Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1928-04-13 · 196 sidor, varav 186 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 186 av 196 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:8, Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1928 kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Arkiv, bibliotek och museer.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har Kungl.

Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet

med oförändrat belopp, 167,800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en i andra kammaren

av herr C. Lindskog väckt motion (II: 148), däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i

Uppsala och Lund samt med dem likställda befattningshavare i kungl. biblioteket

och riksarkivet placeras i lönegrad B 23.

I avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen.

Då ifrågavarande motion avser ett antal vid olika institutioner knutna

befattningshavare, bland vilka andre arkivarierna och registratorn i riksarkivet

jämväl äro inbegripna, har utskottet ansett sig redan nu böra till behandling

upptaga det av motionären väckta förslaget i dess helhet.

De befattningshavare, i fråga om vilkas löneplacering motionären, så vitt

av motiven till motionen framgår, i främsta rummet påyrkar en rättelse,

äro andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund.

Det otillfredsställande i dessas löneplacering framstode enligt motionärens

mening klart och tydligt, om man jämförde dem med framför allt de befattningshavare

vid ifrågavarande bibliotek, vilka i lönehänseende stode närmast

under''andre bibliotekarierna, nämligen amanuenserna. Dessa sistnämnda

åtnjöte med sina fasta arvoden en avlöning per tjänstgöringstimme, som

överstege andre bibliotekariernas motsvarande avlöning. För andre biblio
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 8 häft. (Nr 8.) 1

Det ordinarie

förslagsanslaget

till

riksarkivet

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande

av expedition

i

arkivlokalerna

vid

Östermalmsgatan.

[!•]*

Uppförande

av arkivbyggnad

i

Norrland.

[2.]

Det ordinarie

anslaget till

kungl. biblioteket

jämte

en i ämnet

väckt motion.

tekarie utgör nämligen den dagliga tjänstgöringstiden 7 timmar och för

biblioteksamanuens på grund av särskilda förhållanden 5 timmar.

Utskottet vill för sin del ingalunda förneka, att en bristande överensstämmelse

råder i fråga om avlönings- och tjänstgöringsförhållanden för nu

ifrågavarande kategorier bibliotekstjänstemän. Detta förhållande synes

dock icke i och för sig vara av den beskaffenhet, att det bör tagas till intäkt

för en lönereglering av det slag, som nu ifrågasättes. Då vidare universiteten

och dess institutioner så sent som år 1925 efter en omfattande

och ingående utredning erhållit sin lönereglering och då dessutom ett bifall

till motionen är av beskaffenhet att kunna medföra vittgående konsekvenser,

vilka nu ej kunna överblickas, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka

motionärens förslag, i vad detta avser andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken.

Härav följer ock, att utskottet avstyrker motionärens yrkande, vad

angår de av honom angivna, med andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken

likställda befattningshavare i kungl. biblioteket och riksarkivet,

d. v. s. i sistnämnda ämbetsverk andre arkivarierna och registratorn och i

kungl. biblioteket andre bibliotekarierna.

Utskottet hemställer alltså nu,

att riksdagen må, med avslag å herr Lindskogs ovanberörda

motion (II: 148), i vad den avser uppflyttning till

lönegrad B 23 av andre arkivarierna och registratorn i riksarkivet,

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet

med oförändrat belopp, 167,800 kronor.

2:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4

januari 1928, under punkt 1 föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets

nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 4,000 kronor.

3:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 2) föreslagit riksdagen i fråga

om uppförande av arkivbyggnad i Norrland, kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat

för riksdagen

anmäla.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret

1928—1929 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket

med oförändrat belopp 248,200 kronor.

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 3

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkt

1 omförmälda, inom andra kammaren av herr C. Lindskog väckta motionen

(II: 148), däruti hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta att med

andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund likställda

befattningshavare vid kungl. biblioteket placeras i lönegrad B 23.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 1 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å herr Lindskogs berörda

motion (II: 148), i vad densamma avser uppflyttning till

lönegrad B 23 av andre bibliotekarierna vid kungl. biblioteket,

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket

med oförändrat belopp, 248,200 kronor.

5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

11,000 kronor.

6:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket,

enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 29,000

kronor.

7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges

offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 42:a

årgång, omfattande år 1927, samt för påbörjande av redigeringen

för accessionskatalogens 43:e årgång, omfattande

år 1928, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter;

b) ,till redigering av ett tioårsregister till nämnda acces

sionskatalogs 31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—

1925, bevilja ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Ökning av

kungl. biblio

tekets arbets

krafter.

[3.]

Katalogiseringsarbeten

vid kungl.

biblioteket.

[4.]

Gemensam

accessionskatalog

för

Sveriges

offentliga

bibliotek

samt tioårsregister

till

densamma.

[5.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp och

bokbindning

för kungl.

biblioteket.

[6.J

Förstärkning

av reservationsanslaget

till bokinköp,

inbindning

och vissa expenser

m. m.

för stifts- och

landsbiblioteket

i Linköping.

[7-]

Pedagogiska

biblioteket i

Stockholm

[8.

jämte en i

ämnet väckt

motion.

8:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bokinköp och bokbindning för kungl.

biblioteket för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa:

a) till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och

landsbiblioteket i Linköping ett extra anslag av 2,000 kronor;

b) till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett

extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor, att utgå under de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 8—9 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar I. Pauli och Oscar Olsson väckt motion (I: 91), i vilken

hemställts, att riksdagen måtte till pedagogiska biblioteket i Stockholm för

budgetåret 1928—1929 bevilja ett anslag av 7,400 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande till pedagogiska biblioteket av

anslag till enahanda belopp, som utgår för innevarande budgetår. Den motions

vis påyrkade förhöjningen står i överensstämmelse med det förslag,

som i ämnet avgivits av styrelsen för ifrågavarande bibliotek.

Utskottet vill ingalunda förneka, att den motionsvis ifrågasatta förhöjningen

av anslaget till pedagogiska biblioteket kan synas önskvärd, men

då densamma varit föremål för prövning från Kungl. Maj:ts sida och

Kungl. Maj:t funnit sig böra föreslå anslagets bibehållande vid nu utgående

belopp, anser utskottet sig sakna anledning frångå den uppfattning, som

härutinnan av Kungl. Maj:t gjorts gällande, och hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Paulis och Oscar Olssons ovanberörda

motion (1:91), i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, såsom bidrag till uppehållande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk

bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till inlösen av levande

svenska konstnärers arbeten, därstädes i stället uppföra ett ordinarie reservationsanslag

under rubrik: inlösen av svenska konstnärers arbeten å 25,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 11—13 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en vidgad ram för anslagets användning i

så måtto, att, efter vad departementschefen anför, anslaget skulle få disponeras

till inlösen ej endast såsom nu av arbeten av levande svenska konstnärer

utan även av arbeten av sådana svenska konstnärer, som avlidit inom

högst 5 år, innan förslag om deras arbetens förvärvande till museet

framställts hos Kungl. Maj:t. Någon ändring i fråga om anslagsbeloppet

är icke ifrågasatt.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

förty,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det

ordinarie reservationsanslaget till inlösen av levande svenska

konstnärers arbeten, därstädes i stället uppföra ett ordinarie

reservationsanslag under rubrik: inlösen av svenska konstnärers

arbeten å 25,000 kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att

dels medgiva att från och med budgetåret 1928—1929 nationalmuseets

kostnader för renhållning och städning, för skrivmaterialier och papper, för

inbindning av arkivalier och handlingar, administrativt referensbibliotek, tidningar

och urklipp samt annonsering samt för inköp och underhåll av möbler

må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det för nationalmuseum upptagna

ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas vård och underhåll

Skandinaviske

bibliotekarien

vid S:te

Geneviévebiblioteket

i

Paris.

[9.]

Inlösen av

levande

svenska

konstnärers

arbeten.

[10.]

Samlingarnas

vid nationalmuseum

vård och

underhåll.

[11.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid nationalmuseet.

12.

samt expenser å 11,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie reservationsanslag

under titel: »samlingarnas vård och underhåll» å 11,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 13—20 i statsrådsprotokollet.

Riksdagen har för budgetåret 1926—1927 uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till samlingarnas vård och underhåll samt expenser med oförändrat

belopp, 11,000 kronor, samt anvisat till förstärkning av nämnda

reservationsanslag för samma budgetår ett extra anslag av 5,000 kronor.

Enahanda förstärkningsanslag har beviljats för budgetåret 1927—-1928.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär dels upphörande av omförmälda

extra anslag, dels ock avlyftande från det ordinarie anslaget av kostnaderna

för expenser och dylikt, vilka sistnämnda kostnader av statskontoret beräknats

till närmare 8,000 kronor.

Utskottet] har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) medgiva att från och med budgetåret 1928—1929

nationalmuseets kostnader för renhållning och städning, för

skrivmaterialier och papper, för inbindning av arkivalier

och handlingar, administrativt referensbibliotek, tidningar

och urklipp samt annonsering samt för inköp och underhåll

av möbler må utgå från det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m.,

b) med uteslutande ur riksstaten av det för nationalmuseum

upptagna ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas

vård och underhåll samt expenser å 11,000 kronor,

därstädes uppföra ett ordinarie reservationsanslag under titel:

»samlingarnas vård och underhåll» å 11,000 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 12,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 20—30 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten är för nationalmuseum bland annat uppfört ett ordinarie förslagsanslag

å 154,200 kronor. I detta förslagsanslag ingår en anslagspost å 39,200

kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Till förstärkning

av arbetskrafterna vid avdelningen för slottssamlingar och deponerade

konstverk utgår dessutom ett extra anslag av 7,500 kronor, varav bestrides dels

avlöning till en amanuens med full tjänstgöring, uppgående enligt löneklass

18 i den för extra ordinarie tjänstemän gällande löneskalan till 5,304 kronor,

dels ock avlöning till ett skrivbiträde med lön enligt löneklass 3 av samma

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 7

löneskala, uppgående till 2,208 kronor, alltså 7,512 kronor eller avrundat

7,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser eu ökning av den extra personalen

genom anslag till arvoden åt ännu en halvtidsamanuens och ytterligare

ett kvinnligt biträde. Med beräkning av ett arvode enligt 17:e löneklassen

åt den förstnämnde och ett dylikt enligt 7:e löneklassen åt det

kvinnliga biträdet skulle den årliga kostnaden för dessa arbetskrafter belöpa

sig till 5,298 kronor eller avrundat 5,300 kronor. Detta anslagsbelopp skulle

vidare sammanslås med ovannämnda extra anslag å 7,500 kronor.

Utskottet, som funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna vid

nationalmuseet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 12,800 kronor.

15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av kostnader, som äro förenade

med genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,

föreläsningar och konstpropaganda, anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

5,000 kronor.

16:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,

som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,500 kronor.

17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom extra reservationsanslag för budgetåret

1928—1929 anvisa

a) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor;

b) till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar

av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad

av äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa

samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

18:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till konserveringsarbeten för statens tavel
-

National
museets
vandrings
utställningar.

[13.]

Försäkring

och transport

av konstföremål.

[14.]

Konservering

av handteckningsoch

gravyrsamlingarna

i nationalmuseum.

[15.]

Konservering

av vissa

statens tavelsamlingar.

[16.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inredning av

tjänsterum i

nationalmuseibyggnaden

m. m.

[17.]

Ny värmeledning

och införande

av

elektrisk belysning

i nationalmuseibyggnaden

m. m.

[18.]

Avlöningar

till ickeordinarie

befattningshavare

vid

livrustkammaren

m. m.

[19.]

samlingar å Gripsholms, Drottningholms och Ulriksdals slott

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma.

19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till inredning

av arbetsrum för tjänstemän i nationalmuseet i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsberäkningar ävensom

till bestridande av kostnaderna för de genom omförmälda inredningsarbeten

föranledda transporter av konstföremål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra reservationsanslag av 7,450 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 36—39 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak en förändring av utställningsrummet

för germansk renässans till tjänstelokaler för museichefen jämte

kansli, under det att de härför nu upplåtna rummen skulle disponeras av

depositionsavdelningen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till inredning av arbetsrum för tjänstemän

i nationalmuseet i huvudsaklig överensstämmelse med

i ärendet företedda ritningar och kostnadsberäkningar ävensom

till bestridande av kostnaderna för de genom omförmälda

inredningsarbeten föranledda transporter av konstföremål

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 7,450 kronor.

20:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 18) föreslagit riksdagen om

ny värmeledningsanläggning samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation

i nationalmuseibyggnaden kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

21 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa

dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Kungl. Maj-t angivna

grunder;

dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra

reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som Kungl. Maj:t

kan finna skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 47—50 i statsrådsprotokollet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare utgår för innevarande

budgetår med samma belopp, som nu äskas.

Till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar har för innevarande

budgetår beviljats ett extra reservationsanslag av 22,100 kronor. De

av föreståndaren för livrustkammaren nu framställda kraven på ökade anslag

till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar avse dels en

allt framgent beräknad ökning av 2,700 kronor till konservering och fotografering,

dels vissa engångsanslag, å tillhopa 6,500 kronor, varav dock

3,000 kronor eventuellt kunna beräknas för ett följande år. Dessa krav

hava av departementschefen begränsats till 1,900 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl.* Maj:ts förslag, hemställer

förty,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid

livrustkammaren ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå

efter av Kungl. Maj:t angivna grunder;

b) till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar

ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor, att utgå efter

grunder, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för täckande

av kostnaderna för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 51—52 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Majrts förslag avser beredande av medel för förhyrande av lokaler

för livrustkammarens konserveringsarbeten, för vilka plats ej kunnat

beredas inom nordiska museets byggnad.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

att riksdagen må för täckande av kostnaderna för förhyrande

av ökade lokaler för livrustkammaren för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500

kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. för naturhistoriska riksmuseet med oförändrat

belopp, 229,450 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar P. Magnuson

och B. Wagnsson (1:92) och den andra inom andra kammaren av herr

Ökade lokaler

för livrustkammaren.

[20.]

Ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar

m. m. vid

naturhistoriska

riksmuseet

jämte en

i ämnet väckt

motion.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

J. H. Blomquist m. fl. (II: 145), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta att i årets ordinarie stat för riksmuseets etnografiska samlingar upptaga

en ordinarie befattning som preparator samt bevilja anslag härtill.

I avseende å de av motionärerna för ifrågavarande förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen 1:92.

Bland vetenskapsakademiens anslagsäskanden till 1928 års riksdag ingick

även ett förslag om inrättande av en preparatorsbefattning vid naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning, vilket förslag nu upptagits i ovanberörda

motioner. Frågan har sålunda av Kungl. Maj:t prövats, men icke

befunnits vara av beskaffenhet att böra föranleda framställning till innevarande

riksdag. Vid‘nu angivna förhållande och då utskottet icke anser sig

böra på enskilda motioner grunda ett tillstyrkande av den föreslagna befattningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å herrar Magnusons och

Wagnssons samt herr Blomquists m. fl. ovanberörda motioner

(1:92 och 11:145), uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. för naturhistoriska riksmuseet med

oförändrat belopp, 229,450 kronor.

Arbetsbiträde

vid

riksmuseets

paleozoologiska

avdelning.

[21.]

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

Arbetsbiträde

vid

riksmuseets

etnografiska

avdelning.

[22.]

25:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 2,400 kronor.

Vetenskapligt

biträde

för bearbetning

av vissa

samlingar å

riksmuseets

evertebratavdelning.

[23.]

26:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av

vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 4,000 kronor.

Särskilt arvode

åt en

vaktmästare

vid riksmu
-

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) hemställler utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till inköp för

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och

museiskåp anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 54—56 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för budgetåret 1927—1928 3,000 kronor. Från museimyndigheternas

sida har hemställts om ett anslag för ändamålet av sammanlagt

7,192 kronor, vilket krav av departementschefen begränsats till

5.000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

att riksdagen må till inköp för naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

29:o) Sedan 1927 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag beviljat till förvärv och kemisk analys av mineral från Långbans

gruva i Värmland ett belopp av 6,000 kronor samt anvisat därav för

budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag 2,000 kronor, har nu

Kungl. Maj:t (punkt 26) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp,

6.000 kronor, för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa

2,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1927 års riksdag till förvärv

och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i

Värmland beviljade beloppet av 6,000 kronor för budgetåret

1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa 2,000

kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till ordnande

och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa samlingar inom naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 57—60 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts hemställan anvisade 1927 års riksdag att

till ordnande och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa sam
-

seet, tillika

trädgårdsskötare.

[24.]

Instrument

och museiskåp

för

paleozoologiska

avdelningen.

[25.]

Förvärv och

kemisk analys

av mineral

från

Långbans

gruva i

Värmland.

[26.]

Ordnande

och preparering

av vissa

samlingar

inom riksmuseets

botaniska

avdelning

in. m.

[27.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arbetsbiträde

vid

naturhistoriska

riksmuseets

botaniska

avdelning.

[28.]

lingar inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret

1927— 1928 ett extra anslag av 4,000 kronor, att utgå enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t kunde finna skäligt meddela. Sedan därefter vetenskapsakademien

avgivit förslag till fördelning av nämnda anslag, föreskrev

Kungl. Maj:t genom beslut den 20 maj 1927, att av anslaget 2,500 kronor

skulle användas till anskaffande av sju stycken nya herbarieskåp och 1,500

kronor till ordnande och preparering av vissa samlingar av herbarieväxter

från Västindien.

Vetenskapsakademien har nu hemställt om förslag till 1928 års riksdag

att dels för ordnande och preparering av botaniska avdelningens samlingar

av arktiska lavar och av herbarieväxter från Västindien anvisa för de förra

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 4,000 kronor, för de senare

ett extra anslag av 13,500 kronor, fördelat på fem år, därav för budgetåret

1928— 1929 2,700 kronor; alltså tillsammans för budgetåret 1928—1929

6,700 kronor, dels och till anskaffande av nya herbarieskåp för botaniska avdelningen

anvisa ett extra reservationsanslag av 15,720 kronor, fördelat på

fyra år, därav för budgetåret 1928—1929 3,930 kronor.

Departementschefen har begränsat sig till att för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1928—1929 föreslå ett klumpanslag av 7,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, än

att det av Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslaget för överskådlighetens

skull bör uppdelas på två särskilda anslag, vilka lämpligen torde

böra fastställas till respektive 4,000 och 3,000 kronor, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa,

a) till ordnande och preparering av vissa samlingar

inom naturhistoriska riksmuseets, botaniska avdelning ett

extra anslag av 4,000 kronor;

b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning

ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde

m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt

de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 60—64 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts ''förslag avser att i någon mån avhjälpa den tyngande

arbetsbalansen å naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning på sådant

sätt, att avdelningens vaktmästare skulle för att kunna helt ägna sig åt

speciella arbetsuppgifter beredas ledighet från sin ordinarie tjänst och härvid

med bibehållen lön åtnjuta särskild ersättning av 800 kronor. Kostnaderna

för erforderlig vikarie beräknas till 2,200 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 13

Utskottet, som icke liar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de

närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan linna skäl meddela.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) och under hänvisning

till utredningen i ämnet (sid. 64—65 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till inköp av mikrotomer för vedanatomiska

undersökningar på lignitmaterial av fossila växter vid

naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska avdelning för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,750 kronor.

33:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) och under

hänvisning till utredningen i ämnet (sid. 65—66 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till anskaffande av nya skåp m. m. för

naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning bevilja

ett belopp av 20,000 kronor samt därav för budgetåret 1928

—1929 anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

34:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppvärmning m. m. för vissa av etnografiska

avdelningen disponerade provisoriska lokaler för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,810 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till inredande

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

av en kokvrå m. m. i portvaktsbostaden vid naturhistoriska

riksmuseet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 5,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 67—68 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har väl funnit kostnadsberäkningarna för ifrågavarande omändringar

väl höga, men har likväl ej velat motsätta sig bifall till Kungl.

Maj:ts förslag. Dock förutsätter utskottet, att vid arbetenas utförande största

möjliga sparsamhet varder iakttagen.

Utskottet hemställer alltså,

Inköp av mikrotomer

för

riksmuseets

paleobotaniska

avdelning.

[29.]

Anskaffande

av nya skåp

m. in. för

riksmuseets

entomologiska

avdelning.

[30.]

Uppvärmning

m. m. av

vissa lokaler

för etnografiska

avdelningen.

[31.]

Inredning av

en kokvrå m.

m. i portvaktsbostaden

vid

naturhistoriska

riksmuseet.

[32.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till expenser

m. m.

för naturhistoriska

riksmuseet.

[33.]

Nordiska

museet.

[34.]

att riksdagen må till inredande i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

av en kokvrå m. m. i portvaktsbostaden vid naturhistoriska

riksmuseet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 5,400 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar

m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati

som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser

samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå

med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 68—70 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1927—-1928 har riksdagen anvisat dels 9,000 kronor för

täckande av en å ifrågavarande expensanslag motsedd brist för budgetåret

1926—1927, dels ock 14,000 kronor såsom förstärkningsanslag för budgetåret

1927—1928. Genom beslut den 20 maj 1927 ställde Kungl. Maj.t de

anvisade anslagen till vetenskapsakademiens förfogande, och skulle av sistnämnda

anslag 9,000 kronor avse avdelningarna vid Frescati och 5,000

kronor etnografiska avdelningen, dock att, därest å någotdera av dessa

belopp överskott uppstode, detsamma finge, i händelse sådant visade sig

erforderligt, av akademien användas för annan museets avdelning än den,

vederbörande anslagsbelopp vore avsett att tillgodose.

Av det nu ifrågasatta anslaget beräknas 14,000 kronor för avdelningarna

vid Frescati och 5,000 kronor för etnografiska avdelningen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av såväl den i naturhistoriska

riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. in.

ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten

till expenser samt till vård, underhåll och förkovran

av etnografiska avdelningen för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra- anslag av 19,000 kronor att utgå

med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

37:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nordiska museet anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 115,450 kronor,

att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl.

Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess

bestämmande användas till museets ändamål.

38:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 35) föreslagit riksdagen i fråga

om tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande för tiden 1 juli 1928—30

juni 1929 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid nordiska museet med av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari

1928, punkt 36, angivna belopp anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 3,600 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att för beredande

under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av dyrtidstillägg åt nordiska museets

personal med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen,

å Skansen för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

44,000 kronor att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,

som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande

tid åt befattningshavare i statens nyreglerade verk, och enligt de närmare

bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Beträffande vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriska

museet i Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 25,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet

till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden

vid museet.

Utredningen återfinnes å sid. 74 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr K. von Geijer

Tillfällig

löneförbättring

åt

nordiska

museets

personal.

[35.]

Tillfälliga

lönetillägg

åt vissa vaktmästare

m. fl.

vid nordiska

museet.

[36.]

Dyrtidstillägg

åt

nordiska

museets

personal.

[37.]

Kulturhistoriska

museet

i Lund jämte

två i ämnet

väckta motioner.

[38.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Musik
historiska
museet.

[39.]

m. fl. (I: 100) och den andra inom andra kammaren av herr V. Rydén m. fl.

(II: 143), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till kulturhistoriska

föreningen för Södra Sverige i Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 30,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

skäligt föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för att

användas till kulturhistoriska museets förvaltningsomkostnader och i främsta

rummet till avlöning av vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden

vid museet.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen hänvisas

till motionen I: 100 jämte den vid densamma fogade bilagan.

Anslaget till ifrågavarande museum utgick under åren 1919—1921 med

ett årligt belopp av 25,000 kronor. Med hänsyn emellertid till föreningens

bekymmersamma ekonomiska ställning höjdes anslaget för år 1922 till

30,000 kronor, men bestämdes för budgetåret 1923—1924 åter till 25,000

kronor. Alltsedan dess har anslaget utgått med 25,000 kronor för budgetår

räknat.

I betraktande av museets stora utveckling under senare år, vilken påkallar

en ökad omvårdnad av dess samlingar, och med hänsyn till planerade

stora nydaningsarbeten i avseende å museets lokaler och utrymmen,

finner utskottet starka skäl tala till förmån för ett något högre anslag än

vad Kungl. Maj:ts förslag innebär. Utskottet vill alltså förorda vadi ovanberörda

motioner föreslagits.

Hittills föreskrivna villkor för anslagets utgående synas utskottet alltjämt

böra uppställas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr von Geijers m. fl. och herr Rydéns

m. fl. ovanberörda motioner (I: 100 och II: 143), till kulturhistoriska

museet i Lund anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 30,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen

för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för

att användas för museets förvaltningsomkostnader och i

främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt

utbildade biträden vid museet.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

43:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 3,000 kronor att på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

Svenska

skolmuseet.

[40.)

Kyrkliga ändamål.

44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att höja det ordi- Ersättning

narie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,520,500 för,Prästerkronor,

med 16,200 kronor till 4,536,700 kronor. tionde?

Utredningen återfinnes å sid. 77—78 i statsrådsprotokollet. [41.]

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om

ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då

den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del

av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka

å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket

indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1928 års statsverksproposition

upptagits med ett från 2,493,000 kronor till 2,363,000 kronor minskat

belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,520,500 kronor,

med 16,200 kronor till 4,536,700 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring

i främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 30,000 kronor, med

15,000 kronor till 45,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 78—79 i statsrådsprotokollet.

En tendens till ökning av utgifterna under ifrågavarande anslag har

under senare åren gjort sig märkbar, och anslaget har betydligt överskridits.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 8 häft. (Nr 8.) 2

Ersättning åt

vissa församlingar

till

följd av lindring

i främmande

trosbekännares

skattskyldighet.

[42.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet, nu 30,000 kronor,

med 15,000 kronor till 45,000 kronor.

Pastor vid

svenska

Sofiaförsamlingen

i

Paris.

[43.]

46:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur riksstaten av det ordinarie anslaget till svenska kyrkan i Paris,

därstädes i stället uppföra ett ordinarie anslag under rubrik: Pastor vid

svenska Sofiaförsamlingen i Paris, å 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 79—81 i statsrådsprotokollet.

Enligt vad i ärendet blivit upplyst, användes det under rubriken: kyrkors

underhåll m. m. i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till svenska kyrkan

i Paris å 4,119 kronor numera helt till pastors avlöning. Det har då befunnits

vara lämpligt, att anslaget erhåller en rubrik som bättre motsvarar

dess användning Beträffande beloppet av det nya anslaget har detsamma

föreslagits till 6,000 kronor eller samma belopp, som utgår till en var av

de svenska pastorerna i Köpenhamn och Berlin. Vid bifall härtill skulle en

minskning kunna göras i det arvode, som pastorn i Paris uppbär i sin

egenskap av sjömanspräst i de nordfranska hamnstäderna och som nu utgår

med 2,500 kronor årligen från anslaget till religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder. Kungl. Maj:ts förslag innebär,

såsom framgår av punkt 49 här nedan, att detta arvode, så länge de båda

befattningarna innehavas av samma person, bestämmes till 1,500 kronor.

På så sätt skulle pastorns sammanlagda avlöning, som, frånsett dyrtidstilllägg,

men med inräknande av församlingens bidrag för närvarande kan antagas

utgöra omkring 7,350 kronor årligen, komma att uppgå till 7,500 kronor

jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det

ordinarie anslaget till svenska kyrkan i Paris, därstädes i

stället uppföra ett ordinarie anslag under rubrik: Pastor vid

svenska Sofiaförsamlingen i Paris, å 6,000 kronor.

Pastor vid

svenska

Olaus Petri

församlingen

i Helsingfors.

[44.]

47:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöning åt pastor vid svenska Olaus

Petri-församlingen i Helsingfors anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 6,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

48:o) Sedan riksdagen år 192G till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag

å 10,800 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1926 —1927 och

1927—1928 anvisat ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att meddela de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda

anvisade medlens användande, har nu Kungl. Maj:t (punkt 45) föreslagit

riksdagen att av det utav 1926 års riksdag beviljade extra anslaget

för budgetåret 1928—1929 anvisa 3,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1926 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret

1928—1929 anvisa 3,600 kronor med rätt för Kungl.

Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras

rörande de sålunda anvisade medlens användande.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att till religiös och

social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 45,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 83 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för innevarande budgetår 46,500 kronor.

Såsom utskottet förut erinrat, innebär Kungl. Majds förslag under punkt

46 här ovan ifråga om anslag till pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i

Paris, att anslagsposten till en svensk sjömanspräst i Calais-Dunkerque å

2,500 kronor skulle minskas till 1,500 kronor, så länge denne sjömanspräst

tillika innehar pastorsbefattningen i Paris.

Utskottet, som under punkt 46 tillstyrkt Kungl. Maj ds förslag angående

anslag till pastorn vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris, har icke något att

erinra mot det nu förevarande förslaget och hemställer förty,

att riksdagen må till religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 45,500 kronor.

50:o) Kungl. Majd har (punkt 47) föreslagit riksdagen att för bestridande

av dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i

vissa utländska hamnstäder anställda präster för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Stipendier

för utbildande

vid universitet

av präster,

förtrogna

med finska

språket.

[45.]

Religiös och

social verksamhet

bland

svenskar i

vissa utländska

hamnstäder.

[46.1

Dyrtidstilllägg

åt

de för religiös

och social

verksamhet

bland

svenskar i

vissa utländska

hamnstäder

anställda

präster.

[47.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag å 15,000 kronor.

52:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 49) föreslagit riksdagen i fråga

expeditioner, om domkapitlens expeditioner ävensom beträffande vad i en sedermera av

[49.] Kungl. Maj:t avlåten proposition nr 102 i detta hänseende föreslagits, har riksdagen

redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

Flyttning av 53:0) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för bestridande

''prästgård av ytterligare kostnader, förbundna med flyttning av kyrka och prästgård

från Muonio- fr4n Muonionalusta till Muodoslombolo, anvisa för budgetåret 1928—1929

Muodoslom- ett extra anslag av 5,585 kronor.

bolo. Utredningen återfinnes å sid. 86—88 i statsrådsprotokollet.

[50.]

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1924 års riksdag för flyttning

av kyrkan och prästgården i Muonionalusta kapellförsamling till Muodoslombolo

för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 30,600

kronor, vilket belopp emellertid nu visat sig otillräckligt. De belopp, varmed

det år 1924 beviljade statsanslaget överskridits, äro dels arvoden till

de länsarkitekter, som fungerat som byggnadsledare, med tillhopa 1,246

kronor för arbeten, som legat utom deras tjänståligganden, dels ock vissa

kostnader, tillhopa 4,339 kronor 2 öre, som delvis redan under arbetets

gång visat sig ofrånkomliga och delvis beräknas bliva föranledda av återstående

arbeten.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså

att riksdagen må för bestridande av ytterligare kostnader,

förbundna med flyttning av kyrka och prästgård från

Muonionalusta till Muodoslombolo, anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 5,585 kronor.

Kostnader

förenade med

friköp av

lägenheter å

kyrklig jord.

[48.]

Dom
kanitlens
-

Akademier m. m.

Katalog över

svensk naturvetenskaplig

litteratur.

[51.]

54:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk

naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 2,500 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

55:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 52) föreslagit riksdagen i fråga

om fortsatt bidrag till underhåll av vetenskapsakademiens, av styrelsen för

makarna Mittag-Leftiers matematiska stiftelse förvaltade matematiska bibliotek

ävensom beträffande vad i en sedermera av Kungl. Maj:t avlåten proposition

nr 75 i detta hänseende föreslagits, har riksdagen redan fattat beslut,

varom utskottet velat härigenom

erinra.

56:o) I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 4,100 kronor.

57:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens

i Stockholm år 1930 anvisat ett anslag av 50,000 kronor och därav

såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisat 8,000

kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 54) föreslagit riksdagen att av förstnämnda

anslag å 50,000 kronor för budgetåret 1928—1929 såsom extra

reservationsanslag anvisa ett belopp av 8,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av den internationella unionens för geodesi och

geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade

anslaget av 50,000 kronor för budgetåret 1928—

1929 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av

8,000 kronor.

58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under

år 1928 och vissa i samband därmed stående utgifter för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 2,875

kronor.

Bidrag till

underhåll av

vetenskapsakademiens,

av styrelsen

för makarna

Mittag-Lefflers

matematiska

stiftelse

förvaltade

matematiska

bibliotek.

[52.]

Bestridande

av kostnaderna

för

Sveriges

anslutning

till vissa

internationella

vetenskapliga

sammanslutningar.

[53.]

Bestridande

av kostnaderna

för

internationella

unionens

för geodesi

och geofysik

generalkonferens

i Stockholm

1930.

[54.]

Bestridande

av kostnaderna

för

Sveriges

anslutning

till den

baltisk-geodetiska

kommissionen.

[55.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Transporter,

lyshållning

och vissa

andra expensutgifter

för vitterhetsakademien.

[56.]

Ordinarie

reservationsanslaget

till

fornlämningars

vård

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utskottets

yttrande.

59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att höja det under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter, nu 10,000

kronor, med 5,000 kronor till 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 93—95 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter har

under de senaste åren visat sig otillräckligt. Särskilt kännbart har detta

blivit sedan akademiens lokaler i gamla Ostermalmsfängelset i Stockholm

betydligt utvidgats. Såsom akademien framhållit, föranledas också åtskilliga

utgifter därav, att de till akademien knutna institutionerna äro förlagda till

tre från varandra vitt skilda lokaler. Kungl. Maj:t föreslår nu en av

nämnda omständigheter motiverad höjning av anslaget.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det under vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter,

nu 10,000 kronor, med 5,000 kronor till 15,000 kronor.

60:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen uppföra det under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie reservationsanslaget

till fornlämningars vård med oförändrat belopp, 8,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr P. Magnuson (I:

129) och den andra inom andra kammaren av herr J. H. Blomquist in. fl.

(II: 243), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte höja det till fornlämningars

vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000 kronor,

med 12,000 kronor till 20,000 kronor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen I: 129.

Den omfattande och snabbt fortgående bebyggelsen särskilt invid våra

större städer samt det ökade framdragandet av kommunikationsleder i landets

olika delar har mer än måhända förut varit fallet nödgat vitterhetsakademien

att ägna vederbörlig vård och omsorg åt det stora antalet fasta

fornlämningar, som finnas i landet. Härtill kommer ock det stigande intresset

i olika trakter för bevarandet av bygdens och traktens minnen från

förhistorisk tid. Med hänsyn härtill finner utskottet väl de anslag, över

vilka akademien för detta ändamål förfogar, vara knappt tillmätta. Emellertid

blev nu förevarande anslag genom beslut av 1927 års riksdag fördubblat

från förutvarande 4,000 kronor. Med hänsyn härtill får utskottet

hemställa,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

att riksdagen må, med avslag å herr P. Magnusons och

herr J. H. Blomquists ovanberörda motioner (I: 129 och II:

243), uppföra det ordinarie reservationsanslaget till fornlämningars

vård med oförändrat belopp, 8,000 kronor.

61:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 95—98 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet, *

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, närmast

i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 98—100 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 101—108 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1927—1928 äro uppförda dels till beredande

av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akademien

ett extra anslag av 44,250 kronor, dels ock till tillfällig ökning av

akademiens arbetskrafter ett extra anslag av 8,650 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär nu en förhöjning med 2,000 kronor av den

till bibliotekarien-arkivarien utgående avlöningen. Under nästföljande punkt

har emellertid Kungl. Maj:t föreslagit ett nytt särskilt anslag för museets

öppethållande. Vid bifall härtill skulle från avlöningsanslagen dragas det

belopp av 4,900 kronor, vilket för närvarande användes för avlönande av

sju vaktmästare i samlingarna. Detta skulle alltså innebära en nettominskning

å 2,900 kronor, varmed anslaget till tillfällig ökning av akademiens

arbetskrafter ansetts böra minskas.

Ökade medel

för formninnesvården.

[57.]

Omedelbara

iståndsättningsåtgärder

å vissa

byggnadsminnesmärken.

[58.]

Ökade medel

till avlönande

av icke-ordinarie

befattningshavare

vid vitterhetsakademien.

[59.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utsträckt

öppethållande

av

statens

historiska

museum

och myntkabinettet
[6°-]
jämte

två i

ämnet väckta

motioner.

24 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet, 6om icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 såsom extra

anslag anvisa:

a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie

befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

44,250 kronor;

b) till tillfällig Rökning av akademiens arbetskrafter 5,750

kronor.

64:o) Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att till vakthållning

för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 8,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 108—110 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr P. Magnuson

(I: 135) och den andra inom andra kammaren av herr J. H. Blomquist m. fl.

(II: 242), däruti hemställts, att riksdagen ville höja det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet 8,900 kronor till det av akademien begärda 15,500

kronor, att disponeras på av akademien föreslaget sätt.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motion I: 135.

I reglementet rörande vården av de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

inseende ställda samlingarna har Kungl. Maj:t föreskrivit,

bland annat, att statens historiska museum och myntkabinettet skola hållas

tillgängliga för allmänheten sex dagar i veckan, minst två timmar varje

gång. Den vakthållning, som fullgörandet av denna föreskrift erfordrar,

bestrides uteslutande med extra ordinarie personal. Vitterhetsakademien har

nu hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes av riksdagen äska ett extra reservationsanslag

av 15,500 kronor till vakthållning för museets öppethållande i

samma utsträckning, som gäller beträffande nationalmuseum, d. v. s. fem dagar

i veckan, sex timmar varje dag, samt på söndagar tre timmar.

För närvarande utgår av akademiens medel till avlöning av icke-ordinarie

befattningshavare en summa av i runt tal 4,900 kronor till vakthållning

för museets öppethållande.

Departementschefen anser, att akademiens framställning bör i viss utsträckning

röna tillmötesgående, och förordar en ökning av de för ändamålet

tillgängliga medlen med 4,000 kronor. Lägges detta belopp till ovannämnda

summa av 4,900 kronor, erhållas 8,900 kronor. Departementschefen

anser lämpligt, att ett extra anslag med detta belopp nu uppföres i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 under rubrik: Vakthållning för museets

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

öppethållande. Nyssnämnda belopp, 4,900 kronor, har, såsom framgår av

vad under nästföregående punkt anförts, beräknats fråndraget do för avlöning

av icke-ordinarie befattningshavare vid statens historiska museum hittills

utgående medlen.

I ovanberörda motioner har yrkande framställts i enlighet med det av

akademien framlagda förslaget.

Utskottet inser tillfullo betydelsen av ett ökat öppethållande av historiska

museet i syfte att göra dess dyrbara samlingar i större omfattning än hittills

tillgängliga för den intresserade och bildningssökande allmänheten, och

utskottet behjärtar livligt det förslag, som motionsvis framlagts om beredande

av medel härför utöver vad Kungl. Maj:ts förslag innebär. Då emellertid

redan Kungl. Maj:ts förslag åsyftar en väsentlig förbättring av nuvarande

förhållanden och erfarenheten torde få giva vid handen, i vad mån

en ytterligare utsträckning av tiden för museets öppethållande kan påkallas,

finner utskottet försiktigheten bjuda att för närvarande inskränka sig att

förorda Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Magnusons och herr Blomquists m. fl.

ovanberörda motioner (I: 135 och II: 242), till vakthållning

för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 8,900 kronor.

65:o) I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (II: 336)

har hemställts, att riksdagen ville till en statens historiska museums upplysnings-

och propagandaverksamhet efter i motionen skisserade linjer bevilja

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien ett belopp av 5,000 kronor att

utgå under budgetåret 1928—1929.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Gällande instruktion för riksantikvarien och vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

tjänstemän föreskriver i § 17, att »akademiens samtliga

tjänstemän böra verka för väckandet och underhållandet av kärlek till våra

fornminnen och för spridande av kunskap om dem, samt genom vetenskaplig

verksamhet bidraga till vidgandet av vår kunskap om forntiden.»

Akademiens tjänstemän hava nog i den mån det varit dem möjligt sökt

ställa sig denna föreskrift till efterrättelse. Under årens lopp hava ett stort

antal skrifter eller större arbeten av strängt vetenskapligt eller mera populärt

innehåll utgivits, en mångfald föreläsningar hållits såväl i huvudstaden som

i de mest skilda delar av landet — från Lappland till Skåne, samt kurser

och demonstrationer hållits i statens historiska museum eller ute i bygderna.

Särskilt må erinras om de föreläsningar, som professor Oscar Montelius under

flera decennier regelbundet höll i statens historiska museum, därvid

Utskottets

yttrande.

Motion ang.

anslag till en

statens historiska

museums

upplysnings-

och

propagandaverksamhet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

behandlande de mest skilda partier inom den svenska och jämförande

arkeologien.

Denna tjänstemännens upplysningsverksamhet har huvudsakligen utförts

på deras fritid, efter den dagliga tjänstgöringen, under semester eller tjänstledighet.

Emellertid synes det mig uppenbart att densamma ej längre motsvarar

de krav, som med rätta kunna ställas på statens historiska museum, i dess

egenskap av rikets centralmuseum och centralhärden för den förhistoriska

vetenskapen inom landet. Det synes mig likaledes uppenbart, att endast en

målmedvetet organiserad propagandaverksamhet kan förhjälpa museet att i

någon mån fylla dessa krav och bringa detsamma i kontakt med allmänheten,

till båtnad såväl för dess vetenskapliga verksamhet som för landets

kulturminnesvård.

Praktiska försök, utförda under de senaste åren, torde hava ådagalagt, att

eu dylik verksamhet av allmänheten mottages med förståelse och intresse.

Jag syftar därmed på de utfärder i huvudstadens fornminnesrika omgivningar

— någon gång även till mera avlägsna delar av landet, såsom till

Oland —, vilka museet årligen anordnat sedan hösten 1925, med en härför

särskilt kvalificerad person, filosofie doktorn Hanna Rydh, som ledare. Dessa

exkursioner, som erbjudit allmänheten tillfälle att under sakkunnig ledning

bese märkligare eller i övrigt sevärda fornminnen eller komplex av dylika,

hava som bekant rönt en utomordentligt livlig anslutning och i hög grad

uppmärksammats jämväl av pressen.

Eu inom själva museet bedriven upplysningsverksamhet, i främsta rummet

avseende att göra dess rika skatter mera lättillgängliga och givande för allmänheten,

har länge stått på museets program. Att densamma av praktiska

skäl framförallt bör rikta sig till skolornas ungdom, antingen direkt eller

indirekt genom lärarpersonalen, har likaledes stått klart för riksantikvarien.

I enlighet härmed avlät riksantikvarien den 1 september 1926 till skolöverstyrelsen

trenne skrivelser, — varav avskrifter här biläggas — vari riksantikvarien

föreslog anordnande dels av instruktionskurser vid statens historiska

museum såväl avsedda för historielärare vid allmänna läroverk och

vid med dom jämnställda kommunala och enskilda läroanstalter, som för

folkskolornas lärare, dels också sakkunnig ledning åt skolklasser vid studiebesök

i museet.

Dessa förslag möttes också av den livligaste förståelse från skolöverstyrelsens

sida, vilken bland annat hos Ivungl. Maj:t den 20 i samma månad

anhöll att ett anslag av 500 kronor måtte av Kungl. Maj:t ställas till riksantikvariens

förfogande för anordnande samma år av en instruktionskurs

vid statens historiska museum, avsedd för ovannämnda historielärare. Denna

anhållan blev också av Kungl. Maj:t den 30 i samma månad bifallen. På

grund av de samma höst påbörjade ombyggnads- och omordningsarbetena

i museets lokaler kunde den planerade kursen då ej hållas, men efter vad

riksantikvarien meddelat mig, är det hans avsikt att sedan museet i dessa

dagar fullständigt öppnats, taga anslaget i anspråk under våren detta år.

Det förtjänar i detta sammanhang att omnämnas, att arbetarnas bildningsförbund

innevarande vinter med riksantikvariens intresserade stöd och under

olika museitjänstemäns ledning organiserat en instruktionskurs i museet för

sina medlemmar, en kurs som rönt en mycket livlig anslutning bland förbundets

medlemmar.

Emellertid bör enligt riksantikvariens mening och önskan en systematiskt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

organiserad upplysningsverksamhet snarast möjligt läggas på en betydligt

bredare bas. Så t. ex. böra anordnas: rundvandringar för allmänheten, bland

annat under söndagar före den ordinarie visningstiden, tillfälliga utställningar

av såväl äldre material som nyinkomna fynd samt föreläsningar, fristående

eller kombinerade med dylika utställningar. De förutnämnda utfärderna böra

förläggas jämväl till mera avlägsna delar av landet; vandringsutställningar,

kombinerade med föreläsningar, böra anordnas i samarbete med de talrika

lokala hembygdsorganisationerna.

Det bär skisserade programmet för en till statens historiska museum knuten

upplysnings- och propagandaverksamhet kan givetvis ytterligare utvidgas.

Emellertid förefinnes enligt vad riksantikvarien meddelat mig ingen

som helst möjlighet att realisera ens en mindre del av detsamma med anlitande

av museets nuvarande tjänstemän, vilkas dagliga ordinarie tjänstgöring

och mera därtill måste ägnas åt redan förefintliga och närmare liggande

rent museala arbetsuppgifter, detta till den grad att den mera vetenskapliga

bearbetningen av museets material tyvärr allt mera måst träda

i bakgrunden.

På riksantikvariens förslag ingick akademien den 23 augusti sistlidna år

till Kungl. Maj:t med en anhållan om ett extra anslag av 5,000 kronor för

att under budgetåret 1928—1929 användas för här angivna ändamål. Denna

framställning, som jag här i huvudsak följt, har av Kungl. Maj:t lämnats

utan avseende.

Som jag emellertid hyser den bestämda övertygelsen, att en statens historiska

museums upplysnings- och propagandaverksamhet efter ovan skisserade

linjer skulle fylla ett verkligt behov, får jag härmed föreslå»---—

Den verksamhet, för vilken motionären påkallar understöd av allmänna

medel, har hittills i begränsad omfattning kunnat bedrivas allenast tack vare

frivilligt arbete och tillmötesgående från museitjänstemännens sida. I och

med att museets och fornminnesvårdens uppgifter allt mer taga tjänstemännens

tid i anspråk, torde denna frivilliga och utan ersättning lämnade

medverkan icke längre vara att med säkerhet påräkna. Samma skäl som

föranlett statens ekonomiska stödjande av den betydelsefulla upplysningsoch

propagandaverksamhet, som bedrivits från nationalmusei sida, föreligga

enligt utskottets förmenande även i nu förevarande fall, där det gäller en

verksamhet av i viss mån besläktad beskaffenhet. Med hänsyn till betydelsen

av den fråga, som nu föreligger, och de vägande skäl som tala till

förmån för motionärens förslag, har utskottet för sin del velat förorda detsamma.

Den äskade summan torde dock böra begränsas till 4,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Rydéns ovanberörda

motion (II: 336), för en från statens historiska museum ledd

upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med de

grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas, anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 4,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inventering

och konservering

av vissa

samlingar

inom statens

historiska

museum.

[61.]

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inventering och konservering av vissa samlingar

inom statens historiska museum m. m. för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor

att utgå efter de närmare grunder, som av Kungl. Maj:t

bestämmas.

vfirc! s°,<;‘h 67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att till vård och

underhåll av , .... , , . ...

vitterhetsaka- underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens in
-

demiens

bibliotek.

[62.]

seende ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 112—114 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 3,000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till vård och underhåll av det under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

68:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskttopografiska

arkivet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till täckande

brist å vissa av uppkomna brister i vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

av vitterhets- utgående anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

16,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 115—117 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten äro under rubrik vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

såsom särskilda ordinarie reservationsanslag upptagna, jämte andra, dels

till underhåll och förökande av de under akademiens inseende ställda samlingar

ett belopp av 18,000 kronor, dels till transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter ett belopp av 10,000 kronor. Vidare har riksdagen

för budgetåret 1927—1928 till vitterhetsakademien såsom särskilda

extra reservationsanslag anvisat dels till vård och underhåll av biblioteket

ett belopp av 3,000 kronor, dels till underhåll av antikvariskt-topografiska

anslags
poster.

[64.]

Underhåll av

vitterhetsakademiens

antikvariskttopografiska

arkiv.

[63.]

Täckande av

n nnlförn in pn

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

arkivet ett belopp av 1,500 kronor. Det nu från Kungl. Maj:ts sida begärda

anslaget fördelar sig på brister i de särskilda anslagen på följande siitt:

a. brist i anslag till underhåll och ökande av samlingarna kronor 3,1G6: 80

b. brist i anslagen till underhåll och vård av biblioteket

och antikvariskt-topografiska arkivet............. » 2,373:42

c. brist i anslaget till expenser, uppkommen under åren

1925—1927 ............................... » 5,937:32

d. beräknad brist å samma anslag för 1927—1928 ..... » 4,522: 46

Utskottet har mot Kungl. Maj:ts förslag icke funnit anledning till erinran

i annat avseende än att utskottet ansett sig böra — i anslutning till vad departementschefen

exempelvis i fråga om expensmedel för naturhistoriska riksmuseet

å sid. 70 i statsrådsprotokollet anfört — tillstyrka anslag till täckande allenast

av exakt konstaterade, uppkomna brister och följaktligen ej av brister, som

väntas uppkomma under nu löpande budgetår. Från det av Kungl. Maj:t

nu föreslagna anslagsbeloppet anser utskottet alltså böra frånräknas ovannämnda

belopp å 4,522 kronor 46 öre, vadan utskottet alltså föreslår beviljande

för ändamålet av i avrundat krontal 11,478 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av uppkomna brister i

vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgående

anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 11,478 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att för en vetenskaplig

grävningsundersökning av krigargravarna å den så kallade Korsbetningen

utanför Visby för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 117—119 i statsrådsprotokollet.

Av den för utgrävningsarbetena framlagda kostnadsberäkningen framgår,

att för vakthållning på grävningsplatsen under tider på dygnet, då arbete

ej pågår, beräknats ej mindre än 1,300 kronor. Utskottet, som funnit

nämnda belopp i förhållande till kostnaderna i deras helhet väl högt beräknat,

har med anledning härav velat föreslå en sänkning av anslaget till

2,700 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för en vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den så kallade Korsbetningen

utanför Visby för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 2,700 kronor.

Utskottets

yttrande.

Anslag till

grävningsundersökning

av krigargravarna

å den s. k.

Korsbetningen

utanför

Visby.

[65.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslag till

inköp av instrumentutrustning

för vitterhetsakademien.

[66.]

Motioner ang.

anslag till

slutlig undersökning

av

den s. k.

pålbyggnaden

vid Alvastra

m. in.

71:o) Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrumentutrustning för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 119 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till inköp av instrumentutrustning för

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600

kronor.

72:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr K. G. Westman in. fl. (1:130) och den andra inom andra kammaren

av herr Th. af Ekenstam in. fl. (II: 227) har föreslagits att riksdagen måtte

anvisa ett extra reservationsanslag å 16,000 kronor, därav för budgetåret

1928—1929 8,000 kronor, att ställas till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

förfogande för en slutlig undersökning av den så kallade pålbyggnaden

vid Alvastra och till förfärdigande av en modell av densamma.

Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:

»År 1908 upptäcktes i Dagsmosse i Östergötland helt nära Alvastra eu

boplatsanläggning från stenåldern av hittills för Norden fullkomligt enastående

slag, den så kallade pålbyggnaden vid Alvastra, och under åren 1909

—1917 samt 1919 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien tack

vare särskilda av riksdagen anvisade årliga anslag, tillsammans 20,000

kronor, kunnat genom en av sina tjänstemän, antikvarien Otto Frödin, utföra

en omfattande undersökning av nämnda »träskby».

Denna undersökning har lämnat utomordentligt viktiga bidrag till kunskapen

om våra förfäders liv under här ifrågavarande tid (senare hälften

av det tredje årtusendet f. Kr.) och därmed gjort alvastrapålbyggnaden

känd ej blott inom den vetenskapliga världen (även utanför vårt lands

gränser) utan också för den svenska allmänheten.

Emellertid har sedan år 1919 arbetet på platsen legat nere, då de härför

nödiga medlen saknats, och akademien har således från år till år måst

framskjuta den märkliga fornlämningens slutliga undersökning, vilken beräknats

kunna utföras under loppet av två somrar.

Vid upprepade tillfällen under åren 1922—1927 har akademien anhållit,

alt Kungl. Maj:t ville av riksdagen äska de härför nödiga medlen, men

dessa framställningar hava hittills ej föranlett någon åtgärd från Kungl.

Maj:ts sida.

Dessa akademiens skrivelser giva en god föreställning om denna frågas

utveckling och nuvarande läge.

Anläggningens fullständigt egenartade karaktär och utomordentligt stora

betydelse för f om forskningen framhäves städse. Akademiens vädjan till

Kungl. Maj:t att för riksdagen framlägga proposition om de för den slutliga

undersökningen nödiga medlen (däri inbegripet kostnaderna för förfärdigandet

av en modell) blir alltmera enträgen. De faror, som ett uppskjutande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

av den slutliga undersökningen oundvikligen måsto medföra för anläggningens

ömtåliga — och för övrigt redan illa medfarna — träkonstruktioner,

angivas tydligt och klart. Vi kunna citera exempelvis följande passus

i akademiens senaste skrivelse i ärendet, dagtecknad den 23 augusti sistlidna

år:

»Redan i sin skrivelse den 15 augusti 1922 påpekade akademien, att slutförandet

av undersökningen av nämnda fornlämning, i sitt slag enastående

som den är i Norden, ej längre utan men antingen för dess bestånd eller

för resultaten av de mångåriga undersökningar, som tidigare med anslag

av statsmedel blivit utförda på platsen, kunde uppskjutas. Sedan dess hava

nu fem år förflutit, och därunder hava — såsom framgått vid de inspektioner,

som riksantikvarien låtit företaga — det märkliga fornminnet lidit ej

obetydlig skada: den nya vegetation, som slagit rot och utvecklat sig på

undersökningsområdet och som blott i obetydlig grad kunnat bekämpas, har

i förening med vinterns temperaturväxlingar luckrat upp de ömtåliga träkonstruktionerna.

I sin skrivelse den 24 augusti 1926 fäste akademien

Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på de faror, som i detta hänseende

hotade anläggningen, och redan i sin skrivelse den 23 januari 1925 såg sig

akademien nödsakad framhålla, att, därest en undersökning ej inom den

närmaste tiden komme till stånd, hela området åter måste övertäckas med

jord för att därmed anläggningens fullständiga förintelse måtte förhindras.»

Att jämväl resultaten av de redan utförda, kostsamma undersökningarna

på platsen i väsentlig grad förlora i värde genom ett dröjsmål med slutundersökningen,

framhålles således också.

Av akademiens nyss anförda senaste skrivelse framgår tydligt, att denna

fråga nått ett stadium, som utan överdrift måste betecknas som kritisk.

Redan i antikvarien O. Frödins p. m. av den 12 augusti 1922 (bilagd akademiens

skrivelse av den 15:de samma månad och år) heter det, att därest

en slutlig undersökning ej kan komma till stånd »under de närmaste fem

åren», torde det — med hänsyn till de skador, som den på platsen uppträdande

nya vegetationen ovillkorligen måste åstadkomma på träkonstruktionerna

— bli nödvändigt att med jord åter övertäcka hela det undersökta

området. De svåra, man kan gott säga ödesdigra konsekvenserna av en

dylik åtgärd framhävas också. Den 23 januari 1925 återkommer akademien

till samma sak: tidsfristen är nu »ett eller annat år». I sin skrivelse

den 24 augusti 1926 understryker akademien ännu kraftigare, att denna områdets

igenfyllning torde bli nödvändig att vidtaga »under loppet av nästkommande

år» (1927).

Har detta nu skett? Av akademiens sista skrivelse i ärendet (23/8 1 92 7)

finner man, att så ej är fallet. Dess uttalande förtjänar att anföras, då det

nu flera synpunkter är av ett särskilt intresse:

»Under innevarande år skulle denna igenfyllning av området hava utförts,

men riksantikvarien har i det längsta tvekat att tillgripa en så radikal åtgärd,

då därigenom arbetets slutförande skulle avsevärt försvåras och dessutom

till den grad fördyras, att varje tanke därpå under nu levande generation

finge betraktas som utesluten.

Akademien har redan i sin senaste skrivelse (24/s 1926) fäst uppmärksamheten

på dessa synnerligen beklagliga konsekvenser och framhållit, att dessa

förvisso ej äro av enbart vetenskaplig och ekonomisk art: även den allmänna

opinionen skulle utan tvivel kraftigt reagera mot ett sådant tillvägagångssätt.

Akademien ser sig nu föranlåten att än kraftigare understryka

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

dessa synpunkter och anser sig dessutom böra bringa till Eders Kungl.

Maj:ts kännedom, att den behandling, som kommit denna fornlämning, en

av landets märkligaste och värdefullaste, till del, väckt en för svensk fornforskning

och fornminnesvård föga smickrande uppmärksamhet även inom

utlandets vetenskapliga värld.

Akademien ser sig nu nödsakad att än en gång understryka nödvändigheten

av att något åtgöres i denna sak: under nästkommande år måste antingen

undersökning företagas på platsen eller området igenfyllas.»

Efter genomläsandet av dessa rader torde väl ingen vilja bestrida, att

bär föreliggande fråga kommit i ett synnerligen kritiskt läge! Och dåden

för innevarande riksdag framlagda statsverkspropositionen ger vid handen,

att akademiens sista framställning ej föranlett någon åtgärd från Kungl.

Maj:ts sida, hava undertecknade, representanter för det län, inom vars gränser

den märkliga anläggningen befinner sig, ansett oss berättigade, ja, skyldiga,

att bringa frågan inför riksdagen och sätta densamma i tillfälle att

lösa den på ett för landet hedersamt sätt, ett tillfälle som väl knappast skall

återkomma.

Då de hittills företagna undersökningarna på platsen bekostats av statsmedel,

torde man väl med skäl kunna betrakta det som en statens skyldighet

att lämna jämväl de medel, som kunna befinnas oavvisligen nödvändiga

för arbetets slutförande.

Kostnaderna för ett dylikt slutförande av alvastrapålbyggnadens undersökning

— däri inberäknat kostnaden för en naturtrogen modell av densamma

— ha, såsom framgår av akademiens skrivelse den 23 januari 1925,

beräknats till kronor 15,000 eller om anslaget fördelas på två år till kronor

16,000. Enligt akademiens senare skrivelser i ärendet finnes ingen möjlighet

att nedbringa dessa kostnader, och mot den motivering, akademien anfört

för denna sin mening, synas inga befogade invändningar kunna göras.

Nu ifrågavarande undersökning torde, såsom riksantikvarien meddelat oss,

av praktiska skäl komma att utsträckas över två somrar, då naturförhållandena

på platsen under normal väderlek endast medgiva cirka två månaders

grävningskampanj per sommar. Skulle dessutom någon för undersökningens

rationella bedrivande mera olämplig väderlek bli rådande under längre

tid, kan det givetvis bli nödvändigt att avbryta undersökningen för att återupptaga

densamma följande sommar.»

Av vad som till stöd för motionen anförts har utskottet blivit övertygat

om nödvändigheten att åtgärder med snaraste vidtagas för den slutliga undersökningen

av ifrågavarande, i sitt slag inom landet enastående fornlämning.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till herr Westmans in. fl.

och herr af Ekenstams m. fl. ovanberörda motioner (I: 130

och II: 227), till en slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden

vid Alvastra och till förfärdigande av en modell

av densamma bevilja ett belopp av 16,000 kronor samt därav

för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag

anvisa 8,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

73:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa;

dels till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. m. ävensom

till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra

reservationsanslag av 27,860 kronor.

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom densammas bearbetning,

vård och underhåll ett extra anslag av 36,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 120—126 i statsrådsprotokollet.

Vad först beträffar det begärda anslaget till inredningsarbetena, erinrar

departementschefen därom, att den av Kina-kommittén framlagda inredningsplanen,

som låg till grund för Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1926

års riksdag (nr 49), slutade å en summa av 57,858 kronor 40 öre. Dåvarande

departementschefen ansåg sig emellertid kunna räkna med en summa av i

runt tal 50,000 kronor för detta ändamål, varvid han tänkte sig summan

fördelad på tre, eventuellt två budgetår. Av den sålunda beräknade anslagssumman

hava för ändamålet beviljats 15,000 kronor för budgetåret 1926—

1927 och 15,000 kronor för budgetåret 1927—1928, vadan alltså återstå

20,000 kronor eller, med utgångspunkt från den ursprungliga kalkyleringen,

27,858 kronor 40 öre.

Till lokalhyra för samlingarna ha under vart och ett av budgetåren 1926

—1927 och 1927—1928 utgått 15,000 kronor. Såsom framgår av Kungl.

Maj:ts ovanberörda proposition till 1926 års riksdag hade för denna post

ursprungligen beräknats 18,000 kronor, vilket belopp emellertid begränsades

till 15,000 kronor. Detta anslag begäres nu höjt till 18,000 kronor för att

institutionen måtte beredas möjlighet att i samma byggnad, där den för

närvarande är inrymd, vinna ökat utrymme, vilket visat sig erforderligt

särskilt med hänsyn till de stora tillskott, samlingarna på senare tid erhållit

genom nya förvärv.

Vad slutligen beträffar driftkostnaderna, är den härför erforderliga summan

beräknad till enahanda belopp, som utgått under de två senaste budgetåren,

eller 18,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa:

a) till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer

m. m. ävensom till ett studiebibliotek för den ostasiatiska

arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag av 27,860

kronor;

b) till lokalhyra för denna samling ävensom densammas

bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 36,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Vetenskaplig

bearbetning

av de under

vitterhetsakademiens

inseende

ställda östasiatiska

arkeologiska

samlingarna.

[67.] .

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ökade medel 74:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till beredanstaten8för

de av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria

akademien konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

^konsterna* m- m- anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.

upptagna Utredningen återfinnes å sid. 126—129 i statsrådsprotokollet,

ändamål.

Alltsedan år 1919 hava av riksdagen medel anvisats å extra stat till

förstärkning av de i staten för akademien för de fria konsterna uppförda

anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande modeller,

till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning

samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor. Sålunda

har riksdagen under de senaste åren för ifrågavarande ändamål såsom extra

anslag anvisat: för budgetåret 1925—1926 12,000 kronor, för budgetåret

1926—1927 12,300 kronor samt för budgetåret 1927—1928 17,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till beredande av förstärkning av

vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna

uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 15,200 kronor.

Skolan för

dekorativ

konst.

[69.]

75:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för

dekorativ konst för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 20,600 kronor.

Förstärkande

av den i det

ordinarie

reservationsanslaget

ingående

anslagsposten

till skandinaviska

konstnärsföreningen

i Rom.

[70.]

76:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. för akademien

för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000

kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 500 kronor.

Undervisning 77:o) Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till arvode åt

} material- extra lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisa för budgetåret 1928

lära in. in. °

j j —1929 ett extra anslag av 3,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 132—-135 i statsrådsprotokollet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

Kungl. Maj:ts förslag åsyftar möjliggörande av en mera planmässig

och målmedvetet inriktad undervisning om konstnärens, speciellt målarens,

arbetsmaterial än vad hittills av brist på medel varit möjligt.

Utskottet, som funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till arvode åt extra lärare i materiallära

vid konsthögskolan anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 3,500 kronor.

78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att

1) besluta, att vid musikaliska akademien skall från och med den 1 juli

1928 inrättas eu bibliotekariebefattning med placering för innehavaren av

denna befattning i lönegraden B 24;

2) samt vid bifall härtill

dels höja det i den nuvarande ordinarie staten för akademien upptagna

förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400 kronor,

med 8,600 kronor till 87,000 kronor;

dels minska det i den ordinarie staten för akademien upptagna förslagsanslaget

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., nu 61,700

kronor, med 4,200 kronor till 57,500 kronor;

dels ock höja det i riksstaten under musikaliska akademien med rubrik:

Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 152,360 kronor,

med 4,400 kronor till 156,760 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 135—144 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i staten för musikaliska akademien skulle

uppföras en bibliotekarie i lönegraden B 24, varigenom det i staten upptagna

förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400

kronor, skulle behöva ökas med 8,580 kronor eller i avrundat tal 8,600

kronor till 87,000 kronor. A andra sidan skulle det i akademiens stat upptagna

förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 61,700 kronor, kunna minskas med de till arvode åt bibliotekarien

nu avsedda 4,200 kronor till 57,500 kronor. Hela det ordinarie anslaget till

avlöningar m. m. vid musikaliska akademien, nu 152,360 kronor, skulle

alltså vid ett bifall till förslaget behöva ökas med (8,600—4,200) 4,400 kronor

till 156,760 kronor.

De nyinrättade lokalerna för musikaliska akademiens bibliotek och den

utvidgade verksamheten vid biblioteket hava gjort behovet av en ordinarie

bibliotekariebefattning starkt kännbart. Kravet härom har upprepade gånger

framförts men skjutits åt sidan i avvaktan på ytterligare erfarenhet. Sådan

erfarenhet torde nu hava vunnits, och utskottet har funnit goda skäl tala för

ett bifall till det nu föreliggande förslaget, i vad detsamma avser tjänstens upp
-

Avlöningar

in. in. vid

musikaliska

akademien.

Bibliotekariebefattning

vid akademien

in. in.

[72.

Utskottets

yttrande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till expenser

m. m. för

musikaliska

akademien.

[73.]

Biträde åt

bibliotekarien

hos

musikaliska

akademien.

[74.]

Brandförsäkring

av viss

staten till
-

förande å ordinarie stat. Däremot har utskottet svårligen kunnat finna,

att befattningens placering i så hög lönegrad som B 24 är av omständigheterna

påkallad, och det vill synas utskottet, som om de med tjänsten förenade

göromålen varken beträffande art eller omfattning skulle betinga högre

placering än i B 22. Med en sådan löneställning torde alla berättigade krav

i nu förevarande hänseende få anses fullt tillgodosedda. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må

1) besluta, att vid musikaliska akademien skall från och

med den 1 juli 1928 inrättas en bibliotekariebefattning med

placering för innehavaren av denna befattning i lönegraden

B 22;

2) samt vid bifall härtill

a) höja det i den nuvarande ordinarie staten för akademien

upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie

tjänstemän, nu 78,400 kronor, med 7,700 kronor till

86,100 kronor;

b) minska det i den ordinarie staten för akademien upptagna

förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 61,700 kronor, med 4,200 kronor

till 57,500 kronor;

c) höja det i riksstaten under musikaliska akademien med

rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 152,360 kronor, med 3,500 kronor till 155,860 kronor.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, anvisa

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiell och

expenser m. m. ett extra anslag av 16,500 kronor;

b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens

bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

80:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska

akademien vid vården av biblioteket för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

81:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 75), föreslagit riksdagen, att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

i operabyggnaden oeli dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnda

förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 13,314 kronor, att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 146—148 i statsrådsprotokollet.

Till gäldande av ifrågavarande årspremier anvisades för budgetåret 1927

—1928 13,033 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928

under punkt 75 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad

lösegendom för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 13,314 kronor att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser, under kirurgiska kliniken uppföra till arvode åt ytterligare

en amanuens ett anslag av 1,500 kronor, att utgå under villkor, att

ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat, ävensom
att

för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, nu 1,353,520 kronor, med 1,500 kronor till 1,355,020

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 149—152 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,

avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser,

under kirurgiska kliniken uppföra till arvode åt ytterligare

en amanuens ett anslag av 1,500 kronor, att utgå

under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från

akademiska sjukhusets stat, ävensom

hörig, huvudsakligen

i

operabyggnaden

och

dramatiska

teaterns

byggnad för

varad lösegendom

in. m.

[75.]

Arvode åt

ytterligare en

amanuens

vid

kirurgiska

kliniken

vid universitetet

i Uppsala.

[76.1

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner om

inrättande av

ytterligare eu

amanuensbefattning

vid Uppsala

universitets

klinik för

öron-, näsoch

halssjukdomar.

Utskottets

yttrande.

Förslagsanslaget

till

avlöningar

till vissa

tjänstemän

och betjänte

vid universitetets

samlingar

och

inrättningar

in. in.

jämte en i

ämnet väckt

motion.

för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,353,520 kronor, med

1,500 kronor.

83:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr C. P. Wahlmark (I: 132) och den andra inom andra kammaren av

herrar M. Andersson i Igelboda och K. J. Söderberg (II: 232) har hemställts

att riksdagen ville uppföra ett ordinarie anslag av 1,500 kronor för Uppsala

universitet till avlöning av ytterligare en amanuens vid universitetets klinik

för öron-, näs- och halssjuka med villkor att lika stort belopp till avlöning av

tjänsten skall utgå å akademiska sjukhusets stat.

Beträffande den av motionärerna åvägabragta utredningen får utskottet

hänvisa till motionen I: 132.

Utskottet har väl funnit vissa skäl vara av motionärerna anförda för inrättande

av ytterligare en amanuensbefattning vid nu ifrågavarande klinik,

men de omständigheter, som härutinnan framkommit, synas dock icke vara

av den beskaffenhet, att utskottet härav skulle finna anledning att tillstyrka

ett på enskild motion framlagt förslag av förevarande art. Därest att permanent

behov av ökade arbetskrafter på kliniken gör sig gällande, torde Kungl.

Maj:t ej underlåta att hänskjuta frågan härom till riksdagen, och skulle

det visa sig nödvändigt att i avvaktan härpå genom provisoriska anordningar

tillgodose ett oavvisligt behov, lärer universitetet ej sakna möjlighet

att av tillgängliga medel disponera härför erforderligt belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Wahlmarks och herrar Anderssons och Söderbergs

ovanberörda motioner (I: 132 och II: 232) ej må av

riksdagen bifallas.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 82 och 83 tillstyrkt, kommer

det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,

nu 1,353,520 kronor, att ökas med 1,500 kronor till 1,355,020 kronor.

84:o) Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att höja den i avlöningsstaten

för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala

samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare nu 35,400 kronor, med 2,500

kronor till 37,900 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för

Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., nu 355,300 kronor, med 2,500

kronor till 357,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 152—155 i statsrådsprotokollet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

I samband härmed liar utskottet till behandling förehaft den under punkt

1 här ovan omförmälda, inom andra kammaren av herr C. Lindskog väckta

motionen (II: 148), däri hemställts att riksdagen måtte besluta, att, bland

andra, andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteket i Uppsala placeras i

lönegrad B 23.

Beträffande vad motionären till stöd för förslaget anfört hänvisar utskottet

till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av medel för utsträckt öppethållande

av universitetsbiblioteket.

I den i herr Lindskogs ovanberörda motion behandlade frågan har utskottet

ovan uttalat sig och därvid avstyrkt motionärens förslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, och

beträffande nämnda motion hänvisar till vad utskottet under punkt 1 anfört,

hemställer,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar

under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare, nu 35,400 kronor,

med 2,500 kronor till 37,900 kronor,

b) vid bifall till vad under a) hemställts samt med avslag

å herr Lindskogs ovanberörda motion (II: 148), i vad

den avser uppflyttning i lönegrad av andre bibliotekarierna

vid universitetsbiblioteket i Uppsala, höja det ordinarie förslagsanslaget

för Uppsala universitet, avlöningar till vissa

tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. in., nu 355,300 kronor, med 2,500 kronor

till 357,800 kronor.

85:o) Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra anslag av 44,480 kronor att med särskilda belopp av Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 155—156 i statsrådsprotokollet.

Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka

väsentligen avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän. Beloppen äro desamma, som bestämts för budgetåret 1927—

1928.

Avlöningar

till ickeordinarie

befattningshavare

vid

universitets

biblioteket

i Uppsala.

[77.]

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare,

amanuenser

och tjänstemän

in. in.

vid universitetet

i

Uppsala.

[78.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

in. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 44,480 kronor, att med särskilda

belopp av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

under punkt 78 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för deu 4 januari 1927 angivna ändamål.

Materiell

m. m. för

vissa institutioner

m. m.

vid universitetet

i Uppsala.

[79.]

86:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för

vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

73,700 kronor att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

under punkt 79 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1928 omförmälda ändamål.

Amanuens

vid Uppsala

universitets

hygieniska

institution.

[80.]

87:o) Kungl. Maj:t har (punkt 80) föreslagit riksdagen att till arvode åt eu

amanuens vid hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 159—160 i statsrådsprotokollet.

I den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen angående löne- och pensionsreglering

för befattningshavare vid rikets universitet samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet upptogs jämväl frågan om arvode åt amanuensen

vid hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala och föreslogs

därvid, att nämnda arvode skulle höjas till 1,800 kronor och utbrytas från

materiellanslaget till samma institution för att under särskild rubrik fortfarande

utgå av extra anslagsmedel. Denna framställning blev av riksdagen

bifallen, och har anslaget till avlönande av ifrågavarande amanuens

alltsedan budgetåret 1925—1926 utgått med ett årligt belopp av 1,800 kronor.

Utskottets

yttrande.

Då frågan om löneplacering för ifrågavarande amanuens prövades så

sent som år 1925 och några nya omständigheter icke kunna anses hava tillkommit,

som kunna föranleda jämkning av vad då fastslogs, och då vidare

en rubbning av den nämnda år godkända löneskalan för ett stort antal befattningshavare

vid universiteten kan vara ägnad att medföra konsekvenser,

vilka nu ej kunna överblickas, finner utskottet ej skäligt tillstyrka det framlagda

förslaget om arvodesförhöjning. Arvodet torde alltså fortfarande böra

utgå med 1,800 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till arvode åt en amanuens vid hygieniska

institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,800 kronor.

88:o) Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen, att — med ute- Arvode åt en

slutande av det ena av de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under vi(j Uppsala

I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser, mineralogisk-geologiska institutionen, uppförda ama- gj8ka institunuensarvodena

å 1,800 kronor — i samma avdelning under rubrik paleonto- tion in. m.

logiska institutionen uppföra ett amanuensarvode å 1,800 kronor. [*!■]

Utskottet, som icke har något att erinra mot den föreslagna jämkningen

i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, hemställer,

att riksdagen må — med uteslutande av det ena av de i

utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I. Avlöningsstat

för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för

assistenter och amanuenser, mineralogisk-geologiska institutionen,

uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — i

samma avdelning under rubrik paleontologiska institutionen

uppföra ett amanuensarvode å 1,800 kronor.

89:o) Sedan 1927 års riksdag beviljat ett anslag av 1,222,500 kronor för Nybyggnad

tillbyggnad av institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet kemiska laboi

Uppsala i svfte att bereda lokaler för det fysikalisk-kemiska laboratoriet ratoriet vid

,,, , . , , . „ i universitetet

samt för denna tillbyggnads inredande och förseende med behövlig utrust- j xjppSa]a.

ning, allt i överensstämmelse med upprättade, av t. f. universitetskanslern [82.]

med skrivelse den 27 juli 1926 överlämnade ritningar och kostnadsberäkningar,

samt därav anvisat för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 100,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 82)

föreslagit riksdagen att av ifrågavarande anslag å 1,222,500 kronor anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 680,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, av det för tillbyggnad av institutionen

för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala

in. m. av 1927 års riksdag beviljade anslaget å 1,222,500

kronor, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 680,000 kronor.

90:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr E. Björnsson m. fl. (I: 133) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Nyländer m. fl. (11:237) har hemställts, att riksdagen ville besluta

att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitek
-

Motioner om

anslag till

uppförande

av nybyggnad

för paleontologiska
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

institutionen

Tid universitetet

i Uppsala.

Bokinköp

och bokbindning

för universitetsbiblioteket

i

Uppsala

[83.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

ten A. Anderberg utarbetade ritningar av nybyggnad för den paleontologiska

institutionen vid Uppsala universitet bevilja ett extra reservationsanslag

av 791,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1928—1929 ett belopp

av 200,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

91 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen, att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 84,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 162—168 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Forssell väckt motion (11:331), däruti hemställts, att

riksdagen i enlighet med universitetskanslerns i proposition nr 1 refererade

hemställan måtte till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 110,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

För budgetåret 1926—1927 utgick ifrågavarande anslag med 44,500 kronor.

I anledning av dels Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, dels

inom riksdagen i ämnet väckta motioner blev anslaget av 1927 års riksdag

höjt till 59,500 kronor. Bland sina petita har universitetskanslern framlagt

förslag om en ytterligare höjning av anslagen till universitetsbiblioteket dels

å ordinarie dels å extra stat, innebärande sammanlagt en anslagsökning av

50,500 kronor utöver vad för löpande budgetår utgår. Kungl. Maj:t har

emellertid begränsat anslagshöjningen till 25,000 kronor, i följd varav det

extra anslaget skulle uppgå till 84,500. I ovanberörda motion har nu upptagits

universitetskanslerns anslagskrav.

Med hänsyn till att ifrågavarande anslag så nyligen undergått en avsevärd

förhöjning, anser sig utskottet icke kunna för närvarande gå utöver

det belopp, som av Kungl. Maj:t föreslagits. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Forssells ovanberörda motion (II: 331)

i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till

bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 84,500 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

92:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 84) föreslagit riksdagen att till bokbinderiarbeten

vid universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 168—170 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 2,650 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bokbinderiarbetenviduniversitetsbiblioket

i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor.

93:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 171—175 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell

m. m. för de av departementschefen under punkt 85

i statsrådsprotokollet för ecklesiastikärenden den 4 januari

1928 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater för professorer och lärare

m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra under psykiatriska

kliniken en amanuens med ett arvode av 3,000 kronor samt

att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,

nu 1,228,700 kronor, med 3,000 kronor till 1,231,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 176—177 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Lund

under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,

C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra

under psykiatriska kliniken en amanuens med ett arvode av

3,000 kronor ävensom för ändamålet höja det ordinarie anslaget

till Lunds universitet, universitetsstaten, nu 1,228,700

kronor, med 3,000 kronor till 1,231,700 kronor.

95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen

att — med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Lund: I. Avlö
-

Bokbinderiarbeten

vid

universitetsbiblioteket

i Uppsala.

[84.|

Ytterligare

medel till

materiell

in. m. för

vissa institutioner

vid

universitetet

i Uppsala.

[85.]

Universitets

staten.

Amanuens

vid psykiatriska

kliniken

vid uni

versitetet i

Lund.

[86.]

Ordinarie

lärarbefatt
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningar

i öron-, näsoch

halssjukdomar

samt i

ortopedi vid

universitetet

i Lund.

[87.]

ningsstater för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer

m. fl. Medicinska fakulteten av vad därunder förekommer beträffande en

lärare i öron-, näs- och halssjukdomar och en lärare i ortopedi — under

samma titlar uppföra dels 1 lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, tillika

föreståndare för den till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda

kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, med en

avlöning av 2,700 kronor, därav 1,800 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,

med anmärkning, att Malmöhus läns landsting bidrager

med minst lika stort belopp till avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare,

dels ock 1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska

kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund, med en avlöning av 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600

kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning, att Malmöhus läns landsting

bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen av ifrågavarande lärare

och föreståndare;

ävensom i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen

vidtaga den ändringen, att i dess andra moment införes ifrågavarande

lärare i ortopedi och att till densamma fogas ett nytt moment av

innehåll, att för förenämnde lärare i öron-, näs- och halssjukdomar lönen

kan efter 5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 178—182 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen finner uppenbart, att här ifrågavarande befattningshavare,

vilka äro chefer för var sin stora sjukhusavdelning, böra äga eu

fastare grundad ställning än vad ett förordnande med arvode för visst antal

år kan medföra. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för läraren i öron-,

näs- och halssjukdomar det nuvarande arvodet å 2,700 kronor uppdelas i

lön, 1,800 kronor, och tjänstgöringspenningar, 900 kronor, vartill skulle till

lönen komma två ålderstillägg å 300 kronor vartdera efter 5, respektive 10

års tjänstgöring, och för läraren i ortopedi det nuvarande arvodet å 4,800

kronor uppdelas i lön, 3,200 kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,600 kronor,

vartill skulle till lönen komma två ålderstillägg å 500 kronor vartdera

efter 5, respektive 10 års tjänstgöring. Departementschefen har vidare ansett,

att innehavare av dessa båda befattningar böra tillsättas förmedelst

fullmakt av universitetskanslern.

I avseende å vad sålunda anförts och föreslagits, har utskottet icke funnit

anledning till erinran i annat hänseende än att enligt utskottets mening

ifrågavarande befattningshavare lämpligast böra utnämnas av Kungl. Maj:t.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må — med uteslutande ur utgiftsstaten

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

45

för universitetet i Lund: I. Avlöningsstater för professorer

och lärare in. fl. A. Avlöningsstat för professorer in. fl. Medicinska

fakulteten av vad därunder förekommer beträffande

en lärare i öron-, näs- och halssjukdomar och eu lärare i ortopedi

— under samma titlar uppföra dels 1 lärare i öron-,

näs- och halssjukdomar, tillika föreståndare för den till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda kliniken och

polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, med eu avlöning

av 2,700 kronor, därav 1,800 kronor lön och 900

kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning, att Malmöhus

läns landsting bidrager med minst lika stort belopp till

avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare, dels

ock 1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska

kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, med en avlöning av 4,800 kronor,

därav 3,200 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,

med anmärkning, att Malmöhus läns landsting bidrager

med minst 3,000 kronor till avlöningen av ifrågavarande

lärare och föreståndare;

b) i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna

anmärkningen vidtaga den ändringen, att i dess andra

moment införes ifrågavarande lärare i ortopedi, och att till

densamma fogas ett nytt moment av innehåll, att för förenämnde

lärare i öron-, näs- och halssjukdomar lönen kan

efter 5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare

300 kronor.

96:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen

a) att å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter vaktmästare vid medicinsk-kemiska institutionen uppföra 1 vaktmästare

vid farmakologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall härtill öka det under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda ordinarie

förslagsanslaget Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till

ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu 55,500

kronor, med 2,900 kronor till 58,400 kronor,

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 250,900 kronor, med 2,900 kronor till

253,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 182—184 i statsrådsprotokollet.

Förslagsanstaget

till avlöningar

till

vissa tjänstemän

och be

tjänte vid

Lunds universitets

samlingar

och

inrättningar

m. m. jämte

en i ämnet

väckt motion.

Vaktmästare

vid farmakologiska

institutionen.

[88.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare,

amanuenser

och tjänstemän

in. in.

vid Lunds

universitet.

[89.]

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkt

1 här ovan omförmälda, inom andra kammaren av herr C. Lindskog väckta

motionen (II: 148), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att, bland

andra, andre bibliotekarierna vid universitetsbiblioteket i Lund placeras i

lönegrad B 23.

Beträffande vad motionären till stöd för förslaget anfört hänvisar utskottet

till motionen.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, skulle den nya befattningen formellt

knytas till den farmakologiska institutionen, varvid emellertid förutsattes,

att vaktmästarens åligganden ej begränsas till enbart denna institution,

utan att lian i förekommande fall går även den medicinskt-kemiska

institutionen tillhanda.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

I den i ovanberörda motion behandlade frågan har utskottet ovan under

punkt 1 uttalat sig och därvid avstyrkt motionärens förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I) a) å personalstaten för universitetet i Lund under

vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, efter vaktmästare vid

medicinskt-kemiska institutionen uppföra 1 vaktmästare vid

farmakologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall härtill öka det under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda ordinarie förslagsanslaget Avlöningar till

ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, nu 55,500 kronor,

med 2,900 kronor till 58,400 kronor;

II) vid bifall till vad under I) hemställts samt med avslag

å herr Lindskogs ovanberörda motion (II: 148), i vad den

avser uppflyttning i lönegrad av andre bibliotekarierna vid

universitetsbiblioteket i Lund, höja det under rubriken Avlöningar

till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda ordinarie

förslagsanslaget, nu 250,900 kronor, med 2,900 kronor till

253,800 kronor.

97:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av

avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 53,835 kro
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

nor att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för

de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1928 under punkt 89 angivna

ändamål.

98:o) På grund av Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet, Materiell

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med infg°t[tJt1®0s®e]

vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för in. in.

vissa institutioner vid universitetet i Lund m. in. anvisa för A^-ersltet

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 43,725 jqq j

kronor att av Kungl. Majd användas för de nu av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1928 under punkt 90 omförmälda ändamål.

99:o) Kungl. Majd har (punkt 91) föreslagit riksdagen att i enlighet med Statsbidrag

de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande av ^iftkosb

driftkostnaderna under år 1927 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i naderna vid

Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 74,530 kronor, ^ns sjuk*

Utredningen återhnnes å sid. 188—190 i statsrådsprotokollet. vårdsinrätt
ningar

i

Lund.

För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor, [9j j

vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss

utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna

å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor

50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen

äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av

underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna

härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Maj :t nu grundar sin här ifrågavarande

framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag

godtagna grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets

driftkostnader.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, i enlighet med de av 1925 års riksdag

godtagna grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna

under år 1927 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 74,530 kronor.

100:o) Sedan 1927 års riksdag med anledning av Kungl. Maj:ts fram- Utvidgställning

ävensom två inom riksdagen väckta motioner såsom bidrag till ändrfnesartäckande

av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjuk vårdsinrätt- beten vid

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[92.]

Ökat arvode

åt försöksassistenten

vid institutionen

för

ärftlighetsforskning

vid Lunds

universitet.

[93.]

ningar i Lund av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för

öronkliniken m. m. i enlighet med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

anvisat ett anslag av 1,476,432 kronor 50 öre, och därav anvisat

för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag ett belopp

av 100,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen att

av ifrågavarande anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 476,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom bidrag till täckande av

kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund av nya byggnader för den ortopediska

kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet med företedda

ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å 1,476,432

kronor 50 öre för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 476,000 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att till arvode åt

en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur

vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 191—195 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1925 års riksdag till arvode

åt en praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,400 kronor. Jämväl

för budgetåren 1926—1928 har riksdagen för ändamålet anvisat enahanda

belopp.

Bland sina petita hava universitetsmyndigheterna i Lund upptagit förslag

om ifrågavarande assistentbefattnings uppförande på ordinarie stat med placering

i lönegraden B 10, vilket förslag även av universitetskanslern tillstyrkts.

Statskontoret har emellertid i anledning härav tillstyrkt bibehållande

av nuvarande arvodesbelopp av 2,400 kronor samt dessutom ifrågasatt

ett personligt lönetillägg å 600 kronor åt nuvarande innehavaren C. G.

von Sydow. I Kungl. Maj:ts förslag är arvodet i sin helhet föreslaget höjt

med 600 kronor till 3,000 kronor.

Utskottet har icke något annat att erinra mot Kungl. Maj ds förslag än

att utskottet, i likhet med statskontoret, funnit den lämpligaste formen vara

att bevilja den ifrågasatta anslagsökningen såsom personligt lönetillägg åt

nuvarande innehavaren av ifrågavarande amanuensbefattning C. G. von

Sydow.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1928—1929

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

a) till arvode åt en praktisk försöksassistent vid den med

professor N. IT. Nilsson-Ehles professur vid universitetet i

Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning ett extra

anslag av 2,400 kronor;

b) såsom personligt lönetillägg åt nuvarande försöksassistenten

vid ifrågavarande institution, C. G. von Sydow, ett

extra anslag av 600 kronor.

102:o) Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till instrumentell

utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 195—-196 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Mapts förslag, hemställer,

att riksdagen må till instrumentell utrustning för fysiska

institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

103:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 95) föreslagit riksdagen i

fråga om nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna

vid universitetet i Lund kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

104:o) Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att till anordnande

av centraluppvärmning i den byggnad, som inrymmer universitetets

i Lund gymnastiksal m. fl. lokaler, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 207—209 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av centraluppvärmning

i den byggnad, som inrymmer universitetets i Lund gymnastiksal

m. fl. lokaler, anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

105:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 209—212 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 4

Utrustning

för fysiska

institutionen

vid Lunds

universitet.

[94.]

Nybyggnad

för de

geologiskmineralogiska

och

geografiska

institutionerna

vid

Lunds universitet.

[95.]

Centraluppvärmning

i

gymnastikbyggnaden

vid Lunds

universitet.

[96.]

Bokinköp

och bokbindning

för

universitetsbiblioteket

i Lund.

[97.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kammaren av herr G. Lindskog väckt motion (II: 258) däruti hemställts, att

riksdagen måtte i enlighet med kanslerns hemställan besluta att från och

med budgetåret 1928/29 höja det till Lunds universitetsbibliotek för närvarande

utgående extra anslaget till bokinköp m. m. med 45,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Bland sina petita har universitetskanslern framlagt förslag om höjning

av det för ifrågavarande ändamål nu utgående anslaget å 35,000 kronor

med 45,000 kronor till 80,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär, i

likhet med vad som föreslagits beträffande Uppsala universitets bibliotek,

en begränsning av anslagshöjningen till 25,000 kronor, vadan alltså anslaget

skulle uppgå till 60,000 kronor.

I herr Lindskogs ovanberörda motion har yrkande gjorts om bifall till det

ursprungligen framställda kravet.

Utskottet finner synnerligen vägande skäl vara anförda till förmån för

motionärens framställning. Särskilt vill utskottet erinra därom, att motsvarande

anslag till universitetsbiblioteket i Uppsala på enskilda motionärers

framställning vid 1927 års riksdag höjdes från av Kungl. Maj:t föreslagna

49,500 kronor till 59,500 kronor. Utskottet har emellertid icke ansett

sig kunna till fullo tillmötesgå motionärens förslag utan har stannat

för att förorda ett belopp av 70,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Lindskogs ovanberörda motion (II: 258), till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations.

anslag av 70,000 kronor.

Ytterligare 106:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) och under hänmaterieU

visning till utredningen i ärendet (sid. 212—216 i statsrådsprotokollet) hemm.

m. för ställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell

m. m. för de av departementschefen under punkt

98 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4

januari 1928 angivna institutionerna vid universitetet i Lund

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 63,000 kronor.

vissa institutioner

vid

Lunds universitet.

[98.]

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie lärare,

amanuenser

och

107:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 93,913 kronor

att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de

av departementschefen under punkt 99 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivna ändamål.

108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökning av anslagsposten till materiell m. m. för kirurgiska kliniken från

1,000 kronor till 2,000 kronor och motsvarande anslagspost till kliniken och

polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar från 500 kronor till 2,000

kronor öka det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa

institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu

74,100 kronor, med 2,500 kronor till 76,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 218—220 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökning av anslagsposten

till materiell m. m. för kirurgiska kliniken från 1,000

kronor till 2,000 kronor och motsvarande anslagspost till

kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar

från 500 kronor till 2,000 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget

till materiell m. m. för vissa institutioner

och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu

74,100 kronor, med 2,500 kronor till 76,600 kronor.

109:o) Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska medikokirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

28,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 221—223 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 26,000 kronor.

Kungl. Majts förslag om tillökning av anslaget avser att bereda

medel till utgifterna för uppvärmning och belysning m. m. dels vid de

propedeutiska kurserna vid S:t Eriks sjukhus, dels för en föreläsningssal å

sjukhuset S:t Göran.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökade medel till materiell

i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 28,300

kronor.

H0:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell m. m.

tjänstemän

m. in. vid

karolinska

institutet.

[99.]

Höjning av

materiellanslaget

för

vissa institutioner

och

kliniker vid

karolinska

institutet.

[100.]

ökade medel

till materiell

i allmänhet

vid karolinska

institutet.

[101.]

Materiell

m. m.

för vissa institutioner

vid karolinska

institutet.

[102.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöning till

två amanuenser

vid den

medicinska

undervisningen

å S d;

Eriks sjukoch

vårdhem

i Stockholm.

[103.]

Utskottets

yttrande.

Extra kurs i

neurologi

vid karolinska

institutet.

[104.]

för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 16,300 kronor att av Kungl. Majd användas

för de av departementschefen under punkt 102 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928

omförmälda ändamål.

lll:o) Kungl. Majit har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till arvoden

å 3,000 kronor till envar av de två amanuenserna vid den medicinska

undervisningen å S:t Eriks sjuk- och vårdhem i Stockholm för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 224—226 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande amanuenser åtnjöto före 1925 års lönereglering årligt arvode

av 1,000 kronor vardera jämte tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

enligt för oreglerade verk gällande grunder. I samband med löneregleringen

år 1925 för karolinska institutet blevo emellertid dessa amanuensarvoden

höjda till 1,800 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär nu en

reglering av arvodena till 3,000 kronor eller samma belopp, som genom

riksdagens beslut 1925 tillkommo åtskilliga andre amanuenser vid institutets

kirurgiska, medicinska, syfilidologiska och otiatriska kliniker.

Utskottet, som av den i ärendet förebragta utredningen icke blivit övertygat

om att sådana omständigheter föreligga, som motivera en ändring av

de så sent som år 1925 av riksdagen prövade och fastställda löneförmånerna

för ifrågavarande amanuenser, har ansett sig böra, med avstyrkande

av Kungl. Maj ds förslag om arvodesförhöjning, förorda, att dessa amanuenser

må bibehållas vid nuvarande avlöningsförmåner eller alltså 1,800

kronor till en var av dem.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majds förevarande

förslag, till arvoden å 1,800 kronor till envar av

de två amanuenserna vid den medicinska undervisningen å

Sd Eriks sjuk- och vårdhem i Stockholm, för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,600 kronor.

112:o) Kungl. Majd har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till arvode

åt en lärare vid en extra kurs i neurologi under sommaren 1928 vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1928—-1929 ett extra

anslag av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 226—227 i statsrådsprotokollet.

Den extra kursen i neurologi är föranledd av den stora tillströmningen

av medicine studerande och anordnas i syfte att undvika en för de studerande

menlig spärr i deras studiegång, som annars skulle uppstå.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 53

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
att

riksdagen må till arvode åt en lärare vid en extra

kurs i neurologi under sommaren 1928 vid karolinska medikokirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 1,000 kronor.

113:o) Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för anskaffande

av mikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska

institution för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

2,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 228—229 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för anskaffande av mikroskop för karolinska

mediko-kirurgiska institutets histologiska institution

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,900 kronor.

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till iordningställande

av föreläsningssalen i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets

patologisk-anatomiska institution upplåtna byggnaden genom anordnande

av gradänger med fasta stolrader samt anbringande av moderna

värmeelement anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 12,380 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 229—232 i statsrådsprotokollet.

Mikroskop

till histologiska

institutionen

vid

karolinska

institutet.

[105.]

Ändrings-och

reparationsarbeten

vid

patologiska

institutionen

vid karolinska

institutet,

[106.]

Förslaget avser fullföljande av en del smärre ändringsarbeten, som förmedelst

av riksdagen anvisade medel under senare år ägt rum å patologiska

institutionens byggnad. De förändringar, som nu avses, äro dels anordnade

av gradänger och ersättande av de stora värmekaminerna med moderna

värmeelement till en kostnad av 8,600 kronor, dels anbringande av

fasta stolsrader till en kostnad av 3,780 kronor.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till iordningställande av föreläsningssalen

i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets patologiskanatomiska

institution upplåtna byggnaden genom anordnande

av gradänger med fasta stolrader samt anbringande

av moderna värmeelement anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 12,380 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp

och bokbindning

för

karolinska

institutets

bibliotek

m. m.

[107.]

Motion om

anslag till

viss undervisning

vid

karolinska

institutet.

- 115:o) Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att

dels till bokinköp och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets

bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor,

dels ock till hyllinredning vid samma instituts bibliotek för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,790 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 232—235 i statsrådsprotokollet.

I karolinska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.

för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 10,000 kronor till

underhåll och förökande av institutets bibliotek. Under de senare åren

hava dessutom beviljats anslag på extra stat till bokinköp och bokbindning

för biblioteket; för budgetåret 1927—1928 utgår detta anslag med 10,000

kronor.

Under år 1926 gjordes från institutets sida framställning om ett anslag

av 5,790 kronor till hyllinredning i biblioteket. Då detta anslag ansågs

utan olägenhet kunna fördelas på två budgetår föreslog Kungl. Maj:t 1927

års riksdag, att för budgetåret 1927—1928 skulle beviljas 3,000 kronor.

Detta förslag biföll riksdagen, vadan nu alltså det återstående beloppet,

2,790 kronor, förslås utgå för nästa budgetår.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till bokinköp och bokbindning för karolinska medikokirurgiska

institutets bibliotek för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

b) till hyllinredning i samma instituts bibliotek för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,790 kronor.

116:o) I en inom första kammaren väckt motion (1:134) har herr I. Holmgren

hemställt, att riksdagen till möjliggörande av praktiska övningar för

de tjänstgörande i medicin i enlighet med den av karolinska institutet härom

gjorda framställningen måtte bevilja ett extra anslag för budgetåret 1928—

1929 av 4,000 kronor.

I avseende å de av motionären anförda skäl tillåter sig utskottet hänvisa

till motionen.

Vid 1927 års riksdag förelåg en motion av samme motionär med enahanda

syfte. Vid behandlingen av denna motion, som av utskottet då avstyrktes

och av riksdagen avslogs, anförde utskottet följande:

>Det föreliggande förslaget har bland institutets anslagsäskanden framförts

till Kungl. Maj:t, men har Kungl. Maj:t ej funnit skäl göra framställning

i ämnet hos riksdagen. Utskottet vill erinra, hurusom universiteten och

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 55

karolinska institutet bland sina äskanden, avsedda att föreläggas riksdagen,

upptaga eu mångfald av förslag, vart och ett utan tvivel i och för sig väl

motiverat med hänsyn till undervisningens behov eller forskningens krav.

Dessa förslag ägnas av Kungl Maj:t eu ingående prövning och granskning,

och för riksdagen framläggas sedermera de förslag, som Kungl. Maj:t efter

en jämförande undersökning finner med hänsyn till behovet och den statsekonomiska

situationen böra komma i fråga. Att nu tillstyrka ett på enskild

motion framfört förslag, som av Kungl. Maj :t ansetts böra stå tillbaka

för andra, finner utskottet mindre tillrådligt».

Då enahanda skäl, som av utskottet år 1927 anfördes, alltjämt föreligga,

saknar utskottet anledning frångå den uppfattning, som då gjordes gällande,

och hemställer alltså,

att herr Holmgrens ovanberörda motion (I: 134) ej må

vinna riksdagens bifall.

117:o) Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret

1928—1929,

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie förslagsanslag

å 91,950 kronor — under rubrik Tandläkarinstitutet, avlöningar m. in. uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 146,100 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 236—249 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början, att i inkomstberäkningen för

budgetåret 1928—1929 upptages en-särskild inkomsttitel för redovisning av

de från tandläkarinstitutets praktiska verksamhet härflytande inkomsterna

bland egentliga statsinkomster, uppbörd i statens verksamhet. Härav följer,

att bland verkliga utgifter måste uppföras anslagsbelopp av den storlek,

som kan beräknas vara nödvändig för tandläkarinstitutets drift under vederbörande

budgetår. Dessa anslag skola enligt Kungl. Maj:ts förslag vid

angivna förhållande liksom riksstatens övriga utgiftsposter fastställas av

riksdagen. I anslutning härtill framlägger Kungl. Maj:t förslag till omkostnadsstat

för institutet.

Vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Tandläkarin
stitutet.

[108.]

Med avseende å avlöningsstaten har ingen ändring ifrågasatts; anslaget

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

härför har sålunda i riksstaten för budgetåret 1928—1929 föreslagits med

oförändrat belopp 91,950 kronor.

Genom särskilda av riksdagen lämnade medgivanden har Kungl. Maj:t

hittills ägt att av de i tandlärarinstitutets stat upptagna »reservationer att

inlevereras till statsverket» disponera erforderliga belopp för täckande av

vissa institutets behov. Genom särskilda beslut har Kungl. Maj:t av dessa

medel anvisat belopp för bestridande under kalenderåren 1927 och 1928 av

avlöningarna till viss extra lärarpersonal, uppgående för vartdera året till

13,500 kronor, ävensom för viss undervisning under läsåret 1927—1928

2,000 kronor. I anslutning till de grunder för omläggning av tandläkarinstitutets

stat, som nu av Kungl. Maj:t föreslås, har befunnits nödvändigt,

att medel för sistnämnda ändamål för budgetåret 1928—1929 stå till Kungl.

Maj:ts disposition. Dessa medel beräknas av departementschefen till 15,500

kronor att i riksstaten uppföras såsom extra anslag.

Utskottet har ansett sig böra jämväl i dessa delar tillstyrka, vad sålunda

från Kungl. Maj:ts sida föreslagits.

Då Kungl. Majrts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet

för budgetåret 1928—1929,

1.

Värme och lyshållning ....

kronor

30,000: —

2.

Tvätt och linne, renhållning samt

vattenavgifter.........

25,000: —

3.

Tryckningskostnader, renskrivnings- kostnader samt telefonavgifter . . .

6,000: —

4.

Avlöning till tamburvakt, till en

kassörska samt till biträden på rönt- genavdelningen .........

>

8,700: —

5.

Avlöning till en sköterska till pro- tésavdelningen........

2,400: —

6.

Biblioteket...........

1

1,000: —

7.

Reparationer och oförutsedda utgifter

1

8,000: —

8.

Underhåll av inventarier ....

»

5,000: —

9.

Förbrukningsmateriell för institutets

praktiska verksamhet, förslagsanslag

50,000: —

10.

Undervisnings- och åskådningsma- teriell .............

10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 146,100: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten

under 1—8 samt 10 upptagna anslagsposterna å en

post göra minskning samt å en annan ökning, endast nämnda anslagsposters

sammanlagda summa icke överskrides.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

b) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av därstädes under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet

uppfört ordinarie förslagsanslag å 91,950 kronor —

under rubrik Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor;

c) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 146,100 kronor;

d) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 236,000 kronor till beredande

av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

Utredningen återfinnes å sid. 249—253 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1927—1928 266,250

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 236,000 kronor till beredande av ökade

medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

119:o) I två likaljdande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar It. W''agnsson och A. Petrén (1:93) samt den andra inom andra

kammaren av herr E. Röing (II: 161) har hemställts att riksdagen, analogt

med vad vid klinikerna i Uppsala är förhållandet, och med hänsyn

till de i Stockholm högre levnadsomkostnaderna m. m. såsom »tillfällig

löneförbättring på grund av ökat sjukvårdsarbete» till i motionerna nämnda

9 befattningsinnehavare vid serafimerlasarettet måtte anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 18,000 kronor att utgå med 2,000 kronor

till vardera av befattningshavarna ifråga.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motion II: 161.

De i motionerna omnämda amanuensernas avlöningsförmåner voro så

sent som år 1925 föremål för en ingående prövning av Kungl. Maj:t och

riksdagen i samband med den då beslutade löneregleringen för universiteten

och karolinska institutet. Vad nu från motionärernas sida anförts till stöd

för en förändring av ifrågavarande amanuensers avlöningsförhållanden läm
-

Ökade medel

för uppehållande

av

serafimerlasarettets

verksamhet.

[109.]

Motioner om

tillfällig löneförbättring

åt vissa

amanuenser

vid serafimerlasarettet.

Utskottets

yttrande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande

av

verksamheten

vid

allmänna

barnbördshuset.

[no.]

Undervisning

i epidemiologi.

[in.]

Tryckning

av doktorsavhandlingar.

[112.]

nar icke någon ledning för utskottet vid bedömande av behovet av en åtgärd

av det slag, som i motionerna påyrkas. Då utskottet följaktligen är

i avsaknad av en utredning i ämnet och vid sådant förhållande icke kan

vinna någon uppfattning vare sig om de nu förslagna löneförhöjningarnas

berättigande eller av de konsekvenser, ett bifall till motionerna skulle kunna

tänkas medföra för motsvarande befattningshavare vid liknande institutioner,

har utskottet icke funnit sig kunna förorda bifall till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Wagnssons och Petréns samt herr Röings

ovannämnda motioner (1:93 och II: 161) icke må vinna

riksdagens bifall.

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli

1928—30 juni 1929 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

124,559 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 253—255 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för löpande budgetår 136,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1928—30 juni

1929 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

124,559 kronor.

121:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 9,400 kronor att användas

enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna

grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

122:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom särskilda

extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 30,000 kronor;

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid

högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000

kronor.

123:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 113) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare

samt till kostnader för materiell m. in., 25 kronor, vid

en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra

dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

124:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning för opposition ä disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets

eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

125:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott

bestämma.

126:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen

granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska

fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

Kurser i

skyddskoppympning.

[113.]

Ersättning åt

vissa opponenter

vid

disputationer.

[114.]

Institut

d''études

scandinaves

i Paris.

(115.]

Utgivande av

anteckningar

efter juridiska

föreläsningar.

[116.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resestipendier

till universitetslärare.

[117.]

Forskarstipendier

för

docenter vid

universiteten

och karolinska

institutet
[118.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utskottets

yttrande.

127:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom

extra reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra

tjänstemän vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 20,000 kronor;

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid

universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

128:o) Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att till forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 35,000 kronor, att utgå i enlighet med de grunder,

Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 260—263 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed, har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Olof Olsson (I: 191)

samt den andra inom andra kammaren av herr C. Lindskog (11:333), i

vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan

ändring i gällande bestämmelser om dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst, att dyrtidstillägg må utgå å forskarstipendium vid statens

högskolor.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna andragit följande:

»Till forskarstipendier vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet utgår för närvarande ett extra anslag

å 35,000 kronor, vilket är fördelat i fem stipendier, vart å 7,000 kronor.

De vid samma akademiska högskolor utgående docentstipendierna äro

bestämda till ett belopp för vart stipendium av 6,000 kronor. Härå utgår

dock, enligt kungl. kungörelsen den 15 juni 1923, dyrtidstillägg, som med

nu gällande indextal av 172 utgör 1,080 kronor. Alltså utgå docentstipendierna

med ett faktiskt belopp av 7,080 kronor.

Vid inrättandet av forskarstipendierna torde man allmänt hava utgått

därifrån, att dessa stipendier skulle vara av en högre valör än de vanliga

docentstipendierna och bereda innehavaren av ett forskarstipendium en något

större ekonomisk förmån än ett docentstipendium.

Då det nu emellertid visat sig, att, om hänsyn tages till dyrtidstillägget,

ett docentstipendium medför för innehavaren en större årlig inkomst än ett

forskarstipendium, varå nämligen dyrtidstillägg ej utgår, skulle ju härigenom

nyssnämnda avsikt bliva förfelad.

Enligt vad av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln sid. 262 och

263, närmare inhämtas, hava också vederbörande akademiska myndigheter,

med instämmande av statskontoret, begärt rättelse i berörda missförhållande.»

Vid inrättande av forskarstipendierna utgingo såväl Kungl. Maj:t som

riksdagen från att dessa skulle vara till beloppet högre än docentstipendierna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Öl

I anslutning härtill bestämdes de förra till 7,000 kronor, medan docentstipendium

utgör G,000 kronor. Då nu i statsrådsprotokollet göres gällande,

att dyrtidstillägg icke bör utgå å forskarstipendium, men väl å docentstipendium,

bliver proportionen mellan dessa stipendier en helt annan än

Kungl. Maj:t och riksdagen åsyftat. Utskottet finner eu rättelse häruti i

anslutning till vad i motionerna föreslås fullt motiverad och kommer att framdeles

vid avgivande av utlåtande angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst avgiva förslag i detta hänseende.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag

angående ändrad natur å ifrågavarande anslag, får fördenskull hemställa,

att riksdagen må till forskarstipendier för docenter vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 35,000 kronor, att utgå i enlighet

med de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

129:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 264—267 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr W. Björck (I: 8) och den

andra inom andra kammaren av fröken Bertha Wellin (II: 57), i vilka, motioner

hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1928—1929

höja det till rasbiologiska institutet i Uppsala för närvarande utgående extra

reservationsanslaget å 65,000 kronor (som i Kungl. Maj:ts proposition bibehållits

vid detta belopp) med 2,800 kronor till 67,800 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Uppehållande

av rasbiologiska

institutets

verksamhet
[119.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Till rasbiologiska institutets verksamhet har riksdagen för innevarande

budgetår anvisat ett extra anslag av 65,000 kronor.

Utskottet, som ej finner tillräckliga skäl vara anförda för bifall till motionärernas

framställning, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

samt med avslag å herr Björcks och fröken Wellins ovanberörda

motioner (1:8 och 11:57), i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av verksamheten

vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1928 —

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor

att disponeras enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska högskolan m. m.

^lagsanslaget 130:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 120) föreslagit riksdagen i

till avlönin- fråga om ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tek8niskadhögk

niska högskolan ävensom anslag till påbörjande av uppförandet och inreskolan.

0 dandet av ett flygtekniskt laboratorium kommer utskottet att framdeles mätteknik

der riksdaSen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

ni. m. änmäldn

[120.]

Materiell 131 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att höja den i

"tekniska1'' s*a^en ^ör tekniska högskolan B. Vissa omkostnader för uppehållande av

högskolan, högskolans verksamhet, materiell m. m. ingående, såsom särskilt reserva[121.

] tionsanslag betecknade anslagsposten till biblioteket, nu 21,000 kronor, med

4,000 kronor till 25,000 kronor samt förty höja det ordinarie reservationsanslaget

till materiell m. m. vid tekniska högskolan, nu 321,000 kronor, med

4,000 kronor till 325,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 269—271 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) höja den i staten för tekniska högskolan B. Vissa

omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,

materiell m. m. ingående, såsom särskilt reservationsanslag

betecknade anslagsposten till biblioteket, nu 21,000 kronor,

med 4,000 kronor till 25,000 kronor;

b) vid bifall härtill höja det ordinarie reservationsanslaget

till materiell m. m. vid tekniska högskolan, nu 321,000 kronor,

med 4,000 kronor till 325,000 kronor.

tilTsamlin^ar 132:°) Kungl. Maj:t har (punkt 122) föreslagit riksdagen att till beredande av

och labora- ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för budteknkkatö

getåret 1928~1929 anvisa ett extra anslag av 41,000 kronor, att av Kungl.

skolan.08 Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl.

[122.] Maj:t finner skäligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 272—273 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat dels ett anslag av 35,000

kronor till ökade medel till samlingar och laborationer dels ock ett anslag

av 5,000 kronor till förstärkning av förstnämnda anslag och avsett att användas

för det ämnesområde, som representeras av den av 1927 års riksdag

inrättade professuren i cellulosateknik och träkemi.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ett sammanförande av berörda

två anslag samt dessutom en ökning av den sammanslagna summan

med 1,000 kronor för tillgodoseende av bebovet av ytterligare medel för institutionen

i teoretisk elektroteknik.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 41,000 kronor,

att av Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid

högskolan, på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

133:o) Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 25,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 274 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande förstärkningsanslag utgår för innevarande budgetår med ett

belopp av 35,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för tekniska

högskolan till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 25,000 kronor.

134:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument

för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan

hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på

sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

135:o) Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att till komplettering

av tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 277—279 i statsrådsprotokollet.

Ökade medel

till uppvärmning,

belysning

och diverse

utgifter

för tekniska

högskolan.

[123.]

Nyanskaffning

till laboratorierna

vid

tekniska högskolans

institutioner.

[124.]

Komplette
ring
av

tekniska

högskolans

bibliotek.

[125.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Uppförande

av biblioteksbyggnad

för

tekniska

högskolan.

[126.1

Reparation

av tekniska

högskolans

modellsamling.

[127.]

Vissa anslag

till Chalmers

tekniska

institut.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade riksdagen

till inköp av böcker för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor. Det har nu befunnits

vara nödvändigt att bereda medel för en komplettering av bibliotekets

bestånd av äldre litteratur, då det tidigare för detta ändamål anvisade

anslaget icke visat sig vara tillfyllest.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till komplettering av tekniska högskolans

bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

136:o) Beträffande^vad Kungl. Maj:t (punkt 126) föreslagit riksdagen angående

en biblioteksbyggnad för tekniska högskolan har riksdagen redan

fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

137:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) och under hänvisning

till utredningar i ärendet (sid. 293—296 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

138:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra anslag av 3,300 kronor;

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 12,000 kronor;

dels ock till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 296—299 i statsrådsprotokollet.

Förstnämnda anslag utgår med enahanda belopp jämväl för innevarande

budgetår.

Anslaget till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter utgör för budgetåret 1927—1928 11,000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 65

I den 1926 fastställda staten för Chalmers tekniska institut uppfördes

under rubriken B. Omkostnadsstat ett ordinarie reservationsanslag till bibliotek,

samlingar och laboratorier å 25,000 kronor. Styrelsen för institutet

bär nu anhållit om framställning till 1928 års riksdag om ett extra anslag

å 10,000 kronor till förstärkande av nyssnämnda reservationsanslag till bibliotek,

samlingar och laboratorier. Kungl. Maj:ts förslag innebär en begränsning

av detta äskande med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de

å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda

befattningarna för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 3,300 kronor;

b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 12,000

kronor;

c) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar

och laboratorier vid Chalmers tekniska institut för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

139:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga om det

ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen ävensom vad i en inom andra

kammaren av herr A. Forssell väckt motion (II: 330) angående samma anslag

yrkats, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos

skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 10,50CT kronor.

141:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 5

Skolöver
styrelsen.

Inspektion

och sakkunniga

biträden.

[129.]

Byggnads
sakkunnigt
biträde.

[130.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bestridande

av expeditionsvaktsgöromål

hos

skolöverstyrelsen.

[131.]

Tryckning av

undervisningsstatistik

m. in.

[132.]

Utskottets

yttrande.

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 4,800 kronor.

142:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 1,800 kronor.

143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 132) föreslagit riksdagen att till tryckning

av undervisningsstatistik anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

reservationsanslag av 17,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 300—305 i statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1923—1924 har intet anslag av statsmedel utgått

för tryckning av skolstatistik, skolöverstyrelsens årsberättelser m. m.

Såsom av den av departementschefen i ämnet lämnade redogörelsen framgår,

avsågs år 1923, då en indragning vidtogs av de dittills för ändamålet

utgående till 30,000 kronor beräknade medlen, endast ett inställande under

några år framåt av undervisningsstatistikens tryckning. Därigenom att

uppehållet i utgivandet av undervisningsstatistiken fått sträcka sig över så

lång tid, som nu skett, hade, framhåller departementschefen, stora olägenheter

uppstått för dem, som haft att handlägga frågor rörande undervisningsväsendet

eller som annars haft att sysselsätta sig med skolspörsmål.

Särskilt starkt hade dessa olägenheter gjort sig gällande vid det omdaningsarbete,

som under de senaste åren förberetts med avseende å läroverksorganisationen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär nu ett återupptagande i viss omfattning av

ifrågavarande publikationsverksamhet. Av det för ändamålet föreslagna

anslaget beräknas 15,000 kronor till tryckningskostnader och 2,000 kronor

till ökning av arbetskrafterna å skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

Utskottet finner starka skäl tala för återupptagande av utgivandet av

undervisningsstatistiken. Emellertid synes det utskottet icke nödvändigt att

åtminstone nu till en början utgivandet sker genom årliga publikationer.

Ett offentliggörande i tryck av det väsentligaste och mest betydelsefulla av

ifrågavarande statistik torde, efter vad utskottet inhämtat, kunna ske med

vissa tidsperioders mellanrum, exempelvis vart tredje år, utan att därigenom

några större olägenheter skulle vållas. Under uttalande härav vill utskottet

för ändamålet förorda ett till 8,000 kronor begränsat anslag för nästa budgetår

och hemställer alltså,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

att riksdagen må till tryckning av undervisningsstatistik

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Allmänna läroverken m. m.

144:o) Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att

dels för upprättande vid högre lärarinneseminariet av en ordinarie adjunktsbefattning

och en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning med de avlöningsoch

pensionsförmåner, som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,

höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet nu 130,285

kronor, med 8,000 kronor till 138,285 kronor;

dels ock vid bifall till förslaget om upprättande av en ordinarie adjunktsbefattning

medgiva, att från och med den 1 juli 1928 tills vidare och intill

dess Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer till adjunkt vid högre lärarinneseminariet

må utgå hyresbidrag med 750 kronor för år räknat.

Utredningen återfinnes å sid. 306—308 i statsrådsprotokollet.

Beträffande kostnaderna för den av 1927 års riksdag beslutade realskollinjen

vid högre lärarinneseminariet efter läsåret 1927—1928 uttalade departementschefen

vid framläggande för nämnda års riksdag av propositionen

om omorganisation av det högre skolväsendet, att under det andra

året denna linje förefunnes, d. v. s. under läsåret 1928—1929, en ordinarie

adjunkt och en ordinarie ämneslärarinna borde vara anställda, den förre med

samma lön som adjunkt vid allmänt läroverk, eller 4,300 kronor för manlig och

3,600 kronor för kvinnlig innehavare, jämte i varje fall det särskilda arvode

av 500 kronor, som utginge till rektor och lektorer vid seminariet, ävensom

tills vidare — liksom till sistnämnda befattningshavare — hyresbidrag till

belopp, som bestämdes av Kungl. Maj:t. Ämneslärarinnan borde uppbära

samma avlöningsförmåner som annan ämneslärarinna vid seminariet, d. v. s.

3,200 kronor. På denna kostnadsberäkning, mot vilken riksdagen förklarade

sig icke hava något att erinra, grundas Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för upprättande vid högre lärarinneseminariet av en

ordinarie adjunktsbefattning och eu ny ordinarie ämneslärarinnebefattning

med de avlönings- och pensionsförmåner,

som av departementschefen under punkt 133 av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivits,

höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet,

nu 130,285 kronor, med 8,000 kronor till 138,285

kronor;

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse behov

vid högre

lärarinneseminariet.

[134.]

Arvoden åt

extra lärare,

timlärare och

vikarier vid

högre lärarinneseminariet.

[135.]

Nya ordinarie

lärartjänster

in. m. vid

de allmänna

läroverken.

[136.]

b) vid bifall till förslaget om upprättande av en ordinarie

adjunktsbefattning medgiva, att från och med den

1 juli 1928 tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda

bestämmer till adjunkt vid högre lärarinneseminariet

må utgå hyresbidrag med 750 kronor för år räknat.

145:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre

lärarinneseminariet må för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp

av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å 53,860 kronor.

146:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till arvoden

åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 34,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 309—310 i statsrådsprotokollet.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 35,260 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvoden åt extra lärare, timlärare och

vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 34,300 kronor.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen att till inrättande

av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken med den

fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämdes, höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 424,750 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 311—321 i statsrådsprotokollet.

Sedan 1927 års riksdag fattat beslut om förändrad organisation av det

högre skolväsendet, fastställde Kungl. Maj:t genom cirkulär den 18 juni

1927 — med utgångspunkt från nuvarande lärjungantal vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter och under förutsättning att vederbörande kommuner

i de fall, som särskilt angivits, åtoge sig av riksdagen för olika fall

föreskrivna förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken,

varjämte lämnades åtskilliga föreskrifter rörande bland annat förberedande

åtgärder för tillämpningen av riksdagens beslut. Vidare har Kungl.

Maj:t genom cirkulär den 22 december 1927 förordnat bland annat angående

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

de tidpunkter, vid vilka de skilda skolformernas upprättande skall taga sin

början samt till efterrättelse fastställt vid cirkuläret fogade specialplaner

för de olika läroverkens omorganisation.

Beträffande budgetåret 1927—1928 beslöt riksdagen en höjning av det

för budgetåret 1926—1927 till 6,666,066 kronor bestämda reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med tillhopa 85,934 kronor. Denna höjning

var föranledd av riksdagens beslut att anvisa medel för inrättande

från och med den 1 juli 1927 av ett högre flickläroverk, att från och med

den 1 januari 1928 successivt övertaga de kommunala gymnasierna i Södertälje

och Eskilstuna samt den kommunala gymnasielinjen i Ystad ävensom

att från sistberörda tidpunkt successivt övertaga 13 kommunala mellanskolor.

Vad nu angår budgetåret 1928—1929, skulle höjningen av reservationsanslaget

tydligen bliva större, enär den nya organisationen över så

gott som hela linjen skulle bringas i tillämpning med läsåret 1928—1929.

I 1927 års riksdags skrivelse nr 262 angående den nya skolorganisationen

angavs dels det faktiska antalet lärare läsåret 1926—1927, dels ock

det av riksdagen beräknade antalet lärare läsåren 1928—1929, 1929—1930

och 1930—1931 ävensom efter omorganisationens slutliga genomförande.

Resultaten av den beräkning, som skolöverstyrelsen nu framlagt, hava sammanfattats

bland annat i en å sid. 318 i statsrådsprotokollet återgiven

översiktstabell.

En jämförelse mellan denna tabell och den i riksdagens skrivelse intagna

beräkningen visade full överensstämmelse mellan siffrorna för det slutliga

antalet på alla punkter utom en: riksdagen hade beräknat det slutliga antalet

adjunkter till 918, medan överstyrelsens tabell upptoge 922. Skillnaden berodde

därpå, att överstyrelsen förutsatt upprättandet från och med läsåret

1930—1931 av en serie parallellavdelningar i klasserna 1—4 av den femåriga

realskolan vid högre allmänna läroverket i Linköping, medförande ett

behov av ytterligare fyra adjunkter.

Såsom nyss nämnts, höjdes reservationsanslaget till de allmänna läroverken

av 1927 års riksdag med 85,934 kronor till 6,752,000 kronor.

Ökningen betingades så gott som uteslutande av beslut om inrättande av

nya ordinarie tjänster men utgjorde utom i något enstaka fall endast kostnaderna

för ett halvt år. För budgetåret 1928—1929 skulle dessa lönekostnader

upptagas med för helt år bestämda belopp, varjämte lönerna till rektorerna

vid de under förstatligande varande kommunala mellanskolorna samt

arvodena till de vid dessa läroanstalter anställda första lärarinnorna borde

beräknas med de av riksdagen bestämda, successivt stigande beloppen.

Den av dessa omständigheter föranledda ökningen av reservationsanslaget

har nu beräknats till 70,350 kronor.

Omorganisationens genomförande skulle komma att generellt påbörjas med

budgetåret 1928—1929, och åtskilliga nya ordinarie lärartjänster vore med

anledning härav nu erforderliga. Enligt de uppgjorda planerna skulle för

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

nämnda år nyinrättas 11 rektorstjänster (3 vid högre flickläroverk och 8

vid kommunala mellanskolor under förstatligande), 15 lektorstjänster, 11

adjunktstjänster och 48 ämneslärarinne t jänster, bland vilka 43 skulle beklädas

av lärarinnor med särskilt arvode såsom första lärarinnor. Vidare

skulle på grund av riksdagens beslut om förstatligande från och med den

1 juli 1928 av tre kommunala gymnasier tre rektorsbefattningar vid realskolor

ombildas till rektorsbefattningar vid högre allmänna läroverk. Kostnaden

för nu nämnda åtgärder utgjorde tillhopa 344,700 kronor. De nya

tjänsterna borde fördelas på de olika läroverken på sätt Kungl. Maj:t bestämde.

Enligt nämnda planer komme vidare att under budgetåret 1928—1929

vid de allmänna läroverken finnas inalles 14 ämneslärarinnor — 10 vid

hittillsvarande allmänna läroverk och 4 vid under ombildning varande kommunala

mellanskolor — vilka innehava full adjunktskompetens och vilka

följaktligen enligt riksdagens beslut vore berättigade att uppbära lön som

kvinnliga adjunkter. Då skillnaden mellan grundlönen för kvinnlig adjunkt

och för ämneslärarinna utgör 800 kronor, borde reservationsanslaget av nu

nämnda anledning höjas med 14x800 kronor eller 11,200 kronor.

För möjliggörande av ombildning av en ämneslärarinnebefattning vid

statssamskola till adjunktsbefattning höjde 1926 års riksdag reservationsanslaget

med 1,500 kronor. Denna tjänst har emellertid genom Kungl.

Maj:ts beslut blivit vakanssatt, i följd varav den nyss nämnda anslagsförhöjningen

å 1,500 kronor nu blivit överflödig, och en minskning av anslaget

med motsvarande belopp ansetts kunna ske.

Eu sammanfattning av de ändrade anslagsbelopp, som föranledas av de

av departementchefen angivna ändringarna i avseende på behovet av ordinarie

lärartjänster vid de allmänna läroverken, visar, att reservationsanslaget

på grund härav skulle behöva höjas med 70,350 + 344,700 + 11,200 kronor

eller med 426,250 kronor, medan en minskning kunde samtidigt ske med

1,500 kronor. Nettoökningen uppginge alltså till 424,750 kronor.

I avseende å vad i statsrådsprotokollet i nu berörda hänseenden anförts

och framhållits, har utskottet i stort sett icke någon erinran att göra. Endast

i en punkt torde ett närmare uttalande från utskottets sida påkallas, nämligen

ifråga om det ifrågasatta upprättandet av en serie parallellavdelningar

i klasserna 1—4 av den femåriga realskolan vid högre allmänna läroverket

i Linköping. Beträffande detta läroverk innebär 1927 års riksdags beslut i

avseende å realskolan, att densamma skulle organiseras, förutom med en

av parallellavdelningar bestående fyrklassig avdelning, även med en femklassig

avdelning, varvid riksdagen uttalade, att riksdagen med hänsyn till

det växlande elevantalet ej funnit sig övertygad om nödvändigheten att

upprätthålla den ena parallellavdelningen av den femklassiga realskolan;

densammas upprätthållande skulle få bero på Kungl. Maj:ts prövning. I

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

anslutning härtill föreskrev Kungl. Maj:t i ovanberörda cirkulär den 18

juni 1927, att den femklassiga avdelningen skulle utrustas med parallellavdelningar,

endast därest och så länge Kungl. Maj:t funne detta av behovet

påkallat. Då man därför i den i statsrådsprotokollet återgivna översiktstabellen

synes hava räknat med ett på grund av nämnda parallellavdelnings

upprättande betingat behov av fyra ordinarie adjunktstjänster, har

utskottet icke kunnat godtaga det till grund härför liggande betraktelsesättet.

Den omständigheten, att parallellavdelningens upprätthållande skulle

bero på eu lämplighetsprövning från Kungl. Maj:ts sida, synes tala för att

man för densamma tillsvidare ej räknar med ordinarie lärartjänster utan

inskränker sig till att i sinom tid härför beräkna medel för erforderligt antal

extra lärare.

Vad i övrigt beträffar nyssnämnda i statsrådsprotokollet återgivna översiktstabell,

vill utskottet nu allenast hava framhållit, att utskottet på intet

sätt tagit ståndpunkt till densamma eller till de till grund för tabellen liggande

beräkningarna. Utskottet förutsätter nämligen, att under nu pågående

övergångstid till den nya läroverksorganisationens slutliga genomförande erforderliga,

på föreliggande omständigheter grundade beräkningar år för år

uppgöras och föreläggas riksdagen i samband med de förslag rörande beloppet

av reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilka i samband

med statsregleringen för varje nästkommande budgetår underställas riksdagens

prövning.

Har utskottet i avseende å de under förevarande punkt gjorda beräkningarna

rörande det för reservationsanslagets höjning nu ifrågasatta beloppet

ej funnit något att erinra, anser utskottet emellertid av andra orsaker en

begränsning av den föreslagna summan kunna vidtagas.

Utskottet vill nämligen erinra därom, att det av 1927 års riksdag från

och med den 1 juli 1927 beslutade nya flickläroverket, för vilket för budgetåret

1927—1928 räknats med ett belopp av 28,275 kronor, ännu icke kom

mit till stånd. I anledning härav kommer ett motsvarande belopp att besparas

statsregleringen för detta budgetår. Vidare har genom särskilda beslut

av Kungl. Maj:t ett antal lärartjänster vid de allmänna läroverken blivit

vakanssatta; då följaktligen dessa tjänster uppehållas genom extra ordinarie

lärare, uppkommer en minskning i anslagets belastning, bestående i skillnaden

mellan den för den ordinarie tjänsten utgående lönen och vederbörligt extralärararvode.

Slutligen har utskottet uppmärksammat, hurusom enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för budgetåret 1926—1927 ifrågavarande

reservationsanslag den 30 juni 1927 uppvisade en reservation av

195,716 kronor 63 öre.

Med hänsyn till nu senast anförda omständigheter har utskottet funnit

en begränsning av den utav Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen befogad

och vill föreslå, att denna ökning nu beräknas till 275,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner ang.

inrättande

av en latinlinje

vid gymnasiet

i Västervik.

Motion ang.

utvidgning

av samskolan

i Söderhamn

till högre allmänt

läroverk.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster

vid de allmänna läroverken med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes, höja det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 275,000

kronor.

148:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr R. Wagnsson m. fl. (I: 94) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Johansson i Krogstorp m. fl. (II: 149), har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

låta verkställa utredning om huruvida vid Västerviks allmänna läroverk

successivt från läsåret 1929—1930 måtte inrättas en latinlinje samt för 1929

års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen får

utskottet hänvisa till motionen I: 94.

Vid högre läroverket i Västervik bibehölls i 1927 års läroverksreform

gymnasiet oförändrat med en fyraårig reallinje. Då nu förslag föreligger

om utredning rörande inrättande av jämväl en latinlinje vid nämnda gymnasium,

måste utskottet hysa starka betänkligheter mot att förorda åtgärder

i detta syfte. Det redan nu begränsade elevantalet å gymnasiet synes icke

motivera eu uppdelning i två linjer, och i allt fall torde en tids erfarenhet

böra avvaktas, innan frågan härom upptages till närmare omprövning.

Vid nu angivna förhållanden hemställer utskottet,

att herr Wagnssons m. fl. och herr Johanssons i Krogstorp

in. fl. ovanberörda motioner (I: 94 och II: 149) icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

149:o) I en inom andra kammaren av herr E. Lindley m. fl. väckt motion

(II: 86) har hemställts, att riksdagen må besluta, att samrealskolan i

Söderhamn från och med den 1 juli 1928, genom successivt övertagande

av det med densamma förenade kommunala gymnasiet, utvidgas till högre

allmänt läroverk med treårigt latin- och realgymnasium för gossar och flickor,

under förutsättning, att kommunen åtagar sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet finner icke de i motionen anförda skälen för ett statsövertagande

av det kommunala gymnasiet i Söderhamn bärande. Läroverksorganisationen

prövades i detalj av 1927 års riksdag, och enligt de grundsatser,

som därvid tillämpades, lärer det få anses uteslutet, att staten upprätthåller

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

tre högre allmänna läroverk i ett län med en folkmängd av Gävleborgs läns

storlek och med ett lärjungeantal å gymnasialstadiet av så begränsad omfattning

som fallet är vid de två statsgymnasierna i Gävle och Hudiksvall

samt det kommunala gymnasiet i Söderhamn. Riksdagen avslog i fjol väckta

motioner om inrättande av ett statsgymnasium i Kristinehamn, ehuru i hela

Värmlands län med en folkmängd av c:a 22(5,000 endast ett statsgymnasium

förut finnes. Jämförelsevis må nämnas, att folkmängden i Gävleborgs län

uppgår till c:a 219,000 och att staten i länet, såsom förut nämnts, upprätthåller

två fullständiga högre allmänna läroverk. Enligt vad utskottet inhämtat

utgjorde lärjungeantalet i gymnasialstadiet under höstterminen 1927

vid högre allmänna läroverket i Gävle 143, vid högre allmänna läroverket

i Hudiksvall 58 och vid det kommunala gymnasiet i Söderhamn 33. Då

statsgymnasierna i Gävle och Hudiksvall kunna bereda plats för ett väsentligt

större antal lärjungar än som för närvarande finnas i alla tre gymnasierna,

och då avstånd och kommunikationsförhållanden inom länet icke äro

sådana, att av denna grund gymnasier måste upprätthållas med ett onormalt

lågt lärjungeantal, finner utskottet ej skäl att förorda motionärernas förevarande

framställning. Skulle folkmängden i länet hastigt växa eller förhållandena

i övrigt så ändras, att ett behov av ytterligare ett statsgymnasium

inom Gävleborgs län gör sig gällande, lärer vid en sådan tidpunkt frågan

härom säkerligen komma att upptagas till förnyat noggrant övervägande,

men utskottet anser för närvarande försiktigheten bjuda att ställa sig avvisande

mot det nu föreliggande förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Lindleys m. fl. ovanberörda motion (II: 86) ej må

vinna riksdagens bifall.

150:o) Beträffande vad i en inom andra kammaren av herr C. Lindskog

väckt motion (II: 257) föreslagits i fråga om provisoriskt lönetillägg åt vissa

befattningshavare vid de allmänna läroverken och andra läroanstalter m. m.

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

151:o) Kungl. Maj:t har (punkt 137) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han tjänstgör

såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie

avlöningsförmåner åtnjuta särskilt arvode av högst 2,000 kronor, att utgå

enligt de grunder och bestämmelser, som av Kungl. Maj:t fastställas, med

rätt för rektor att inom gränserna för nämnda arvode erhålla ersättning

för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid läroverket

;

Motion ang.

provisoriskt

lönetillägg

åt vissa befattningshavare

vid

de allmänna

läroverken

och andra

läroanstalter

in. m.

Ersättning åt

föreståndare

för provårskurs

m. m.

[137.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels förklara hinder icke möta för att rektor vid pro vårsläroverk, som

uppbär sagda särskilda arvode och som enligt vederbörligt uppdrag håller

föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes metodik, må

vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna för beviljat anslag åtnjuta

ersättning enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

grunder;

dels bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han, utan att

vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,

utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta

dels ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har sig

handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av

skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke må

för år tillhopa överstiga 600 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som

må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag att

vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsläroverk

antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad från

föreståndarskapet för provårskursen;

dels ock höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna

läroverken, nu 75,200 kronor, med 3,100 kronor till 78,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 321—341 i statsrådsprotokollet.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår till föreståndare för provår vid

allmänt läroverk ersättning med 400 kronor för termin jämte ett belopp,

beräknat efter 35 kronor för varje under terminen närvarande pro vårskandidat,

dock tillhopa högst 1,500 kronor för läsår. Någon särskild ersättning

utgår numera ej för arbete, som står i samband med provårskursen,

såsom för handledning av lärarkandidater och hållande av s. k. rektorskonferenser

med därtill hörande föreläsningar över något särskilt läroämnes metodik.

Kostnaderna för provårskurserna vid högre latinläroverket å Norrmalm,

högre allmänna läroverken å Södermalm, högre realläroverket å Norrmalm

samt högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund utgå av en i det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:

till praktisk utbildning av blivande lärare vid samma läroverk. Från denna

anslagspost, nu 75,200 kronor, bestridas dels provårsföreståndarnes arvoden,

dels den särskilda ersättning av 300 kronor, som utgår till en var av de

vid provårsläroverken anställda ordinarie ämneslärarna med undantag av

rektorerna.

Kungl. Maj:ts förslag, som åsyftar en väsentlig omreglering av hithörande

förhållanden, innebär till en början, att maximibeloppet för ifrågavarande

ersättning höjes till 2,000 kronor; i sådana fall, då föreståndararvodet icke

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

komme att uppgå till detta belopp, skulle hinder icke möta för att provårsföreståndare

kunde komma i åtnjutande av särskilt handledararvode, varvid

dock detsamma jämte föreståndararvodet ej (inge överstiga nyssberörda

maximisumma av 2,000 kronor. Däremot borde enligt Kungl. Maj:ts förslag

ersättningen för de s. k. metodikföreläsningarna icke inberäknas i föreståndararvodets

belopp, utan härför skulle särskild ersättning utgå efter

samma grunder som till andra i provårsarbetet deltagande föreläsare, d. v. s.

efter 35 kronor för föreläsningstimme. För de undantagsfall, då rektor vid

provårsläroverk icke vore föreståndare för provårskursen, ehuru han icke

vore tjänstledig från rektorsbefattningen, skulle han enligt Kungl. Maj:ts

förslag inträda i den rätt till lönetillägg, som nu tillkommer lektorer och

adjunkter vid provårsläroverken.

För genomförande av den föreslagna arvodeshöjningen skulle erfordras

en ökning med 2,500 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken ingående anslagsposten: till praktisk utbildning

av blivande lärare vid de allmänna läroverken. I detta sammanhang föreslås

vidare en ökning av nämnda anslagspost med ytterligare 600 kronor,

motsvarande det särskilda lönetillägget å 300 kronor vid envar av två ordinarie

ämneslärarbefattningar, som vid ifrågavarande läroverk nyinrättats

efter 1918 och som icke tagits i beräkning, då anslaget bestämdes till sitt

nuvarande belopp. Den sammanlagda höjningen av det ordinarie anslaget

skulle alltså bliva 3,100 kronor.

Vid prövning av det föreliggande förslaget har utskottet till en början

uppmärksammat, hurusom ett vid bifall till detsamma rektorerna vid provårsläroverken

skulle komma att erhålla en löneställning, som överstiger vad

som tillkommer åtskilliga chefbefattningar i den civila statsförvaltningen.

Härtill kommer vidare, att en arvodesreglering på sätt Kungl. Maj ds förslag

innebär kan, innan frågan om en definitiv lönereglering för de allmänna

läroverkens lärarpersonal i dess helhet bliver upptagen till prövning och avgjord,

vara ägnad att föregripa en dylik lönereglering. Såväl med hänsyn

härtill som i betraktande av att några sådana särskilda omständigheter icke

tillkommit efter det ifrågavarande arvodes- och ersättningsförhållanden senast

reglerades av riksdagen, vilka kunna anses motivera en omreglering av nu

ifrågasatt art, har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka det förslag, som

innefattas i det första stycket av förevarande punkt. Har utskottet sålunda

i stort sett funnit sig böra förorda ett bibehållande av nu gällande bestämmelser

i förevarande hänseenden, vill utskottet dock ej motsätta sig en sådan

partiell jämkning av dessa, som framgår av andra stycket av det föreliggande

förslaget och avser möjlighet för provårsföreståndare att uppbära särskild

ersättning för de s. k. metodikföreläsningarna.

Av vad utskottet sålunda anfört torde följa, att utskottet icke kan förorda

den ifrågasatta anslagsökningen av 2,500 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt anfört, har utskottet

intet att erinra. Ifrågavarande anslagspost torde vid sådant förhållande

nu böra ökas med 600 kronor motsvarande särskilt arvode vid två

nyinrättade ämneslärartjänster vid omförmälda provårsläroverk.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser dels höjning

från högst 1,500 kronor till högst 2,000 kronor av det

särskilda arvode, som rektor vid provårsläroverk, därest han.

tjänstgör såsom föreståndare för provårskursen, äger att utöver

honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta,

dels ock rätt för rektor att inom gränserna för arvodet

erhålla ersättning för handledning av lärarkandidater i likhet

med andra lärare vid läroverket;

b) förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsläroverk,

som uppbär det särskilda arvodet av högst 1,500

kronor och som enligt vederbörligt uppdrag håller föreläsningar

för lärarkandidater över något särskilt läroämnes

metodik, må vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna

för beviljat anslag åtnjuta ersättning enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna grunder;

c) bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest

han, utan att vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke

är föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta dels ett särskilt

arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har sig

handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till

belopp, som av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda

arvode och ersättning icke må för år tillhopa överstiga 600

kronor;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

bestämmelser, som må vara erforderliga i fråga om ersättning

för fullgörande av uppdrag att vara föreståndare för

provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsläroverk

antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest

befriad från föreståndarskapet för provårskursen;

e) höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingående posten: praktisk utbildning av

blivande lärare vid de allmänna läroverken, nu 75,200 kronor,

med 600 kronor till 75,800 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

152:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 138) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,122,000 kronor, med 82,000 kronor till 1,204,000 kronor.

Utredningen återlinnes å sid. 342—343 i statsrådsprotokollet.

Då, såvitt av utredningen framgår, i den av skolöverstyrelsen verkställda

beräkningen av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår hänsyn icke tagits till den vakanssättning av tjänster, som ägt rum

med anledning av den beslutade skolreformen, har utskottet funnit en begränsning

av den ifrågasatta anslagsökningen av denna anledning motiverad

och vill föreslå, att höjningen bestämmes till 60,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,

nu 1,122,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,182,000 kronor.

153:o) Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tills vidare från och med budgetåret 1928—1929 extra

ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller

statens folkskoleseminarium, som genomgått vederbörlig provårskurs och som

med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring

vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 punkt 8 gällande läroverksstadga,

må åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och kvinnlig

lärare med 3,400 kronor för år räknat;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å

640,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 343—354 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost å 250,000 kronor till arvoden åt extra lärare och vikarier samt

för oförutsedda behov. Enär det i anslagsposten ingående belopp, som

beräknats för avlönande av extra lärare och vikarier, ej varit tillräckligt

härför, har riksdagen under åtskilliga år på extra stat beviljat särskilda

anslag för ändamålet. För budgetåret 1927—1928 utgår det extra anslaget

till extra och vikarierande lärare med 619,800 kronor.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 har Kungl. Maj:t för läsåret 1927—1928

anvisat för avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna läroverken

högst 721,400 kronor, att utgå från det i reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingående anslaget till arvoden åt extra lärare och vikarier

samt för oförutsedda behov ävensom från nu nämnda extra anslag å

619,800 kronor.

Ålderstillägg

åt lärarpersonalen

vid de

allmänna

läroverken.

[138.]

Extra och

vikarierande

lärare vid de

allmänna

läroverken.

[139.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nämnda belopp av 721,400 kronor har beräknats medgiva anställandet av

222 extra lärare vid de hittillsvarande allmänna läroverken samt de extra

ordinarie lärare, som äro behövliga vid nytillkomna, av staten övertagna

läroanstalter. Skolöverstyrelsen har uppgivit, att läsåret 1927—1928 tillhopa

205 extra lärare beräknas vara anställda vid de allmänna läroverken samt

därtill timlärare med en tjänstgöring, motsvarande 8 extra lärare, samt att

således 9 extralärararvoden ej synas komma att tagas i anspråk under

nämnda läsår. Därjämte har överstyrelsen beräknat, att under läsåret 1928

—1929 komma att erfordras 181 extra lärare jämte ett visst antal timlärartimmar,

uppskattat till 359.

Främst på grund av ovissheten i fråga om antalet lärjungar läsåret 1928

—1929 anser överstyrelsen emellertid ej tillrådligt att nedsätta det extra

anslaget mer än med ett belopp, motsvarande en minskning från 205 till

181 extra lärare, eller till 522,200 kronor. Härtill skulle komma erforderligt

anslag till timlärare vid de nytillkommande läroverken, som nyss nämnts

avseende 359 veckotimmar och dragande en kostnad av (359x140) 50,260

kronor. Det slutliga beloppet skulle således utgöra 601,400 — 79,200+ 50,260

kronor = 572,460 kronor.

Denna överstyrelsens beräkning godtager departementschefen med allenast

den jämkning, att anslaget borde beräknas efter ett antal extra lärare, som

med 3, i stället för såsom överstyrelsen tänkt sig med 9, överstiger det

antal, som läsåret 1927—1928 verkligen har anställning vid de allmänna

läroverken. Härigenom skulle vinnas en anslagsminskning av 9,900 kronor.

Dragés detta belopp från förut angivna, av skolöverstyrelsen beräknade

belopp av 572,460 kronor, erhålles en slutsumma av 562,560 kronor.

Mot de sålunda gjorda beräkningarna har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Emellertid ifrågasattes under förevarande punkt av helt andra orsaker en

ökning av nu förevarande anslag, nämligen för beredande av medel för

höjande av arvodet åt de extra ordinarie lärare, vilka under viss längre tid

tjänstgjort vid allmänt läroverk och annan läroanstalt. Förslaget är föranlett

av ett utav 1927 års riksdag därom gjort uttalande och skulle avse att

kompensera de extra ordinarie lärarna för den minskning i befordringsmöjligheter,

som komme att föranledas av den nya läroverksorganisationens

genomförande. I detta hänseende hade skolöverstyrelsen föreslagit att från

och med budgetåret 1928—1929 till och med budgetåret 1934—1935 extra

ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller

statens folkskoleseminarium, som genomgått vederbörlig provårskurs och

som med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring

vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 punkt 8 gällande

läroverksstadga, måtte åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och

kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

70

I sitt häröver avgivna utlåtande har statskontoret tillstyrkt detta förslag,

dock med den ändring, att den föreslagna åtgärdens varaktighet ej borde

bestämmas att omfatta tiden till och med budgetåret 1934—1935 utan gälla

tillsvidare från och med budgetåret 1928—1929. Detta statskontorets ändringsförslag

har nu av Kungl. Maj:t upptagits.

I detta sammanhang anför departementschefen i statsrådsprotokollet följande

(sid. 352):

»Denna åtgärd avser som nämnts de extra ordinarie lärare, som kunna

räkna en längre tjänstetid. Naturligtvis är den försämring i de extra ordinarie

lärarnas ställning, som den nya skolorganisationen lärer komma att

medföra, ej inskränkt till dessa äldre lärare utan drabbar praktiskt taget alla

icke ordinarie, och, såsom jag i det följande får tillfälle antyda, främst till

de manliga lärarna. Mest angeläget anser jag det emellertid vara att i den

mån så är möjligt tillgodose dels de lärare, som längre tid måst förbliva i

icke ordinarie tjänsteställning, dels sådana, som äro familjeförsörjare, och

på den grund kunna — oavsett deras längre eller kortare tjänstetid — göra

anspråk på att skäligt beaktande ägnas åt deras anställningsförhållanden.

Det synes mig därför billigt, att det tages under särskild omprövning,

huruvida icke de båda kategorier av extra ordinarie lärare, som nu omnämnts,

må i skälig utsträckning företrädesvis komma i åtanke vid förordnande

som extra eller vikarierande lärare. Det torde böra ankomma på

skolöverstyrelsen att vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för att på

ett lämpligt sätt genomföra en dylik princip.»

Vad till sist beträffar frågan med vilket belopp det extra anslaget till extra

och vikarierande lärare borde i enlighet härmed bestämmas för budgetåret

1928—1929, har, såsom ovan nämnts, det normala anslagsbehovet angivits

till 562,560 kronor; härtill skulle nu komma kostnaden för den ifrågasatta

arvodesförhöjningen för vissa extra ordinarie lärare, beräknad till 77,500

kronor. Hela det behövliga anslagsbeloppet skulle alltså enligt Kungl. Majris

förslag uppgå till 640,060 eller i runt tal 640,000 kronor.

För bedömande av det föreliggande förslaget om arvodesförböjning åt

vissa extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken anser sig utskottet böra

bringa i erinran det uttalande åv 1927 års riksdag, på vilket detta förslag

grundar sig.

I sin skrivelse nr 262 framhöll 1927 års riksdag, att de av riksdagen

verkställda beräkningarna rörande antalet lärare vid de allmänna läroverken

efter genomförd omorganisation byggde på en väsentlig inskränkning av

extralärarsystemet. Om sålunda riksdagen i nu berörda hänseende ansett

sig kunna medverka till en avsevärd förbättring i fråga om extralärarsystemets

förekomst vid statsläroverken, hade riksdagen dock icke kunnat förbise,

att vissa svårigheter under övergångstiden kunde uppstå för de nuvarande

extralärarna i så måtto, att ordinarieblivande och därmed följande

förbättrad löneställning kunde komma att uppskjutas på ett sätt, som för

den enskilde läraren kunde te sig såsom betungande och obilligt. Riksdagen

hölle därför före, att åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extra
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärare, som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning

vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning, detta så

mycket mer som de genom vakanssättning av lärartjänster uppstående besparingarna

säkerligen skulle bliva avsevärt större än kostnaden för den

ifrågasatta arvodesförböjningen. Givetvis skulle en sådan anordning erhålla

allenast provisorisk karaktär och omfatta en begränsad tid.

Då riksdagen icke vore beredd att utan föregående utredning fatta

ett positivt beslut i ärendet, hade riksdagen stannat vid att med angivande

av dessa allmänna synpunkter uttala sin förväntan, att Kungl. Maj:t vid

den fortsatta handläggningen av skolorganisationens genomförande toge

under omprövning, vilka framställningar till riksdagen, som kunde anses

påkallade för ordnande av denna angelägenhet.

Såsom framgår av detta riksdagens uttalande, avsåg riksdagen uppenbarligen

ett tillgodoseende av allenast sådana extralärare, vilkas befordringsutsikter

kunde tänkas bliva försvårade genom läroverksreformens genomförande;

i denna situation voro främst och företrädesvis de extralärare, vilka

hade anställning såom sådana vid den tidpunkt, då riksdagen fattade sitt

beslut rörande nämnda reform. Vidare skall denna anordning äga allenast

en begränsad tidsomfattning.

Då nu Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär eu ej oväsentlig utvidgning

av vad riksdagen i sitt nyss återgivna uttalande åsyftat, har utskottet

funnit sig böra till närmare granskning upptaga detsamma och de

skäl för anordningen, som enligt statsrådsprotokollet föreligga.

Vad först beträffar den tidrymd, inom vilken den ifrågasatta åtgärden

skulle äga tillämplighet, hade, såsom nämnts, skolöverstyrelsen föreslagit,

att denna skulle avse tiden från och med budgetåret 1928—1929 till och

med budgetåret 1934—1935, då med ingången av höstterminen 1935 omorganisationen

beräknades vara i sin helhet genomförd. Kungl. Maj:t

åter har upptagit statskontorets förslag, som innebär arvodesförhöjningens

gällande tillsvidare från och med budgetåret 1928—1929.

I avseende härå vill utskottet framhålla att, även om vissa löne- och budgettekniska

skäl kunna anföras till förmån för Kungl. Maj:ts förslag i denna

del, användandet av uttrycket »tills vidare» i stället för angivande av en

viss bestämd tidrymd för arvodesförhöjningarnas utgående lätteligen kan

föranleda den missuppfattningen, att berörda förmån är avsedd att kunna utgå

jämväl för tid efter budgetåret 1934—1935. Med hänsyn härtill har utskottet

ansett lämpligast att förorda skolöverstyrelsens förslag om att redan nu begränsa

tiden för bestämmelsens giltighet till och med nämnda budgetår.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att den ifrågasatta förmånen skall

komma att åtnjutas av en var extra lärare, som, därest han fyller vissa

kvalifikationer, är eller bliver anställd vid angivna läroanstalter från och

med budgetåret 1928—1929. Utskottet, som nyss uttalat sig för en be
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

gränsning av tiden till och med budgetåret 1934—1935, bär mot förslaget

i berörda del intet att erinra.

Kungl. Maj:t bar dessutom föreslagit, att såsom villkor för arvodeshöjningen

skall gälla, att vederbörande extralärare genomgått vederbörlig

provårskurs. Då enligt utskottets mening genomgången provårskurs — från

vilken under vissa omständigheter dispens kan av Kungl. Maj:t beviljas —

lämpligen icke bör i förevarande avseende uppställas såsom kvalifikationsgrund,

bar utskottet funnit sig böra förorda en sådan ändring av ifrågavarande

förutsättning, att vederbörande extralärare för att vara berättigad

till förhöjningen i fråga skola hava förvärvat kompetens för anställning såsom

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk.

Såsom ytterligare villkor har Kungl. Maj:t uppställt, att vederbörande

extralärare skall hava med nit och skicklighet under minst tolv terminer

bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179

punkt 8 gällande läroverksstadga. I detta författningsrum omnämnes ej

allenast allmänt läroverk utan även annan under skolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, folkskoleseminarium, tekniskt läroverk, sjökrigsskolan och

statsunderstödd folkhögskola. Härigenom skulle den rätt, varom nu är fråga,

komma att utsträckas till ett väsentligt större antal lärare än riksdagens

ovanberörda uttalande torde hava åsyftat. De lärare, för vilkas befordringsutsikter

svårigheter genom läroverksreformens genomförande eventuellt kunde

tänkas uppkomma, äro uteslutande de vid de allmänna läroverken anställda

extralärarna, och den ifrågasatta kompensationen var givetvis avsedd att

träffa sådan lärare, som ett antal år tjänstgjort vid dessa läroverk. Att

sådan tjänstgöring må kunna hava fullgjorts även vid högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna finner utskottet billigt med hänsyn till den

i stort sett likartade tjänstgöring ävensom de likartade anställnings- och avlöningsförhållanden,

som råda beträffande den extraordinarie lärarpersonalen

vid dessa tre kategorier av läroanstalter. Men att med dessa likställa exempelvis

de statsunderstödda folkhögskolorna och att utsträcka denna tjänstgöring

till att omfatta varje under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt,

d. v. s. praktiskt taget de flesta privata skolor i landet, kan enligt utskottets

mening icke hava åsyftats, och utskottet kan i allt fall nu icke tillstyrka

ett förslag i detta hänseende.

Utskottet har följaktligen ansett sig böra förorda en sådan ändring av

Kungl. Maj:ts förslag, att arvodesförhöjning må från och med budgetåret

1928—1929 till och med budgetåret 1934—1935 tillkomma sådan extra ordinarie

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens

folkskoleseminarium, vilken förvärvat kompetens för anställning såsom

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och därefter med nit och skick
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.)

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av u

nämnda läroanstalter.

I fråga om beloppet av den ifrågasatta arvodesförhöjningen har utskottet

intet att erinra.

Med hänsyn till den inskränkning, som utskottet förordat i Kungl. Maj:ts

förslag, torde kunna ifrågasättas, huruvida icke någon nedsättning av den

nu äskade anslagssumman bör kunna vidtagas. Då det emellertid möter

vissa vanskligheter att härutinnan uppgöra tillförlitliga beräkningar och då

dessutom anslaget har karaktär av ett bestämt anslag, i följd varav eventuella

besparingar tillföras kassafonden, har utskottet ej funnit anledning nu

förorda någon ändring av den utav Kungl. Maj:t föreslagna anslagssummans

storlek.

Slutligen har utskottet uppmärksammat vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

anförts i fråga om ett eventuellt företräde vid förordnande

såsom extra lärare för bland andra sådana lärare, som äro familjeförsörjare.

Utskottet vill i detta hänseende allenast hava framhållit, hurusom inga andra

anställnings- eller befordringsprinciper än förtjänst och skicklighet lära kunna

komma i betraktande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att från och med budgetåret 1928—1929

till och med budgetåret 1934—1935 sådan extra ordinarie

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk

eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet

för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt

läroverk och därefter med nit och skicklighet under

minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av

nu nämnda läroanstalter, må åtnjuta arvode, manlig lärare

med 3,800 kronor och kvinnlig lärare med 3,400 kronor

för år räknat;

b) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 640,000 kronor.

Extra arvoden

åt teckningslörare

vid''de allmänna

läroverken.

[140.

154:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att till extra arvoden

åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 85,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 355—357 i statsrådsprotokollet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

Det för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgående anslaget

uppgår till 70,100 kronor. Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen

föranledd av den inverkan, som det successiva förverkligandet av

den nya läroverksorganisationen kommer att under budgetåret 1928—1929

medföra på antalet teckningstimmar vid de allmänna läroverken.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt teckningslärare vid

de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 85,000 kronor.

155:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att till extra arvoden

åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 78,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 357—359 i statsrådsprotokollet,

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett extra

anslag av 44,800 kronor.

Den nu föreslagna anslagsökningen är föranledd dels av önskvärdheten

att minska gymnastikavdelningarnas storlek, dels av det ökade antal gymnastikavdelningar,

som skulle komma till stånd i anslutning till den nya

läroverksreformen. De i sistnämnda avseende av skolöverstyrelsen gjorda

beräkningarna utgå från det antagandet, att för gymnastikundervisningen

för flickor i gymnasieringarna i de till samläroverk ombildade högre allmänna

läroverken skulle i V8 av fallen användas manliga och i 2/3 av dem

kvinnliga gymnastiklärare. Den manlige gymnastiklärarens avlöning beräknas

i medeltal till 137 kronor för veckotimme och den kvinnliga gymnastiklärarens

till 85 kronor.

Utskottet, som förutsätter att för den kvinnliga ungdomens gymnastikundervisning

kvinnliga gymnastiklärare komma att i alla fall, där sådant

är möjligt, anlitas, har med hänsyn härtill funnit en begränsning av anslaget

befogad. Med utgångspunkt från det av skolöverstyrelsen angivna antalet

av 104 veckotimmar och med beräkning av skillnaden mellan den manliga

och den kvinnliga lärarens veck otimersättning för Vs av detta timantal, har

utskottet ansett sig böra föreslå en nedsättning av det föreslagna anslaget

med i runt tal 1,700 kronor till 77,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra anslag av 77,000 kronor.

Extra arvoden

Åt. gymnastiklärare

vid de allmänna

läroverken.

[141.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra arvoden

åt musiklärare

vid de

allmänna

läroverken.

[142.]

156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 15,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 359—360 i statsrådsprotokollet.

Det extra anslaget för nu ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret

1927—1928 med 5,900 kronor. Anslagshöjningen, som ifrågasättes, är betingad

dels av en med hänsyn till behovet av utsträckt undervisning i

musik beräknad utökning av antalet veckotimmar i detta ämne innebärande

en ökad kostnad av i runt tal 1,750 kronor, dels ock av den ökning av

antalet musiktimmar, som föranledes av genomförandet av den beslutade

nya läroverksorganisationen.

Utan att vilja uttala sig om den ställning, som musikundervisningen intager

eller bör intaga vid läroverken, anser utskottet, att under nuvarande

förhållanden, då nya undervisningsplaner för läroverken äro under utarbetande,

skäl icke föreligga för medverkan till en ökning av musiktimmarnas

antal. Med hänsyn härtill beräknar utskottet anslagsbehovet för budgetåret

1928—1929 till 14,100 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de

allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 14,100 kronor.

Extra

arvoden åt

lärarinnor i

kvinnligt

handarbete

vid de allmänna

läroverken.

[143.]

157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 19,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 360—361 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag utgör för innevarande budgetår 2,850 kronor. Den

föreslagna anslagsökningen är betingad dels av den högre medelsiffra, som

med hänsyn till lärarinnors uppflyttning i lönegrad ansetts böra ligga till

grund vid beräkning av ett anslagsbehov med oförändrat timtal, dels ock

av den utvidgning av handarbetsundervisningen, som bliver en följd av den

beslutade läroverksreformen.

Utskottet, som anser sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt

handarbete vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 19,600 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna

läroverken, nu 41,000 kronor, med 5,000 kronor till 46,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 361—362 i statsrådsprotokollet.

Undervisning

i manlig

slöjd vid de

allmänna

läroverken.

[144.]

Den föreslagna ökningen är föranledd såväl av en även för normala förhållanden

skedd ökning av antalet slöjdtimmar som av slöjdundervisningens

införande vid förstatligade kommunala mellanskolor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

. undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

nu 41,000 kronor, med 5,000 kronor till 46,000 kronor.

159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att

dels höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 30,700 kronor, med 3,650

kronor till 34,350 kronor;

dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 58,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 363—366 i statsrådsprotokollet.

Arvoden åt

skolläkare.

[145.]

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av

ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av

antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket.

Det fasta arvodet, som tidigare utgjorde 150 kronor vid högre allmänt

läroverk och 100 kronor vid realskola, höjdes av 1920 års riksdag till respektive

500 kronor och 300 kronor. Det rörliga arvodet utgick tidigare

med 2 kronor för lärjunge men höjdes av 1920 års riksdag till 4 kronor

för lärjunge. Arvodet sänktes emellertid åter, av 1922 års riksdag till 3

kronor och av 1923 års riksdag till 2 kronor för lärjunge, med vilket belopp

arvodet fortfarande utgår.

De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagspost: Arvoden till skolläkare,

vilken från och med år 1921 utgör 30,700 kronor. De rörliga arvodena

åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som fQ>r budgetåret 1927—

1928 bestämts till 58,000 kronor.

Det föreliggande förslaget om höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget

ingående anslagsposten är föranlett av 1927 års riksdags beslut om

statens övertagande av visst antal kommunala gymnasier och kommunala

mellanskolor. Enligt nämnda riksdags beslut skulle staten successivt övertaga

2 kommunala gymnasier från och med den 1 januari 1928 och tre

dylika gymnasier från och med den 1 juli 1928 ävensom 13 kommunala

mellanskolor från och med den 1 januari 1928 och 8 sådana mellanskolor

från och med den 1 juli 1928.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen föreslagit,

att vid de allmänna läroverk, där staten successivt övertager nuvarande kommunalt

gymnasium, det fasta arvodet till skolläkaren redan under ombildningens

första år skulle höjas med 200 kronor, motsvarande skillnaden mellan

fast arvode för skolläkare vid realskola och vid högre allmänt läroverk.

Likaledes har överstyrelsen gjort gällande, att till skolläkare vid samrealskola

under ombildning från kommunal mellanskola bör från och med ombildningens

början utgå fullt arvode, 300 kronor för år.

Då under första året endast en del av den kommunala läroanstalten övertages

av staten, anser departementschefen de av skolöverstyrelsen föreslagna

arvodesbeloppen skäligen kunna minskas. Med hänsyn därtill att några av

skolläkarens uppgifter äro konstanta d. v. s. oberoende av de övertagna

klassernas antal borde dock en med detta antal proportionell uppdelning av

arvodet ej äga rum. Departementschefen förordar, att arvodet under ombildningens

första år bestämmes för läkare vid högre allmänt läroverk, som

utvidgas genom övertagande av kommunalt gymnasium, till 400 kronor,

således innebärande en arvodesökning av 100 kronor, och för läkare vid

samrealskola under ombildning från kommunal mellanskola till 150 kronor.

Vid bifall härtill skulle den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående anslagsposten till skolläkare höjas med (100x5 + 150x21=)

3,650 kronor.

Beträffande det rörliga arvodet till skolläkarna skulle nu gällande grunder

bibehållas, och har det härför utgående anslaget med hänsyn härtill beräknats

till 58,700 kronor.

Utskottets

yttrande.

Enligt utskottets mening bör under ombildningstiden eu proportionell

uppdelning av det fasta arvodet äga rum på sådant sätt, att arvodet beräknas

successivt höjt allt efter nya klasser komma att övertagas av staten.

Mot vad föreslagits ifråga om arvodet för läkare vid högre allmänt läroverk,

som utvidgas genom statens övertagande av kommunalt gymnasium,

har utskottet sålunda intet att erinra; detta arvode bör för budgetåret

1928 1929 beräknas till 400 kronor för att uppgå till 500 kronor med

den termin, då gymnasiet varder fullständigt övertaget av staten.

Beträffande de förstatligade kommunala mellanskolorna innebär förslaget

ett arvode för där anställd läkare av 150 kronor omedelbart eller alltså

hälften av det arvode som skulle utgå, sedan mellanskolans samtliga fyra

klasser övertagits av staten. Någon skillnad har härvid ej gjorts mellan

skolor, för vilka det successiva statsövertagandet skulle ske från och med

den 1 januari 1928, och sådana, vilkas förstatligande skulle begynna med

den 1 juli samma år. Enligt utskottets ovan uttalade mening bör beträffande

denna kategori skolor arvodet under övergångstiden beräknas efter 1U

av det slutliga arvodet allt efter varje ny klass varder av staten övertagen.

För de 13 skolor, som skulle successivt förstatligas från och med den 1

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

87

januari 1928, torde man alltså nu böra räkna med ett arvode etter 150

kronor, och för de 8 skolor, som staten skulle successivt övertaga med början

den 1 juli 1928, med ett arvode efter 75 kronor.

Den ordinarie anslagsposten till skolläkare skulle alltså höjas med (5 X

100+13x150 + 8x75=) 3,050 kronor.

I fråga om det extra anslaget till rörliga arvoden åt skolläkare har utskottet

intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken ingående anslagsposten: arvoden åt skolläkare,

nu 30,700 kronor, med 3,050 kronor till 33,750 kronor;

b) till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 58,700 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 147, 149, 151 och 159 föreslagit

kommer det ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken,

nu 6,752,000 kronor, att ökas med 278,650 kronor till 7,030,650 kronor.

160:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att för upprätt- Provårskurs

hållande under läsåret 1928—1929 vid ett högre läroverk i Göteborg av 1 G^®^org''

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 366—369 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande under läsåren 1923—1928 vid ett högre läroverk i

Göteborg av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken bar

riksdagen årligen anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

I likhet med vad som föreslagits i fråga om ersättning åt föreståndare

för provårskurs innebär det föreliggande förslaget jämväl för föreståndaren

för provårskursen i Göteborg ett med 500 kronor till högst 2,000 kronor

beräknat förhöjt arvode.

Anledningen till att det oaktat någon ökning av det extra anslaget icke

ifrågasatts är, efter vad i statsrådsprotokollet meddelas, att söka däri, att

handledar- och föreläsningsarvodena nu beräknats till belopp, som med sammanlagt

500 kronor understiga den summa, varmed de, enligt de för 1923

års riksdag framlagda beräkningarna, ingå i det nuvarande anslaget å 15,500

kronor.

Då utskottet förut i annat sammanhang avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om

höjning med 500 kronor av nu utgående ersättning åt föreståndare för

provårskurs, torde den nu ifrågasatta anslagssumman, som i sig inrymmer

en motsvarande beräkning, böra sänkas med 500 kronor till 15,000 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Änöhtnande

genom infödda

lärare

av undervisning

i tyska

och engelska

[147.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Studiekurs

för svenska

lärjungar i

Frankrike.

[148.]

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthållande under läsåret 1928

—1929 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs

för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,000 kronor.

161:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 370 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr I. Pauli väckt motion (1: 95), däri hemställts, att riksdagen

för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och

engelska vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter för budgetåret

1928—1929 måtte anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag

av 7,000 kronor.

Vad i motionen anföres till stöd för beredande av ökad ersättning åt

ifrågavarande lärare, har icke övertygat utskottet om lämpligheten av åtgärder

i sådan riktning. Fastmera anser utskottet, i olikhet med vad motionären

gör gällande, att det torde böra betraktas såsom ett önskemål, att

innehavare av ifrågavarande lärartjänster ej alltför länge bibehållas vid desamma

utan att tätare ombyten ske i syfte att garantera förvärvandet av

personer med frisk och omedelbar kontakt med respektive hemlands språk.

Nu utgående ersättningar synas vid angivna förhållanden skäliga, och hemställer

utskottet förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Paulis ovanberörda motion (1: 95),

i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, för

anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska

och engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

7,000 kronor.

162:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 3,000 kronor.

l(!3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att såsom bidrag Bidrag tilläde

till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid iäroverken8

allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag ljus- och

• veu kassor

av 71,000 kronor, därav högst 5,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprö- , ‘ ,

vande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av

avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför

tyngande.

Beträffande detta förslag kommer utskottet senare för riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

164:o) Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de högre allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 50,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 378—380 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar Oscar Olsson och I. Pauli väckt motion (I: 59,) däri

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1928—1929 bevilja dels, med

uteslutande av det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

särskilda anslaget av 16,000 kronor till bibliotekarier vid nämnda

läroverk, ett ordinarie förslagsanslag å 69,900 kronor till arvode åt bibliotekarier

vid de allmänna läroverken, dels ett extra förslagsanslag å 188,800

kronor till bokinköp och bindning vid de allmänna läroverkens bibliotek,

dels ock ett extra reservationsanslag å 22,000 kronor till diverse utgifter

vid samma bibliotek.

Beträffande de av motionärerna till stöd för dessa förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen.

Bokinköp

och bokbindning

för

vissa

lärjungebibliotek

vid de allmänna

läroverken
[150.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

I samband med anmälan om sitt beslut angående den nya läroverksorganisationen

framhöll 1927 års riksdag, hurusom frågan om bättre utrustade

läroverksbibliotek vore av den största betydelse för resultatet av skolans arbete,

och förutsatte, att denna angelägenhet komme att av Kungl. Maj:t i

möjligaste mån beaktas vid utformandet och fullföljandet av den nya läroverksorganisationen.

I anslutning härtill gjorde skolöverstyrelsen, i huvudsaklig överensstämmelse

med de s. k. bibliotekssakkunnigas betänkande och förslag, framställning

om utverkande hos riksdagen av dels ett ordinarie förslaganslag

å 69,900 kronor till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken,

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels ett extra förslagsanslag å 188,800 kronor till bokinköp och bindning

vid de allmänna läroverkens bibliotek, dels ock ett extra reservationsanslag

å 22,000 kronor till diverse utgifter vid samma bibliotek.

Departementschefen anser sig förhindrad att tillstyrka, att den omfattande

frågan om förbättrad ställning och vård åt läroverksbiblioteken med dess

betydande ekonomiska konsekvenser nu i sin helhet upptages till behandling,

men med hänsyn till vikten av att det mest trängande behovet på

detta område snarast bleve tillgodosett har han ansett, att anslag nu borde

i viss begränsad omfattning utverkas. Förslaget avser nu allenast de högre

allmänna läroverken, där, såsom departementschefen framhåller, de förefintliga

bristerna givetvis komme att med större styrka göra sig gällande, i det

att vid dessa läroverk den tillämnade friare anordningen av studiearbetet i

främsta rummet skulle tillämpas. Vad beträffar det behövliga anslagets storlek,

har någon exakt beräkning i detta hänseende icke varit möjlig att

åstadkomma, och departementschefen framhåller därjämte, att ett engångsanslag

ej är till fyllest. Förslaget avser närmast ett tillgodoseende av de

behov av litteratur, som äro allra mest kännbara vid de olika läroverken,

varefter förutsättes, att medel i nödig omfattning i fortsättningen beviljas

för bibliotekens förkovran och underhåll. Det anslag, som är behövligt för

budgetåret 1928—1929, har uppskattats till 50,000 kronor. Anslaget borde

erhålla reservationsanslags natur och av Kungl. Maj:t efter prövning av inkomna

ansökningar i mån av behov fördelas mellan de olika läroverken.

Utskottets

yttrande.

Utskottet delar tillfullo den uppfattning, åt vilken departementschefen

givit uttryck, i fråga om önskvärdheten av ett effektivt tillgodoseende av

de allmänna läroverkens bibliotek. Efter den nya läroverksreformens genomförande

torde behovet härav framträda än starkare. Men lika med

departementschefen anser utskottet, att ett sådant tillgodoseende ej kan ske

på en gång utan att av ekonomiska skäl den önskvärda förbättringen bör

successivt komma till stånd. Det nu ifrågasatta anslaget synes utskottet

väl avvägt och har utskottet, som i övrigt intet har att erinra mot förslaget,

funnit sig böra förorda detsamma; i följd härav har utskottet icke ansett

sig kunna förorda bifall till den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Oscar Olssons och Paulis ovanberörda

motion nr I: 59, i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, till bokinköp och bokbindning för

lärjungebiblioteken vid de högre allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1928-—1929 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

165:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) hemställer ut- Termins-^

skottet, biblioteks
att

riksdagen må, i likhet med vad som skett beträffande och materiellläsåren

1925—1928, medgiva, att terminsavgiften till biblio- d‘e anmänmi

teks- och materiellkassorna vid de allmänna läroverken må, läroverken,

enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och [151]

med höstterminen 1928 under en tid av tre år utgå med

högst 10 kronor, lägst 4 kronor 50 öre för lärjunge, som

ej därifrån i föreskriven ordning befrias.

166:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152) hemställer ut- Resestipendier

åt lärare

i främmande

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- levande

getår ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande le- emaiina.

vande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret läroverken.

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 [152.]

kronor.

167:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att minska det Kommunala

ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,710,000 kronor, mellanskolor.

med 76,000 kronor till 1,634,000 kronor. [ 153.^

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 385—386 i statsrådsprotokollet.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har ifrågavarande anslag beräknats

med hänsyn till dels tillkomsten av nya kommunala mellanskolor, del6 ock

vissa kommunala mellanskolors förstatligande i anslutning till 1927 års riksdags

beslut om den nya läroverksorganisationen.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till kommunala mellanskolor, nu 1,710,000 kronor, med

76,000 kronor till 1,634,000 kronor.

168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att minska det Undervisordinarie

förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt j^ochkvinnhandarbete

vid kommunala mellanskolor, nu 29,000 kronor, med 5,000 kro- lig slöjd samt

nor till 24,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 386—387 i statsrådsprotokollet.

i handarbete

vid kommunala

mellanskolor.

Anslaget har beräknats med hänsyn till enahanda omständigheter, som [154.]

angivits i fråga om det under nästföregående punkt omförmälda anslaget.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid kommunala

mellanskolor.

[155.]

Resestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk vid

kommunala

mellanskolor.

[156.]

Kommunala

flickskolor.

[157.]

Reservationsanslaget

till

privatläroverken
[158.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Lönetillägg

åt lärarinnor

vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

[159.]

arbete vid kommunala mellanskolor, nu 29,000 kronor, med

5.000 kronor till 24,000 kronor.

169:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1928—30 juni 1929 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig

enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra förslagsanslag av 352,000 kronor.

170:o) På grund av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 156) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

4.000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

171:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 157) föreslagit riksdagen angående

anslag till kommunala flickskolor och till tillfällig löneförbättring åt

lärarpersonalen vid dessa skolor kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

172:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 158) föreslagit riksdagen i fråga

om det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, ävensom vad i en

inom första kammaren av herr E. Lundell väckt motion (1: 192) hemställts

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

173:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 159) föreslagit riksdagen i

fråga om det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

174:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 160) föreslagit riksdagen

ifråga om anslag till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor

samt enskilda lärarinneseminarier för hudgetåret 1928—1929 kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

175:o) Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att till beredande

av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium,

som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 39,500 kronor

att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må

finna gott meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 400—401 i statsrådsprotokollet.

Anslaget för ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1927—1928 med

56,750 kronor. Den nu föreslagna anslagsminskningen sammanhänger med

1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande dels från

och med den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje

och Eskilstuna samt den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna

läroverket i Ystad, dels ock från och med den 1 juli 1928 av de kommunala

gymnasierna i Eksjö, Uddevalla och Skövde samt av den kommunala

reallinjen vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl.

Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 39,500 kronor, att utgå på de villkor och under de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

176:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Maj :t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen

för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och

till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000

kronor till vardera.

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid privatläroverken.

[160.]

Understöd åt

kommunala

gymnasier.

[161.]

Understöd

till utbildningskurser

för lärarinnor

i hushållsgöromål.

[162.]

s. 94 Kontrollera mot PDF

Fackskolan

för huslig

ekonomi

i Uppsala,

[163.]

Understöd

till vissa anstalter

för utbildande

av

lärarinnor i

handarbete.

[164.]

94 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 80,000

kronor.

l?8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till understöd

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret

1928 1929 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att under de villkor

och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Maj:t föreskrivas,

utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,

föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Utredningen återfinnes å sid. 404—412 i statsrådsprotokollet.

Till ifrågavarande tre läroanstalter utgick för vart och ett av åren 1920—

1922 ett understöd av 8,000 kronor för en var. Från och med år 1923

har med det för de tre läroanstalterna avsedda anslaget å 24,000 kronor

sammanförts ett av riksdagen under flera år beviljat anslag å 3,100 kronor

till beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid samma läroanstalter,

varjämte anslagsbeloppets fördelning överlåtits åt Kungl. Maj:t.

Anslaget har i sin helhet uppgått till 27,100 kronor.

I anledning av uppkommen fråga rörande överproduktion av handarbetslärarinnor

framhöll 1927 års riksdag, att riksdagen ville för sin del ifrågasätta

lämpligheten av att fortfarande med statsanslag understödja samtliga

ifrågavarande läroanstalter och att med bibehållande av statsbidrag till nuvarande

storlek endast begränsa elevantalet. En dylik anordning svntes

riksdagen icke stå i överensstämmelse med en god hushållning i fråga om

allmänna medel, och en annan form för understödsverksamheten borde

därför sökas, där statens ekonomiska intressen bättre tillvaratoges. Riksdagen

förutsatte emellertid, att en fullständig utredning i ämnet bleve förelagd

1928 års riksdag, då frågan om statsunderstöd till dessa läroanstalter

borde tagas under förnyad omprövning.

Den av riksdagen påkallade utredningen föreligger nu, och i anslutning

till densamma uttalar sig nu departementschefen i statsrådsprotokollet för

en indragning av statsunderstödet till ett av de nuvarande handarbetsseminarierna.

Det borde emellertid ankomma på Kungl. Maj.-t att efter ytterligare

utredning bestämma, vilket av seminarierna borde drabbas av indragningen.

Denna borde ske successivt, varvid början skulle göras under budgetåret

1928 1929. Storleken av det belopp, som härigenom kunde be
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

sparas statsverket, kunde icke nu bestämt angivas, då understöden till de

skilda seminarierna utginge med olika belopp. Under förutsättning av i

övrigt oförändrade grunder för understödens utdelande kunde emellertid

utgiftsminskningen beräknas till minst 4,400 kronor, motsvarande hälften

av det lägsta nu utgående årsunderstödet. Ifrågavarande anslag borde alltså

bestämmas till 22,700 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande fråga anfört eller Kungl. Maj:t i anslutning härtill föreslagit,

hemställer förty,

att riksdagen må till understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att under

de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts

högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen

Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

179:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Folkundervisningen.

180:o) Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall, därest han tjänstgör

såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie

avlöningsförmåner åtnjuta särskilt arvode av högst 2,000 kronor, att

utgå enligt de grunder och bestämmelser, som av Kungl. Maj:t fastställas

med rätt för rektor att inom gränserna för nämnda arvode erhålla ersättning

för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid

seminariet;

dels förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsseminarium, som

uppbär sagda särskilda arvode och som enligt vederbörligt uppdrag håller

föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes metodik, må

vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna för beviljat anslag åt
-

Resestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk vid

privatläroverk.

[165.]

Ordinarie

anslaget till

folkskoleseminarierna

in. in.

[166.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

njuta ersättning enligt samma grunder som av departementschefen under

punkt 137 i statsrådsprotokollet förordats för rektor vid provårsläroverk;

dels bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall, därest han utan

att vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,

utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta

dels ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har

sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som

av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke

må för år tillhopa överstiga 600 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som

må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag att

vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsseminarium

antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad

från föreståndarskapet för provårskursen;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga den i det ordireservationsanslaget

till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna

med oförändrat belopp 1,804,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 414—440 i statsrådsprotokollet.

Under nu förevarande punkt i statsrådsprotokollet framlägger departementschefen

en ingående utredning rörande seminarieorganisationens omfattning

med hänsyn till det beräknade behovet av lärare för den närmaste tiden

framåt. Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har skolöverstyrelsen vid

två verkställda beräkningar kommit till olika resultat. Enligt överstyrelsens

i juni 1927 gjorda utredning beräknades för åren 1930 och 1931 ett läraröverskott

av respektive 93 och 23, och överstyrelsen fann sig på grund av

gjorda uppskattningar av det framtida lärarbehovet hava anledning föreslå

ett nedbringande av avgångsklassernas antal från nuvarande 25 till 23 genom

indragning från och med läsåret 1928—1929 av folkskoleseminariet i Strängnäs

och parallellavdelningen vid seminariet i Luleå. I eu senare, i december

1927 gjord framställning ansåg emellertid överstyrelsen, att de under de två

senaste åren gjorda inskränkningarna i själva verket gått för långt, i det

att åren 1930 och 1931, då verkningarna av de under åren 1926 och 1927

vidtagna beskärningarna av antalet klassavdelningar göra sig gällande, antalet

utexaminerade icke komme att kunna fylla lärarbehovet, utan en rätt

avsevärd brist på kompetenta lärare (respektive 93 och 135) skulle uppstå;

med anledning därav påyrkade överstyrelsen, att från och med läsåret 1928—

1929 åtgärder ånyo måtte vidtagas för en ökning av ut examinationen.

Departementschefen framhåller, hurusom man på nu ifrågavarande område

hade att räkna med så många faktorer, vilka icke på förhand kunde fastställas

med hänsyn till sina verkningar, att varje beräkning enligt sakens

natur måste bliva ytterst osäker. Vad angår läsåret 1928—1929, kan departementschefen

icke dela skolöverstyrelsens senast uttalade uppfattning, att

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

on utökning borde ske. Do av överstyrelsen till stöd härför framlagda beräkningarna

vore enligt hans mening ej så övertygande, att det kunde vara tillrådligt

att taga ett sådant steg. Och även om det skulle förhålla sig så,

att åren 1930 och 1931 skulle komma att utvisa lärarhrist, vore detta ej

något ovillkorligt skäl till att nu vidtaga åtgärder för utvidgning av examinationen.

Ty genom anordnande av en eller ett par nya studentklasser

funnes enligt departementschefens mening alltid möjlighet att på ett snabbt

sätt fylla ut bristerna. Departementschefen anser därför lämpligast vara

att under läsåret 1928—1929 bibehålla lärarutbildningen ungefärligen vid

den omfattning, den för närvarande hade. Anslaget till folkskoleseminarierna

är föreslaget utgå med oförändrat belopp.

Utskottet har ingående prövat de verkställda utredningarna och beräkningarna

rörande lärarbehovet och de med hänsyn härtill ifrågasatta ändringarna

i seminarieorganisationen. Svårigheterna att på ifrågavarande område

kunna göra några tillförlitliga beräkningar äro uppenbara, och med

hänsyn till de olika och i många fall oberäkneliga faktorer, som här göra

sig gällande, är det icke möjligt att göra eu kalkyl, på vilken ett noggrant

bedömande av frågan kan grundas. I betraktande sålunda av osäkerheten

av varje mera bestämt ståndpunkttagande i vare sig den ena eller den andra

riktningen har utskottet ej ansett sig böra avvika från Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet uttalar emellertid sin förväntan, att synnerlig uppmärksamhet alltjämt

ägnas åt utvecklingen å förevarande område, samt att därvid även

tages under omprövning vilka inskränkningar i den nuvarande seminarieorganisationen,

som må befinnas möjliga.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare en reglering av ersättningsförhållandena

för rektorerna vid de två provårsseminarierna i anslutning till vad

Kungl. Maj:t i motsvarande hänseende föreslagit beträffande rektorerna vid

provårsläroverken. I detta avseende har utskottet intagit samma ståndpunkt,

som utskottet ovan under punkt 151 tillkännagivit ifråga om läroverkens

provårsföreståndare, och hänvisar nu till vad därom anförts och föreslagits.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser dels höjning

från högst 1,500 kronor till högst 2,000 kronor av

det särskilda arvode, som tillkommer rektor vid provårsseminarium,

därest han tjänstgör såsom föreståndare för

provårskursen, dels ock rätt för rektor att inom gränserna

för nämnda arvode erhålla ersättning för handledning av

lärarkandidater i likhet med andra lärare vid seminariet;

b) förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsseminarium,

som uppbär sagda särskilda arvode å högst

1,500 kronor och som enligt vederbörligt uppdrag håller

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 7

Utskottets

yttrande.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion om

anslag till

utarbetande

av en studiehandledning

för vissa inträdessökande

vid folkskoleseminarier.

föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes

metodik, må vid sidan av det särskilda arvodet inom

gränserna för beviljat anslag åtnjuta ersättning enligt samma

grunder, som av departementschefen under punkt 137 av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari

1928 angivits för rektor vid pro vårsläroverk;

c) bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall,

därest han utan att vara tjänstledig från rektorsbefattningen,

icke är föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta dels ett särskilt

arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har

sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning

till belopp, som av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att

sagda arvode och ersättning icke må för år tillhopa överstiga

600 kronor;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,

som må vara erforderliga ifråga om ersättning

för fullgörande av uppdrag att vara föreståndare för provårskurs

i sådana fall, då rektor vid provårsseminarium antingen

är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest

befriad från föreståndarskapet för provårskursen;

e) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga den i

det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna med oförändrat belopp

1,804,000 kronor.

181:o) I en inom första kammaren av herrar Oscar Olsson och R. Wagnsson

väckt motion (I: 96) har hemställts, att riksdagen måtte anslå ett belopp

av 1,800 kronor att av Kungl. Maj:t ställas till skolöverstyrelsens förfogande

för utarbetande av en studiehandledning för inträdesansökande till

vid folkskoleseminarium anordnad tvåårig kurs för småskollärarinnors utbildning

till folkskollärarinnor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skälen

får utskottet hänvisa till motionen.

Såsom i motionen erinras, anhöll riksdagen år 1922 om utredning angående

inrättande av utbildningskurser för småskollärarinnor för vinnande av

folkskollärarkompetens. Förslag i ämnet har sedermera utarbetats av skolöverstyrelsen,

men frågan har ännu icke förelagts riksdagen, och några

dylika kurser hava icke kommit till stånd. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:t, i anslutning till vad riksdagen år 1922 anhöll, tager ifrågavarande

spörsmål under omprövning och därvid för riksdagen framlägger de förslag,

som kunna i ämnet påkallas. I samband härmed torde lämpligen

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

böra tagas i övervägande den i motionen berörda frågan om utarbetande

av en studiebandledning för inträdessökande till dylika kurser. På grund

av vad sålunda anförts och då den förutsättning, på vilken motionärerna

bygga, nämligen befintligheten av ifrågavarande kurser, ännu ej förverkligats,

anser utskottet skäl icke föreligga att förorda motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Oscar Olssons och Wagnssons ovanberörda motion

(I: 96) ej må av riksdagen bifallas.

182:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—1929

upptaga den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Stipendier för elever vid

folkskoleseminarier med oförändrat belopp 217,500 kronor.

Stipendier#»''

elever vid

folkskoleseminarier.

[167.]

Vid bifall till vad utskottet föreslagit under punkterna 180 och 182

kommer det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

att i riksstaten upptagas med oförändrat belopp av 2,021,500 kronor.

183:o) Kungl. Maj:t har (punkt 168) föreslagit riksdagen att höja det Ålderstillägg

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, vid^olkskole

nu 160,000 kronor, med 15,000 kronor till 175,000 kronor. seminari
Utredningen

återfinnes å sid. 442 i statsrådsprotokollet. [16*8 ]

Anslagsökningen är föranledd av anslagets överskridande under senast

förflutna budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 160,000

kronor, med 15,000 kronor till 175,000 kronor.

184:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att för beredande Höjda stipenav

höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret olk^lcol%r

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor. seminarier."

Utredningen återfinnes å sid. 443—444 i statsrådsprotokollet. [169.]

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 30,000 kronor.

Anslagets nedsättning är beroende av den gjorda begränsningen av elevantalet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av höjda stipendier åt

elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Studentkurser

och parallellavdelningar

vid

vissa folkskoleseminarier

m. m.

[170.]

Hyresersättning

till rektorerna

vid

folkskoleseminarier.

[171.]

Hyresbidrag

till lärare vid

folkskolesetninarierna

i Stockholm

och Göteborg.

[172.]

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till anordnande

av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 444—447 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra reservationsanslag

av 67,300 kronor. Anslagets nedsättning är beroende av en

å detsamma vid utgången av budgetåret 1926—1927 förefintlig reservation.

Utskottet tillstyrker förslaget och hemställer,

att riksdagen må till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att

å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 15,200 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 447—448 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår anslaget med 14,800 kronor.

Mot de gjorda beräkningarna för anslaget för budgetåret 1928—1929 har

utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till

rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,200

kronor.

187:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att till vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet

i Göteborg må enligt de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva, från och med den 1 juli 1928 tills vidare utgå

hyresbidrag med ett belopp av 700 kronor, för läsår räknat;

dels ock för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande

hyresbidrag åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 448—450 i statsrådsprotokollet.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

För beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg utgår för innevarande budgetår ett extra förslagsanslag

av 14,000 kronor. Avsikten med beredande av detta hyresbidrag har

varit att bringa avlöningsförmånerna för ifrågavarande lärare upp till samma

nivå som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i samma städer,

till vilka sistnämnda lärare vederbörande kommuner lämnat hyresbidrag.

Det nu föreliggande förslaget avser att bereda hyresbidrag jämväl till

vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet i Göteborg; till

motsvarande tjänstinnehavare vid allmänt läroverk i Göteborg utbetalar

kommunen nu i hyresbidrag 700 kronor. Någon höjning av anslaget har

i anledning härav icke ansetts påkallad.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att till vikarierande lektor å vakant tjänst

vid folkskoleseminariet i Göteborg må enligt de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Majri kan finna gott föreskriva,

från och med den 1 juli 1928 tills vidare utgå

hyresbidrag med ett belopp av 700 kronor, för läsår räknat,

b) för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg, utan rätt för

vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag av 14,000 kronor.

188:o) I enlighet med Kungl. Majris förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna

företagas för att inhämta kännedom om folkskolor

av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Lärares vid

folkskoleseminarierna

studiebesök

vid folkskolor.

[173.]

189:o) Kungl. Majri har (punkt 174) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå

i enlighet med de bestämmelser, som Kungl. Majri kan finna gott meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå

enligt de närmare grunder, Kungl. Majri kan komma att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 450—451 i statsrådsprotokollet.

Utbildningskurs

för

lärare vid

hjälpklasser

för psykiskt

efterblivna

barn.

[174.]

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statens

småskole
serninarier.

[175.]

Verksamheten

vid

statens småskoleseminarium

i Hagaström.

176.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning anvisade 1927 års riksdag

för budgetåret 1927—1928 för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm

av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna

barn ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor, att utgå i enlighet med

de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela. Tillika medgav

riksdagen, att av de medel, som vore avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

finge till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs

utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt de

närmare grunder, Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma.

Utskottet, som icke har något att erinra mot det nu föreliggande förslaget,

hemställer förty,

att riksdagen må

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm

av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt

efterblivna barn anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

reservationsanslag av 8,000 kronor att utgå i enlighet med

de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode

åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i

Stockholm anordnade provårskurser, må till rektor vid

nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs

utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att

utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma

att bestämma.

190:o) Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 170^000

kronor, med 30,000 kronor till 140,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 452—453 i statsrådsprotokollet.

Anslagets minskning är föranledd av en vid slutet av budgetåret 1926—

1927 å detsamma befintlig reservation.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier, nu 170,000 kronor, med 30,000

kronor till 140,000 kronor.

191:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i

Hagaström för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 26,000 kronor;

dels ock medgiva, att för bestridande av kostnaderna för inredning och

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

möblering av de nya lokalerna vid småskoleserninariet i Hagaström må av

befintliga reservationer å det extra reservationsanslaget för verksambeten

vid statens småskolcseminarier i Lycksele och Hagaström användas ett belopp

av högst 7,685 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 453—454 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av verksamheten vid småskoleserninariet i Hagaström

utgår för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 36,000

kronor.

Med hänsyn till en å det extra reservationsanslaget för verksamheten vid

statens småskoleseminarier i Lycksele och LIagaström befintlig reservation,

vilken vid utgången av budgetåret 1926—1927 uppgick till 26,659 kronor,

har nu anslaget till seminariet i Hagaström föreslagits skola nedsättas till

26,000 kronor, varjämte av samma reservation skulle till ett belopp av

7,685 kronor utgå medel till inredning och möblering av de nya lokalerna

vid sistnämnda seminarium.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor;

b) medgiva, att för bestridande av kostnaderna för inredning

och möblering av de nya lokalerna vid småskoleseminariet

i Hagaström må ur befintliga reservationer å det

extra reservationsanslaget för verksamheten vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och Hagaström användas ett belopp

av högst 7,685 kronor.

192:o) Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp 320,000

kronor;

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden 1 juli 1928—30 juni 1930 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt

seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet

obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Maj:ts beprövande kunna utgå

för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg till sådana

ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej

längre erfordras för seminariets uppehållande; ägande Kungl. Maj:t därvid

för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag

må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t

eljest finner gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 454—456 i statsrådsprotokollet.

Understöd åt

småskoleseminarier.

[177.]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag minskade 1927 års riksdag det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, förut 330,000

kronor, med 10,000 kronor till 320,000 kronor. I samband med detta

beslut medgav riksdagen, i anledning av två inom riksdagen i ämnet

väckta motioner, att statsbidrag finge för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929

utgå till avlönande av fyra ordinarie lärare vid Norrbottens läns landstings

seminarium i Öjebyn, utan binder därav att verksamheten vid seminariet

under nämnda tid nedlagts. Anledningen härtill var den, att landstinget

på grund av den inträdda överproduktionen av småskollärarinnor vidtagit

åtgärder för seminarieverksamhetens nedläggande med utgången av läsåret

1927—1928.

Sedan 1923 års riksdag anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om

utredning, huruvida och i vilken utsträckning staten borde övertaga de av

landstingen upprättade småskoleseminarierna, har skolöverstjrrelsen till Kungl.

Maj:t inkommit med utredning och förslag i ämnet. Detta förslag innebär,

att staten skulle övertaga all utbildning av småskollärarinnor, i sammanhang

varmed ett flertal av de nuvarande av landstingen upprättade småskoleseminarierna

skulle indragas. Efter vad departementschefen i statsrådsprotokollet

framhåller, tarvar frågans klarläggande ännu åtskilligt arbete, och

något förslag i ämnet till 1928 års riksdag vore icke att förvänta.

Emellertid framhåller departementschefen, att verkställda utredningar

rörande lärarbehovet gåve vid handen, att en inskränkning borde ske i

fråga om utbildningen av småskollärarinnor. Vare sig det av skolöverstyrelsen

framlagda förslaget bleve genomfört eller ej, vore det därför önskvärt,

att verksamheten vid en del av de nuvarande seminarierna nedlades

eller i varje fall begränsades, t. ex. genom intagning av elever endast vartannat

år. Svårigheter för en sådan avveckling mötte emellertid i det förhållandet,

att vid indragning eller inskränkning, som nyss nämnts, vederbörande

landsting komme att belastas med utgifter för avlönande av den

ordinarie lärarpersonalen. För att nu icke de landsting, som kunde komma

att besluta åtgärder i enahanda riktning som skett i fråga om seminariet i

Öjsbyn, skulle bliva nödsakade att svara för avlönandet av den härigenom

övertaliga lärarpersonalen, ansåge departementschefen det skäligt, att det

av riksdagen lämnade medgivandet utsträcktes att gälla även andra seminarier

i liknande ställning. Medgivandet borde göras provisoriskt och lämpligen

avse tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1930. Det skulle få bero

på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva, huruvida statsbidrag skulle

utgå samt bestämma det antal lärare, medgivandet skulle gälla.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier

med oförändrat belopp 320,000 kronor;

b) medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i

landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket

åtnjuter statsunderstöd, under tiden 1 juli 1928—30 juni

1930 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt seminarium

eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet

obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Maj:ts

beprövande kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande

grundlön och ålderstillägg till sådana ordinarie lärare, som

genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras

för seminariets uppehållande; ägande Kungl. Maj:t därvid

för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas

avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela de villkor och

bestämmelser, Kungl. Maj:t eljest finner gott föreskriva.

193:o) Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen att dels besluta,

att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier, som inrättats

av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för budgetåret

1928—1929 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier

;

dels ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag av 49,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 457 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår anslaget med 40,000 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagsökningen är föranledd därav, att anslaget under

budgetåret 1926—1927 överskridits.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som

ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1928—1929 utgå

med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.

194:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare

vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1928

Tillfällig

löneförbätt

ring för

lärare vid

vissa småskoleseminarier.

[178.]

Fortbildningskurser

för lärare vid

egentliga

folkskolor

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och småskolor.

[179.]

Avlöning

m. m.

åt folkskolinspektörer.

Til läggsersättning

för expenser

åt folkskolinspektörer.

[180.]

—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor,

att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

195:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

dels till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 10,400 kronor;

dels ock besluta, att folkskolinspektör, som är tjänstledig eller åtnjuter

semester, skall av honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för

expenser till sin vikarie avstå 200 kronor för år räknat, såvida icke Kungl.

Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 459—461 i statsrådsprotokollet.

Det extra anslaget till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

utgår för innevarande budgetår med 10,400 kronor eller alltså samma

belopp, som nu föreslås.

I det ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer

ingår jämväl en till 300 kronor för år beräknad expensersättning för varje

inspektör. Härtill kommer en från nyssnämnda extra anslag utgående tillläggsersättning

av 200 kronor, vadan alltså hela expensersättningen uppgår

till 500 kronor för år. Kungl. Maj:ts förslag innebär en ändrad fördelning

av denna ersättning mellan ordinarie folkskolinspektör och hans vikarie i

så måtto, att ett belopp av 300 kronor i stället för nuvarande 200 kronor

skall avses för ordinarie och 200 kronor i stället för nuvarande 300 kronor

för vikarierande folkskolinspektör.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

i annat hänseende än att den ändrade fördelningen av exspensmedlen allenast

torde böra avse tjänstledig folkskolinspektör.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det

ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer

med oförändrat belopp 345,000 kronor;

b) till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

10,400 kronor;

c) besluta, att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall

av honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för

expenser till sin vikarie avstå 200 kronor för år räknat,

såvida icke Kungl. Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han

skall avstå högre belopp.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till gratifikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda

anställda inspektörerna för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 462—464 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar A. Dahl och V.

Björck (I: 139) och den andra inom andra kammaren av herr Laurén (II: 141),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville

dels besluta,

att till en var av sju konsulenter för undervisningen i gymnastik med

lek och idrott skall från och med den 1 juli 1928 utgå avlöning med 5,300

kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor, dock att

för konsulent, som av Kungl. Maj:t tillsatts genom förordnande på viss tid,

lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå med 400 kronor under enahanda förutsättningar

som i fråga om folkskolinspektör är föreskrivet;

att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Kungl. Maj:t ej i särskilt

fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra 4,300 kronor;

samt

att för expenser skall till konsulent utgå ersättning med 500 kronor för

år i enlighet med de närmare bestämmelser, som gälla i fråga om folkskolinspektör;
dels

föreskriva att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna,

ävensom av tillfällig löneförbättring, skola gälla i tillämpliga delar enahanda

villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende äro stadgade angående

avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer m. m.;

dels i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till avlöning m. m.

åt konsulenter för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid rikets

folkskolor m. fl. läroanstalter med ett belopp av 42,000 kronor.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för förslaget hänvisar

utskottet till motionen II: 141.

I anledning av därom väckt motion anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och

blinda anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret

1926—1927 att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämdes.

Vid anslagets beviljande erinrade riksdagen, att ifrågavarande

inspektörer för sitt arbete icke åtnjöte annan gottgörelse än rese- och trak
-

Gratifikationer

åt inspektörerna

för gymna

stikundervisningen

vid vissa

skolor.

[181.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tamentsersättning. Då denna gottgörelse genom det nya resereglementets

bestämmelser blivit betydligt nedsatt, syntes det riksdagen med rättvisa och

billighet förenligt, att inspektörerna genom ersättning i annan form hölles

skadeslösa för den förlust, de genom det nya resereglementets införande

kommit att lida.

Vid behandling av frågan om fortsatt anslag för här ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1927—-1928 erinrade departementschefen, hurusom förslag

till en omläggning av gymnastikinspektörsinstitutionen framlagts av

de sakkunniga, vilka den 12 augusti 1926 avgivit betänkande angående

verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och därmed sammanhängande

frågor. De sakkunnigas betänkande och förslag kunde emellertid icke göras

till föremål för någon Kungl. Maj:ts framställning till 1927 års riksdag, då

den vidare beredning av ärendet, som härför vore erforderlig, icke kunde

medhinnas. Nu ifrågavarande inspektörer komme alltså att under budgetåret

1927—1928 bedriva sin verksamhet under samma former som hittills.

Kungl. Maj:t föreslog i anslutning härtill riksdagen att för ändamålet för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen. I sammanhang

härmed anförde emellertid riksdagen — som motionsledes fått sig

underställd frågan om genomförande i viss begränsad, av skolöverstyrelsen

förordad omfattning av förenämnda sakkunnigas förslag beträffande gymnastikkonsulenter

— bland annat följande:

Frågan om en omläggning av gymnastikinspektionen vid folkskolorna

m. fl. läroanstalter är ett spörsmål som sedan länge dryftats och varit föremål

för upprepade utredningar. Förslag i ämnet hava flera gånger framlagts,

senast av de utav departementschefen omförmälda sakkunniga. Riksdagen

beaktar till fullo vikten av en sakkunnig ledning för det för hela vårt folks

fysiska fostran så betydelsefulla ämne, varom här är fråga, och håller för

önskvärt, att det av motionärerna berörda spörsmålet snart måtte vinna sin

lösning. Då emellertid ifrågavarande ämne, såsom utgörande del av ett

större kommittéförslag, för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning,

anser riksdagen det mindre tillrådligt att nu vidtaga åtgärder, som

kunna vara ägnade att föregripa denna utredning. Riksdagen förutsätter

dock, att med hänsyn till frågans vikt framställningar i anledning av ovanberörda

sakkunnigförslag varda förelagda nästkommande års riksdag; och

har riksdagen i betraktande av vad sålunda anförts icke ansett sig böra

bifalla de nu i ämnet väckta motionerna. Det av Kungl. Maj:t ifrågasatta

anslaget bör vid sådant förhållande utgå även för budgetåret 1927

—1928.

På sätt av nu förevarande statsrådsprotokoll framgår, har departementschefen

uttalat önskvärdheten av att förslag till en omläggning av gymnastikinspektionen

efter de riktlinjer, som de sakkunniga angivit, kunnat föreläggas

1928 års riksdag. Så hade emellertid av statsfinansiella hänsyn icke

kunnat ske. På grund härav hade den nuvarande anordningen ansetts böra

fortfarande bestå, och i anslutning härtill har Kungl. Maj:t för nu ifråga
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 109

varande ändamål föreslagit ett anslag till samma belopp, som utgår för

innevarande budgetår.

Motionsvis föreligger emellertid nu ett förslag av i stort sett samma

innebörd som det, vilket var föremål för behandling vid 1927 års riksdag.

Då riksdagen år 1927 hade den nu föreliggande frågan under omprövning,

framhöll riksdagen såsom mindre tillrådligt att genom densammas utbrytande

ur ett större sammanhang föregripa det under utredning då varande

spörsmålet om verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och därmed

sammanhängande angelägenheter; dock förutsatte riksdagen, att med

hänsyn till frågans vikt framställning i ämnet bleve förelagd innevarande

års riksdag.

Frågan synes utskottet emellertid nu ligga i ett så måtto förändrat läge,

som det komplex av spörsmål, som innefattas i ovanberörda sakkunnigförslag,

alltjämt befinner sig under utredning och det torde vara ovisst, när

härpå grundade framställningar kunna vara att förvänta. Då dessutom frågan

om särskilda gymnastikkonsulenter icke torde stå i ett så nära sammanhang

med spörsmålet om gymnastiska centralinstitutets omorganisation, att

ej den förra frågan kan lösas oberoende av den senare, håller utskottet före,

att ett ytterligare uppskov ej är önskvärt, utan att det tvärt om måste betraktas

som en betydelsefull angelägenhet att snarast möjligt få till stånd en organisation,

som kan möta, leda och ordna de i stark utveckling stadda strävandena

för en förbättrad fysisk fostran åt ungdomen. I betraktande alltså av den stora

betydelse, som enligt utskottets mening bör tillmätas nu ifrågavarande angelägenhet,

anser utskottet, att åtgärder snarast böra vidtagas för realiserande av de

synpunkter och förslag, som innefattas i ovanberörda motioner. Det synes

emellertid utskottet icke tillrådligt, att förslaget nu av riksdagen bifalles, men

vill utskottet föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att

Kungl. Maj:t må till nästkommande års riksdag framlägga förslag i ämnet.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget tillstyrker utskottet följaktligen

för budgetåret 1928—1929.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid

folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor

samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 20,000 kronor, att utgå enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t bestämmas;

b) att riksdagen må, i anledning av herrar Dahls och

Björcks samt herr Laurens ovanberörda motioner (I: 139 och

II: 141), i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes efter verkställd utredning till 1929 års riksdag

Utskottet»

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statsbidrag

till avlöning

åt lärare vid

folkskolor

[182.]

jämte åtskilliga

i

ämnet väckta

motioner.

framlägga förslag angående inrättande av konsulentbefattningar

för undervisningen i gymnastik med lek och idrott

vid folkskolorna m. fl. undervisningsanstalter.

197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att dels godkänna

sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av lärare

vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande

folkskollärare har sin tjänstgöring uteslutande eller till övervägande delen

förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt

de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder, ävensom

medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,

som för tillämpning av ovannämnda ändring må befinnas erforderliga,

med iakttagande likväl att för ändringens genomförande skall

gälla en övergångstid av femton år, räknat från och med den 1 januari 1929,

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,

nu 48,350,000 kronor, med 150,000 kronor till 48,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 465—484 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr A. Forssell in. fl. väckt motion

(II: 251), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,

l:o att det ordinarie förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till avlöning

åt lärare vid folkskolor förvandlas till anslag, som icke får överskridas,

2:o att det under l:o omnämnda anslaget för budgetåret 1928—1929 bestämmes

till 48,488,000 kronor,

3:o att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att de för den i motionen

föreslagna reformens genomförande erforderliga ändringar i gällande författningar

vidtagas, varvid tillika nödiga övergångsbestämmelser för budgetåret

1928—1929 skola fastställas;

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr P. Magnuson (I: 97) och den andra inom andra kammaren av herr

O. Holmdahl och fröken Bertlia Wellin (II: 98), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag om ändring

i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och

småskolor,

eller, därest denna hemställan icke skulle vinna bifall, att vid godkännande

i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag riksdagen måtte besluta, att för

ändringens genomförande skall för Stockholms skoldistrikt gälla eu övergångstid

av tjugusju år, räknat från och med den 1 januari 1929.

Beträffande de av motionären till stöd för förslagen anförda skälen hänvisar

utskottet till respektive motioner.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion anhöll 1924 års riksdag,

det Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning rörande ändring i de beträf
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

in

fande avlöning åt lärare vid folkskolor gällande bestämmelser, i syfte att

avlöning och statsbidrag till lärare på småskolestadiet icke måtte utgå efter

andra grunder än de för småskollärare i allmänhet gällande, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill sagda utredning kundo giva anledning.

En dylik utredning föreligger nu, och departementschefen har, såsom av

statsrådsprotokollet framgår, uteslutande tagit i betraktande de fall, då skoldistrikten,

utan att av rent skolorganisatoriska skäl vara därtill nödsakade,

hava folkskollärare anställda för tjänstgöring å småskolestadiet. Härvid har

departementschefen förklarat sig icke finna annat, än att saken väsentligen

vore att ur statens synpunkt betrakta såsom en ekonomisk fråga. De pedagogiska

eller organisatoriska skälen för anordningens bevarande kunna enligt

hans mening icke tillmätas någon större betydelse och detta så mycket

mindre, som det ju endast vore ett ytterst litet fåtal skoldistrikt, där ifrågavarande

anordning på ett mera stadigvarande sätt förekomme. Dessa skoldistrikts

utnyttjande av den i folkskoleförfattningarna medgivna möjligheten

att hava folkskollärare anställda på småskolestadiet åsamkade statsverket

en merkostnad av närmare 300,000 kronor årligen.

När det gällde sättet för ändringens genomförande, kunde departementschefen

emellertid icke finna, att detta nödvändigtvis skulle behöva ske genom

att för skoldistrikten utesluta möjligheten att även utan tvingande organisatoriska

skäl hava folkskollärare anställda på småskolestadiet. Om ett

skoldistrikt så önskade, borde det kunna få tillämpa en dylik anordning,

men merkostnaden borde då falla på distriktet och ej på statsverket. Enligt

departementschefens mening kunde en sådan ändring enklast genomföras

på det sättet, att vederbörande statsbidragsbestämmelser kompletterades med

en föreskrift av innehåll, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande

folkskollärare uteslutande eller till övervägande delen hade sin tjänstgöring

förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till hans avlönande skulle utgå

enligt de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder. Härav

följde givetvis även, att statsbidraget till ålderstillägg icke utgick med högre

belopp än som vore bestämt för småskollärare och att samma bleve förhållandet

med dyrtidstillägget.

Departementschefen erinrar vidare, att de skoldistrikt, för vilka förevarande

fråga huvudsakligen ägde intresse, vore Stockholms stads, Uppsala

stads och Borås stads skoldistrikt. Sammanlagt skulle där, enligt de i

utredningen lämnade uppgifterna, finnas 303 folkskollärarinnor med tjänstgöring

i småskola, därav 266 ordinarie och 37 extra ordinarie. Största

antalet eller 244 ordinarie och 27 extra ordinarie lärarinnor vore till finnandes

i Stockholm. Utan tvivel vore det rimligt, framhåller departementschefen,

att skoldistrikten genom en lämplig övergångstid bereddes tillfälle

att genom dessa lärares överflyttande till folkskolan eller på annat sätt

avveckla berörda anordning, därest de så önskade, och sålunda undgå de

genom statsbidragets minskning uppkommande merkostnaderna. Denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

övergångstid anser departementschefen för enkelhetens skull böra göras

lika för samtliga distrikten. Särskilt med hänsyn till Stockholms stad, som,

enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, intill den 1 juli 1923 varit

skyldig att å alla folkskolans stadier hava anställda lärare med folkskollärarkompetens,

förefölle det vara en billig fordran, att övergångstiden ej tillmättes

för knappt. Stockholms stad hade påyrkat en övergångstid av 27

år, vilket departementschefen anser vara avgjort för lång tid för avvecklingen.

Uppsala och Borås ansåge 15 år tillräckligt. I anslutning till departementschefens

tillstyrkan föreslår nu Kungl. Maj:t, att övergångstiden över

hela linjen bestämmes till 15 år.

Formen för övergången anser departementschefen böra bliva att från det

belopp, som enligt nu gällande bestämmelser skolat tillkomma skoldistriktet

i statsbidrag för ifrågavarande lärare utöver författningsenligt statsbidrag

till lärare med småskollärarkompetens, avdroges första året 1/i&, andra året 2/is

o. s. v. Beträffande dy^rtidstillagget borde motsvarande reduktion göras.

Då enligt gällande grunder dyrtidstillögg utginge allenast å den del av lönen,

som motsvarade statsbidraget, skulle någon ändring av dyrtidstilläggsbestämmelserna

icke erfordras med anledning av föreliggande förslag. Det förutsättes,

att skoldistriktet till vederbörande lärare utbetalar lön, inklusive dyrtidstillägg,

med hela det belopp, som är stadgat för folkskollärare. Genom

nu ifrågasatta övergångsanordning skulle inbesparas åt statsverket — om

man bortsåge från den böjning av statsbidraget, som kunde komma att föranledas

av ökat antal manliga lärare och böjning av statsbidraget till undervisning

i slöjd — första året omkring 20,000 kronor, andra året omkring

40,000 kronor, tredje året omkring 60,000 kronor o. s. v.

För ifrågavarande ändringars genomförande erforderliga närmare föreskrifter

borde utfärdas av Kungl. Maj:t efter vederbörandes hörande.

Då statsbidragen till läraravlöningar rekvireras för kalenderår, föreslås,

att den ifrågavarande ändringen må börja träda i tillämpning först från och

med den 1 januari 1929.

I ovanberörda motioner I: 97 och II: 98 bar nu hemställts om avslag å

Kungl. Maj ds förslag i nu berörda del eller subsidiärt om eu övergångstid,

i enlighet med Stockholms stads yrkande, av 27 år.

Vid prövning av Kungl. Maj ds förslag i nu berörda hänseende har utskottet

funnit starka skäl tala till förmån för detsamma. Vad särskilt övergångstiden

beträffar, finner utskottet ur lämplighetssynpunkt en begränsning

av denna tid till 15 år väl avvägd. Utskottet kan förty ej tillstyrka

de yrkanden, som motionsvis härutinnan framkommit.

Vad vidare beträffar det i herr Forssells in. fl. ovanberörda motion (II: 251)

framburna yrkandet, vill utskottet framhålla, att detsamma i sig innefattar

förslag av beskaffenhet att över huvud nu icke kunna genomföras; då dess
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

utom ett godtagande av do grunder, på vilka motionen bygger, skulle ej

endast leda till eu stagnation och tillbakagång av det i utveckling stadda

folkskoleväsendet utan även bidraga till ett obehörigt intrång på den kommunala

självbestämningsrätten på skolväsendets område, har utskottet ansett

sig böra avstyrka motionen, helst utskottet dessutom har sig väl bekant,

att statsmakterna med uppmärksamhet och intresse följa utvecklingen av

förhållandena inom folkskoleväsendet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Magnusons ävensom herr Holmdahls och fröken Wellins

ovanberörda motioner (I: 97 och II: 98), i vad desamma

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, godkänna sådan ändring

i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av

lärare vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie

eller vikarierande folkskollärare har sin tjänstgöring

uteslutande eller till övervägande delen förlagd till småskolestadiet,

statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt

de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder,

ävensom medgiva, att det må ankomma på Kungl.

Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning

av ovannämnda ändring må befinnas erforderliga, med

iakttagande likväl att för ändringens genomförande skall

gälla en övergångstid av femton år, räknat från och med

den 1 januari 1929,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Forssells m. fl. ovanberörda motion (II: 251), i vad

densamma avser beteckningen och beloppet av det ordinarie

förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,

höja detta anslag, nu 48,350,000 kronor, med 150,000 kronor

till 48,500,000 kronor,

c) avslå herr Forssells m. fl. ovanberörda motion i vad

den avser skrivelse till Kungl. Maj:t ang. ändringar i folkskoleförfattningarna.

198:o) Beträffande vad i herr J. P. Johanssons och R. Wagnssons samt

herr V. Rydéns motioner, I: 30 och II: 56, föreslagits i fråga om tillfällig

löneförbättring för lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Motioner om

tillfällig löneförbättring

åt lärare vid

folk- och småskolor

samt

högre folkskolor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 haft. (Nr 8.)

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkundervisningens

befrämjande

i rikets nordligaste

gränsorter.

[183.]

Avlönande

av föreståndarinna

och

biträdande

föreståndarinna

för skolhem

eller

arbetsstuga

inom Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter.

[184.]

199:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts (punkt 183) därom framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter med oförändrat belopp, 466,000 kronor.

200;o) Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att till avlönande av föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna

vid statsunderstödda skolhem eller arbetsstugor inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, må

utgå statsbidrag ävensom i förekommande fall särskilt lönetillägg enligt av

departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder samt enligt de

villkor och bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

å 11,000 kronor till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

samt i Överkalix församling — till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppföra

ett ordinarie förslagsanslag å 20,000 kronor;

dels oclc medgiva, att sådan föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

vid skolhem eller arbetsstuga, till vilkens avlönande statsbidrag utgår efter

samma grunder som till avlöning åt vederbörligen examinerad lärarinna

respektive extra ordinarie lärarinna vid småskola inom det skoldistrikt, där

skolhemmet eller arbetsstugan är belägen, må under de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva, vinna inträde i statens pensionsanstalt.

Utredningen återfinnes å sid. 489—495 i statsrådsprotokollet.

Enligt den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen skulle det för de

större skolhemmen eller arbetsstugorna vara erforderligt att anställa en biträdande

föreståndarinna. Med hänsyn till här ifrågavarande skoldistrikts

svaga ekonomiska ställning har det ansett skäligt, att staten lämnar bidrag

till avlönande av dylika biträdande föreståndarinnor. Såsom villkor för statsbidrag

borde dock gälla, att barnantalet vid skolhemmet eller arbetsstugan

uppginge till minst 35.

Avlöningen till biträdande föreståndarinna har föreslagits till 1,000 kronor

ävensom fri bostad samt fritt bränsle och lyse, vartill skulle komma fri kost

under den tid av året, då skolhemmets eller arbetsstugans verksamhet påginge.

Vad angår anstalt, som är belägen i sådana skoldistrikt, å vilka kungörelsen

den 27 februari 1920 (nr 141) angående särskilda lönetillägg äger tilllämpning,

skulle biträdande föreståndarinna jämväl äga åtnjuta särskilt löne
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

tillägg med 100 kronor. Alderstillägg skulle däremot ej tillkomma biträdande

föreståndarinna. De sålunda föreslagna avlöningsbestämmelserna äro

desamma, som gälla för vikarierande föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga.

Biträdande föreståndarinna föreslås vidare skola vinna delaktighet i statens

pensionsanstalt.

Statsbidrag till avlönande av biträdande föreståndarinna skulle liksom

ifråga om vikarierande föreståndarinna utgå efter samma grunder som till

avlöning åt extra ordinarie lärare vid småskola, d. v. s. med 9/n> av arvodet.

Förekommande särskilda lönetillägg skulle åter bestridas helt av

statsmedel.

De anstalter, där biträdande föreståndarinna beräknas komma att vara

anställd under budgetåret 1928—1929, vore till antalet 6, samtliga belägna

i sådana skoldistrikt, å vilka förenämnda kungörelse om särskilda lönetillägg

äger tillämpning. För varje biträdande föreståndarinna skulle statsbidraget

alltså utgå med 1,000 kronor (900 kronor + 100 kronor). Statsverkets totalkostnad

för berörda ändamål skulle sålunda för ifrågavarande budgetår utgöra

6,000 kronor.

Av omförmälda 6 anstalter beräknas 2 bliva nyinrättade från och med

hösten 1928. Härigenom tillkommer ytterligare kostnaden för statsbidrag

till två föreståndarinnor, för vardera 1,180 (1,080 kronor + 100 kronor) eller

tillhopa 2,360 kronor. Härutöver skulle erfordras 225 kronor för beredande

av nya ålderstillägg.

Enligt förestående beräkningar skulle merutgifterna från ifrågavarande

anslag för budgetåret 1928—1929 komma att uppgå till 8,585 kronor. Det

nuvarande anslaget å 11,000 kronor har i anledning härav föreslagits höjt

till 20,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) medgiva, att till avlönande av föreståndarinna eller

biträdande föreståndarinna vid statsunderstödda skolhem eller

. arbetsstugor inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, må utgå statsbidrag

ävensom i förekommande fall särskilt lönetillägg enligt

av departementschefen under punkt 184 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivna grunder

samt enligt de villkor och bestämmelser i övrigt, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva;

b) — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordi
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

narie förslagsanslaget å 11,000 kronor till avlönande av föreståndarinna

för skolhem eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Overkalix

församling — till avlönande av föreståndarinna och

biträdande föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej

rikets nordligaste gränsorter, uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å 20,000 kronor;

c) medgiva, att sådan föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

vid skolhem eller arbetsstuga, till vilkens avlönande

statsbidrag utgår efter samma grunder som till avlöning

åt vederbörligen examinerad lärarinna respektive extra

ordinarie lärarinna vid småskola inom det skoldistrikt, där

skolhemmet eller arbetsstugan är belägen, må under de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna inträde

i statens pensionsanstalt.

Statsbidrag

till byggnader

för folkskoleväsendet

inom

vissa skoldistrikt

i

Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län.

[185.]

201: o) Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå under

de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 496—504 i statsrådsprotokollet.

I enbghet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till statsbidrag till

byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter såsom

extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924—1925 ett belopp

av 200,000 kronor, och för vart och ett av budgetåren 1925—1928 ett belopp

av 325,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kunde finna gott meddela. För ifrågavarande ändamål har något anslag

icke ansetts behöva äskas av 1928 års riksdag. Av detta anslag, som

sålunda tillgodokommer skoldistrikten i de finsktalande delarna av Norrbottens

län, lämnas bidrag till såväl skolhus som lärarbostäder, likväl ej efter

någon fixerad skala utan med det belopp, som Kungl. Maj:t vid prövning

i varje särskilt fall finner skäligt. Bidragen hava merendels växlat mellan

60—80 procent av byggnadskostnaden.

Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, framhåller departementschefen,

hurusom i -Norrland funnes åtskilliga skoldistrikt utom de finsktalande, som

vore synnerligen hårt skattetyngda och där i övrigt förhållandena vore likartade

med dem, som rådde inom de finsktalande områdena. Även i dessa

skoldistrikt hade behovet av statsunderstöd till skolhusbyggnader gjort sig

starkt gällande. Sorsele, Jörns, Norsjö, Arvidsjaurs och Arjeplogs skoldi
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

strikt hade framträtt med krav på statligt understöd, men någon möjlighet

att lämna dem hjälp hade hittills icke funnits, då medel för ändamålet icke

stått till buds.

Med anledning härav hade skolöverstyrelsen anmodats att verkställa och

lill Kungl. Maj:t avgiva av kostnadsberäkning åtföljd utredning angående

behovet av byggnader för folkskoleväsendet i do delar av Norrland, som

icke vore att hänföra till rikets nordligaste gränsorter. Sådan utredning

avgavs sedermera av överstyrelsen, som förutsatte, att endast sådana distrikt

skulle ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst

10 kronor per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i

genomsnitt 50 procent av byggnadskostnaden. Med eu kostnadssumma av

3,600,000 kronor, fördelad på två år med 1,800,000 kronor per år, skulle

i enlighet med denna beräkning erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000

kronor för vart och ett av två budgetår.

Departementschefen uttalar sig för att en blivande statshjälp för byggnader

till skolväsendet begränsas att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vilka voro i detta hänseende sämst lottade.

Vidare anser han lämpligt att, liksom ifråga om de finsktalande distrikten,

statsbidraget icke normeras efter någon fastställd skala, med hänsyn

till utdebitering eller eljest, utan får utgå efter prövning av Kungl. Maj:t

från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för understöds

utgående borde fastställas av Kungl. Maj:t. Sannolikt kunde härvid

de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till god

ledning.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1928—1929 har begränsats till 100,000

kronor.

Då det, såsom av statsrådsprotokollet framgår, nu avses att inleda eu

verksamhet, som kan komma att framdeles medföra betydande statsutgifter,

har utskottet ej kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksamt mot förslaget.

Frånvaron av mera bestämda grunder för statsbidragens utgående

och angivandet, att bidragens utdelning skulle ske efter diskretionär prövning

av Kungl. Maj:t, har än mer ökat utskottets betänkligheter.

Med hänsyn emellertid till det behjärtansvärda ändamål, för vilket anslaget

är avsett, har utskottet dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits.

Utskottet vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat

förslag angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet

i riket föreligger och för närvarande är beroende på Kungl.

Maj:ts prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna

grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att

nu taga ställning till detta förslag vill utskottet framhålla angelägenheten

av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för

Utskottets

yttrande.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till

skolhems

byggnader

och deras

inredning i

vissa skoldistrikt

inom

Jämtlands,

Västerbottens

och Norrbottens

län.

[186.1

Inackorde

ringsbidrag

för vissa skolpliktiga

barn

inom Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter,

jämte

åtskilliga i

ämnet'',''väck ta

motioner.

det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i detta hänseende

åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta

verksamheten på detta område samt att vissa närmare grunder för statsbidragens

utgående.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

202:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till skolhemsbyggnader och

deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder.

203: o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen att uppföra det ordinarie

anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,

\ ästerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med

oförändrat belopp, 200,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr J. P. Johansson (I: 60) och den andra inom andra kammaren av herr

J. Olofsson i Digernäs (II: 158), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1928—1929 böja ordinarie anslaget: inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 200,000 kronor, med

220,000 kronor till 420,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Frost och G. O. Johansson

i Sollefteå väckt motion (11:337), däri hemställts, att rubriken till ifrågavarande

anslag ändras till »Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn inom Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter», samt att anslaget höjes till belopp,

som för ändamålet kan anses erforderligt.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslagen andragna skäl tillåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet finner visserligen de motionsvis framlagda förslagen, vilka åsyfta

en utvidgning av ifrågavarande verksamhet, vara värda allt beaktande, men

anser sig utskottet likväl icke böra på grund av enskilda motioner nu förorda

eu utökning av eller en vidgad ram för användningen av det anslag,

som nu utgår för ändamålet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar J. P. Johanssons och Olofssons

i Digernäs ävensom herrar Frosts och Johanssons i Sollefteå

ovanberörda motioner (1:60, 11:158 och 337), i vad desamma

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, uppföra det

ordinarie anslaget till inaekorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat

belopp, 200,000 kronor.

204:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bidrag för anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 30,000 kronor, att utgå enligt de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen att till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 32,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 508—509 i statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1927 års riksdag

till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna

barn i skolåldern för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av

23,000 kronor. Med hänsyn till väntade anspråk från tuberkulossjukhusen

har nu ansetts erforderligt, att anslaget höjes. Därjämte påkallas en ökning

av anslaget, emedan detsamma i sitt nuvarande belopp visat sig otillräckligt

för att kunna täcka statsbidragen till undervisningsverksamheten vid

Utskottets

yttrande.

Bidrag för

anordnande

av skolskjutsar

för skolpliktiga

barn.

[187.]

Avlönande

av lärare åt

vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter

intagna barn

i skolåldern.

[188.]

s. 120 Kontrollera mot PDF

Anordnande

av undervisning

i hushållsgöromål

i egentlig

folkskola.

[189.]

Undervisningsmateriell

m. m. för

folkskolor

[190.]

Svensk

undervisning

för svenska

barn i

utlandet.

[191.]

Motion ang.

anslag till

kostnader för

regelbundna

läkarundersökningar

vid

folk- och småskolorna.

120 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vanföranstalterna och kustsanatorierna. Den erforderliga totala ökningen

har uppskattats till 9,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 32,000

kronor.

206:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 minska det

ordinarie förslagsanslaget för'' anordnande av undervisning i

hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu 372,000 kronor, med

7,000 kronor till 365,000 kronor.

207:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—1929

upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisniugsmateriell

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

208:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 13,600 kronor att utgå till upprätthållande av

svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg

med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 2,200 kronor,

samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt fastställa.

209:o) I eu inom andra kammaren av fru Olivia Nordgren väckt motion

(11:223) har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte skyndsammast låta utreda, huruvida och efter

vilka grunder bidrag av statsmedel må kunna utgå till de kommuner och

skoldistrikt på landsbygden, och i vissa fall även till stadskommuner, som

införa regelbundna läkarundersökningar vid folk- och småskolorna.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

121

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

Att omvårdnaden av folkhälsan och tillvaratagandet av människomaterialet

höra till en nations viktigaste uppgifter, liksom att ett lands värdefullaste

tillgång består i ett friskt och livsdugligt släkte, väl rustat i

andligt och kroppsligt hänseende, torde vara obestridliga fakta, varom inga

delade meningar råda. Också har den tankegången alltmera gjort sig

gällande, att man, för att uppnå goda resultat i berörda avseende, med

uppmärksamhet måste följa det uppväxande släktets hälsotillstånd och

redan på ett tidigt åldersstadium omhändertaga barnen samt genom lämpliga

åtgärder, så långt detta låter sig göra, sätta dem i stånd att växa upp

till friska och arbetsdugliga människor.

Särskilt efter världskriget har man i de stora kulturländerna inriktat

sig på att söka framkomliga vägar för folkhälsans förbättrande genom

förebyggande åtgärder, en företeelse tydligen framsprungen ur en strävan

att reparera vad kriget och kristiden nedbrutit. Framförallt är spörsmålet

om huru man skall kunna ge de klena barnen en livschans, lika stor som

de normalas, föremål för dessa länders uppmärksamhet I detta syfte har

man i Amerika, England, Frankrike och Tyskland igångsatt vetenskapliga

institutioner, som insamla och bearbeta statistiskt material, och våra

närmaste grannländer Danmark och Norge äro sedan några år inne på

samma väg.

I vårt land ha de statliga myndigheterna icke ägnat sin uppmärksamhet

åt detta problem, vilket dock torde vara värt beaktande även hos oss. Tv

ehuruväl vi förskonades från att komma med i kriget, undgingo vi dock

icke dess följeslagare, kristiden. Och det torde väl vara obestridligt, att

en stor del av de barn, som föddes under kristidsåren, blivit klenare

och sämre rustade i fysiskt hänseende än de som komma till världen

under normala tider, liksom att den svåra arbetslöshet, som under

åratal varit rådande och alltjämt hemsöker stora delar av vårt folk, med

undernäring och bristfällig hygienisk omvårdnad för barnen i tusentals

hem, kommer att i hög grad öka de klena barnens skara.

Vilka risker för en försämring av folkmaterialet dessa förhållanden

innebära, torde lätt kunna inses. Från auktoritativt håll har anförts, att

särskilt de klena barnen i åldern 7—14 år bära inom sig den risk för

kroniska sjukdomar, som är den vuxna befolkningens arvedel, och att

deras kroppsliga eller andliga svagheter kunna få sviter för livet. Det

är därför icke tillfyllest, att spädbarnen övervakas och bli föremål för omsorger

från samhällets sida, utan är det jämväl av vikt att barnen under

uppväxttiden, framförallt under skolåren, ägnas nödig uppmärksamhet

i fråga om hälsotillståndet,'' ty just under denna tid torde nedärvda eller

förvärvade sjukdomsanlag bäst kunna bekämpas.

Införandet av eu väl ordnad och effektiv läkarevård vid våra folkskolor

torde vara den säkraste vägen till förebyggandet av sjukdomar och invaliditet,

och särskilt skulle en dylik komma att utgöra ett värdefullt vapen

i kampen mot tuberkulosen. Det är anmärkningsvärt, att ännu ingenting

åtgjorts från statsmakternas sida för att få denna viktiga fråga löst, utan

har man helt överlämnat åt kommunerna och det enskilda initiativet att

sörja härför. Detta är så mycket märkligare som man redan så tidigt som

år 1878, alltså för ett halvsekel tillbaka, haft uppmärksamheten riktad på

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

betydelsen av läkareundersökning och läkarevård, när det gällt barnen

vid de allmänna läroverken. Erinras bör, att alltsedan 1892, eller i över

35 år, statsmedel utgått för sagda ändamål, och i årets statsverksproposition

äskas ett sammanlagt belopp av 93,050 kronor för budgetåret 1928—1929,

till arvode åt skolläkarna vid dessa läroverk, medan för innevarande

budgetår 88,700 kronor utgått för nämnda ändamål. Av dessa medel utgå

bidrag till såväl läkareundersökningar av samtliga lärjungar som läkarevård

åt obemedlade lärjungar. Enligt bestämmelserna i 1905 års läroverksstadga

ingår det dessutom i skolläkarens skyldigheter att övervaka

de hygieniska förhållandena vid läroverket samt de gymnastiska övningarnas

utförande, vadan det här på alla sätt är sörjt för barnens omvårdnad.

Beträffande folkskolornas barn har man däremot, som nämnts, helt överlämnat

omvårdnaden av dessa åt kommunerna och det enskilda initiativet.

Detta ehuru krav på eu ordnad skolläkareverksamhet upprepade gånger

framförts från läkarekårens sida, senast vid sjuttonde allmänna svenska

folkskolläraremötet i Stockholm 1924, vid vilket en resolution antogs, vari

framhölls, att medicinsk-hygienisk omvårdnad borde komma alla svenska

barn i skolåldern till del, i den mån resurserna tillåta. Erkännas måste

att kommunerna visat stort intresse och gjort sitt bästa för att ordna denna

angelägenhet. Ett flertal städer ha infört eu ordnad läkarevård vid folkskolorna,

med särskilda skolläkare, som vaka över barnens hälsotillstånd

och skolans hygien. Även på landsbygden har man börjat omfatta denna

sak med intresse, och vid en del landsbygdsskolor äro numera regelbundna

läkareundersökningar av barnen införda. Härtill ha vissa landsting medverkat

genomgått lämna ekonomiskt stöd åt verksamheten. Sålunda lämna

landstingen i Örebro och Södermanlands län, bland andra, anslag för dylikt

ändamål sedan något år tillbaka. Och Malmöhus läns landsting har för

innevarande år beviljat ett anslag av 3,000 kronor för understöd till läkareundersökning

av eleverna i små- och folkskolorna åt landskommunerna

inom länet och, där särskilda skäl föreligga, jämväl åt stadskommunerna.

Som villkor för bidrags erhållande har ställts dels att läkareundersökningar

skola verkställas minst tvenne gånger under skoltiden samt att

hälsoregister skall upprättas över resultatet av dessa och dels skyldighet

för kommun att efter årets utgång till landstinget lämna redogörelse över

verksamheten.

Aven det enskilda intresset har uträttat eu hel del på detta område.

Sålunda har främst på initiativ av dr C. Aug. Ljunggren i Trälleborg

en kraftig upplysningsverksamhet bedrivits, vilken säkerligen i en framtid

kommer att få stor betydelse för folkhälsans höjande. Efter utländskt

mönster har dr Ljunggren, vid de skolor där han tjänstgör som skolläkare

— bland annat vid Trälleborgs och Malmö folkskolor — infört

systematiska vägningar och mätningar av barnen samt upprättande av

ett hälsoregister, vari barnens hälsotillstånd och utveckling antecknas.

Detta hälsoregister upptager uppgifter om hållningsfel, syn och hörsel,

körtelsjukdom, tuberkulos, kroniska sjukdomar och defekter m. m. Genom

dessa observationer väckes barnens intresse för sitt hälsotillstånd och för

de hygieniska åtgärder, som av läkare och lärare föreskrivas, något som

ju jämväl är ägnat att förbättra hemmens hygien, i vilken ofta mycket

brister av ren okunnighet. Föräldrars och målsmäns intresse väckes

också på detta sätt, och ett samarbete mellan samtliga intresserade parter

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

uppstår, som måste få till följd ett förbättrat hälsotillstånd bland barnen

och en förbättrad hygien i allmänhet. Systemet är i övrigt byggt på

samverkan mellan läkare och liirare, och har de sistnämndas intresse

för saken visat sig vara mycket stort. Ett utbredande av denna verksamhet

till ett allt större antal skolor i landet torde också vara särdeles

önskvärt.

Riksdagen har ju också vid skilda tillfällen sysslat med den fråga, som

det här gäller, och härvid ställt sig synnerligen välvillig till densamma.

Sålunda beviljade 1911 års riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t,

ett anslag av 5,000 kronor, att utgå för år 1912, till bestridande av

utgifter för undersökningar rörande hälsoförhållaudena vid små- och folkskolorna

å landsbygden, en undersökning vilken dock huvudsakligast torde

ha varit av statistisk art. Och efter motioner i andra kammaren år 1913,

dels motion nr 59 och dels motion nr 155, angående utredning och förslag

om bidrag av statsmedel till läkareundersökningar av folkskolebarn —

vilka utredningar tillstyrktes av såväl första kammarens första tillfälliga

utskott, i utlåtande nr 15, som av andra kammarens andra tillfälliga

utskott, i utlåtande nr 7 — beslöto båda kamrarna utan debatt att avlåta

skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om utredning i ärendet.

I första kammarens utskottsutlåtande heter det bland annat:

»Statens intresse av att barnens hälsotillstånd på ett tidigt stadium

undersökes ligger i alltför öppen dag för att här behöva närmare ut
vecklas.

Månget sjukligt anlag torde på så sätt kunna kvävas i sin linda,

medan det måhända eljest kunnat ödelägga individen och även, om det

varit av smittobärande art, sprida sig till hans omgivningar. En enligt

utskottets mening viktig synpunkt i denna fråga är vidare den, att en

av de primära förutsättningarna för framgångsrik skolgång är kroppslig

hälsa. Då staten och kommunerna offra mycket för skolundervisningen,

synes det framstå som eu ganska rimlig konsekvens att icke underlåta

en åtgärd, som i hög grad är ägnad att göra undervisningen effektiv.

Slutligen torde även förtjäna framhållas, att föräldrar och målsmän väl

kunna anses hava rätt att fordra, att i möjligaste mån förebygges, att deras

barn i skolan ådraga sig smitta eller ohälsa.»

Och i andra kammarens utskottsutlåtande anföres bland annat:

»Samhället har alltför stora intressen att bevaka med avseende å det

uppväxande släktets hälsa för att det skall kunna överlämna omvårdnaden

därom uteslutande åt det enskilda initiativet. I samma mån som

åtgärder i profylaktiskt syfte vidtagas till folkhälsans bevarande, lära i

framtiden det allmännas kostnader för de sjukas vård och underhåll

komma att minskas.»

Den beslutade utredningen torde också ha kommit till stånd, och i ett

av folkskoleöverstyrelsen den 30 september 1916 avgivet utlåtande framlades

de grunder, enligt vilka ifrågavarande läkareundersökningar borde

anordnas, samt hemställdes att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 100,000 kronor,

att i enlighet med de grunder överstyrelsen framställt utgå till understöd

åt skoldistrikt, vilka beslöto anordna sådana läkareundersökningar

av lärjungarna i små- och folkskolorna, som i riksdagsskrivelsen av den

9 maj 1913 avsågos. Några åtgärder i den av folkskoleöverstyrelsen före
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slagna riktningen synes emellertid av för undertecknad obekanta skäl icke

ha vidtagits.

Sedermera har frågan, i anledning av motion nr 20 i andra kammaren

år 1921, ånyo varit föremål för riksdagens behandling. Aven denna gång

tillstyrkte vederbörande utskott, men på grund av de måhända alltför snäva

riktlinjer, som uppdragits i motionens yrkande, avslogs densamma.

Starka skäl torde emellertid föreligga för att något nu åtgöres från statens

sida för att föra denna fråga framåt. Med den genomgripande omdaning

vårt folkskoleväsende undergått de senaste årtiondena, och icke minst med

tanke på den ytterligare utveckling folkskolan kommer att få genom 1927

års beslut i skolfrågan, torde statsmakterna icke längre kunna undandraga

sig medverkan och medansvar för omvårdnaden av folkskolebarnens hälsotillstånd.

Och denna omvårdnad kan icke ordnas på ett för landet tillfreds-1

ställande sätt utan genom ekonomiskt stöd från statens sida. Ty även om

intresset är tilltinnandes hos kommunerna själva, är det stora flertalet dock

icke ensamma i stånd att bära de härför erforderliga kostnaderna. Främst

gäller detta landsbygdens kommuner, men även stadskommuner finnas som

befinna sig i samma läge.

Riktigast och bäst hade naturligtvis varit, om riksdagen redan nu kunnat

gå in för en obligatorisk läkareundersökning vid folkskolorna, liksom den

tidigare gjort beträffande de allmänna läroverken. Men då detta väl av

ekonomiska skäl icke låter sig göra, torde tillsvidare frågan böra lösas på

så sätt, att kommunerna och skoldistrikten, i främsta rummet landsbygdens

men i vissa fall även stadskommuner som därav äro i behov, vilka införa

läkareundersökning vid folk- och småskolorna, skola kunna erhålla bidrag

ur statsmedel för sagda ändamål, efter därom gjord framställning. Sådana

bidrag kunde tänkas utgå antingen med viss del av kommuns eller skoldistrikts

sammanlagda kostnader för skolläkareverksamheten eller ock för

viss del av läkarearvodot för läkareundersökningarna, eventuellt för landsbygdens

vidkommande jämväl bidrag till läkares resekostnader enligt fastställd

taxa i de fall läkaren vore bosatt å annan ort. Som villkor för statsbidrags

erhållande borde också uppställas vissa krav på undersökningarnas

beskaffenhet, såsom upprättande av hälsoregister o. s. v. samt redogörelse

för verksamheten under den tid för vilken bidrag utgått. I övrigt bör

naturligtvis en blivande utredning kunna ge anvisningar om vilka vägar

som lämpligast kunna beträdas för statens medverkan i denna sak. Och då

en utredning av ärendet redan förekommit, bör en förnyad sådan icke behöva

taga någon längre tid i anspråk.

Utskottets

yttrande.

Den fråga som i motionen beröres anser utskottet förtjänt av allvarlig

uppmärksamhet. Vid de allmänna läroverken är förmedelst statsåtgärder

sörjt för läkarundersökningar och läkarvård åt eleverna därstädes, och någon

anledning, varför ej en i viss mån motsvarande omvårdnad bör ägnas barnen

vid folk- och småskolorna, synes icke kunna förebringas. Det intresse för

det uppväxande släktets hälsotillstånd, som möjligen kan förefinnas i en

eller annan kommun, bör stödjas av det allmänna, och ett statsingripande

på detta område är jämväl ägnat att leda andra kommuners uppmärksamhet

på frågan. Givetvis är ett fullföljande av motionärens förslag förenat med

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

vissa kostnader, men enligt utskottets mening böra dock dessa kostnader

kunna hållas inom skälig ram. Självfallet bör tillses, att det allmänna

träder hjälpande emellan främst inom de ekonomiskt sämst lottade kommunerna.

För att emellertid en eventuell utredning ej allenast skall taga sikte på

läkarundersökningar utan jämväl på därav betingade åtgärder, vill utskottet

föreslå, att utredningen även omfattar eventuella åtgärder för ett övervakande

av skolbarnens hälsoförhållanden. Utredningen synes böra inskränkas

till landskommuner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av fru Nordgrens ovanberörda

motion (11:223) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och

på vilka villkor samt efter vilka grunder bidrag av statsmedel

må kunna utgå till kommuner och skoldistrikt på

landsbygden för läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande

i övrigt av barnens hälsoförhållanden vid folk- och

småskolorna.

210:o) Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att i riksstaten Understöd

för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till under- ‘lärare väl

stöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med oförändrat belopp fortsättnings
4,

500,000 kronor. skolor

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 511—515 i statsrådsprotokollet.

[192.1

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar J. P. Johansson och R. Wagnsson väckt motion (1:98),

däri hemställts, att riksdagen ville för budgetåret 1928—1929 besluta

dels att minimiarvoden och statsunderstöd för undervisning i repetitionsskola

skola utgå med samma belopp, som äro fastställda för motsvarande

undervisning i fortsättningsskola;

dels ock att höja det av Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med 45,000

kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslagen anförda skälen hänvisar

utskottet till motionerna.

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Vad angår den i ovanberörda motion berörda frågan, har utskottet ej Utskottets

kunnat undgå finna vägande skäl vara anförda till stöd för det i motionen ■ ran e‘

framburna förslaget. Dock har utskottet icke ansett sig böra på grundval

av enskild motion förorda en arvodesreglering i överensstämmelse med vad

som föreslagits, men utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t tager frågan

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utbildningskurser

för

lärare vid

fortsättningsskolor.

[193.]

Understöd åt

högre folkskolor.

[194.1

under förnyad omprövning och för riksdagen framlägger det förslag, som

kan av omständigheterna befinnas påkallat. Utskottet, som följaktligen avstyrker

motionärernas förslag, har vid angivna förhållande intet att erinra

mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt hemställt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Johanssons och Wagnssons ovanberörda

motion (1: 98), i riksstaten för budgetåret 1928—

1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd

för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med oförändrat

belopp, 4,500,000 kronor.

211:o) Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 515—517 i statsrådsprotokollet.

Till ifrågavarande utbildningskurser har riksdagen för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 134,500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

212:o) Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000

kronor, med 40,000 kronor till 930,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 518—519 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget under

senaste budgetår överskridits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt högre folkskolor, nu 890,000 kronor, med

40,000 kronor till 930,000 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor, med

30,000 kronor till 860,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 519—521 i statsrådsprotokollet.

Jämväl den under denna punkt föreslagna anslagsökningen är föranledd

av det överskridande, som skett å anslaget under senaste budgetår.

Utskottet, som anser, att med upprättandet och understödjandet av nya

folkhögskolor all varsamhet bör iakttagas, har funnit det kunna ifrågasättas,

huruvida eu nedsättning av den föreslagna anslagssumman skäligen bör

vidtagas. Utskottet har dock ej ansett sig böra förorda eu dylik åtgärd

och hemställer förty,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor, med 30,000

kronor till 860,000 kronor.

214:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslags
anslag

av 75,000 kronor.

215:o) Beträffande vad i en inom andra kammaren av herr S. Bengtsson

i Norup väckt motion (II: 334) föreslagits i fråga om tillfällig löneförbättring

för lärare vid folkhögskolor kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

216:o) Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 220,000

kronor, med 40,000 kronor till 260,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 522—525 i statsrådsprotokollet.''

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar H. Hallén och C. Bos väckt motion (II: 50), däri

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att av det till understöd åt behövande

elever vid folkhögskolorna avsedda förslagsanslaget stipendier må kunna utgå

även till behövande elever vid Folkliga musikskolan i Arvika, vilka

senast före kursens slut uppnått 16 års ålder, efter i övrigt samma grunder,

som gälla för understöd åt folkhögskolornas elever.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen

hänvisar utskottet till motionen.

Understöd åt

folkhög
skolor.

[195.]

Ökat understöd

åt folkhögskolor.

[196.]

Motion ang.

tillfällig löneförbättring

åt lärare

vid folkhögskolor.

Stipendier åt

elever vid

folkhögskolor
[197.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande

av 8. k.

folkhögskolekurser

i

Härjedalen.

[198.1

Understöd åt

den svenska

folkhögskolan

i Birkas.

[199.1

Befrämjande

av dövstumundervisningen.

[200.]

Den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen är föranledd av anslagets

överskridande under senaste budgetår; utskottet tillstyrker vad härutinnan

föreslagits.

Beträffande det motionsvis väckta förslaget om utsträckning av den förmedelst

ifrågavarande anslag avsedda understödjande verksamheten jämväl

till elever vid Folkliga musikskolan i Arvika finner utskottet icke sådana

skäl vara härför förebragta, att utskottet ansett sig kunna förorda motionen.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 220,000 kronor,

med 40,000 kronor till 260,000 kronor;

b) att riksdagen må avslå herrar Halléns och Ros’ ovanberörda

motion (II: 50).

217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen att till anordnande

av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med de villkor,

Kungl. Maj:t äger fastställa.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 525—530 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande kurser har riksdagen för innevarande budgetår anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

förty,

att riksdagen må till anordnande av s. k. folkhögskolekurser

i Härjedalen för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med de

villkor, Kungl. Maj:t äger fastställa.

218:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

219:o) Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dömstumundervisningen med oförändrat belopp

190,000 kronor;

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1928

—1929 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor,

Kungl. Maj:t bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 531—532 i statsrådsprotokollet.

För anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma utgår, enligt medgivande

av 1927 års riksdag, ett belopp av 2,000 kronor ur ifrågavarande

anslag för budgetåret 1927—1928.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det

ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen

med oförändrat belopp 190,000 kronor;

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1928—1929 för anskaffande av lämplig litteratur åt

dövstumma, under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, utgå

ett belopp av högst 1,000 kronor.

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av tidning för

dövstumma anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

221:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 20,000

kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

222:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för

dövas väl anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Tidning för

dövstumma.

[201.]

Tysta skolan

å Lidingön.

[202.]

Understöd åt

Svenska föreningen

för

dövas väl.

[203.]

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkande 223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att till förstär^de^anslaget"

kande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å

till institutet Tomteboda för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 54,000

och förskolan ,

för blinda å kronor.

Tomteboda Utredningen återfinnes å sid. 536—538 i statsrådsprotokollet,

m. m.

[204.] Anslaget utgår för innevarande budgetår med 45,000 kronor. Den nu

ikraftträdda ändringen i lagen om allmän pensionsförsäkring har medfört

ökade utgifter under ifrågavarande anslagspost och krav på densammas

ökning på sätt nu föreslagits.

Utskottet bar ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hem
-

ställer alltså,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget

till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 54,000

kronor.

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till

förskolan för

blinda i

Växjö.

[205.]

224:o)

skottet,

I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 6,600 kronor.

Förstärkande 225:o) Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att till förstärnarhfreser-

kande av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.

vationsansla- för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1928—1929

vprksskdlan\ anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor.

Kristinehamn

för

blinda.

[206.]

Uppehållande

av ytterligare

en

korgmakeriavdelning

vid

hantverksskolan

i Kristinehamn

för blinda.

[207.]

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en

korgmakeriavdelning anvisa för bugetåret 1928—-1929 ett extra reservationsanslag

av 6,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 540 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,600 kronor. Hos

Kungl. Maj:t har hantverksskolans styrelse anhållit om ett statsanslag av

6,600 kronor för upprätthållande under budgetåret 1928—1929 av ifråga
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

varande korgmakeriavdelning. Att anslaget för innevarande budgetår måste

sättas till ett 4,000 kronor högre belopp berodde på att av sistnämnda anslag

jämväl skall bestridas kostnaderna för utrustningsbidrag till avgående

elever. Detta beräknas vid här ifrågavarande avdelning äga rum vart tredje

år, då kursen anses vara avslutad.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 6,600 kronor.

227:o) Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till beredande

av fria frakter för arbetsmaterialier, som för hantverksskolans i Kristinehamn

för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 541 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1927—1928 med 7,500 kronor men har

med hänsyn till förefintliga eller väntade besparingar ansetts kunna minskas

på sätt nu föreslagits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för

blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000

kronor.

228:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 11,500 kronor.

229:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala för

blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Beredande

av fria frakter

för arbetsmaterialier

till blinda

hantverkare.

[208.]

Extra ordinarie

lärarpersonal

och

vaktmästare

vid blindanstalten

i

Lund.

[209.]

Understöd åt

hantverksskolan

i

Uppsala för

blinda

kvinnor.

[210.]

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

blindlärarelever.

[211.]

Tryckning av

blindskrifter.

[212.]

De blindas

förening.

[213.]

Tekniska

läroverk.

[214.]

230:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt blindlärarelever anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

231:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 7,000

kronor.

232:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 100,000 kronor

att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

Y rkesundervisningen.

233:o) Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att

dels nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

483,000 kronor, med 33,000 kronor till 450,000 kronor;

dels oclc medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna

må för budgetåret 1928—1929 av Kungl. Maj:t under de villkor och bestämmelser

Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro 24,000 kronor,

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 10,000

kronor,

c) till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan i Borås 15,000

kronor,

d) till laboratorieutrustning vid tekniska fackskolan i Härnösand 2,430

kronor,

e) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

6,300 kronor,

f) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska

fackskolorna 5,000 kronor,

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

g) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska

läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter 1,500

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 553—562 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.

(I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr E. Leffler m. fl.

(II: 259), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

av frågan om inrättandet av eu textilteknisk fackavdelning vid det

tekniska läroverket i Borås och för riksdagen framlägga därpå grundat

förslag.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Från textilindustriens representanter har tid efter annan klagomål framkommit

över att dess arbetsledarekår numera ej kan rekryteras med personer,

som besitta tillräckliga kvalifikationer ifråga om den tekniska utbildning,

som den moderna textiltekniken kräver.

Textilteknikerutbildningen har hittills i stort sett varit förlagd till vävskolan

i Borås. Denna skola, som inrättades 1866 och sedan 1868 åtnjutit

statsanslag, har tvåårig lärokurs. Den avsåg till en början att utgöra ett

stöd för hemvävnadsindustrien i orten, men från år 1894 inriktades dess

huvudsakliga verksamhet på utbildning av »vävmästare, mönstertecknare

och fabrikanter inom vävnadsindustrien», som i och med maskinvävningens

insteg fått en alltmera fabriksmässig prägel. Tio år senare framlades på

initiativ av industrirepresentanter inom Boråsorten ett förslag till vävskolans

omorganisation till en fullständig fackskola för textilindustri. Detta förslag

upptogs sedermera i väsentliga delar av den kommitté, som 1907 fick i uppdrag

att utarbeta förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande.

Detta förslag utgör också grundvalen till kommitténs 1912 framlagda förslag

till ordnande av textilteknikerutbildningen.

Kommitténs förslag avsåg en fullständig fackskola för textilindustri med

uppgift att meddela »de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter, som

1 förening med industriell erfarenhet inom någon del av textilindustrien

fordras av dem, som närmast skola utöva tillsyn och ledning av arbetet i

fabriker för tillverkning av textilvaror samt av mönsterritare». Dessutom

skulle undervisningen stå öppen för dem, som ägnade sig åt affärs- eller

industriverksamhet på det textila området. Enligt kommitténs förslag skulle

textilfackskolan organiseras på ej mindre än 5 olika fackavdelningar, nämligen

1) för vävning, 2) för blekning, färgning, tryckning och appretering,

3) för mönsterritning, 4) för spinning samt 5) för trikå- och spetstillverkning.

I stort sett borde eleverna hava förkunskaper motsvarande genomgången

realskola, framför allt i matematik, varjämte de skulle under minst

2 år ha deltagit i praktiskt yrkesarbete. Lärokursen omfattade 2 år om

40 läsveckor med 44 obligatoriska och 4 frivilliga undervisningstimmar. Den

ojämförligt största delen av undervisningstiden skulle ägnas åt rena fackämnen,

endast en mindre del förbehölls tekniskt allmänbildande och grundläggande

läroämnen såsom matematik, mekanik, maskinlära, ritning m. m.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Detta vittomfattande förslag har emellertid av statsmakterna endast i ringa

del realiserats. Högre textilfackskola har icke inrättats, varför vävskolan i

Borås och den Lenningska skolan i Norrköping med allenast ettårig lärokurs

alltjämt äro Sveriges enda utbildningsanstalter för textilteknici.

Beträffande den föreslagna textilfackskolans förläggning anför kommittén:

»Att den textiltekniska fackskolan bör förläggas till Borås, anser kommittén

vara en sak, som knappast behöver diskuteras o. s. v.» Vad som år 1912

härutinnan ansågs självklart, är helt säkert alltjämt riktigt. Den maskinella

textilindustrien har sin tyngdpunkt i västra Sverige. Sveriges Textilindustriförbund,

till vilket äro anslutna inalles 119 företag med cirka 30,000 arbetare,

räknar inom västra Sverige, d. v. s. landskapen Västergötland, Dalsland,

Halland och Bohuslän med Göteborg, icke mindre än 60 företag med

cirka 17,300 arbetare. Av dessa 60 företag äro 31 med cirka 8,400 arbetare

belägna i den s. k. Sjuhäradsbygden med Borås som centrum.

Textilindustriens koncentration till Borås med Sjuhäradsbygden belyses

måhända än bättre av följande tabellariska sammanställning av siffror hämtade

ur den officiella statistiken för år 1925 angående textil- och beklädnadsindustrien.

Textil- och Beklädnadsindustrien

år 1925

Arbetareantal

Tillv. värde

Antal

i %

i 1,000 kr.

i %

Hela Sverige ..............

50,500

100,0

420,313

100,0

Borås stad och Sjuhäradsbygden . .

10,120

20,1

92,138

21,9

Borås stad................

5,468

10,8

54,724

13,0

Textilindustrien inom Älvsborgs län är mångsidigare än annorstädes i vårt

land. Alldeles särskilt gäller detta om Sjuhäradsbygden. I denna bygd bar

textilindustrien som bekant djupa rötter i en gammal hemindustri, vilken

ännu icke är helt utdöd. På den maskinella vävnadsindustriens grund har

här en omfattande konfektionsindustri vuxit upp, och Sveriges hittills enda

fabrik för tillverkning av konstsilke ur pappersmassa är förlagd till Borås.

Av allt att döma befinner sig Sjuhäradsbygdens textilindustri i en period

av synnerligen rask utveckling. Det må vara tillräckligt att som belägg

härför erinra om den snabba folkmängdsökningen i Borås de senaste åren.

Stadens folkmängd har under femårsperioden 1923—1927 stigit från 29,524

till 34,564.

Under sådana förhållanden är det naturligt, att de gamla kraven på förbättrade

utbildningsmöjligheter för blivande textilteknici inom denna bygd

under sista åren vunnit i styrka och tagit sig uttryck i framställningar från

textilindustriens representanter till olika myndigheter.

Emellertid kan man konstatera en ganska bestämd omsvängning i uppfattningen

angående bästa sättet att lösa denna fråga. Tilltron till värdet

av fackskolans starkt specialiserade utbildning synes hava minskats. Man

har funnit, att en allmänteknisk utbildning i exempelvis maskin- och värmelära

är oundgängligen nödvändig för textilteknikern lika väl som för de

flesta övriga teknici. Måhända har på sina håll också erfarenheterna från

de inom ett par av teknikens områden verksamma fackskolorna bidragit

till denna omsvängning. Man hyser dessutom ganska allmänt den uppfattningen,

att det skulle bliva rätt svårt att i vårt land finna tillräckligt kva
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

lificerade krafter för rekrytering av eu textilfackskolas lärarekår, om man

som mål för en sådan skolas undervisning ville ställa eu högskolemässigt

avslutad utbildning.

Den tekniskt ledande personalen inom vår textilindustri uppskattas av

sakkunniga till omkring 1,000 personer. Som följd härav skulle årsantalet

utexaminerade elever vid eu dylik anstalt komma att i genomsnitt sanno

likt icke överstiga trettiotalet. Då en textilfackskola såväl absolut som i förhållande

till elevantalet måste draga betydande kostnader, är det redan av

hänsyn härtill omöjligt att tänka sig textilindustriens utbildningsfråga löst

på denna väg under den närmaste framtiden.

För tillgodoseende av textilindustriens trängande behov av förbättrade utbildningsmöjligheter

är man därför hänvisad till mindre vittgående reformer

än dem ovannämnda kommitté föreslagit. På grund av det förhållandevis

ringa antalet elever, som kan väntas, synes det oss nödvändigt, att

utbildningen —- i varje fall till en början — koncentreras till en enda anstalt,

vilken i sådant fall av skäl som ovan berörts lär ha sin enda naturliga

förläggningsplats i Borås.

Begränsas problemet på detta sätt av ekonomiska och lokala hänsyn, har

man för dess lösning att välja emellan utbyggnad antingen av \ ävskolan

eller av Tekniska elementarskolan i Borås.

För genomgång av Borås vävskola, vars undervisning är fördelad på 2

läsår, förutsättes allenast vanlig folkskolebildning som underlag. Industripraktik

är ej obligatorisk före inträdet, ehuru flertalet av eleverna under

längre eller kortare tid i regel varit sysselsatta med industriellt arbete. Undervisningen,

som sålunda ej kan stödja sig på nämnvärt mått av teoretiska

kunskaper, måste hållas på ett elementärt plan, och den allmänt tekniska

utbildningen kan ej höja sig över den rena yrkesskolans nivå.

Vävskolan, vilken i sin nuvarande form alltjämt har en uppgift att fylla,

kan således icke utan en betydande omläggning, vilken skulle helt förrycka

dess nuvarande karaktär, tillgodose det krav på allmänteknisk utbildning,

vilket av textilindustriens representanter avgjort ställes framför kraven på

eu långt driven specialisering i fråga om den egentliga fackutbildningen.

I ett uttalande av Borås fabriksförening (bil. A) framhålles att den textiltekniska

specialutbildningen icke får ske på bekostnad av en god teknisk

allmänunderbyggnad, vadan den gängse 2-åriga fackskoletypen enligt dess

mening bör anses helt utesluten, då densamma på grund av den korta

studietiden i alltför hög grad förskjuter utbildningens tyngdpunkt till nackdel

för eu verklig ingenjörsutbildning. I stället föreslås såsom önskvärt, att

skolan måtte göras minst 3-årig. Likaså önskar man eu viss skärpning i

inträdesfordringarna, som borde jämställas med fordringarna för inträde på

tekniskt gymnasium, dock att om möjligt 1 års föregående praktik borde

vara obligatorisk.

I själva verket lider det intet tvivel, att den allmänt tekniska utbildningen

måste skjutas mera i förgrunden, om textilteknikern skall kunna

fylla sin plats. I åtskilliga fall ha elever, som utexaminerats från våra tekniska

läroverk och som sålunda helt saknat varje särskild orientering på

det textila området, med framgång ägnat sig åt textilteknisk verksamhet.

Den fackliga utbildning, som givetvis varit av nöden, har därvid relativt

lätt kunnat vinnas under den praktiska yrkesutövningen. .

Den utbildning, som de tekniska elementarskolorna liksom de tekniska

gymnasierna avse att bibringa, har varit av allmänt teknisk art. Dock har

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

genom den linjeuppdelning, som genomförts under en del av lärokursen

vid elementarskolorna liksom i visst fall även vid gymnasierna, en orientering

åt något av industriens huvudområden kunnat ske. Sålunda har undervisningen

differentierats i maskinteknisk, kemisk-teknisk, byggnadsteknisk

eller i elektroteknisk riktning.

I överensstämmelse härmed och med hänsyn till nutida behov borde man

kunna för textilindustriens räkning jämväl införa en textilteknisk linje.

Lämpligen borde så kunna ske därigenom, att inom Borås tekniska elementarskola

eller det gymnasium, vartill denna skola kan komma att omorganiseras,

anordnades en textilteknisk fackavdelning. Denna tanke är ej ny.

Tvärtom har den varit föremål för ingående diskussion såväl inom nämnda

skolas styrelse som inom industriella kretsar. Sålunda hava ovan omnämnda

industrirepresentanter anslutit sig till tanken på tekniska elementarskolans

omorganisation till »ett tekniskt gymnasium, varvid undervisningsplanen regleras

så att den erhåller, för dem som så önska, en så vitt möjligt utpräglat

textilteknisk inriktning —». Den rent fackliga utbildning, som för de*n

blivande teknikern är av nöden, torde i varje fall till väsentlig del böra

vinnas under hans praktiska verksamhet inom någon av textilindustriens

många vitt skilda grenar. För den mera speciella utbildning, som i vissa

fall erfordras, har man hittills varit hänvisad till specialkurser vid anstalter

vare sig inom eller utom landet. I den mån materiel och övriga resurser

medgiva och framför allt i den utsträckning lärare för ändamålet kunna

påräknas, synas dylika kurser kunna och i viss utsträckning böra anordnas

vid Borås vävskola.

Vid olika tillfällen har från tekniska elementarskolans sida framhållits

som önskvärt, att lärjungarnas förkunskaper vid inträdet i läroverket höjas

till samma nivå som vid de tekniska gymnasierna, vilket i främsta rummet

skulle innebära en ej oväsentlig förbättring av förkunskaperna i matematik.

Detta skulle ha en gynnsam inverkan icke blott på studieresultatet i detta

ämne utan även underlätta tillgodogörandet av undervisningen i samtliga

de ämnen, vilka kräva matematiska förkunskaper.

Detta önskemål, vilket bleve automatiskt tillgodosett, ifall skolan omorganiserades

till tekniskt gymnasium, är självfallet av samma betydelse för en

textilteknisk linje som för övriga, varför detsamma vid ett eventuellt inrättande

av en dylik linje synes värt noggrant beaktande.

Inrättandet av en textilteknisk fackavdelning vid tekniska elementarskolan

i Borås underlättas väsentligt därav, att denna skola står under samma

lokalstyrelse som vävskolan, vadan denna senare skolas maskiner, instrument

och materialsamling givetvis kunna utnyttjas för en sådan avdelnings undervisning,

varjämte vävskolan kan utgöra ett visst stöd, då det gäller att

ordna lärarefrågan.

Elementarskolan förfogar redan över tillräckliga lokalutrymmen. Dessutom

har Borås stad förbundit sig att tillhandahålla nödiga lokaler för det

fall, att en fackskola eller ett tekniskt gymnasium komme att inrättas i

staden, vadan det kan förväntas, att staten icke behöver vidkännas några

som helst kostnader för lokaler. Det är ganska sannolikt, att nödvändig

undervisningsmateriel utöver vad som redan finnes kan erhållas kostnadsfritt

eller i varje fall till lågt pris från ortens industriella företag.

.För staten skulle således återstå att täcka i huvudsak endast lärarelönerna.

Vid de nu befintliga fackavdelningarna upptar specialundervisningen endast

18 veckotimmar för varje sådan linje. Det kan därför beräknas, att löne
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

kostnaderna icke kunna bli höga. Att exakt angiva desamma är uppenbarligen

icke möjligt, förrän detaljerat förslag till timplan och organisation i

övrigt föreligger.

I detta sammanhang må det omnämnas, att läroverkets byggnadstekniska

fackavdelning under senare tid varit föga frekventerad, varför det kan ifrågasättas,

om den numera är av behovet påkallad eller om den måhända icke

borde ersättas av någon annan. Vi anse, att inrättandet av en textilteknisk

fackavdelning vid det tekniska läroverket i Borås, även om möjlighet därför

skulle beredas genom den byggnadstekniska avdelningens nedläggande, skulle

göra läroverket bättre skickat än hittills att tillgodose ortens och landets

behov av utbildningsmöjligheter för blivande teknici.»

Med hänsyn till vissa å det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk uppkomna besparingar har föreslagits en tillfällig nedsättning å anslaget

med 33,000- kronor.

Till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i

Örebro och till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium ävensom

till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

har riksdagen medgivit, att från besparingar å förenämnda reservationsanslag

må för budgetåret 1927—1928 utanordnas respektive 24,000,

10,000 och 6,300 kronor. Enahanda medgivande begäres nu i avseende å

budgetåret 1928—1929.

Till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska

fackskolorna ävensom till resestipendier åt vissa lärare vid tekniska läroanstalter

har riksdagen för innevarande budgetår anvisat särskilda anslag å

respektive 5,000 och 1,500 kronor. För samma ändamål ifrågasättes nu,

att belopp av motsvarande storlek må utanordnas för budgetåret 1928—1929

från besparingar å reservationsanslaget.

Vidare innebär Kungl. Majrts förslag, att till laboratorieutrustning vid

tekniska elementarskolan i Borås må för budgetåret 1928—1929 tagas i anspråk

ett belopp av 15,000 kronor och till laboratorieutrustning vid tekniska

elementarskolan i Härnösand ett belopp av 2,430 kronor, båda beloppen att

utgå från å reservationsanslaget uppkomna besparingar.

Utskottet har vid prövning av vad Kungl. Maj:t nu i olika hänseenden

ifrågasatt icke funnit anledning till erinran och får alltså tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag.

Vad beträffar det i ovanberörda motioner framförda förslaget, vill utskottet

erinra, att frågan om inrättande av en fackskola för textilindustri i Borås

sedan lång tid dryftats och varit föremål för ingående utredningar i samband

med den lägre tekniska undervisningens ordnande, utan att dock ännu

tanken härpå kunnat förverkligas. I likhet med motionärerna håller utskottet

före, att det tekniska läroverket i Borås bör organiseras med sär
-

UtekottetB

yttrande.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skilt hänsynstagande till textilindustriens behov av ökade utbildningsmöjligheter.

Frågan om lämpligaste sättet för ordnande av denna angelägenhet

bör därför enligt utskottets mening göras till föremål för skyndsam utredning,

därvid jämväl synes böra tagas under övervägande, i vad mån någon

inskränkning i annat avseende inom skolans verksamhetsområde lämpligen

kan komma till stånd. Utskottet får sålunda tillstyrka en utredning av

frågan om vidtagandet av sådana ändringar i organisationen av tekniska

elementarskolan i Borås, att behovet av särskild fackundervisning inom den

textiltekniska branschen varder behörigen tillgodosedd.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk, nu 483,000 kronor, med 33,000 kronor till 450,000

kronor,

2) medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna

besparingarna må för budgetåret 1928—1929 av Kungl.

Maj;t, under de villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t äger

föreskriva, utanordnas följande belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid

tekniska gymnasiet i Örebro 24,000 kronor,

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium

10,000 kronor,

c) till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan

i Borås 15,000 kronor,

d) till laboratorieutrustning vid tekniska fackskolan i Härnösand

2,430 kronor,

e) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna 6,300 kronor,

f) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid de tekniska fackskolorna 5,000 kronor,

g) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda

läroanstalter 1,500 kronor,

3) i anledning av herr Björnssons m. fl. och herr Lefflers

m. fl. ovanberörda motioner (I: 137 och II: 259) i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

utredning av frågan om vidtagandet av sådana ändringar i

organisationen av tekniska elementarskolan i Borås, att behovet

av särskild fackundervisning inom den textiltekniska

branschen varder behörigen tillgodosedd, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill sagda utredning kan giva anledning.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

234:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 135,000 kronor, att utgå under förutsättning att kommun,

där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

235:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

1.000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

236:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 217) föreslagit riksdagen i fråga

om det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning ävensom vad i en av herr A. Forssell inom andra kammaren

väckt motion (II: 329) yrkats kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

237:o) Kungl. Maj:t har (punkt 218) föreslagit riksdagen att i riksstaten

upptaga det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

såsom reservationsanslag med oförändrat belopp 675,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 570—573 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

såsom reservationsanslag med oförändrat belopp

675.000 kronor.

Förhöjt

understöd

åt handelsgymnasier.

[215.]

Resestipendier

åt vissa

lärare vid

statsunderstödda

handelsgymnasier.

[216.]

Understöd åt

kommunala

anstalter för

yrkesundervisning
[217.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Understöd

åt enskilda

anstalter

för yrkesundervisning.

[218.]

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

till behövande

elever

vid statsunderstödda

skolor för

husmodersutbildning.

[219.]

Motioner om

understöd åt

behövande

elever vid

vissa anstalter

för

yrkesundervisning.

Tekniska

skolan i

Stockholm

[220.]

238:o) Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor att i enlighet

med nu gällande grunder utgå som understöd till obemedlade och

mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning.

För budgetåret 1927—1928 anvisades för ändamålet ett förslagsanslag av

25,000 kronor och utsträcktes anslaget samtidigt att omfatta elever även

vid statsunderstödda kommunala skolor för busmodersutbildning. Med hänsyn

till att anslaget för budgetåret 1926—1927 överskridits föreslås nu en

förhöjning av detsamma.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1928- 1929 anvisa ett

extra förslagsanslag av 30,000 kronor att i enlighet med nu

gällande grunder utgå som understöd till obemedlade och

mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för

husmodersutbildning.

239:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar It. Wagnsson och J. Sandén (I: 52) samt den andra inom andra

kammaren av herr B. Mogård m. fl. (II: 55) har hemställts,

att riksdagen för budgetåret 1928—1929 måtte anvisa ett extra förslagsanslag

av 130,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med i motionen

angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t

finner gott föreskriva användas till understöd åt behövande elever vid statsunderstödda

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,

samt att denna stipendieverksamhet måtte anordnas med särskild hänsyn

till de unga arbetslösa.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motion 1:52.

Utskottet finner visserligen vad av motionärerna till stöd för deras framställning

anförts vara värt beaktande, men utskottet har dock icke ansett

sig kunna på grundval av enskilda motioner tillstyrka bifall till ett förslag

av så omfattande innebörd som det nu framlagda.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Wagnssons och Sandens samt herr Mogårds

m. fl. ovanberörda motioner (1:52 och 11:55) icke må

vinna riksdagens bifall.

240:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) hemställer utskottet,

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska

skolan i Stockholm med oförändrat belopp 98,575

kronor;

b) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan

i Stockholm anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för

samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för

år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som

statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

241:o) Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

med s/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 juli 1928—30 juni

1929 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade

på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14

mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 47,040 kronor att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för

den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande

angivna omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga

om nämnda anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 576—578 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 46,590

kronor.

Mot det av Kungl. Maj:t för ändamålet nu beräknade anslagsbeloppet har

utskottet icke något att erinra.

Av vad såväl nu av departementschefen som tidigare beträffande dessa

bergsskolor anförts, har utskottet icke kunnat undgå att finna tanken på en

sammanslagning av de båda skolorna vara förtjänt av närmare uppmärksamhet.

Det synes enligt utskottets mening böra tagas under övervägande,

huruvida icke förhandlingar borde inledas mellan Kungl. Maj:t å ena sidan

och järnkontoret såsom skolornas ägare å den andra i syfte att genom en

dylik sammanslagning söka vinna ej endast besparingar utan jämväl en

ändamålsenligare anordning av undervisningen. En utredning i sådant hänseende

synes utskottet fördenskull genom Kungl. Maj:ts försorg böra vidtagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) att såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande

under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av verksamheten

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

[221.]

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig

löneförbättring

åt vissa

befattningshavare

vid

bergsskolorna

i Filipstad

och

Falun.

[222.]

Vävskolan i

Borås.

[223.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

vid

vissa statsunderstödda

anstalter för

yrkesundervisning.

[224.]

Yrkespedagogiska

centralanstalten.

[225.]

i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra anslag av 47,040 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den

del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti

nämnda yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom

anslag av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att meddela

de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag,

som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa utredning huruvida och under vilka

förutsättningar en sammanslagning av ifrågavarande bergsskolor

må äga rum samt för riksdagen framlägga det förslag

vartill nämnda utredning kan föranleda.

242:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 222) föreslagit riksdagen i

fråga om tillfällig löneförbättring åt vissa befattningshavare vid bergsskolorna

i Filipstad och Falun kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

243:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av verksamheten vid vävskolan

i Borås anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 10,325 kronor, att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i det föregående angivits.

244:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 224) föreslagit riksdagen i fråga

om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter

för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

245:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 225) föreslagit riksdagen beträffande

anslag till en yrkespedagogisk centralanstalt ävensom vad i en

inom andra kammaren av herr A. Forssell väckt motion (II: 330) yrkats

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

246:o) Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen

ej mindre höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,

nu 540,000 kronor, med 20,000 kronor till 560,000 kronor,

än även medgiva, att av förenämnda anslag må från och med budgetåret

1928—1929 tills vidare utgå

dels ett belopp av högst 600 kronor för år till rese- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion från landsbibliotek,

dels och ett belopp av 4,000 kronor för år för fortsatt utgivande av envar

av tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 583—587 i statsrådsprotokollet.

Understöd Åt

folkbibliotek

[226.]

jämte vissa i

ämnet väckta

motioner.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Petrus Nilsson (I: 103) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Heiding (II: 154), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta

att ur det under riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må från och med budgetåret

1928—1929 tills vidare enligt Kungl. Majrts bestämmande och under de

villkor Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå understöd till lantmannaskola

med ett belopp av lägst 15 och högst 150 kronor för år räknat,

för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek, varvid dock där folkhögskola

och lantmannaskola äro förlagda på samma plats med gemensamma

lokaler understödet skall utgå till en för dessa båda skolor gemensam

biblioteksstyrelse med lägst 15 och högst 150 kronor för varje skolform,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Gustafson i Vimmerby väckt

motion (II: 127), däri hemställts, att riksdagen för sin del ville besluta, att

lantmannaskolor måtte i vanlig ordning erhålla statsbidrag till sina skolbibliotek.

Till stöd för det i förstberörda två motioner framlagda förslaget, vilket i

sak sammanfaller med yrkandet i sistnämnda motion, har i motionerna

I: 103 och II: 154 anförts följande:

»Skolbibliotekens stora betydelse torde vara allmänt erkänd, och åtskilligt

har gjorts både för en utveckling av redan existerande bibliotek och för

skapande av nya vid skolor, där dylika hittills saknats. Det sagda gäller

ej blott om skolor av olika slag för lägre åldersstadier (folkskolor o. s. v.),

utan har i ännu större utsträckning sin tillämpning i fråga om dem, som

äro avsedda för vuxen ungdom. Icke minst för dylik ungdom äro just de

möjligheter till självverksamhet, som ett skolbibliotek erbjuder, av det

allra största värde främst med hänsyn till ett rationellt bedrivande av ar
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

betet under själva skoltiden, men också på grund av vikten av att eleverna

tillägna sig en vana vid studier på egen hand, som för dem är av oskattbart

värde för de fortsatta självstudier efter skoltidens slut, som varje skola

helt naturligt måste uppmuntra till.

Staten understöder också genom särskilda anslag ej blott biblioteken vid

statliga utbildningsanstalter av olika slag utan även biblioteksverksamhet

vid åtskilliga olika arter av kommunala och privata läroanstalter. Statsanslag

till skolor av sistnämnda typ utgår enligt kungl. kungörelsen den

31 december 1920 (nr 948) med ändringar den 18 november 1921 (nr 724)

och den 30 december 1922 (nr 619). Sagda författning föreskriver i § 1

mom. 2 följande.

''Understöd av statsmedel må med ett belopp av lägst 15 kronor och

högst 150 kronor, för år räknat, utgå

a) till skoldistrikt, styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola

eller under statens kontroll stående folkhögskola eller småskoleseminarium

för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek eller ett system av sådana

(centralbibliotek med filialer);

b) till skoldistrikt med statsunderstött skolbibliotek för upprättande och

underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan såsom särskild avdelning

av skolbiblioteket; samt

c) till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,

ettårig handelsskola eller hushållsskola för upprättande och underhåll

av ett skolbibliotek,

varvid dock, där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra

tillkomma kommunen tillhöriga skolor av mer än en av de under denna

punkt angivna skolformer, understödet skall utgå till en för samtliga dessa

skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor

för varje skolform.’

Som synes finnas möjligheter till statsanslag enligt dessa grunder för

vissa skolor, som i olika avseenden ha uppgifter tämligen analoga med

lantmannaskolans, å ena sidan folkhögskolorna, å andra sidan åtskilliga

mera fackligt betonade skolor för ett högre åldersstadium än folkskolans:

de yrkesbestämda fortsättningsskolorna lika väl som lärlings-, yrkes-, verkstads-,

handels- och hushållsskolor. Under sådana omständigheter måste

det anses obilligt att lantmannaskolorna, för vilka samma behov av bibliotek

måste föreligga som för nämnda skoltyper, ej äga minsta möjlighet till

statligt understöd åt bibliotek. I realiteten kommer detta givetvis i regel

att medföra, att skolorna helt komma att sakna bibliotek eller att biblioteket

huvudsakligen kommer att bestå av gåvor och mera tillfälligt anskaffad

litteratur, såframt icke lantmannaskolan är förenad med folkhögskola och

därför folkhögskolans bibliotek i viss mån kan utnyttjas även av lantmannaskolans

elever. Starka klagomål över dessa missförhållanden ha

också från lantmannaskolornas sida rests.

En utväg för frågans lösande är givetvis uppförande av ett särskilt anslag

för ändamålet under nionde huvudtiteln att fördelas av lantbruksstyrelsen.

Det synes emellertid vara lämpligare att införa även dessa skolors

bibliotek bland de ovan uppräknade, vilka kunna erhålla bidrag ur det av

skolöverstyrelsen fördelade anslaget till folkbiblioteksväsendet, detta bland

annat därför att i de fall, då folkhögskolan är förenad med lantmannaskola, det

måste anses opraktiskt och oekonomiskt att ha två fullt fristående och därtill

under olika myndigheter sorterande bibliotek.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

Det riktiga torde tvärtom i dylika fall — i analogi med vad som i författningen

föreskrivits i fråga om lärlings-, yrkes-, verkstadsskola, ettårig

handelsskola och hushållsskola i samma kommun — vara ett gemensamt

bibliotek, om än uppdelat vad räkenskaper och den ekonomiska redovisningen

angår på två olika avdelningar, så att det kan kontrolleras, att vardera

skoltypens litteraturbehov fullt tillgodoses.

I övrigt synas de bestämmelser, som i nämnda författning föreskrivits

för statsunderstödda skolbibliotek, äga sin fulla tillämpning även för lantmannaskolornas

vidkommande.

Det belopp, som erfordras för anslag till lantmannaskolornas bibliotek,

är helt ringa. Hela antalet skolor är för närvarande 44, varför det högsta

belopp, som skulle kunna tänkas utgå är 6,600 kronor. Det är emellertid

ej antagligt varken att till en början alla skolor komma att använda möjligheterna

till anslag eller att de som söka dylikt alltid utnyttja maximibeloppet,

varför man har skäl att räkna med ett högst väsentligt lägre

belopp. Under sådana omständigheter, och då Kungl. Maj:ts proposition

ifrågasätter en ökning av förslagsanslaget till folkbibliotek om 20,000 kronor

med hänsyn huvudsakligen till den årliga ökningen genom nytillkommande

bibliotek, synes det mig tveksamt, om en ytterligare ökning av anslaget

utöver den i kungl. propositionen beräknade skulle vara behövlig med

hänsyn till lantmannaskolornas bibliotek.»

Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början höjning av de årligen utgående

anslagen till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten

från, beträffande envar av tidskrifterna, nu utgående 3,000 kronor

till 4,000 kronor.

Vidare föreslås att från det ordinarie anslaget till understöd åt folkbibliotek

må från och med budgetåret 1928—1929 tills vidare utgå ett

belopp av högst 600 kronor för år till rese- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion från landsbibliotek.

Vad beträffar storleken av det anslag, som äskas för understödjande

av folkbiblioteksverksamheten inom nuvarande organisatoriska ram, meddelas

i statsrådsprotokollet, att utgifterna från ifrågavarande anslag under

budgetåret 1927—1928 beräknas komma att uppgå till 547,500 kronor, och

har med hänsyn härtill ävensom till nyssnämnda höjningar anslaget nu

föreslagits ökat till 560,000 kronor.

Det i ovanberörda motioner framförda förslaget finner utskottet av skäl,

som i motionerna anförts, vara förtjänt av bifall, och vill därför förorda

det förslag, som innefattas i motionerna 1:103 och II: 154.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

folkbibliotek, nu 540,000 kronor, med 20,000 kronor till

560,000 kronor,

2) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr P.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Populärvetenskapliga

föreläsningar
[227.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Nilssons och herr Heidings ävensom herr Gustafson ovanberörda

motioner (I: 103, II: 154 och 127) medgiva, att av

förenämnda anslag må från och med budgetåret 1928—

1929 tills vidare utgå

a) ett belopp av högst 600 kronor för år till rese- och

traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion från landsbibliotek,

b) ett belopp av 4,000 kronor för år för fortsatt utgivande

av envar av tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan

och Studiekamraten,

c) enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, understöd med

ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för

år räknat, till styrelse för lantmannaskola för upprättande

och underhåll av ett skolbibliotek, varvid dock, där folkhögskola

och lantmannaskola äro förlagda på samma plats

med gemensamma lokaler, understödet skall utgå till en för

dessa båda skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst

15 kronor och högst 150 kronor för varje skolform.

247:o) Kungl. Maj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen att

dels till undersstöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

reservationsanslag av 400,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag

må enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode

åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000

kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda

resekostnader för föreläsare,

dels och medgiva, att för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 588—590 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (I: 99), däri hemställts, att

riksdagen måtte besluta,

att med godkännande i tillämpliga delar av skolöverstyrelsens förslag i

yttrande över »Betänkande med utredning och förslag angående det fria

och frivilliga folkbildningsarbetet» för budgetåret 1928—1929 bevilja:

a) ett anslag av högst 25,000 kronor till anordnande av folkbildningskurser,

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

b) ett anslag av högst 24,000 kronor att utgå med bidrag om högst 1,200

Kronor till studiecirklar, som anordna kombinerad föreläsnings- och studiecirkelkurs,

c) ett anslag av 56,000 kronor för anordnande dels av en nationalekonomisk

fortbildningskurs för lärare (och folkskolinspektörer), dels av eu allmän

utbildningskurs för studieledare.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar

utskottet till motionen.

För budgetåret 1927—1928 är för ifrågavarande ändamål anvisat ett

extra reservationsanslag av 400,000 kronor. Av detta anslag må enligt

riksdagens medgivande användas dels högst 25,000 kronor till understöd åt

centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling

av populärvetenskapliga föreläsningar, dels 3,000 kronor till arvode

åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels ock

högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av

dem havda resekostnader för föreläsare.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen hemställt

om förslag till 1928 års riksdag om en omorganisation av statens verksamhet

för understödjande av det fria folkbildningsarbetet i överensstämmelse

med vissa av överstyrelsen föreslagna riktlinjer.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna framlägga förslag om en

omorganisation av ifrågavarande verksamhet. Nu gällande grunder för statens

understödjande verksamhet på detta område äro alltså bibehållna oförändrade

även under budgetåret 1928—1929.

I likhet med vad som ägt rum under de senaste åren har riksdagens

medgivande begärts till att för budgetåret 1928—1929 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av

anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Av de förslag, som i ovanberörda motion framlagts, har utskottet särskilt

uppmärksammat, vad som ifrågasatts- rörande anslag till anordnande av

folkbildningskurser. Ifråga om dessa kurser anför motionären i sin motion

bland annat följande:

»Till de trängande uppgifter, som utan föregripande av en önskvärd prövning

av Kungl. Maj:t omedelbart kunna genomföras, hör skolöverstyrelsens

förslag om folkbildningskurser, av folkbildningssakkunniga kallade flyttande

folkhögskolekurser. Dessa folkbildningskurser skulle nära anknytas till den

svenska folkhögskolan, en tanke som så gott som enhälligt förordats från

både folkhögskolorna och alla deltagare i det fria folkbildningsarbetet, som

haft tillfälle att yttra sig. Särskilt för den svenska landsbygden skulle härigenom

skapas en effektivare bildningsorganisation än de nu vanliga enstaka

föreläsningarna. Det blev också en utvidgning av den svenska folkhögskolans

verksamhet utöver den bygds gränser, i vilken folkhögskolan är belägen,

till glädje för både stads- och, i synnerhet, landsbygdsbefolkningen över hela

länet. Man har redan allt för länge dröjt med att ge vårt folk denna värde
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

fulla utbyggnad på folkhögskolan till sammanknytande av dennas arbete

med den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, helst endast ett

relativt obetydligt belopp behöves för skapandet av denna bildningsform.

Skolöverstyrelsen anser, att föreläsningsanslaget härför behöver ökas med

25,000 kronor.»

Utskottet har ej kunnat undgå uppmärksamma, hurusom det sätt, varpå

föreläsningsverksamheten för närvarande bedrives, lämnar rum för åtskilliga

erinringar och hurusom genom en ej alltid fullt ändamålsenlig organisation

denna betydelsefulla verksamhet understundom förfelar det mål den vill

vinna. En rättelse härutinnan är tvivelsutan högst önskvärd och bör i sinom

tid komma till stånd. Det förslag, som motionären framlagt angående

anslag till folkbildningskurser, anordnade på sätt i motionen angives, synes

utskottet vara ägnat att komplettera vad som brister i den nuvarande organisationen,

och med hänsyn till den viktiga uppgift, dessa kurser äro avsedda

att fylla, har utskottet icke dragit i betänkande att tillstyrka vad

härutinnan föreslagits. Utskottet har funnit lämpligt att för dessa kurser,

s. k. flyttande folkhögskolekurser, förorda ett särskilt anslag av 25,000

kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

Vad i övrigt i motionen föreslagits har utskottet, med allt behj ärtan de av

skälen härför, icke ansett sig kunna nu förorda.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 400,000 kronor

ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till

understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra

sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,

3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd

föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd

åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare,

b) medgiva, att för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 det

minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag

skall årligen anordnas av anstalt eller förening, varom

här är fråga, må utgöra 10,

c) i anledning av herr Oscar Olssons ovanberörda motion

(1:99) till anordnande av folkbildningskurser, s. k. flyttande

folkhögskolekurser, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 25,000 kronor, att utgå efter de grunder

Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

248:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 228) föreslagit riksdagen att såsom bi- Bidrag 1111

drag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- bildningsföroch

administrationskostnader anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra band för or
iränisätionB
anslag

av 26,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar sig för ända- gch adminimålet

för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst strationskostlika

stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 591—592 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Wigforss (I: 138)

och den andra inom andra kammaren av herr E. Eriksson och fru Signe

Vessman (11:248), däruti hemställts att riksdagen måtte för år 1928—1929

bevilja ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till administrationskostnader

för Arbetarnes Bildningsförbunds studieverksamhet.

[228.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med samma belopp som nu av

Kungl. Maj:t begäres.

Utskottet, som icke finner tillräckliga skäl vara anförda för att nu på

enskild motion förorda en förhöjning av anslaget, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

samt med avslag å herr Wigforss samt herr Erikssons och

fru Vessmans ovannämnda motioner (I: 138 och II: 248),

i vad desamma skilja sig från Kungl. Majds förslag, såsom

bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande

av dess organisations- och administrationskostnader anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 26,000 kronor, att

utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för samma

tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika

stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

249:o) Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att såsom bidrag Populärvetill

täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten f^elasningsi

Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter kurser,

särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller frän°unfversi

av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1928 teten i

—30 juni 1929 eller senare hållas utom univeritetsstäderna, anvisa för bud- UpPsa^aoch

getåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor varav

5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet,

att utgå under vilkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande

av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som stats
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

bidraget, samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t må finna skäl

föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 593—594 i statsådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 11,500 kronor, därav 7,000

kronor för universitetet i Uppsala och 4,500 kronor till universitetet i Lund.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och

Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter

särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade

att under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 eller senare

hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor varav

5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till

Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt

föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens

resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget,

samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t

må finna skäl föreskriva.

Anordnande

av g. k.

universitetscirklar.

[230.]

250:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Sommarkurser

i Uppsala.

[231.]

251:o) Kungl. Maj:t har (punkt 231) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att sommaren 1928 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas för

allmänheten, anvisa för budgetåret 1928-—1929 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 596—597 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så

kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att

begagna sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag

till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag

av statsmedel. I Uppsala höllos sommarkurser senast år 1924 och under de

följande åren hava dylika kurser anordnats i Stockholm, Lund och Göteborg.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kost
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

naderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren

1928 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas

för allmänheten, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

252:o) Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att dels till undervisnings-

och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 163,500 kronor att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas

lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet om''

förmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna belopp,

dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en

allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp

av sagda medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande

och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

Utredningen återfinnes å sid. 598—603 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 168,500

kronor.

Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen

mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen i

statsrådsprotokollet införda sammanställning.

r-

För

För 1928—1929

Anslagets ändamål

1927-1928

beviljat

anslag

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1) Anordnande av en hygienisk fortbildnings-

40,000*

16,000

32,000

32,000

32,000

2) Anordnande av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl.....

16,000

16,000

16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för

undervisnings- och upplysningsverksamhe- ten för nykterhetens främjande (> Ti rf in g,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium»). .

3,500

3,500

3,500

3,500

4) Främjande av centralförbundets för nykter-

20,000

20,000

20,000

20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets

för nykterhetsundervisning bibliotek ....

1,000

1,000

1,000

1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsbyrås

12,000

12,000

12,000

12,000

7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran, det år 1837 stif- tade svenska nykterhetssällskapets, verk- samhet......................

5,000

5,000

5,000

5,000

* Avser anordnande av en social fortbildningskurs.

Undervis

nings- och

upplysningsverksamhet

för nykterhetens

främjande.

[232.]

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För

För 1928—1929

Anslagets ändamål

1927-1926

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö

rande orga

nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver

styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

8) Främjande av Sveriges storloges av I. O.

G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .

29,000

29,000

29,000

29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings

studie- och ungdomsverksamhet ....

8,000

12,000

8,000

8,000

10) Främjande av nationaltemplarordans studie- och ungdomsverksamhet......

9,000

11,000

10,000

10,000

10 a) Understöd för utgivande av nationaltemp- larordens studietidskrift »Ariel» . .

2,500

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis

studie- och ungdomsverksamhet......

4,000

4,000

4,000

4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds verksamhet......

6,000

6,000

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita

bandets studie- och ungdomsverksamhet. .

3,000

5,000

4,000

4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets- förbunds verksamhet..........

4,500

5,500

5,500

5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykter- hetsförbunds verksamhet..........

1,000

1,000

1,000

1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykter- hetsförbunds verksamhet.........

1,000

1,000

1,000

1,000

17) Bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekäm- pande (Bureau international contre l’alcoo- lisme) verksamhet............

2,500

2,500

2,500

2,500

18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an- ställde konsulenten för nykterhetsundervis- ning och nykterhetsupplysning........

3,000

3,000

3,000

19) Föreläsnings-och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande m. m., reservations- anslag ..................

120,000

120,000

120,000

120,000

20) Främjande av nykterhet på andra än ovan

anförda sätt och motarbetande av drycken- skapens följder, reservationsanslag......

3,000

5,000

5,000

Ovannämnda av departementschefen under punkten 1—18 i tablån tillstyrkta

anslag uppgå till sammanlagt 163,500 kronor, och Kungl. Maj:ts

förslag innebär alltså en anslagsminskning med 5,000 kronor i förhållande

till innevarande budgetårs anslag till samma ändamål.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till undervisnings- och upplysningsverkssmhet för nykterhetens

främjande anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 163,500 kronor, att utgå av statsverkets

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl.

Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen

under punkt 232 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1928 omförmälda ändamål med högst

de av departementschefen angivna belopp;

b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på

de till anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för

lärare m. fl. samt av en allmän utbildningskurs för studieoch

ungdomsledare m. fl. avsedda belopp av sagda medel

må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande

och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

253:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 233) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet med de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 120,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

254:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) hemställer utskottet,

att riksdagen må, till främjande av nykterhet på andra sätt

än vad under punkterna 252 och 253 angivits samt till motarbetande

av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

255:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna

god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av

ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å 57,000 kronor.

•

256:o) Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att till Folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1928—1929 bevilja för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

5,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 605—607 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

Föreläsningsoch

instruktionsverksamhet

för

nykterhetens

främjande.

[233.]

Främjande i

övrigt av

nykterhet

och motarbetande

av

dryckenskapens

följder.

[234.]

Musikföreställningar

för allmänheten.

[235.]

Folkliga musikskolan

i

Arvika

[236.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Dyrtidstillägg

åt

befattningshavare

statens

biografbyrå.

[237.]

Vissa kostnader

för utdelning

av statens

rån tefria

studielån.

238.]

kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 51), däruti hemställts att

riksdagen till Folkliga musikskolan i Arvika för dess verksamhetsår 1928—

1929 i enlighet med kungl. skolöverstyrelsens förslag måtte bevilja ett anslag

av 7,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för framställningen andragna skälen

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som icke ansett sig på grundval av den motionsvis framlagda

utredningen kunna förorda en höjning av det för innevarande budgetår

utgående anslaget å 5,000 kronor till ifrågavarande skola, tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Halléns ovannämnda motion (II:

91), i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

till Folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor

lång kurs under verksamhetsåret 1928—1929 bevilja för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 5,000 kronor att

utgå på de villkor, Kungl. Maj-t kan finna gott föreskriva.

257:o) Kungl. Maj:t har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.

Anslaget utgår för ipnevarande budgetår med 9,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens biografbyrå för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning

av biografbilder.

258:o) Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria

studielån ett extra förslagsanslag *v 1,850 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 607—610 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag utgå för innevarande budgetår, det förra med 2,500

kronor och det senare med 4,500 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 155

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

under år 1928 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

259:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—1929

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid

gymnastiska centralinstitutet med oförändrat belopp, 106,000

kronor.

260:o) Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att

ej mindre höja det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiell m. m., nu 9,600 kronor, med 3,400 kronor

till 13,000 kronor

än även för budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till täckande av brist i nyssnämnda reservationsanslag vid utgången

av budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,016 kronor

dels ock till nyanskaffning av materiell vid gymnastiska centralinstitutet ett

extra reservationsanslag av 6,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 611—614 i statsrådsprotokollet.

Av den föreslagna höjningen av det ordinarie anslaget äro 400 kronor

beräknade till bokinköp och bokinbindning samt återstoden 3,000 kronor

för de övriga ändamål, vartill anslaget är avsett.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

I. höja det för gymnastiska centralinstitutet uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m., nu 9,600

kronor, med 3,400 kronor till 13,000 kronor.

II. för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till täckande av brist i nyssnämnda reservationsanslag

vid utgången av budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 1,016 kronor,

Gymnastiska

centralinsti
tutet.

[239.]

Materiell

m. m. för

gymnastiska

centralinstitutet.

[240.]

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra personal

vid gymnastiska

centralinstitutet

m. m.

[241.]

Understödjande

av

idrotten

[242.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

b) till nyanskaffning av materiell vid gymnastiska centralinstitutet

ett extra reservationsanslag av 6,400 kronor.

261:o) Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till extra

personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 6,410 kronor att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 614—615 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,110 kronor. Den nu föreslagna

anslagsökningen, 300 kronor, är avsedd för undervisningen i idrott

vid institutet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet

in. m. anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 6,410 kronor att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

262:o) Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att till understödjande

av idrotten anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

120.000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att

utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 616—618 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr K. G. Westman väckt motion (1:140), däruti hemställts

att riksdagen måtte vid beviljande under åttonde huvudtiteln punkt 242 av

anslag till understödjande av idrotten därvid foga den bestämmelsen, att

2.000 kronor därav må tilldelas Sveriges akademiska idrottsförbund att utgå

på de villkor, som Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet häuvisa till motionen.

För vart och ett av budgetåren 1925—1928 har för ifrågavarande ändamål

anslag beviljats med 110,000 kronor, varav svenska gymnastikförbundets

andel senast utgjort 55,000 kronor. Mot den nu ifrågasatta höjningen

av anslaget, vilken höjning åsyftar ökade medel till understödjande av

idrotten, har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar det motionsvis framförda förslaget, vill utskottet skänka

sitt erkännande åt de synpunkter och skäl, på vilka detsamma grundas.

Dock anser sig utskottet ej böra förorda, att ett ytterligare villkor av riksdagen

fästes vid ifrågavarande anslag, då utskottet är förvissat om att

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

Kungl. Maj:t vid fördelande av förevarande anslagsmedel kommer att taga

all den hänsyn, som förhållandena kunna medgiva, till det önskemål, som

i ovanberörda motion nu framkommit.

Utskottet hemställer alltså

a) att riksdagen må till understödjande av idrotten anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 120,000 kronor

därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att utgå

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma;

b) att herr Westmans ovanberörda motion, (I: 140), må

anses besvarad med vad utskottet sålunda anfört.

263:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av skididrotten bland

ungdomen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma.

264:o) Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till understöd

åt s. k. friluftsläger för skolbarn för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 619 i statsrådsprotokollet.

Anslagit utgår för innevarande budgetår med 5,000 kronor. .

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till understöd åt s. k. friluftsläger för

skolbarn anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Majd kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.

265:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 245) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

Understödjande

av

skididrotten

bland ungdomen.

[243.]

Understöd åt

s. k. friluftsläger

för

skolbarn.

[244.]

Svenska fornskriftsällskapet.

[245.]

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Samfundet

för utgivande

av handskrifter

rörande

Skandinaviens

historia.

[246.]

Svenska

vitterhets
samfundet.

[247.]

Understöd åt

inhemska

skönlitterära

författare.

[248.]

Ortnamns
kommittén.

[249.]

Nusvensk

ordbok.

[250.]

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1928 utgivna

arbeten.

266:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 246)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande

av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret

1928—1929 auvisa ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemplar av den för år 1928 avsedda

publikationen.

267:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets

verksamhet under år 1928 anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,

att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl

bestämma.

268:o) I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 248) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad under nästföregående

treårsperiod ägt rum, till understöd under tiden den 1 juli

. 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 60,000 kronor att

efter grunder och på villkor, som av Kungl Maj:t bestämmas,

efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan

därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form

av för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande

anslag för budgetåret 1928—1929 såsom extra anslag anvisa

ett belopp av 20,000 kronor.

269:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode under tiden 1 juli 1928—30 juni

1929 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga

biträden anvisa för budgeåret 1928—1929 ett extra anslag

av 8,000 kronor.

270:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

på extra stat för vardera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för

förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor,

samt för vart och ett av budgetåren 1924—1928 6,000 kronor, har nu Kungl.

Maj:t (punkt 250) föreslagit riksdagen att av förenämnda år 1919 beviljade

anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt

docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande

under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»

beviljade anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

271:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1928 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt

folkliv».

272:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 625—627 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till fortsatt systematisk undersökning av

svenska folkmål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

273:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till systematisk undersökning av sydsvenska

folkmål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor att utgå på de närmare villkor,

Kungl. Maj:t han finna lämpligt bestämma.

274:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254) hemställer

utskottet,

Tidskriften

Svenska

landsmål och

svenskt

folkliv.

[251.]

Undersökning

av

svenska

folkmål.

[252.]

Undersökningar

m. m.

av sydsvenska

folkmål.

[253.]

Ordbok över

Gotlands

folkmål.

[254.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av ordbok över

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undersökningar

rörande

lapskt

folkliv och

lapskt språk.

[255.]

Äldre svensk

folkmusik.

[256.]

Föreningen

Pietas.

[257.]

Verket

»Sveriges

kyrkor,konsthistoriskt

inventarium

».

[258.]

Gotlands folkmål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt bestämma.

275:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv

och lapskt språk för budgetåret 1928—1929 anvisa:

a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand

ett extra anslag av 4,000 kronor,

b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag

av likaledes 4,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande

bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna

befinnas nödvändiga.

276:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) och under hänvisning

till utredningen i ämnet (sid. 230—231 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utredning och tryckning av framlidne

revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på

de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

211:6) På grund av Kungl. Maj:t därom gjorda framställning (punkt 257)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet

under år 1928 anvisa förbudgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register och

beskrivningar över behandlade föremål.

278:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande under

år 1928 av det av riksantikvarien S. Curman och professorn

J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien ut
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

givna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

279:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

259) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för utgivande av statistiska tabeller över Oresundstullen för

tiden efter år 1660 för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

280:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

Acta mathematica för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

281;o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens

verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som

av Kungl. Maj:t bestämmas.

282:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav

anvisat såsom extra anslag för budgetåret 1925—1926 5,400 kronor, för

budgetåret 1926—1927 5,500 kronor och för budgetåret 1927—1928 5,400

kronor har nu Kungl. Maj:t (punkt 262) föreslagit riksdagen att av förenämnda

anslag å 27,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande och på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag

beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra anslag av 5,400 kronor, att utgå efter

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.) It

Statistiska

tabeller över

Öresundstullen.

[259.]

Tidskriften

Acta mathematica.

[260.]

Svenska

naturskydds
föreningen.

[261.]

Delaktighet

för Sverige

i Ramsay

Memorial

Fund.

[262.]

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arbetsbord

vid den

zoologiska

stationen

i Neapel.

[263.]

Understöd åt

ryske undersåten

Alexander

Sibiriakoff.

[264.]

Magnetisk

uppmätning

av Sveriges

fastland.

[265.]

Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna skäligt föreskriva.

283:o) Sedan 1926 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen

i Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav anvisat för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Kungl.

Maj:t (punkt 263) föreslagit riksdagen av nämnda år 1926 beviljade anslag

å 5,400 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1926 till förhyrande för en

tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord

vid den zoologiska stationen i Neapel beviljade extra

anslaget å 5,400 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett belopp av 1,800 kronor.

284:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor.

285:o) Kungl. Maj:t har (punkt 265) föreslagit riksdagen att till magnetisk

undersökning av Sveriges fastland bevilja ett belopp av 60,000 kronor, samt

därav för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa

10,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna skäl föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 638—645 i statsrådsprotokollet.

Förslaget om den nu i frågasatta undersökningen har ursprungligen väckts

av den svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik, därvid betonats,

hurusom frågan vore av stor betydelse såväl för våra internationella vetenskapliga

förhållanden som för vårt eget land. Vad till en början beträffar

frågans samband med motsvarande spörsmål inom andra länder har framhållits,

vilken stor vikt från den internationella vetenskapens sida lagts vid

att den magnetiska undersökningen av Sverige kommer att äga rum i möjligaste

mån samtidigt med motsvarande arbeten i Norge och Finland. Den

internationella unionen för geodesi och geofysik höll den 3—10 september

1927 sin tredje generalkonferens i Prag, vari deltogo omkring tvåhundra

officiella delegerade för 27 olika stater. I statsrådsprotokollet meddelas

nu, hurusom unionens sektion för terrester magnetism och elektricitet därvid

fattats enhälligt följande resolution: »Sektionen finner, att det är en tvin
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

gande nödvändighet att den magnetiska undersökningen av Sveriges och

Danmarks fastland utföres så snart som möjligt, i sammanhang med den i

Finland, i vilket land den magnetiska uppmätningen nyligen avslutats, och

den i Norge, där erforderliga medel för att påbörja eu sådan redan beviljats.

En beklaglig lucka i norra Europas magnetiska karta skulle därigenom

fyllas.» Vidare har departementschefen tillkännagivit, att Danmark i här

förevarande hänseende befunne sig i ett bättre läge än Sverige, därför

att redan en magnetisk uppmätning där blivit gjord, under det att i

Sverige förut endast sporadiska mätningar företagits i vissa delar av landet.

Som den danska mätningen blivit verkställd för flera år tillbaka, hade

dock ansetts nödvändigt att en förnyad mätning skulle företagas för att nu

få samband med den finska och norska uppmätningen. Vad Norge beträffar

hade slutligen, enligt vad departementschefen meddelar, en summa av

25,000 kronor beviljats för ändamålet för anskaffande av instrument och

förberedande åtgärder.

Vad vidare beträffar den här föreliggande frågans betydelse för vårt eget

land, erinrar departementschefen, att ur gruvhanteringens synpunkt en

magnetisk undersökning av vårt land skulle vara av vikt icke blott genom

de upplysningar, som den skulle giva beträffande förefintlighet av och

förekomstsätt för järnmalmer som ej gå i dagen, utan även för forskningar

efter koppar-, bly-, zink- och guldmalmer, svavelkis o. s. v.

Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som kunde visa sig erforderliga. Departementschefen framhåller i detta hänseende,

att undersökningarna syntes böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av nationalkommittén förordats, vilket bland annat innebure,

att ledningen och överinseendet av den magnetiska uppmätningen av Sveriges

fastland skulle uppdragas åt Sveriges geologiska undersökning.

Utskottet har ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till magnetisk undersökning av Sveriges

fastland bevilja ett belopp av 60,000 kronor samt därav

för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag

anvisa 10,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

286:o) På grund av Kungl. Maj ds förslag (punkt 266) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till beredande av ytterligare medel för utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Ytterligare

medel till

utgivande

av tidskrifter,

lärda verk

och läroböcker.

[266.]

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner

ang. anslag

till resestipendier

åt

journalister.

Utskottets

yttrande.

Motion ang.

understöd åt

kyrkoherden

tS. J. Enander

för fullföljande

av Salixforskningar.

287:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr D. Bergström m. fl. (1:193) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Olsson i Mora (II: 344), har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att till resestipendier för budgetåret 1928—1929 åt journalister, företrädesvis

medarbetare, som hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller

journalistisk byrå till huvudsaklig sysselsättning, bevilja på extra stat ett

reservationsanslag av 8,000 kronor, att efter sakkunnigas hörande av Kungl.

Maj:t fördelas under de villkor för stipendiernas åtnjutande, som Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar

utskottet till motionen 1: 193.

Till ifrågavarande ändamål har tillförene anslag varit uppfört å riksstaten,

vilket anslag emellertid upphörde att utgå i samband med indragning

av ett flertal anslag till resestipendier åt olika befattningshavare. Dessa

anslag hava ännu icke återuppförts på budgeten; endast i vissa undantagsfall

och med hänsyn till särskilda omständigheter har riksdagen bifallit förslag

om återupptagande av ett fåtal anslag till resestipendier.

Mot det nu framlagda förslaget om återupptagande av anslaget till resestipendier

åt journalister måste utskottet hysa vissa betänkligheter. Förslag

härom hava framförts till Kungl. Maj:t, som dock icke ansett sig böra

göra framställning i ämnet till riksdagen, lika litet som Kungl. Maj:t funnit

sig böra framlägga förslag om upptagande å riksstaten av flertalet förut

utgående, nu indragna anslag till resestipendier av olika slag. Vid sådant

förhållande anser sig utskottet icke nu böra tillstyrka motionerna utan får

hemställa,

att herr Bergströms m. fl. och herr Olssons i Mora m. fl.

ovanberörda motioner (1:193 och 11:344) ej må av riksdagen

bifallas.

288:o) I en inom första kammaren av herr S. Hansson m. fl. väckt motion

(I: 31) har hemställts, att riksdagen måtte bevilja kyrkoherden, fil. d:r S. J.

Enander ett belopp av 25,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för fullföljandet av hans Salixforskningar.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Uppe i en av vårt lands avsides belägna bygder har en man av den gamla

svenska stammen under en mansålder troget tjänat kyrkan och vetenskapen.

Som präst har han i sin nitälskan om sina församlingsbors bästa tillvunnit

sig deras aktning och tillgivenhet, och i egenskap av vetenskapsman

har han utfört en forskargärning, som förskaffat honom en oomstridd

plats bland den andliga kulturens märkesmän. Sedan många år tillbaka

är han världsberömd för sina betydelsefulla insatser på det område, där

han med en sällspord energi offrat sina krafter och ekonomiska resurser

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

utan att alltid ha rönt den uppmuntran och det bistånd här hemma, som

han haft riltt att göra anspråk på.

Detta omdöme gäller kyrkoherden i Lillherrdal, fil. d:r S. J. Enander.

Ända sedan i medio av 1880-talet har han vid sidan av utövandet av sitt

prästkall ägnat sig åt ett omfattande botaniskt forskningsarbete, vilket

kommit att speciellt gälla Salixarterna. För att kunna fullgöra detta arbete

har han nödgats företaga långväga strapatsfyllda färder, mången

gång till mycket otillgängliga trakter på olika delar av jordklotet. Detta

torde vara så allmänt känt, att en närmare redogörelse därför måste anses

överflödig. Emellertid förtjänar det att erinras om, att han redan år 1913

färdades jorden runt över Ryssland, där han ägnade Uralbergens flora ett

studium, genom Sibirien, Japan, Alaska och Kanada och vidare till Förenta

Staterna och över England hem. Till och med under världskriget företog

han långa och, man kan mycket väl säga, sagolika forskningsfärder.

Under åren 1921 och 1922 besökte han Grönland, varifrån han återvände

över Amerika, för att 1923 besöka trakten av Irkutsk och 1924 Altai i

Centralasien.

Det säger sig självt, att denna jakt efter Salixarter icke blott ställt stora

krav på den kroppsliga och andliga vigören utan även på de säkerligen

mycket begränsade ekonomiska resurser som stått till buds. Det är betecknande,

vad kyrkoherde Enander själv nyligen berättat för en intervjuare,

hur han vid ett tillfälle icke såg någon annan utväg att ordna sin hemfärd

efter eu av sina forskningsresor än att mönstra som sjöman i Montreal.

Målet för forskningsarbetet har för kyrkoherde Enander varit att få till

stånd ett vetenskapligt standardverk över Salixarterna. Sitt exsickatverk

över skandinaviska Salices hade han kommit så långt med före kriget, att

tre faskiklar med femtio växter i varje kunnat publiceras. Detta möjliggjordes

tack vare, att botaniska institutioner i Sverige och utlandet prenumererade

på verket. Ehuru prenumerationsavgiften är så pass stor, att i

vissa länder, såsom i Danmark, riksdagen nödgats bevilja särskilt anslag,

har den icke räckt till att täcka omkostnaderna. Detta har gjort, att kyrkoherde

Enander icke kunnat åtnjuta någon ekonomisk lön för sin forskarmöda,

ja, icke ens erhållit medel för bestridandet av kostnaderna för sina

dyrbara resor. Hela verket skall bestå av tio faskiklar med femtio skandinaviska

Salices i varje, alltså femhundra till varje prenumererande institution.

Förutom de tre, som publicerats före kriget, ha två legat nästan

färdiga sedan dess, och materialet till de återstående fem är samlat.

I ett uttalande till en tidningsman, som kyrkoherde Enander gjorde på

sin nyligen inträffade 80-årsdag, gav han uttryck åt sina bekymmer i fråga

om detta betydelsefulla arbetes fullföljande. Den prästerliga tjänsten lägger

givetvis i hög grad beslag på hans tid och krafter, och svårigheten för

honom att erhålla hjälppräst har alltid varit stor. »Finge jag bare en vice

pastor!» yttrade han till tidningsmannen. »Då skulle jag hinna undan med

hela arbetet på ett par år, om jag icke skrev så utförligt som i början utan

nöjde mig med hänvisningar till andra verk. Och sedan skulle jag vilja ta

itu med världsvidena. Jag hade tänkt mig, att de skulle kunna sammanföras

i fem band. Även till detta har jag insamlat materialet, ja, d. v. s.

jag måste till Himalaja och Beringssund först ett tag, innan jag kan ta itu

med arbetet riktigt på allvar.»

Tack vare att ett antal präster nyligen invigts i det stift, inom vilket

kyrkoherde Enander har sitt ämbete, har han nu, efter ett års väntan,

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lyckats erhålla en vice pastor. Det torde vara uppenbart, att hans bekymmer

i fråga om det maktpåliggande vetenskapliga arbetet därmed icke

är undanröjt. Bistånd utifrån skulle säkerligen av honom hälsas med glädje

och tacksamhet. Att detta måste vara av ekonomisk art, säger sig självt.

Det ligger nära till hands, att man i detta fall ställer förhoppningarna på

riksdagen. Kyrkoherde Enander har gjort sig synnerligen förtjänt av det

svenska folkets och även av statsmakternas erkänsla för sin långt ut över

landets gränser högt uppskattade forskargärning. Men ett ekonomiskt bistånd

från statens sida skulle icke blott få betydelse såsom ett uttryck för en

sådan erkänsla, utan det skulle framförallt bliva av värde för den naturvetenskapliga

forskningen själv.»

Utskottets Den märkliga forskargärning, på vilken i förevarande motion uppmärkyttrande.

gamheten riktas, synes utskottet vara av den säregna beskaffenhet att den

förtjänar ej allenast att vederbörligen beaktas och uppskattas utan även att

på ett mera påtagligt sätt stödjas och uppmuntras av det allmänna. Riksdagen

har vid flera tillfällen genom beviljande av anslag skänkt sitt erkännande

åt av svenskar företagna vetenskapliga forskningsresor och insatser

på olika vetenskapliga områden, och då det som nu gäller erkännande åt

och stödjande av ett arbete, vilket med hänsyn till de yttre förutsättningar,

under vilka det hittills bedrivits, utan gensägelse kan betecknas såsom enastående,

tvekar utskottet icke att tillstyrka det förslag, som frambäres i

ovanberörda motion. Dock anser utskottet det föreslagna anslagsbeloppet

böra fördelas på två budgetår med hälften på vartdera året.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Hanssons m. fl.

ovanberörda motion (I: 31), till kyrkoherden S. J. Enander

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för fullföljande

av hans Salixforskningar bevilja ett belopp av 25,000 kronor

samt därav för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom extra

reservationsanslag ett belopp av 12,500 kronor, att av Kungl.

Maj:t till Enander utanordnas i den ordning och på det sätt

Kungl. Maj:t må finna lämpligt.

Diverse.

Ålders tillägg. 289:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 267) föreslagit angående det or
[267.

] dinarie förslagsanslaget till ålderstillägg ävensom vad i en sedermera av

Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 102, i detta hänseende föreslagits, har

riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

Skrivmateria- 290:o) Kungl. Maj:t har (punkt 268) föreslagit riksdagen att höja det i

pensel ved riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

m. m. skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 243,000 kronor (därav till

[268.]

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor) med 7,000 kronor till

250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor.)

Den föreslagna anslagsökningen är föranledd av det av utskottet ovan

under punkt 13 tillstyrkta förslaget om överflyttande på ifrågavarande anslag

av vissa expensutgifter för nationalmuseum.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 243,000 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor) med 7,000

kronor till 250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 33,000 kronor.)

291 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 269) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 36,925 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 9,000 kronor), med 295 kronor till 37,220 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 9,000 kronor).

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 36,925 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 9,000 kronor), med 295 kronor till 37,220

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000

kronor);

dock att i anslaget må få göras den ändring, som till

jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

292:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 270) föreslagit riksdagen i

fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

293:o) Kungl. Maj:t har (punkt 271) föreslagit riksdagen att för beredande

av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna

för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får utskottet, som icke har något

att erinra mot det nu äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

Trycknings
kostnader.

[269.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom den civila

statsförvaltningen.

[270.]

Tillfälligt

lönetillägg åt

vissa vaktmästare.

[271.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Dyrtidstill- 294:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (under punkt

[272c>8273 1 * fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst och (under

°‘ '' punkt 273) i fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter kommer utskoftet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Övriga ordi- 295:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

nane anslag. som jcke här ovan särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 13 april 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, J.L.

Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i

Gävle, E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson och I. Hj. E.

Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, P. Nilsson i

Bonarp, 8. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, E. Eristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, C. Lindskog, P. C.

Jonsson i Eskilstuna och G. Strindlund;

med undantag därav att i stället för herr Lindblad deltagit herr K. A. W. Björck i

behandlingen av punkterna 180—208 och herr C. Johansson i Hälsingborg i behandlingen

av punkterna 209—295;

att i behandlingen av punkterna 180—295 deltagit herr J. Clemedtson i stället för herr

Widell, herr O. A. Ernfors i stället för herr Hallin och herr O. Nilsson i Örebro i stället

för herr Carlsson-Frosterud;

i behandlingen av punkterna 1—208 deltagit herr J. Pdlsson i stället för herr Carlsson

i Gävle samt

i behandlingen av punkt 180 deltagit herr C. I. Asplund i stället för herr Pauli.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1(>9

Reservationer:

vid punkt 10 (Pedagogiska biblioteket i Stockholm) av herrar Oscar Olsson

och Pauli, vilka ansett, att utskottet bort hemställa, att riksdagen måtte till

pedagogiska biblioteket i Stockholm för budgetåret 1928—1929 bevilja ett

extra anslag av 7,400 kronor;

vid punkt 164 (Bokinköp och bokbindning för vissa lärjungebibliotek

vid de allmänna läroverken) av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö,

Anderson i Råstock, Rydén, Carlsson-Frosterud, Törnkvist i Karlskrona och

Kristensson i Göteborg, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»1927 års riksdags uttalande om önskvärdheten av ett bättre tillgodoseende

av läroverksbiblioteken är att betrakta mot bakgrunden av den reform av

skolans inre arbete, som bör framstå såsom ett av de väsentligaste momenten

i den nya läroverksorganisationen. I den framställning, som till nämnda

års riksdag avgavs i läroverksfrågan, angav departementschefen såsom en

av de viktigaste reformpunkterna för skolans inre omdaning, att lärjungarna

vandes vid större självverksamhet och uppfostrades till ett självständigt bruk

av boken. I anslutning härtill och med anledning av i ämnet väckta motioner

framhöll riksdagen angelägenheten av att uppmärksamheten mer än

hittills riktades på läroverkens biblioteksbestånd.

Det förslag, som nu föreligger, avser en begynnelse till ytterligare tillgodoseende

av läroverkens bibliotek. Emellertid håller utskottet före, att

ett framgångsrikt reformarbete på undervisningens område i det syfte departementschefen

angivit, redan från början med nödvändighet kräver ett

kraftigare understöd till läroverkens bibliotek än vad i Kungl. Maj:ts förslag

ifrågasättes. Utskottet har därför funnit starka skäl föreligga för ett

tillstyrkande av det motionsvis väckta förslaget, i vad det avser beredande

av ökade medel till bokinköp och bokbindning. Anslaget anser utskottet

dock böra begränsas till 75,000 kronor. Lika med motionärerna vill utskottet

förorda, att detsamma ej uteslutande kommer att avse de högre allmänna

läroverken, utan att även real- och samskolor må kunna därav bliva

delaktiga.

Det motionsvis framförda förslaget om en reglering av läroverksibiblotekariernas

arvoden anser sig utskottet däremot icke kunna förorda. Denna

fråga synes vara av beskaffenhet att böra först efter en mer ingående undersökning

upptagas till prövning och i allt fall ej avgöras på grundvalen av

enskild motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag

och herrar Oscar Olssons och Paulis ovanberörda motion

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nr I: 59, till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

av herrar Oscar Olsson, Pauli och Jonsson i Eskilstuna, vilka beträffande

anslagsbeloppet instämt med föregående reservanter, men i avseende å arvoden

åt bibliotekarierna vid de allmänna läroverken ansett, att utskottets yttrande

bort hava följande lydelse:

»Genom bifall till förslaget om statsanslag till läroverksbiblioteken och

genom statens övertagande under 1928 av 21 kommunala mellanskolor skulle

bibliotekarierna vid statsläroverken, för så vitt det nuvarande anslaget skall

fördelas på både de förutvarande och de nytillkomna bibliotekarierna, erhålla

ännu lägre ersättning än hittills, samtidigt med att deras arbete ökas.

Till Kungl. Maj:ts förfogande för ersättning till bibliotekarierna skulle alltjämt

endast stå det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

särskilda anslaget för ändamålet, 16,000 kronor, vilket från och med

nästkommande budgetår finge fördelas på 98 bibliotekarier i stället för, som

hittills, på 77. Detta förefaller så mycket orimligare, som läroverkens

bibliotekarier i avlöningshänseende äro betydligt sämre ställda än bibliotekarierna

vid andra motsvarande läroanstalter. Enkelseminariernas bibliotekarier

uppbära 600 kronor, dubbelseminariernas 900 kronor, och för

bibliotekarierna i de kommunala flickskolorna har föreslagits 450 kronor.

I vanliga fall utgöres arvodet för läroverkens bibliotekarier för närvarande

av högst 275 kronor, såvida icke extra arbete pålägges dem. Det synes

därför nödvändigt, att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t medgivande att överskrida

det i reservationsanslaget ingående särskilda anslaget, 16,000 kronor,

med så stort belopp, som erfordras för att läroverksbibliotekariernas ersättning

icke skall behöva sänkas under det nuvarande, knappt tilltagna

beloppet.»

samt att förty utskottet beträffande förevarande fråga bort hemställa:

»att riksdagen må medgiva att Kungl. Maj:t må för beredande

av skälig ersättning åt bibliotekarier vid de allmänna

läroverken enligt nu gällande grunder överskrida

det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

särskilda anslaget till bibliotekarier vid samma läroverk,

16,000 kronor, med det belopp, som härför kan vara

erforderligt.»

vid punkten 180 (ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna m. m.) av

herr Oscar Olsson, vilken anfört följande:

»Den av Kungl. Maj;t framlagda utredningen i statsverkspropositionen ger

otvetydigt vid handen att den nuvarande seminarieorgauisationen är mycket

för stor, åtminstone för en avsevärd tid framåt. Visserligen tyckes depar
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

teinentscliefen ha tagit intryck av skolöverstyrelsens senare beräkning (i

skrivelse (lön 2 december 1927) av det behövliga antalet nya lärare åren

1931 och 1932, vilken underkänner samma styrelses beräkning i skrivelse

den 23 juni 1927. Enligt den förut avgivna skrivelsen beräknas, med en

intagning i fjol av 410 elever vid seminarierna, ett lärareverskott (antal

arbetslösa lärare) år 1931 av 23 lärare, enligt den senare skrivelsen ett underskott

av 135. Den senast avgivna skrivelsens siffror torde vara ännu

osäkrare än siffrorna i den första skrivelsen. Skolöverstyrelsens arbetslöshetsräkning

i november upptog 40 ofrivilligt arbetslösa av de 1927 utexaminerade

manliga lärarna, men samtidigt hade folkskollärarförbundet reda

på 70 manliga lärare av den årgången, som förgäves sökt anställning. I

juni beräknade skolöverstyrelsen ett läraröverskott i slutet av läsåret 1927

—1928 på 180 lärare, i november ett överskott på endast 80 vid samma

tid. Vid en den 15 februari gjord undersökning, vid vilken man dock

lyckats erhålla uppgifter endast från 8 seminarier av 15, befunnos 95 lärare

av enbart de 1927 utexaminerade ha varit arbetslösa hela året, varjämte

omkring 60 haft tillfällig anställning endast kortare tid under någon av

terminerna. Således torde till och med mer än 180 utexaminerade lärare

vara utan anställning vid läsårets slut. Det förhållandet står under alla

förhållanden fast, att till och med för fyllandet av det behov överstyrelsens

senare beräkningar uppger den nuvarande organisationen är alldeles för

stor. Detta bevisas av det faktum, att den beskurna organisationen enligt

skolöverstyrelsens förslag i juni skulle räcka till för utbildning av 575 elever

och att samma beskurna organisation enligt den plan, som förelagts riksdagen

vid förslag om nya seminariebyggnader, till och med skulle räcka

till för utbildande av ej mindre än 690 elever. Härav framgår otvetydigt,

att vi även om riksdagen godtoge skolöverstyrelsens första förslag om indragning

av folkskoleseminariet i Strängnäs och parallellavdelningen i Luleå

inte i vårt land skulle behöva få någon lärarbrist efter 1932 utan tvärtom

läraröverskott, såvida utbildningsmöjligheterna i den begränsade organisationen

bara tillnärmelsevis utnyttjades. Överstyrelsen själv anser sig rent

av vara på den säkra sidan genom intagning av 518 elever i år i stället

för det av den själv under normala förhållanden beräknade antalet 575,

och departementschefen anser sig väl försvarad med att begränsa antalet i

år nyintagna till ungefär detsamma som 1927, således 410. Skolöverstyrelsen

förutsätter tydligen inte själv att man under något år före 1932 skulle

behöva utnyttja ens de 575 platserna i den beskurna organisationen och

medger att lärarbehovet åren närmast därefter säkerligen kommer att sjunka.

Den av skolöverstyrelsen i juni föreslagna organisationen för utbildning

av folkskollärare, omfattande 23 avgångsklasser, är således även den tilltagen

i största laget för överskådlig tid framåt. Därtill kommer att skolöverstyrelsen

vid sin beräkning förbisett att riksdagen, i anledning av en

av herr A. Pers väckt motion 1922, uttalat sig för anordningar, som möjliggöra

för småskollärarinnor att utbilda sig till folkskollärarinnor. Med

sådana anordningar 1929 ha vi således en eller möjligen två kvinnliga avgångsklasser

om ytterligare 25 lärjungar redan år 1931. Vare sig denna

organisation blir färdig så tidigt eller ej, är folkskoleseminariet i Skara fullkomligt

överflödigt för säkerställande av landets behov av folkskollärare.

Utom Skaraseminariet räcker den av skolöverstyrelsen föreslagna organisationen

till för utbildande av 550 lärare årligen (av 660 om utrymmet utnyttjas

så långt möjligt).

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Som redan nämnts medger skolöverstyrelsen själv att antalet behövliga

lärare kommer att minskas de närmaste åren efter 1932. Sannolikt kommer

således då även den av skolöverstyrelsen beräknade seminarieorganisationen

att bli så mycket för stor att ytterligare något folkskoleseminarium

måste nedläggas utom de nu påtalade (Strängnäs, Skara och parallellavdelningen

i Luleå).

De invändningar, som från Skara och Strängnäs anförts mot därvarande

folkskoleseminariers indragning, kunna ej tillmätas någon saklig betydelse,

då de inte alls beröra frågan om tillgodoseendet av landets lärarbehov.

Synpunkten av det lokala närings- och kulturlivet, som starkt framhävts

från de båda städerna, kan så mycket mindre tillmätas avgörande betydelse,

som allt tyder på att vid statens övertagande av småskollärarinneutbildningen

ett av seminarierna — antagligen ett dubbelseminarium — skulle få

övertaga seminariebyggnaderna i Strängnäs, varjämte utbildningen till folkskollärarinuor

av därtill lämpliga småskollärarinnor kunde förläggas till

Skara.

Följaktligen tala inga skäl för bibehållandet av den alldeles för stora

nuvarande organisationen. Folkskoleseminarierna i Strängnäs och Skara

liksom den kvinnliga parallellavdelningen vid Luleå seminarium böra från

nästa läsår avvecklas och således inga nyintagningar i år där förekomma.

Vidare synes det utskottet orimligt, att klasserna i de bäst utrustade nya

seminariebyggnaderna skola taga emot ett mindre antal inträdessökande än

de sämre utrustade seminarierna.

De av skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1927 beräknade kostnadsbesparingarna

för indragandet av två klasser i Strängnäs och Luleå

utgöra 13.920 kronor; indragningen av eu klass i Skara bör således kunna

medföra en besparing av ytterligare 6,000—7,000 kronor. I riksstaten torde

det av Kungl. Maj:t begärda ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

således böra sänkas med 20,000 kronor, alltså bestämmas till

1,784,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare---—--(= utskottet).

Alltså anser jag, att utskottet bör hemställa,

att riksdagen må

a) (= utskottet)

b) (= » )

c) (= » )

d) (= * )

e) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga den i det ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna

med till 1,784,000 kronor sänkt belopp.»

vid punlcten 181 (studiehandledning för vissa inträdessökande vid folkskoleseminarier)

av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Björck,

Rydén och Törnkvist i Karlskrona, vilka ansett, att utskottet bort hemställa

om bifall till den i ämnet väckta motionen;

av herr Kristensson i Göteborg:

vid punkten 197 (statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor) av herrar

Kvarnzelius, Olof Olsson, Oscar Olsson, Pauli, Rydén, Törnkvist i Karlskrona,

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

Kristensson i Göteborg och Nilsson i Örebro, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»I princip har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i nu

berörda del. Vad emellertid beträffar frågan om övergångstiden, har utskottet

ej kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom enligt av Kungl. Maj:t

utfärdade bestämmelser Stockholms stad intill den 1 juli 1923 varit skyldig

att å alla folkskolans stadier hava anställda lärare med folkskollärarkompetens.

Då följaktligen en förpliktelse härutinnan blivit ålagd Stockholms

stad, håller utskottet före, att staten bör äga att taga skyldig hänsyn till

denna omständighet vid avvecklingen av den nuvarande anordningen och

att i betraktande härav övergångstiden ej bör tillmätas så snävt som i Kungl.

Maj:ts förslag förordas. Utskottet har därför ansett sig böra i så måtto

tillmötesgå det motionsvis framlagda förslaget, att utskottet vill tillstyrka en

övergångstid av 25 år.

Vad vidare — — — — — inom folkskoleväsendet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr

Magnusons ävensom herr Holmdahls och fröken Wellins

ovanberörda motioner (1:97 och 11:98), godkänna sådan ändring

i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av

lärare vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie

eller vikarierande folkskollärare har sin tjänstgöring

uteslutande eller till övervägande delen förlagd till småskolestadiet,

statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt

de för sm åskollärare i motsvarande ställning gällande grunder,

ävensom medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning av ovannämnda

ändring må befinnas erforderliga, med iakttagande likväl

att för ändringens genomförande skall gälla en övergångstid

av tjugufem år, räknat från och med den 1 januari 1929,

b) -------------

c) ------------- »

av herrar Johansson i Fredrikslund, Clemedtson, Ernfors, Nilsson i Bonarp,

Olsson i Blädinge och Holmgren, vilka ansett, att utskottet bort, i anledning

av den av herr Forssell i ämnet väckta motionen, under mom. c) hemställa,

det riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande

de i sagda motion framkomna förslag och synpunkter;

av herr Lindskog, vilken beträffande utskottets hemställan under mom.

a) och b) biträtt den av herr Kvarnzelius m. fl. avgivna reservationen och beträffande

mom. c) instämt i herr Johanssons i Fredrikslund in. fl .yrkande;

vid ''punkten 201 (statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vissa skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) av herrar

Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Clemedtson,

Olsson i Blädinge och Holmgren, vilka ansett, att utskottet bort hemställa om

avslag å Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkten 209 (regelbundna läkarundersökningar vid folk- och småskolor)

av herrar Kvarnzelius, Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Clemedtson,

Ernfors, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Lindskog och

Strindlund, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Utskottet vill ingalunda underskatta betydelsen av den fråga, som i förvarande

motion beröres; tvärtom är densamma enligt utskottets mening

värd all uppmärksamhet. Emellertid håller utskottet före, att enbart läkarundersökningar

av skolbarnen ej äro ägnade att föra till det mål, motionären

vill vinna; härtill torde tarvas mer effektiva åtgärder, lämpligen befordrade

förmedelst en målmedvetet bedriven propaganda- och upplysningsverksamhet.

Då den föreliggande frågan dessutom synes vara en angelägenhet,

som i första hand bör tillkomma vederbörande kommuner att uppmärksamma

och då ett statsingripande på detta område kan leda till oöverskådliga

ekonomiska konsekvenser, anser utskottet försiktigheten bjuda att ställa

sig avvikande mot det motionsvis framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att fru Nordgrens ovanberörda motion ej må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.»

vid punkten 239 (understöd åt behövande elever vid vissa anstalter för

yrkesundervisning) av herrar Kvarnzelius, Oscar Olsson, Johansson i Hälsingborg,

Pauli, Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Nilsson i Örebro

och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner de synpunkter motionärerna anfört beaktansvärda men

anser dock vanskligt att pa enskild motion söka åstadkomma en ny form

av understöd eller ett nytt slags stipendier.

Utskottet anser därför, att riksdagen bör hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag i ämnet, och får sålunda hemställa,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 52 och

II: 55 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utrednmg

och förslag ifråga om understöd åt behövande elever vid

statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

»

vid punkten 248 (bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader) av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Oscar

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

175

Olsson, Pauli, Anderson i Råstock, Rydén, Törnlcvist i Karlskrona, Kristensson

i Göteborg, Nilsson i Örebro och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottet

bort till en början intaga motionens motivering, så lydande:

»Arbetarnes bildningsförbunds verksamhet är stadd i jämn utveckling och

tillväxt.

Under de senaste 5 verksamhetsåren eller från 1922—1923 och till och

med 1926—1927 har sålunda studiecirkelverksamheten att uppvisa en tillväxt

från 1,638 cirklar med 21,687 medlemmar till 2,390 cirklar med 29,893

medlemmar. Föreläsningsverksamheten har under samma tid att uppvisa en

ökning i antalet förmedlade föreläsningar från 1,485 till 1,931 och bibliotekens

bokinköp från 123,334 kr. i 702 bibliotek till 180,375 kr. i 933

bibliotek.

En följd av denna utveckling är givetvis, att förbundets administrationskostnader

år för år ökats. Såsom bidrag härtill har förbundet från och med

1921 åtnjutit statsbidrag, vilket för de två senaste verksamhetsåren utgjort

26,000 kr. för varje år. Hela administrationskostnaden har emellertid överstigit

60,000 kr. och beräknas uti löpande årets stat till 66,000 kr. Utöver

statsbidraget har således från annat håll tillskjutits väsentligt högre belopp

än statsbidraget.

En höjning av statsbidraget är redan härav motiverat. Härtill kommer

det skäl, som ligger i behovet av än starkare stöd från statens sida för

verksamhetens vidare utveckling och fördjupning.

På grund härav gjordes, som framgår av bilaga till statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln sid. 591 o. s. v., framställning hos skolöverstyrelsen

om dess medverkan för höjning av anslaget från 26,000 kr. till 30,000

kr. Skolöverstyrelsen har hemställt om en höjning till 29,000 kr.

Då emellertid Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen upptager allenast

samma belopp som hittills utgått eller 26,000 kronor, tillåta vi oss hemställa

— — —».

samt att utskottet därefter bort anföra och hemställa följande:

»Av vad motionärerna anfört har utskottet funnit sig övertygat om att

arbetarnas bildningsförbund befinner sig i så stark utveckling, att en höjning

av anslaget synes väl befogad. Utskottet anser sig på grund härav böra i

så måtto förorda bifall till det motionsvis framförda förslaget, att utskottet

för ändamålet tillstyrker det belopp, som av skolöverstyrelsen under ärendets

förberedande behandling ifrågasatts eller alltså 29,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj ds förslag

samt herr Wigforss’ ävensom herr Erikssons och fru

Yessmans ovanberörda motioner (1:138 och II: 248), såsom

bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av

dess organisations- och administrationskostnader anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 29,000 kronor,

att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för

samma tid disponera från annat håll bekomma medel till

minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt

de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.»

s. 176 Kontrollera mot PDF

176 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkten 287 (anslag till resestipendier åt journalister) av herrar Nilsson

i Malmö, Clemedtson, Pauli, Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona

och Kristensson i Göteborg, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som finner, att motionärerna anfört övertygande skäl för framställningen,

anser att beloppet ifråga nu åter bör införas i riksstaten. Anslag

av liknande slag, vilka liksom det förevarande indrogos under krisåren, hava

redan i flera fall åter upptagits. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna

och får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till de av herr Bergström

m. fl. och herr Olsson i Mora väckta motionerna I: 193 och

II: 344) besluta, att till resestipendier för budgetåret 1928—

1929 åt journalister, företrädesvis medarbetare, som hava

redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå

till huvudsaklig sysselsättning, bevilja på extra stat för

nämnda budgetår ett reservationsanslag av 8,000 kronor, att

efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas under de

villkor för stipendiernas åtnjutande, som Kungl. Maj:t kan

finna skäl bestämma.»

Stockholm 1928, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

280831

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ...................................................................

256,900

Säger för departementet

280,900

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Riksarkivet:

1

Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800

2

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för riksarkivet, reserva-

.'' ■

tionsanslag ............................... 2,000

3

Fortsatt utgivande genom riksar-

kivet av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets

historia, reservationsanslag........ 8,000

4

Expedition i riksarkivets nya lo-

kaler vid Östermalmsgatan i

Stockholm ................................ 4,000

177,800

4,000

Landsarkiven:

5

Landsarkiven, förslagsanslag ........ 88,000

6

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven, re-

servationsanslag ........................ 1,550

7

Uppförande av arkivbyggnad i

Norrland m. in., reservations-

anslag ........................................ * 108,000

89,550

108,000

267,350

112,000

Bibliotek.

Kungl. biblioteket:

8

Kungl. biblioteket, förslagsanslag 248,200

9

Ökning av kungl. bibliotekets ar-

betskrafter ................................ 11,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 8 häfl. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

10

Katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket ................................

29,000

11

Sveriges offentliga biblioteks ge-

mensamma accessionskatalog...

5,000

12

Tioårsregister till Sveriges offent-

liga biblioteks gemensamma ac-

cessionskatalog, reservationsan-

slag ............................................

3,000

13

Bokinköp och bokbindning för

1

kungl. biblioteket, reservations-

anslag ........................................

20,000

248,200

68,000

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

14

Avlöningar, förslagsanslag ............

13,060

15

Bokinköp, inbindning och vissa

expenser, reservationsanslag ....

8,000

16

Förstärkning av reservationsan-

slaget till bokinköp, inbindning

och vissa expenser....................

2,000

17

Vissa konserveringsarbeten, reser-

vationsanslag ............................

3,000

21,060

5,000

18

Pedagogiska biblioteket......................

6,500

19

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..

1,500

269,260

81,000

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

20 a

Förslagsanslag ............................

154,200

Reservationsanslag:

20 b

Målnings- och skulptursam-

lingarnas ökande................

30,000

20 c

Inlösen av svenska konstnä-

rers arbeten........................

25,000

20 d

Handtecknings- och gravyr-

samlingarnas ökande ........

6,500

20 e

Samlingarnas vård och under-

håll ....................................

11,000

20 f

Ökande av samlingen av konst-

hantverk ............................

8,000

20 g

Boksamlingen ........................

3,000

20 h

Utländska studieresor............

—

21

Förstärkning av arbetskrafterna

.

vid nationalmuseet....................

12,800

22

Vandringsutställningar m. m., re-

servationsanslag ........................

5,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

23

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag........

2,500

24

Konservering av handtecknings-

och gravyrsamlingar inom mu- seet, reservationsanslag ............

5,000

25

Portföljer för vissa äldre sam-

lingar av handteckningar och gra- vyrer, in. in., reservationsanslag

5,000

26

Konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Gripsholms,

Drottningholms och Ulriksdals

slott, reservationsanslag............

12,000

27

Inredning av arbetsrum för tjänste-

män i museet m. m., reserva- tionsanslag ................................

7,450

28

Ny värmeledningsanläggning samt

elektrisk belysnings- och kraft- installation i museibyggnaden,

reservationsanslag ....................

*

194,800

237,700

244,550

Livru stkammaren:

29

Avlöningar, förslagsanslag............

11,000

30

Avlöningar till icke-ordinarie be-

fattningshavare vid livrustkam-

maren ........................................

24,430

31

Underhåll och vård av livrust-

kammarens samlingar, reserva- tionsanslag ................................

24,000

32

Förhyrande av ökade lokaler för

livrustkammaren, reservations- anslag ........................................

4,500

11,000

52,930

Naturhistoriska riksmuseet:

33

Avlöningar m. m., förslagsanslag

229,450

34

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag....

2,000

35

Samlingar m. m., reservationsanslag

93,695

36

Arbetsbiträde vid paleozoologiska

avdelningen................................

2,400

37

Arbetsbiträde vid etnografiska av-

delningen....................................

2,400

38

Vetenskapligt biträde för bearbet-

ning av vissa samlingar å

evertebratavdelningen................

4,000

39

Särskilt arvode åt en vaktmäs-

tare, tillika trädgårdsskötare....

300

40

Instrument och museiskåp för

paleozoologiska avdelningen, re- servationsanslag ........................

5,000

* Av Kungl. Maj!t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

41

Förvärv och kemisk analys av

mineral från Långbans gruva i

Värmland, reservationsanslag ....

2,000

42

Ordnande och preparering av vissa

samlingar inom botaniska av-

delningen....................................

4,000

43

Nya herbarieskåp för botaniska

avdelningen, reservationsanslag

3,000

44

Arbetsbiträde m. m. vid botaniska

avdelningen................................

3,000j

45

Mikrotomer för paleobotaniska av-

delningen, reservationsanslag ....

1,750

46

Nya skåp in. m. för entomologiska

avdelningen, reservationsanslag

5,000

47

Uppvärmning m. m. av vissa loka-

ler för etnografiska avdelningen,

reservationsanslag ....................

3,810

48

Inredande av en kokvrå m. in. i

portvaktsbostaden vid riksmu-

seet, reservationsanslag ............

5,400

49

Förstärkning av vissa i reserva-

tionsanslaget till samlingar

m. m. ingående anslagsposter

19,000

325,145

61,060

Nordiska museet:

50

Museet ............................................................

115,450

51

Tillfällig löneförbättring åt viss museets

personal ....................................................

*14,975

52

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid museet........................................

3,600

53

Dyrtidstillägg åt viss museets personal........

*44,000

178,025

54

Kulturhistoriska museet i Lund ......................

30,000

55

Musikhistoriska museet .....................................

4,000

56

Svenska skolmuseet ..........................................

3,000

573,845

573,565

Säger för arkiv, bibliotek och

museer

1,110,455

766,565

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag ..............................

150,000

2

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-

anslan ..............................................................

4,000

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

4,536,700

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag

304,752

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

45,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn....

6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin .......

6,000

8

Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............

6,000

9

Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Ilälsingfors

6,000

10

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket ....................................

3,600

11

Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa

utländska hamnstäder ................................................

45,500

12

Dyrtidstillägg åt för religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder an-

ställda präster, förslagsanslag ....................................

* 16,000

13

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, förslagsanslag........................................................

15,000

5,058,452

86,100

Domkapitlens expeditioner.

14

Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................

** 279,300

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

15

Underhåll........................................................ 2,028

16

Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000

277,028

17

Flyttning av kyrka och prästgård från Muonionalusta till

Muodoslombolo ............................................................

5,585

277,028

5,585

Säger för kyrkliga ändamål

5,614,780

91,685

D. Akademier m. m.

Svenska akademien.

1

Akademien .......................................................................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Akademien .......................................................................

10,000

3

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ........

2,500

4

Bidrag till underhåll av akademiens av styrelsen för

makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse för-

valtade matematiska bibliotek ....................................

** 7,500

5

Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-

liga sammanslutningar, reservationsanslag ................

4,100

* Av Kungi. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

** Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

6

Internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde

generalkonferens i Stockholm år 1930, reservationsanslag

8,000

7

Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-

missionen m. m.........................................................

2,875

10,000

24,975

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

8 a

8 b

8c

8 d

8 e

8 f

8g

8 h

9

10

11

12

13

14

15

16

17

Akademien:

Förslagsanslag ................................ 99,750

Reservationsanslag:

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende

ställda samlingar ................ 18,000

Tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över

fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens

historiska museum m. m..... 14,000

Underhåll och fortsättning av

inredningen i statens historiska

museum och myntkabinettet

.................................... 4,000

Undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornlämningar

.................................... 6,000

Transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter.... 15,000

Fornlämningars vård................ 8,000

Vård och underhåll av Visby

ruiner och andra byggnadsminnesmärken.

....................... 7,000 72,000

Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag

Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads
minnesmärken,

reservationsanslag................................

Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid akademien ........................................

Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter................

Vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum ........................................................................

Statens historiska museums upplysnings- och propagandaverksamhet

........................................................

Inventering och konservering av vissa samlingar inom

statens historiska museum m. m., reservationsanslag

Vård och underhåll av antikvariskt-numistatiska biblioteket,

reservationsanslag................................................

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reservationsanslag

....................................................................

171,750

■

10,000

20,000

44,250

5,750

8,900

4.000

15,000

5.000

1,500

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

11,478

2,700

1,600

8,000

27,860

36,000

171,750

202,038

166,500

15,200

20,600

500

3,500

166,500

39,800

187,600

1

16,500

3.500

1.500

187,600

21,500

150,000

13,314

l. 694,100

301,627

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

Täckande av uppkomna brister i vissa till akademien

utgående anslag ...........................................................

Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna

å den s. k. Korsbetningen utanför Visby, reservationsanslag

.....................................................................

Instrumentutrustning, reservationsanslag .................

Slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden vid

Alvastra m. m., reservationsanslag ............................

Inredningsarbeten m. m. för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen, reservationsanslag .................

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

Avlöningar m. in., förslagsanslag................

Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
-

Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m.....................

Skolan för dekorativ konst ............................................

Förstärkning av den i reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. ingående anslagsposten til]

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ................

Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan...........

Musikaliska akademien.

Akademien:

Avlöningar m. in., förslagsanslag ................ 155,86(

Materiel och expenser m. m., reservationsanslag

........................................................ 6,74(

Stipendier m. in., reservationsanslag ........ 25,00(

expenser m. m.

liotek, reservationsanslag

Biträde åt bibliotekarien

av biblioteket..................

De kungl. teatrarna.

Kungl. operan.

Brandförsäkring .— ------- —-----

ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg

nåd förvarad lösegendom m. m.

Säger för akademier m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. in.

Universitetskanstersexpeditionen.

1

Expeditionen, förslagsanslag ...........................................

23,450

Uppsala universitet.

Universitetet:

2

Universitetsstaten .................................... 1,355,020

3

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag........ 357,800

1,712,820

4

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.......................

44,480

5

Akademiska sjukhuset, förslaqsanslaq .........................

110,000

6

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

73,700

7

Amanuens vid hygieniska institutionen .......................

1,800

8

Nybyggnad för fysikalisk-kemiska laboratoriet m. m.,

reservationsanslag .................................................

680,000

9

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag ......................................................

84,500

10

Bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, reserva-

tionsanslag ....................................................................

4,000

11

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ...........................................

25,000

1,822,820

913,480

Lunds universitet.

Universitetet:

12

Universitetsstaten ........................................ 1,231,700

13

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 253,800

1,485,500

14

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.....................

53,835

15

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

43,725

16

Bidrag till driftkostnaderna under år 1927 för Malmö-

hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ..................

74,530

17

Bidrag till uppförande vid Malmöhus läns sjukvårds-

inrättningar i Lund av nya byggnader för den orto-

pediska kliniken och öronkliniken m. m., reservations-

anslag ..........................................................

476,000

18

Praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlig-

hetsforskning ...........................................................

2,400

19

Personligt lönetillägg åt försöksassistenten vid institu-

tionen för ärftlighetsforskning C. G. von Sydow ....

600

20

Instrumentell utrustning för fysiska institutionen, re-

servationsanslag ...........................................

10,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

21

Nybyggnad för geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna m. in., reservationsanslag....................

* 250,000

22

Anordnande av centraluppvärmning i gymnastikbygg-

naden, reservationsanslag ............................................

14,500

23

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag ........................................................

70,000

24

Ytterligare medel till materiel in. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ...........................................

63,000

1,485,500

1,058,590

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Institutet:

25

Avlöningar för professorer och lärare in. fl. 476,700

26

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid institutet och dess institutioner,

förslagsanslag............................................ 88,000

564,700

27

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m............................

93,913

28

Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-

servationsanslag ............................................................

76,600

29

Ökade medel till materiel i allmänhet ........................

28,300

30

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................

8,250

31

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

16,300

32

Amanuenser vid den medicinska undervisningen å

S:t Eriks sjuk- och vårdhem i Stockholm................

3,600

33

Lärare vid en extra kurs i neurologi............................

1,000

34

Mikroskop för histologiska institutionen, reservationsanslag

2,900

35

Iordningställande av föreläsningssalen i patologisk-ana-

tomiska institutionens byggnad, reservationsanslag....

12,380

36

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek,

reservationsanslag ........................................................

15,000

37

Hyllinredning i institutets bibliotek, reservationsanslag

2,790

•

649,550

176,183

Tandläkarinstitutet.

Institutet:

38

Avlöningar m. in., förslagsanslag....................................

91,950

39

Omkostnader för institutets verksamhet, förslagsanslag....

146,100

40

Extra lärarkrafter vid institutet........................................

15,500

91,950

161,600

Serafimertasarettet.

41

Understöd och ersättningar ............................................

120,750

42

Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet........

236,000

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

43

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................

24,853

44

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

124,559

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Gemensamma universUetsåndamål.

45

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

9,400

46

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ........................................

30,000

47

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............

6,000

48

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ........

1,000

49

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........

1,500

50

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....

2,000

51

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-

läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag....

10,000

52

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-

versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,

reservationsanslag ........................................................

20,000

53

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-

versiteten i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....

15,000

54

Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-

ärenden, förslagsanslag ................................................

2,000

55

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-

sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ........................................

35,000

2,000

129,900

Rasbiologiska institutet.

56

Avlöning åt chefen för institutet....................................

12,000

57

Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................

65,000

Farmaceutiska institutet.

58

Avlöningar, förslagsanslag ................................................

74,750

59

Materialier m. m., reservationsanslag ............................

22,900

•

97,650

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.............................................................................

4,330,523

2,865,312

F. Tekniska högskolan in. m.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................ *701,300

Vissa omkostnader för uppehållande av

högskolans verksamhet:

2

Stipendier åt elever, reserva-

tionsanslag ............................ 5,000

3

Materiel m. m., reservations-

anslag .................................... 325,000 330,000

1,031,300

* Av Ivungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Ökade medel till samlingar och laborationer................

41,000

5

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter...........................................................................

25,000

6

Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa

institutioners laboratorier, reservationsanslag ............

20,000

7

Komplettering av högskolans bibliotek, reservationsanslag

10,000

8

Uppförande av en biblioteksbyggnad m. in., reservations-

* 250,000

9

Uppförande och inredande av ett flygtekniskt labora-

torium, reservationsanslag ............................................

** 50,000

10

Reparation av högskolans modellsamling, reservations-

2,000

1,031,300

398,000

Chalmers tekniska institut.

Institutet:

11

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500

Vissa omkostnader för uppehållande av

institutets verksamhet:

12

Stipendier och premier åt ele-

ver, reservationsanslag ............ 000

13

Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600

333,100

14

Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-

gångsstat för institutet uppförda befattningarna........

3,300

15

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ........................................................................

12,000

16

Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

8,000

333,100

23,300

Säger för tekniska högskolan m. in.

1,364,400

421,300

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ....................................

** 538,000

2

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-

relsen ............................................................................

10,500

3

Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ....

4,800

4

Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen............

1,800

5

Tryckning av undervisningsstatistik, reservationsanslag

8,000

Säger för skolöverstyrelsen

538,000

25,100

H. Allmänna läroverken ni. in.

Högre lärarinneseminariet.

1

Högre lärarinneseminariet................................................

138,285

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................

53,860

3

Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet............................................

34,300

138,285

88,160

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Allmänna läroverken.

4

Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................

7,030,650

5

Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-

verken, förslagsanslag...................................................

1,182,000

6

Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken................................................

640,000

7

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-

slagsanslag ....................................................................

3,000

8

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-

verken ............................................................

85,000

9

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken ....................................................................

77,000

10

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro-

verken ..............................................

14,100

11

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

de allmänna läroverken................................................

19,600

12

Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ...............................................................

46,000

13

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ................................................................

58,700

14

Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro-

verken .................................................

15,000

15

Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....

7,000

16

Svensk studiekurs i Frankrike.......................................

3,000

17

Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-

verkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag ............

* 71,000

18

Bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid

de högre allmänna läroverken, reservationsanslag ....

50,000

19

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........

13,000

8,261,650

1,053,400

Kommunala mellanskolor.

20

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................

1,634,000

21

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-

arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag

24,000

22

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom-

munala mellanskolor, förslagsanslag .......................

352,000

23

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag ....

4,000

1,658,000

356,000

Kommunala flickskolor.

24

Statsbidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag

* 50,000

25

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom-

munala flickskolor, förslagsanslag...............................

* 8,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Privatläroverken.

Privatläroverken:

Gemensamt reservationsanslag:

26 a

Enskilda mellanskolor ............................* 20,000

26b

Högre flickskolor.......................................*475,000

26 c

Högre goss- och samskolor ....................*232,500

26 d

Enskilda lärarinneseminarier....................* 17,500

745,000

27

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag ........................................

* 500,000

28

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslag.......................................

19,000

29

Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

privatläroverken, förslagsanslag ................................

*2,380,000

30

Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med ett statens högre läroverk eller en statens real-

skola, reservationsanslag ............................................

39,500

31

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgö romål ............................

16,000

32

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................

80,000

33

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-

rinnor i handarbete................................

22,700

34

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid privatläroverk, reservationsanslag........................

6,000

1,264,000| 2,544,200

Säger för allmänna läroverken m. m.

11,371,935

4,049,760

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

la

F olkskolesemina-

rierna ............... 1,804,000

lb

Stipendier för elever

vid folkskolesemi-

narier ................ 217,500 2,021,500

2

Ålderstillägg åt lärare vid folk-

skoleseminarierna, förslagsan-

slag............................................ 175,000

3

Höjda stipendier åt elever vid

folkskoleseminarier, reserva-

tionsanslag ................................ 6,000

4

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemi-

narier m. m., reservationsanslag 55,000

* Av Kungl- Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Hyresersättning till rektorerna vid

vissa folkskoleseminarier........

15,200

6

Hyresbidrag till lärare vid folk-

skoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, förslagsanslag....

14,000

7

Lärares vid folkskoleseminarierna

studiebesök vid folkskolor, re- servationsanslag ........................

4,000

8

Utbildningskurs för lärare vid

hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag

8,000

2,196,500

102,200

Småskoleseminarier:

9

Statens småskoleseminarier, reser-

vationsanslag ............................

140,000

10

Verksamheten vid statens små-

skoleseminarium i Hagaström,

reservationsanslag ....................

26,000

11

Understöd åt småskoleseminarier,

förslagsanslag ...........................

320,000

12

Stipendier åt elever vid småskole-

seminarier, reservationsanslag

72,000

13

Tillfällig löneförbättring för lärare

vid småskoleseminarier, inrät- tade av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting,

förslagsanslag............................

49,000

532,000

75,000

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor, reservationsanslag ............

Folkskolinspektionen.

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag

Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslagsanslag

............................................................................

Gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikundervisningen

vid vissa skolor ........................................

Folkskolor.

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ............................................

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, förslagsanslag

....................................................................

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsanslag ............................................

2,728,500

345.000

250.000

595,000

48,500,000

466.000

200.000

60,000

60,000

237,200

10,400

20,000

30,400

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

23

Avlönande av föreståndarinna ocli biträdande förestån-

darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................

20,000

24

Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag....................

18,500

25

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag

100,000

26

Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i

skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

reservationsanslag ........................................................

100,000

27

Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter ...............................

200,000

28

Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn................................................................................

30,000

29

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-

och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................

39,000

30

Lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter in-

tagna barn i skolåldern, förslagsanslag ....................

32,000

31

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag................................

3,060,000

32

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag ........................................

365,000

33

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-

tionsanslag ....................................................................

—

34

Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-

resor, förslagsanslag ....................................................

90,000

35

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet........

13,600

53,018,500

275,600

Fortsättningsskolor.

36

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-

skolor, förslagsanslag ....................................................

4,500,000

37

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslag ............................................................

138,000

Högre folkskolor.

38

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag...............

930,000

39

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

70,000

40

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-

vationsanslag ................................................................

1,500

1,001,500

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Folkhögskolor.

41

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................

860,000

42

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........

75,000

43

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag

260,000

44

Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen....

3,500

45

Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

5,000

1,120,000

83,500

Abnormundervisningen.

46

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

190,000

47

Kyrklig själavård åt dövstumma ...................................

14,000

48

Tidning för dövstumma....................................................

1,000

49

Tysta skolan å Lidingön ................................................

20,000

50

Svenska föreningen för dövas väl ................................

5,000

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

51

Institutet och förskolan................................................

103,150

52

Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan

54,000

Förskolan för blinda i Växjö:

53

Förskolan.......................................................................

20,600

54

Förstärkning av anslaget till förskolan....................

6,600

Ilantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

55

Avlöningar........................................ 17,300

56

Materialier, expenser m. m., reser-

vationsanslag ................................ 11,000

57

Förstärkning av reservationsansla-

get till materialier, expenser

m. m............................................. 9,700

58

Uppehållande av ytterligare en korg-

makeriavdelning, reservationsan-

slag............................................... 6,600

59

Beredande av fria frakter för ar-

betsmaterialier till blinda hant-

verkare, reservationsanslag ........ 6,000

28,300

22,300

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

60

Anstalten..................................................................

100,000

61

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare ........

11,500

62

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ............

25,000

63

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-

■

undervisningsanstalter, förslagsanslag .......................

1,000

64

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-

dare, förslagsanslag .......................................................

6,500

65

Understöd åt blindlärarelever, reservationsanslag ........

1,000

66

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................

7,000

67

De blindas förening ........................................................

100,000

463,550

253,400

Säger för folkundervisningen

63,427,050

1,018,100

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

17

Ordinarie

Iixtra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

.

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

1

Tekniska läroverk, reservationsanslag ............................

450,000

Handelsläroverk.

1 2

Ilandelsgymnasier ............................................................

135,000

3

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ....................

135,000

4

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid statsunderstödda handelsgymnasier, reservations- anslag ............................................................................

1,000

135,000

136,000

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-

mng.

5

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-

visning, förslagsanslag....................................................

*925,000

6

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

reservationsanslag ........................................................

675,000

7

Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele-

ver vid statsunderstödda skolor för husmodersut- bildning, förslagsanslag ................................................

30,000

1,600,000

30,000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

8

Tekniska skolan i Stockholm ....................................

98,575

9

Verksamheten vid skolan ............................................

33,000

1°

Bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................

47,040

11

Tillfällig löneförbättring, respektive tillfälligt lönetill-

lägg åt vissa befattningshavare vid bergsskolorna i

Filipstad och Falun, förslagsanslag ............................

* 4,200

12

Vävskolan i Borås ...........................................................

10,325

13

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-

skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås, förslagsanslag ....................................................

* 40,000

98,575

134,565

Anstalt för utbildande av lärare för yrkesundervis-

ningen.

14

Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag .......

* 60,000

Säger för yrkesundervisningen

2,283,575

360,565

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. G samt. 8 håft. (Nr 8.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ....................

560,000

Populärvetenskapliga föreläsningar.

2

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

400,000

3

Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser........

25,000

4

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

tions- och administrationskostnader............................

26,000

5

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-

kurser, reservationsanslag ............................................

9,500

6

Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-

anslag ............................................................................

13,000

7

Bidrag till sommarkurser vid Uppsala universitet, reser-

vationsanslag ................................................................

8,000

481,500

Nykterhetens främjande.

8

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................

163,500

9

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-

medel ............................................................................

120,000

10

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder, reservationsanslag, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................

5,000

288,500

■

i

Musikföreställningar för allmänheten.

11

Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-

mänheten, m. m.........................................................

57,000

Folklig musikskola.

12

Folkliga musikskolan i Arvika ........................................

5,000

Statens biografbyrå.

13

Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå

av avgifter för granskning av biografbilder................

75,300

14

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsan-

slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av

biografbilder ................................................................

10,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Räntefria studielån.

15

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån, förslagsanslag................................

1,850

16

Nämnden för statens räntefria studielån........................

5,000

6,850

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

635,300

848,850

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

106,000

2

Materiel m. m., reservationsanslag ............................

13,000

3

Täckande av brist i reservationsanslaget till mate-

riel m. m. vid utgången av budgetåret 1926 — 1927

1,016

4

Nyanskaffning av materiel vid institutet, reserva-

tionsanslag .........................................

6,400

5

Extra personal vid institutet m. m................

6,410

119,000

13,826

6

Understödjande av idrotten .................................

120,000

7

Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-

servationsanslag ..........................................

30,000

8

Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-

tionsanslag ........................................

10,000

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

119,000

173,826

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

1

Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ........

2,000

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-

dinaviens historia, reservationsanslag .......................

1,000

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag............

2,000

4

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst .....................................

20,000

5

Ortnamnskommitténs sekreterare m. m...........

8,000

6

Nusvensk ordbok ................................

6,000

7

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»...

6,350

8

Systematisk undersökning av svenska folkmål, reserva-

tionsanslag .......................................

28,650

9

Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reser-

vationsanslag ......................................................

3,500

10

Ordbok över Gotlands folkmål.....................

3,000

Undersökningar rörande lapskt folkliv och språk:

11

Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand

4,000

12

Norrbottens läns hembygdsförening............

4,000

8,000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

13

Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-

teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk

folkmusik, reservationsanslag ....................................

10,000

14

Föreningen Pietas ............................................................

2,500

15

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-

tionsanslag ....................................................................

10,000

16

Statistiska tabeller över Öresundstullen .......................

1,500

17

Tidskriften »Acta mathematica» ....................................

12,000

18

Svenska naturskyddsföreningen.......................................

2,500

19

Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund........

5,400

20

Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-

tionen i Neapel ...........................................................

1,800

21

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff

3,000

22

Magnetisk undersökning av Sveriges fastland, reserva-

tionsanslag ....................................................................

10,000

23

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,

reservationsanslag ........................................................

150,000

24

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

verk och läroböcker .................................................

15,000

25

Bidrag till kyrkoherden S. J. Enander för fullföljande

av hans Salixforskningar, reservationsanslag ............

12,500

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.............................................................................

150,000

174,700

N. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

* 125,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

130,000

3

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

150,000

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

175,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000

kronor)...........................................................................

250,000

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ............

3 1,220

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

** 1,900,000

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................

4,600

9

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...................................................................

**6,000,000

10

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda under-

visnings- m. fl. anstalter, förslagsanslag....................

**22,700,000

Säger för diverse

867,220

30,604,600

Summa

92,787,238

41,701,990

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande Iramdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under_ åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till trycknings a1 i texten
  2. Rskr. 1928:274 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om understöd åt behövande elever vid vissa anstalter för yrkesundervisning. s. 8 i texten
  3. Rskr. 1928:233 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i punkterna 80 och 103 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar. a1 i texten
  4. Rskr. 1928:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten