot anser utskottet det icke

lämpligt, att detta avlöningsbidrag skall utgå i form av hyresbidrag.

Det måste nämligen anses mindre väl motiverat att låta det ifrågasatta

avlöningsbidragets storlek bestämmas av de kommunala hyresbidrag,

som Stockholms stad utbetalar till läroverkslektorerna, liksom det ej

heller kan anses lämpligt att fastställa ett tillfälligt lönebidrag till lika

högt eller möjligen högre belopp än det, till vilket lönebeloppet vid den

definitiva löneregleringen kan komma att fastställas. Försiktigheten

torde därföre bjuda att icke sätta det ifrågasatta tillfälliga lönetillägget

högre än till 500 kronor för varje tjänsteman.

Utskottet får därför hemställa,

att Riksdagen må för beredande av tillfälligt lönetillägg

åt tjänstemännen vid Sveriges geologiska under
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

109

sökning med 500 kronor för varje tjänsteman å extra

stat för år 1914 anvisa ett anslag av 5,500 kronor)».

Vid punkt 81 (ang. utredning om torvtillgångarna i södra Sverige):

av A. H. Falilén och E. A. Lindblad, vilka anfört:

Då den av Knngl. Maj:t föreslagna uppskattningen av landets

torvtillgångar skall i huvudsak grundas på den vid försökstaxeringen

av Värmlands skogar tillämpade linjeinventeringsmetoden, men resultatet

av denna försökstaxering ännu icke föreligger slutligen utarbetat och

Riksdagen alltså icke varit i tillfälle att få närmare och direkt kännedom

om vare sig metodens ändamålsenlighet eller de med densammas

användande förenade kostnader; och då någon olägenhet icke kan anses

förenad med ett uppskjutande av nu ifrågasatta inventering av torvtillgångarne

intilldess resultatet av Värmlandstaxeringen kan föreligga

slutligen utarbetat, vilket väl får antagas kunna ske under den allra

närmaste tiden och i varje fall under innevarande år, så hava vi, utan

att underkänna betydelsen av en uppskattning utav landets torvtillgångar,

ansett,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Vid punkt 87 (ang. bidrag till vägunderhållet på landet):

av It. G. Hamilton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Tabell över anslagen under riksstatens

1913 års riksstat anslår:

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

ö.

Kronor 1 ö. !

i 1

17,000

59,300

z

—

— q

!

i

76,300 —

57,600

—

| |

i

57,600 —

332,000

91,800

588,340

:

—

i

J

1

Departementet.

Departementschefen............................................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ....................

Till provisorisk lönereglering för befattningshavande i jordbruks»

avlönande av en kanslisekreterare inom jordbruksdeparte»

arvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet

Lantbruksstyrelsen..................................

Till ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen

Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar....

Lantbruksingenjörer och deras biträden ........................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:

Till lantbruksinstituten m. m. Bestämt anslag:........................

» understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag....................

» understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ................

Till undervisningsmateriell för lantbruksinstitutet vid Ultuna

» undervisningsmateriell för lantbruks- och mejeriinstitutet

» hovbeslagsskolan vid Alnarp ................................................

» bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag

» bestridande av kostnaderna för anordnande vid Alnarp

» anordnande under år 1913 av en föreläsningskurs för

m. fl.............................................................................................

» anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter .

» anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän ....

Bidrag till avlöning åt tolv jordbrukskonsulenter i Dalame och

konsulenter i södra och mellersta Sverige ............................

s. 111 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

111

nionde huvudtitel. Jordbruksdepartementet.

departementet, förslagsanslag

mentet........................................

m. m.........................................

Förslag till blivande riksstat:

Säger för departementet;

Säger för lantbruksstyrelsen

150,000:

36,000:

vid Alnarp

m. m. vid Alnarp................

av en elektrisk anläggning

lantbrukslärare och kons

Norrland samt åt tolv jordbruks
-

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

_

17,000

—

—

—

59,300

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,860

—

—

—

—

—

5,050

—

-

—

—

—

—

4,000

j

-

—

-

76,300 —

15,910

—

.

57,600

—

—

_

-

-

-

-

13,000

_

—

—

57,600

-

13,000

372,750

_

—

—

—

91,800

603,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,500

—

—

—

—

—

—

—

3,000

—

—

—

—

—

—

—

7,000

—

—

—

—

—

—

—

33,100

—

—

—

—

—

—

—

15,500

—

—

—

—

—

-

8,500

_

_

_

—

—

—

—

14,800

—

—

—

—

—

—

—

18,800

—

—

—

—

—

—

—

60,000

—

—

—

—

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1913 års riksstat anslår;

Ordinarie

anslag

Kronor

ö.

