Bet. 2002/03:BOU2

Bostadsutskottets betänkande

2002/03:BOU2

Bostadsrättsfrågor

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar bostadsutskottet

regeringens förslag i proposition 2002/03:12 Olika

bostadsrättsfrågor jämte följdmotioner och

anknytande motioner från den allmänna motionstiden

2002.

Propositionen avser främst ändringar i

bostadsrättslagen. Efter en utvärdering av reglerna

som syftar till att förhindra förekomsten av

ekonomiskt osunda bostadsföretag föreslås att ingen

av de två intygsgivare som enligt lagen skall

granska bl.a. den ekonomiska planen skall få ha

någon koppling till det projekt som intyget avser.

Vidare föreslås en precisering i lagen av de

uppgifter som intygsgivningen skall avse. Dessutom

lämnas förslag till en särskild bestämmelse om

intygsgivarnas skadeståndsansvar gentemot

bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavarna. När

det gäller bestämmelserna om bostadsrättshavarens

rättigheter och skyldigheter görs en jämförelse med

de motsvarande bestämmelserna i hyreslagen. Genom

regeringsförslaget preciseras vad som är att se som

en andrahandsupplåtelse och vidgas något

möjligheterna till en sådan upplåtelse. Vidare

föreslås ett förtydligande av bestämmelsen om vilka

förändringar i lägenheten som kräver styrelsens

tillstånd. Det föreslås att det i lagen skall anges

att styrelsens tillstånd skall krävas för åtgärder

som innefattar ingrepp i bärande konstruktioner,

ändringar av befintliga ledningar för avlopp, värme,

gas eller vatten eller annan väsentlig förändring av

lägenheten. Vidare föreslås att styrelsen inte skall

få vägra tillstånd till nu nämnda åtgärder om inte

åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för

föreningen. En ny regel som innebär att en

bostadsrättsförening i vissa fall skall ha rätt att

avhjälpa allvarligare brister i lägenheten på

bostadsrättshavarens bekostnad föreslås också,

liksom nya regler vid störningar i boendet

motsvarande dem som finns i hyreslagen.

Regeringsförslaget omfattar också vissa ändringar av

reglerna om förverkande. Bland annat skall en

bostadsrättshavare kunna skiljas från lägenheten

efter upprepade betalningsförseningar. Även

bestämmelser om särskilda villkor för vissa beslut

tas upp i propositionen. Det föreslås bl.a.

särskilda regler för beslut om ökning av samtliga

insatser.

Propositionens förslag omfattar även vissa

ändringar i syfte att säkerställa de boendes

intressen vid ombildning från hyresrätt till

bostadsrätt. Därigenom skall klargöras att fusion

mellan en bostadsrättsförening och ett aktiebolag

inte är möjlig. Vidare föreslås en skärpning av

majoritetsregeln vid ombildning. En bostadshyresgäst

skall vara folkbokförd på fastigheten för att få

räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs

för ett beslut om ombildning. Ett motsvarande krav

på folkbokföring föreslås gälla för en s.k.

intresseanmälan för ombildning till bostadsrätt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april

2003.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens lagförslag. Utskottet föreslår vidare

att riksdagen med anslutning till två motionsförslag

tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet anför i fråga om en bostadsrättsförenings

underrättelseskyldighet gentemot socialnämnden med

anledning av att en bostadsrättshavare sägs upp på

grund av störningar eller betalningsförsening. I

övrigt föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionsförslagen.

Till betänkandet har 14 reservationer fogats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Konsumentskyddet vid

bostadsrättsförvärv

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo1 yrkandena 5

och 6.

Reservation 1 (c)

2. Inflytandet över förändringar i

lägenheten m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 1.

3. Störningar i boendet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2002/03:Bo3 yrkande 2.

Reservation 2 (m, fp, kd)

4. Andrahandsupplåtelse - rättighetens

omfattning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo5 yrkande 1.

Reservation 3 (fp)

5. Andrahandsupplåtelse - lagrummets

lydelse

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo2 yrkande 1.

Reservation 4 (m)

6. Kontroll över andrahandsupplåtelser och

hyressättning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo1 yrkande

4 och 2002/03: Bo206.

Reservation 5 (c)

7. Upprepade betalningsförseningar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i denna

del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:12 i denna del och avslår

motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i denna del.

Reservation 6 (v)

8. Underrättelse om och återvinning vid

betalningsdröjsmål

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i

denna del.

Reservation 7 (m, fp, kd)

9. Ökning av insatserna

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 4.

10. Krav på folkbokföring

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i denna

del och lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt

till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:12 i dessa delar och avslår motionerna

2002/03:Bo2 yrkandena 2 och 3 i dessa delar,

2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa delar samt

2002/03:Bo5 yrkande 2.

Reservation 8 (m, fp)

Reservation 9 (kd)

11. Kravet på kvalificerad majoritet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo1

yrkandena 1 och 2, 2002/03: Bo2 yrkandena 2 och 3

i dessa delar, 2002/03:Bo3 yrkande 6, 2002/03:

Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa delar,

2002/03:Bo238 yrkande 8, 2002/03: Bo267 yrkandena

32 och 33, 2002/03:Bo290 yrkande 7 samt 2002/03:

Bo291 yrkande 17.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

Reservation 11 (v)

12. Information och kontroll

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo1 yrkande

3 och 2002/03:Bo3 yrkande 5.

Reservation 12 (m, fp, kd) - motiv.

Reservation 13 (c)

13. Förbudet mot dubbelupplåtelse

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo238 yrkande

17.

Reservation 14 (m, kd)

14. Rätten till upplåtelse vid ombildning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo317 yrkandena

1 och 2.

15. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2. lag om ändring i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyres

nämnder,

3. lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ

hyresrätt,

enligt bilaga 2, i den mån lagförslagen inte

omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:12 i denna

del.

Stockholm den 18 december 2002

På bostadsutskottets vägnar

Göran Hägglund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran

Hägglund (kd), Owe Hellberg (v), Anders Ygeman (s),

Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria Öberg

(s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars

Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg

(s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström (v),

Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson

(s).

2002/03

BoU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 19 december 1996 att

tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se

över frågor om förvärv och pantsättning av

bostadsrätter samt lämna förslag till ett offentligt

register över bostadsrätter (dir. 1996:108).

Utredningen antog namnet Bostadsrättsutredningen (Ju

1996:10). I juni 1998 överlämnade utredningen

delbetänkandet Bostadsrättsregister (SOU 1998:80).

Förslagen i detta betänkande har för närvarande inte

blivit föremål för regeringens ställningstagande.

Regeringen beslutade den 25 september 1997 om

tilläggsdirektiv genom vilka Bostadsrättsutredningen

fick i uppdrag att se över vissa delar av

bostadsrättslagen (dir. 1997:116). I uppdraget

ingick att göra en utvärdering av reglerna som

syftar till att förhindra ekonomiskt osunda

bostadsföretag samt en översyn av bestämmelserna om

bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter.

Utredningen lämnade i december 1999 slutbetänkandet

Olika bostadsrättsfrågor (SOU 2000:2).

Slutbetänkandet har remissbehandlats.

Genom beslut den 17 oktober 2002 överlämnade

regeringen den i detta betänkande behandlade

propositionen. Regeringen tar i denna upp de frågor

som behandlades i Bostadsrättsutredningens

slutbetänkande. I propositionen behandlas dessutom

de förslag som lämnats i promemorian Ombildning till

bostadsrätt - fusion m.m. som utarbetats inom

Justitiedepartementet (Ju 2002/2497/L1). Dessa

förslag avser att skydda de boendes intressen vid

ombildning från hyresrätt till bostadsrätt.

Remissynpunkter på promemorian har inhämtats vid ett

remissmöte som hölls den 16 april 2002. Några

remissinstanser har också inkommit med skriftliga

remissvar. Härutöver behandlas i propositionen ett

par till regeringen gjorda framställningar avseende

bostadsrättsfrågor. Regeringen har inhämtat

Lagrådets yttrande, vilket bifogats propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen avser främst ändringar i

bostadsrättslagen (1991:614) men även ändringar i

lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt eller kooperativ

hyresrätt och lagen (2002:93) om kooperativ

hyresrätt.

Förslagen omfattar att

· ingen av de två intygsgivare som enligt lag skall

granska bl.a. den ekonomiska planen skall få ha

någon koppling till det projekt som intyget

avser,

·

· en precisering görs i lagen av de uppgifter som

intygsgivningen skall avse,

·

· en särskild bestämmelse införs om intygsgivarnas

skadeståndsansvar gentemot bostadsrättsföreningen

och bostadsrättshavarna,

·

· en precisering görs av vad som är att se som en

andrahandsupplåtelse och vidgas något

möjligheterna till en sådan upplåtelse,

·

· ett förtydligande görs av bestämmelsen om vilka

förändringar i lägenheten som kräver styrelsens

tillstånd och att tillstånd skall krävas för

åtgärder som innefattar ingrepp i bärande

konstruktioner, ändringar av befintliga ledningar

för avlopp, värme, gas eller vatten eller annan

väsentlig förändring av lägenheten samt att

styrelsen inte skall få vägra tillstånd till nu

nämnda åtgärder om inte åtgärden är till påtaglig

skada eller olägenhet för föreningen,

·

· en ny regel införs som innebär att en

bostadsrättsförening i vissa fall skall ha rätt

att avhjälpa allvarligare brister i lägenheten på

bostadsrättshavarens bekostnad,

·

· nya regler införs om störningar i boendet

motsvarande dem som finns i hyreslagen,

·

· en bostadsrättshavare skall kunna skiljas från

lägenheten efter upprepade betalningsförseningar,

·

· särskilda regler införs för beslut om ökning av

samtliga insatser,

·

· genom regelförändringar klargörs att fusion

mellan en bostadsrättsförening och ett aktiebolag

inte är möjlig,

·

· en skärpning av majoritetsregeln vid ombildning

görs varigenom det skall krävas att en

bostadshyresgäst skall vara folkbokförd på

fastigheten för att få räknas med i den

kvalificerade majoritet som krävs för ett beslut

om ombildning samt att ett motsvarande krav på

folkbokföring skall gälla för en s.k.

intresseanmälan för ombildning till bostadsrätt.

·

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april

2003.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar i detta avsnitt propositionens

förslag och bedömningar i allt väsentligt endast i

de delar de mött invändningar i motionerna.

Ekonomisk plan, intygsgivare m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om

bostadsrättsmäklares informationsansvar,

utbildning, försäkringstvång m.m. Jämför

reservation 1 (c).

Konsumentskyddet vid bostadsrättsförvärv

I propositionen görs överväganden om det befintliga

skyddssystemet mot ekonomiskt ohållbara

bostadsprojekt. Det gäller bl.a. frågor om

tillförlitlig information till den enskilde. Inte

någon av motionerna berör utformningen av de förslag

regeringen lämnat.

I motion 2002/03:Bo1 (c), yrkandena 5 och 6, tas

upp frågor om information m.m. till den enskilde

bostadssökande som genom mäklare förvärvar en

bostadsrätt. Enligt förslagen bör oregistrerade

bostadsrättsmäklare ha en informationsskyldighet mot

både köpare och säljare samt ett ekonomiskt ansvar

för att försäljningen sker på ett för alla

godtagbart sätt. Ansvaret bör garanteras genom ett

försäkringstvång. Det bör också enligt motionen

ställas krav på utbildning av bostadsrättsmäklare

som enbart förmedlar bostadsrätter och hyresrätter i

syfte att förmedlingen skall ske på ett tryggt sätt

och fullt ansvar skall kunna utkrävas (förslag om

tillkännagivande).

Fastighetsmäklarlagen (1995:400) syftar i första

hand till att förstärka skyddet för enskilda som

anlitar fastighetsmäklare och är tvingande till

förmån för konsumenter. Fastighetsmäklarlagen

innehåller flera civilrättsliga regler som tar

sikte på hur en mäklare skall utföra sina

förmedlingsuppdrag. Lagen innehåller också en

näringsrättslig reglering i syfte att effektivisera

registrerings- och tillsynsfunktionerna. Med

fastighetsmäklare avses enligt fastighetsmäklarlagen

fysiska personer som yrkesmässigt förmedlar

fastigheter, delar av fastigheter, byggnader på

annans mark, tomträtter, bostadsrätter, andelsrätter

avseende lägenhet, arrenderätter eller hyresrätter.

