Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1913-02-27 · 119 sidor, varav 114 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 114 av 119 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1913:1, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till Riksdagens kansli den 28 februari kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
(l:a Avd.)
Departementet.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl.
Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att till
provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder och på de
däri förordade villkor, å extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag
av 6,960 kronor, varav högst 162.50 kronor finge användas till höjning
av vikariatsersättning under semester och varav 100 kronor finge av
Kungl. Maj:t utanordnas under år 1913 förskottsvis av tillgängliga medel
såsom tillägg till det i 1913 års riksstat för samma ändamål anvisade
belopp å 6,610 kronor.
Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
har departementschefen, under åberopande av vad chefen
lör justitiedepartementet samma dag till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört i avseende å grunderna för dessa lönetillägg
ävensom villkoren för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra
iakttagas vid utbetalningen av desamma, meddelat, att den för år 1914
erforderliga summan bleve äudrad, dels på grund av att ålderstillägg
för år 1914 icke tillkomme det ena kanslirådet, vilket år 1912 utnämnts
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 1
Provisorisk
lönereglering
för departementet.
(extra anslag.)
[i-]
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Extra
kansluckreterare
inom
departementet.
(extra anslag.)
[2.]
Extra föredragande
inom departementet
m. m.
(extra anslag.)
[3.]
till befattningen, och dels enär såväl ett ålderstillägg å 100 kronor syntes
böra provisoriskt tillerkännas förste vaktmästaren i departementet samt
tillkomma honom redan för innevarande år som ock ett andra ålderstillägg,
likaledes å 100 kronor, borde år 1914 provisoriskt tillkomma
vaktmästaren.
Under erinran om Riksdagens förut vid behandlingen av punkt 1
under andra huvudtiteln fattade beslut angående provisorisk lönereglering
för befattningshavare i justitiedepartementet, genom vilket beslut Kungl.
Maj:ts framställning om provisoriska ålderstillägi*- för innevarande år
åt nämnda departements vaktmästare avslagits, får utskottet, som vid
sådant förhållande anser sig böra avstyrka Kungl. Majrts nu föreliggande
framställning, i vad den avser provisoriskt ålderstillägg åt förste vaktmästaren
inom jordbruksdepartementet för år 1913, men i övrigt ej har
något att erinra emot förevarande framställning, hemställa,
att Riksdagen må till provisorisk lönereglering
för befattningshavare i jordbruksdepartementet, i enlighet
med de enligt statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1913 tillstyrkta
grunder och på däri förordade villkor, å extra stat för
år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 6,860 kronor,
varav högst 162.5 0 kronor må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester.
2:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkten
2 av denna huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för avlönande av en kanslisekreterare
inom jordbruksdepartementet å extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 5,050 kronor, varav
1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.
3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom under punkten 3 framställda
förslag hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med vad för åren
1910—1913 ägt rum, för beredande av arvode åt extra
föredragande inom jordbruksdepartementet in. m., å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 4.000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
3
LantbrnksstyrelNcn.
4:o) Under punkt 4 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att för anställande under åren 1913 och 1914 av
iugenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 13,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav, för
anställande av dylika biträden under år 1913, förskottsvis under innevarande
år av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.
Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 4—10 av förenämnda
statsrådsprotokoll.
Ifrågavarande anslag är avsett till avlönande av ingen]örsbiträden,
vilka inom lantbruksstyrelsen hava att gå byråchefen för agrikulturtekniska
ärenden inom styrelsen till hända vid beredandet av ärenden angående
vattenavlednings-, avdiknings- och odlingsföretag samt arbeten, som
avse minskande av frostländighet, särskilt vad angår granskningen
av arbetsplaner och kostnadsförslag för dylika företag. Kostnaderna
härför bestredos till en början av styrelsens expensmedel och, sedan
jordbruksdepartementet år 1900 inrättats, från det under nionde huvudtiteln
uppförda anslaget till extra utgifter. Då emellertid berörda kostnader
med det ökade antalet ärenden av förevarande slag alltjämt stegrats
från 2,500 kronor för år 1906 till 4,650 kronor för år 1912 samt av
lantbruksstyrelsen beräknats för kommande år än ytterligare stegras, har
departemenschefen ansett, att dessa kostnader, därest de fortfarande
skulle bestridas från nyssnämnda anslag till extra utgifter, skulle i alltför
hög grad taga i anspråk detta till endast 10,000 kronor uppgående
anslag. Departementschefen har därför funnit ett särskilt anslag böra för
ändamålet anvisas.
Utskottet, som väl funnit det till bestridande av kostnaderna för anställande
av ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen beräknade beloppet
för närvarande vara för ändamålet tillräckligt, har emellertid velat framhålla
önskvärdheten av att den lantbruksstyrelsen åliggande granskningen
av arbetsplaner och kostnadsförslag för vattenavlednings-, avdiknings-
och odlingsföretag ej må bliva alltför mycket fördröjd, varför enligt
utskottets mening lantbruksstyrelsen bör äga rätt att inom gränserna av
det anvisade anslaget bestämma ersättningen till biträdena på sätt som
för granskningsarbetets jämna fortgång kan befinnas ändamålsenligast.
Ingcnjörsbiträden
hos
lantbruksstyrehen.
(extra anslag.)
[4-]
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Centralanstalten
för
f örsöksväsendet
på joidbruksområdct.
(ordinarie
anslag.)
På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som icke sett sig
föranlåtet till annan erinran emot förevarande framställning, hemställa,
att Riksdagen må för anställande under åren
1913 och 1914 av ingen]örsbiträden hos lantbrnksstvrelsen
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
av 13,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav,
för anställande av dylika biträden under år 1913, förskottsvis
und*jr innevarande år av tillgängliga medel
utanordna erforderligt belopp.
Lanthushållningen.
5:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 5 av huvudtiteln
föreslagit Riksdagen att
dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för
centralanstalten för försöksväs<ndet på jordbruksområdet, att tillämpas
från och med år 1914, ävensom de villkor och bestämmelser, som i
samma protokoll föreslagits för åtnjutande av de i nämnda stat för
ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder
ordinarie befattning vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
skall vara pliktig att underkasta sig i statsrådsprotokollet
intagna villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid centralanstalten,
vilka icke före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja
övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande
stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej
annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;
dels medgiva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.
Maj:ts beprövande, för åtnjutande av arvodesförhöjning räkna sig tillgodo
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
den tid, han före den nya statens trådande i kraft i sådan egenskap
haft stadigvarande anställning vid anstalten;
dels och höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten
för lorsöksväsendet på jordbruksområdet, nu 121,100 kronor, till 158,750
kronor och sålunda med 37,650 kronor.
Den nu gällande staten för anstalten har följande utseende:
Tjänst-
Avlöning:
Lön
görings-
penningar
Summa
1 föreståndare ..............................
5 föreståndare .............................
3,000
2,500
5,500
Efter fem år kan lönen
15,000
12,500
27,500
höjas med 500 kronor
1 överassistent..............................
1 överassistent..............................
2,500
2,000
4,500
och efter tio år med
ytterligare 500 kronor.
2,500
2,000
4,500
6 assistenter, arvoden.....................
5 vaktmästare eller arbetsbiträden,
—
—
18,000
arvoden ...............................
—
—
3,800
Vikariatsersättning ........................
—
—
2,100
Avlöning summa kronor
—
—
65,900
Till centralanstaltens övriga utgifter
—
—
59,200
Summa kronor
—
- | 125,100
Amu Föreståndare, överassistent, assistent samt vaktmästare eller arbetsbiträde åtnjuta
fri bostad; och skola, så länge föreståndare och överassistent åtnjuta denna förmån, avdragas å
lönen 500 kronor årligen.
Att anslaget till anstalten understiger statens slutsumma med
4,000 kronor beror på att vid anslagsbeloppets bestämmande avdragits
4,000 kronor för fria bostäder till åtta tjänstemän.
Anstalten har till uppgift att genom i olika delar av landet anordnade
systematiska försök och genom vetenskapliga undersökningar
utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska frågor, att
genom uppvisningar åskådliggöra vdd försöksverksamheten erhållna resultat
samt att meddela allmänheten upplysningar i ämnen, som tillhöra
anstaltens verksamhetsområde. För detta ändamål bör anstalten
stå i livlig förbindelse ej blott med övriga för lantbruket och dess
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
binäringar verksamma vetenskapliga anstalter utan även med lantbruksläroverken,
rikets hushållningssällskap och lantbrukets praktiska utövare.
Anstalten omfattar följande avdelningar med huvudsakligen nedannämnda
uppgifter:
I. Avdelningen för jordbruk med uppgift att verkställa utredningar
rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling samt
växtodling;
II. Avdelningen för lantbrukskemi med uppgift att verkställa
undersökningar inom lantbrukskemiens och lantbruksfysikens områden;
åliggande det denna avdelning att utföra jämväl de analytiska undersökningar,
som påkallas av övriga avdelningars arbeten;
III. Avdelningen för husdjur sskötsel och mejerihantering med uppgift
att verkställa utredningar rörande husdjurens avel, utfodring och
vård samt angående mejerihantering;
IV. Avdelningen för lantbruksbotanik med uppgift att verkställa
undersökningar rörande de odlade växternas livsvillkor, förädling och
sjukdomar;
V. Avdelningen för entomologi med uppgift att verkställa undersökningar
rörande för lantbruket skadliga insekters levnadssätt och livsvillkor
samt medel att förekomma och hejda deras härjningar; samt
VI. Avdelningen för bakteriologi med uppgift att verkställa undersökningar
rörande bakteriers livsverksamhet, särskilt med hänsyn till
deras inverkan på jordens fruktbarhet, växters och djurs näringsupptagande
samt förändringar hos mjölk och mejeriprodukter.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
7
Den föreslagna nya staten är av följande utseende:
Lön
Kronor
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Kronor
Orts-
tillägg
Kronor
Summa
Kronor
1 avdelningsföreståndare ...
5,000
2,500
—
7 500
1 Efter fem år kan lönen böjas
5 d:o
25,000
12,500
—
37,500
( med 600 kronor.
1 överassistent .............
3,600
1,800
400
5,800
] Efter fem år kan lönen höjas
> med 500 kronor och efter tio
1 d:o ...............
3,600
1,800
400
5,800
j år med ytterligare 500kronor.
1 vaktmästare ..................
700
350
150
1,200
.Efter fem år kan lönen höjas
> med J 00 kronor och efter tio
4 d:o ..................
2,800
1,400
Ö00
4,800
j åx med ytterligare 100 kronor.
1 assistent, arvode............
—
—
—
3,000
(Efter fem år kan arvodet höjas
5 assistenter, arvoden ......
—
—
—
15,000
/ med 400 kronor.
För bestridande av kamrerar-
och notariegöromål.........
—
__
—
1,500
Avlöning summa
Till centralanstaltens övriga
—
—
_
82,100
utgifter ........................
—
—
—
88,300
Summa
—
_
170,400
Anm. 1. Så länge avdelningsföreståndare, överassistent eller assistent åtnjuter bostad in natura,
skall för avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året, för överassistent
ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen samt för assistent å
arvodet avdragas 200 kronor om året.
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100
kronor årligen.
De nu ifrågasätta ändringarna i anstaltens stat bestå däri, att de
föreståndare och överassistenter tillkommande avlöningsförmånerna skulle
höjas för de förra från 5,500 kronor till 7,500 kronor med ett ålderstillägg
å 600 kronor efter fem år och för de senare från 4,500 kronor
till 5,800 kronor med två ålderstillägg vartdera å 500 kronor efter
respektive fem och tio år, att assistenterna skulle berättigas till ett
ålderstillägg å 400 kronor, att för bestridande av kamrerar- och notariegöromål
skulle i staten uppföras ett särskilt anslag å 1,500 kronor,
att i staten skulle upptagas 5 ordinarie vaktmästarebefattningar med
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
de avlöningsförmåner, som numera i allmänhet tillkomme vaktmästare
i nyreglerade centrala ämbetsverk, alltså lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar
350 kronor, ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor,
med två ålderstillägg till lönen efter fem och tio år, vartdera ålderstilllägget
å 100 kronor, samt att den under rubriken övriga utgifter i staten
upptagna anslagsposten skalle höjas från 59,200 kronor till 88,300
kronor. Förslaget innebär därjämte att överassistenter och vaktmästare
skulle erhålla rätt till semester de förra under en och en halv månad
och de senare under 15 dagar, varjämte assistenterna skulle berättigas
till kostnadsfri ledighet under en månad årligen.
Av anslagsposten till centralanstaltens övriga utgifter skulle medel
utgå till följande ändamål med nedan angivna belopp:
I. Avdelningen för jordbruk.
Till försök å Experimentalfältet och vid andra
fasta försöksstationer samt till lokala fältförsök
och
II. x\vdelningen för lantbrukskemi.................................... » 8,800: —
III. Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihanteriug:
a) underavdelningen för husdjursskötsel.
.............................................. kr. 13,200: —
b) underavdelningen för mejerihantering.
.............................................._.__»_ 7,0002— » 20,200: —
IV. Avdelningen för lantbruksbotanik
V. Avdelningen för entomologi..........
» 6,500: —
» 4,000: —
VI. Avdelningen för bakteriologi
» 6,000: —
VII.
Allmänna utgifter.
Styrelsens rese- och traktaments
ersättningar.
...................................... kr. 1,500: —
Föreståndares och överassistenters
m. fl:s rese- och traktaments
ersättningar.
...................................... » 5,500: —
Tryck och expenser........................... » 10,500: —
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
9
Underhåll av byggnader, vägar,
tomter m. m..................................... » 6,500: —
Vatten ................................................... » 1,800: —
Brandstodspremier, sjukvård, oförutsedda
utgifter.............................. )) 2,000: — » 27,800: —
Summa kr. 88,300: —
Beträffande utredningen i ärendet i övrigt hänvisas till statsrådsprotokollet
sid. 11—54.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning inom Riksdagen
väckta fyra särskilda motioner, vari föreslagits:
i motionen nr 82 i Första kammaren av herr Ingeström och i
motionen nr 197 i Andra kammaren av herr Andersson i Knäppinge,
sammanstämmande, att Riksdagen måtte besluta, att den nuvarande
jordbruksavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
uppdelas i två avdelningar, en för stationära och en för
lokala fältförsök;
i motionen nr 9 i Första kammaren av friherre G. J. Beck-Fris,
att Riksdagen, med ändring av det i statsverkspropositionen framlagda
förslag till stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
ville för bestridande av kamrerar- och notariegöromålen hos
anstalten i staten för centralanstalten från och med år 1914 anvisa ett
belopp av 2,000 kronor; samt
i motionen nr 147 i Andra kammaren av herr Henricson i Karlslund,
att Riksdagen, med ändring av det i statsverkspropositionen framlagda
förslag till stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
ville för kamreraren och notarien hos anstalten i staten
för centralanstalten från och med år 1914 anvisa ett arvode av 1,500
kronor med två ålderstillägg av 300 kronor efter respektive 5 och 10
års väl vitsordad tjänstgöring.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina förslag tilllåter
sig utskottet hänvisa till motionerna.
Vad först angår de av herrar Ingeström och Andersson väckta
motionerna vill utskottet utan att närmare ingå på frågan om den olika
betydelsen för det praktiska jordbruket av stationära och lokala fältförsök
dock framhålla, att samarbetet mellan dessa olika slag av förBihang
till Riksdagens ''protokoll 1913. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) 2
Motioner.
Utskottet.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
söksverksamhet bör vara så intimt, att det synes utskottet nödvändigt,
att ledningen därav handhaves av en enda person, varigenom ock enligt
utskottets mening eu utveckling av försöksverksamheten i lämplig riktning
kan möjliggöras. Av sådan anledning anser sig utskottet med
fog kunna ifrågasätta lämpligheten av förslaget att uppdela den nuvarande
jordbruksavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordkruksområdet i två avdelningar, vilket enligt motionärernas framställning
skulle kunna ske utan ökade anslagskrav. Ej heller synes en
dylik uppdelning kunna genomföras utan att eu betänklig splittring av
arbetskrafterna inom anstalten därav skulle bliva en följd. Då härtill
kommer, att utskottet med den bristande utredning rörande sättet för
den föreslagna uppdelningens genomförande, som motionärerna framlagt,
svårligen kan bilda sig ett omdöme, vilka följder eu sådan uppdelning
skulle komma att medföra i avseende å anstaltens verksamhet, anser sig
utskottet icke kunna biträda motionerna ifråga.
Beträffande vidare de för avdelningsföreståndarne föreslagna avlöningsförmånerna,
vilka motsvara dem, som nästlidna års Riksdag beviljat
åt föreståndarna för de olika avdelningarna vid statens skogsförsöksanstalt,
har utskottet ej något att erinra. Ej heller har utskottet
något att invända mot den åt överassistenterna ifrågasatta avlöningen,
vilken kommer att i avlöningshänseende likställa dessa med tjänstemän
av andra lönegraden i lönereglerade centrala ämbetsverk.
Förslaget, att assistenterna vid ifrågavarande anstalt skola i likhet
med vad som gäller i fråga om dylika befattningar vid skogsförsöksanstalten
berättigas till ett ålderstillägg å 400 kronor efter fem år, föranleder
likaledes icke någon utskottets erinran.
Vad angår frågan om kamrerar- och notariegöromålen vid anstalten
har anstaltens styrelse hemställt, att då befattningen såsom kamrerare
och notarie vid anstalten syntes kunna anses som fast anställning,
avlöningen, i betraktande av göromålens omfattning och redovisningens
belopp, måtte bliva fastställd till ett begynnelsearvode av 1,500
kronor med två ålderstillägg av 300 kronor efter respektive 5 och 10
års väl vitsordad tjänstgöring.
Departementschefen har emellertid i likhet med löneregleringskommittén
ansett, att någon viss befattning icke ovillkorligen skulle
behöva inrättas för nu ifrågavarande ändamål utan blott ett visst belopp
anslås för bestridande av kamrerar- och notariegöromål. I detta avseende
vill utskottet för sin del ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag,
att allenast en viss summa i staten upptages för ifrågavarande ändamål.
Beträffande storleken av det härför erforderliga beloppet finner utskottet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande AV 7.
It
detta med hänsyn till den ökning i göromålen för kamreraren och notarien,
som blivit eu följd av anstaltens utveckling, böra något höjas
utöver vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit och enligt utskottets
mening lämpligen bestämmas till 1,800 kronor.
Utskottet bär således icke i vidare mån än vad av det anförda
framgår ansett sig kunna biträda herr Henricsons och friherre BeckFriis
i ämnet väckta motioner.
I fråga om de i anm. 1 under den föreslagna nya lönestaten
ifrågasatta avdragen för bostad har utskottet icke något att erinra utom
beträffande assistenterna, för vilka utskottet icke finner något sådant
avdrag böra ifrågakomma, då härigenom dessa tjänstemän icke skulle
erhålla någon förbättring utan snarare en försämring i sina hittillsvarande
löneförmåner.
Då avdrag för bostad in natura åt avdelningsföreståndare, överassistenter,
och vaktmästare enligt den nu tillstyrkta nya staten uppgå
till sammanlagt 10,450 kronor, erfordras för tillämpning av denna stat
ett statsanslag av 160,250 kronor, innefattande en anslagshöjning av
39,150 kronor.
Härvid har icke tagits hänsyn till ålderstillägg eller arvodesförhöjning
för assistenter, vilka torde böra utgå från det å nionde huvudtiteln
uppförda gemensamma anslaget till ålderstillägg. Det torde emellertid
böra uppmärksammas, att avdelningsföreståndare hittills kunnat
komma i åtnjutande av två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, men
att enligt ovanstående förslag för dessa tjänstemän endast ett ålderstillägg,
å 600 kronor, skulle förekomma.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet utöver vad ovan
sagts icke haft något att erinra mot förevarande framställning, hemställer
utskottet,
att Riksdagen med avslag å herrar Ingeströms
och Anderssons motioner må i anledning av Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag samt friherre Beck-Friis’
och herr Henricsons motioner
a) godkänna följande stat för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet att tillämpas
från och med år 1914
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr l.
Lön
Kr.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Kr.
Orts-
tillägg
Kr.
Summa
Kr.
l avdelningsföreståndare..
5,000
2,500
7,500
lEfter fem är kan lönen höjas med
5 d:o
25,000
12,500
37,500
j 600 kronor.
1 överassistent..............
3,600
1,800
400
5,800
1 Efter fem år kan lönen höjas med
/ 500 kronor och efter tio år med
j ytterligare 500 kronor.
1 d:o ...............
3,600
1,800
400
5,800
1 vaktmästare...............
700
350
150
1,200
)Efter fem år kan lönen höjas med
/ 100 kronor och efter tio år med
J ytterligare 100 kronor.
4 d:0 ...............
2,800
1,400
600
4,800
1 assistent, arvode.........
—
—
—
3,000
1 Efter fem år kan arvodet höjas med
5 assistenter, arvoden......
—
—
—
15,000
j 400 kronor.
För bestridande av kärn-
rerar- och notariegöromål
—
—
1,800
Avlöning summa
—
—
82,400
Till centralanstaltens öv-
riga utgifter...............
—
—
—
88,300
Summa
—
—
—
170,700
Anm. 1. Så länge avdelningsföreståndare eller överassistent åtnjuter bostad in natura, skall för
avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året samt för överassistent
ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen.
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100
kronor årligen.
b) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i avlöningsstaten för ordinarie
befattningar upptagna avlöningar, nämligen
att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda
anstalt skall vara underkastad icke allenast de i stadgar
för anstalten innefattade bestämmelser, utan ock den
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av anstalten eller dess särskilda avdelningar
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt
i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställning
så förändras, att densamma ej längre kan anses
Jordbruksutskottetn utlåtande Nr 1. 13
såsom självständig institution, ollor därest vissa ifrågavarande
institution tillhörande göromål överflyttas till
annan institution, vara pliktig att, med bibehållande
av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,
efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de göromål,
som honom anförtros, eller, efter Kung!. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken
göromålen överlämnas;
att med ordinarie befattning vid ifrågavarande
anstalt icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid anstalten ej
heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom
aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattningav
vad slag som helst, såframt ej centralanstaltens
styrelse uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderlig!, för tjänstgöringen vid
anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna
få tills vidare mottagas och bibehållas;
att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten
icke äger mot betalning åtaga sig sådana uppdrag
åt enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde
;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,
där sådant förekommer, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning
avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen för
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
hindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå sä
mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för
tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan
att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av kaus avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall befattningshavare av lägre
grad skall vara skyldig att, om lian förordnas till högre
befattning vid centralanstalten, bestrida densamma,
dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett
och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället
för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar;
att i fråga om i staten medgiven förhöjning av
lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning
i samma lönegrad tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehavaren under mer än fyra femtedelar av den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund
av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för
andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare
fem år, på samma villkor; under iakttagande
vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår,
att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den
stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd; börande avdelningsföreståndare
och överassistent därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
15
att befattningshavare, som vid den nya statens
ikraftträdande är anställd såsom vaktmästare eller
arbetsbiträde vid centralanstalten och antages till vaktmästarbefattning
å denna stat, äger att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig tillgodo den tid han därförinnan
innehaft stadig anställning i förenämnda egenskap
vid centralanstalten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått
den levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till
pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske utan
hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas av
avdelningsföreståndare och överassistent en var under
en och en halv månad samt av vaktmästare en varunder
femton dagar; börande dock iakttagas att, vad
beträffar personal, som deltager i fältarbeten och andra
dylika arbeten, semester i regel ej må åtnjutas under
den tid, då sådana arbeten pågå;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom
ort stil lägg, där sådant förekommer, utgå till
månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i
särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgat; samt
att den, som tillträder den nya staten, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
c) förklara att en var, som med eller efter ingången
av år 1914 tillträder ordinarie befattning vid
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lantbruks
akademiens
sekreterare.
(ordinarie
anslag.)
skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor
och bestämmelser;
d) förklara att de förutvarande innehavare av
ordinarie befattningar vid centralanstalten, vilka icke
före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja övergå
till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie
stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i
den män ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
e) medgiva, att assistent vid anstalten skall äga
att, efter Kungl. Maj:ts beprövande, för åtnjutande
av arvodesförhöjning räkna sig tillgodo den tid, han
före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap
haft stadigvarande anställning vid anstalten,
samt
f) höja det under anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar» uppförda
anslag till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
nu 121,100 kronor, till 160,250 kronor
och sålunda med 39,150 kronor.
Under förutsättning av bifall härtill kommer anslagstiteln i sin
helhet att undergå motsvarande höjning. Till frågan härom återkommer
utskottet under nästföljande punkt.
6:o) Under punkt 6 av förevarande huvudtitel bär Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att
dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för
lantbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen
för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande
i anstaltens nämnd, att tillämpas från och med år 1914, ävensom
de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll föreslagits för
åtnjutande av de i nämnda stat upptagna avlöningsförmåner;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
17
dels och förklara,
att den, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder ifrågavarande
befattning, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda
villkor och bestämmelser; samt
att, därest den förutvarande innehavaren av befattningen icke
före den 1 november 1913 anmäler, att han vill övergå till den nya
avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser, och han icke lagligen kan därtill förbindas,
han skall varda bibehållen vid honom dittills tillkommande
avlöningsförmåner av statsmedel, ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension å allmänna indragningsstaten,
som dittills tillkommit honom;
dels ock höja anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk,
och lantmannanäringar» med 1,600 kronor.
I fråga om de skäl, som anförts till stöd för ifrågavarande framställning,
tillåter sig utskottet hänvisa till vad därom anförts i förberörda
statsrådsprotokoll sid. 55—67.
De avlöningsförmåner, som för närvarande tillkomma lantbruksakademiens
sekreterare utgöra: av statsmedel 4,000 kronor, vartill
kunna komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter respektive
fem och tio år samt av lantbruksakademiens medel arvode, 1,000
kronor, anslag till ved 400 kronor och hyresersättning 1,000 kronor.
Avlöningsförmånerna utgöra således i begynnelsen 6,400 kronor och
kunna efter bägge ålderstilläggens intjänande uppgå till 7,400 kronor.
Den i statsrådsprotokollet framlagda avlöningsstaten för lantbruksakademiens
sekreterare har följande utseende:
Lön.
Tjänst-
görings-
penningar.
Ortstill-
lägg-
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Lantbruksakademiens sekrete-
i
rare, tillika ledamot och
sekreterare i styrelsen för
centralanstalten för försöks- väsendet på jordbruksom- rådet samt ordförande i an- staltens nämnd ..............
5,000
2,500
600
8,100
Efter fem år kan lönen i
böjas med 600 kronor.
Tjänstgöringspenningarna [
bestridas av lantbruks- j
akademiens medel.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913.
10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 3
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Den andel av avlöningen enligt denna stat, som skulle utgå av
statsmedel, utgör, med frånseende av ålderstillägget, 5,600 kronor. Då
motsvarande avlöning av statsmedel nu utgör 4,000 kronor, följer härav,
att vid bifall till förevarande förslag anslaget till befrämjande av jordbruk
och lantmannanäringar, varifrån ifrågavarande avlöningsmedel fortfarande
skulle utgå, behöver höjas med 1,600 kronor. Utgiften för ålderstillägg
skulle liksom hittills bestridas från nionde huvudtitelns gemensamma
anslag till ålderstillägg. Uppmärksammas bör emellertid i detta avseende,
att, medan befattningshavaren i fråga hittills kunnat komma
i åtnjutande av två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, framdeles
skulle förekomma allenast ett ålderstillägg å 600 kronor.
Sekreteraren, som förut utsetts av lantbruksakademien, skulle härefter
förordnas av Kungl. Maj:t.
De villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av de
i statförslaget upptagna avlöningsförmåner, äro intagna här nedan i
utskottets hemställan, dit utskottet alltså uti ifrågavarande hänseende
tillåter sig hänvisa.
Mot de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits för lantbruksakademiens
sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande
i anstaltens nämnd och vilka motsvara de byråchef i lönereglemde verk
tillkommande avlöningsförmåner, har utskottet med hänsjm till de maktpåliggande
ämbetsuppgifter, som åligga bemälde befattningshavare, icke
något att erinra. Ej heller har utskottet något att invända mot förslaget
i fråga om sättet för sekreterarebefattningens tillsättande eller
emot förevarande framställning i övrigt.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksakademiens
sekreterare, tillika ledamot och
sekreterare i styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet samt ordförande i
anstaltens nämnd att tillämpas från och med år 1914
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
19
Lön.
Tjilnst-
görings-
pennin-
gar
Orts- til lägg.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Lantbruksakademiens
sekreterare, tillika
ledamot och sekre- terare i styrelsen lör
centralanstalten för
försöksväsendet på
jordbruksområdet
] samt ordförande i
1 anstaltens nämnd..