Ordinarie

anslag

Kronor

ö.

292,120

30,000!—

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta

Till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihus»

beredande av statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets

för utbildande av lärarinnor ....................................................

» beredande av statsbidrag åt fackskolan för huslig ekonomi

rinnor i lanthushållning å skolans lantgård Brogård............

Hästavelns förbättrande: reservationsanslaget ................................

förslagsanslaget: friheter ....................

Till bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge

Åtgärder för inhemska häststammar ........................................

Understödjande av stamboksföring rörande hästar........................

Statsstuteri å Ottenby........................................................................

Bidrag till upprätthållande av avelscentra för nötboskap m. m.

Till främjande av nötboskapsaveln i Norrbottens län ................

» förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar

» förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos

» åtgärder för höjande av landets svinavel................................

» fjäderfäavelns befrämjande........................................................

Bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänna lantbruks
Till

prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten ........................

» fortsatt uppehållande av de vid lantbruksinstitutet vid Ulinstitutet

vid Alnarp inrättade anstalter för provning av

brukets behov ............................................................................

Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets

Bidrag till underhåll av en för övre Norrland avsedd kemiskbottens

län...................................................................................

—| Till understöd åt svenska mosskulturföreningen............................

—! » understöd åt frökontrollanstalter ............................................

—1 » åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av

rotfrukter ..................................................................................

—• » anställande av en statskonsulent i fröodling ........................

—| Bidrag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt

— Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket....................

—! » anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket

—| Bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid

—j Till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.........

—j » understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

ländska avdikningsanslaget) ....................................................

J) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

113

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslog

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

O.

Kronor

ö.

Sverige ...........................................

—

18,000

9,000

—

_

-

—

—

hållning ...........................................

—

—

1,500

—

—

—

—

—

lanthushållningsskola vid Rimforsa

8,000

i Uppsala för utbildning av lära-

_

_

5,500

_

603,500

_

218,200

J

................................... 291,050: —

—

—

—

—

—

—

_

.................................... 1,070: —

292,120

—

—

—

—

—

—

_

hingstdepå .......................................

—

—

4,630

—

—

—

—

—

—

—

20,000

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

—

—

—

—

..............................................''..............

—

—

x) 388,550

—

292,120

-

423,180

—

—

—

27,000

5,000

—

—

—

—

bland husdjuren, förslagsanslag ...

50,000

—

—

—

—

—

—

—

nötkreaturen ....................................

—

60,000

—

—

—

—

—

—

—

30,000

—

—

—

—

—

__

—

20,000

—

50,000

—

142,000

-

möten ................................................

-

—

7,500

—

—

—

—

—

—

—

17,500

-

—

—

25,000

—

tuna samt lantbruks- och mejeri- redskap och maskiner för lånt-

21,000

och näringarnas behov...................

—

-

48,000

—

—

—

—

—

växtbiologisk anstalt inom Norr-

13,750

—

—

_

61,750

_

—

—

—

—

—

—

50,000

—

—

—

10,000

—

—

—

—

_

frö utav klöver, gräs och foder-

20,000

_

—

—

6,500

_

—

—

—

vetenskapliga verksamhet ............

—

!) 70,000

—

—

106,500

—

—

_

270,000 —

—

—

-

—

6,500

—

—

—

—

—

mindre jordbruk, förslagsanslag ...

—

—

15,000

_

—

_

291,500

—

—

—

_

—

_

16,000

—

inom Norrland och Dalarna (norr-

_

1,100,000

_

_

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 10 samt 1 höft.

(Nr 1)

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

;

1913 års riksstat anslår:

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

—

—

''

Till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

land och Dalarna (allmänna avdikningsanslaget) ................

—

— 1

—

—

» vidtagande av åtgärder för tillgodogörande av den i landets

bränntorv, torvströ m. m.........................................................

—

—

—

—

» anställande av en förste och en andra torvingenjör samt

—

—

—

—

» upprätthållande av en torvskola ...........................................

25,000

j —

—

—

Befrämjande av husslöjden...............................................................

—

—

—

—

Till anställande av en andre instruktör i husslöjd och personligt

Jonas Wallander ........................................................................

—

—,

—

—

» lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av

jordbrukets behov, förslagsanslag ............................................

—

1_

1,359,260

1

Fiskeriväsendet.

111,000

Fiskerinäringens understöd................................................................

Bidrag till anordnande av undervisningskurser i navigation m. m.

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening............................

» utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de

» underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydro-gra
de

Sverige omgivande haven....................................................

* försäkring av fartyget Skagerak ............................................

» bestridande av underhålls- och driftkostnader för det

byggda fartyg Eystrasalt .......................................................

» stationerande vintertid av ett armerat ångfartyg vid rikets

ning och skydd vid fiskets bedrivande....................................

» bestridande av kostnader för utförande av vissa fiske»

kronans laxfiske i Torne älv m. m.........................................

Skogsväsendet.

Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet

Till anställande av extra lärarkrafter vid skogsinstitutet

» nybyggnad m. m. för statens skogsförsöksanstalt.....

» skogsodlingens befrämjande...........................................

0 Av Kung). Maja föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

115

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

inom andra delar av riket än Norr-

450,000

_

_

1,550,000

torvmossar befintliga tillgång på

5,000!

_

_

tre torvassistenter ........................

1

-,

25,000

7,000,

_!

1

—

37,000

— i

ålderstillägg till andre instruktören

25,000

— 1

3,500,

:

25,000

_

3,500

:

kalk, kalkstensmjöl och märgel för

_

_

1

_

380,000

Säger för lanthushållningen

—

— |

— i

-

1,435,170

—

3,325,630

—

för bohuslänska fiskare ................

Sverige omgivande haven ............

fisk-biologiska undersökningar av

26,100

41,800

—

111,000

__

1,400

18,500

i

|

—

—

5,200

—

—

—

73,100

—

för fiskeriadministrationens behov

8,500

kuster för åstadkommande av ord-

_

33,000

_

hamnar m. m.................................

__

__

_

_

464,000

| —

—

—

_

_

; —

*) 30,000

—

Säger för fiskeriväsendet

—

_

—

111,000

—

628,500

1-

212,100

8,000

53,650

100,000

_

—

j—

1

L

i_

i_

j

i 1

l

! i

i

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av

Till kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra delarna

Lantmäteri väsendet.

Landtmäteristaten................................................................................

Till landtmäteriundervisningen ........................................................

» bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätarne

slag................................................................................................

» fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäteri»

uppläggande av nytt registratur och arkivens ordnande vid

» inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen........

» anskatfande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av

tillhörande handlingar ................................................................

Skiften och avvittringar, förslagsanslag ........................................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag................................

Rikets allmänna kartverk.

Avlöningar, bestämt anslag................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ............................................................

Kartarbeten, m. m., reservationsanslag............................................

Till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets all
-

Geologiska och hydrografiska undersökningar.

Sveriges geologiska undersökning....................................................

Till bestridande av kostnaderna för Sveriges geologiska undergivande

av de på nämnda institutions undersökningar grun
Expenser

till Sveriges geologiska undersökning............................

Till utredning rörande storleken och beskaffenheten av torv»

upprättande av en förteckning över staten tillhöriga torv
Hydrografiska

byrån ........................................................................

Till uppehållande av verksamheten vid hydrografiska byrån samt

giska specialundersökningar ....................................................

Säger för geologiska

J) Av Kungl. Maja föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

1913 års riksstat anslår;

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

_

I

—

“

—

—

—

—

536,400

—

—

—

—,

—

-

_

63.000

50.000

-

649,400

—j

340,800

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

340,800

—

80,200

—

—

—

—;

_

—

—

— 1

—

—

—

—

—

—

....

—

-

—

—

— i

,

80,200

-

—

—

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

117

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

skogs vårdsstyrelsernas verksamhet

—

—

67,500

—

212,100

__

229,150

af landet ........................................

_

-

-

_

—

7,500

|

Häger för skogsväsendet

—

—

—

212,100

-

236,650

1

536,400

—

—

36,300

—

—

—

—

—

företagna tjänsteresor, förslagsan-

—

—

30,000

—

—

—

kontoren i länen ...........................

—

—

20,000

—

—

—

lantmäterikontoren ........................

—

—

18,000

—

—

—

—

—

—

5,000

—

—

—

—

— 1

kopior utav vissa skifteskartor med

-

—

9,000

—

536,400

--

118,300

_;

—

—

—

—

63,000

—

—

—

—

_

—

50,000

—

—

—!

Säger för lantmäteriväsendet

—

-

—

649,400

—

118,300

—

167,920

—

—

—

—

28,580

—

—

—

-,

—

—

144,300

—

—

_

—

_

—

manna kartverks behov ................

—

-

3,000

-

340,800

3,000

Säger för rikets allmänna kartverk

340,800

—

3,000| -

80,200

söknings fältarbeten och för ut-

dåde kartor m. m.........................

—

-

36,000

—

—-

—

—

—

—

8,000

—

—

tillgångarna i Södra Sverige ........

—

15,000

—

—

—

—

—

mossar i Svea- och Götaland m. ni.

—

3,000

—

80,200

62,000

_1

J) 48,500

—

—

—

—

—

—

—

för verkställande av hydrogeolo-

—

22,500

-

48,500

—

22,500

och hydrografiska undersökningar; —

—

—

...

128,700

_

84,500

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

1913 års riksstat anslår:

Ordinarie

Ordinarie

anslag

anslag

Kronor

ö-;

Kronor

ö.

Veterinärväsendet.

86,200;

_i

—

_

Veterinärundervisningen ..................................................................

__

—

—

_

Till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet...................

—

—

» uppehållande av statens veterinärbakteriologiska anstalts

86,500

—

—

Länsveterinärer och veterinärstipendiater, bestämt anslag............

146,000

—

—

—

Distriktveterinärers avlönande, förslagsanslag................................

318,700

"1

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

1,150,000

—

_

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ....................

—

Till bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdel-

—

—

—

—

» understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt........

379

—

—

Färjor och färjkarlar: bestämt anslag ............................................

förslagsanslag: friheter ............................

250,000

—

—

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ............................

19,129

—

_

-

Gästgivares friheter: bestämt anslag ............................................

—

—

—

—

förslagsanslag: friheter................................

|

—

—

—

ersättningar........................

1,419,508

Fattigvård.

9,564

—

Fattigvården i Stockholm och landsorten........................................

260,000

—

—

—

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ........................................

—

Svenska lätt igvärdsförbundet............................................................

.

269,564

—

Diverse.

100,000

—

—

—

Ålderstillägg, förslagsanslag ...........................................................

4,500

—

—

—

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag ............................

Kronoarrendatorers befrielse från skyldighet att ansvara för

—

—

—

—

anslag ............................................................................................

12,000

—

—

Till belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ....................

—

—

—

» anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen

—

-

—

—

» insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokal-

—

_

—

—

» befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster

binäringar samt fiskerinäringen ........................................

—

—

—

» betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis be-

100,000

—

—

| —

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............................

60,000

—

—

Skrivmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag............

10,000

--

—

Extra utgifter, reservationsanslag ..................................................

—

—

''-

Till beredande av extra lönetillägg för år 1913 åt vissa tjänste-

bruksdepartementet lydande verk och stater, förslags-

32,029

1—

318,529

—

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................................

i

_

—

5,212,961 —

l) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

119

förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

|

anslag

anslag

Kronor

0.

Kronor

ö.

K ronor

ö.

Kronor

ö.

191,950

_

_

_

—

—

—

—

'') 37,400

—

—

—

—

verksamhet........................................

—

—

38,020

191,950

—

75,420

86,500

—

—

—

—

—

-

146,000

—

—

—

232,500

—

—

Säger för veterinärväsendet

—

-

—

—

424,450

—

75,420

—

1,250,000

_

_

ningar, förslagsanslag ....................

—

35,000

—

—

—

—

—

—

150,000

—

1,250,000

—

185,000

—

354

—

—

—

—

—

25

—

379

—

—

—

—

—

—

—

250,000

—

—

—

10,830

—

—

—

—

—

—

—

6,635

—

_

—

—

—

—

1,604

-

—

—

19,129

—

—

_

Säger för vägunderhållet m. m.

—

-

—

_

1,519,508

—

185,000

—

_

_

_

9,564

_

—

—

—

260,000

—

—

—

-

-

—

~

—

—

17,000

—

Säger för fattigvård

269,564

-| 17,000

—

_

_

_

100,000

—

_

—

_

—

—

4,500

—

—

—

vissa kommunalutskylder, förslags-

—

—

—

—

—

-

J) 40,000

—

—

—

—

—

38,000

—

—

—

—

—

—

—

—

20,000

—

undersökningar ...............................

—

—

—

—

—

—

25,000

av svenska lantbruket och dess

—

—

—

—

—

—

34,000

—

stridda utgifter................................

—

—

—

—

—

-

214,962

—

—

—

—

—

100,000

—

—

—

—

_

—

60,000

—

—

—

—

—

_

—

10,000

—

—

—

män och betjänte vid under jord-

anslag................................................

—

—

-

—

-

5,000

__

—

—

—

32.036

—

—

Säger för diverse

—

-

—

—

344,536

—

338,962

—

Summa

_

—

—

—

5,569,128

—

5,041,872

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:9 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1913:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag till byggande av fiskehamnar. s. 1 i texten