Varje fastighetsmäklare skall vara registrerad hos

Fastighetsmäklarnämnden. Kravet gäller inte den som

enbart förmedlar hyresrätter. För registrering

ställs vissa krav bl.a. på utbildning och

försäkring. I detta sammanhang kan nämnas att inom

Regeringskansliet nu bereds ett förslag om att det

med några särskilt angivna undantag skall bli

obligatoriskt även för de fastighetsmäklare som

förmedlar enbart hyresrätter att registrera sig (Ds

2002:37).

Utskottet har erfarit att regeringen avser att ge

en utredning direktiv om en utvärdering av

fastighetsmäklarlagen (jfr även bet. 1997/98:LU15).

Eftersom den förväntade översynen är allmänt

syftande och det således kan förutsättas att den

kommer att omfatta frågor även om konsumentskydd

finns det inte anledning för riksdagen att nu

närmare överväga de frågeställningar som tas upp i

motionen. Utskottet avstyrker således de i c-

motionen upptagna förslagen.

Bostadsrättshavarens rättigheter och

skyldigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla propositionens

lagförslag och avslå motionsförslagen i fråga

om upprepade betalningsförseningar. Jämför

reservation 6 (v).

Riksdagen bör tillkännage som sin mening för regeringen

vad utskottet anför i fråga om en

bostadsrättsförenings underrättelseskyldighet

gentemot socialnämnden med anledning av en

uppsägning av en bostadsrättshavare på grund

av störningar eller betalningsförsening,

jämför reservation 2 (m, fp, kd) och 7 (m,

fp, kd).

Riksdagen bör avslå motionsförslagen i fråga

om

· bostadsrättshavarens inflytande över

förändringar i lägenheten m.m.,

·

· andrahandsupplåtelser i vad avser

rättighetens omfattning och lagrummets

lydelse, jämför reservation 3 (fp)

respektive 4 (m),

·

· kontroll över andrahandsupplåtelser och

hyressättning, jämför reservation 5 (c).

·

Inflytandet över förändringar i lägenheten m.m.

(propositionens avsnitt 5.2.2)

Regeringens förslag till lagändring avser bl.a.

fördelningen av ansvaret för lägenhetens skick.

Begreppet "stamledningar" i bostadsrättslagen, som

används för att definiera vissa ledningar för vilka

föreningen svarar i stället för bostadsrättshavaren,

föreslås ersatt med "ledningar som föreningen har

försett lägenheten med och som tjänar fler än en

lägenhet". Föreningens ansvar föreslås bli utvidgat

till att gälla, förutom de nämnda ledningarna, även

ventilationskanaler. I propositionen berörs också en

del andra frågor som gäller underhåll av en

bostadsrättslägenhet och sådana förändringar av en

bostadsrätt som bostadsrättsföreningen önskar se

genomförda.

I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 1 tas frågor

upp som gäller en förstärkning av

bostadsrättshavarens inflytande över av

föreningen beslutade ändringsåtgärder som berör

själva lägenheten, t.ex. köksluckor, spis eller

wc i samband med stambyten (förslag om

tillkännagivande).

Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla

lägenheten i gott skick (inre underhåll). Lagen

undantar ansvaret för vissa ledningar. Regeringen

har som framgått ovan föreslagit vissa ändringar av

denna regel. Ytterligare än de i lagen angivna

undantagen kan göras genom stadgarna (7 kap. 12 §

bostadsrättslagen).

Bostadsrättslagen föreskriver att beslut som

innebär att en bostadsrättslägenhet kommer att

förändras eller i sin helhet behöver tas i anspråk

av föreningen med anledning av en om- eller

tillbyggnad skall fattas på föreningsstämma och att

bostadsrättshavaren skall ha gått med på beslutet.

Saknas sådant samtycke till ändringen blir beslutet

ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande

har gått med på beslutet och det dessutom har

godkänts av hyresnämnden (9 kap. 16 § första stycket

2 bostadsrättslagen). Godkännande skall lämnas om

förändringen är angelägen och syftet med åtgärden

inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt

samt beslutet inte är oskäligt mot

bostadsrättshavaren. Kan förändringen anses vara av

liten betydelse för bostadsrättshavaren får

hyresnämnden dock lämna godkännande, om åtgärden

inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt (9

kap. 17 § bostadsrättslagen).

På senare tid har genom ett par hovrättsavgöranden

fastställts att 9 kap. 16 § första stycket 2 har ett

vidare tillämpningsområde än vad som ibland

antagits. I båda fallen hade hyresnämnden inte

ansett lagrummet tillämpligt.

Byggandet av en balkong till lägenheten i

våningsplanet ovanför har av hovrätten ansett utgöra

en sådan förändring som avses i lagrummet (Svea

hovrätts beslut 2001-03-26, SÖH 118). Likaså utbyte

av ytskikt i badrumväggar och -tak, inklusive

fuktspärr, samt utbyte av toalettstol till sådan som

skall fästas i vägg (samma hovrätts beslut 2002-11-

06, SÖH 409). De sistnämnda åtgärderna skulle

utföras i samband med stamledningsbyte som inte är

tillståndspliktigt.

Hovrätten har i det ovan nämnda balkongmålet

uttalat att bostadsrättshavaren åtnjuter skydd vid

en om- eller tillbyggnad som direkt berör hans

lägenhet, även i de fall förändringen endast

obetydligt eller inte alls påverkar lägenhetens

marknadsvärde. I framför allt städer och stadskärnor

som kännetecknas av jämförelsevis höga priser på

bostadsrätter kan varje förändring som minskar en

lägenhets trivselvärde och attraktivitet och därmed

dess marknadsvärde få förhållandevis stor

genomslagskraft och medföra ekonomiska förluster för

bostadsrättshavaren. Hovrätten ansåg bl.a. därför

att även beslut som inte medför förändringar av

själva lägenheten eller berör gemensamma utrymmen

eller förmåner som bostadsrättshavaren har tillgång

till men som ändå menligt inverkar på

bostadsrättshavarens rätt genom att lägenheten blir

mindre attraktiv och förlorar i värde skall anses

omfattade av de aktuella skyddsreglerna.

Regeringen har i propositionen som sin mening

redovisat att balkongmålet inte ger anledning att

överväga några ändringar av bestämmelsen i 9 kap. 16

§ första stycket 2 bostadsrättslagen.

Enligt utskottets mening finns det inte nu

anledning att överväga förändringar av

lagstiftningen i delar som berörs i motionen.

Snarare bör riksdagen avvakta hur praxis utvecklar

sig. Utskottet förutsätter att regeringen vid

lämplig tidpunkt genomför en utvärdering och att om

denna ger anledning till en översyn av

lagstiftningen genomför en sådan. Utvärderingen och

en därpå följande översyn bör särskilt vara inriktad

på bostadsrättshavarens rättsliga ställning gentemot

föreningen dels när föreningen behöver genomföra

förändringar i lägenheten i samband med stambyte o.

d., dels när det inre underhållsansvaret enligt

stadgarna ligger på föreningen och denna fullgör

detta ansvar. Utskottet förutsätter att regeringen

återkommer till riksdagen med de slutsatser som kan

dras av den förordade utvärderingen eller de

lagförslag den därpå eventuellt följande översynen

ger som resultat. Med hänvisning till vad som nu

sagts avstyrker utskottet motionsförslaget.

Störningar i boendet (propositionens avsnitt

5.4.2)

Enligt regeringens förslag bör en motsvarighet till

hyreslagens regler om störningar i boendet införas i

bostadsrättslagen. Bostadsrättsföreningen skall vara

skyldig att uppmana den störande att se till att

störningarna omedelbart upphör. Om störningarna då

inte upphör, får föreningen säga upp

bostadsrättshavaren till avflyttning. Är

störningarna särskilt allvarliga, skall uppsägning

kunna ske genast. En tillsägelse att upphöra med

störningarna skall kunna lämnas genom ett

rekommenderat brev till mottagarens vanliga adress.

Tvister som rör störningar i boendet skall

handläggas med samma skyndsamhet som när det gäller

hyresrätt. Någon motsvarighet till hyreslagens

regler om underrättelse till socialnämnden föreslås

inte.

Enligt hyreslagens förverkandebestämmelser gäller

ett krav på att hyresvärden skall skicka en

underrättelse till socialnämnden innan en uppsägning

får ske av en bostadshyresgäst. Undantag gäller när

det är fråga om särskilt allvarliga störningar (42 §

fjärde stycket hyreslagen). En kopia av uppsägningen

skall dock skickas till socialnämnden.

Förslaget i motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 2

innebär att en obligatorisk underrättelse skall

lämnas till socialnämnden innan en uppsägning på

grund av störningar skall få ske. En sådan

underrättelse skall ange de närmare

omständigheter för förverkandet som görs

gällande. Den senare typen av underrättelse skall

även lämnas bostadsrättshavaren (förslag om

tillkännagivande).

Samhällsutvecklingen har lett till att alltfler

aktörer inom olika sektorer i allt större

utsträckning måste ta ett samhälleligt ansvar. Det

kan ibland gälla att självständigt ta ansvar eller

att på något sätt bidra till de insatser ett

offentligt organ gör. Inom hyresrättens område

gäller vad som närmast kan beskrivas som en

skyldighet för hyresvärden att reagera i främsta

rummet för hyresgästens räkning i förhållande till

de sociala myndigheterna. Därigenom tillgodoses

hyresgästens behov att erhålla adekvat hjälp för de

problem han mött. Därutöver ges socialnämnden

möjlighet till insatser som hindrar eller förebygger

att hyresgästens sociala situation försämras genom

de sanktioner hyresvärden kan komma att vidta.

Särskilt gör sig härvid hänsynen till barnen väl

gällande. I sammanhanget bör uppmärksammas att en

del bostadsbolag bedriver ett närmast socialt

inriktat arbete med kontakter med de hyresgäster mot

vilka det inkommit klagomål om störningar eller som

resterar med hyran utan att det blivit aktuellt att

tillgripa ett uppsägningsförfarande. Ett sådant

arbete har visat sig vara till gagn inte bara för

hyresgästen utan även för hyresvärden och samhället

i stort. Enligt utskottets mening har i likhet med

många andra samhällsaktörer även en

bostadsrättsförening ett socialt, samhälleligt

ansvar för sina medlemmar. Är det lämpligt att detta

ansvar kommer till uttryck i form av kontakter eller

annat samarbete med sociala myndigheter, andra

kommunala organ eller t.ex. sjukvården bör det kunna

förväntas att en bostadsrättsförening tar sitt

ansvar. Naturligtvis måste de krav som ställs på en

förening genom lagstiftning utformas med tanke på

att de inte blir oskäligt betungande. Frågan kan i

en del fall komma att ställa sig olika t.ex. för små

och stora föreningar.

Utskottet anser att det finns skäl att genom

lagstiftning söka garantera att de sociala

myndigheterna blir uppmärksammade på enskilda

bostadsrättshavares problem. Således bör en

underrättelseskyldighet för bostadsrättsföreningen

gentemot socialnämnden, på motsvarande sätt som

gäller vid förverkande av en hyresrätt, införas i

bostadsrättslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av

motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 2 tillkännager som

sin mening för regeringen vad utskottet anför.

Andrahandsupplåtelse (propositionens avsnitt

5.5.3)

Det nuvarande kravet för tillstånd till

andrahandsupplåtelse, att bostadsrättshavaren under

viss tid inte har tillfälle att använda lägenheten,

bör enligt regeringens mening slopas. Tillstånd till

andrahandsupplåtelse skall således fortsättningsvis

lämnas om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl

för upplåtelsen och föreningen inte har någon

befogad anledning att vägra samtycke. När tillstånd

lämnas, skall det alltid begränsas till viss tid.

Förslagen innebär inte några förändringar av

bestämmelsen om tillstånd till andrahandsupplåtelse

av bostadslägenhet som innehas av en juridisk

person.

Förslaget i motion 2002/03:Bo5 (fp) yrkande 1

innebär att bostadsrättshavaren skall ges en mer

omfattande rätt att upplåta lägenheten i andra hand.

Utgångspunkten bör enligt motionen vara

bostadsrättshavarens rätt att få upplåta sin

lägenhet i andra hand under förutsättning att detta

inte är till men för föreningen eller de boende.