5,000
2,500
600
8,100
Efter fem år kan
lönen höjas med
600 kronor
Tjänstgöringspen- ningarna bestri- das av lantbruks- akademiens me- del.
b) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i avlöningsstaten upptagna avlöningsförmåner,
nämligen
att ifrågavarande befattningshavare skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av lantbruksakademien
eller centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad;
att med ifrågavarande befattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med befattningen ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj
försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
såframt ej Kungl. Maj:t uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att nyssberörda uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för
den ifrågavarande befattningshavare i hans förenämnda
egenskaper åliggande tjänstgöring, finner uppdraget
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och
bibehållas;
att för den tid, den ifrågavarande befattningens
innehavare varit tjänstledig, tjänstgöringspenuingarna
skola utgå till den, som erhållit förordnande att uppehålla
befattningen;
att, därest ifrågavarande befattningshavare av
sjukdom hindras att förrätta befattningen, han äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att, om
han undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
han kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavaren
för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring
utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavaren varder avstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av
hans avlöning, som icke prövas böra användas till
befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej befinnes skäligt låta honom uppbära
något därav;
att, beträffande förhöjning av lönen efter viss
tids fortsatt innehavande av befattningen, tidpunkten
för förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,
under vilikor att befattningshavaren under mer än fyra
femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, under
iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas
förr än vid början av kalenderåret näst efter det,
varunder den stadgade tjäusteåldern blivit uppnådd;
börande befattningshavaren därvid tillgodoräknas den
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
21
tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;
att likväl befattningshavare, som, då han intjänat
stadgad tid för erhållande av löneförhöjning, redan
uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att
vid avgång från befattningen till följd av
avskedstagande, entledigande eller dödsfall själva lönen
ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att avgå från befattningen
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla
vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt befattningen därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; samt
att befattningshavare, som tillträder den nya avlöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter
Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja befattningen
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;
c) förklara, att den, som med eller efter ingången
av år 1914 tillträder ifrågavarande befattning, skall
vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor
och bestämmelser;
d) förklara, att, därest den förutvarande innehavaren
av befattningen icke före den 1 november 1913
anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten
samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande
stadgade villkor och bestämmelser, och han icke
lagligen kan därtill förbindas, han skall varda bibehållen
vid honom dittills tillkommande avlöningsförmåner
av statsmedel, ävensom, i den mån ej annat
föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila
tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till
pension å allmänna indragningsstaten, som dittills tillkommit
honom; samt
e) höja anslagstiteln »befrämjande i allmänhet
av jordbruk och lantmannanäringar» med 1,600 kronor.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lantbruksinstitutet
vid Ultima.
(ordinarie
anslag.)
[7-J
Lantbruksskolan
vid
Vltuna.
(ordinarie
anslag.)
[8.]
Vid bifall till vad under denna samt under näst föregående punkt
föreslagits kommer anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» att ökas med tillhopa 40,750 kronor eller således
från 332,000 kronor till 372,750 kronor.
7:o) Under punkten 7 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att höja det i staten för lantbruksinstitutet vid
Ultuna upptagna anslag »till institutets övriga utgifter» från 25,240
kronor till 34,750 kronor eller sålunda med 9,510 kronor, i följd varav
statens slutsumma kommer att uppgå till 78,300 kronor, samt att vid
bifall härtill bestämma det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till lantbruksinstitutet
vid Ultuna till 74,300 kronor.
Under hänvisning till utredningen i ärendet, som återfinnes å sid.
68—78 i statsrådsprotokollet, får utskottet, som genom nämnda utredning
blivit övertygat om behovet av den begärda ökningen av nu förevarande
anslag, vilken föranletts bland annat av ökat antal elever vid
institutet och underhåll av nytillkomna byggnader, hemställa,
att Riksdagen må
höja det i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna
upptagna anslag »till institutets övriga utgifter» från
25,240 kronor till 34,750 kronor eller sålunda med
9,510 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer
att uppgå till 78,300 kronor, samt
vid bifall härtill bestämma det under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
uppförda anslag till lantbruksinstitutet
vid Ultuna till 74,300 kronor.
Därest vad sålunda föreslås vinner bifall, kommer det i omförmälda
anslagstitel ingående bestämda anslag att undergå höjning med
förut angivet belopp av 9,510 kronor.
8:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 8 föreslagit Riksdagen
att under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
uppföra ett anslag till lantbruksskolan vid Ultuna till belopp
av 5,650 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
23
Utredningen i detta ärende återfinnes i statsrådsprotokollet sid.
78—88.
Då utskottet icke funnit någon anledning- till erinran mot storleken
av det för ifrågavarande ändamål begärda beloppet ellör mot det föreslagna
sättet för detsamma^ användning, hemställer utskottet,
att Riksdagen må under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar»
uppföra ett anslag till lantbruksskolan vid Ultuna till
belopp av 5,650 kronor.
Vid bifall till vad under punkterna 7 och 8 sålunda föreslagits
skulle det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
ingående bestämda anslaget, 402,340 kronor höjas med
sammanlagt 15,160 kronor eller till 417,500 kronor.
9:o) Uti en inom Andra kammaren av greve Hamilton och herr Ekerot
väckt motion, nr 145, har hemställts, att Riksdagen ville bevilja ett förslagsanslag
av 80,000 kronor till understöd åt elever vid lantbruksskola,
lantmannaskola, lanthushåll sskola och fast undervisningskurs för mindre
jordbrukare eller samma belopp som vid förra årets riksdag- beviljades
såsom understöd åt mindre benn-dlade elever vid folkhögskolorna.
I fråga om vad till stöd för detta förslag anförts får utskottet hänvisa
till motionen.
Under det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar», ingående bestämda anslag- har nästlidna års Riksdag-
under benämning »den lägre lantbruksundervisningen» uppfört ett
anslag av sammanlagt 166,500 kronor, därav 70,000 kronor till understöd
åt vissa elever vid lantbruksskola, lantmannaskola, lanthushållsskola
och fast undervisningskurs för småbrukare.
Förevarande motion avser dels att denna anslagspost, nu 70,000
kronor, måtte höjas till 80,000 kronor, dels ock att detta anslagsbelopp
måtte anvisas såsom förslagsanslag.
Frågan om understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever
vid ifrågavarande skolor bar först vid nästlidna års riksdag vunnit sin
lösning i sammanhang med ordnand- t av den lägre lantbruksundervisningen.
Visserligen hava nu motionärerna påvisat, att de av hushållningssällskap
och lantbruksskolestyrelser prövade ansökningarna om
understöd skulle kräva ett med 11,000 kronor förhöjt anslag- redan för
innevarande år, om alla ansökningar skulle kunna bifallas, men dels
Understöd
åt elever vid
lantbruksskola
m. 7ti.
Utskottet.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
skulle ett bifall till motionen, som avser förhållandena först för vinterkursen
1913—1914, icke råda bot på detta förhållande, dels torde det icke vara
uteslutet, att nödig erfarenhet vid granskningen av de sökandes egenskap
av obemedlade eller mindre bemedlade på sina håll ännu icke vunnits. I
synnerhet i den sistnämnda omständigheten synes det därför utskottet
ligga ett talande skäl mot att redan nu vidtaga någon höjning i beloppet
av de för ändamålet anvisade medel. Skulle det åter, efter den
erfarenhet som under innevarande år i förevarande avseende kan vinnas,
visa sig att rikligare medel komma att erfordras, lärer Kungl. Maj:t
icke underlåta att till Riksdagen inkomma med den framställning som
härav föranledes, varvid det önskemål kan uppnås, vilket motionärerna
åsyfta, nämligen att redan för år 1914 samtliga de sökande, som därav
verkligen äro i behov, också bliva delaktiga av understöd.
I sammanhang härmed torde ock Kungl. Maj:t, så snart nödig
erfarenhet vunnits beträffande ifrågavarande anslagsbehov, taga i övervägande
lämpligheten av att, såsom motionärerna föreslagit, anslaget förändras
till förslagsanslag.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må av Riksdagen
bifallas.
Undervisning
^materiel
för
lantbruksinstitutet
vid
Ultuna.
(extra anslag.)
[9.]
10:o) Under punkten 9 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
till undervisningsmateriel för lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 15,500 kronor ävensom medgiva, att
Kungl. Maj:t må låta härav under innevarande år av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna 8,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 68—77 i statsrådsprotokollet.
Då det torde vara av synnerlig vikt för ifrågavarande lantbruksinstitut
liksom för alla nutida undervisningsanstalter att för en framgångsrik
undervisning äga tillgång till eu god undervisningsmateriel,
får utskottet, som icke har något att anmärka mot de beräknade kostnaderna
för anskaffande av förevarande materiel, hemställa,
att Riksdagen må till undervisningsmateriel för
lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 15,500 kronor ävensom medgiva,
att Kungl. Maj:t må låta härav under innevarande år
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
25
av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 8,000
kronor.
ll:o) Kungl. Makt har vidare under punkten 10 föreslagit Riks- tndervudagen
att till undervisningsmateriel lör lantbruks- och mejernnstitutet för lantbruk*- vid Alnarp å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 3,000 kronor. och nfi°ri:
För vart och ett av åren 1908—1913 har Riksdagen för ifråga- msiZarpT
varande ändamål å extra stat beviljat ett belopp av 3,000 kronor. Då (extra anslag.)
behovet av anslaget synes alltjämt kvarstå oförminskat, hemställer ( j
utskottet,
att Riksdagen må till undervisningsmateriel för
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.
12:o) Under 11 punkten av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t Hovbesiagsföreslagit
Riksdagen att till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisa å extra “Åbiarp.
stat för år 1914 ett anslag av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor må (extra an8lag}
användas till täckande av förskottsvis bestridda utgifter till samma skola r--Q
under år 1913.
Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 90—96 i statsrådsprotokollet.
Förevarande framställning avser att staten skall lämna bidrag för
möjliggörande av ett fortsatt uppehållande av hovbeslagsskolan vid
Alnarp.
Till uppförande av den för skolan erforderliga byggnaden har
staten på grund av beslut vid 1875 års riksdag bidragit med ett belopp
av 35,000 kronor, varjämte Malmöhus läns hushållningssällskap
anvisat 10,000 kronor för fullbordande av nämnda byggnad samt anskaffande
av inventarier. Kostnaderna för undervisningen vid skolan
bestredos från början av vederbörande hushållningssällskap samt sedermera
från de av lärlingarna — såväl civila som militära — erlagda
avgifter. Avgiften för civil hovslagareelev är för närvarande bestämd
till 175 kronor för kurs.
Genom beslut den 18 oktober 1912 bestämdes, att från och med
år 1913 arméns liovslagarbeställningsmän skulle försöksvis utbildas i
skolor vid vederbörande truppförband. Någon utbildning av militära
hovslagare kommer därför icke längre att äga rum vid Alnarp.
Detta beslut har föranlett en framställning från styrelsen för instiBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 1 käft. (Nr 1.) 4
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Byggnadsföretag
in, m.
vid Alnarp.
(extra anslag.''''»
[12.]
Elektrisk anläggning
vid
Alnarp,
(extra anslag.]
[13.]
tutet vid Alnarp, tillika styrelse för skolan, om anslag- för skolans upprätthållande,
vilken framställning av lantbruksstyrelsen tillstyrkts. Det
begärda beloppet utgör 4,000 kronor, vilket emellertid efter av departementschefen
verkställda reduktioner i vissa för skolan beräknade utgifter
ansetts kunna nedsättas till 3,500 kronor.
Då ifrågavarande hovbeslagsskola otvivelaktigt torde vara till stort
gagn och det därför skulle vara synnerligen olägligt att densamma på
grund av bristande medel skulle behöva nedläggas, lärer staten, som
ju anvisat ett jämförelsevis högt belopp till skolans upprättande, icke
böra undandraga sig att lämna bidrag till uppehållande av skolans
verksamhet.
Utan att närmare ingå på spörsmålet om lämpligheten av att såsom
skett utbildningen av militära hovslagarelever ordnats på annat
sätt än förut, får utskottet, som icke haft något att erinra mot storleken
av det för ändamålet föreslagna beloppet, hemställa,
att Riksdagen må till hovbeslagsskolan vid Alnarp
anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 7,000
kronor, därav 3,500 kronor må användas till täckande
av förskottsvis bestridda utgifter till samma skola
under år 1913.
13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att av det år 1912 beviljade anslaget å 133,100
kronor till bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag
in. m. vid Alnarp å extra stat för år 1914
anvisa återstående 33,100 kronor, ävensom medgiva
Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp under år 1913
av tillgängliga medel förskottsvis utanordna vad som
må finnas erforderligt.
14:o) Kungl. Magt harvidare under punkten 13 föreslagit Riksdagenatt
dels, till bestridande av kostnader för anordnande vid Alnarp av
en elektrisk anläggning med anslutning till Malmö stads elektricitetsverks
ledningsnät ävensom elektrisk reservstation, å extra stat för år
9
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 27
1914 anvisa ett anslag av 15,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att därav under innevarande år låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna vad som kan finnas erforderligt,
dels ock medgiva, att av Alnarps egendoms avkastning må till
bestridande av kostnader för ifrågavarande anläggning användas ett
belopp av 15,500 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 98—106 i
statsrådsprotokollet.
Den med förevarande framställning åsyftade elektriska anläggning
vid Alnarp, genom vilken elektrisk kraft skulle erhållas från sydsvenska
kraftaktiebolaget är avsedd att ersätta det vid Alnarp nu förefintliga
vindelektricitetsverket med ackumulatorbatteri, vilket befunnits icke
fungera tillfredsställande. Kostnaderna för den nya anläggningen hava
beräknats till 32,600 kronor, varför, då härifrån dragits 1,600 kronor
utgörande beräknad inkomst vid försäljning av nuvarande likströmsmotorer
och generator, nettokostnaden skulle utföra 31,000 kronor.
Härav skulle ena hälften bestridas av inkomsterna från Alnarps egendom
och till den andra erfordras ett anslag av 15,500 kronor. Enligt förslaget
skulle förutom nämnda föremål jämväl den till det nuvarande
elektricitetsverket hörande vindmotorn försäljas och de härför inflytande
medlen redovisas till statsverket.
Genom den i ärendet verkställda utredning torde vara ådagalagt,
att det hittills tillämpade systemet med kraft tillförsel medelst vindelektricitet
icke fyller sitt ändamål utan torde böra utbytas mot det nu
föreslagna, varigenom en ständig tillgång på erforderlig elektrisk kraft
skulle erhållas. Utskottet får därför ansluta sig till det föreliggande
förslaget, därvid dock utskottet i visst avseende hyser en från departementschefen
och de i ärendet hörda myndigheterna avvikande mening. Det
synes nämligen utskottet mindre lämpligt att nu avyttra själva vindmotorn,
vilken torde kunna användas såsom undervisningsmateriell för
lantbruksinstitutet och möjligen framdeles, då tekniken i fråga om
vindens tillgodogörande såsom kraftkälla nått en större utveckling än
vad nu är fallet, komma att vinna användning för ett eller annat ändamål.
Mot de verkställda kostnadsberäkningarna för anläggningen i fråga
har utskottet, som haft tillfälle taga del av ingivna anbud å anläggningens
utförande, icke något att erinra. Ej heller har utskottet något
att invända mot att halva kostnaden för anläggningen gäldas av Alnarps
egendoms avkastning.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
Utskottet.
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Föreläsnings
kurs för
lantbrukslärare
m. fl.
(extra anslag.)
[14.]
Utskottet.
att Riksdagen må
a) till bestridande av kostnader för anordnande
vid Alnarp av en elektrisk anläggning med anslutning
till Malmö stads elektricitetsverks ledningsnät ävensom
elektrisk reservstation, å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 15,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att därav under innevarande år låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna vad som kan finnas erforderligt,
b) medgiva, att av Alnarps egendoms avkastning
må till bestridande av kostnader för ifrågavarande
anläggning användas ett belopp av 15,500 kronor.
15:o) Under punkten 14 bar Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen
att, för anordnande under år 1913 av en föreläsningskurs för
lantbrukslärare och konsulenter m. fl. i enlighet med de i statsrådsprotokollet
angivna huvudgrunder, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
av 8,500 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att av tillgängliga
medel under innevarande år härav förskottsvis utanordna vad
som må finnas erforderligt.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 107—110 i statsrådsprotokollet.
Liknande föreläsningskurser som den, vartill medel nu äskas, hava
genom jordbruksdepartementets försorg två särskilda gånger anordnats,
nämligen under åren 1905 och 1908. Kostnaderna härför hava vid
dessa tillfällen gäldats från nionde huvudtitelns allmänna besparingar.
Departementschefen har nu med förmälan, att då nämnda besparingar
plägade vara ganska hårt anlitade för ändamål av olika slag, vadan
medel därifrån icke kunde med visshet påräknas för ifrågavarande ändamål
samt härtill komme, att liknande kurser även framdeles torde böra
med vissa mellantider anordnas och bliva ett bestående led i arbetet
för det svenska jordbrukets befrämjande, uttalat, det han ansåge lämpligast,
att det erforderliga beloppet äskades i form av anslag.
Otvivelaktigt torde, att döma av den livliga anslutningen till de
förut hållna föreläsningskurserna av nu förevarande slag och de värdefulla
tryckta förhandlingarna över kurserna, vara, att dessa, ägnade som
de äro att medverka till spridande i landet av de vid kurserna inhämtade
lärdomarna och rönen, hava stor betydelse för jordbrukets höjande inom
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
29
olika delar av landet. Utskottet vill därför uttala sin anslutning till
det nu föreliggande förslaget och då utskottet icke har något att erinra
mot beräkningen av kostnaderna för den ifrågasatta föreläsningskursen
eller mot grunderna för kursens anordnande, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för anordnande under år 1918
av en föreläsningskurs för lantbrukslärare och konsulenter
m. fl. i enlighet med de i statsrådsprotokollet
angivna huvudgrunder, å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 8,500 kronor ävensom medgiva, att
Kungl. Maj:t må äga att av tillgängliga medel under
innevarande år härav förskottsvis utanordna vad som
må finnas erforderligt.
16:o) Under punkten 15 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen utuidningsatt
till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å extra kZ>ntroiistat
för år 1914 anvisa ett anslag av 14,800 kronor. assistenter.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 111—117 i statsrådsproto-(extra anslag.)
kollet, dit utskottet tillåter sig hänvisa. [15.]
Anslag för ifrågavarande ändamål har av Riksdagen förut beviljats
för vartdera av åren 1911 och 1912 med 9,550 kronor samt för innevarande
år med 11,900 kronor. Den nu äskade höjningen av anslaget
är beroende på den för år 1914 av lantbruksstyrelsen beräknade ökningen
i elevantalet vid kurserna. Utskottet, som visserligen icke har något
att erinra vare sig mot den av departementschefen omförmälda omläggningen
av förevarande kurser eller storleken av det begärda anslaget,
men dock anser sig böra framhålla vikten därav att med hänsyn till
undervisningens ändamålsenliga bedrivande elevantalet ej sättes för
högt, hemställer,
att Riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för kontrollassistenter å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 14,800 kronor.
17:o) Med tillstyrkan av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkten
16 föreslagit Riksdagen, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till anordnande av xitbildningskurser
för ladugårdsförmän å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 18,800 kronor.
Utbildningskurser
för
ladugårdsförmän.
(extra anslag).
[16.]
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Jordbruks
konsulenter.
(extra anslag.)
[17.]
Motioner.
18:o) Under punkten 17 i huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att såsom bidrag till avlöning åt tolv jordbrukskonsulenter
i Dalarne och Norrland samt åt tolv jordbrukskonsulenter i södra och
mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning
bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest, och,
vad angår konsulenterna i södra och mellersta Sverige, att vederbörande
hushållningssällskap under det år, för vilket statsbidrag sökes, på egen
bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget, anställer
en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, samt på de villkor i
övrigt Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, å extra stat för år 1914
bevilja ett anslag av 60,000 kronor, att av Kungl. Maj:t i mån av behov
för ändamålet användas.
(Statsrådsprotokollet sid. 118 och 119.)
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
särskilda inom Riksdagen väckta, till jordbruksutskottet remitterade
motioner, nr 28 i Första kammaren av herr af Ekenstam och nr 203 i
Andra kammaren av herr Larsson i Bondarve, vilka sammanstämmande
hemställt, dels att nu gällande villkor för åtnjutande av statsbidrag till
anställande av jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige, nämligen
att hushållningssällskapen under det år, för vilket statsbidrag sökes,
skola på egen bekostnad och utan anlitande av statsbidrag anställa en
eller flera jordbrukskonsulenter, skall upphöra att gälla från och med år
1914, dels att såsom bidrag till avlöning åt 12 jordbrukskonsulenter i
Dalarne och Norrland samt åt 20 jordbrukskonsulenter i södra och mellersta
Sverige å extra stat för 1914 anslå ett belopp av 80,000 kronor, att av
Kungl. Maj:t i mån av behov användas.
Beträffande vad till stöd för detta förslag anförts får utskottet
hänvisa till motionerna.
Såsom bidrag till tolv jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland
har Riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908—1911 anvisat
ett anslag av 30,000 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov för
ändamålet användas.
Vidare har Riksdagen år 1910 medgivit, att ett belopp av högst
25,000 kronor av anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket
finge, med en beräkning av 2,500 kronor till vart och ett av
tio hushållningssällskap inom mellersta och södra Sverige, användas för
anställande inom sällskapets område av en jordbrukskonsulent för det
mindre jordbruket.
På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
31
1911 års Riksdag anslag för år 1912 för båda förenämnda ändamål till
■enahanda belopp och på samma villkor som för år 1911 bestämts, och
sammanfördes därvid anslagen under en gemensam anslagstitel.
Nästlidet års Riksdag höjde anslaget för innevarande år till 00,000
kronor samt bestämde antalet jordbrukskonsulenter i södra och mellersta
Sverige, till vilkas avlöning bidrag från anslaget skulle utgå, till tolv.
Vad först angår det i motionerna framställda förslaget, att nu gällande
villkor för åtnjutande av statsbidrag från ifrågavarande anslag skola
upphöra att gälla, torde det icke kunna förnekas, att såtillvida ett missförhållande
föreligger i avseende å användningen av anslaget, att hushållningssällskapsområden,
vilka icke hava behov av mer än en jordbrukskonsulent
och på den grund icke kunna erhålla bidrag från anslaget,
komma i en ogynnsammare ställning än andra dylika områden, vilka
äro i behov av flera sådana konsulenter. Det skulle därför kunna ifrågasättas,
huruvida icke i fråga om hushållningssällskapsområden i södra
och mellersta delarna av landet med ringa folkmängd, exempelvis Gottlands,
undantag skulle kunna medgivas från de nu bestämda villkoren
och beträffande dessa områden stadgas, att statsbidrag till avlöning av
jordbrukskonsidenter finge utgå med viss del av samma avlöning. Då
emellertid en förändring av nu antydd art i förberörda villkor icke lärer
böra vidtagas utan en föregående utredning om verkan av dylika förändrade
bestämmelser, anser sig utskottet i avsaknad av en sådan utredning icke
för närvarande kunna biträda motionerna i denna del.
Då utskottet sålunda icke kan förorda förslaget om ändrade bestämmelser
rörande ifrågavarande bidrags utgående och någon höjning av
anslaget av dylik anledning icke påkallas, får utskottet, som icke heller
av annan orsak finner anslaget böra ökas, jämväl avstyrka motionärernas
framställning i övrigt.
På grund av det anförda och då utskottet icke haft något att
erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med avslag å herrar af Ekenstams
och Larssons motioner och med bifall till Kungl.
Maj:ts framställning, såsom bidrag till avlöning åt tolv
jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland samt åt
tolv jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige
under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning
bekostas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, och, vad angår konsulenterna i södra och
mellersta Sverige, att vederbörande hushållningssällskap
/
Utskottet.
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Vandring sr
ätt are.
(extra anslag.)
[18.]
Stipendiat i
boskapsskötsel
och mejerihushållning.
(extra anslag.)
[19-]
FredrikaBremer-förbundets
lanthushållningsskola
vid
Rimfor sa.
(extra anslag.)
[20.]
under det år, för vilket statsbidrag sökes, på egen
bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget,
anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,
samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, å extra stat för år 1914
bevilja ett anslag av 60,000 kronor, att av Kungl.
Maj:t i mån av behov för ändamålet användas.
19:o) På grund av Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag fårutskottet
hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,
dels ett anslag av 18,000 kronor såsom bidrag till
avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland,
dels ock ett anslag av 9,000 kronor såsom bidrag
till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta
Sverige,
under villkor, beträffande båda anslagen, att
kostnaderna för vandringsrättarna i övrigt bestridas av
landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de
villkor i övrigt, Kungl. Maj :t kan finna gott föreskriva.
20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom under punkten 19 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må till utbildande av en stipendiat
i boskapsskötsel och mejerihushållning å extra stat för
år 1914 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.
21:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 20 av förevarande
huvudtitel föreslagit Riksdagen att såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor
å extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 8,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 121—126 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för vart och ett av
åren 1908, 1909 och 1910 anvisat medel till belopp av 4,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr L
33
Med bifall till Kimgl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde
1910 års Riksdag statsbidraget till nämnda skola och anvisade i sådant
avseende på extra stat för år 1911 ett belopp av 6,000 kronor, och
samma belopp blev jämväl för åren 1912 och 1913 av Riksdagen anvisat.
För nästkommande år begäres nu en höjning i anslaget med
2,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår stödes den nu begärda
anslagsökningen huvudsakligen därpå att utgifterna för skolan komme
att ökas genom höjning av lärarinnornas avlöning och bekostandet av
elevernas studieresor. Ehuru utskottet måsto ställa sig ganska tveksamt
mot att biträda ett förslag om höjning av statsanslaget till ifrågavarande
skola, vilket så nyligen som år 1911 blivit icke oväsentligen ökat från det
ursprungliga beloppet, finner sig dock utskottet, med hänsyn till skolans
allmännyttiga ändamål och på grund av den i ärendet förebragta utredningen
om behovet av det utav departementschefen tillstyrkta ökade bidraget,
kunna förorda framställningen ifråga. Utskottet vill dock härvid
framhålla betydelsen av att, då så avsevärda bidrag som det nu ifrågavarande
från statens sida lämnas till en enskild skola, en effektiv kontroll
övas däröver att skolan skötes på ett ändamålsenligt sätt och att kostnaderna
för skolan verkligen motsvara det utbyte, som erhålles av dess
verksamhet. En dylik kontroll synes lämpligen kunna ske genom inspektion
tid efter annan av vederbörande inspektör för den lägre lantbruksuudervisningen.
I detta sammanhang vill utskottet ock betona, att,
då undervisningen vid ifrågavarande skola avser att utbilda lärarinnor
vid lanthushållsskolor, det bör tagas under noggrant övervägande, huru
stort antal dylika lärarinnor som erfordras för dessa skolor och i vilken
omfattning Rimforsaskolans verksamhet med hänsyn härtill bör bedrivas.
Först sedan utredning i detta avseende skett och erfarenhet vunnits
rörande nämnda skolors behov av lärarinnor, kan nämligen närmare
överskådas, huru stort anslag som må för framtiden finnas för ändamålet
erforderligt.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke
haft något att erinra mot förevarande framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må såsom statsbidrag åt FredrikaBremer-förbundets
lanthushållningsskola vid Rim forsa
för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1914
bevilja ett anslag av 8,000 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)
Utskottet.
5
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lanthushållningsskolan
å
Brogård.
(extra anslag.)
[21.]
22:o) Vidare tiar Kungl. Maj:t under punkten 21 föreslagit, att
Riksdagen må till beredande av statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks
fackskola för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning
å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1914 bevilja ett
anslag av 5,500 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 126—131.)
För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag på extra
stat för år 1912 ett anslag av 8,000 kronor, av vilket belopp dock 4,000
kronor voro avsedda att komma till användning redan under år 1911.
I enlighet med av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1912 års
Riksdag för samma ändamål ett anslag å 4,000 kronor å extra stat för
år 1913. Nu begäres för ändamålet ett till 5,500 kronor förhöjt belopp.
utskottet. Då utskottet genom de för understödets höjande anförda skälen
anser behovet härav ådagalagt, får utskottet under hänvisning till vad
utskottet under nästföregående punkt anfört i fråga om betydelsen av
kontroll över lanthushållningsskolans vid Rimforsa verksamhet, ävensom
utredning om det antal lärarinnor, som kan anses böra vid skolan utbildas,
vilket torde äga tillämplighet jämväl å ifrågavarande skola,
hemställa,
att Riksdagen må till beredande av statsbidrag
åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig
ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning
å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1914
bevilja ett anslag av 5,500 kronor.
Hästaveln.
Extra 23:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem
ptrsonai
vid ställer utskottet,
Fly in ge 1
hingstdepå.
(extra anslag.) att Riksdagen må för bestridande av kostnad
[22.] för extra personal vid Flyinge hingstdepå å extra stat
för år 1914 bevilja ett anslag av 4,630 kronor.
Åtgärder för 24:o) Under punkten 23 i huvudtiteln har Kungl. Maj:t vidare
inhemska föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
as samman. 20 000 kronor att under de villkor, Kungl. Makt må bestämma, utgå
[23.]
■Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
35
för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige förekommande
s. k. lantbästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska
häststammar».
(Statsrådsprotokollet sid. 132—159.;
I skrivelse den 6 maj 1903 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t
täcktes efter verkställd utredning vidtaga de åtgärder, som från statens
sida Unge anses erforderliga för befrämjandet av vår inhemska hästavel.
Med anledning av såväl denna skrivelse som framställningar av
stuteriöverstyrelsen, ett flertal hushållningssällskap eller deras förvaltningsutskott,
hushållningssällskapens ombud och styrelsen för hingstuppfödningsanstalten
vid Vången ävensom åtskilliga föreningar och enskilda
personer i fråga om ytterligare åtgärder i skilda hänseenden för
hästavelns främjande, medgav Kungl. Maj:t den 5 juni 1909 på hemställan
av chefen för jordbruksdepartementet, att högst fem sakkunniga
personer finge tillkallas att inom nämnda departement biträda med utredning
och utarbetande av förslag i fråga om åtgärder för främjande
av landets hästavel, med särskilt fästat avseende vid tillvaratagandet
av inhemska häststammar och uppfödning inom landet av avelshingstar
samt beträffande ämnen, som därmed hade samband. På grund härav
tillkallade bemälde departementschef för berörda uppdrags fullgörande
fem sakkunniga, vilka sedermera under år 1911 avgåvo betäukande i ämnet.
De sakkunniga hava i sitt betänkande under olika rubriker framlagt
förslag rörande dels åtgärder för tillvaratagande av inhemska
häststammar, dels bevaringspris för ston av ädelt slag, dels unghingstbeten,
konsulenter och föreningar i hästavelssyfte, dels obligatorisk hingstbesiktning,
dels rasstamböcker, dels avelspris vid kapplöpningar och travtävlingar,
dels ock ändringar i hästpremieringsreglementet.
Efter att hava lämnat redogörelse för en av de sakkunniga verkställd,
ingående undersökning av det i landet befintliga hästmaterialet,
hava de sakkunniga uti den nu föreliggande frågan vidare anfört, bland
annat, följande.
Genom noggrann prövning av alla härvid inverkande omständigheter
hade de sakkunniga kommit till den uppfattning, att med inhemska
häststammar borde förstås inom vissa delar av vårt land förekommande
typer av en s. k. lanthäst med nordiskt underlag, föga eller i
jämförelsevis mindre grad påverkade av olikartat avelsmaterial, sådant
som de moderna kulturraserna av varm- och kallblodigt slag.
Dylika inhemska häststammar, vilka motsvarade vederbörande orters
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
behov och sålunda befunnes hava verkligt existensberättigande, borde,
enligt de sakkunnigas mening, omhändertagas och inom det, nordsvenska
hästavelsarbetets ram och riktlinjer föras framåt som inliemskt hästslag.
När sålunda de sakkunniga föresloge dessa häststammars inrymmande
inom den nordsvenska hästavelsgrenen, bland annat på den
grund, att de hade sin största betydelse för nordsverige och andra delar
av landet med liknande krav på häst, följde därav jämväl, att de i och
med detsamma skulle vara berättigade till understöd av staten genom
premiering. Då emellertid ända intill 1900-talets början dessa inhemska
häststammar starkt och menligt påverkats av planlösa korsningar med
kallblodiga kulturraser samt föga eller intet därförut blivit gjort för
deras räddande undan korsningsivern och föf deras utveckling inom
sig, ansåge sig de sakkunniga knappast behöva giva några ytterligare
skäl för behovet och önskvärdheten av åtgärder, utöver premieringen,
för dessa häststammars höjande till vad de för vissa delar av vårt land
hade förutsättning att bliva. De sakkunniga ansåge sig dock böra bland
sådana skäl nämna de krav på olika hästtyper, som framkallades av landets
säregna geografiska läge och synnerligen skiftande lokala förhållanden
samt den i vårt land, liksom utanför dess gränser, gjorda erfarenhet,
att det hästslag, som sedan gammalt anpassat sig efter ortsförhållandena,
där även säkrare utvecklades och, särskilt vad anginge landets
mindre fruktbara och kargare delar, lättare fördes framåt, än fallet
vore med dit införda främmande hästslag. De sakkunniga hade härvid
även räknat med den betydelse för landets försvar, vilken måste anses
ligga däri, att landet ägde en inhemsk stock av rörliga, förnöjsamma
och härdiga hästar för trängens och artilleriets behov.
1 fråga om de åtgärder, som borde vidtagas för nu ifrågavarande
inhemska häststammars tillvaratagande och utveckling, hava de sakkunniga
uttalat, att den av Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands
och Jämtlands läns hushållningssällskap anlagda hingstuppfödningsanstalten
vid Vången borde, naturligtvis mot vissa garantier och villkor,
däribland erforderlig utvidgning av anstalten samt försäljning av hingstar
även utom de i densamma direkt intresserade fyra länen, under
de närmaste åren och så länge behov därav kunde anses föreligga,
understödjas med, förutom avgiftsfri upplåtelse av militiebostället Vången,
ett årligt statsanslag av förslagsvis 10,000 kronor.
Men det syntes de sakkunniga ej nog med, att staten på sådant
sätt lämnade understöd för utveckling av inhemskt hästmaterial.
Stora områden funnes nämligen i vårt land, vilka, ehuru lämpade
för sådan hästavel, som här vore i fråga, svårligen kunde, åtminstone
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
37
ej omedelbart, draga fördel av arbetet vid nämnda anstalt. Det syntes
då rättvist, att praktiska strävanden för tillvaratagande och utveckling
av inhemskt hästmaterial även på andra orter och på annat sätt, än förut
nämnts, måtte kunna ställas i utsikt att erhålla behövligt understöd av staten.
Härvid syftades närmast på trakter med något intensivare jordbruk
och styvare jordmån, å vilka det behövdes en kraftig, men samtidigt
rörlig och härdig häst. Fråga hade då varit, om det funnes någon
typ inom den nordsvenska hästavelsgrenen, som kunde anses besitta
särskild möjlighet till ytterligare utveckling i berörda riktning. De sakkunniga
hade under sina resor ägnat en ingående uppmärksamhet åt
detta spörsmål och därvid kunnat konstatera, att på olika trakter, särskilt
i Norrland, förekomme individer av sådan typ, vilken syntes i
särskild grad besitta möjlighet till önskvärd utveckling mot grovlek och
massa med bibehållen rörlighet. Denna uppfattning hade styrkts särskilt av
iakttagelser vid eu av de sakkunniga omnämnd hästuppvisning i Östersund
samt vid mönstringarna av hingstbesättningen vid Yången och av
den nordsvenska hästavdelningen vid 21 allmänna svenska lantbruksmötet
i Örebro, där ett flertal framstående exemplar av denna typ framvisats.
Ett avelsarbete med lämpliga individer av denna typ borde
kunna berättiga till särskilt understöd av statsmedel, dock under förutsättning,
att detta avelsarbete ej vore ägnat att förorsaka splittring i
eller hota en redan förut pågående, mot traktens behov svarande hästavel
samt att avelsarbetet målmedvetet påbörjats och jämväl visat sig
äga förutsättning att bliva av verklig betydelse för trakten i fråga.
Vidare ville de sakkunniga framhålla, att särskilt statsunderstöd
med fog syntes kunna ifrågasättas jämväl för uppmuntrande av hästavelsarbetet
å trakter, varest de lokala förhållandena vore kargare än
i allmänhet i Norrland och till följd därav behov av mindre hästar gjorde
sig gällande. Sålunda ansåge de sakkunniga den i betänkandet omnämnda,
för Dalsland karakteristiska hästtypen, dalbohästen, kunna vara förtjänt
av statsunderstöd, för såvitt sådana småhästar fortfarande syntes vara
existensberättigade såsom för orten gagneliga. Likaledes syntes något
statsanslag för praktiska åtgärder till vidmakthållande av skogsrussaveln
å Gottland kunna, med hänsyn till denna hästras’ säregna beskaffenhet,
vara berättigat.
Då det emellertid icke'' kunde vara möjligt att med exempel belysa
alla de fall, där ett verkligt berättigat behov av statsbidrag uti nu ifrågavarande
syfte kunde komma att föreligga, ville de sakkunniga inskränka
sig till ovan lämnade antydningar. Det läge nämligen i öppen dag, att
på ett sådant område som det ifrågavarande borde, under förutsättning
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet,
att medel funnes föi'' ändamålet tillgängliga, åt Kungl. Maj:t överlämnas
att efter prövning i varje fäll avgöra, om bidrag vore erforderligt samt
under vilka villkor det borde utgå. Tillvägagångssättet skulle då bliva,
att det underdistrikt, den grupp av underdistrikt eller avelsområden,
eller den sammanslutning av enskilda uppfödare, som målmedvetet arbetade
på utvecklingen av inhemskt hästslag och som kunde påvisa, att
arbetet härför redan ägde eller hade utsikt att uppnå sådan betydelse,
att bidrag från statens sida kunde anses befogat och erforderligt, hade
att därom göra framställning hos Kungl. Maj:t, som då genom sitt centrala
organ i hästavelsfrågor, stuteriöverstyrelsen, läte undersöka förhållandet
för att, med ledning av styrelsens yttrande och förslag i ärendet,
besluta utan att på förhand vara bunden av vissa former eller villkor
för anslags utdelande.
I detta sammanhang ansåge sig de sakkunniga dock böra framhålla,
att de mera direkt ingripande åtgärder, som för uppmuntrande avdylik
inhemsk hästavel borde understödjas med statsmedel, syntes vara
sådana, som avsåge förberedande anteckningar om bästa, till sin typ mest
likartade avelsdjur, utväl jande av lämpliga hingstföl och deras rationella
uppfödande ävensom frisedelsutdelning.
Rörande storleken av det belopp, som skulle krävas för nu berörda
ändamål, kunde — utom vad angiuge anslaget till Vångenanstalten —
endast sannolikhetsberäkningar göras, och hade de sakkunniga därför ej
något att erinra mot beloppet av den anslagssumma, 20,000 kronor, som
föreslagits uti de vid 1909 års riksdag av friherre N. T rölle in. fl. i
Första kammaren och av O. Nyländer m. fl. i Andra kammaren väckta
motioner rörande anslag till föreningar för tillvaratagandet av de inhemska
häststammarna.
Departementschefen har i fråga om anslagets användning uttalat
att några bestämda regler för understöds utdelande och åtnjutande icke
nu torde böra fastslås, utan att det bör bliva beroende av Kungl. Maj:ts
prövning i varje särskilt fäll att besluta om medlens användning och
villkoren därför. Så mycket har departementschefen dock ansett redan
nu vara klart, att statsbidrag från det ifrågasatta anslaget må utgå
allenast till hushållningssällskap, grupp av dylika eller sammanslutning
av enskilda uppfödare samt blott för sådant arbete på utvecklingen av
inhemskt hästslag, som kan anses vara av verklig betydelse.
Utskottet har av den förebragta utredningen funnit det vara visat,
att det vore önskligt, att arbetet på vidmakthållande av inhemska häststammar
må kunna främjas genom understöd av statsmedel utöver vad
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
39
som sker genom statspremieringen. I Riksdagens skrivelse av den 6
maj 1903 har också Riksdagen lagt särskild vikt vid behovet att stödja
denna del av avelsarbetet. De åtgärder, som kunna ifrågakomma för
främjandet av inhemska häststammar, torde dock vara av så mångskiftande
art, att först erfarenheten lärer kunna lämna någon ledning härvidlag,
och för närvarande synes man endast med bestämdhet härvid kunna
påvisa det arbete, som under en följd av år bedrivits vid hingstuppfödningsanstalten
vid Vången samt möjligen åtgärderna för bevarande
av skogsrussen på Gottland.
Utskottet, som således icke har någon erinran att göra mot vad
departementschefen anfört rörande sättet för utdelning och villkoren för
åtnjutande av understöd, men som förutsätter, att härvid icke åstadkommes
någon splittring i det med framgång redan bedrivna nordsvenska
avelsarbetet i landets nordliga och västra delar, hemställer,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 20,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Magt må bestämma, utgå för tillvaratagande
och utveckling'' av sådana i Sverige förekommande
s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen
»inhemska häststammar».
25:o) Uti en inom Andra kammaren av herr Jönsson i Slätåker
väckt, till jordbruksutskottet remitterad motion, nr 148, har hemställts,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 40,000
kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utdelas såsom
bevaringspremier för ston av ädelt slag.
Till stöd härför har anförts följande:
»I anslutning till vad som anförts i årets statsverksproposition
under nionde huvudtiteln rörande höjandet av den ädla hästaveln inom
vårt land, ber jag få fästa Riksdagens uppmärksamhet å några synpunkter
i denna fråga.
Medan aveln av vårt lands kallblodiga hästraser numera är jämförelsevis
tryggad på grund av lättare avsättningsmöjligbeter, synes
däremot framtiden för aveln av den varmblodiga hästen vara ganska
oviss. Visserligen har ju staten allt sedan 1600-talet genom anslag
understött aveln av den ädla hästen, väl inseende dess stora betydelse
för landet, men har tyvärr detta understöd under senaste åren visat sig
alltför otillräckligt, för att landet under kommande år skulle kunna
påräkna en säker tillgång på ädlare hästar. Aveln av den ädla hästen
Bevaringsp
remier för
ston av ädelt
slag.
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
befinner sig, som sagt, tyvärr för närvarande i stillastående om ej rent
av i tillbakagång, och vore det därför synnerligen lämpligt, om staten
nu genom ett kraftigt ingripande ville söka förhindra, att denna avels
fortbestånd törhända alldeles äventyras.
Flerstädes hava röster höjts inom vårt land i avsikt att råda bot
för nuvarande förhållanden rörande den ädla hästaveln och en hel del
förslag hava därvid kommit till synes. Ett av dessa förslag, som för
övrigt av nästan alla dem, som uttalat sig i denna fråga, synts innebära
stora fördelar, är förslaget med de s. k. bevaringspremierna åt ston, såsom
varande enda sätt för bevarande av aveln utav tillräckligt antal för
remontuppfödning lämpliga ston. Ett annat uppslag i denna fråga är
utlämnandet av statsverket genom vederbörande hushållningssällskap av
räntefria lån till uppfödare av ädla hästar för inköp av till remontaveln
lämpliga ston.
Chefen för jordbruksdepartementet förordar i sitt utlåtande i denna
sak detta senare förslag, då statsverket enligt detsamma ej skulle
behöva åsamkas så stor kostnad som enligt det förra, samt det dessutom
i effektivitet vore fullt jämnställt med förslaget om bevaringspremier.
Mig synes visserligen detta förslag med räntefria lån vara synnerligen
gagneligt för främjandet av den ädla hästaveln, men finner jag
icke desto mindre, att bevaringspremieförslaget vore det mest lämpliga
och det, som enligt min åsikt, snabbast skulle leda till önskvärt resultat.
Synnerligen tilltalande har jag funnit stuteriöverstyrelsens utlåtande i
frågan av den 29 september 1908, och jag är böjd att tro, att den
anordning, som däri föreslås, skulle giva ett gott stöd åt främjandet av
den ädla hästaveln inom vårt land. Enligt verkställda beräkningar
skulle införandet av de ifrågavarande bevaringspremierna för de närmaste
årens behov kräva ett särskilt anslag av 40,000 kronor årligen.
Med stöd av vad jag sålunda anfört och i anslutning till stuteriöverstyrelsens
berörda utlåtande anhåller jag få föreslå — — —.»
Såsom motionären framhåller, erbjuda sig vid det understödjande
av den ädla hästaveln, vilket synes vara erforderligt för densammas uppehållande
i den utsträckning, som kräves för att arméns behov av hästar
skall kunna fyllas inom landet, huvudsakligen tvenne utvägar, nämligen
införande av bevaringspremier för ädla fölston och bildande av en
lånefond för utlämnande av räntefria lån för inköp av ädla fölston. Den
utredning, som i avseende å dessa utvägar förebragts i huvudtiteln å
sid. 160—182, synes utskottet fullt uttömmande.
Därav framgår, att utlämnande av räntefria lån till stoinköp, vilket
Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.
41
system redan blivit prövat inom liera hushållningssällskap, torde komma
att visa sig verka kraftigt understödjande på den ädla hästaveln, samt
att detta system kommer att draga väsentligt liigre kostnader än införandet
av bevaringspromior. Då vidare utskottet i likhet med föredragande
departementschefen anser, att det icke torde kunna ifrågasättas
att anlita båda sätten samtidigt och utskottet i annat sammanhang tillstyrker
bifall till Kungl. Maj:ts förslag om bildande av en lånefond för
utlämnande av räntefria lån till inköp av ädla avelston, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må avslå herr Jönssons ifrågavarande
motion.
2G:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 24 i huvudtiteln
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
10,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå
för understödjande av stamboksföring rörande hästar.
(Statsrådsprotokollet sid. 182—197.)
För närvarande finnas bestämmelser om stamboksföring i prernieringsreglementets
8 § av huvudsakligen följande innehåll. Därest hushållningssällskap
önskar, att stambok skall införas inom underdistriktet,
uppgör sällskapet förslag, som granskas och, om det gillas, fastställes
av stuteriöverstyrelsen. Tiden för stambokens uppläggande bestämmes till
högst 10 år efter fastställelse^ och anses stamboken införd vid den bestämda
tidens utgång. Hästar av varm- och kallblodigt slag införas i samma
stambok, men under skilda huvudavdelningar samt olika kallblodiga slag
inom särskilda underavdelningar. När stambok upplägges och ännu
mer sedan den införts, skärpas villkoren på härstamning hos de hästar,
som kunna premieras och intagas i stamboken.
De i föregående punkt omförmälda sakkunniga, vilka jämväl avgivit
yttrande i fråga om stamboksföringen, hava föreslagit införandet
av rasstambok för envar av de enligt gällande hästpremieringsreglemente
premieringsbara hästraserna med undantag, åtminstone
tillsvidare, av clydesdalerasen, vars förekomst och användning i vårt
land för närvarande syntes vara alltför ringa för att påkalla en officiell
stamboksföring, samt i ämnet vidare anfört bland annat följande.
Beträffande rasstamböckernas förande erbjöde sig två olika utvägar.
Sålunda kunde stamboksföringen förläggas till den centrala ledningen
av landets hästväsende, stuteriöverstyrelsen, på det sätt, att
därstädes utfördes det egentliga byråarbetet, varemot granskningen av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) 6
Stamboksföring.
(extra anslag1.)
[24.]
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
de till inregistrering anmälda hästarna skulle utföras av vederbörande
premieringsnämnder och insändandet av alla för ändamålet erforderliga
uppgifter ske genom härtill utsedda länsombud.
Den andra utvägen grundade sig på föreningsväsendet, så att en
förening eller sammanslutning av flera underdistrikt för varje ras omhänderhade
stamboksföringen, på sätt redan ägde rum genom stamboksföreningen
för svenska ardennerhästen och, vad rörde de fem norrländska
länen ävensom Kopparbergs län, genom en sammanslutning
mellan dessa läns hushållningssällskap.
En anordning med förläggande av stamboksföringen till stuteriöverstyrelsen
komme emellertid helt naturligt att för staten medföra
avsevärda kostnader för arbetets utförande. Hos styrelsen funnes för
närvarande anställd endast en tjänsteman, en sekreterare, och denne
vore redan nu så upptagen av arbete i och för sin tjänst, att det icke
kunde förväntas, att lian skulle bliva i stånd att taga annan befattning
med stamboksföringen än ett övervakande av dess behöriga gång. Det
skulle fördenskull bliva nödvändigt att för stamboksarbetet i fråga
anställa ytterligare arbetskrafter hos styrelsen, en åtgärd, som de sakkunniga
emellertid icke ansåge sig kunna för detta ändamål ifrågasätta.
Ett dylikt centraliserande av stamboksföringen hos stuteri överstyrelsen
skulle vidare fordra, att arbetet med granskning av det till införande
anmälda hästmaterialet måste, såvida icke härför skulle såsom statstjänsteman
anställas särskild stambokssekreterare för varje ras, läggas
på premieringsnämnderna. Anställandet såsom statstjänstemän av dylika
stambokssekreterare syntes emellertid på grund av ekonomiska skäl icke
kunna ifrågasättas. Och premieringsnämnderna vore redan nu så upptagna
av sitt uppdrag, att ett ytterligare ökande av deras åligganden
kunde komma att bereda allvarliga svårigheter vid besättandet av platserna
i premieringsnämnderna, varjämte sådan ökning i nämndernas
arbete i månget fall skulle nödvändiggöra ökat antal premieringsdagar.
Till följd härav ansåge sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka förläggandet
av stamboksföringen till stuteriöverstyrelsen med premieringsnämnderna
såsom biträdande organ i detta avseende.
Den andra utvägen för stamboksarbetets utförande, vilken kunde
anses redan vara delvis beträdd och prövad, nämligen att låta en förening
eller annan sammanslutning för varje ras omhänderhava stamboksföringen,
syntes däremot kunna utan allt för avsevärda svårigheter
eller kostnader leda till målet. De sakkunniga, som noga tagit del avvad
stamboksföreningen för svenska ardennerhästen härutinnan åtgjort,
hade i resultatet av denna förenings arbete ansett sig tiga bevis härför
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
43
och hölle före, att den väg, å vilken denna förening inslagit, med
tämligen stor visshet kunde antagas leda till eu ordnad stamboksföriug
av hela landets avelsmaterial av rasen i fråga.
Stamboken över nordsvenska hästar, som hittills omfattade endast
Norrland och Dalarna, således likvisst det huvudsakliga området för
denna ras, syntes även utan svårighet kunna utvidgas att omfatta hela
landet, vare sig dess utgivande fortfarande omhänderhades av de hushållningssällskap,
som genom eu särskild styrelse utgivit dess hittills
utkomna band, eller överlätes åt en av uppfödare utav nordsvenska
hästar bildad förening.
För den ädla hästaveln ställde sig förhållandet i viss mån annorlunda.
Visserligen hade även för denna hästavels befrämjande eu
förening bildats, som på sitt program upptagit jämväl förande av stambok,
men ännu vore icke bekant, huruvida från det viktigaste avelsområdet
härvidlag, de båda skånska länen, någon anslutning till föreningen
komme att äga rum. Åven om så bleve förhållandet, kunde det
emellertid likväl tänkas vara fördelaktigt att icke störa det redan genom
stuteriboken för Skåne pågående arbetet, utan att detta finge fortgå
såsom hittills, dock för framtiden omfattande endast den ädla hästen,
samt att låta den nybildade föreningen inskränka sig till att upplägga
en gemensam stambok för övriga delar av landet, där ädel hästavel
bedreves. Enligt de sakkunnigas mening skulle även detta vara ett
gott uppslag, som komme att uppfylla de flesta av de önskemål, som i
det föregående uppställts rörande stamboksföring, och till följd därav
även vara värt det understöd från statens sida, som vore en nödvändig
förutsättning för och berättigat vid en mera omfattande stamboks
förande. Tv om stamböckerna för den nordsvenska hästen och för
ardennerhästen komme att utvidgas att omfatta lida landet, syntes det
knappast vara antagligt, att något underdistrikt, utöver de skånska,
skulle finna anledning att upplägga särskild stambok för ädel hästavel.
Skulle likväl inom något underdistrikt komma att drivas en så avsevärd
ädel hästavel, att det kunde bliva fråga om uppläggning av stambok
ensamt för detta underdistrikt, syntes det emellertid, som om det vore för
överskådligheten av landets ädla hästavel lämpligare, om underdistriktet
inginge i endera av ovan angivna stamböcker för hästar av ädelt slag.
Redan nu åtnjöte stamboksföreningen för svenska ardennerhästen
för sin stamboksföring ett årligt statsuuderstöd, vilket de senaste åren
utgått med 1,000 kronor och för år 1911 höjts till 2,000 kronor. Men
även denna summa syntes med fortgående utveckling och omfattning
av ifrågavarande stamboksarbete erfordra någon höjning.
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
För införande och fullföljande av stamböcker för de olika raserna
skulle, i överensstämmelse härmed och enligt de beräkningar, de sakkunniga
i övrigt kunnat göra, i årligt bidrag från staten erfordras
beträffande den ädla hästaveln 4,000 kronor, eventuellt fördelade
med 1,500 kronor till förandet av stamboken för Skåne och 2,500 kronor
till stamboksföring för landet i övrigt;
beträffande aveln av den nordsvenska hästen 3,000 kronor; och
beträffande ardenneraveln 2,500 kronor.
När de sakkunniga sålunda ansett sig böra föreslå statsunderstöds
beviljande för införande av rasstamböcker, hade de emellertid därmed
icke velat föreslå upphävandet av de enligt premieringsreglementet nu
gällande bestämmelser rörande länsstamböcker. Det kunde ju möjligen
tänkas, att ett eller annat av de underdistrikt, som redan vidtagit förberedelser
för länsstamboks förande, önskade fortgå på den inslagna
vägen, och detta borde då stå underdistriktet öppet, varvid det likväl
icke borde erbjudas utsikt att härtill erhålla statsbidrag, enär sådant,
enligt de sakkunnigas bestämda åsikt, borde utgå uteslutande för rasstamböcker,
omfattande större avelsområden.
Beträffande rasstamböckers införande och vad därmed ägde sammanhang
borde föreskrift lämnas genom intagande av erforderliga bestämmelser
i hästpremieringsreglementet, och hava de sakkunniga avgivit
förslag härtill.
De sakkunniga hava vidare såsom sin bestämda åsikt uttalat, att
för intagande i stambok borde tillsvidare fordras premiering i viss
högre klass eller motsvarande värdesättning för överåriga ston och
att således ej blott föreskriven härstamning skulle berättiga därtill.
Vidkommande slutligen frågan om viss härkomst för hästs intagande
i rasstambok, ansåge de sakkunniga med hänsyn till den olika
fordran, som inom skilda avelsgrenar i detta hänseende tillsvidare kunde
anses befogad, det böra lämnas åt stuteriöverstyrelsen att vid fastställelse
av stamböckerna ifråga lämna erforderliga bestämmelser härutinnan.
På grund av vad sålunda anförts hava de sakkunniga hemställt
om anvisande av ett belopp utav 10,000 kronor årligen att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande för att, i enlighet med de av de sakkunuiga
angivna grunder, utdelas för rasstamböckers förande.
Mot de sakkunnigas förslag i fråga om rasstamböcker hava reservationer
avgivits av två bland dem, vilka funnit det av de sakkunnigas
flertal framställda förslaget om införande av s. k. rasstamböcker sakna
Jordbruksutskottets utlutande Nr 1.
45
förutsättningar att på ett bättre och säkrare sätt än hittills lösa staniboksfrågan
utan ansett nu gällande bestämmelser om stamböcker
till fyllest.
Stuteriöverstyrelsen har för sin del biträtt reservanternas yttrande
i ämnet.
1 likhet med föredragande departementschefen anser utskottet, att
betydelsen för hästaveln av eu väl ordnad och genomförd stamboksföring
är oomtvistad samt att det nuvarande tillståndet på detta område
emellertid icke är sådant, att fullt gagn av stamboksarbetet vinnes.
Härför fordras, att detta arbete på ett eller annat sätt utvidgas, så att
allt större delar av landets liästavel underkastas stamboksföring.
1 avseende på det lämpligaste sättet för ordnande av denna stamboksföring
kan emellertid utskottet icke finna annat än att de i propositionen
åberopade sakkunnigas majoritet synes hava anfört de mest
övertygande skälen för sin uppfattning, att det slutliga målet för stamboksföringen
bör vara att djur av samma ras och typ sammanföras i
enhetliga rasstamböcker, och att de lokala s. k. länsstamböckerna, vilka
i samma volym införa helt skilda raser, visserligen kunna anses utföra
ett viktigt, men dock endast förberedande stamboksarbete. Rörande de
två viktigaste kallblodiga raserna i vårt land, den nordsvenska och
ardermern, har föredragande departementschefen också visat sig dela
denna uppfattning, då han förklarat sig icke anse befogat att från
ifrågasatt understöd utesluta vare sig stamboksföreningens för svenska
ardennerhästen stamboksarbete, då ju detta visat sig vara till stor nytta
för landets ardenneravel, eller den stambok över nordsvenska hästar,
som redan nu föres gemensamt för denna hästras’ huvudsakliga avelsområde,
Norrland och Dalarna.
Att för den ädla aveln, vars huvudsakliga och ur statssynpunkt
enda ändamål är att producera den typ av hästar, som lämpar sig för
vår armés behov, andra principer skulle kunna anses vara gällande
synes utskottet uteslutet. I full anslutning till de uttalanden, som i
propositionen göras i sammanhang med förslag till räntefria lån för
stoinköp, finner utskottet det synnerligen ändamålsenligt att söka koncentrera
den ädla hästaveln till vissa av naturen och odlingen därtill
särskilt danade områden, och då dessa till huvudsaklig del äro belägna
inom landets sydligare delar, lärer icke någon svårighet förefinnas att
för denna avel upplägga gemensam stambok, i synnerhet om överinseendet
över dennas förande överlåtes åt stuteriöverstyrelsen med
Vtskottet.
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
biträde av de med densamma intimt samarbetande premieringsnämnderna.
Utskottet, som således finner, att det begärda anslaget bör användas
för att stödja upprättande av stamböeker omfattande vardera eu
enda av de i landet premieringsbara raserna, hemställer,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 10,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Maj: t må bestämma, utgå för understödjande
av stamboksföring rörande hästar.
Statistutcri
å Ottenby.
(^extra anslag.)
[25.]
27:o) Kungl. Maj:t liar vidare föreslagit Riksdagen att i avbidan
på den proposition angående upprättande av ett statsstuteri å Ottenby
kungsladugård, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till Riksdagen,
å extra stat för år 1914 beräkna ett anslag av 388,550 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för Riksdagen
anmäla.
Avclscentra
för nötboskap.
(extra anslag.)
[26.]
28:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 26 i huvudtiteln
föreslagit Riksdagen dels att, såsom bidrag till upprätthållande av de
år 1911 utsedda avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 11,000 kronor, dels ock att, såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för förnyad tävling för utseende av avelscentra
för nötboskap, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
16,000 kronor, varigenom det anslag, som skulle erfordras för år 1914,
komme att sammanlagt uppgå till 27,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 199—210.)
År 1902 begärde Kungl. Maj:t första gången hos Riksdagen
anslag till bildande och upprätthållande av avelscentra lor nötboskap.
Det härtill erforderliga bidraget av statsmedel beräknades då till sammanlagt
108,600 kronor. Av detta belopp skulle 35,600 kronor tagas
från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns
förädling, och återstoden, 73,000 kronor, avsågs skola gäldas genom
särskilda anslag å extra stat under åren 1903—1910. 1 sammanhang
Jordbrukxutskvttehs utlåtande. Nr 1.
47
härmed utvecklade föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
den 11 januari 1902 huvudgrunderna för själva tävlingarna
för utseende av avel scentra. Riksdagen gillade i allt väsentligt den
sålunda framlagda planen och anvisade därefter för vart och ett av åren
till och med 1910 de för ändamålet beräknade beloppen. Avelscentra
vid denna tävling utsågos år 1901».
År 1908 gjorde Kung!. Maj:t framställning till Riksdagen om
anordnande av förnyad tävlan för utseende av avelscentra. I statsrådsprotokollet
för den 13 januari 1908 rörande detta ämne utvecklades den
plan, som syntes böra följas för donna förnyade tävlan, vilken plan i
åtskilliga hänseenden avvek från den, som tillämpats vid de förut anordnade
tävlingarna. De nya tävlingarna skulle i likhet med de föregående
fortgå under två år och alltså vara avslutade vid utgången
av år 1910. Kostnaderna för dessa tävlingar jämte upprätthållande av
de vid dem utsedda avelscentra beräknades till 112,000 kronor, varav
27.000 kronor avsågos skola under åren 1911—1915 tagas från avkastningen
av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling samt
återstående 85,000 kronor beräknades skola såsom anslag å extra stat
beviljas av statsmedel med 12,000 kronor för vartdera av åren 1909
och 1910, med 17,000 kronor för år 1911 och med 11,000 kronor för
vart och ett av de följande åren till och med år 1915.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit gillades av Riksdagen, som
för ändamålet å extra stat för vartdera av åren 1909 och 1910 anslog
12.000 kronor, för år 1911 17,000 kronor samt för vartdera av åren
1912 och 1913 11,000 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning avser förutom anvisande
av ett belopp av 11,000 kronor till de redan beslutade avelscentertävlingarna,
att medel jämväl måtte anvisas för förnyade dylika
tävlingar under åren 1914—1920. Det härför erforderliga beloppet har
beräknats till 122,000 kronor. Oaktat lantbruksstyrelsen sökt att begränsa
kostnaderna till det minsta möjliga, överstiger likväl sistnämnda
summa den, som beräknats för de under innevarande avelscenterperiod
anordnade tävlingarna och för upprätthållande av nuvarande avelscentra.
Till huvudsaklig del läge enligt vad lantbruksstyrelsen anfört
orsaken härtill dels i den ökning, som kunde förväntas i antalet
tävlande fjällrasbesättningar, vilket antal nu beräknats komma att uppgå
till 22 mot endast 13 vid förra beräkningen, dels ock i den omständigheten,
att, medan dessa senare legat inom ett jämförelsevis begränsat
och lätt tillgängligt område, de förra kunde antagas komma
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
att ligga spridda över hela Norrland och Dalarna, i flera fall på
betydligt avstånd från järnvägs- eller ångbåtskornmunikation. Då
det måste betraktas som en särskilt för Norrland synnerligen stor fördel,
att avelscentra vore jämnt fördelade över hela avelsområdet, borde
emellertid enligt lantbrnksstyrelsens åsikt de ökade kostnader, som
härav skulle förorsakas, avsevärt komma att bidraga till uppnåendet
av det med dessa tävlingar avsedda ändamålet.
Vidare borde anmärkas, att i ovan anförda kostnadssumma inginge,
i motsats till vad förut varit fallet, även kostnaden för utarbetandet och
tryckningen av berättelsen över tävlingarna och deras resultat, vilken
kostnad på grund av det myckna tabelltrycket kunde beräknas uppgå
till ett belopp icke understigande 4,000 kronor.
Till bestridande av ovannämnda kostnader, 122,000 kronor, har
lantbruksstyrelsen beräknat, att 27,000 kronor skulle kunna under åren
1916—1920 utgå av avkastningen från fonden för svenska hornboskapsoch
fåravelns förädling, vars avkastning till och med år 1915 vore avsedd
att tagas i anspråk för de nuvarande avelscentra. Återstoden av
kostnadssumman, 95,000 kronor, har synts böra äskas att under nedan
-
nämnda år
utgå med följande belopp:
år
1914 ..............................................
.... kronor 16,000
—
11
1915 ..........................................
..... „ 14,000
—
11
1916 ..............................................
..... „ 17,000
—
11
1917 ..............................................
..... „ 12,000
—
1918 .............................................
......, 12,000
—
11
1919 ..............................................
..... „ 12,000
—
11
1920 .............................................
..... „ 12,000
—
tillhopa kronor 95,000
Förslaget om de nya tävlingarna innefattar åtskilliga förändringar
i nu gällande bestämmelser. Sålunda skulle, bland annat, nötkreatursbesättningar
av svartbrokig låglandsras nu icke medtagas i tävlingen.
Såsom skäl härför har anförts, att hittills endast en, redan förut såsom
synnerligen framstående känd besättning av denna ras deltagit i tävlan,
samt att förädlingsverksamheten inom denna ras numera torde hava
fortskridit så långt, att avelscenterinstitutionen för densamma ej längre
syntes erforderlig. Fn annan förändring avser höjning av procenttalet
djur av ren ras. För nedbringande av kostnaderna har föreslagits
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
49
bland armat en nedsättning i penningprisen för besättningar av fjällras
från högst 1,000 och minst 500 kronor till högst 500 och minst 300
kronor.
Härjämte har antalet av de besättningar, som skola kunna godkännas
såsom avelscentra, ansetts kunna begränsas till 10 för ayrshireras
och 15 för fjällras.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren av herr Ekerot väckt motion, nr 57, däri hemställts,
att Riksdagen ville avslå den kungl. propositionen i vad den
avser anslag till förnyad avelscentertävlan för ayrshiredjur samt att
Riksdagen ville bevilja 300,000 kronor att genom hushållningssällskapen
i mellersta och södra Sverige och under de villkor Kungl. Maj:t kan
föreskriva för inköp av goda avelstjurar tillhandahållas tjur- och avelsföreningar.
I avseende å skälen för detta förslag får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts föreliggande framställning i vad den rör upprätthållandet
av de år 1909 upprättade avelscentra föranleder från utskottets
sida icke någon erinran.
Vad härefter angår den i ärendet väckta motionen synes motionären
utgå från den uppfattningen, att tävlingar vid avelscentra skulle
åtminstone vad angår ayrshirerasen vara utan betydelse för vår kreatursavel
och borde därför enligt hans förmenande dylika tävlingar icke
vidare äga rum utan i stället tjur- eller avelsföreningarna sättas i tillfälle
att medelst lån, som tillhandahölles dem från en för ändamålet särskilt
inrättad lånefond, inköpa avelstjurar. Till denna åsikt kan utskottet för
sin del icke ansluta sig, då avelscentertävlingarnas och nämnda föreningars
verksamhet allenast utgöra olika led i en strävan mot ett gemensamt
mål, främjandet av vår boskapsskötsel. Utskottet vill ingalunda underskatta
betydelsen av det arbete på ifrågavarande område, som jämväl föreningarna
kunna åstadkomma, men då utskottet blivit fullt övertygat om
tävlingarnas stora betydelse för frambringandet av goda avelsdjur, vilken
ock hävdats såväl av ayrshireföreningen som av lantbruksstyrelsen och
Kungl. Maj:t, anser sig utskottet böra avstyrka motionen, i vad den
avser avslag å Kungl. Maj:ts framställning om anslag till förnyade avelscentertävlingar.
På grund härav och då motionärens förslag om inrättandet av en
lånefond å 300,000 kronor för i motionen angivet ändamål, vilket förBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 1 höft. (Nr 1.) 7
Motion.
Utskottet.
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
slag väl endast i händelse av tillstyrkan till motionärens förstnämnda
hemställan torde böra tagas under närmare övervägande, får utskottet
avstyrka motionen jämväl i denna del.
Då utskottet således icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med avslag å herr Ekerots
förevarande motion och med bifall till Kungl. Maj:ts
föreliggande framställning,
dels såsom bidrag till upprätthållande av de år
1911 utsedda avelscentra för nötboskap, å extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 11,000 kronor,
dels ock såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för förnyad tävling för utseende av avelscentra
för nötboskap, å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 16,000 kronor
eller sammanlagt 27,000 kronor.
Främjande av 29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
nötboskaps- [iemställer utskottet,
aveln inom ’
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
f2?.]
att Riksdagen må till främjande av nötboskapsaveln
inom Norrbottens län anvisa å extra stat för år
1914 ett anslag av 5,000 kronor.
Förekom- 30:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 28 av huvudtiteln
mande och föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till förekommande och
aTsmitto- hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren från 30,000
samma sjuk- kronor till 50,000 kronor eller sålunda med 20,000 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 211 och 212 i
statsrådsprotokollet.
Då utskottet funnit behovet av ifrågavarande anslagsökning av
departementschefen fullt visat, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till förekommande
och hämmande av smittosamma sjukdomar
bland husdjuren från 30,000 kronor till 50,000 kronor
eller sålunda med 20,000 kronor.
aomar Diana
ht: sdjuren,
(ordinarie
anslag.)
[28.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
51
31:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 212 — 215 innehåller
i ämnet, hemställer utskottet,
att Riksdagen må
a) å extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts
förfogande ställa ett anslag av 60,000 kronor att användas
till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen,
b) medgiva, att vad vid utgången av år 1913
möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet
beviljade anslag må under år 1914 användas för enahanda
ändamål.
32:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet vidare,
att Riksdagen må till åtgärder för höjande av
landets svinavel å extra stat för år 1914 anvisa ett
anslag av 30,000 kronor.
33:o) Vidare och i överensstämmelae med Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet hemställer utskottet,
att Riksdagen må till fjäderfäavelns befrämjande
anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 20,000
kronor.
34:o, 35:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under
punkterna 32 och 33 föreslagit Riksdagen, hemställer utskottet,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa
a) såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för allmänna lantbruksmöten 7,500 kronor samt
b) till prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten
17,500 kronor.
Förekom - mande och
hämmande av
tu berkelsjukdomir
hos
nötkreaturen.
(extra anslag.)
[29.]
Åtgärder för
svinavelns
höjande.
(extra anslag.)
[30.]
Fjäderfä
avelns
befrämjande.
(extra anslag.)
[31.]
Bidrag till
kostnaderna
för allmänna
lantbruksmöten.
(extra anslag.)
Prisbelöningar
vid allmänna
lantbruksmöten.
(extra anslag.)
[32, 33.]
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Rcdskapsprw - ningsanstalter.
(extra anslag.)
Kemiska
stationer.
(extra anslag.)
Kcmisk-växtbiologisk
anstalt
inom
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
[36.]
Svenska
mosskullurföreningen.
(extra anslag.)
36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 34 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må till fortsatt uppehållande av
maskin- och redskapsprovningsan slåtter na vid Ultuna
och Alnarp å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
av 21,000 kronor.
37:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
35 framställda förslag, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa
såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behov — inom de orter,
där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig
eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad
eller hyresmedel för kemist och assistent än även avlöningen
till dessa och laberatorietjänaren ävensom de
årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till
inköp av böcker och inventarier för stationens behov —
6,000 kronor för varje station eller tillhopa 48,000 kronor.
38:o) Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts under punkt 36 gjorda framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, såsom bidrag till underhåll
av en för övre Norrland avsedd kemisk-växtbiologisk
anstalt inom Norrbottens län — under villkor att från
länets landsting och hushållningssällskap eller eljest
bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagt
minst 8,250 kronor — å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 13,750 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 37 hemställt, att
Riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra
stat för år 1914 anvisa ett anslag av 50,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 220—227 i statsrådsprotokollet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
53
Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på
extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som,
efter att för vart och ett av åren 1906—1909 hava utgjort 20,000
kronor, för år 1910 höjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen
möjliggöra att, huvudsakligen till de mindre jordbrukarnas
fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa riktningar.
Jämväl för åren 1911—1913 har Riksdagen beviljat föreningen
anslag till sistnämnda belopp. För år 1914 begäres nu för ifrågavarande
ändamål ett med 15,000 kronor eller till 50,000 kronor ökat
anslag.
Utskottet, som väl funnit den begärda anslagsökningen av behovet
påkallad, anser sig dock i likhet med departementschefen böra framhålla
önskvärdheten av att föreningens verksamhet för närmaste framtiden
så ordnas, att utgifterna må kunna bestridas utan att nya
ytterligare krav ställas på statsverket. Under åberopande av det anförda
hemställer utskottet,
att Riksdagen må till understöd åt svenska
mosskulturföreningen å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 50,000 kronor.
40:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 38 därom
gjorda framställning får utskottet hemställa,
att Riksdagen må i likhet med vad för vart och
ett av åren 1887—1913 ägt rum å extra stat för år
1914 till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett anslag
av 10,000 kronor för att — med högst 1,000 kronor
för varje anstalt — användas till understöd åt sådana
frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget och vilka
anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter
i avseende på analysmetoder och övriga törhållanden,
som av Kungl. Maj:t fastställas.
41:o) Under punkten 39 har Kungl. Maj: t föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen
av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter på extra stat för år 1914
anvisa ett belopp av 20,000 kronor.
Frökontroll
anstalter.
(extra anslag.)
[38.]
Åtgärder för
befordrande
av inhemsk
fröodling.
(extra anslag.)
[39.]
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Statskonsulent
i fröodUng.
Vestra anslag.)
[40.1
Sveriges
utsädesförening.
(extra anslag.)
[41.]
Såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska klöveroch
gräsfröodlingen har Riksdagen för vart och ett av åren 1908—1912
på extra stat anvisat ett belopp av 15,000 kronor.
För innevarande år har Riksdagen på förslag av Knngl. Maj:t
beviljat enahanda belopp såsom bidrag till åtgärder för befordrande av
den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter.
Anslagets användning har alltså utsträckts till frö av foderrotfrukter.
Då den av departementschefen verkställda utredningen rörande
behovet av höjningen av anslaget i fråga synes utskottet fullt motivera
en dylik höjning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, såsom bidrag till åtgärder för
befordrande av den inhemska odlingen av frö utav
klöver, gräs och foderrotfrukter å extra stat för år
1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor.
42:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 40
gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med vad som skett
för åren 1912 och 1913, till anställande av en statskonsulent
i fröodling å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 6,500 kronor.
43:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i avbidan
på den proposition angående anslag till Sveriges utsädesförening, som må
komma att avlåtas, å extra stat för år 1914 för nämnda ändamål
beräkna ett belopp av 70,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
55
44:o) Under punkten 42 av förevarande huvudtitel har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att dels å extra stat för år 1914 till åtgärder
för höjande av det mindre jordbruket anvisa ett anslag av 270,000
kronor, dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må för dylika åtgärder under
år 1914 disponera jämväl vad som vid utgången av år 1913 möjligen
icke blivit använt av tidigare för enahanda ändamål anvisade anslag.
Utredningen återfinnes å sid. 231—237 i statsrådsprotokollet.
Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket har Riksdagen
varje år allt sedan år 1901 anvisat anslag, som från att för år 1902
hava uppgått till 25,000 kronor så småningom ökats så, att för vartdera
av åren 1912 och 1913 beviljats ett anslag av 250,000 kronor.
Detta anslag var för de sistnämnda två åren avsett att disponeras på
följande sätt:
kontrollföreningars organisationsanslag
kontrollföreningars årsanslag....................
studieresor .....................................................
undervisningskurser ..................................
premiering av odlingsföretag....................
övrig undervisning......................................
......... 35,000
»
........ 16,000
»
......... 25,000
»
......... 26,000
»
......... 50,000
»
......... 50,000
»
....... 10,000
»
tillhopa 251,000 kronor.
Detta anslag har nu föreslagits att för år 1914 höjas till 270,000
kronor eller med 20,000 kronor, vilket belopp är avsett att fördelas
mellan vissa av de olika ändamål, till vilka anslaget enligt vad ovan
sagts skall utgå, nämligen till penningpris 5,000 kronor — ökningen i
denna del betingad av höjning av arealen för premieringsbara småbruk
från 12 till 15 hektar åker — till premielån 5,000 kronor och till övrig
undervisning 10,000 kronor. Anslaget i sin helhet skall fortfarande
användas för samtliga därmed avsedda ändamål, dock att dels ett
belopp av 50,000 kronor skall i första hand utgå till premiering av
mindre odlingslöretag, dels ock till understödjande av »övrig undervisning»
icke må utgå mer än de därtill särskilt avsedda medlen, nu
föreslagna till 20,000 kronor.
Åtgärder för
höjande av
det mindre
jordbruket.
(extra anslag.)
[42.]
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Då utskottet tinner den begärda anslagsökningen behövlig och
utskottet i övrigt ej har något att erinra mot förevarande framställning,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) å extra stat för år 1914 till åtgärder för
höi ande av det mindre jordbruket anvisa ett anslag
av 270,000 kronor,
b) medgiva, att Kungl. Maj:t må för dylika
åtgärder under år 1914 disponera jämväl vad som vid
utgången av år 1913 möjligen icke blivit använt av
tidigare för enahanda ändamål anvisade anslag.
Statskonsuient 45:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom under punkt 43 gjorda
för det mindre fortställning hemställer utskottet,
jordbruket. °
(extra anslag.)
[43.]
att Riksdagen må, i likhet med vad för vart och
ett av åren 1910—1913 skett, till anställande av en
statskonsulent för det mindre jordbruket på extra statför
år 1914 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.
Åtgärder 46:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
för främjande och unc[er hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 238 och 239, i
aVföring vid ämnet innehåller, hemställer utskottet vidare,
mindre jord
att
Riksdagen må, såsom bidrag till åtgärder
för främjandet av ordnad bokföring vid mindre jordbruk,
å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag
av 15,000 kronor.
bruk.
(extra anslag. )
[44.]
Smörprov. 47:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
ningar m. m. hemställer utskottet,
(extra anslag.)
[45.] att Riksdagen må å extra stat för år 1914
anvisa
a) till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar
ett anslag av 10,000 kronor samt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
57
b) till bestridande av kostnaderna för kontrollen
över vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag av
6,000 kronor
eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.
48:o, 49:o) Kung!. Maj:t har vidare under punkterna 46 och 47
av huvudtiteln föreslagit Riksdagen att
dels å extra stat för år 1914 ställa till Ivungl. Maj:ts förfogande,
under benämning norrländska avdikningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet
med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord
eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av
1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från Gävleborgs län
och Dalarne att av detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor;
dels å extra stat för år 1914 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning allmänna avdikningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och
vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland och Dalarne,
vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller
äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,
ett belopp av 450,000 kronor, därav högst 150,000 kronor må utgå
till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning
av frostländighet för närliggande bygd;
dels och besluta, att i avseende å erhållande och tillgodonjutande
av statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande
allmänna villkor och bestämmelser i sådant avseende.
(Statsrådsprotokollet sid. 241—243.)
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
inom Första kammaren väckta motioner, nr 46 av herr Berggren och
nr 47 av herr Grubbström, däri hemställts av den förre, att Riksdagen
täcktes för år 1914 på extra stat utöver det belopp, vartill det s. k. norrländska
avdikningsanslaget i årets statsverksproposition blivit uppfört,
ytterligare anvisa 1,000,000 kronor eller det belopp Riksdagen kan
finna skäligt, samt att till bestridande av ökade avlöningar, som i
ämbetsverken eventuellt kunna bliva en följd, anvisa härför erforderliga
medel, och av den senare, att Riksdagen må på extra stat för år 1914
ställa till Kungl. Maj:ts förfogande såsom tillfällig höjning av norrländska
avdikningsanslaget och under samma villkor som detta ett
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 1 käft. (Nr 1.) 8
Norrländska
avdiknings
anslaget.
(extra anslag.)
Allmänna
avdikningsanslaget.
(extra anslag.)
[46, 47.]
Motioner.
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Uiskottet.
belopp av 500,000 kronor, varav även må bestridas de därav föranledda
ökade kostnaderna för avdikningsförslags granskning, i den mån icke
medel därtill äro på annat sätt tillgängliga.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för sistnämnda två framställningar
får utskottet hänvisa till innehållet i motionerna.
Utskottet erkänner för sin del till fullo betydelsen för Norrlands
framtida utveckling av att medel till nu ifrågavarande ändamål av staten
anvisas i så stor utsträckning, som det med tillbörligt tillgodoseende
av andra berättigade krav från statens sida är för densamma möjligt.
Ehuru utskottet sålunda livligt behjärtar syftet med de nu förevarande
motionerna, anser sig utskottet emellertid icke kunna tillstyrka, att ytterligare
så stora belopp som de nu begärda anvisas utöver de av Kungl.
Maj:t för ändamålet äskade. Det synes nämligen utskottet mindre
lämpligt, att Riksdagen på initiativ av enskilda motionärer beslutar om
utgifter av den storlek, att genom dylika beslut avsevärd rubbning kan
befaras uppstå i den av Kungl. Maj:t uppgjorda budgeten; utan torde
därför enligt utskottets mening anslag av den storlek som de nu ifrågavarande
icke böra beviljas, innan de blivit föremål för Kungl. Maj:ts
prövning i sammanhang med andra statsutgifter. Vid sådant förhållande
anser sig utskottet böra avstyrka motionerna i fråga.
På grund av det anförda och då utskottet icke haft något att
erinra mot Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med avslag å herrar Berggrens
och Grubbströms motioner och med bifall till Kungl.
Maj:ts förevarande framställning,
dels å extra stat för år 1914 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande, under benämning norrländska avdikningsanslaget,
till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och
vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av
till åker eller äng lämplig jord eller minskning av
frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av
1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från
Gävleborgs län och Dalarne att av detta belopp erhålla
bidrag till högst 100,000 kronor;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
59
dels å extra stat för år 1914 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande, under benämning allmänna avdikningsanslaget
till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och
vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord
eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,
ett belopp av 450,000 kronor, därav högst 150,000
kronor må utgå till avdikning av sådan mark, vars
torrläggning avser endast minskning av frostländighet
för närliggande bygd;
dels ock besluta, att i avseende å erhållande och
tillgodonjutande av statsbidrag från ifrågavarande båda
anslag skola tillämpas nu gällande allmänna villkor
och bestämmelser i sådant avseende.
50:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må för vidtagande av sådana åtgärder,
som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen
av frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra
den i landets torvmossar befintliga tillgång på
bränntorv, torvströ m. m., å extra stat för år 1914 att
i mån av behov användas anvisa ett belopp av 5,000
kronor, med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att låta av
nämnda belopp förskottsvis under år 1913 av tillgängliga
medel utanordna 2,000 kronor samt likaledes i
mån av behov under år 1914 för enahanda ändamål
disponera vad vid utgången av år 1913 icke blivit
använt av tidigare för ändamålet på extra stat beviljade
medel.
51:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
Åtgärder för
att främja tillgodogörandet
av den i
landets torvmossar
befintliga
bränsletillgång
m. m.
(extra anslag.)
[48.]
Anställande
av torvingen
-
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
jörer och torvassistcnter.
(extra anslag.)
[49.]
att Riksdagen må för anställande av en förste
och en andre torvingenjör samt tre torvassistenter å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 25,000
kronor.
Törnskata. 52:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(extra anslag.) hemställer utskottet vidare,
[50.]
att Riksdagen må av det av 1912 års Riksdagbeviljade
anslag å 35,000 kronor till upprätthållande
av en torvskola under åren 1913—1917 å extra stat
för år 1914 anvisa ett belopp av 7,000 kronor.
Andre in- 53:o) I anledning av Kungl. Majits därom under punkt 51 gjorda
''husslöjd* framställning hemställer utskottet,
(extra anslag. )
[51.]
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa
a) till anställande av en andre instruktör i husslöjd
2,000 kronor, och
b) såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander, därest han fortfarande i denna
egenskap med gott vitsord tjänstgör, 1,500 kronor
eller tillhopa 3,500 kronor.
Lindring av 54:o) Under punkt 52 av ifrågavarande huvudtitel har Kungl.
<£,akflokalk. Maj:t föreslagit Riksdagen, att för lindring av fraktkostnaderna vid trans(extra
anslag) Por^ å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov
[52.] å extra stat för år 1914 anvisa, såsom förslagsanslag, 380,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 246 och 247.)
För lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk,
kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov hav Riksdagen anvisat
såsom förslagsanslag å extra stat för vartdera av åren 1908 och 1909
200,000 kronor, för år 1910 250,000 kronor, för år 1911 300,000 kronor
samt för vartdera av åren 1912 och 1913 380,000 kronor.
I samband med höjningen av anslaget från 300,000 till 380,000
kronor, anförde Riksdagen, att insikten om kalkens fördelar dåmera, att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
61
döma av deri betydliga stegringen av utgifterna tran anslaget, syntes
hava vunnit sådan spridning, att Riksdagen trodde sig kunna ifrågasätta
lämpligheten av en skärpning av då gällande bestämmelser för
åtnjutande av ifrågavarande fraktlindring, i syfte att utgifterna från
anslaget skulle kunna nedbringas.
För åtnjutande av bidrag från nämnda anslag gällde vid denna
tidpunkt, bland annat, att för sändningar om minst 5,000 kilogram
verklig vikt per vagn av kalk, kalkstensmjöl samt märgel för jordbrukets
behov, vilka ägde rum å statens eller enskilda järnvägar, statsbidrag
för fraktkostnaderna finge utgå, men endast i det fall, att frakten
för 100 kilogram överstege 10 öre och icke till större belopp, än att
fraktkostnaden efter avdrag av statsbidraget utgjorde minst 10 öre för
100 kilogram.
Med anledning av Riksdagens nyssberörda uttalande har sedermera
sådan skärpning i villkoren för åtnjutande av ifrågavarande fraktlindring
vidtagits, att statsbidrag får utgå endast i det fall, att frakten för 100
kilogram överstiger 20 öre, och icke till större belopp än att fraktkostnaden,
efter avdrag av statsbidraget, utgör minst 20 öre för 100 kilogram.
Bestämmelser angående berörda fraktlindring, innehållande jämväl sistnämnda
ändring, hava av Kungl. Maj:t utfärdats den 11 oktober 1912.
{Sv. Förf.-saml. nr 345.)
1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
inom Andra kammaren väckta motioner, dels nr 15 av herr Engqvist,
vilken hemställt, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående lindring
i fraktavgifter för kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov,
att statsbidrag får utgå endast i det fall, att frakten för 100 kilogram
överstege 10 öre och icke till större belopp än att fraktkostnaden, efter
avdrag av statsbidraget, utgör minst 10 öre för 100 kilogram, dels
ock nr 205 av herr Säfstrand med hemställan, att Riksdagen ville besluta,
att statsbidraget under i övrigt oförändrade villkor finge beräknas, därest
fraktsatsen i tariff U enligt statens järnvägars taxa understiger 27 öre,
efter det belopp per 100 kilogram, som motsvarar 25 procent av berörda
fraktsats, dock icke till större belopp än att fraktkostnaden efter avdrag
av statsbidraget utgör minst 10 öre för 100 kilogram, och därest fraktsatsen
i omförmälda tariff U uppgår till minst 27 öre, efter det belopp
per 100 kilogram, som motsvarar 40 procent av sistnämnda fraktsats,
dock icke till större belopp än att fraktkostnaden efter avdrag av stats
-
Motioner.
62
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Undervisningskurser
i
navigation för
bohuslänska
fiskare.
(extra anslag.)
[53.]
bidraget utgör minst 20 öre för 100 kilogram, samt till bestridande av
denna utgift å extra stat för 1914 till lindring av kostnaderna vid transport
å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov
anvisa såsom förslagsanslag 450,000 kronor.
I avseende å vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
tillåter sig utskottet att hänvisa till själva motionerna.
Enär ifrågavarande anslag obestridligen torde medföra stort gagn
för jordbruksnäringen därigenom att kalken tack vare detsamma bringas
till allmännare användning vid jordbruket, anser utskottet anslaget i
fråga fortfarande böra utgå. Vad däremot beträffar motionärernas förslag
om lindring i de nyligen fastställda skärpta villkoren för åtnjutande
av bidrag från nämnda anslag, vilka tillkommit på Riksdagens eget
initiativ, anser utskottet att, enär berörda bestämmelser varit i kraft
allenast från innevarande års början samt några erfarenheter rörande
verkningarna av desamma följaktligen ännu icke vunnits, någon ändring
av dessa bestämmelser icke redan nu bör ifrågakomma. Vid sådant
förhållande saknar utskottet anledning att beträffande anslagets belopp
förorda en höjning utöver vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit,
vadan utskottet jämväl avstyrker herr Säfstrands motion, i
vad den avser höjning av anslagsbeloppet. Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
i likhet med vad skett för innevarande år,
för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg
av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov å extra stat för år 1914 anvisa såsom förslagsanslag
380,000 kronor,
b) avslå herrar Engqvists och Säfstrands ifrågavarande
motioner.
Fiskeriväsendet
55:o) I anledning av vad Kungl. Maj:t under punkten 53 föreslagit
och med hänvisning till departementschefens under nämnda punkt i
statsrådsprotokollet intagna anförande (sid. 247—250), hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
63
att Riksdagen må såsom bidrag till anordnande
av undervisningskurser och hållande av föredrag i
navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under
förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
eller landsting eller eljest för ändamålet
tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra stat för
år 1914 anvisa ett anslag av 1,400 kronor med rätt
för Kungl. Magt att utav detta belopp förskottsvis
under innevarande år av tillgängliga medel utanordna
700 kronor.
56:o) Under punkt 54 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 18,500 kronor, därav till
upprätthållande av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag
till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 10,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 250—253.
Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen
för varje år från och med år 1908 på extra stat anvisat anslag, som
under åren 1908—1913 utgått dels med 8,500 kronor till upprätthållande
av föreningens fiskeriskola och dels under de två första åren med 5,000,
därefter med 7,000 och under innevarande år med 9,000 kronor såsom
bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet. För komplettering
av utrustningen vid föreningens sötvattensbiologiska laboratorium
i Aneboda begäres nu en höjning av sistnämnda anslag till
10,000 kronor.
Då utskottet icke haft något att erinra mot den begärda anslagsförhöjningen
eller mot framställningen i övrigt hemställer utskottet,
att Riksdagen må till understöd åt södra Sveriges
fiskeriförening å extra stat för år 1914 anvisa ett
anslag av 18,500 kronor, därav till upprätthållande av
föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag
till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet
10,000 kronor.
Södra
Sveriges
fiskeri
förening.
(extra anslag.)
[54.]
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Hydrografiskbiologiska
undersökningar
av de
Sverige omgivande
haven.
(extra anslag.)
[55.]
57:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
med hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 254 och 255, innehåller i
ämnet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för vart och
ett av åren 1905—1913 ägt rum, till utförande av
hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven å extra stat för år 1914 bevilja
a) till omkostnader för tiden från och med den
1 maj 1914 till och med den 30 april 1915 21,000
kronor,
b) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium för tiden från och med den 22
juli 1914 till och med den 21 juli 1915 5,100 kronor,
eller tillsammans 26,100 kronor.
Underhällsoch
driftkostnad
för
fartyget
Skagerak.
(extra anslag.)
[56.]
58:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till underhålls-
och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografiskbiologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn
och bevakning vid Sveriges havsfisken under annan tid av året än
vintermånaderna, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 41,800
kronor, varav för reparation av fartyget 5,800 kronor.
Departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i detta
ärende återfinnes å sid. 255—258.
Ehuruväl utskottet i likhet med departementschefen funnit de av
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län gjorda
antaganden, på vilka den begärda ökningen av anslaget till själva driftkostnaderna
grundar sig, ganska osäkra, har utskottet, som i övrigt icke
haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning, ansett sig böra
hemställa,
att Riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Skagerak, avsett för hydrografiskbiologiska
undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges
havsfisken under annan tid av året än vintermånaderna,
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 41,800
kronor, varav för reparation av fartyget 5,800 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
05
59:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1906—1913 ägt rum, må till bestridande av
kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å extra
stat för år 1914 anvisa 5,200 kronor.
60:o) I anledning av Kungl. Majrts under punkten 58 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med vad för åren 1912
och 1913 ägt rum, må för bestridande av underhållsoch
driftkostnad för det för fiskeriadministrationens
behov byggda fartyg Eystrasalt å extra stat för år
1914 bevilja ett anslag av 8,500 kronor.
61:o) Under punkt 59 av ifrågavarande huvudtitel har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för stationerande under vintern 1913—
1914 av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av
ordning och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 33,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 260—265.
Utskottet, som i likhet med departementschefen finner det angeläget
att effektivare åtgärder vidtagas för skyddandet av Sveriges överhöghet
i det till dess sjöterritorium i Kattegat och norra Öresund
hörande vattenområde och som icke haft något att erinra mot beräkningen
av de i anledning härav ökade kostnader eller mot framställningen
i övrigt, hemställer alltså,
att Riksdagen må för stationerande under vintern
1913—1914 av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster
för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets
bedrivande å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
av 33,000 kronor.
62:o) Kungl. Maj:t har under punkt 60 av förevarande huvudtitel
föreslagit Riksdagen dels att av det utav 1911 års Riksdag beviljade
anslaget å 2,788,000 kronor till bestridande av kostnaderna för utförande
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 1 käft. (Nr 1.) 9
Försäkring
åt’ fartyget
Skagerak.
(extra anslag.)-
[57.]
Underhållsoch
driftkostnad
för
fartyget
Eystrasalt.
(extra anslag.»
[58.]
Ett armerat
ångfartygs
stationerande
under vintermånaderna
vid rikets
kuster till ordning
och skydd
vid fisket.
(extra anslag.)
[59.]
Anslag till
byggande av
fiskehamnar.
(extra anslag.»
[60.]
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
av vissa utav fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar å extra stat
för år 1914 anvisa ett belopp av 464,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, för ifrågavarande
ändamål användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av
själva området för hamnarna än även av det område i land, som med
hänsyn till den rörelse, som är avsedd att i hamnarna bedrivas, bör för
det gemensamma behovet avsöndras, dels ock att medgiva, att kostnaden
för anordnande under byggnadstiden på sätt, i statsrådsprotokollet angivits
av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
må utgå från de för byggande av omförmälda hamnar anslagna
medel.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 265—302 i statsrådsprotokollet.
År 1905 beviljade Riksdagen anslag för verkställande av undersökning
av de lokala förhållandena å Sveriges kuster med hänsyn till
behovet av och betingelserna för anläggning av nya och förbättring av
redan befintliga fiske- och mindre hamnar. På grund härav förordnade
Kungl. Maj:t, att en kommission skulle tillsättas med uppdrag att företaga
en sådan undersökning samt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen avgiva en på de gjorda iakttagelserna grundad
utredning
l:o) om de behov, som kunde förefinnas av anläggning av fiskeeller
nödhamnar utöver redan befintliga anläggningar av sådant slag,
2:o) om de särskilda platser, som kunde erbjuda de bästa betingelserna
för sådana nya anläggningar såväl med hänsyn till anläggningskostnadernas
begränsning som hamnarnas framtida bestånd och
möjligheterna för deras utveckling,
3:o) om redan befintliga hamnars behov av fördjupning och förbättring
samt arten och omfattningen av de härför erforderliga åtgärderna,
4:o) om arten och omfattningen av den rörelse, som ägde rum i
de nu befintliga hamnarna, och om de utvecklingsmöjligheter, som
dessa erbjöde,
5:o) om storleken av de årliga underhållskostnader, som de befintliga
mindre hamnarna och fiskehamnarna hittills krävt, samt om
sannolika storleken av den årliga underhållskostnad, som kunde förväntas
bliva erforderlig efter hamnens fördjupning och förbättring efter av
kommissionen angivna allmänna grunder, samt
6:o) om storleken av de årliga hamnavgifter och fiskefonden, som
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
67
utan att verka oskäligt betungande för fiskerinäringens idkare kunde
bestämmas att vid respektive hamnar och fiskelägen utgå såsom avgifter
till en för underhållet av fiske- ocli nödhamnar samt mindre hamnar
avsedd allmän hamnfond.
Vidare meddelade Kungl. Maj:t föreskrifter om kommissionens
sammansättning samt uppdrog åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt lantbruksstyrelsen att fastställa plan för kommissionens arbeten
och meddela de närmare bestämmelser i avseende å kommissionens
verksamhet, som kunde finnas erforderliga.
Med anledning av detta bemyndigande tillsatte styrelserna den 21
november 1905 den beslutade kommissionen och meddelade närmare
bestämmelser för dess verksamhet. Jämlikt dessa bestämmelser borde
kommissionen verkställa en ingående utredning om i Sverige behövliga
hamnarbeten, i vad dylika arbeten avsåge nödhamnar, fiskehamnar och
mindre hamnar, och därvid på de särskilda platserna söka att, med
ledning av förhandlingar med fiskeribefolkningen och distriktets lotsar
eller andra med fiskerinäringens speciella betingelser samt de lokala
vind- och strömförhåll andena in. m. förtrogna personer, till huvuddragen
bestämma planläggningen för respektive nyanläggningar eller utvidgnings-
och förbättringsarbeten samt därefter utarbeta utkast till de
hamnarbeten, som kommissionen funne sig böra förorda till utförande,
så att kommissionens utredning med betänkande och förberedande
hamnförslag kunde bilda en allmän plan, som så vitt möjligt kunde
sedermera följas vid verkställande av de erforderliga detaljundersökningarna
och upprättande genom väg- och vatten byggnadsstyrelsens försorg
av fullständigt utarbetade arbetsplaner för de hamnarbeten, som
av kommissionen förordats såsom behövliga. Det skulle vidare jämväl
ingå i kommissionens uppdrag att avgiva yttrande och utredning beträffande
de åtgärder, som från statens sida kunde anses erforderliga,
för att vårt lands hamnväsen, i vad det avsåge fiskehamnar, nödhamnar
och mindre hamnar, kunde för framtiden så ordnas, att
dels nyanläggnings- och förbättringsarbeten kunde under vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens ledning på det för staten och fiskerinäringen
förmånligaste sättet komma till utförande,
dels ock dessa hamnars underhåll kunde av staten övertagas och
genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för statens räkning handhavas
och ombesörjas.
Den sålunda tillsatta s. k. fiskehamnskommissionen — vilken i februari
1909 avslutade sina arbeten — framlade i sitt betänkande förslag därom,
att staten skulle bygga och för framtiden underhålla hamnanläggningar,
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
huvudsakligen för fiskets behov, vid 44 närmare angivna platser utmed
rikets kuster ävensom att staten därjämte skulle lämna ett anslag en
gång för alla till hamnarbeten å 35 andra platser, varest hamnarna
skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för
framtiden underhållas av intressenterna själva.
Av kommissionens beräkningar framgår, att samtliga
kostnader för de hamnarbeten, som skulle
utföras av staten, upptagits — med 15 procent
förhöjning för täckande av utgifter för kontroll
under arbetets utförande in. m. — till.............. kronor 4,650,300: —
Det belopp, varmed staten skulle bidraga en gång
för alla till hamnarbeten, som skulle utföras
och underhållas av intressenterna själva, har
beräknats till ............................................................. » 434,800: —
Summa kronor 5,085,100: —
Av omförmälda 79 hamnar vore, enligt kommissionens åsikt, 31
av beskaffenhet att böra i första hand komma till utförande. Återstående
48 hamnar skulle däremot kunna anstå och utföras först i andra
hand. Samtliga arbetena beräknades kunna fullbordas inom en tid av
5 år. Av nämnda 31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas av
staten, men de 7 övriga av intressenterna själva med statsbidrag. Den
ordningsföljd, vari berörda 31 hamnar enligt kommissionens uppfattning
borde komma i fråga att byggas och de av kommissionen härför beräknade
kostnaderna framgå av följande förteckning, i vilken namnen
på hamnar, som skulle erhålla statsbidrag allenast en gång för alla,
kursiverats:
Jordbi uksutskottets utlåtande Nr 1. 69
------------------------------
""
Kronor.
Kronor.
1. Träslöv, Hallands län .......................................................
315,000
2. Glommen » » ...........................................................
292,000
—
3. Grundsund, Göteborgs och Bohus län ....................................
224,000
—
4. Kivik, Kristianstads lön ..................................................
67,000
—
5. Hönö-Klåva, Göteborgs och Bohus län.......................................
99,000
_ 1
6. Gislöv, Malmöhus län ............................................................
174,000
7. Grönhögen, Kalmar län..........................................................
136,000
8. Hellevik, Blekinge län............................................................
259,000
—
9. Nogersund » » ...........................................................
58,700
—
10. Herrevik, Gottland..................................................................
155,000
—
11. Smögenholmarna, Göteborgs och Bohus län ..............................
170,000
—
12. Barsebäck, Malmöhus län......................................................
—
30,000
13. Jidd » » ...................................................
—
100,000
14. Värskär, Kalmar län...............................................................
45,000
—
15. Byxelkrok » » ...............................................................
217,000
16. Prästgrundet, Gävleborgs län..............................................
—
10,500 j
17. Gäddbäcksund, Vösternorrlands län.........................................
80,000
18. Stenshamn, Blekinge län........................................................
70,000
—
19. Bergö, Gävleborgs län............................................................
30,000
—
20. Fågelsund, Uppsala län .........................................................
87,000
~ 1
21. Utvalnäs, Gävleborgs lön......................................................
30,000
22. Sanna å Bremön, Västernorrlands lön.......................................
160,000
_ j
23. Lutterhom, Gottland.............................................................
37,000
—
24. Kapelludden » ...............................................................
60,000
—
25. Vändborg » ...............................................................
—
15,000 j
26. Faludden » ..............................................................
—
11,000 !
27. Agö, Gävleborgs län.............................................................
—
15,000
28. Grisslan, Västernorrlands lön...................................................
10,000
—
29. Stendörren, Södermanlands län..........................................
5,800
_
30. Långö, Sävsundet » » .........................................
5,200
—
31. Bokö » » .........................................
3,600
—
Summa
2,760,300
201,500
Uti väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt lantbruksstyrelsens
gemensamma utlåtande, varmed ämbetsverken till Kungl. Maj:t överlämnade
fiskebamnskommissionens förenämnda betänkande och förslag,
framhöllo ämbetsverken till en början, att då de av kommissionen
70
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
utarbetade hamnplanerna vore att anse allenast såsom utkast, så måste
fullständigt detaljerade arbetsplaner upprättas för varje särskilt arbete,
när detta skulle bringas till utförande.
De för arbetena beräknade kostnaderna torde därför enligt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens beräkning säkerligen komma att ställa sig
högre, än av kommissionen endast ungefärligt angivits. Tydligt vore
nämligen, att kommissionen icke kunnat ingå i så detaljerade undersökningar,
som måste ske, då fråga bleve om utarbetande av de definitiva
arbetsplanerna. Först vid verkställande av kostnadsberäkningarna med
ledning av definitiva, på i möjligaste mån detaljerade undersökningar
grundade arbetsplaner bleve det möjligt att med större säkerhet bedöma,
i vad mån det av kommissionen nu överslagsvis beräknade beloppet,
cirka 5,885,100 kronor, för utförande av de arbeten, som skulle erfordras
för fiskehamnsväsendets i Sverige rationella ordnande, kunde komma
att erfordra höjning.
I fråga om underhållskostnaden för hamnarbetena ansåge ämbetsverken
ett belopp av 2 procent av den totala anläggningskostnaden vara
tillräckligt.
Ämbetsverken erinrade vidare, att kommissionen förslagsvis antagit,
att samtliga de till en byggnadskostnad av cirka 5,085,100 kronor
beräknade hamnarbetena skulle kunna bringas till utförande under en
byggnadstid av 5 år.
Efter eu jämförelse med förhållandena, sådana de utvecklat sig
i Norge, framhöllo ämbetsverken, att det icke syntes antagligt, att man
här i Sverige lämpligen skulle kunna genomföra samtliga de av kommissionen
förordade hamnarbetena på den av kommissionen föreslagna
byggnadstiden av 5 år. Kunde man antaga — fortsatte ämbetsverken —
att samtliga de av kommissionen förordade hamnarbetena jämte anskaffande
av arbetsmateriell och upprättande av arbetsplaner kunde komma
att slutföras på en tid av 15 år, borde man, med hänsyn bland annat
därtill att vissa av de i kommissionens ungefärliga beräkningar använda
prisen under förhandenvarande förhållanden vore låga, jämväl taga hänsyn
till en möjlig stegring i arbetslöner och pris å materialier av i genomsnitt
för byggnadsperioden ända till 20 å 25 procent. Den av kommissionen
beräknade anläggningskostnaden 5,085,100 kronor skulle sålunda
av denna anledning kunna komma att ökas till cirka 6,356,400 kronor.
Kunde man vidare förutsätta, att vid de definitiva arbetsplanernas utarbetande
arbetskvantiteternas kubikmassor komme att visa sig vara av
delvis annorlunda och mera svårarbetad beskaffenhet än av kommissionen
angivits, ävensom få, i följd av detaljundersökningarna och av be
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
71
hövliga ändringar av de av kommissionen framlagda, ondast ungefärliga
utkasten ocli ungefärliga beräkningarna, väsentligen förhöjas, så att av
dessa båda orsaker arbetskostnaden måste ökas med måhända 25 procent
utöver vad i dessa utkast och beräkningar upptagits, så skulle det
förenämnda beloppet av denna anledning kunna komma att ökas till
cirka 7,945,500 kronor.
De ovan gjorda antagandena och approximativa beräkningarna
kunde — tilläde ämbetsverken — såsom delvis beroende av sådana
faktorer, som icke vore eller kunde vara kända, endast giva en antydan
om, vartill kostnaderna möjligen kunde tendera att uppgå för såväl
anläggningen som framtida underhållet av de utav kommissionen förordade
hamnarbetena.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid avlåtandet av statsverkspropositionen
till 1911 års Riksdag erinrade departementschefen i förevarande
ärende därom, att de av kommissionen verkställda kostnadsberäkningarna
utförts under förutsättning, att hela det ifrågavarande hamnbyggnadsarbetet
skulle komma att slutföras på en jämförelsevis kort tid.
På sätt av ämbetsverken framhållits, syntes dock icke kunna dragas i
tvivelsmål, att utförandet av samtliga de utav kommissionen förordade
hamnarbetena i själva verket skulle komma att draga en högst väsentligt
längre tid. Vid sådant förhållande ansåge departementschefen det svårligen
låta sig göra att redan i frågans dåvarande läge överblicka förhållandena,
sådana de under hela byggnadstiden skulle komma att
gestalta sig, eller att med anspråk på någon tillförlitlighet beräkna de
kostnader, vartill arbetenas utförande enligt den framlagda planen i
verkligheten skulle komma att uppgå. Redan på grund härav syntes
en klok omtanke mana till att icke genast fatta beslut om utförande
av ett större antal hamnbyggnader, än som kunde med säkerhet fullbordas
under en någorlunda kort tid.
Departementschefen framhöll vidare, att i den av kommissionen
föreslagna hamnanläggningskostnaden, 4,650,300 kronor, inginge 15 procent
förhöjning å de ursprungligen beräknade kostnaderna, vilken förhöjning
vore avsedd att täcka bland annat utgifter, som för staten
erfordrades för kontroll under arbetenas utförande. Ehuru vid bestämmande
av slutsumman 4,650,300 kronor hänsyn säkerligen tagits jämväl
till kostnaderna för vissa förberedande arbeten, såsom uppgörande av
detaljerade ritningar och arbetsplaner m. ro., syntes likväl försiktigheten
bjuda att för sådana kostnader öka slutsumman med 1 procent av anläggningskostnaden,
till vilket procenttal dylika förberedande arbeten
kunde uppskattas.
72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Beträffande de hamnar, som först skulle kunna komma i fråga att
utföras, anförde departementschefen, att anledning icke syntes föreligga
att frångå den ordningsföljd, vari hamnarna av kommissionen upptagits,
och hemställde departementschefen om framställning till Riksdagen om
beviljande av anslag till utförande av de hamnanläggningar, som i ovan
intagna förteckning utmärkts med nr 1—6, nämligen hamnarna vid
Träslöv och Glommen i Hallands län, Grundsund och Hönö-Klåva i
Göteborgs och Bohus län, Kivik i Kristianstads län sam Gislöv i Malmöhus
län.
Kostnaden för dessa sex hamnbyggnader hade av kommissionen
beräknats till följande belopp, nämligen för:
Träslöv .......
Glommen ...
Grundsund
Kivik .........
Hönö-Klåva
Gislöv.........
............. kronor 315,000: —
.............. » 292,000: —
.............. ).- 224,000: —
.............. -» 67,000: —
.............. » 99,000: —
................» 174,000: —
Summa kronor 1,171,000: —
Med 1 procent förhöjning skulle sammanlagda kostnaden för dessa
sex hamnar således uppgå till i runt tal 1,183,000 kronor, vilket belopp
departementschefen ansåge böra fördelas på en tid av sex år med början
år 1912, vadan för vart och ett av byggnadsåren skulle erfordras i avrundat
tal 198,000 kronor.
Kungl. Maj:t föreslog därefter i statsverkspropositionen, att Riksdagen
måtte, till bestridande av kostnader för utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med de av fiskehamnskommissionen uppgjorda planer
av hamnbyggnader vid Träslöv och Glommen i Hallands län, Grundsund
och Hönö-Klåva i Göteborgs och Bohus län, Kivik i Kristianstads län
samt Gislöv i Malmöhus län, bevilja ett anslag av 1,183,000 kronor
samt därav på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp av 198,000
kronor att. enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t funne gott meddela,
för ifrågavarande ändamål användas under villkor, om kostnadsfri
upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna än även av det
område i land, som med hänsyn till den rörelse, som vore avsedd att
i hamnarna bedrivas, borde för det gemensamma behovet avsöndras.
Under det att Kungl. Maj:t sålunda ifrågasatt, att till en början beslut
skulle fattas om utförande allenast av de sex fiskehamnar, som kommis
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
73
sionen ansett vara mest av behovet påkallade, föreslogs emellertid av
enskilda motionärer, att redan vid 1911 års riksdag beslut skulle fattas
om utförandet av samtliga de av kommissionen till utförande i första hand
förordade hamnarna, som skulle helt och hållet bekostas av staten.
Beräknat på sätt av Kungl. Maj:t ifrågasatts, d. v. s. de av kommissionen
beräknade kostnaderna med tillägg av en procent därav för
täckande av vissa utgifter för förberedande arbeten, skulle enligt motionärernas
förslag erfordras ett anslag av i runt tal 2,788,000 kronor,
varav för år 1912 skulle, vid antagande av den av motionärerna förslagsvis
beräknade tid för arbetenas utförande av 12 år, erfordras ett belopp,
likaledes i avrundat tal, av 232,000 kronor. Riksdagen ansåg sig böra
bifalla motionärernas framställning och beviljade sålunda, till bestridande
av kostnader för utförande i huvudsaklig överensstämmelse med de av
fiskehamnskommissionen uppgjorda planer av hamnbyggnader vid Träslöv,
Glommen, Grundsund, Kivik, Hönö-Klåva, Gislöv, Grönhögen, Hellevik,
Nogersund, Herrevik, Smögenholmarna, Värskär, Byxelkrok, Gäddbäcksund,
Stenshamn, Bergö, Fågelsund, Sanna (å Bremön), Lutterhorn,
Kapelludden, Gisslan, Stendörren, Långö (vid Sävsundet) och Bokö ett
anslag av 2,788,000 kronor samt anvisade därav på extra stat för år
1912 ett belopp av 232,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t funne gott meddela, för ifrågavarande ändamål användas
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området
för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn till den
rörelse, som vore avsedd att i hamnarna bedrivas, borde för det gemensamma
behovet avsöndras.
I sammanhang härmed anhöll Riksdagen, i anledning av i ämnet
väckta motioner, hos Kungl. Maj:t dels om framläggande, i mån som
förhållandena det medgåve och den av fiskehamnskommissionen föreslagna
ordning för hamnföretagens utförande ej rubbades, av förslag
till utförande av de sju återstående utav fiskehamnskommissionen till
utförande i första hand förordade hamnföretag, till vilkas utförande
medel ej redan beviljats.
Uti statsverkspropositionen till 1912 års Riksdag föreslog därefter
Kungl. Maj:t Riksdagen att av det utav 1911 års Riksdag enligt det föregående
beviljade hamnbyggnadsanslaget å 2,788,000 kronor på extra
stat för år 1913 anvisa ett belopp av 232,000 kronor, att enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t funne gott meddela, för ifrågavarande
ändamål användas under enahanda villkor, som av 1911 års
Riksdag beslutats.
Denna framställning bifölls av Riksdagen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 1 höft, (Nr 1.)
10
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Beträffande användningen av de för ifrågavarande ändamål sålunda
beviljade medel hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen
uti skrivelse den 24 september 1912 till Kungl. Maj:t anmält,
att förstnämnda styrelse redan hösten 1911 gått i författning om påbörjande
och bedrivande av de noggranna och detaljerade undersökningsarbeten
med plan- och djupmätningar samt grundborrningar in. m.,
vilka å samtliga beslutade hamnbyggnadsplatser måste föregå utarbetandet,
av definitiva arbetsplaner. Sådana undersökningar vore nu avslutade
för hamnanläggningarna vid Träslöv, Glommen, Grundsund,
Hönö-Klåva, Gislöv, Smögen, Långö och Stendörren samt påginge vid
Hellevik, Stenshamn, Grönhögen, Byxelkrok, Bokö, Värskär och Sanna.
Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samma skrivelse anfört,
att styrelsen funne nödvändigt, för att staten skulle kunna genom
styrelsen övertaga underhållet av de beslutade hamnanläggningarna, att,
på sätt fiskehamnskommissionen jämväl föreslagit, i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anordnades en särskild avdelning, som kunde från
början omhändertaga det omfattande och krävande bestyret med arbetsplaners
upprättande och hamnanläggningarnas utförande. Å denna avdelning
skulle utarbetas definitiva byggnadsritningar, byggnadskostnadsberäkningar,
arbetsbeskrivningar, specifikationer samt förslagskontrakt i
så fullständigt skick, att de kunde utgöra tillförlitlig grund för entreprenadanbuds
infordrande. Hela det tekniska omhänderhavandet av hamnbyggnadsarbetena
komme sålunda att åligga denna avdelning i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Avdelningar med underlydande vid byggnadsarbetena
placerade ingenjörer och biträden borde enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
åsikt under byggnadsperioden anordnas endast på
extra stat samt kostnaderna för avdelningen under samma period påläggas
byggnadsarbetena och utgå från de årligen anslagna byggnadsmedlen
och därför uppföras i de förslag till användande av dessa medel,
som årligen komme att till Kungl. Maj:t ingivas. Först med stöd av
den sålunda under byggnadsperioden vunna erfarenheten vore det, enligt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt, möjligt att bestämma det antal
befattningar, vartill personalen kunde efter underhållsperiodens inträdande
inskränkas, och vilka befattningar då borde uppföras å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ordinarie stat.
Härefter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den G
november 1912 till Kungl. Maj:t avgivit förslag till organisation för en
sådan särskild avdelning inom styrelsen, som nyss nämnts, ävensom
till den för avdelningen behövliga personalens avlöning. I fråga om
hamnavdelningens organisation har styrelsen föreslagit, att chefen för
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
75
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byra skulle med föredragningsskyldighet
inför styrelsens chef och med bibehållande av sin ställning
såsom ledamot av styrelsen anställas som avdelningschef för hamnavdelningen
med åliggande
att ansvara för avdelningens arbete och att sålunda under styrelsen
låta utföra erforderliga undersökningar, upprätta arbetsplaner med kostnadsförslag
och arbetsförslag och arbetsbeskrivningar samt specifikationer
till de olika fiskehamnsanläggningarna ävensom uppgöra förslag till
kontrakts- och övriga bestämmelser till grund för arbetenas utbjudande
på entreprenad,
att utöva överkontrollen över de fiskehamnsanläggningar, som vore
under utförande, att meddela instruktioner för de vid de skilda arbetena
anställda kontrollanterna och posthavande ingenjörerna samt att övervaka,
att dessa utövade sina åligganden på föreskrivet sätt,
att granska från kontrollanter och posthavande inkommande rapporter
samt vidtaga alla åtgärder, som kunde föranledas av dessa,
att granska från entreprenörerna inkommande likvidation slistor
m. in. samt att pröva och attestera därav beroende utanordningar, samt
att genom inspektionsresor till arbetsplatserna personligen följa
och övervaka byggnadsarbetenas utförande,
chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen dock obetaget att, för
särskilt ärendes behandling, ålägga hamnavdelningens chef att handlägga
sådant ärende.
Såsom biträden å hamnavdelningen skulle erfordras:
eu hamningenjör, som skulle biträda chefen i hans åligganden och
särskilt vid utarbetandet av arbetsplaner och arbetsbeskrivningar samt
kostnadsberäkningar, handlägga arbetsrapporterna samt bereda de ärenden,
som tillhörde hamnavdelningen;
två biträdande ingenjörer för alla de med upprättande av arbetsplanerna
förenade rit- och konstruktionsgöromålen;
samt, åtminstone tidtals, ett kvinnligt biträde för maskinskrivning.
Från avdelningen skulle vidare utgå kostnaden för bestridande å
administrativa avdelningen av arbetet med fiskehamnarnas entreprenadkontrakt,
räkenskaper och medelsförvaltning, utanordningar till entreprenörerna
m. m.
För varje fiskehamnsanläggning skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den närmaste kontrollen utövas av distriktstjänsteman, varjämte
den dagliga tillsynen skulle tillkomma en på arbetsplatsen stationerad
posthavande ingenjör, vilken det skulle åligga att med noggrannhet
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
och efter givna instruktioner följa och övervaka arbetena samt däröver
avgiva rapporter till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I fråga om personalens avlöning har styrelsen vidare anfört följande:
Uppdraget att planlägga fiskehamnsanläggningarna på sådant sätt,
att lugna och trygga hamnar av tillräcklig rymlighet och tillräcklig
styrka och motståndskraft erhölles, vore synnerligen maktpåliggande och
ansvarsfullt samt förutsatte särskild sakkunskap och erfarenhet rörande
byggnader i havet. Det finge då ock anses skäligt, att det arvode för
uppdraget i fråga, som skulle utgå under den tid byggnadsarbetena
fortginge och, liksom övriga arvoden åt hamnavdelningens personal,
bestridas av den i kostnadsberäkningarna för varje hamnanläggning
redan inberäknade tilläggsprocenten för oförutsedda utgifter, stormskador,
entreprenörens arbetsledning och entreprenörsvinst, undersökningar
och utarbetande av arbetsplaner samt arbetenas övervakande
m. m., bestämdes uteslutande med avseende fästat å uppdragets särskilda
vikt och betydelse.
På grund härav och då uppdraget endast vore av tillfällig natur
och icke att jämföra med ordinarie lön på stat och därmed förenade
förmåner, funne väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att såsom arvode
åt chefen för hamnavdelningen ett mindre belopp än 12,000 kronor
för år icke skäligen borde ifrågakomma.
Såsom arvode åt hamningenjören å avdelningen ville styrelsen
föreslå ett belopp av 6,000 kronor för år, varjämte föresloges åt de
tvenne tillsvidare å hamnavdelningen behövliga biträdande ingenjörerna
ett sammanlagt arvodesbelopp av 7,200 kronor, för år räknat,
samt åt ett kvinnligt biträde för maskinskrivning ett arvode av 1,200
kronor, likaledes för år räknat, vilka sistnämnda arvoden icke skulle
utgå annat än under den tid, som åtginge för utarbetande av arbetsplaner
m. m. till fiskehamnsanläggningarna.
Slutligen erfordrades ett belopp av 1,200 kronor för år räknat till
bestridande å administrativa avdelningen av arbetet med entreprenadkontrakt,
räkenskaper, medels förvaltning, utanordningar till entreprenörerna
m. m.
Till distriktstjänsteman såsom kontrollant samt till posthavande
ingenjör för det dagliga övervakandet av arbetet å byggnadsplatsen
ansåge styrelsen böra utgå ersättning till belopp av, sammanlagt för
båda, 600 å 700 kronor per månad, på sätt hittills skett vid enstaka tillfällen,
då armerade betonbroar varit under utförande.
Uti skrivelse den 30 september 1912 har vidare väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hos Kungl. Maj:t anmält, att styrelsen komme att under
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
77
loppet av år 1913 utarbeta fullständiga planer till så vitt möjligt samtliga
återstående av do utav Riksdagen till utförande beslutade 24 fiskehamnar,
som skulle helt och hållet byggas av staten. Så snart planerna
för de hamnar, vilka först borde komma till utförande, blivit av Kungl.
Maj:t prövade och fastställda, komine byggnadsarbetena att utbjudas
på entreprenad, och torde arbetena sålunda kunna taga sin början redan
med ingången av år 1913 samt därefter komma att bedrivas med den
kraft och skyndsamhet, som sakens natur och Riksdagens härutinnan
uttalade önskan krävde.
Under år 1914, då, såsom nämnts, alla hamnplanerna beräknades
så vitt möjligt föreligga färdiga, Båge styrelsen sig även i stånd
att bedriva arbetena i hela den omfattning, det kunde lyckas styrelsen
att erhålla antagbara entreprenadanbud å arbetenas utförande, och i
följd härav erfordrades för år 1914 ett avsevärt större anslag än de
232,000 kronor, vilka blivit anvisade för vart och ett av åren 1912
och 1913.
Slutligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 8
november 1912 till Kungl. Maj:t överlämnat av styrelsen upprättade
arbetsplaner för fiskehamnsanläggningar vid Träslöv och Glommen i
Hallands län samt Grundsund och Hönö-Klåva i Göteborgs och
Bohus län, under hemställan att Kungl. Maj:t måtte fastställa dessa
planer att lända till efterrättelse vid hamnarbetenas utförande ävensom
bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att gå i författning om
dessa arbetens utförande på entreprenad. Av de sålunda ingivna arbetsplanerna
omfattar den för fiskehamnsanläggning vid Grundsund upprättade
planen två alternativ, avseende, det ena, alternativet A, en hamnanläggning
av den utav fiskehamnskommissionen föreslagna storlek, och
det andra, alternativet B, en anläggning med väsentligen rymligare
hamnbassäng än uti förstnämnda alternativ angivits. De tre återstående
arbetsplanerna avse anläggningar, som vad de föreslagna hamnarnas
storlek beträffar stå i huvudsaklig överensstämmelse med de av fiskehamnskommissionen
för ifrågavarande platser uppgjorda förslag.
De arbetsplanerna åtföljande kostnadsberäkningarna visa, att utförandet
å omförmälda fyra platser av hamnanläggningar enligt de nu
ingivna arbetsplanerna skulle betinga en anläggningskostnad av 1,865,100
kronor, därest för hamnanläggningen vid Grundsund det mindre alternativet
A väljes, men ända till 2,285,300 kronor, därest för sistnämnda
anläggning det större alternativet B skulle komma till utförande.
Ifrågavarande fyra hamnanläggningar, vilka uti den av fiskehamnskommiesionen
föreslagna byggnadsföljd upptagits under nr 1, 2, 3 och 5,
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
hava emellertid av kommissionen beräknats draga en sammanlagd
byggnadskostnad av allenast 930,000 kronor, en kostnadssumma, som
enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar alltså skulle komma
att stiga till mera än dubbla beloppet, även om endast det mindre
alternativet för hamnanläggningen vid Grundsund komme till utförande.
För utredning om anledningen till denna betydande kostnadsökning bar
departementschefen från chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
byrå för tekniska ärenden, överstelöjtnanten O. Z. Ekdahl, fått mottaga
en av honom författad promemoria angående byggnadssätt och byggnadskostnader
för nu ifrågavarande fyra fiskehamnsanläggningar. Beträffande
innehållet i denna promemoria tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(sid. 284—297).
Beträffande den högst väsentliga skillnaden mellan å ena sidan den
av fiskehamnskommissionen beräknade kostnaden för hamnanläggningar
vid Träslöv, Glommen, Grundsund och Hönö—Klåva, vilken kostnadsberäkning
legat till grund för 1911 års riksdagsbeslut i frågan, samt å
andra sidan (len kostnad, som enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
nu gjorda beräkningar ifrågavarande fyra hamnanläggningar skulle betinga,
vilken skillnad uppgår till icke mindre än 935,100 kronor (respektive
1,355,300 kronor, därest i fråga om hamnanläggningen vid Grundsund
det större med B betecknade alternativet skulle komma till utförande)
erinrar nu departementschefen, hurusom redan i det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen gemensamt avgivna utlåtande,
varmed ämbetsverken till Kungl. Maj:t överlämnade fiskehamnskommissionens
betänkande och förslag, dessa ämbetsverk framhöllo, att den av
kommissionen för av densamma föreslagna hamnanläggningar uppgjorda
kostnadsberäkning grundades allenast å de utkast till hamnplaner, som
av kommissionen utarbetats, samt att, sedan fullständigt detaljerade
arbetsplaner blivit upprättade för varje särskilt arbete, det torde visa sig,
att arbetskvantiteternas kubikmassor vore större och av mera svårarbetad
beskaffenhet än av kommissionen antagits, i följd varav kostnaderna för
arbetena komme att ställa sig högre än av kommissionen beräknats.
Genom de noggranna detaljundersökningar och grundborrningar, som
styrelsen låtit utföra å platserna för de beslutade hamnanläggningarna
vid Träslöv, Glommen, Grundsund och Hönö-Klåva, har, anför departementschefen
vidare, styrelsen också ansett ådagalagt, att på grund av
bottnens beskaffenhet, havsvattnets inverkan å materialet och de övriga
omständigheter, som finnas angivna i ovannämnda av överstelöjtnanten
Ekdahl upprättade promemoria, såväl grundläggningen som byggandet
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
79
av ifrågakomma hamnar måste, därest desamma skola bliva motståndskraftiga,
sko i väsentlig mån annorlunda än kommissionen förutsatt och
att i följd härav kostnaderna komma att vida överstiga de beräknade.
Ehuru, vad hamnanläggningen vid Grundsund beträffar, det
större förslaget, alternativet B, av Ekdahl förordats till utförande, särskilt
på den grund, att detsamma skulle medgiva förläggande inom av
vågbrytaren skyddade lägen av ett väsentligt ökat antal fiskefartyg av
större dimensioner och härigenom kunna underlätta eu framtida utveckling
av ortens fiske har departementschefen dock icke ansett sig kunna förorda
detsamma till utförande. Enligt vad departementschefen säger sig
hava inhämtat lära naturförhållandena vid Grundsund medgiva, att större
fiskefartyg kunna utan risk förläggas utanför läget av den i sistnämnda
alternativ ingående vågbrytaren, varjämte han fäster uppmärksamheten
på, att i närheten av Grundsund finnas goda och rymliga hamnar vid
Lysekil, Fiskebäckskil och Gullholmen. Departementschefen finner det
vidare uppenbart, att ett godkännande av detta alternativ — vars utförande
komme, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar,
att draga en kostnad, som med mer än 400,000 kronor överstiger kostnaden
för en hamnanläggning vid Grundsund av den utav fiskehamnskommissionen
föreslagna omfattning — skulle innebära ett tydligt
frångående av Riksdagens beslut i fråga om storleken och planen för
denna hamn.
Departementschefen omnämner även, att, enligt vad överstelöjtnanten
Ekdahl meddelat, kostnaderna för utförande av övriga i kommissionens
betänkande föreslagna och av Riksdagen beslutade hamnbyggnader
icke kunna angivas, förrän fullständiga arbetsplaner för
desamma blivit uppgjorda, men att sannolikt vore, att kostnaden för
samtliga hamnanläggningarna komme att inalles belöpa sig till ungefär
dubbelt så stort belopp som av kommissionen beräknats.
Departementschefen förklarar emellertid, att, oaktat sålunda betydligt
större kostnader än förut antagits säkerligen krävas för anläggandet
av icke blott de fyra hamnar, beträffande vilka definitiva arbetsplaner
nu föreligga, utan även övriga beslutade hamnar, desamma likväl
synas honom böra komma till utförande i enlighet med av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen efter grundliga undersökningar å ort och ställe
upprättade arbetsplaner, såvitt dessa i avseende å hamnarnas storlek och
omfattning stå i överensstämmelse med kommissionens förslag.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om inrättande av en
särskild hamnavdelning i styrelsen biträdes av departementschefen. Mot
den för avdelningen av styrelsen föreslagna organisationen har departe
-
80
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Motionär.
Utskottet.
mentschefen ej haft annat att erinra än att chefsskapet för avdelningen
icke synts honom böra, på sätt styrelsen föreslagit, vara ovillkorligen
bundet vid befattningen som chef för styrelsens tekniska byrå, utan att
det torde böra bero på Kungl. Maj:t att för vissa år i sänder av byggnadsperioden
till innehavare av denna chefsbefattning utse därtill kvalificerad
person även utom styrelsen. Beträffande kostnaderna för sagda
avdelning har departementschefen icke haft anledning till annan erinran
än att det arvode, som enligt styrelsens förslag skulle tillkomma avdelningens
chef, eller 12,000 kronor för år räknat, synts honom väl högt,
och anser departementschefen samma arvode böra lämpligen bestämmas
till 10,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tvenne
särskilda inom Andra kammaren väckta motioner, nr 150, av herr
Andersson i Knäppinge, däri hemställts, att för byggandet av Kårehamn
Riksdagen må lämna det av fiskehamnskommissionen föreslagna anslaget
203,000 kronor, att mot villkor, som av Riksdagen för övriga hamnar
bestämts, utgå under åren 1914—1916, och nr 201 av herr ödman m. fl.,
däri hemställts, att Riksdagen måtte bevilja medel till att vid Grundsunds
fiskeläge anlägga en hamn i enlighet med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppgjorda större förslaget.
I avseende å vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
tillåter sig utskottet hänvisa till innehållet i motionerna.
Såsom av det anförda framgår komma kostnaderna för utförandet
av nu ifrågavarande fyra hamnanläggningar enligt de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställda och på överstelöjtnanten Ekdahls ovannämnda
promemoria grundade beräkningar att högst betydligt överstiga
dem, som upptagits i de av fiskehamnskommissionen uppgjorda överslagsberäkningarna.
Åven om man kunde haft anledning förvänta, att
dessa sistnämnda beräkningar , skulle visat sig vara grundade på en omsorgsfullare
utredning och en noggrannare kännedom om de på byggnadskostnaderna
inverkande förhållandena vid de olika hamnarna än vad
nu befunnits vara fallet, synes emellertid angivna omständighet, då
Riksdagen redan fattat beslut om byggandet på statens bekostnad av
berörda fiskehamnar, icke böra föranleda till ett frångående av detta
beslut, vilket förestavats av statsmakternas intresse för höjandet och
en fortsatt utveckling av den för vårt land så viktiga näringsgrenen
havsfisket. Utskottet anser sålunda för sin del, att de redan beslutade
hamnanläggningarna, — såväl de, om vilka nu närmast är fråga, som övriga
Jordbruksut skottets utlåtande Nr 1.
81
här ovan omförmälda, — böra, därest icke särskilda oberäknade förhållanden
skulle inträffa, komma till stånd och att därvid avvikelse ej bör
ske från den ursprungligen fastställda ordningsföljden. I fråga om
ökningen i kostnaderna torde, även om berättigade anmärkningar kunna
framställas mot de först uppgjorda överslagsberäkningarna, dock, såsom
även av departementschefen framhållits, böra bemärkas, dels att dessa
grundats allenast å utkast till hamnplaner, varför några fullt tillförlitliga
kostnadsberäkningar icke kunnat uppgöras, dels ock att de ökade
kostnaderna jämväl föranletts av ett vida solidare och för hamnarnas
framtida bestånd betryggande byggnadssiitt än det ursprungligen föreslagua.
Vad nu särskilt angår de fyra hamnar, för vilka fullständiga arbetsplaner
föreligga, har utskottet med den ståndpunkt, som utskottet intager
till lösandet av fiskehamnsfrågan i dess helhet, ej något att erinra
mot, att de tre hamnanläggningarna vid Träslöv, Glommen och
Hönö-Klåva komma till utförande i enlighet med de av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen numera utarbetade planer och kostnadsförslag.
Beträffande däremot hamnanläggningen vid Grundsund, vilken Kungl.
Maj:t föreslagit skola utföras enligt det här ovan angivna, med A betecknade
alternativet, har utskottet icke blivit övertygat att med ett
sådant verkställande av anläggningen i fråga fiskläget Grundsunds berättigade
intressen skulle bliva fullt tillgodosedda. På grund av vad
utskottet inhämtat av de till ärendet hörande handlingarna och i övrigt
kommit till utskottets kännedom lärer det nämligen kunna ifrågasättas,
huruvida genom ett dylikt utförande tillräckligt utrymme i hamnen ens
komme att beredas de för närvarande vid fiskläget befintliga fartyg och
båtar och synes i allt fall, då dessas antal väl kommer att väsentligt
ökas med den utveckling, som fiskläget efter hamnens inrättande med
visshet torde komma att gå till mötes, icke utan skäl kunna betvivlas,
att hamnen, så som den nu blivit föreslagen att inrättas, för framtiden
skulle erbjuda möjlighet att hysa alla fisklägets fartyg och båtar. Därest
emellertid möjlighet förefinnes att genom en mindre kostsam uppmuddring
av de inre delarna av hamnen utvidga densamma, skulle måhända
med det ökade utrymme, som härigenom vunnes, plats kunna
beredas åt ytterligare ett ej ringa antal båtar och på sådant sätt hamnen,
även om den i övrigt byggdes enligt alternativet A, bliva för fiskläget
fullt tillfredsställande. Skulle det emellertid visa sig, att en tillfyllestgörande
utvidgning av hamnen, såsom nu blivit ifrågasatt, icke kan äga
rum, torde frågan om sättet för hamnanläggningens utförande böra tagas
under förnyat övervägande, därvid avseende särskilt bör fästas å såväl
Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) 11
82
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
det nuvarande som framtida behovet av utrymme för de till fiskläget
hörande fartygen och båtarna. Innan ifrågavarande hamnanläggning
bringas till utförande synes därför ytterligare utredning i ärendet böra
ske och med det definitiva beslutet om sättet för hamnens byggande
anstå i avbidan på denna utredning, vilken torde kunna ske så snart,
att förslag i ämnet kan föreläggas nästkommande års riksdag.
Vad utskottet sålunda anfört i fråga om den föreslagna hamnanläggningen
vid Grundsund lärer emellertid enligt utskottets förmenande
icke böra föranleda någon minskning i det av Ivungl. Maj:t för fiskehamnars
byggande äskade anslag.
Utskottet har haft sin uppmärksamhet fästad därå, att något förslag
nu icke framlagts rörande den i förteckningen över de hamnar,
om vilkas byggande beslut fattats, såsom nr 4 upptagna hamnen vid
Kivik i Kristianstads län. Rörande anledningen härtill har utskottet
inhämtat, att vid tiden för avlämnandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag i ämnet fullständiga kostnadsberäkningar för denna
hamnanläggning ännu icke hunnit verkställas. Då emellertid numera
arbetsplan och kostnadsförslag för hamnen lära hava utarbetats, torde
något eftersättande av ortsiutresset vid Kivik icke behöva befaras.
Vad härefter angår förslaget om inrättandet av en särskild hamnavdelning
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har utskottet ansett
behovet av en dylik avdelning genom den i ärendet förebragta utredningen
fullt ådagalagt, varför utskottet icke har något att erinra mot förslaget
i denna del. Kostnaderna för denna hamnavdelning hava för
tiden intill utgången av år 1914, varunder enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ställt i utsikt, arbetet med arbetsplanerna för samtliga
av Riksdagen beslutade hamnanläggningar skulle slutföras, beräknats
till 25,600 kronor för år, därav 10,000 kronor till avdelningens
chef, 6,000 kronor till arvode åt hamningenjören, 1,200 kronor för arbetet
med upprättande av entreprenadkontrakt, 7,200 kronor till arvoden
åt två biträdande ingenjörer samt 1,200 kronor till arvode åt en maskinskriverska.
Kostnaderna för hamnavdelningen skola enligt förslaget
utgå av de för hamnbyggnaderna anslagna medlen. Mot beloppet av
de sålunda beräknade kostnaderna för hamnavdelningen och sättet för
dessas gäldande hav utskottet icke något att erinra.
Beträffande den av herr Andersson väckta motionen vill utskottet
erinra därom, att nästlidna års riksdag avslagit en liknande motion, i
vad densamma avsåg anslag att utgå för åren 1913—1915 för byggande
av en fiskehamn vid Kårehamn. I likhet med vad 1912 års jordbruksutskott
anförde vid behandlingen av sistnämnda motion vill ut
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
83
skottet framhålla, att det synes utskottet som om därest den en gång
fastställda ordningsföljden för byggandet av fiskehamnar skulle brytas,
detta givetvis icke kan ske utan eftersättande av andra orters av på
området sakkunniga såsom angelägnare ansedda intressen. Utskottet
anser sig därför böra avstyrka nu ifrågavarande motion.
Vad slutligen angår den av herr ödman m. fl. väckta motionen
torde denna anses besvarad genom vad utskottet här ovan anfört i fråga
om hamnanläggningen vid Grundsund.
På grund av det sålunda anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) med avslag å de av herr Andersson i
Knäppinge samt av herr ödman m. fl. väckta motionerna,
av det utav 1911 års Riksdag beviljade
anslaget å 2,788,000 kronor till bestridande av kostnaderna
för utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnar å extra stat för år 1914
anvisa ett belopp av 464,000 kronor att enligt de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott
meddela, för ifrågavarande ändamål användas under
villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva
området för hamnarna än även av det område i
land, som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd
att i hamnarna bedrivas, bör för det gemensamma
behovet avsöndras;
b) medgiva, att kostnaden för anordnande under
byggnadstiden, på sätt i statsrådsprotokollet angivits,
av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
må utgå från de för byggande av
omförmälda hamnar anslagna medel;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning i fråga
om utförandet av fiskehamn sanläggningen vid Grundsund
samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag,
vartill denna utredning kan föranleda.
63:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i avvaktan Kronans iaxpå
den proposition angående kronans laxfiske i Törne älv m. m., fis^ \^.°™
som kan komma att avlåtas, å extra stat för år 1914 beräkna ett ''extra anslag !
anslag av 30,000 kronor. [61-1
84
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
Skogsväsendet.
Skogsingen
jörer.
[62.]
64:o) Under punkt 62 i förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen medgiva, att till statens skogsingenjör Karl Otto
Fritiof Stenborg må från och med år 1914 tillsvidare, så länge han
fortfarande i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, utgå såsom
personligt ålderstillägg ett belopp av 400 kronor för år räknat.
(Statsrådsprotokollet sid. 303 och 304.)
Enär för beviljande av ålderstillägg åt Stenborg förefinnas samma
skäl som de, vilka åberopats ifråga om skogsingenjören Tell Grenander,
vilken av 1912 års riksdag beviljades enahanda ålderstillägg, har
utskottet icke något att erinra mot bifall till framställningen. Utskottet
hemställer alltså,
att Riksdagen må medgiva, att till statens skogsingenjör
Karl Otto Fritiof Stenborg må från och
med år 1914 tillsvidare, så länge han fortfarande i
denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, utgå
såsom personligt ålderstillägg ett belopp av 400 kronor
för år räknat.
K xtra lärarkrafter
vid
skogsinstitutet.
65:o) I anledning av
hemställer utskottet vidare,
Kungl. Majrts därom gjorda framställning
''[-ggi att Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1909—1913 ägt rum, må, till anställande av
extra lärarkrafter vid skogsinstitutet, å extra stat för
år 1914 anvisa ett belopp av 8,000 kronor.
66:o) Under erinran, att 1912 års Riksdag på framställning av
*<a<en* »kogg- Kungl. Maj:t till uppförande av nybyggnad m. m. för statens skogsftrsöksanstait.
försöksanstalt beviljat ett belopp av 107,300 kronor, samt att Riksiextra
anslag dagen därav anvisat å extra stat för innevarande år ett belopp av
[64.] 53,650 kronor, får utskottet på grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
85
framställning och med hänvisning till vad statsrådsprotokollet innehåller
i ämnet (sid. 304 och 305) hemställa,
att Riksdagen må av det för uppförande av nybyggnad
m. in. för statens skogsförsöksanstalt beviljade
anslag å 107,300 kronor å extra stat för år
1914 anvisa återstående beloppet 53,650 kronor.
67:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med vad för vart
och ett av åren 1905—1913 ägt rum, för skogsodlingens
befrämjande å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 100,000 kronor att ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för att i mån av tillgång tilldelas
antingen skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting
eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat
bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse
icke finnes, landsting eller hushållningssällskap,
under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag må till
något landstingsområde utgå med högre belopp än
det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans
eller ettdera av dem till ändamålet bidragit,
samt att landsting eller hushållningssällskap, som undfått
dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets
utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande
avgiva redogörelse över användningen av de
utav staten samt av landsting eller hushållningssällskap
lämnade bidrag.
68:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 66 av förevarande
huvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet vidare,
att Riksdagen må, i likhet med vad för vart
Skogs
odlingens
befrämjande.
(extra anslag.)
[65.]
Skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet.
(extra anslag.)
[66.]
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Kartläggning
av ljunghedar.
(extra anslag.)
[67.]
Utskottet.
Reglering an
flottleder.
[68.]
och ett av åren 1910—1913 ägt rum, såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för uppehållande av
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å extra stat för år
1914 anvisa ett anslag av 67,500 kronor.
69:o) Kung!. Maj:t har vidare under punkten 67 föreslagit Riksdagen
att för kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra delarna
av landet å extra stat för år 1914 anvisa 7,500 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga medel låta
utanordna beloppet.
Den till grund för framställningen förebragta utredningen återfinnes
i statsrådsprotokollet, sid. 306—308.
Med hänsyn till betydelsen av frågan om kultiverandet av de
stora i södra och sydvästra delarna av landet befintliga ljunghedarna
anser utskottet, i likhet med departementschefen, att en undersökning
för utrönande av dessa ljunghedars läge och utsträckning lämpligen
bör genom statens skogsförsöksanstalt verkställas. Och då utskottet
icke funnit anledning till anmärkning mot det begärda anslagets belopp,
hemställer utskottet,
4
att Riksdagen må för kartläggning av ljunghedar
i södra och sydvästra delarna av landet å extra
stat för år 1914 anvisa 7,500 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga
medel låta utanordna beloppet.
70:o) I anledning av Kungl. Maj:ts dihorn gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med vad under vart och
ett av åren 1909—1913 ägt rum, må medgiva,
a) att under år 1914 inflytande flottningsavgifter
må användas till bestridande av kostnader för reglering
av flottleder inom riket,
b) att de medel, som av före år 1908 anvisade
anslag till bestridande av kostnader för regie
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr I■
87
ring av flottleder i de norrländska länen ävensom i
Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1913
års sint må finnas disponibla, må under år 1914 till
enahanda ändamål användas utan begränsning till
vissa län.
Lantmäteriväsendet.
71:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom under punkten 69
av förevarande huvudtitel gjorda framställning och under erinran, att
nu ifrågavarande anslagskrav står i överensstämmelse med den av 1910
års Riksdag prövade planen för lantmäteriundervisningens ordnande,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 till Kungl.
Maj:ts förfogande ställa ett anslag av 36,300 kronor
att användas till lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande under läsåret 1913—1914 i huvudsaklig
överensstämmelse med det av lantmäteristyrelsen den
6 november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för den 8 april 1910 närmare angivna
förslag, med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp
under år 1913 av tillgängliga medel förskottsvis för
ändamålet utanordna erforderligt belopp.
72:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 70 föreslagit Riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätare företagna
tjänsteresor å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av
30,000 kronor.
Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 311 i
statsrådsprotokollet.
Enär den anmärkningsvärt ringa användning, de för ifrågavarande
ändamål anvisade anslagen hittills erhållit, torde kunna antagas bero
därpå att bestämmelserna rörande sättet och villkoren för åtnjutande av
bidrag från berörda anslag icke torde vara fullt lämpliga, anser utskottet,
att den av departementschefen ifrågasatta revisionen av berörda bestämmelser
bör snarast möjligt komma till stånd. Då emellertid anslaget
torde jämväl för år 1914 vara erforderligt, hemställer utskottet,
Lantmäteri
under
visningen.
(extra anslag.)
[69.]
Dulrikts
lantmätares
tjänsteresor.
(extra anslag.)
[70.]
88
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Reparation
och renovation
av kartor i
länens
lantmäterikontor.
(extra anslag.)
[71.]
Nytt registratur
och arkivens
ordnande
i lantmäterikontoren.
(extra anslag.)
[72.]
Inbindning
av handlingar
i lantmäteri^
ntoren
i länen.
(extra anslag.)
[73.]
att Riksdagen må, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1910—1913 ägt rum, till bestridande av kostnaderna
för vissa av distriktslantmätare företagna tjänsteresor,
å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag
av 30,000 kronor.
73:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 71 föreslagit Riksdagen
att till fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren
i länen på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 20,000
kronor.
Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 312 och 313,
innehåller i ärendet hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, må till fortsatt reparation och renovation
av kartor i lantmäterikontoren i länen å extra stat
för år 1914 bevilja ett anslag av 20,000 kronor.
74:o) Under punkten 72 av förevarande huvudtitel har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppläggande av nya registratur och
arkivens ordnande vid lantmäterikontoren i länen å extra stat för år
1914 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.
Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 313—315, innehåller
i ärendet och med erinran, att Riksdagen för innevarande år för
ifrågavarande ändamål anvisat medel till belopp av 24,000 kronor,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må till uppläggande av nya registratur
och arkivens ordnande i lantmäterikontoren i länen
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslagav 18,000 kronor.
75:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen
att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 315—319.
Utskottet, som tillfullo inser vikten av att lantmäteriakterna be
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
89
redas eu till förekommande av slitning och förstöring fullt betryggande
förvaring, bär dock i likhet med departementschefen icke blivit övertygat
om att kostnaden för den inbindning, som verkligen är oundgänglig,
skall behöva stiga till så stort belopp, som lantmäteristyrelsen
beräknat eller 45,785 kronor. Då emellertid utskottet finner det erforderligt,
att åtgärder i nu förevarande hänseende vidtagas samt utskottet
icke haft något att erinra mot det för 1914 äskade beloppet, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må till inbindning av handlingar
i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
76:o) Kungl. Maj:t har under punkt 74 föreslagit Riksdagen att Anskaffande
till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utav
vissa skifteskartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1914 ret i TJmed av
anvisa ett anslag av 9,000 kronor. kopior av
Under hänvisning till departementschefens yttrande till statsråds- kartor med
protokollet, sid. 319, samt med erinran att Riksdagen för innevarande handlingar
år för ifrågavarande ändamål anvisat medel till belopp av 18,000 kronor, (extra anslag, i
hemställer utskottet, [74.1
att Riksdagen må till anskaffande för lantmäterikontorets
i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor
med tillhörande handlingar å extra stat för
år 1914 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
77:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning ^amngransk
hemställer utskottet,
att Riksdagen,
i likhet med vad under en följd
av är ägt rum, må till bestridande av kostnader för
namngranskning för rikets allmänna kartverks behov
för år 1914 anvisa ett anslag av 3,000
ning.
(extra anslag.)
T75.1
stat
a extra
kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913.
10 sand. 1 käft. (Nr 1.
12
90
Jordbruksutskottet? utlåtande Nr 1.
Anslag till
fältarbeten
och tryckning.
(extra anslag. >
[76.]
Hyresbidrag
till tjänster
männen.
(extra anslag.)
[77.]
Geologiska och hydrografiska undersökningar.
78:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med vad som skett
för vart och ett av åren 1910—1913, till bestridande
av kostnaderna under år 1914 för Sveriges geologiska
undersöknings fältarbeten och för utgivande av de på
nämnda institutions undersökningar grundade kartor,
avhandlingar och uppsatser, å extra stat för samma
år bevilja ett anslag av 36,000 kronor.
79:o) Under punkt 77 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
vidare föreslagit Riksdagen att för beredande av hyresbidrag åt tjänstemännen
vid Sveriges geologiska undersökning med 700 kronor för varje
tjänsteman å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 7,700 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 321
—339.
Genom beslut vid Riksdagen år 1909 uppfördes Sveriges geologiska
undersökning å ordinarie stat och avlöningarna för undersökningens
personal blevo samtidigt reglerade.
Redan vid behandling av det förslag till lönestat för Sveriges
geologiska undersökning, som av Kungl. Maj:t framlades för 1875 års
Riksdag, framställdes av departementschefen den jämförelse med lektorerna
vid elementarläroverken, som blivit normgivande för all senare
behandling av geologernas lönefråga. Den föreslagna likställigheten i
löneförmåner med nämnda grupp av tjänstemän motiverades därmed, att
för anställning vid Sveriges geologiska undersökning fordrades fullt ut
samma vetenskapliga kompetens, som i allmänhet innehades av lektorerna,
varförutom geologernas tjänstgöring måste anses både trägnare
och mera hälsoförstörande än lektorernas. Riksdagen beslöt i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag och fastställde sålunda för tjänstemännen vid
undersökningen en begynuelseavlöning av 2,500 kronor med fyra ålderstillägg
å 500 kronor efter i varje fall fem års tjänstgöring, varigenom
en slutavlöning av 4,500 kronor skulle uppnås.
Under hänvisning till den omständigheten, att lektorerna vid rikets
elementarläroverk, alltsedan år 1883 åtnjutit i lägsta lönegraden en till
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
91
fållig löneförbättring med 500 kronor, föreslog därefter Kungl. Maj:t
1900 års Riksdag, att tjänstemännens vid Sveriges geologiska undersökning
avlöning måtte utgå med 3,000 kronor i begynuelseavlöning
samt tre älderstillägg å 500 kronor efter i varje fäll fem år, varigenom
sålunda slutavlöningen oförändrad skulle förbliva 4,500 kronor. Detta
blev också Riksdagens beslut.
Åren 1907 och 1908 beviljade Riksdagen undersökningens tjänstemän
för påföljande året tillfällig löneförbättring med 900 kronor till
varje tjänsteman. Kung!. Maj:t hade år 1907 föreslagit 1,000 kronor,
men Riksdagen nedsatte det tillfälliga lönetillägget med hänsyn till de
från lektorernas löner avgående pensionsavgifterna till 900 kronor.
Löneregleringskommittén avgav den 14 december 1907 betänkande
rörande ifrågavarande ämbetsverk och anslöt sig i fråga om personalens
lönevillkor till den av Riksdagen vid flera tillfällen fastställda likställigheten
med lektorerna vid de allmänna läroverken och andra högre undervisningsanstalter.
1 enlighet med detta löneregleringskommitténs betänkande föreslog
Kungl. Maj:t i 1909 års statsverksproposition ny lönestat för tjänstemännen
vid undersökningen, vilket förslag också vann Riksdagens bifall.
Avlöningen för tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning
utgör alltså för närvarande lön, 2,600 kronor, och tjänstgöringspenningar,
1,400 kronor, jämte fyra älderstillägg å 500 kronor varje,
fördelade i lön, 350 kronor, och tjänstgöringspenningar, 150 kronor,
liksom för lektorer.
Uti särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t av dels tjänstemännen
vid Sveriges geologiska undersökning och dels chefen för undersökningen
har emellertid framhållits, att 1909 års lönereglering icke i verkligheten
beredde tjänstemännen den löneförbättring, av vilken de vore i oundgängligt
behov. Sagda lönereglering hade till följd av de med densamma
förknippade avdragen till tjänstemännens egen pensionering och
till civilstatens änke- och pupillkassa jämte de stadgade inskränkningarna
i tjänstemännens möjligheter att skaffa sig extra inkomster, särskilt
borttagandet av rätten till honorar för på fritid författade kartbladsbeskrivningar,
icke medfört någon avsevärd ökning i de inkomster, de
förut haft att tillgå för sitt uppehälle.
Vidkommande frågan, huruvida numera likställighet mellan geologer
och lektorer vunnits i fråga om deras inkomster av tjänsten, hava
tjänstemännen icke bestritt, att detta ägt rum, vad själva beloppet av
avlöningen av statsmedel angår. Men de söka visa, att lektorerna,
åtminstone i huvudstaden, där ju även geologerna äro bosatta, hava
92
Jordbruksutskottets utlåtande AV 1.
dels på grund av sin tjänst en högre inkomst än geologerna och dels
med anledning av tjänstens beskaffenhet tillfälle till inkomster, från
vilka geologerna äro utestängda.
I förstnämnda hänseende framhålles, att Stockholms kommun beviljar
lektorerna vid läroverken hyresbidrag å 700 kronor, under det
att geologerna sakna dylik inkomst, oaktat de lika med lektorerna få
vidkännas svårigheterna av huvudstadens höga bostadshyror m. m. I det
senare avseendet framhålles, att lektorerna i huvudstaden hava tillfälle
att genom undervisning i enskilda läroanstalter och genom privat undervisning
erhålla avsevärda biinkomster, vilka icke stå geologerna till buds.
Geologerna hava emellertid uttalat, att det alltid måste bliva svårt
för att icke säga omöjligt att åstadkomma och upprätthålla en reell
likställighet i avseende på tjänstemannaplikter och löneförmåner mellan
lektorerna och tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning,
varför det syntes geologerna såväl naturligast som mest i överensstämmelse
med rättvisa och billighet, att undersökningens tjänstemän i dessa
hänseenden bleve jämförda med tjänstemännen vid andra nyligen reglerade
verk, vid vilka kompetensfordringarna på tjänstemännen vore
lika eller åtminstone icke högre och hava geologerna i detta hänseende
åberopat antikvarierna vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
vilka enligt beslut 1909 blivit avlönade efter den för andra normalgradens
tjänstemän fastställda löneskalan. Såväl tjänstemännen vid
undersökningen som undersökningens chef hava därför hemställt, att
tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning måtte beredas
samma avlöningsförmåner, som tillkomma andra normalgradens tjänstemän.
Chefen för undersökningen har därjämte, under hänvisning till
hurusom undersökningens tjänstemän i realiteten vore vida ogynnsammare
lottade än lektorerna vid elementarläroverken, alternativt hemställt,
att åt tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning måtte beredas
av statsmedel utgående dyrortstillägg av 700 kronor, motsvarande
det kommunala bidrag, som komme de i Stockholm tjänstgörande läroverkslektorerna
till godo.
Beträffande geologernas framställning att komma i åtnjutande av
enahanda löneförmåner, som nu tillkomma andra normalgradens tjänstemän,
håller departementschefen före, att en så omfattande förändring
icke lämpligen bör vidtagas utan föregående utredning, helst av löneregleringskommittén.
A andra sidan finner departementschefen geologiska
undersökningens tjänstemäns avlöningsförhållanden för närvarande vara
för dem så ofördelaktiga, att han icke anser sig kunna underlåta att
föreslå, att ett tillfälligt avlöningsbidrag må utgå till dem i avvaktan
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
93
på den sålunda angivna utredningens resultat. Bidraget synes liksom
för seminarielektorerna böra benämnas hyresbidrag.
För undersökningens elva tjänstemän skulle hela beloppet utgöra
7,700 kronor.
På grund av den utav departementschefen framlagda utredningen
rörande tjänstemännens vid Sveriges geologiska undersökning nuvarande
avlöningsförhållanden har utskottet för sin del blivit övertygat om behovet
för dessa tjänstemän av en förbättring i deras löneförmåner. Då
det emellertid synes utskottet som det av Kungl. Maj:t nu föreslagna
sättet för den ifrågasatta löneförbättringens genomförande skulle i viss
mån innebära ett avsteg från hit tills i allmänhet tillämpade grunder vid
verkställda löneregleringar, finner utskottet sig icke kunna biträda det
nu föreliggande förslaget. Utskottet, som således vill framhålla önskvärdheten
av att en lönereglering för ifrågavarande tjänstemän snarast
möjligt kommer till stånd, hemställer,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
80:o) Kungl. Maj:t har under punkt 78 föreslagit Riksdagen att å
extra stat för år 1914 för Sveriges geologiska undersöknings behov
anvisa till avlöning åt en maskinist och tre eldare, till nattlig bevakning
samt till expenser i övrigt ett anslag av 8,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 339—341.
I anledning av naturhistoriska riksmuseets flyttning till dess nya
byggnader vid Frescati erfordras under 8:de huvudtiteln anvisande av vissa
anslag, därvid av de beräknade sammanlagda kostnaderna till avlöning
åt en maskinist samt tre eldare borde å Sveriges geologiska undersökning
belöpa 882 kronor samt av kostnaden för nattvakt å samma undersökning
falla ett belopp av 324 kronor. Återstoden av det begärda
anslaget anses behövligt för gäldande av vissa andra av utflyttningen
till Frescati för Sveriges geologiska undersökning föranledda utgifter.
Utskottet, som icke har något att erinra mot förevarande framställning
får alltså hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 för
Sveriges geologiska undersöknings behov anvisa till
avlöning åt en maskinist och tre eldare, till nattlig
bevakning samt till expenser i övrigt ett anslag av
8,000 kronor.
Utskottet.
Expenser
till Sveriges
geologiska
undersökning.
(extra anslag.)
[78.]
94
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utred™^9 o-"1 81:o) Under punkt 79 i förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
tillgångarna i föreslagit Riksdagen att dels för verkställande genom Sveriges geologiska
tuåra sverige, undersöknings försorg av en utredning medelst linjeinventering rörande
(extra anslag.) gtorleken och beskaffenheten av torvtillgångarna i södra Sverige intill
L‘"-J 61 n. br. bevilja ett anslag av 45,000 kronor och därav på extra stat
för år 1914 anvisa 15,000 kronor, dels ock för upprättande av en förteckning
över staten tillhöriga torvmossar i Svea- och Götaland samt
detaljundersökning av ett urval större sådana mossar, att utföras av
statens torvtjänstemän, bevilja ett anslag av 9,000 kronor samt därav å
extra stat för år 1914 anvisa 3,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 342—370.
utskottet. Med hänsyn till aktualiteten av frågan om vårt lands torv
tillgångar,
samt den stora nationalekonomiska betydelse, som våra
bränntorvtillgångar komma att erhålla, därest torvbränsleproblemet
vinner eu i ekonomiskt och tekniskt avseende rationell lösning, torde
det från statens synpunkt kunna betecknas såsom en brist att icke äga
ens en approximativ uppskattning av landets totala torvtillgångar. Ehuru
i sitt slag förtjänstfulla äro nämligen de i statsrådsprotokollet omförmälda,
av mosskulturföreningen utförda uppmätningarna icke blott begränsade
till endast en mindre del av landet utan även, beträffande
trakter, över vilka geologiska och ekonomiska kartor saknas, icke fullt
tillförlitliga. Några verkligt tillförlitliga kvantitetsberäkningar rörande
vårt lands tillgångar av torv förefinnas icke.
Av dessa anledningar finner utskottet det synnerligen viktigt, att
åtgärder snarast möjligt vidtagas för vinnande av den kännedom om
vårt lands torvmossar, som nu saknas. Det har också synts utskottet,
som om den av Sveriges geologiska undersökning föreslagna linjeinventeringen,
vilken är avsedd att utföras enligt en metod, liknande den som
använts vid försökstaxeringen av Värmlands skogar, vore den enda utvägen
att inom överskådlig tid och mot rimlig kostnad vinna en tillräckligt
tillförlitlig uppskattning av torvtillgångarna i riket, vilken därefter
kunde tjäna till grundval för vidare beräkningar.
Utskottet finner det jämväl önskvärt, att eu mera ingående utredning
vid sidan av den allmänna torvtaxeringen på sätt föreslagits verkställes
beträffande statens torvmossar, då nämligen utskottet anser, att
staten bör taga kännedom om sina mossar i likhet med vad sker beträffande
malmfyndigheter, skogar och vattenfall. Utskottet, som icke
haft något att erinra mot de för ifrågavarande undersökningar beräknade
kostnader, hemställer alltså,
Jordbruksutskottets utlutande Nr 1.
95
att Riksdagen må,
a) för verkställande genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg av en utredning medelst linjeinventering
rörande storleken och beskaffenheten av
torvtillgångarna i södra Sverige intill 61° n. br. bevilja
ett anslag av 45,000 kronor och därav på extra
stat för år 1914 anvisa 15,000 kronor;
b) för upprättande av en förteckning över staten
tillhöriga torvmossar i Svea- och Götaland samt
detaljundersökning av ett urval större sådana mossar,
att utföras av statens torvtjänstemän, bevilja ett anslag
av 9,000 kronor samt därav å extra stat för år
1914 anvisa 3,000 kronor.
82:o) Under punkt 80 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i
avbidan på den proposition angående hydrografiska undersökningar av
Sveriges färskvatten, som kan komma att till Riksdagen avlåtas, såsom
anslag till hydrografiska byrån å ordinarie stat beräkna ett belopp av
48,500 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för Riksdagen
anmäla.
83:o) Under punkt 81 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen
att i avbidan på den proposition angående hydrografiska undersökningar
av Sveriges färskvatten, som kan komma att till Riksdagen avlåtas,
beräkna såsom anslag å extra stat under denna huvudtitel för år 1914
dels ett belopp av 19,500 kronor för uppehållande under samma år av
verksamheten vid den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart
lydande observationsstationer, och dels ett belopp av 3,000 kronor
för verkställande under samma år av hydrogeologiska specialundersökningar
eller tillhopa 22,500 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för Riksdagen
Hydrografiska
byrån.
(ordinarie
anslag.)
[80.]
Hydrografiska
undersökningar
av
Sveriges färskvatten.
(extra anslag, y
[8U]
anmäla.
96
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Veterinärundemisningen.
(ordinarie
anslag.)
[82.]
Veterinär
institutet.
(extra anslag.)
[83.]
Statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
(extra anslag.)
[84.]
Yeterinärväsendet.
84:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 82 av förevarande
huvudtitel föreslagit Riksdagen att i avbidan på den proposition angående
ny stat för vetermärinstitutet, som må komma att avlåtas till Riksdagen,
i det å ordinarie stat uppförda anslaget till veterinärundervisning beräkna
en förhöjning från 86,200 kronor till 191,950 kronor eller med 105,750
kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva
yttrande, vilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
85:o) Under punkt 83 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
i avbidan på den proposition angående ersättning för förskottsvis
utanordnade medel för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet
under år 1912 samt om anvisande av ytterligare medel för sagda ändamål
under år 1913, som må komma att avlåtas till Riksdagen, å extra stat för
år 1914 för dessa ändamål beräkna ett anslagsbelopp av 37,400 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva
yttrande, vilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
86:o) Under punkt 84 i förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att med godkännande av i statsrådsprotokollet
framlagt förslag till stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för
år 1914 för uppehållande av anstaltens verksamhet under samma år å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 38,020 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 375—390.
På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1908 års Riksdag medel för inrättande av en veterinärbakteriologisk
anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande
å 21,320 kronor. Denna stat gällde sedan utan ändring jämväl för
åren 1910—1912.
I den stat, som sedan fastställdes för år 1913, vidtogos åtskilliga
förhöjningar. Den sålunda förändrade staten har följande utseende:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
»7
Arvode till föreståndaren ................................................... kronor 7,250: —
» » laboratorn ....................................................... » 4,000: —
Till tillfälliga biträden och vikariatsorsättningar in. m. » 3,800: —
Arvode till en vaktmästare ................................................ » 1,470: —
Till beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning
och ombyte av djur m. m.................................. » 0,000: —
» instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,
böcker och tidskrifter, skrivmaterialier,
telefon in. in....................................................... . » 2,000: —
» belysning, bränsle, gas, vatten m. m.................. )> 2,700: —
» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för
tuberkulos, m. m................................................... » 1,100: —
Summa kronor 31,320: —
Under denna stat äro såsom särskilda »anmärkningar» införda
bestämmelser rörande den del av ovan upptagna arvoden, som skola
anses såsom tjänstgöringspenningar, samt angående hyresavdrag för
föreståndare, laborator och vaktmästare ävensom beträffande avlöningsvillkor
för föreståndaren och vaktmästaren.
I det nu framlagda förslaget till stat för anstalten hava vidtagits
åtskilliga förhöjningar. Sålunda har föreslagits inrättandet av en ny
befattning, nämligen såsom assistent vid serum beredningen, med avlöning
av 3,000 kronor för år samt ålderstillägg efter 5 år med 400 kronor.
Posten till tillfälliga biträden och vikariatsersättning m. m. har höjts
från 3,800 till 4,200 kronor. Denna ökning föranledes dels av ökad
kostnad för skötseln av anstaltens djurbesättning dels av ökade utgifter
för avlöning av biträde vid kontorsgöromål och serumdistribution. Anslagsposten
till beredning av tuberkulin och sera m. m. har höjts med 1,000
kronor, därav 500 kronor beräknats för anställandet av kontrollprov å
tuberkulin samt 500 kronor för anskaffande av stallrum åt serumhästarna,
vilka anses icke kunna hysas inom veterinärinstitutets område. Anslaget
till instrument, förbrukningsartiklar föreslås även böra höjas samt, jämte
tryckningskostnader, sättas till 4,000 kronor, varjämte slutligen anslagsposten
till belysning m. m. höjts med 300 kronor med hänsyn till
kostnader för extra rengöringar.
Den föreslagna nya staten har följande utseende:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 1 käft. (Nr 1.)
13
98
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Arvode till föreståndaren ................................................... kronor 7,250: —
» » laboratorn ...................................................... » 4,000: —
» » assistenten ...................................................... » 3,000: —
Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar in. m. » 4,200: —
Arvode till en vaktmästare ............................................. » 1,470: —
Till beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning
och ombyte av djur m. m.................................... » 10,000: —
» instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,
böcker och tidskrifter, skrivmaterial, telefon
m. m.................................................................... » 4,000: —
» belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. » 3,000: —
i» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för
tuberkulos, in. in....................................................... » 1,100: —
Summa kronor 38,020: —
I fråga om de såsom »anmärkningar» under nu gällande stat upptagna
bestämmelserna har beträffande anmärkningen 2 föreslagits följande
ändrade lydelse.
Anm. 2. Därest föreståndaren, laboratorn eller assistenten åtnjuter
fri bostad eller vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall
avdrag göras å arvodet, för föreståndaren och laboratorn med 500 kronor,
för assistenten med 200 kronor och för vaktmästaren med 250 kronor,
allt för år räknat.
Av utredningen i ärendet har utskottet funnit, att de ifrågasatta
ökningarna i ifrågavarande stat äro behövliga och betingade av anstaltens
utveckling. Ehuru utskottet icke blivit fullt övertygat om att icke åt
serumhästarna skulle kunna utan nämnvärd olägenhet kunna beredas
plats inom veterinärinstitutets lokaler och det för stallrum annorstädes
här ovan beräknade beloppet 500 kronor sålunda möjligen inbesparas,
får utskottet, som i övrigt icke har något att erinra mot förevarande
framställning, hemställa,
att Riksdagen må, med godkännande av i statsrådsprotokollet
framlagt förslag till stat för statens
veterinärbakteriologiska anstalt för år 1914, för uppehållande
av anstaltens verksamhet under samma år å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 38,020
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
99
Vägunderhållet och skjutsväsendet på landet.
87:o) Under punkt 85 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet från 1,150,000 kronor till 1,250,000 kronor eller med
100.000 kronor.
Det för bidrag till vägunderhållet på landet i riksstaten uppförda
förslagsanslag å 1,150,000 kronor iir avsett till gäldande av den enligt
60 § uti lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den
23 oktober 1801 på staten belöpande andelen av kostnaden för vägunderhållet
på landet in. in.
Anslaget utgjorde från år 1895, då väglagen trädde i tillämpning,
600.000 kronor. Det höjdes vid 1906 års riksdag till 1,000,000 kronor
med anledning dels av de i lagen den 20 juni 1905 meddelade förändrade
bestämmelser, som föranledde ökning av statsbidraget, och dels
därav att anslaget redan förut visat sig för lågt. År 1911 höjde Riksdagen
på Kung]. Maj:ts förslag anslagsbeloppet till det nuvarande,
1.150.000 kronor. Utgifterna från anslaget hava emellertid under en
följd av år överstigit det i riksstaten uppförda beloppet och uppgingo
under år 1911 till 1,261,507 kronor. Med anledning härav och då det
knappast finnes någon anledning antaga, att med bibehållande av de
nuvarande bestämmelserna i väglagen, dessa utgifter skola minskas, har
Kungl. Maj:t nu ansett sig böra föreslå höjning av anslaget.
Beträffande utredningen i övrigt i ärendet tillåter sig utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 390 och 391.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren av greve IJamilton väckt motion, nr 54, däri hemställts,
att Riksdagen, utöver det av Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
äskade förslagsanslaget för bidrag till vägunderhåll å landet, måtte
till lindring av väghållningsbesväret på landet för år 1914 anvisa ett
anslag av 1,250,000 kronor att fördelas enligt de grunder, som gälla
för fördelning av nyssnämnda bidrag.
Till stöd för detta förslag har anförts följande:
»De inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga för avgivande
av förslag till revision av väglagen m. fl. i samband därmed stående
frågor, torde härvid hava att jämväl taga i övervägande frågan om en
Bidrag till
vägunderhållet
på
landet.
(ordinarie
anslag.)
[85.]
Motion.
100
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
jämnare och rättvisare fördelning av väghållningsbesväret på landet. I
avbidan på de sakkunniges yttrande, vilket, såsom det är att förvänta,
väl kommer att gå i riktning mot en lindring för de väghållningsskyldige
i den i allmänhet dryga väghållningsbördan, synes emellertid utöver
förenämnda av Kungl. Magt äskade förslagsanslag ett särskilt anslagför
sådant ändamål böra anvisas. Detta anslag anser jag böra sättas
till samma belopp som nyssnämnda förslagsanslag eller 1,250,000 kronor
och fördelas enligt enahanda grunder som gälla för det nu utgående
statsbidraget.»
Ett bifall till förevarande motion förutsätter, enligt utskottets förmenande,
ändring av bestämmelserna i 60 § väglagen angående grunderna
för statsbidragets utgående. Då något förslag till dylik ändring
icke föreligger inom Riksdagen, anser utskottet ifrågavarande motion
icke kunna bifallas. Och då utskottet icke haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med avslag å greve Hamiltons
förevarande motion, höja förslagsanslaget till bidragtill
vägunderhållet på landet från 1,150,000 kronor till
1,250,000 kronor eller med 100,000 kronor.
Kostnad för 88:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning kem
v
äg delning ar. utgkottet.
(extra anslag.)
t86'']
att Riksdagen må, i likhet med vad som skett
för närmast föregående åren, å extra stat för år 1914
anvisa, för bestridande av statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar, såsom förslagsanslag 35,000
kronor.
Understöd åt
synnerligt
betungade
väghållning sdistrikt.
(extra anslag.)
[87.]
S9:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med vad skett under
vart och ett av åren 1907—1913, till understöd åt
synnerligt betungade väghållningsdistrikt, å extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 150,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlutande Nr 1.
101
Fattigvård.
90:o) Under punkt 8<S av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 17,000 kronor, därav
såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård 3,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 393—413.
Då utskottet anser svenska fattigvårdsförbundets verksamhet väl
förtjänt att fortfarande understödjas med statsmedel och utskottet icke
haft något att erinra mot den föreslagna höjningen av det härför erforderliga
anslagsbeloppet, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet
å extra stat för år 1914 anvisa ett
anslag av 17,000 kronor, därav såsom bidrag till ordnande
av konsulentverksamhet för barnavård 3,000
kronor.
Diverse.
91:o) Under punkt 89 har Kungl. Maj:t med förmälan, att inom
jordbruksdepartementet för närvarande påginge utredning angående
ifrågasatt befrielse för vissa kronoarrendatorer från skyldighet att ansvara
för kommunalutskylder, belöpande å skogsmark, som icke inbegripits
i arrendet, föreslagit Riksdagen att i avvaktan på den proposition
i ämnet, som kan komma att avlåtas till Riksdagen, å extra stat
för år 1914 beräkna ett förslagsanslag av 40,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
-
Svenska
fattigvård*- förbandet.
(extra anslag.)
[38-]
Kronoarrendatorers
befrielse
från skyldighet
att ansvara
förvissa
kommunalutskylder.
(extra anslag.)
[89.]
anmäla.
102
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Belöningar 92:o) Under punkt 90 i förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t
^''d&Tnde^ föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att från förslagsanslaget till be°
an löningar för rovdjurs dödande må, på sätt Kungl. Maj:t kan finna skäligt
anslag.) föreskriva, utgå belöningar för dödande av sälhundar med 4 kronor för
[90.] varje dödad sälhund, dels ock höja detta anslag, nu 12,000 kronor, till
38,000 kronor eller med 26,000 kronor.
Den av departementschefen i ärendet lämnade utredningen återfinnes
å sid. 414—420 av statsrådsprotokollet.
utskottet. Då det synes utskottet angeläget att kraftiga åtgärder vidtagas
för dödande av sälhundar, vilka som bekant åstadkomma stor skada å
fisket, och då en internationell överenskommelse mellan Sverige och dess
grannländer i detta syfte torde nödvändiggöra att staten själv ikläder
sig de förbindelser, som följa av avtalet, får utskottet, som i övrigt icke
har något att erinra mot förevarande framställning, hemställa,
att Riksdagen må
a) medgiva, att från förslagsanslaget till belöningar
för rovdjurs dödande må, på sätt Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskriva, utgå belöningar för dödande
av sälhundar med 4 kronor för varje dödad sälhund;
b) höja detta anslag, nu 12,000° kronor, till 38,000
kronor eller med 26,000 kronor.
jordförmsd- 93:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
tingsbyräer hemställer utskottet,
för egnahems
rörelsen.
(extra anslag.) att Riksdagen, i likhet med vad för åren 1912
[91.] och 1913 ägt rum, må till anordnande av jordförmed
lingsbyråer
för egnahemsrörelsen å extra stat för år
1914 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.
Jordbruks
statistiken.
(extra anslag.)
[92.]
94:o) På grund av Kung]. Maj:ts under punkt 92 av huvudtiteln
därom gjorda framställning och under erinran att Riksdagen för innevarande
år för samma ändamål anvisat ett belopp av 25,000 kronor
hemställer utskottet,
att Riksdagen må
a) till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
103
genom lokalundersökningar å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 25,000 kronor;
b) medgiva, att vad vid utgången av år 1913
möjligen icke blivit använt av det för samma år för
ändamålet beviljade anslag må under år 1914 användas
för enahanda ändamål.
95:o) l punkt 93 av förevarande huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 34,000
kronor, att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen
i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar
samt fiskerinäringen, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under
år 1913 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 5,000 kronor.
För innevarande år har av Riksdagen för befrämjande av avsättning
i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess
binäringar samt fiskerinäringen anvisats ett anslag av 24,000 kronor.
Anslaget har tagits i anspråk för uppehållande av dels en mejeriagentoch
lantbrukskonsulentbefattning i England dels ock en lantbrukskonsulentbefattning
i Tyskland, vilka befattningar avlönas med arvode av
9,000 kronor för den förra och 7,000 kronor för den senare befattningen
samt dessutom resekostnads- och expensersättning med 6,000 kronor till
konsulenten i England och 2,000 kronor till konsulenten i Tyskland.
Beträffande den sistnämnde har Kungl. Maj:t nu föreslagit, att anslaget
till resekostnader och expenser matte höjas från 2,000 till 5,000 kronor,
vilken förhöjning skulle utgå från och med innevarande års början.
Beträffande utredningen i övrigt i ärendet tillåter sig utskottet att
hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 424—428.
Befrämjande
av avsättning
i främmande
länder
av alster av
svenska lantbruket
och dess
binäringar
samt fiskerinäringen
.
(extra anslag.)
T93.1
Med hänsyn till det kraftiga uppsving, som Sveriges export av utskottet.
lantmannaprodukter till Tyskland haft att uppvisa under senare åren,
finner utskottet det vara av vikt att även avlöningsförmånerna för den
krävande konsulentbefattningen därstädes tillmätas så, att för denna viktiga
post må kunna förvärvas och bibehållas en dugande och för den
svenska exportens utveckling iutresserad person. Utskottet, som icke har
något att erinra mot förevarande framställning, hemställer fördenskull,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 34,000 kronor att av Kungl. Maj:t användas
till befrämjande av avsättningen i främmande
länder av alster av svenska lantbruket och dess bi
-
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
näringar samt fiskerinäringen, ävensom medgiva, att
Kungl. Maj:t må härav under år 1913 låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna 5,000 kronor.
intematio- 96:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i ämnet och
vruksinltltutet under erinran att Riksdagen för vart och ett av åren 1907—1913 ani
Rom. visat å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för ifrågavarande ändamål,
[94.] får utskottet med hänvisning till departementschefens yttrande i statsrådsprotokollet,
sid. 428 och 429, hemställa,
att Riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t
må under år 1914 till bestridande av kostnaden för
Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet
i Rom använda erforderligt belopp av vad som
vid samma års ingång icke blivit använt av tidigare
för samma ändamål anvisade anslag.
Ersättning 97:o) Kungl. Maj:t har under punkt 95 föreslagit Riksdagen att,
kontant gjorda till betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utförskott.
gifter, anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 214,962 kronor.
(extra anslag.) Dessa utgifter finnas närmare angivna i statsrådsprotokollet å sid.
[95.] 430—432, vartill utskottet tillåter sig hänvisa.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, till betäckande av ovan omförmälda,
av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av
214,962 kronor.
Extra inne- 98:o) Kungl. Maj:t har under punkt 97 föreslagit Riksdagen
tillägg. ipj beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finans
(extra
anslag.» trenden f]en 14 januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg
L J för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet
lydande verk och stater, å extra stat för år 1914
anvisa såsom förslaganslag ett belopp av 5,000 kronor.
Liknande framställningar hava av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande övriga departement, med undantag av
utrikesdepartementet, underlydande verk och stater.
I anledning härav har Riksdagen, jämlikt redan fattade beslut,
för beredande av extra lönetillägg för innevarande år åt en del stats
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
105
tjänstemän och betjänte under 2, 3 och (i huvudtitlarna på extra stat
för år 1914 anvisat särskilda förslagsanslag, att utbetalas enligt de i
ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunder.
1 anledning av Kung!. Maj:ts under ifrågavarande punkt av statsverkspropositionen
gjorda framställning och i överensstämmelse med
vad Riksdagen sålunda beslutat, hemställer utskottet,
att Riksdagen, i överensstämmelse med vad för
innevarande år skett, må, för beredande, i enlighet
med de i statsrådsprotokollet över finansärenden den
14 januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg
för innevarande år åt eu del tjänstemän och betjänte
vid under jordbruksdepartementet lydande verk och
stater, å extra stat för år 1914 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av 5,000 krouor.
99:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för Övriga ordiinnevarande
år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t ""Tgg*-]
icke föreslagit annan förändring, än att till jämnande av huvudtitelns
slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget till
bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,029
kronor med 7 kronor till 32,036 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1914 fastställas till samma belopp som uti
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader må få göras
den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma
kan bliva erforderlig.
Stockholm den 27 februari 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
D. PERSSON i Tällberg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)
14
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Närvarande: herrar Persson, Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén
(utom vid punkt 26), Lindblad (utom vid punkterna 1—18) Pers (utom vid punkterna
9—99), Ericsson, Nilsson i Kabbarp, greve Hamilton, Kronlund, Andersson,
Linders, Hedström (utom vid punkten 62) och Ekerot; ävensom greve Wachtmeister
vid punkterna 1—18, frih. Gyllenstiema vid punkten 26, Jonsson vid punkterna
9—99, och Olausson vid punkten 62.
Reservationer:
Vid punkt 5 (ang. centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet):
av
B. Persson, N. A. Nilsson, It. G. Hamilton och G. A. E.
Kronlund, vilka ansett att utskottet bort hemställa om bifall till Kungl.
Maj:ts förslag oförändrat.
Vid punkt 9 (ang. understöd åt elever vid lantbruksskola m. in.):
av G. L. De Geer och P. Hellström, som ansett att utskottet bort
hemställa,
att Riksdagen med anledning av herrar Iiamiltons
och Ekerots motion må medgiva, att det under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
upptagna anslaget av 70,000 kronor
till understöd åt vissa elever vid lantbruksskola, lantmannaskola,
lanthushållsskola och fast undervisningskurs
för mindre jordbrukare må upptagas såsom förslagsanslag.
av B. G. Hamilton, G. A. E. Kronlund och V. A. Ekerot, vilka
ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till herrar Hamiltons och
Ekerots motion,
samt av B. Persson.
Vid punkt 25 (ang. bevaringspremier för ston av ädelt slag):
av P. Paulson, H. Andersson och V. A. Ekerot, vilka ansett att
utskottet bort hemställa om bifall till den i ämnet väckta motionen, samt
av Aaby A. W. Ericsson och S. Linders.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
107
Vid punkt 2(> (ang. stamboksforing):
av P. Paulson, som ansett att utskottets motivering bort bava
följande lydelse:
»Utskottet inser till fullo, att en rationell stamboksföring är för vårt
lands liästavel av den största betydelse. Beträffande sättet för stamboksföringens
ordnande i ändamål att göra den på bästa sätt gagnande kar
en viss olikhet i uppfattningen gjort sig gällande. Man har å ena sidan
förordat rasstamböcker, omfattande hela riket, och å andra sidan, för det
lokala stamboksarbetet, s. k. länsstamböcker, avseende ett mera begränsat
område. I likhet med departementschefen anser utskottet att det för
närvarande är svårt att avgöra, vilketdera av dessa system i allmänhet taget
får anses vara förmånligast, varför det torde vara lämpligast att icke
nu intaga bestämd ståndpunkt i denna stamboksfråga utan lämna åt
framtiden att utvisa, vilketdera slaget av stambok må anses bäst gagna
hästaveln och därigenom småningom av sig själv bliva förhärskande.
Man kan också tänka sig, att för olika raser och olika orter i ett fall
det ena systemet och i ett annat fall det andra kan befinnas lämpligast.
Under sådana förhållanden bör bidrag av statsmedel kunna beredas
varje verkligt förtjänt stamboksarbete, vare sig det avser rasstamböcker
eller länsstamböcker.
Mot det föreslagna anslagsbeloppet 10,000 kronor, liksom i fråga
om vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit, har utskottet ej någon erinran
att göra.»
samt av J. Gyllenstierna mot utskottets motivering.
Vid punkt 28 (ang. avelscentra för nötboskap):
av H. Andersson, som ansett att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen ville avslå den kungl. propositionen
i vad den avser anslag till förnyad avelscentertävlan
för ayrshiredjur.
av V. A. Ekerot, som ansett att utskottet bort hemställa om bifall
till hans motion i ämnet.
Vid punkt 4å (ang. åtgärder för höjande av det mindre jordbruket):
av A. T. Odelberg, P. Paulson, A. H. Fahlén, E. A. Lindblad,
Aaby A. W. Ericsson och II. Andersson, vilka ansett, att anslaget till
108
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
»övrig undervisning» fortfarande borde utgå med samma belopp som
hittills samt att utskottet följaktligen bort hemställa om anvisande av
ett anslag av allenast 260,000 kronor för höjande av det mindre jordbruket.
Vid punkt 54 (ang. lindring av fraktkostnader för kalk):
av V. A. Ekerot, som ansett att utskottet bort hemställa om bifall
till herr Engqvists i ämnet väckta motion.
Vid punkt 62 (ang. anslag till byggande av fiskehamnar):
av A. T. Odelberg, P. Paulson, A. H. Fahlén, E. A. Lindblad
och Aaby A. TV. Ericsson.
Vid punkt 79 (ang. hyresbidrag till tjänstemännen vid Sveriges
geologiska undersökning):
av D. Persson, A. T. Odelberg, G. L. De Geer, A. Paulson, B. G.
Hamilton och P. Hellström, som ansett, att utskottets yttrande och folkslag
bort hava följande lydelse:
»Utskottet anser i likhet med departementschefen, att eu så omfattande
lönereglering, som av geologiska undersökningens tjänstemän
ifrågasatts, icke lämpligen bör vidtagas utan föregående utredning, helst
av löneregleringskommittén, men att de nämnda tjänstemännens avlöningsförhållanden
för närvarande äro sådana, att ett tillfälligt avlöningsbidrag
med fog kan ifrågasättas att till dem utgå i avvaktan på den
ifrågasatta utredningens resultat. Däremot anser utskottet det icke
lämpligt, att detta avlöningsbidrag skall utgå i form av hyresbidrag.
Det måste nämligen anses mindre väl motiverat att låta det ifrågasatta
avlöningsbidragets storlek bestämmas av de kommunala hyresbidrag,
som Stockholms stad utbetalar till läroverkslektorerna, liksom det ej
heller kan anses lämpligt att fastställa ett tillfälligt lönebidrag till lika
högt eller möjligen högre belopp än det, till vilket lönebeloppet vid den
definitiva löneregleringen kan komma att fastställas. Försiktigheten
torde därföre bjuda att icke sätta det ifrågasatta tillfälliga lönetillägget
högre än till 500 kronor för varje tjänsteman.
Utskottet får därför hemställa,
att Riksdagen må för beredande av tillfälligt lönetillägg
åt tjänstemännen vid Sveriges geologiska under
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
109
sökning med 500 kronor för varje tjänsteman å extra
stat för år 1914 anvisa ett anslag av 5,500 kronor)».
Vid punkt 81 (ang. utredning om torvtillgångarna i södra Sverige):
av A. H. Falilén och E. A. Lindblad, vilka anfört:
Då den av Knngl. Maj:t föreslagna uppskattningen av landets
torvtillgångar skall i huvudsak grundas på den vid försökstaxeringen
av Värmlands skogar tillämpade linjeinventeringsmetoden, men resultatet
av denna försökstaxering ännu icke föreligger slutligen utarbetat och
Riksdagen alltså icke varit i tillfälle att få närmare och direkt kännedom
om vare sig metodens ändamålsenlighet eller de med densammas
användande förenade kostnader; och då någon olägenhet icke kan anses
förenad med ett uppskjutande av nu ifrågasatta inventering av torvtillgångarne
intilldess resultatet av Värmlandstaxeringen kan föreligga
slutligen utarbetat, vilket väl får antagas kunna ske under den allra
närmaste tiden och i varje fall under innevarande år, så hava vi, utan
att underkänna betydelsen av en uppskattning utav landets torvtillgångar,
ansett,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
Vid punkt 87 (ang. bidrag till vägunderhållet på landet):
av It. G. Hamilton.
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Tabell över anslagen under riksstatens
1913 års riksstat anslår:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
Kronor 1 ö. !
i 1
17,000
59,300
z
—
— q
!
i
76,300 —
57,600
—
| |
i
57,600 —
332,000
91,800
588,340
:
—
i
J
1
Departementet.
Departementschefen............................................................................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ....................
Till provisorisk lönereglering för befattningshavande i jordbruks»
avlönande av en kanslisekreterare inom jordbruksdeparte»
arvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet
Lantbruksstyrelsen..................................
Till ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen
Lanthushållningen.
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar....
Lantbruksingenjörer och deras biträden ........................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:
Till lantbruksinstituten m. m. Bestämt anslag:........................
» understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag....................
» understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ................
Till undervisningsmateriell för lantbruksinstitutet vid Ultuna
» undervisningsmateriell för lantbruks- och mejeriinstitutet
» hovbeslagsskolan vid Alnarp ................................................
» bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag
» bestridande av kostnaderna för anordnande vid Alnarp
» anordnande under år 1913 av en föreläsningskurs för
m. fl.............................................................................................
» anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter .
» anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän ....
Bidrag till avlöning åt tolv jordbrukskonsulenter i Dalame och
konsulenter i södra och mellersta Sverige ............................
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
111
nionde huvudtitel. Jordbruksdepartementet.
departementet, förslagsanslag
mentet........................................
m. m.........................................
Förslag till blivande riksstat:
Säger för departementet;
Säger för lantbruksstyrelsen
150,000:
36,000:
vid Alnarp
m. m. vid Alnarp................
av en elektrisk anläggning
lantbrukslärare och kons
Norrland samt åt tolv jordbruks
-
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
_
17,000
—
—
—
59,300
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,860
—
—
—
—
—
5,050
—
-
—
—
—
—
4,000
j
-
—
-
76,300 —
15,910
—
.
57,600
—
—
_
-
-
-
-
13,000
_
—
—
57,600
-
13,000
372,750
_
—
—
—
91,800
603,500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15,500
—
—
—
—
—
—
—
3,000
—
—
—
—
—
—
—
7,000
—
—
—
—
—
—
—
33,100
—
—
—
—
—
—
—
15,500
—
—
—
—
—
-
8,500
_
_
_
—
—
—
—
14,800
—
—
—
—
—
—
—
18,800
—
—
—
—
—
—
—
60,000
—
—
—
—
112
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1913 års riksstat anslår;
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
292,120
30,000!—
Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland
Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta
Till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihus»
beredande av statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets
för utbildande av lärarinnor ....................................................
» beredande av statsbidrag åt fackskolan för huslig ekonomi
rinnor i lanthushållning å skolans lantgård Brogård............
Hästavelns förbättrande: reservationsanslaget ................................
förslagsanslaget: friheter ....................
Till bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge
Åtgärder för inhemska häststammar ........................................
Understödjande av stamboksföring rörande hästar........................
Statsstuteri å Ottenby........................................................................
Bidrag till upprätthållande av avelscentra för nötboskap m. m.
Till främjande av nötboskapsaveln i Norrbottens län ................
» förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar
» förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos
» åtgärder för höjande av landets svinavel................................
» fjäderfäavelns befrämjande........................................................
Bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänna lantbruks
Till
prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten ........................
» fortsatt uppehållande av de vid lantbruksinstitutet vid Ulinstitutet
vid Alnarp inrättade anstalter för provning av
brukets behov ............................................................................
Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
Bidrag till underhåll av en för övre Norrland avsedd kemiskbottens
län...................................................................................
—| Till understöd åt svenska mosskulturföreningen............................
—! » understöd åt frökontrollanstalter ............................................
—1 » åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av
rotfrukter ..................................................................................
—• » anställande av en statskonsulent i fröodling ........................
—| Bidrag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt
— Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket....................
—! » anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket
—| Bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid
—j Till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.........
—j » understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
ländska avdikningsanslaget) ....................................................
J) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
113
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslog
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
O.
Kronor
ö.
Sverige ...........................................
—
18,000
9,000
—
_
-
—
—
hållning ...........................................
—
—
1,500
—
—
—
—
—
lanthushållningsskola vid Rimforsa
8,000
i Uppsala för utbildning av lära-
_
_
5,500
_
603,500
_
218,200
J
................................... 291,050: —
—
—
—
—
—
—
_
.................................... 1,070: —
292,120
—
—
—
—
—
—
_
hingstdepå .......................................
—
—
4,630
—
—
—
—
—
—
—
20,000
—
—
—
—
—
—
—
10,000
—
—
—
—
—
..............................................''..............
—
—
x) 388,550
—
292,120
-
423,180
—
—
—
27,000
5,000
—
—
—
—
bland husdjuren, förslagsanslag ...
50,000
—
—
—
—
—
—
—
nötkreaturen ....................................
—
60,000
—
—
—
—
—
—
—
30,000
—
—
—
—
—
__
—
20,000
—
50,000
—
142,000
-
möten ................................................
-
—
7,500
—
—
—
—
—
—
—
17,500
-
—
—
25,000
—
tuna samt lantbruks- och mejeri- redskap och maskiner för lånt-
21,000
och näringarnas behov...................
—
-
48,000
—
—
—
—
—
växtbiologisk anstalt inom Norr-
13,750
—
—
_
61,750
_
—
—
—
—
—
—
50,000
—
—
—
10,000
—
—
—
—
_
frö utav klöver, gräs och foder-
20,000
_
—
—
6,500
_
—
—
—
vetenskapliga verksamhet ............
—
!) 70,000
—
—
106,500
—
—
_
270,000 —
—
—
-
—
6,500
—
—
—
—
—
mindre jordbruk, förslagsanslag ...
—
—
15,000
_
—
_
291,500
—
—
—
_
—
_
16,000
—
inom Norrland och Dalarna (norr-
_
1,100,000
_
_
Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 10 samt 1 höft.
(Nr 1)
15
114
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
;
1913 års riksstat anslår:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
—
—
''
Till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
land och Dalarna (allmänna avdikningsanslaget) ................
—
— 1
—
—
» vidtagande av åtgärder för tillgodogörande av den i landets
bränntorv, torvströ m. m.........................................................
—
—
—
—
» anställande av en förste och en andra torvingenjör samt
—
—
—
—
» upprätthållande av en torvskola ...........................................
25,000
j —
—
—
Befrämjande av husslöjden...............................................................
—
—
—
—
Till anställande av en andre instruktör i husslöjd och personligt
Jonas Wallander ........................................................................
—
—,
—
—
» lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av
jordbrukets behov, förslagsanslag ............................................
—
1_
1,359,260
1
Fiskeriväsendet.
111,000
Fiskerinäringens understöd................................................................
Bidrag till anordnande av undervisningskurser i navigation m. m.
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening............................
» utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de
» underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydro-gra
de
Sverige omgivande haven....................................................
* försäkring av fartyget Skagerak ............................................
» bestridande av underhålls- och driftkostnader för det
byggda fartyg Eystrasalt .......................................................
» stationerande vintertid av ett armerat ångfartyg vid rikets
ning och skydd vid fiskets bedrivande....................................
» bestridande av kostnader för utförande av vissa fiske»
kronans laxfiske i Torne älv m. m.........................................
Skogsväsendet.
Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet
Till anställande av extra lärarkrafter vid skogsinstitutet
» nybyggnad m. m. för statens skogsförsöksanstalt.....
» skogsodlingens befrämjande...........................................
0 Av Kung). Maja föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
115
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
inom andra delar av riket än Norr-
450,000
_
_
1,550,000
torvmossar befintliga tillgång på
5,000!
_
_
tre torvassistenter ........................
1
-,
25,000
7,000,
_!
1
—
37,000
— i
ålderstillägg till andre instruktören
25,000
— 1
3,500,
:
25,000
_
3,500
:
kalk, kalkstensmjöl och märgel för
_
_
1
_
380,000
Säger för lanthushållningen
—
— |
— i
-
1,435,170
—
3,325,630
—
för bohuslänska fiskare ................
Sverige omgivande haven ............
fisk-biologiska undersökningar av
26,100
41,800
—
111,000
__
1,400
18,500
i
|
—
—
5,200
—
—
—
73,100
—
för fiskeriadministrationens behov
8,500
kuster för åstadkommande av ord-
_
33,000
_
hamnar m. m.................................
__
__
_
_
464,000
| —
—
—
_
_
; —
*) 30,000
—
Säger för fiskeriväsendet
—
_
—
111,000
—
628,500
1-
212,100
8,000
53,650
100,000
_
—
j—
1
L
i_
i_
j
i 1
l
! i
i
116
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av
Till kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra delarna
Lantmäteri väsendet.
Landtmäteristaten................................................................................
Till landtmäteriundervisningen ........................................................
» bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätarne
slag................................................................................................
» fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäteri»
uppläggande av nytt registratur och arkivens ordnande vid
» inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen........
» anskatfande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av
tillhörande handlingar ................................................................
Skiften och avvittringar, förslagsanslag ........................................
Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag................................
Rikets allmänna kartverk.
Avlöningar, bestämt anslag................................................................
Alderstillägg, förslagsanslag ............................................................
Kartarbeten, m. m., reservationsanslag............................................
Till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets all
-
Geologiska och hydrografiska undersökningar.
Sveriges geologiska undersökning....................................................
Till bestridande av kostnaderna för Sveriges geologiska undergivande
av de på nämnda institutions undersökningar grun
Expenser
till Sveriges geologiska undersökning............................
Till utredning rörande storleken och beskaffenheten av torv»
upprättande av en förteckning över staten tillhöriga torv
Hydrografiska
byrån ........................................................................
Till uppehållande av verksamheten vid hydrografiska byrån samt
giska specialundersökningar ....................................................
Säger för geologiska
J) Av Kungl. Maja föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
1913 års riksstat anslår;
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
_
I
—
“
—
—
—
—
536,400
—
—
—
—,
—
-
_
63.000
50.000
-
649,400
—j
340,800
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
340,800
—
80,200
—
—
—
—;
_
—
—
— 1
—
—
—
—
—
—
....
—
-
—
—
— i
,
80,200
-
—
—
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
117
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
skogs vårdsstyrelsernas verksamhet
—
—
67,500
—
212,100
__
229,150
af landet ........................................
_
-
-
_
—
7,500
|
Häger för skogsväsendet
—
—
—
212,100
-
236,650
1
536,400
—
—
36,300
—
—
—
—
—
företagna tjänsteresor, förslagsan-
—
—
30,000
—
—
—
kontoren i länen ...........................
—
—
20,000
—
—
—
lantmäterikontoren ........................
—
—
18,000
—
—
—
—
—
—
5,000
—
—
—
—
— 1
kopior utav vissa skifteskartor med
-
—
9,000
—
536,400
--
118,300
_;
—
—
—
—
63,000
—
—
—
—
_
—
50,000
—
—
—!
Säger för lantmäteriväsendet
—
-
—
649,400
—
118,300
—
167,920
—
—
—
—
28,580
—
—
—
-,
—
—
144,300
—
—
_
—
_
—
manna kartverks behov ................
—
-
3,000
-
340,800
3,000
Säger för rikets allmänna kartverk
340,800
—
3,000| -
80,200
söknings fältarbeten och för ut-
dåde kartor m. m.........................
—
-
36,000
—
—-
—
—
—
—
8,000
—
—
tillgångarna i Södra Sverige ........
—
15,000
—
—
—
—
—
mossar i Svea- och Götaland m. ni.
—
3,000
—
80,200
62,000
_1
J) 48,500
—
—
—
—
—
—
—
för verkställande av hydrogeolo-
—
22,500
-
48,500
—
22,500
och hydrografiska undersökningar; —
—
—
...
128,700
_
84,500
118
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
1913 års riksstat anslår:
Ordinarie
Ordinarie
anslag
anslag
Kronor
ö-;
Kronor
ö.
Veterinärväsendet.
86,200;
_i
—
_
Veterinärundervisningen ..................................................................
__
—
—
_
Till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet...................
—
—
» uppehållande av statens veterinärbakteriologiska anstalts
86,500
—
—
Länsveterinärer och veterinärstipendiater, bestämt anslag............
146,000
—
—
—
Distriktveterinärers avlönande, förslagsanslag................................
318,700
"1
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
1,150,000
—
_
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ....................
—
Till bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdel-
—
—
—
—
» understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt........
379
—
—
Färjor och färjkarlar: bestämt anslag ............................................
förslagsanslag: friheter ............................
250,000
—
—
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ............................
19,129
—
_
-
Gästgivares friheter: bestämt anslag ............................................
—
—
—
—
förslagsanslag: friheter................................
|
—
—
—
ersättningar........................
1,419,508
Fattigvård.
9,564
—
Fattigvården i Stockholm och landsorten........................................
260,000
—
—
—
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ........................................
—
Svenska lätt igvärdsförbundet............................................................
.
269,564
—
Diverse.
100,000
—
—
—
Ålderstillägg, förslagsanslag ...........................................................
4,500
—
—
—
Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag ............................
Kronoarrendatorers befrielse från skyldighet att ansvara för
—
—
—
—
anslag ............................................................................................
12,000
—
—
Till belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ....................
—
—
—
» anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
—
-
—
—
» insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokal-
—
_
—
—
» befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster
binäringar samt fiskerinäringen ........................................
—
—
—
» betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis be-
100,000
—
—
| —
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............................
60,000
—
—
Skrivmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag............
10,000
--
—
Extra utgifter, reservationsanslag ..................................................
—
—
''-
Till beredande av extra lönetillägg för år 1913 åt vissa tjänste-
bruksdepartementet lydande verk och stater, förslags-
32,029
1—
318,529
—
Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................................
i
_
—
5,212,961 —
l) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
119
förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
|
anslag
anslag
Kronor
0.
Kronor
ö.
K ronor
ö.
Kronor
ö.
191,950
_
_
_
—
—
—
—
'') 37,400
—
—
—
—
verksamhet........................................
—
—
38,020
191,950
—
75,420
86,500
—
—
—
—
—
-
146,000
—
—
—
232,500
—
—
Säger för veterinärväsendet
—
-
—
—
424,450
—
75,420
—
1,250,000
_
_
ningar, förslagsanslag ....................
—
35,000
—
—
—
—
—
—
150,000
—
1,250,000
—
185,000
—
354
—
—
—
—
—
25
—
379
—
—
—
—
—
—
—
250,000
—
—
—
10,830
—
—
—
—
—
—
—
6,635
—
_
—
—
—
—
1,604
-
—
—
19,129
—
—
_
Säger för vägunderhållet m. m.
—
-
—
_
1,519,508
—
185,000
—
_
_
_
9,564
_
—
—
—
260,000
—
—
—
-
-
—
~
—
—
17,000
—
Säger för fattigvård
269,564
-| 17,000
—
_
_
_
100,000
—
_
—
_
—
—
4,500
—
—
—
vissa kommunalutskylder, förslags-
—
—
—
—
—
-
J) 40,000
—
—
—
—
—
38,000
—
—
—
—
—
—
—
—
20,000
—
undersökningar ...............................
—
—
—
—
—
—
25,000
av svenska lantbruket och dess
—
—
—
—
—
—
34,000
—
stridda utgifter................................
—
—
—
—
—
-
214,962
—
—
—
—
—
100,000
—
—
—
—
_
—
60,000
—
—
—
—
—
_
—
10,000
—
—
—
män och betjänte vid under jord-
anslag................................................
—
—
-
—
-
5,000
__
—
—
—
32.036
—
—
Säger för diverse
—
-
—
—
344,536
—
338,962
—
Summa
_
—
—
—
5,569,128
—
5,041,872
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1913:9 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
- Rskr. 1913:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag till byggande av fiskehamnar. s. 1 i texten