Bostadsrättshavaren skall enligt förslaget alltid

anmäla en förestående uthyrning till föreningens

styrelse. Om styrelsen anser att det saknas befogad

anledning att tillåta uthyrningen skall den kunna få

uthyrningsfrågan prövad vid hyresnämnden (förslag om

tillkännagivande).

Regeringen har vid beredningen av sitt förslag om

att ge bostadsrättshavaren ökade möjligheter att

upplåta sin lägenhet i andra hand gjort en avvägning

mot föreningens intresse av att kunna bedriva sin

verksamhet, bl.a. att få till stånd en fungerande

styrelse, och intresset att motverka spekulationsköp

av bostadsrättslägenheter. Enligt utskottets mening

är det fullt rimligt att bestämmelsen kommer att

präglas av en viss restriktivitet till att tillstånd

till andrahandsupplåtelser meddelas. En

grundläggande tanke i bostadsrättslagen är nämligen

att det skall finnas ett samband mellan boendet och

innehavet av en bostadsrätt, något som regeringen

också givit uttryck för. Utskottet anser således att

det inte kan komma i fråga att ge

bostadsrättshavaren en större rätt till

andrahandsupplåtelse än vad regeringen föreslår. Fp-

motionen om rättighetens omfattning avstyrks därför.

Ett motionsförslag gäller utformningen av den nya

bestämmelse i bostadsrättslagen som skall reglera

rätten till andrahandsupplåtelse (7 kap. 11 § första

stycket). I motionen, 2002/03:Bo2 (m) yrkande 1,

förespråkas att ett annat begrepp än "beaktansvärda

skäl" bör användas eftersom avsikten är att ge

bostadsrättshavaren en mer omfattande rätt till

andrahandsupplåtelse än hyreslagen tillägger

hyresgästen och samma begrepp används i den senare

lagens bestämmelse (förslag om tillkännagivande).

Visserligen används i de båda bestämmelserna samma

begrepp (jfr 40 § hyreslagen), men i hyreslagen

finns dock en exemplifiering som visar att det skall

vara fråga om särskilda situationer då hyresgästen

har såväl påtagliga skäl att inte använda lägenheten

som skäl att behålla den. Denna uppräkning får anses

vara begränsande. Det kan anmärkas att Lagrådet inte

har kommenterat saken. Enligt utskottets mening

finns det mot den givna bakgrunden inte skäl att gå

motionärerna till mötes. M-motionen avstyrks

således.

Kontroll över andrahandsupplåtelser och

hyressättning

I motionerna 2002/03:Bo1 (c) yrkande 4 och

2002/03:Bo206 (c) tas upp frågor om föreningens

skyldigheter och möjligheter att ingripa mot en

otillåten andrahandsupplåtelse. Det föreslås att

en översyn av bostadsrättslagen görs med

inriktning på att föreningarna skall ges ett

utökat ansvar. Det lämnas också förslag om att

bostadsrättsföreningen skall ha ett ansvar för

att oskäliga hyror inte tas ut och att

bostadsrättslagen bör utgöra ett instrument i

detta avseende (förslag om tillkännagivande).

Om bostadsrättshavaren upplåter sin lägenhet i

andra hand utan föreningens samtycke eller

hyresnämndens tillstånd kan nyttjanderätten

förverkas. Uppsägning får dock ske endast om

bostadsrättshavaren låter bli att efter tillsägelse

vidta rättelse utan dröjsmål. Uppsägning får inte

heller ske om bostadsrättshavaren efter tillsägelse

utan dröjsmål ansöker om tillstånd till upplåtelsen

och får ansökan beviljad. Är nyttjanderätten

förverkad men sker rättelse innan föreningen gjort

bruk av sin rätt till uppsägning, kan

bostadsrättshavaren inte därefter skiljas från

lägenheten. Detsamma gäller om föreningen inte sagt

upp bostadsrättshavaren inom två månader från den

dag föreningen fick reda på den otillåtna

upplåtelsen. Nyttjanderätten kan inte heller

förverkas om det som ligger bostadsrättshavaren till

last är av ringa betydelse (7 kap. 18-21 §§

bostadsrättslagen).

I 55 d § hyreslagen finns en särskild bestämmelse

som bl.a. innebär en rätt till återbetalning av

överhyra vid en andrahandsupplåtelse av en

bostadsrättslägenhet. Ansökan måste ha kommit in

till hyresnämnden inom tre månader från det att

hyresgästen lämnat lägenheten.

Motionärerna vill uppenbarligen slå vakt om

tillämpningen av den av utskottet tidigare berörda

principen om boende och ägande. Lika vällovligt är

syftet att stävja det uttag av överhyror som

förekommer vid upplåtelser i andra hand av såväl

bostadsrättslägenheter som hyreslägenheter.

När det gäller bostadsrätter finns bestämmelser

som avser att komma till rätta med de problem

motionärerna pekar på. Utskottet känner tveksamhet

beträffande förslaget i de delar som gäller att

föreningen skulle ges någon form av utökat ansvar

att agera och kontrollera. Utskottet är inte nu

berett att föreslå riksdagen att ta initiativ till

en översyn med den inriktning motionsförslagen ger

uttryck för. C-motionerna avstyrks därför.

Upprepade betalningsförseningar (propositionens

avsnitt 5.7.2)

Regeringen föreslår att upprepade

betalningsförseningar skall kunna medföra att en

bostadsrättshavare förlorar sin rätt till

återvinning. Tvister om förverkande på grund av

upprepade betalningsförseningar skall prövas av

allmän domstol. Om en uppsägning beror på upprepade

betalningsförseningar skall bostadsrättshavaren ha

rätt att bo kvar i lägenheten till det månadsskifte

som inträffar närmast efter tre månader från

uppsägningen, om inte domstolen ålägger

bostadsrättshavaren att flytta tidigare.

I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 3 i denna del

förespråkas att propositionens förslag i denna

del skall avslås. Enligt motionen bör föreningen

i stället kunna ta ut en straffavgift för de

merkostnader som uppstår på grund av

betalningsdröjsmål (förslag om tillkännagivande).

Utskottet har när det gäller frågan om

straffavgifter vid dröjsmål med hyra intagit den

ståndpunkten att det i vart fall inte bör komma i

fråga att ersätta dagens sanktionssystem med

straffavgifter eftersom det ofta rör sig om

hyresgäster med dålig ekonomi och dessa avgifter

skulle brista i effektivitet och dessutom försvåra

många hyresgästers möjligheter att få rätsida på sin

ekonomi (se bet. 2000/01:BoU3). I detta sammanhang

bör uppmärksammas en viktig skillnad mellan en

hyresgäst och en bostadsrättshavare. Den senares

tillgång i form av bostadsrättslägenheten kan under

vissa förutsättningar tas i anspråk för i princip

alla skulder han har. Se om utmätning i bl.a. 5 kap.

1 § 6 UB. Förverkas bostadsrätten på grund av ett

betalningsdröjsmål med årsavgiften kan

tvångsförsäljning ske vid vilken

bostadsrättsföreningen har rätt att få betalt för i

princip alla de fordringar som uppkommit mot

bostadsrättshavaren i denna sin egenskap.

Inte heller beträffande bostadsrätter anser

utskottet att det framstår som om straffavgifter kan

utgöra ett verksamt alternativ till de regler som

innebär att en försumlig bostadsrättshavare till

slut måste lämna sin lägenhet. En ordning som

innebär att de övriga i föreningen under en längre

tid skall bära kostnaden för en eller kanske flera

medlemmars oförmåga att betala i rätt tid framstår

inte som rimlig. Utskottet avstyrker därför

motionsförslaget.

Underrättelse om och återvinning vid

betalningsdröjsmål (propositionens avsnitt

5.7.4, 5.7.5 och 5.8.2)

Enligt regeringens förslag och bedömning skall

återvinningsfristen börja löpa först när föreningen

har underrättat bostadsrättshavaren om möjligheten

att få tillbaka lägenheten genom att betala

årsavgiften inom återvinningsfristen. Någon

skyldighet att underrätta socialnämnden om

betalningsdröjsmålet bör enligt regeringens

bedömning inte införas. Någon allmänt verkande regel

om att en bostadsrättsförening bör ange orsaken till

en uppsägning skall enligt regeringens bedömning

inte införas.

På hyresrättens område finns särskilda

bestämmelser om hur en underrättelse till

hyresgästen (återvinningsmeddelande) skall se ut.

Underrättelsen skall i fråga om en bostadslägenhet

innehålla upplysning bl.a. om att hyresgästen har

möjligheter att få tillbaka hyresrätten fastän han

blivit uppsagd och att återvinning sker genom att

hyran betalas inom tre veckor från det att

hyresgästen fick del av meddelandet, se förordning

(1978:314) om underrättelse och meddelande enligt 12

kap. 44 § jordabalken. Regeringen avser att i ett

senare sammanhang återkomma med motsvarande

förordningsbestämmelser för bostadsrätter.

På hyresrättens område finns också bestämmelser om

hur ett meddelande till socialnämnden skall se ut

(se ovan nämnda förordning). I detta skall anges

bl.a. hyresvärdens namn, postadress och

telefonnummer, den förhyrda lägenhetens storlek

(antalet rum), det belopp som hyresgästen skall

betala för att återvinna hyresrätten med angivande

av förfallodagen och den ränta som fordras. I

återvinningsmeddelandet till hyresgästen skall anges

att hyresvärden måste lämna meddelande om

uppsägningen till socialnämnden.

Regeringens förslag och bedömning innebär vidare

att en bostadsrättshavare inte skall förlora

nyttjanderätten till en bostadslägenhet även om han

betalar årsavgiften efter återvinningsfristens

utgång, om bostadsrättshavaren på grund av sjukdom

eller liknande oförutsedd omständighet har varit

förhindrad att betala och betalning sedan har skett

så snart det varit möjligt, dock senast när frågan

om avhysning avgörs i första instans. Någon

motsvarighet till den möjlighet som enligt

hyreslagen finns för socialnämnden att ta över

betalningsansvaret bör enligt regeringens mening

inte införas.

I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 3 i denna del

föreslås en obligatorisk skyldighet för föreningen

att meddela socialnämnden innan bostadsrättshavaren

kan sägas upp på grund av att bostadsrätten

förverkats med anledning av betalningsdröjsmål.

Socialnämnden skall därvid underrättas om de närmare

omständigheter som utgör grunden för uppsägningen. I

motionen föreslås att också den enskilde

bostadsrättshavaren skall erhålla en sådan

underrättelse (förslag om tillkännagivande).

Förslagen avses att gälla både enstaka och upprepade

betalningsförsummelser. I det senare fallet kommer,

med den utformning regeringens lagförslag har,

frågan om återvinning inte att bli aktualiserad (se

föregående avsnitt).

Förslaget i v-motionen omfattar också att

socialnämnden skall ges möjlighet att ta över

betalningsansvaret för den uppkomna skulden.

Motionärerna synes närmast avse att

bostadsrättshavaren inte skall kunna skiljas från

lägenheten om socialnämnden inom återvinningsfristen

skriftligen har meddelat föreningen att nämnden

åtagit sig betalningsansvaret, jfr 44 § hyreslagen

(förslag om tillkännagivande). Förslaget avses att

gälla både enstaka och upprepade

betalningsförsummelser.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt behandlat

frågan om bostadsrättsföreningarnas sociala,

samhälleliga ansvar. Enligt utskottets mening

framstår det följdriktigt att en

underrättelseskyldighet gentemot socialnämnden

införs för det fall att en bostadsrättshavare kommit

i dröjsmål med sin årsavgift och föreningen därför i

enlighet med bostadsrättslagens

förverkandebestämmelser avser att säga upp honom.

De lokala förhållandena är skiftande och frågorna

om den hjälp som kan ges en bostadsrättshavare med

skulder ställer sig olika bl.a. beroende på det

förmögenhetsvärde en bostadsrätt har. De

överväganden som måste göras är självklart olika om

det är fråga om en lägenhet som är värd miljonbelopp

eller en som praktiskt taget saknar något ekonomiskt

värde. Det kan under vissa förutsättningar finnas

goda skäl att ge en bostadsrättshavare ekonomiskt

stöd så att han kan bo kvar. I andra fall kan det

enda rimliga vara att bostadsrätten överlåts. Det är

både sociala och ekonomiska perspektiv som gör sig

gällande. Det är utskottets mening att lagstiftaren

skall utgå från att socialnämnden kan förväntas

vidta verkningsfulla åtgärder och att det är av

betydelse om nämnden görs uppmärksam på att någon

ställs inför ett hot om vräkning. Hänsynen till barn

gör sig gällande med avsevärd styrka.

I likhet med vad utskottet tidigare uttalat i

fråga om störningar anser utskottet att det finns

skäl att genom lagstiftning söka garantera att de

sociala myndigheterna blir uppmärksammade på

enskilda bostadsrättshavares problem. Således bör en

underrättelseskyldighet gentemot socialnämnden, på

motsvarande sätt som gäller vid förverkande av en

hyresrätt, införas i bostadsrättslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av

motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i denna del

tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet anför.

Enligt utskottets mening bör frågan om

socialnämnden skall ges möjlighet att ta över

betalningsansvaret för den skuld som uppkommit,

närmast efter förebild från hyreslagens

bestämmelser, på nytt prövas när effekterna av de

nya lagbestämmelserna kan utvärderas. Utskottet

anser sig kunna förutsätta att regeringen efter en

utvärdering återkommer till riksdagen med de

lagförslag eller annars de slutsatser utvärderingen

har gett upphov till.

Särskilda villkor för vissa beslut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

strängare regler för ökning av insatserna.

Ökning av insatserna (propositionens avsnitt

8.1)

Regeringens förslag omfattar att särskilda

förutsättningar skall gälla för ett beslut som

innebär att samtliga insatser ökas utan att det

inbördes förhållandet mellan insatserna rubbas. För

att beslutet skall vara giltigt skall krävas att

alla röstberättigade i föreningen har gått med på

det. Beslutet skall också vara giltigt om två

tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet

och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.

Hyresnämnden skall godkänna beslutet om detta inte

framstår som otillbörligt mot någon

bostadsrättshavare.

I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 4 lämnas

förslag om att alla röstberättigade måste

godkänna ett beslut om att öka insatserna

(förslag om tillkännagivande).

Ett beslut på föreningsstämma om ökning av

insatserna utan att det inbördes förhållandet rubbas

kan enligt gällande rätt fattas med enkel majoritet.

Särskild bestämmelse om kvalificerad beslutsordning

finns endast vad gäller beslut om att det inbördes

förhållandet mellan insatserna rubbas (se 9 kap.

16 § första stycket 1 bostadsrättslagen).

Ett krav på att alla röstberättigade måste ha gått

med på beslutet bedöms av regeringen som alltför

långtgående och bör ses mot bakgrund av att

föreningen kan ha goda skäl att vilja minska sin

belåning. Det kan bl.a. vara fördelaktigt ur

skattemässig synvinkel. Föreningsmedlemmarna kan

också uppleva det som en fördel att satsa sina

sparade medel mot att årsavgiften sänks. En lägre

belåningsgrad torde därutöver minska föreningens

utsatthet, om det t.ex. skulle bli svårt att avyttra

bostadsrätterna.

Utskottet, som delar regeringens bedömning, finner

skäl att också framhålla att hyresnämndens prövning

bör utgöra ett tillräckligt starkt skydd för den

enskilde bostadsrättshavaren. På anförda skäl

avstyrker utskottet v-motionen.

Ombildningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla propositionens

lagförslag och avslå motionsförslagen i fråga

om ett krav på folkbokföring för ombildning

till bostadsrätt. Jämför reservation 8 (m,

fp) och 9 (kd).

Riksdagen bör avslå motionsförslagen i fråga

om

- kravet på kvalificerad majoritet vid

ombildning till bostadsrätt, jämför

reservation 10 (m, fp, kd, c) och 11 (v),

- information och kontroll, jämför

reservation 12 (m, fp, kd) - motiv, och 13

(c),

- förbudet mot dubbelupplåtelse, jämför

reservation 14 (m, kd).

Krav på folkbokföring (propositionens avsnitt

9.2)

Enligt regeringens förslag skall bostadshyresgäster

vara folkbokförda på fastigheten för att få räknas

med i den kvalificerade majoritet som krävs för ett

beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

Motsvarande skall gälla vid en s.k. intresseanmälan

för ombildning till bostadsrätt.

Förslagen i motionerna 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2

och 3 i dessa delar och 2002/03:Bo5 (fp) yrkande 2

avser att regeringens lagförslag i denna del skall

avslås.

Enligt förslaget i motion 2002/03:Bo4 (kd)

yrkandena 1 och 2 i dessa delar bör ett krav på

folkbokföring införas, men en bostadslägenhet som

saknar på fastigheten folkbokförd hyresgäst skall

inte räknas med när det för ombildningen nödvändiga

antalet röster skall bestämmas. Förslaget innebär

att om en lägenhet saknar folkbokförd

bostadshyresgäst får lägenheten samma status som om

den är outhyrd. Förslaget omfattar att om fler än en

hyr en lägenhet gemensamt det skall räcka med att

någon av dem är folkbokförd på fastigheten (förslag

till riksdagsbeslut om lagändring). Enligt

regeringens förslag omfattas samtliga medhyresgäster

av folkbokföringskravet.

Utskottet instämmer i regeringens mening att det

är mycket angeläget att så långt möjligt säkerställa

att ombildningar till bostadsrätt faktiskt sker på

de boendes villkor och att de i huset boende

hyresgästerna inte förbigås vid ombildningen. Det

finns vissa risker att försök kommer att göras för

att kringgå ett krav på folkbokföring. Regeringen

har i detta sammanhang pekat på folkbokföringens

betydelse i andra sammanhang och brottsbalkens

bestämmelse om osant intygande, vilka faktorer

kommer att motverka ett kringgående. Ett krav på

folkbokföring kommer i vissa situationer att

försvåra möjligheterna till ombildning. I likhet med

regeringen anser utskottet att det är försvarbart

eftersom en ombildning torde ha större

förutsättningar att bli framgångsrik ju fler

medlemmar som faktiskt bor i huset. Utskottet anser

sammanfattningsvis att det finns anledning att

ställa upp ett krav på att bostadshyresgästerna

skall vara folkbokförda på fastigheten för att få

biträda ett beslut om ombildning till bostadsrätt.

Detsamma bör gälla för att bostadshyresgästerna

skall få räknas med i majoriteten för att en

intresseanmälan skall få göras.

Enligt utskottet bör således m- och fp-motionerna

i nu behandlade delar inte vinna bifall.

Enligt utskottets mening skulle bostadsrättslagens

och ombildningslagens skyddsbestämmelser mot

ombildningar som står på alltför bräcklig grund i

vissa fall försvagas på ett sätt som inte är

acceptabelt, om underlaget för majoritetsberäkningen

sker på det sätt som föreslås i kd-motionen.

Särskilt i vissa mindre hus där ett stort antal

hyresgäster på grund av tjänstgöring, studier,

provsamboende eller liknande omständigheter är

folkbokförda på annan fastighet skulle läget kunna

bli sådant att en på fastigheten folkbokförd

minoritet av hyresgäster skulle kunna genomföra en

ombildning trots majoritetens motstånd. Den

föreslagna ordningen är alltså inte önskvärd.

I det fallet att två eller flera personer hyr en

lägenhet gemensamt gäller i dag att de måste vara

ense om att rösta ja till en ombildning för att

deras röst skall räknas som en ja-röst (se prop.

1981/82:169 s. 90). Det förefaller därför

konsekvensenligt att folkbokföringskravet kommer att

gälla samtliga innehavare av ett hyreskontrakt.

Utskottet avstyrker således kd-motionen i båda de

nu behandlade delarna.

Enligt utskottets mening bör riksdagen anta

regeringens förslag till lag om ändring i

bostadsrättslagen och lag om ändring i lagen om

ombildning till bostadsrätt eller kooperativ

hyresrätt i denna del. Därmed bifaller riksdagen

propositionen och avslår m-, kd- och fp -motionerna,

de två först nämnda motionerna i dessa delar.

Kravet på kvalificerad majoritet

I ett flertal motioner föreslås ett återinförande av

kravet på enkel majoritet för ombildning till

bostadsrätt. Det gäller motionerna 2002/03:Bo2 (m)

yrkandena 2 och 3 i dessa delar, 2002/03:Bo238 (m)

yrkande 8, 2002/03:Bo290 (fp) yrkande 7

(partimotion), 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i

dessa delar, 2002/03:Bo291 (kd) yrkande 17,

2002/03:Bo1 (c) yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Bo267

(c) yrkandena 32 och 33 (partimotion). Alla förslag

utom ett avser att riksdagen nu skall besluta om de

förordade lagändringarna. Tre av förslagen är

utformade så att de kommer att få verkningar även

vad gäller kravet för en intresseanmälan som gäller

ombildning till kooperativ hyresrätt.

I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 6 föreslås

däremot att alla hyresgäster i ett hus måste

godkänna en ombildning för att denna skall kunna

genomföras (förslag om tillkännagivande).

För ombildning till bostadsrätt har tidigare gällt

ett krav på enkel majoritet som innebar att

hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda

lägenheterna måste vara för ombildningen (se bet.

1998/99:BoU10). Det nuvarande kravet på kvalificerad

majoritet - liksom tidigare kravet på enkel

majoritet - avser förutsättningarna för både att en

intresseanmälan skall få göras, vilket grundlägger

föreningens rätt till förköp, och att föreningen

skall kunna besluta att förvärva en fastighet i

syfte att en ombildning skall ske. Samtliga motioner

berör förutsättningarna i båda dessa avseenden.

De regler som nu gäller för ombildning till

bostadsrätt motiveras av att ju fler som deltar i en

ombildning, desto större är möjligheten att

övergången till bostadsrätt blir lyckad. Vidare

gäller bl.a. att boendet är av en så stor betydelse

att det därför inte är rimligt att en ombildning

skall få genomföras om ett större antal hyresgäster,

kanske uppemot hälften, motsätter sig denna.

V-motionens förslag innebär å andra sidan att en

enda hyresgäst skulle kunna förhindra en ombildning.

Utskottet kan inte ställa sig bakom en sådan

ordning.

Utskottets ställningstagande innebär att kravet på

en kvalificerad majoritet bör gälla även

fortsättningsvis. Motionsförslagen om ändrade

majoritetsregler avstyrks.

Information och kontroll

I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 5 lämnas förslag om

att inskrivningsmyndigheten bör få ett större ansvar

för att undersöka att allt gått rätt till i fråga om

ombildningsförfarandet. Myndigheten bör även få till

uppgift att informera berörda hyresgäster om

möjligheten att kunna yttra sig innan myndigheten

fattar sitt beslut om att meddela anteckningsbeslut

eller lagfart (förslag om tillkännagivande).

Också i motion 2002/03:Bo1 (c) yrkande 3 lämnas

förslag i fråga om den information som hyresgästerna

bör få. Enligt motionärerna bör det genom en

lagbestämmelse införas en skyldighet för föreningen

eller hyresvärden att ge de boende information och

upplysa dem om sin rättighet att avge sin röst vid

ombildning. Bestämmelsen skall enligt förslaget vara

sanktionerad (förslag om tillkännagivande).

Inskrivningsmyndighetens granskning är normalt

formell och tar sikte på att utifrån ingivna

handlingar kontrollera att lagens krav är uppfyllda.

Myndigheten kan begära in kompletterande uppgifter

och, om särskilda omständigheter föreligger, låta

den vars rätt berörs yttra sig. Om det behövs har

myndigheten möjlighet att hålla sammanträde. Finner

myndigheten att sökandens rätt är tvistig kan denne

föreläggas att väcka talan vid domstol.

Det har under lagstiftningsärendets beredning inom

Regeringskansliet diskuterats om

inskrivningsmyndigheten (som prövar om

intresseanmälan skall antecknas och om lagfart skall

beviljas) skulle ha en större utredningsskyldighet

(PM Ju2002/2497/L1). Några ändringar har inte

föreslagits. Den inskrivningsmyndighet som varit

remissinstans har framhållit att myndighetens

prövning även fortsättningsvis bör vara formell.

Utskottet delar denna ståndpunkt.

Det finns en särskild lagbestämmelse som innebär

att protokollet från föreningsstämman där beslutet

om förvärv tagits skall innehålla uppgift om hur

beräkningen av rösterna har skett. Protokollet skall

hållas tillgängligt för hyresgästerna, dvs. inte

bara medlemmarna, och fastighetsägaren (9 kap. 19 §

andra stycket bostadsrättslagen). Innan beslut om

förvärv fattas skall en ekonomisk plan upprättas och

hållas tillgänglig för hyresgästerna. Planen skall

vara försedd med intyg från intygsgivarna (9 kap. 20

§ bostadsrättslagen). Har inte någon ekonomisk plan

varit tillgänglig är förvärvsbeslutet ogiltigt

(9 kap. 21 § bostadsrättslagen). Ansökan om lagfart

skall då avslås. Inskrivningsmyndigheten kräver

bevis, enligt vad utskottet under hand inhämtat, i

form av intyg från styrelsen om att planen varit

tillgänglig. Mot bakgrund av de nu redovisade

bestämmelserna anser utskottet att det inte finns

skäl att införa ytterligare bestämmelser som syftar

till att hyresgästerna skall få information om en i

huset aktiv förenings planer och verksamhet som

avser en bostadsrättsomvandling. Det kan erinras att

kravet på kvalificerad majoritet liksom

folkbokföringskravet, vilka utskottet behandlat

ovan, har verkningar som innebär att information

sprids i huset eftersom det gäller för föreningen

att få en stor andel av hyresgästerna att gå med på

omvandlingen.

Utskottet anser mot den givna bakgrunden att

riksdagen inte bör bifalla någon av motionerna.

Dessa avstyrks. Däremot förutsätter utskottet att

regeringen sedan de nya reglerna varit i kraft en

tid utvärderar dem. Därvid bör de i motionerna

upptagna frågeställningarna ges en särskild

belysning. Enligt utskottets mening är av särskild

vikt att uppmärksamma frågan om

inskrivningsmyndighetens prövningsförfarande även

fortsättningsvis bör vara endast formellt.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med sina

slutsatser av utvärderingen även om dessa inte ger

anledning till ny lagstiftning.

Förbudet mot dubbelupplåtelse

Enligt förslaget i motion 2002/03:Bo238 (m), yrkande

17, bör förbudet mot dubbelupplåtelse slopas för de

fall ett kommunalt bolag äger ett hus som ombildas

till bostadsrätt så att bolaget kan träda in som

bostadsrättshavare och hyresgästen ha kvar bolaget

som sin hyresvärd (riksdagsbeslut om lagändring).

Frågan berörs inte i regeringens proposition.

Förbudet mot dubbelupplåtelse innebär att

bostadsrätt inte får upplåtas till en lägenhet som

är upplåten med hyresrätt (4 kap. 3 §

bostadsrättslagen). Bostadsrätt kan dock upplåtas

till en hyresgäst som vill att lägenheten skall

omvandlas till bostadsrätt. Förbudet kan i vissa

fall försvåra ombildningen till bostadsrätt.

Det totala förbudet mot dubbelupplåtelser

motiveras bl.a. med att hyresgästerna i

dubbelupplåtna lägenheter där

bostadsrättsupplåtelsen är den senare upplåtelsen

skulle behöva tilläggas fullt besittningsskydd och

oinskränkt bytesrätt. Sådana rättigheter har inte

tillförsäkrats hyresgäster i andra

bostadsrättslägenheter. Särskiljandet av två typer

av bostadsrättslägenheter i de nämnda avseendena har

befarats leda till osäkerhet med åtföljande risk för

rättsförluster. Detta är grundat på tidigare

erfarenheter.

Bostadsrättslagens förbud mot dubbelupplåtelse har

behandlats vid många olika tillfällen. Bland annat

skedde detta i en departementspromemoria om s.k.

bostadsrättsoptioner m.m. (Ds 1993:54). I

promemorian bedömdes att förbudet inte skulle tas

bort eftersom detta skulle kunna innebära oklarheter

och missförstånd som i sin tur skulle kunna leda

till rättsförluster för hyresgäster i

bostadsrättslägenheter. I stället föreslogs att vid

ombildning fastighetsägaren skulle kunna förvärva en

bostadsrättsoption till de lägenheter som inte

ombildas till bostadsrätter. Optionen förutsatte

kapitaltillskott och medförde inflytande i

föreningen. När en hyresrätt upphörde skulle

optionshavaren kunna hyra ut på nytt eller ombilda

till en bostadsrätt och därefter sälja den.

Optionerna i sig skulle kunna pantsättas och

överlåtas. Gällde det flera optioner i en förening

skulle det ske gemensamt. Förslaget har inte förts

fram till riksdagen.

Utskottet har flera gånger tidigare avstyrkt

motsvarande motionsyrkande (se bl.a. bet.

2000/01:BoU3). Utskottet har då ansett - i likhet

med de slutsatser som redovisats i promemorian - att

negativa effekter skulle uppstå om förbudet togs

bort helt eller delvis. Ett partiellt förbud skulle

dessutom, för att skydda hyresgästerna, behöva

medföra ett förbud för kommunen eller dess bolag att

överlåta bostadsrätten.

Utskottet finner inte anledning att ändra

uppfattning i frågan. Utskottet avstyrker m-

motionen.

Rätten till upplåtelse vid ombildning

I motion 2002/03:Bo317 (s) yrkande 1 föreslås att en

hyresgäst skall ha rätt att på vissa villkor i

efterhand förvärva sin lägenhet till en insats som

bestäms enligt en trappskala där fullt marknadsvärde

behöver betalas först efter 20 år (förslag om

tillkännagivande). I samma motion - yrkande 2 -

föreslås att ett dödsbo efter en hyresgäst skall ha

samma rätt som hyresgästen själv skulle ha haft att

få delta i ombildningen (förslag om

tillkännagivande). Frågorna berörs inte i

regeringens proposition.

En bostadsrättsförening är skyldig att upplåta

bostadsrätt till en bostadshyresgäst som är medlem i

föreningen. En hyresgäst som var hyresgäst vid

föreningens förvärv av huset har en principiell rätt

att bli medlem intill ett år efter föreningens

förvärv av huset (2 kap. 8 § bostadsrättslagen).

Vid en tillkommande ombildning av en hyresrätt

till bostadsrätt kan föreningen vid upplåtelsen

förutom insats ta ut en upplåtelseavgift. En hög

avgift kan innebära att hyresgästen får betala lika

mycket som bostadsrätten skulle betinga vid en

vanlig försäljning. Möjligheterna att ta ut

upplåtelseavgift är dock begränsad av

bostadsrättslagens bestämmelser. Sådan avgift får

inte tas ut förrän efter en månad från den dag

föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten

upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader

gått får avgiften högst motsvara ränta på insatsen

(7 kap. 14 § bostadsrättslagen). Ett erbjudande

torde föreningen kunna göra först sedan hyresgästen

blivit medlem. Antar en medlem inom viss tid inte

ett givet erbjudande anses denne ha utträtt ur

föreningen (2 kap. 12 § bostadsrättslagen). Därefter

har hyresgästen inte någon rätt till ombildning.

Det ligger i en ombildande bostadsrättsförenings

intresse att de hyresgäster som av olika anledningar

inte har gått med i bostadsrättsföreningen redan

före fastighetsförvärvet bestämmer sig så snart som

möjligt om de vill bli medlemmar och att det

därefter inom viss tid avgörs om hyresgästens

lägenhet skall ombildas med bostadsrätt. Dessa

frågor avgörs genom bostadsrättslagens regler om

rätt till medlemskap och om föreningens skyldighet

att upplåta bostadsrätt till sina medlemmar. Enligt

utskottets mening kan det inte anses rimligt att en

hyresgäst under någon längre tid skall kunna avvakta

för att se om ombildningen ekonomiskt slår väl ut

och så att säga med facit i hand ha rätt att delta

på i allt väsentligt samma eller liknande villkor

som gällt för de ursprungliga bostadsrättshavarna.

Dessa har ju bestämt sig i ett läge när osäkerheten

varit större och utgjort grunden för att en

ombildning över huvud taget kommit till stånd.

Utskottet avstyrker därför motionens yrkande 1.

Ett undantag till huvudregeln om att föreningen är

skyldig att upplåta bostadsrätt till sina medlemmar

som är hyresgäster gäller när det är bestämt att

hyresförhållandet skall upphöra (4 kap. 6 §

bostadsrättslagen). Om hyresgästen avlider är detta

ett sakligt skäl för uppsägning av sådan tyngd att

dödsboet normalt inte har rätt till förlängning av

hyresavtalet. Dödsboet kan således vanligen inte

utöva hyresrätten någon längre tid efter dödsfallet.

Är frågan om hyresförhållandets bestånd inte avgjord

när frågan om ett upplåtelseföreläggande skall

avgöras avvaktar nämnden att den förstnämnda frågan

avgörs. Det finns särskilda regler som skyddar

makar, sambor, andra samboende m.fl. som alltså har

rätt att överta hyresrätten och få lägenheten

upplåten med bostadsrätt.

Frågan om vilka rättigheter ett dödsbo skall ha är

vanligen intressant i de fall bostadsrätten

representerar ett värde som överstiger de avgifter

som är förknippade med upplåtelsen. Ytterst blir det

fråga om vem reglerna skall gynna - dödsbodelägarna

eller bostadsrättsföreningen som kan tillgodogöra

sig lägenhetens marknadsvärde efter det att dödsboet

lämnat lägenheten. Enligt utskottets mening framstår

det som mest lämpligt att föreningen och ytterst de

medlemmar den består av får dra nytta av den

uppkomna situationen.

En annan ordning skulle dessutom föra med sig

problem när det gäller avgränsningen av ett dödbos

rätt att hyra en lägenhet. Det kan nämligen inte

komma i fråga att låta ett dödsbo få en ovillkorlig

rätt eftersom detta i praktiken skulle innebära att

hyresrätter skulle gå i arv. En i tiden begränsad

rätt skulle skapa svåra avgränsningsproblem.

Dessutom skulle det inte gå att hindra att någon,

t.ex. en dödsbodelägare, bebor lägenheten under den

tid en rätt till förhyrning föreligger. För det fall

att det först efter en längre tid blir klart att en

ombildning inte kommer till stånd skulle dödsboets

(dödsbodelägarens) skyldighet att flytta lätt komma

att bli ifrågasatt. Utskottet befarar att den

föreslagna ordningen i förlängningen skulle medföra

alltmer långtgående krav på en utvidgning av det

besittningsskydd som i dag i princip upphör vid en

hyresgästs död och att dessa krav till slut skulle

gälla även hus där någon ombildning inte är aktuell.

Ett dödsbos rätt till förhyrning skulle dessutom

behöva göras beroende av att dödsboet kan skaffa

fram erforderligt kapital. Det anses att ett dödsbo

i allmänhet bör avvecklas så snart som möjligt. Mot

denna grundtanke strider delvis den i motionen

föreslagna ordningen som bygger på att dödsboet

anskaffar ett kapital i syfte att ytterst öka sina

tillgångar. Detta resonemang gäller även om någon

dödsbodelägare avser att få lägenheten sig

tillskiftad för att bebo den.

Sammantaget finns enligt utskottets mening sådana

tveksamheter att motionsförslaget inte heller i

denna del bör genomföras.

Utskottet avstyrker således båda motionens

yrkanden.

Lagförslagen i övrigt

Utskottet, som inte finner skäl att närmare redovisa

sina överväganden beträffande regeringsförslaget i

de delar det saknas motstående motionsförslag,

tillstyrker lagförslagen i dessa delar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Konsumentskyddet vid bostadsrättsförvärv

(punkt 1) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Bo1 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Det är viktigt att konsumentskyddet stärks vid

förvärv av bostadsrätt och då menar jag både vid

upplåtelser och överlåtelser genom köp. Jag anser

att en översyn bör göras i fråga om vilka

utbildningskrav som bör ställas på

bostadsrättsmäklare för att förmedling av

bostadsrätter skall kunna ske på ett tryggt sätt.

Enligt min mening bör en mäklare ha ett

informationsansvar gentemot

bostadsrättsspekulanterna. Regelsystemet bör ses

över även i denna del. Också frågorna om vilket

ekonomiskt ansvar en förmedlare av upplåtelser och

överlåtelser av bostadsrätter skall ha och hur detta

ansvar skall kunna utkrävas bör göras till föremål

för en översyn. En särskild aspekt som bör

uppmärksammas är också vilka krav på försäkring

eller annan form av garantiförpliktelse som bör

gälla för det fall att mäklarens ansvar görs

gällande. Regeringen bör genomföra den av mig

förordade översynen.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo1 (c) yrkandena

5 och 6.

2. Störningar i boendet (punkt 3) (m, fp, kd)

av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta

Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter

Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 2.

Ställningstagande

Utredningens och regeringens bedömningar omfattar

bl.a. att systemet med meddelande på hyresrättens

område i praktiken inte fungerar särskilt bra, att

den störande kan känna sig kränkt av socialnämndens

inblandning och att det kan uppfattas som känsligt

för styrelsen att denna skall vara skyldig att

anmäla en granne till nämnden. Mot denna bakgrund är

det rimligt att utforma förverkandereglerna så att

det ligger på den enskilde bostadsrättshavaren att

ta kontakt med de sociala myndigheterna om han

behöver hjälp och stöd i den situation som

uppkommit. Det finns inte heller skäl att i övrigt

bifalla motionsförslaget.

Vi föreslår att riksdagen avslår motion

2002/03:Bo3 (v) yrkande 2.

3. Andrahandsupplåtelse - rättighetens

omfattning (punkt 4) (fp)

av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Bo5 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill förstärka bostadsrättshavarens rätt att få

upplåta sin lägenhet i andra hand. Utgångspunkten i

lagstiftningen bör vara att bostadsrättshavaren

skall få hyra ut sin lägenhet. Som en allmän

förutsättning bör gälla att uthyrningen inte är till

men varken för föreningen eller de boende. Enligt

gällande rätt kan den enskilde bostadsrättshavaren

efter ett nej från styrelsen få saken prövad vid

hyresnämnden som kan ge honom tillstånd. Vi vill

vända på steken. Bostadsrättshavaren skall alltid

till föreningen anmäla sin avsikt att hyra ut sin

lägenhet. Föreningen skall i det fall den anser att

det finns skäl att förhindra uthyrningen kunna

begära att frågan prövas vid hyresnämnden. Nämnden

skall kunna förbjuda uthyrningen, om den finner att

föreningen har befogad anledning att motsätta sig

den.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med de

lagförslag vi förordar.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo5 (fp) yrkande

1.

4. Andrahandsupplåtelse - lagrummets lydelse

(punkt 5) (m)

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta

Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Bo2 yrkande 1.

Ställningstagande

Bostadsrätten har många likheter med vanlig

äganderätt av en bostad. Bostadsrättshavaren har

betalat för sitt bostadsförvärv, i form av en

insats, och bär normalt det fulla ansvaret för

lägenhetens inre underhåll. Vår grunduppfattning är

därför att också bostadsrättshavaren skall ha en

vidsträckt förfoganderätt. Denna kan emellertid

aldrig bli så vidsträckt som när det gäller

ägarlägenheter, eftersom bostadsrätten är en

kooperativ upplåtelseform och det därför också finns

ett föreningsintresse att beakta. En

bostadsrättsförening bör exempelvis kunna förhindra

att föreningens fastighet genom

andrahandsupplåtelser i praktiken ombildas till ett

hyreshus.

Mot den här bakgrunden tillstyrker vi

propositionens förslag att vidga bostadsrättshavares

rätt till andrahandsuthyrning. Förslaget utgör en

bra avvägning mellan bostadsrättshavarens enskilda

intresse och föreningsintresset. Bostadsrätten

tillgodoser många människors önskemål om

upplåtelseform och har därför en plats vid sidan av

hyresrätter och en form som möjliggör direkt ägande

av lägenheter.

Även om de i propositionen angivna

förutsättningarna för rätten till

andrahandsupplåtelse är godtagbara är regeringens

lagförslag i fråga om ordval olämpligt. Trots att

regeringen vill ge en något mer vidsträckt rätt till

andrahandsupplåtelse för bostadsrättshavaren än

hyresgästen har använder regeringen samma uttryck

som i hyreslagen, nämligen "beaktansvärda skäl". Om

propositionens förslag på denna punkt godtas innebär

det att två lagar med parallella bestämmelser givits

likartad utformning med delvis olika innebörd. Det

är olämpligt. Ett annat uttryck än just

"beaktansvärda skäl" bör därför väljas.

Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag i

denna del.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo2 (m) yrkande 1.

5. Kontroll över andrahandsupplåtelser och

hyressättning (punkt 6) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:Bo1 yrkande 4 och

2002/03:Bo206.

Ställningstagande

Något som inte tas upp i propositionen är de problem

som är förknippade med att bostadsrätter köps för

att sedan hyras ut till ockerpriser. Ofta sker

uthyrningen utan erforderligt medgivande från

bostadsrättsföreningen eller tillstånd från

hyresnämnden. De båda problemen, som delvis hänger

samman, har blivit allt vanligare på grund av den

akuta bostadsbrist som råder på bostadsmarknaden i

många delar av vårt land.

De uttag av oskäliga hyror som görs måste stävjas.

Det gäller inte bara att skydda enskilda

bostadssökande mot att betala överhyror. En ofta

förbisedd effekt är att överhyrorna driver upp

priserna för alla bostadsrätter men även för småhus.

Hyreslagens bestämmelse om att den hyresgäst som

betalat en överhyra har rätt att få tillbaka vad han

betalat för mycket är inte särskilt effektiv.

Hyresgästerna drar sig för att med tvång framkalla

att en sådan betalning görs. Särskilt obehagligt

framstår det att använda lagens möjlighet under ett

pågående hyresförhållande.

Bostadsrättsföreningens styrelse bör mot den givna

bakgrunden ges både möjlighet och skyldighet till

ökad insyn i hyressättningen vid uthyrning av en

bostadsrättslägenhet så att inte kostnaden för ett

pågående boende blir oskälig. Föreningens medgivande

till uthyrningen bör inte kunna meddelas med mindre

än att hyran är känd och ligger på en nivå som

motsvarar bruksvärdeshyra. Den otillåtna uthyrningen

av bostadsrättslägenheter måste förhindras och

föreningen bör ges ett ansvar för detta.

Avslutningsvis vill jag nämna att i Göteborg har

både privata och allmännyttiga bostadsbolag gjort en

systematisk genomgång av varje trappuppgång i sina

hus. Varje hyresgäst som inte är skriven på

fastigheten får ett brev för att förklara varför.

Att få bort de svarta andrahandshyreskontrakten har

givits hög prioritet. Jag tycker att det borde mana

till efterföljd också i bostadsrättsföreningarna. I

Stockholm har undersökningar visat att

andrahandshyran ligger i snitt 70 % över

bruksvärdesnivå, ibland 200 % över; undersökningen

gäller visserligen hyresrätter men det finns skäl

att tro att motsvarande även gäller bostadsrätter.

Regeringen bör återkomma med lagförslag i enlighet

med vad jag ovan anför om ökad insyn i

hyressättningen vid andrahandsupplåtelse och ett

utökat ansvar för bostadsrättsföreningarna att

motverka otillåtna andrahandsupplåtelser.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo1 (c)

yrkande 4 och 2002/03:Bo206 (c).

6. Upprepade betalningsförseningar (punkt 7)

(v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om

ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i denna del.

Därmed avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i

denna del och bifaller motion 2002/03:Bo3 yrkande 3

i denna del.

Ställningstagande

Hyreslagen och bostadsrättslagen tillämpar olika

system för förverkande och återvinning av en

hyresrätt respektive en bostadsrätt. Regeringens

förslag innebär att de båda boendeformerna jämställs

med utgångspunkt i de regler som gäller för

hyresrätten. Detta är i och för sig ett steg i rätt

riktning. Tyvärr innebär regeringsförslaget att det

i bostadsrättslagen införs för bostadsrättshavaren

hårdare regler när det gäller upprepade

betalningsförseningar, vilka regler medför att

återvinningsrätten går förlorad. Vi vill inte

beträffande någon boendeform göra det lättare att

vräka folk från sina bostäder och anser att denna

del av lagförslaget inte skall genomföras. En

bostadsrättshavare som betalt sina skulder till

föreningen innan tiden för återvinningsfristen är

passerad skall inte kunna bli av med sin bostad.

Detta oavsett om det är fråga om en eller flera

förseningar. Ett annat sätt att lösa problemen är

att föreningen ges möjlighet att ta ut en

"straffavgift" för de merkostnader som uppstår till

följd av förseningen.

Vi föreslår att riksdagen inte antar regeringens

förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614) i denna del och tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i denna del

och bifaller motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 3 i

denna del.

7. Underrättelse om och återvinning vid

betalningsdröjsmål (punkt 8) (m, fp, kd)

av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta

Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter

Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i

denna del.

Ställningstagande

En bostadsrättshavares betalningsdröjsmål gäller

vanligen också räntor och amorteringar. Därmed kan

lägenheten komma att avyttras genom långivarens

agerande. Någon underrättelse krävs inte av privata

långivare. Det är därför föga meningsfullt att

föreskriva en underrättelseskyldighet för

bostadsrättsföreningen i förhållande till

socialnämnden. Till detta kommer att de åtgärder som

nämnden skulle kunna vidta torde vara avsevärt färre

än vad gäller hyresrätter. Systemet med

underrättelse verkar i praktiken inte fungera

tillfredsställande när det gäller hyresrätter. Vi

anser mot denna bakgrund att det inte bör införas

någon underrättelseskyldighet gentemot

socialnämnden. Vad gäller frågan om socialnämnden

skall ges möjlighet att ta över betalningsansvaret

bör uppmärksammas att ekonomisk hjälp att behålla en

bostadsrätt knappast kan bli aktuellt annat än om

det rör sig om helt temporära problem eller om

bostadsrätten helt saknar värde. I normalfallet

innebär regelsystemet att bostadsrätten skall

avyttras. Det är därför inte heller meningsfullt att

i bostadsrättslagen inför en sådan möjlighet för

socialnämnden. En lagreglering som innebär att de

närmare omständigheterna till en uppsägning på grund

av förverkande till följd av en eller flera

betalningsförsummelser anser vi vara onödig. En

försumlig bostadsrättshavare kommer, om inte förr,

genom återvinningsmeddelandet att få reda på att

uppsägningen gällt betalningsdröjsmål. Det vanliga

är att både betalningspåminnelse sänds ut och att

det i uppsägningen anges på vilken grund denna sker.

V-motionens förslag framstår därför sakna egentligt

ändamål.

Vi ställer oss således inte bakom något av

förslagen i motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i denna

del.

8. Krav på folkbokföring (punkt 10) (m, fp)

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina

Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars

Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om

ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och lag om

ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

eller kooperativ hyresrätt i dessa delar. Därmed

avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i dessa

delar och bifaller motionerna 2002/03:Bo2 yrkandena

2 och 3 i dessa delar och 2002/03:Bo5 yrkande 2 samt

bifaller delvis motion 2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2

i dessa delar.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att bostadshyresgäster skall

vara folkbokförda på fastigheten för att få räknas

med i den kvalificerade majoritet som krävs för ett

beslut om ombildning till bostadsrätt. Regeringen

motiverar detta med att de boendes intressen skall

tillvaratas. Såsom påpekats under remissbehandlingen

finns det i många fall legitima skäl för exempelvis

dubbel bosättning. En hyresgäst kan av olika skäl

även tvingas bo och folkbokföra sig på annan ort.

Det kan bl.a. gälla tingstjänstgöring, studier

utomlands, vikariat eller en långvarig vistelse på

ett sjukhem. Därför är regeringens förslag att kräva

folkbokföring för att få delta i ett beslut om

ombildning en alltför långtgående inskränkning i de

boendes rätt att vara med och besluta. Förslaget

innebär att även sådana hyresgäster som enligt

hyreslagens regler har ett fullständigt

besittningsskydd inte har möjlighet att på

föreningsstämman lägga en verksam röst för

ombildning. Det bör erinras om att besittningsskydd

föreligger endast i de fall man kan bedöma att

lägenheten utgör hyresgästens egentliga hem, låt

vara att hyresgästen tillfälligt bor på annan ort,

eller utgör ett nödvändigt bostadskomplement.

Regeringen anger i propositionen att förslagets

konsekvenser med tanke på syftet för

ombildningsreglerna är acceptabla. Det är emellertid

lätt att göra kopplingen till den rigida politik

regeringen driver med syfte att försvåra

ombildningar.

Kravet på folkbokföring kommer i en del fall att

totalt omöjliggöra ombildning. Det gäller främst i

hus med få lägenheter där så pass många hyresgäster

inte är folkbokförda på fastigheten att det inte går

att uppnå den kvalificerade majoritet lagen i dag

föreskriver. Även om samtliga hyresgäster i huset är

för en ombildning blir den alltså i vissa fall

omöjlig att genomföra på grund av de regeländringar

regeringen vill genomföra. Det är oacceptabelt ur de

boendes perspektiv.

Konsekvenser, som de ovan beskrivna, är enligt vår

mening inte acceptabla. Redan i dag är reglerna för

ombildning alltför långtgående. Vi finner det

naturligt att den som vill skall ges möjlighet att

äga sin bostad. Intill dess att ägarlägenheter har

blivit verklighet är bostadsrätten i praktiken den

enda upplåtelseform som möjliggör bostadsägande - om

än indirekt - i flerbostadshus.

Det är därför viktigt att möjliggöra ombildning

till bostadsrätt för dem som vill ta ett ökat ansvar

för sitt boende. Det gäller inte minst i förorter

där det är angeläget att öka inslaget av

bostadsrätter för att på sikt minska segregationen.

Genom blandning av olika upplåtelseformer ökar de

boendes valfrihet samtidigt som

segregationstendenser till följd av bristande

mångfald i upplåtelseformer motverkas.

Socialdemokraterna har, med stöd av Miljöpartiet och

Vänsterpartiet, höjt kraven för en

bostadsrättsförenings förvärv av fastighet för

ombildning till bostadsrätt och för att göra en

intresseanmälan för sådant förvärv, till att gälla

minst två tredjedelar av hyresgästerna. Nu vill

regeringen ytterligare inskränka möjligheterna att

ombilda från hyresrätt till bostadsrätt.

Förslaget med krav på folkbokföring bör inte

genomföras därför att det motverkar möjligheterna

till ombildning. Det torde dessutom sakna den

effektivitet som bör krävas när det gäller en lags

måluppfyllelse. Regeringen är inte ens säker på att

lämnandet av oriktiga uppgifter i ett

folkbokföringsärende är straffbart. Vi tror inte att

de individer som medverkar vid oriktiga ombildningar

kommer att avhålla sig från medverkan på grund av

regeringens svaga ord.

Vi föreslår att riksdagen inte antar regeringens

förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614) och lag om ändring i lagen (1982:352) om

rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt i dessa

delar. Därmed avslår riksdagen proposition

2002/03:12 i dessa delar och bifaller motionerna

2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3 i dessa delar,

2002/03:Bo5 (fp) yrkande 2 samt bifaller delvis

motion 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i dessa

delar.

9. Krav på folkbokföring (punkt 10) (kd)

av Göran Hägglund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om

ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och lag om

ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

eller kooperativ hyresrätt i dessa delar. Därmed

avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i dessa

delar och bifaller delvis motionerna 2002/03:Bo2

yrkandena 2 och 3 i dessa delar, 2002/03:Bo4

yrkandena 1 och 2 i dessa delar och 2002/03:Bo5

yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att det bör införas ett krav på

folkbokföring med de syften som regeringen anger.

Däremot anser jag att detta krav inte bör utformas

på det sätt som föreslagits i propositionen. Dess

förslag försvårar inte bara möjligheterna till

ombildning ytterligare utan medger på ett

synnerligen principvidrigt sätt att vissa medlemmar

i en bostadsrättsförening vid föreningsstämma

tillåts rösta nej men inte ja till en ombildning.

Att regeringen genom regeländringar återigen

angriper bostadskrisens symtom, snarare än dess

orsaker, är signifikativt för den rådande

bostadspolitikens avsaknad av framåtblickande och

handlingskraft. Det är bristen på bostäder som

skapar förutsättningar och incitament för falska

bostadsrättsomvandlingar.

I propositionen föreslås att en bostadshyresgäst,

för att få räknas med i den kvalificerade majoritet

som krävs vid en ombildning, skall vara folkbokförd

på fastigheten.

Regeringsförslaget kommer att få en del mycket

negativa konsekvenser. Det gäller exempelvis en

fastighet med åtta lägenheter, där tre lägenheter

bebos av hyresgäster som inte är folkbokförda på

fastigheten. Propositionens förslag innebär en

omöjlighet för hyresgästerna att förvärva huset för

ombildning till bostadsrätt, även om de är totalt

eniga. Det är inte rimligt att göra det svårare för

de faktiskt boende att förvärva ett hus för

ombildning bara därför att det där förekommer helt

legitima andrahandsuthyrningar och

övernattningslägenheter.

Regeringen försvarar de mot en ombildning verkande

konsekvenserna av sitt förslag med att en ombildning

"torde" ha större förutsättningar att bli

framgångsrik ju fler medlemmar som faktiskt bor i

huset. Det måste dock vara upp till medlemmarna i

bostadsrättsföreningen att bedöma förutsättningarna

för att en ombildning skall bli framgångsrik.

Regeringen använder således en mycket grov

ammunition för att komma åt det identifierade

problemet. Denna innebär dock inte att

folkbokföringskravet på något sätt eliminerar

möjligheterna att ombilda fastigheter genom

bulvaner. Kravet försvårar, men personer kommer,

lika väl som de kan underteckna ett "falskt"

hyreskontrakt, att vara beredda att ändra sin

folkbokföring om tillräckligt mycket finns att tjäna

på detta. Från propositionen kan i denna del citeras

att det tidigare - vid antagande av

folkbokföringslagen - inte kommit att föreslås någon

särskild kriminalisering av oriktigt

uppgiftslämnande i ett folkbokföringsärende men att

"det inte är uteslutet att straffansvar ändå kan

komma i fråga". Som regeringen konstaterar kan

kravet på folkbokföring på sin höjd "minska risken

för kringgående". Mot bakgrund av den relativa

trubbigheten i folkbokföringskravet, är det

angeläget att utforma reglerna på ett sådant sätt

att förutsättningarna inte ytterligare försämras för

de faktiskt boende att förvärva ett hus för

ombildning till bostadsrätt.

Också jag ser ett behov av att försvåra för

oseriösa fastighetsägare att genom bulvaner driva

igenom ombildningar mot de boendes vilja, men det

måste i första hand vara de boendes intressen som

skall tas till vara. Men varken propositionens

förslag till förändringar eller senare års

riksdagsbeslut gällande ombildningar stärker de

boendes inflytande. Alltmer har regeringens politik

inriktats på att försvåra ombildningar. Därigenom

sker ombildningar allt mindre på de boendes villkor.

Kravet på kvalificerad majoritet har följts av

införandet av en plikt att söka tillstånd av

länsstyrelsen vid ombildningar i allmännyttans

fastighetsbestånd. Propositionen genomsyras av en

attityd till bostadsrättsombildningar som om dessa

mest av allt är ett problem.

Jag anser att endast de som faktiskt bor på en

fastighet är de som skall ha möjlighet att driva

igenom en ombildning. Som konstateras i

propositionen är det svårt att på ett annat mer

precist sätt avgöra vilka som faktiskt bor på en

fastighet än genom en avstämning mot

folkbokföringen. Ett folkbokföringskriterium är

därför rimligt, men detta bör också påverka

beräkningsunderlaget.

Ett beslut om ombildning skall enligt

propositionen fortsättningsvis vara giltigt om

hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda

lägenheterna har gått med på beslutet. Det nya är

att en bostadshyresgäst, för att få räknas med i den

kvalificerade majoriteten, skall vara folkbokförd på

fastigheten. Däremot behöver bostadshyresgäster,

enligt propositionen, inte vara folkbokförda på

fastigheten för att räknas in i

beräkningsunderlaget. I stället kommer dessa

automatiskt att räknas till dem som röstar nej till

ombildning. Det strider mot grundläggande principer

att en hyresgäst räknas in i beräkningsunderlaget

utan att ha möjlighet att påverka beslutet.

Bostadslägenheter som saknar på fastigheten

folkbokförd hyresgäst borde i detta sammanhang

jämställas med icke uthyrda lägenheter, och därmed

inte tillåtas påverka majoritetsförhållandena.

Bestämmelsen i 9 kap. 19 § bostadsrättslagen om

erforderlig majoritet vid ombildningsbeslut bör

således förändras på ett annat sätt än regeringen

föreslagit. Majoritetskravet bör gälla hyresgästerna

i de lägenheter som omfattas av förvärvet, är

uthyrda och, vad gäller bostadslägenheter, har på

fastigheten folkbokförd hyresgäst. Motsvarande

ändring bör göras i 3 § andra stycket 2 lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt eller kooperativ

hyresrätt, där bestämmelserna rörande

intresseanmälan för ombildning finns.

De av mig föreslagna lagändringarna innebär också

att, om fler hyresgäster hyr en lägenhet gemensamt,

det skall vara tillräckligt att någon av dem är

folkbokförd på fastigheten för att deras röst skall

få räknas med, för eller emot. Propositionens

folkbokföringskrav som omfattar samtliga hyresgäster

i en lägenhet får oönskade konsekvenser bl.a. för en

familj där mannen och hustrun hyr en lägenhet

gemensamt men bor på skilda adresser.

Jag föreslår att riksdagen inte antar regeringens

förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614) och lag om ändring i lagen (1982:352) om

rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt i dessa delar

och att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad jag framför. Därmed avslår riksdagen

proposition 2002/03:12 i dessa delar och bifaller

delvis motionerna 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2

i dessa delar, 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3 i

dessa delar och 2002/03:Bo5 (fp) yrkande 2.

10. Kravet på kvalificerad majoritet (punkt 11)

(m, fp, kd, c)

av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta

Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark

(c) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen helt eller delvis motionerna 2002/03: Bo1

yrkandena 1 och 2, 2002/03:Bo2 yrkandena 2 och 3 i

dessa delar, 2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa

delar, 2002/03:Bo238 yrkande 8, 2002/03:Bo267

yrkandena 32 och 33, 2002/03:Bo290 yrkande 7 och

2002/03: Bo291 yrkande 17 samt avslår motion

2002/03:Bo3 yrkande 6.

Ställningstagande

Utgångspunkten för den bostadspolitik vi vill skall

föras är att människor själva skall kunna välja den

bostad de önskar. Bostadsmarknaden skall styras av

människors efterfrågan och fria val, inte av

regleringar och politiska eller administrativa

beslut. Bostadspolitiken skall ge förutsättningar

för bevarande och utveckling av olika

upplåtelseformer som kan tillgodose olika individers

önskemål i olika skeden av livet. En viktig

målsättning är att boende i flerfamiljshus skall ges

möjlighet att äga och förvalta de hus de bebor.

Starka bostadssociala skäl talar särskilt för att

ombildningar bör komma till stånd i ensidigt

sammansatta förortsområden som ofta utgjorde en del

av det s.k. miljonprogrammet och domineras av

allmännyttiga hyresrätter. På sikt kan en sådan

förändring motverka segregation och utanförskap.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Vänsterpartiet har valt att försvåra alla

hyresgästers möjligheter att ta över sina hus. I

stället för anslutning från mer än hälften av

hyresgästerna, krävs det numera två tredjedels

majoritet för att en förening skall kunna göra

intresseanmälan och för att den skall få förvärva en

fastighet för att bilda antingen bostadsrätt eller

kooperativ hyresrätt. Syftet med denna skärpning är

att försvåra för människor som vill äga och förvalta

sin bostad. Vi har konsekvent hävdat att det utökade

majoritetskravet är omotiverat och att det skall

vara tillräckligt om mer än hälften av hyresgästerna

är för ombildningen. Kraven på kvalificerad

majoritet måste snarast ersättas av krav på enkel

majoritet. Det är värt att notera att Vänsterpartiet

nu tar ytterligare ett steg i motsatt riktning genom

sitt krav på enhällighet bland hyresgästerna för att

dessa gemensamt skall kunna förvärva den fastighet

de bebor.

Vi föreslår med hänvisning till detta endast att

riksdagen för regeringen tillkännager som sin mening

vad vi framför. Därmed bifaller riksdagen helt eller

delvis motionerna 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3

i dessa delar, 2002/03:Bo238 (m) yrkande 8,

2002/03:Bo290 (fp) yrkande 7 (partimotion),

2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i dessa delar,

2002/03:Bo291 (kd) yrkande 17, 2002/03:Bo267 (c)

yrkandena 32 och 33 (partimotion) och 2002/03:Bo1

(c) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2002/03:Bo3

(v) yrkande 6.

11. Kravet på kvalificerad majoritet (punkt 11)

(v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Bo3 yrkande 6 och avslår

motionerna 2002/03:Bo1 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Bo2 yrkandena 2 och 3 i dessa delar,

2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa delar,

2002/03: Bo238 yrkande 8, 2002/03:Bo267 yrkandena 32

och 33, 2002/03:Bo290 yrkande 7 samt 2002/03:Bo291

yrkande 17.

Ställningstagande

Regeringen föreslår en skärpning av

förutsättningarna för ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt genom det av utskottet redan behandlade

kravet på folkbokföring. Lagändringen avser att

komma till rätta med nu förekommande falska

ombildningar med mygel och förfalskningar av

namnteckningar och ge dem som i verkligheten bor på

fastigheten den avgörande roll som de vederbörligen

skall ha. Det bör observeras att alla boende inte

har ett fritt val när det gäller frågan om de vill

bo kvar som hyresgäster eller bostadsrättshavare.

Avgörande för många blir de ekonomiska villkor under

vilka de lever. För dem som kommer att bo kvar som

hyresgäster till den bostadsrättsförening som bildas

kan livet försvåras. Dels blir de hyresgäster hos

sina tidigare grannar. Dels verkar ett ekonomiskt

intresse från föreningens sida att "göra sig av med"

de kvarvarande hyresgästerna. Hyresgästen har en

gång i tiden hyrt en lägenhet hos en hyresvärd som

var inriktad på att bedriva uthyrningsverksamhet men

inte av en hyresvärd som har som mål att förvalta

sina ägares egna bostäder där uthyrningsverksamheten

endast är något sekundärt, ofta med en inriktning

att hyresförhållandena skall upphöra. En försäljning

av en tidigare hyresrättslägenhet i form av en

bostadsrätt kan ge föreningen betydande inkomster.

Enligt vad vi har erfarit utsätts en del hyresgäster

för trakasserier, övertalning med löften om andra

lägenheter osv. Detta är ingen bra situation, och vi

vill därför skärpa kraven när det gäller

ombildningsvillkoren. Vi vill att alla hyresgäster

skall ge sitt godkännande för att en

bostadsrättsförening skall kunna besluta att göra

ett fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt. För att göra en intresseanmälan till

inskrivningsmyndigheten, vilken anmälan grundlägger

en förköpsrätt, bör motsvarande krav gälla.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 6

samt avslår motionerna 2002/03:Bo1 (c) yrkandena 1

och 2, 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3 i dessa

delar, 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i dessa

delar, 2002/03:Bo238 (m) yrkande 8, 2002/03:Bo267

(c) yrkandena 32 och 33, 2002/03:Bo290 (fp) yrkande

7 och 2002/03:Bo291 (kd) yrkande 17.

12. Information och kontroll (punkt 12,

motiveringen) (m, fp, kd)

av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta

Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter

Danielsson (m).

Ställningstagande

Mot bakgrund av de i utskottets betänkande

redovisade bestämmelserna om de handlingar som skall

hållas tillgängliga anser vi att det inte finns

tillräckliga skäl att införa ytterligare

bestämmelser som syftar till att hyresgästerna skall

få information om en i huset aktiv förenings planer

och verksamhet som avser en bostadsrättsomvandling.

I övrigt är vi ense med majoriteten.

Vi avstyrker med hänvisning till detta v- och c-

motionerna.

13. Information och kontroll (punkt 12) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Bo1 yrkande 3 och bifaller

delvis motion 2002/03:Bo3 yrkande 5.

Ställningstagande

Alla boende måste få ta del av information och

upplysas om sin rättighet att avge sin röst vid

ombildning. Jag anser att hyresvärden eller

bostadsrättsföreningen genom lag skall åläggas en

skyldighet att se till att adekvat information

lämnas de boende. Den hyresvärd eller

bostadsrättsförening som inte uppfyller sin

skyldighet bör bli föremål för någon form av

sanktion. En översyn bör göras med den av mig givna

inriktningen. Jag ställer mig inte heller främmande

till att inskrivningsmyndigheten kan behöva ges

utökade uppgifter när det gäller information och

kontroll av lagens efterlevnad. Det gäller bl.a. i

fråga om den ekonomiska planen och andra handlingar

varit tillgängliga för de boende.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo1 (c) yrkande 3

och bifaller delvis motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande

5.

14. Förbudet mot dubbelupplåtelse (punkt 13)

(m, kd)

av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter

Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2002/03:Bo238 yrkande 17.

Ställningstagande

Enligt vår mening behövs flera åtgärder som

underlättar ombildning av hyresrätter till

bostadsrätter. Sådan ombildning är av särskild

betydelse i områden med en ensidig social

sammansättning, vilka områden ofta är dominerade av

kommunalt ägda hyreshus. Fler bostadsrätter i dessa

områden kan öka intresset för inflyttning liksom det

kan öka intresset bland dem som redan bor där både

för området och för de hus de bebor.

Priset för en ombildning är starkt beroende av

andelen hyresgäster som vill medverka. Förbudet mot

dubbelupplåtelse bör upphävas så att det blir

möjligt att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till

ett kommunalt bostadsbolag oavsett ett pågående

hyresförhållande. Detta skulle innebära att det

kommunala bolaget kan ligga kvar med kapital när

fastigheten ombildas. Ombildning skulle på detta

sätt kunna bli möjlig också i de fall där det i

dagsläget inte finns ett tillräckligt antal hushåll

med en ekonomi som tillåter dem att delta i

ombildningen. De hushåll som förblir hyresgäster kan

tillförsäkras rätten att senare förvärva

bostadsrätten. I de fall ett hyresförhållande upphör

kan bostadsrätten försäljas på marknaden med

inkomster för det kommunala bostadsbolaget.

Naturligtvis kan bolaget i stället välja att på nytt

hyra ut lägenheten. Hur bolaget skall handskas med

de lägenheter som efter hand blir lediga är en fråga

vilken, i enlighet med den grundlagsfästa principen

om den kommunala självstyrelsen, får avgöras av

respektive kommun med hänsyn till de lokala

förhållandena. Kommunen kan t.ex. använda dessa

lägenheter för integrationsändamål eller för att

tillgodose akuta bostadsbehov.

Hyresgästerna i de lägenheter som efter en

ombildning innehas av det kommunala bostadsbolaget

skulle fortsättningsvis ha samma hyresvärd som

tidigare. Detta ger kontinuitet åt

hyresförhållandet, vilket av många hyresgäster

upplevs som tryggt. Hyresgästerna bör dessutom i lag

tillförsäkras samma rättigheter som andra

hyresgäster, t.ex. vad gäller byte av lägenhet.

Vid riksmötet 1993/94 behandlade riksdagen ett med

m-motionen i allt väsentligt likalydande

motionsförslag. På förslag av ett enhälligt

bostadsutskott gav riksdagen regeringen till känna

(bet. 1993/94:BoU21, rskr. 1993/94:373) att det

förslag som förts fram i motionen borde ingå i

regeringens fortsatta överväganden beträffande de

närbesläktade förslag som förts fram i en

departementspromemoria om bostadsrättsoptioner m.m.

(Ds 1993:54). Regeringen valde att inte efterkomma

tillkännagivandet.

Enligt vår mening bör regeringen nu åter ges i

uppdrag att se över bestämmelserna i

bostadsrättslagen och hyreslagen i syfte att ändra

förbudet mot dubbelupplåtelse så att det i en

ombildningssituation blir möjligt att upplåta en

lägenhet med bostadsrätt till ett kommunalt

bostadsbolag, eller eventuellt också kommunen

direkt, oaktat att lägenheten är uthyrd. Vi anser

alltså att riksdagen bör ställa sig bakom vårt och

Kommitténs för hemlösa förslag till förändring av

bostadsrättslagens bestämmelser.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Bo238 (m)

yrkande 17.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:12 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2. lag om ändring i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder,

3. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

eller kooperativ hyresrätt,

4. lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ

hyresrätt.

Följdmotioner

2002/03:Bo1 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att 9 kap. 19 §

bostadsrättslagen (1991:614) skall ges följande

lydelse: En bostadsrättsförenings beslut att

förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.

Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än

hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av

förvärvet har gått med på beslutet. Dessa

hyresgäster skall vara medlemmar i

bostadsrättsföreningen och, vad gäller

bostadshyresgäster, folkbokförda på fastigheten.

Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1

kap. 5 § andra stycket. Protokollet från

föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur

rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för

hyresgästerna och ägaren av huset.

2. Riksdagen beslutar att 3 § andra stycket 2 lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt eller kooperativ

hyresrätt skall ges följande lydelse: att

hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda

lägenheterna skriftligen har förklarat sig

intresserade av ombildningen, samt och att dessa

hyresgäster är medlemmar i föreningen och - om de

är bostadshyresgäster och anmälan avser ombildning

till bostadsrätt - även är folkbokförda på

fastigheten, och

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hyresvärdars och

bostadsrättsföreningars obligatoriska

informationsansvar.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om ökad insyn för bostadsrättsföreningens

styrelse i hyressättningen vid

andrahandsuthyrning.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om bostadsrättsmäklares informationsansvar

samt ekonomiska ansvar.

6. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn

rörande utbildning av särskilda hyres- eller

bostadsrättsmäklare.

2002/03:Bo2 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begreppet

beaktansvärda skäl i 7 kap. 11 § första stycket

bostadsrättslagen (1991:614).

2. Riksdagen beslutar om ändring i 3 § andra stycket

lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv

för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ

hyresrätt enligt följande. "Föreningen skall till

sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse

om 1. hur många lägenheter som finns i den fasta

egendom som anmälan omfattar, 2. att hyresgästerna

i mer än hälften av de uthyrda lägenheterna

skriftligen har förklarat sig intresserade av

ombildningen och att dessa hyresgäster är

medlemmar i föreningen, och 3. att samtliga

lägenheter i en småhusenhet som omfattas av

anmälan hyrs för något annat ändamål än

fritidsändamål."

3. Riksdagen beslutar om ändring av 9 kap. 19 §

första stycket bostadsrättslagen (1991:614) enligt

följande. "En bostadsrättsförenings beslut att

förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.

Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än

hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av

förvärvet har gått med på beslutet. Dessa

hyresgäster skall vara medlemmar i

bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet

lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket."

2002/03:Bo3 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansvaret för det

inre lägenhetsunderhållet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om störningar i

boendet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

betalningsförseningar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de enskilda

bostadsrättsinnehavarnas enskilda insatser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett utökat ansvar

för inskrivningsmyndigheten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkoren för

ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

2002/03:Bo4 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar om ändring av 9 kap. 19 §

första stycket bostadsrättslagen (1991:614) i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar om ändring av 3 § andra

stycket lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

eller kooperativ hyresrätt i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2002/03:Bo5 av Nina Lundström m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

andrahandsupplåtelse.

2. Riksdagen avslår förslaget om att

bostadshyresgäster skall vara folkbokförda i

fastigheten för att räknas med i den kvalificerade

majoriteten för ombildning till bostadsrätt.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Bo206 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

bostadsrättslagen i den del som handlar om uthyrning

av lägenhet i andra hand.

2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m):

8. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel

majoritet för ombildning till bostadsrätt i

enlighet med vad som anförs i motionen.

17. Riksdagen beslutar att partiellt upphäva

förbudet mot dubbelupplåtelse i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):

32. Riksdagen beslutar att 9 kap. 19 §

bostadsrättslagen (1991:614) skall ges följande

lydelse: En bostadsrättsförenings beslut att

förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.

Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än

hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av

förvärvet har gått med på beslutet. Dessa

hyresgäster skall vara medlemmar i

bostadsrättsföreningen. Vid beräkning av antalet

lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla

uppgift om hur rösterna har beräknats och hållas

tillgängligt för hyresgästerna och ägaren av

huset.

33. Riksdagen beslutar att 3 § andra stycket lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt skall ges följande

lydelse: att hyresgästerna i mer än hälften av de

uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig

intresserade av en ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt, och att dessa hyresgäster är

medlemmar i bostadsrättsföreningen.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelverket för

ombildande av hyresrätt till bostadsrätt.

2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

17. Riksdagen beslutar att ombildning till

bostadsrätt skall kunna ske om minst hälften av de

boende anger att de önskar det.

2002/03:Bo317 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eftersläntrare

vid ombildning till bostadsrätt skall beredas

tillfälle att på vissa villkor förvärva sina

lägenheter enligt en trappskala, innebärande att

fullt marknadsvärde skall betalas först efter 20

år.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dödsbo efter

hyresgäst skall ha samma rätt som hyresgästen själv

att deltaga i ombildning till bostadsrätt.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag