Bet. 2002/03:KU7

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU7

Hets mot folkgrupp, m.m. (vilande grundlagsförslagoch följdlagstiftning)

Sammanfattning

I betänkandet anmäls för slutligt beslut det vilande

förslaget till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen. Förslaget innebär att

tillämpningsområdet för bestämmelserna om brottet

hets mot folkgrupp utvidgas så att också hets med

anspelning på sexuell läggning omfattas.

Vidare behandlas regeringens förslag till lag om

ändring i brottsbalken såvitt avser 16 kap. 8 § samt

en motion.

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar

det vilande förslaget till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen samt utskottets förslag

till lag om ändring i brottsbalken. Utskottet

avstyrker motionen.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (m)

och (kd) samt ett särskilt yttrande (fp, mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Tryckfrihetsförordningen

Riksdagen antar slutligt det i bilaga 1 intagna

förslaget till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

2. Brottsbalken

Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna

förslag till lag om ändring i brottsbalken.

Därmed avslår riksdagen motion 2001/02:K29

yrkande 1.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (kd)

Stockholm den 24 oktober 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth Högström

(s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats

Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson

(s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),

Helene Petersson (s), Billy Gustafsson (s), Gustav

Fridolin (mp), Hillevi Engström (m) och Liselott

Hagberg (fp).

2002/03

KU7

Redogörelse för ärendet

Vilande grundlagsförslag

Riksdagen beslutade den 15 maj 2002 (bet.

2001/02:KU23, rskr. 2001/02:234) att som vilande

anta utskottets förslag till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen (se bilaga 1).

Förslag till följdlagstiftning

Propositionen

I proposition 2001/02:59 föreslås att riksdagen

antar det i propositionen framlagda förslaget till

2. lag om ändring i brottsbalken.

Lagförslaget återfinns i bilaga 2.

Motionen

2001/02:K29 av av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag

om att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelsen

om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken i

enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottets överväganden

Det vilande grundlagsförslaget, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt

antar det vilande förslaget till lag om

ändring i tryckfrihetsförordningen (se bilaga

1).

Utskottet föreslår att riksdagen antar

utskottets förslag till lag om ändring i

brottsbalken (se bilaga 3). Utskottet

föreslår att riksdagen avslår motion

2001/02:K29 yrkande 1.

Det vilande grundlagsförslaget.

Utskottets anmälan och yttrande

Det vilande förslaget till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen innebär att

tillämpningsområdet för bestämmelsen om brottet hets

mot folkgrupp utvidgas så att också hets med

anspelning på sexuell läggning omfattas. Ändringen

föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.

Genom detta betänkande anmäler utskottet det

vilande förslaget till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen till kammaren för slutligt

beslut.

Med hänvisning till vad utskottet anförde vid

ärendets första behandling tillstyrker utskottet att

riksdagen slutligt antar förslaget.

Följdlagstiftningen

Propositionen

Proposition 2001/02:59 hänvisades till

konstitutionsutskottet. Utskottet beslutade den 12

december 2001 att till justitieutskottet överlämna

propositionens lagförslag 2.2 Förslag till lag om

ändring i brottsbalken såvitt avsåg förslaget till

ändring i 17 kap. 10 § om övergrepp i rättssak.

Justitieutskottet behandlade förslaget i betänkande

2001/02:JuU12, riksdagen följde justitieutskottets

förslag (rskr. 2001/02:164, SFS 2002:117).

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande

2001/02:KU23 regeringens förslag till ändringar i

bl.a. brottsbalken. Utskottet föreslog i betänkandet

att riksdagen skulle skjuta upp behandlingen av

regeringens förslag till lag om ändring i

brottsbalken såvitt avsåg 16 kap. 8 § samt motion

2001/02:K29 yrkande 1 till 2002/03 års riksmöte.

Riksdagen följde utskottets förslag.

Konstitutionsutskottet behandlar i detta

betänkande propositionens förslag till lag om

ändring i brottsbalken såvitt avser 16 kap. 8 §.

Regeringen föreslår i propositionen att

brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp

utvidgas så att den omfattar även hot och uttryck

för missaktning mot folkgrupp eller annan sådan

grupp av personer med anspelning på sexuell

läggning. Kriminaliseringen bör, enligt regeringen,

ske genom en utvidgning av de gällande bestämmel-

serna om hets mot folkgrupp.

Den valda lagtekniska lösningen syftar, enligt

regeringen, till att markera att samma principiella

överväganden skall göras vid bedömningen av en sådan

gärning som avser exempelvis homosexuella som vid

bedömningen av en gärning som avser någon av de

andra grupper som skyddas av bestämmelserna om hets

mot folkgrupp. Regeringen vill framhålla att

förslaget till en kriminalisering av hets med

anspelning på sexuell läggning, lika lite som den

motsvarande i dag gällande kriminaliseringen av hets

mot folkgrupp, är avsett att hindra en fri och

saklig debatt. Meningen är alltså inte att hindra

resonemang och diskussioner om homosexualitet,

bisexualitet eller heterosexualitet vare sig inom

kyrkor eller på andra håll i samhället. Det måste

också vara möjligt för homosexuella och andra att i

en fri och öppen debatt bemöta och tillrättalägga

felaktiga uppfattningar och på så sätt motverka

fördomar som annars riskerar att konserveras och

leva kvar i det fördolda.

Den nuvarande lagstiftningen om hets mot folkgrupp

innehåller också begränsningar så att inte varje

yttrande som innehåller omdömen om en viss grupp

eller varje uttryck för missaktning är straffbelagt.

Således sägs i förarbetena bl.a. att det för

straffbarhet bör krävas att det är fullt klart att

uttalandet överskrider gränsen för en saklig och

vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. Vid

prövningen av om en gärning utgör straffbar hets mot

exempelvis homosexuella, måste också uttalandet

eller meddelandet - liksom annars när det gäller

prövningen av om en gärning utgör hets mot folkgrupp

- alltid bedömas i sitt sammanhang. Motiven för

gärningen måste därvid beaktas.

Ett visst utrymme för straffria kritiska eller

liknande uttalanden måste självfallet finnas.

Avgörande blir hur meddelandet framstår vid en ob-

jektiv bedömning. Vidare måste det med hänsyn till

sammanhanget stå klart att gärningsmannens uppsåt

med meddelandet varit att sprida ett sådant

meddelande som innefattar hot mot eller missaktning

för gruppen i fråga.

Det som nu föreslås kriminaliseras är hets mot

kollektivt bestämda grupper med anspelning på

sexuell läggning. Det rör sig alltså om sådana

kränkande omdömen och hotfulla uttalanden om främst

homosexuella som grupp som tar sin utgångspunkt i

att gruppen har den läggning den har. Att endast

citera och diskutera exempelvis religiösa urkunder

faller inte inom det straffbara området enligt

förslaget. Det bör däremot inte - lika lite som det

i dag är tillåtet att utifrån religiösa texter hota

eller uttrycka missaktning för muslimer eller

kristna - vara tillåtet att använda sådant material

för att hota eller uttrycka missaktning för

homosexuella som grupp. Det är här viktigt att

skilja uttalanden och meddelanden som anspelar på

läggningen som sådan och uttrycker hot eller

missaktning mot kollektivet på grund av denna

läggning från sådana uttalanden eller andra

meddelanden som anspelar på beteenden eller sådana

uttryck som läggningen kan ta sig, men som inte kan

tänkas syfta till att kränka eller hota hela den

grupp av människor som har denna läggning. Det måste

t.ex. - på motsvarande sätt som i dag gäller i fråga

om exempelvis uttalanden med anspelning på

trosbekännelser - vara möjligt att diskutera olika

livsstilar och livsåskådningar.

Motionen

I motion 2001/02:K29 av Per Unckel m.fl. (m)

föreslås att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag om att utvidga

tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets mot

folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken (yrkande 1) i

enlighet med vad som anförs i motionen. Enligt

motionärerna skall alla människor i ett demokratiskt

samhälle ha lika rätt, oavsett hudfärg, kön eller

sexuell läggning. Tyvärr förekommer det att

människor trakasseras och utsätts för brott bl.a. på

grund av sin sexuella läggning. Det är oacceptabelt

att någon utsätts för hot eller våld på grund av sin

sexuella läggning. Motionärerna anser att det finns

all anledning att agera kraftfullt mot sådana

brottsliga handlingar. För Moderata samlingspartiet

är bestämmelsen i 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) om

varje medborgares rätt till yttrandefrihet en av de

mest fundamentala principerna för ett fritt och

demokratiskt samhälle. Värnandet om det fria

meningsutbytet som en grundpelare i det fria

samhället innebär att även moraliskt förkastliga

åsikter ges utrymme. Priset för den egna

yttrandefriheten är att också acceptera andra

människors rätt att uttrycka sin uppfattning.

Motionärerna ifrågasätter om hets med anspelning på

sexuell läggning skall kriminaliseras på det sätt

som nu föreslagits. I stället för att rikta in sig

på skydd av olika grupper menar motionärerna att en

lämpligare lösning skulle vara att ta sikte på brott

som begås mot enskilda individer. Regeringens

förslag innebär att en ny straffsanktion införs.

Frågan är, enligt motionärerna, om regeringens

förslag innebär en förbättring av skyddet för t.ex.

homosexuella. Genom brottsbalkens bestämmelser om

förtal, olaga hot, misshandel och uppvigling m.m.

skyddas alla människor mot dylika angrepp på sin

person - oavsett sexuell läggning. Motionärerna

anser att förutsättningarna att ytterligare

förbättra möjligheterna att komma åt kriminella

handlingar i form av hets, hot o.d. genom denna

lagstiftning bör utredas. Det finns en risk med att

i lag ange grupper som anses särskilt skyddsvärda.

En översyn av hela lagstiftningen om hets mot

folkgrupp är därför påkallad. Möjligheterna att göra

lagstiftningen mer generell bör utredas.

Utskottet

Utskottet gjorde i betänkande 2001/02:KU23 bl.a.

följande ställningstagande.

Utskottet delar regeringens bedömning att hets

mot homosexuella lagstiftningstekniskt bör

behandlas på samma sätt som hets mot andra

grupper som skyddas av den nu gällande

bestämmelsen.

När det gäller frågan om skyddet enligt den

föreslagna utvidgade kriminaliseringen bör

begränsas till att avse endast homosexuell

läggning anser regeringen att även om det är just

de homosexuellas utsatta situation som motiverar

att tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets

mot folkgrupp utvidgas bör den lagtekniska

utformningen av denna utvidgning ske på ett sätt

som stämmer överens med utformningen av

bestämmelsen i övrigt. Regeringen anser att

brottsbeskrivningen generellt bör avse straffbara

anspelningar på sexuell läggning samt att

begreppet sexuell läggning bör, när det

förekommer i lagtext, avse homo-, bi- och

heterosexuell läggning. Utskottet delar

regeringens bedömning när det gäller förslaget

till 16 kap. 8 § första stycket brottsbalken och

7 kap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningen.

Utskottet vidhåller sin bedömning och tillstyrker

att 16 kap. 8 § brottsbalken ändras. Till följd av

en redaktionell rättelse bör förslaget till ändring

i 16 kap. 8 § brottsbalken få den lydelse som

framgår av utskottets framlagda förslag till lag om

ändring i brottsbalken, se bilaga 3. Utskottet

avstyrker bifall till motion 2001/02:K29 yrkande 1.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Tryckfrihetsförordningen (punkt 1)

av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och

Hillevi Engström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar det i bilaga 1 intagna förslaget

till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 1.

Ställningstagande

Alla människor i ett demokratiskt samhälle skall ha

lika rätt, oavsett hudfärg, kön eller sexuell

läggning. Tyvärr förekommer det att människor

trakasseras och utsätts för brott bl.a. på grund av

sin sexuella läggning. Vi anser att det finns all

anledning att agera kraftfullt mot sådana brottsliga

handlingar. Bestämmelsen i 2 kap. 1 §

regeringsformen (RF) om varje medborgares rätt till

yttrandefrihet är en av de mest fundamentala

principerna för ett fritt och demokratiskt samhälle.

Värnandet om det fria meningsutbytet som en

grundpelare i det fria samhället innebär att även

moraliskt förkastliga åsikter skall ges utrymme.

Priset för den egna yttrandefriheten är att också

acceptera andra människors rätt att uttrycka sin

uppfattning. Trots vårt starka avståndstagande

gentemot alla former av trakasserier riktade mot

homosexuella ifrågasätter vi om hets med anspelning

på sexuell läggning skall kriminaliseras på det sätt

som regeringen föreslagit.

I stället för att rikta in sig på skydd av olika

grupper anser vi att en lämpligare lösning skulle

vara att ta sikte på brott som begås mot enskilda

individer. Vi ifrågasätter om förslagen innebär en

förbättring av skyddet för t.ex. homosexuella. Genom

brottsbalkens bestämmelser om förtal, olaga hot,

misshandel och uppvigling m.m. skyddas alla

människor mot dylika angrepp på sin person - oavsett

sexuell läggning. Det finns också en risk med att i

lag ange grupper som anses särskilt skyddsvärda. Att

ange att hets mot vissa grupper är brottsligt kan

t.o.m. sända signaler om att hets mot andra, icke

angivna grupper är lagligt. Vi menar att en översyn

av hela lagstiftningen om hets mot folkgrupp är

påkallad.

Förslagen är att bestämmelserna i TF om

tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp och i

brottsbalken om brottet hets mot folkgrupp skall

utvidgas till att omfatta även hets med anspelning

på sexuell läggning. Inskränkningar i tryck- och

yttrandefriheten måste alltid utgöra de

exceptionella undantagen från huvudregeln om

öppenhet. Möjligheterna till inskränkning skall

alltså tillämpas restriktivt eftersom det är fråga

om att inskränka grundlagsstadgade rättigheter.

Vi instämmer i att hets med anspelning på en

persons sexuella läggning är oacceptabel och måste

förhindras. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF

är ett ingrepp i tryck- och yttrandefriheten och

införandet av en ny straffsanktion måste medföra att

det oönskade beteendet kan motverkas mer effektivt.

Av material som bl.a. Kommittén om straffansvar för

organiserad brottslighet m.m. presenterade

framkommer inte något som tyder på att så är fallet.

Vi ifrågasätter därför effektiviteten i den

grundlagsändring som antagits som vilande och

förslaget till ändring i brottsbalken.

2. Tryckfrihetsförordningen (punkt 1)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar det i bilaga 1 intagna förslaget

till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Ställningstagande

I artikel 9 i Europakonventionen sägs om tanke-,

samvets- och religionsfriheten att var och en har

rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och

religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att

byta religion eller tro och frihet att ensam eller i

gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva

sin religion eller tro genom gudstjänst,

undervisning, sedvänjor och ritualer. Friheten att

utöva sin religion eller tro får endast underkastas

sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och

som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med

hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd

för allmän ordning, hälsa eller moral eller till

skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Religionsfriheten är också garanterad i 2 kap. 1 §

6 regeringsformen. Noterbart är att

religionsfriheten inte är inskränkbar enligt 12 § i

kapitlet. Där hänvisas för de friheter som är

inskränkbara till 13-16 §§. I 13 §, som medger

inskränkningar i yttrandefriheten och

informationsfriheten, omtalas vikten av vidast

möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i

politiska, religiösa och andra uppräknade

angelägenheter.

Möjligen föreligger här en tolkningskonflikt

mellan den oinskränkta religionsfriheten enligt 2

kap. 1 § 6 RF och meningen om yttrandefrihet och

informationsfrihet i religiösa angelägenheter enligt

13 §.

Religionsfriheten har alltså ett starkt, till

synes oinskränkbart, skydd i den svenska fri- och

rättighetslagstiftningen.

Regeringen diskuterade detta i proposition

2001/02:59 på följande sätt. Regeringen framhåller

att förslaget till en kriminalisering av hets med

anspelning på sexuell läggning lika lite som den

motsvarande i dag gällande kriminaliseringen av hets

mot folkgrupp är avsett att hindra en fri och saklig

debatt. Meningen är alltså inte att hindra

resonemang och diskussioner om homosexualitet,

bisexualitet eller heterosexualitet vare sig inom

kyrkor eller på andra håll i samhället.

Det som föreslås kriminaliseras är hets mot

kollektivt bestämda grupper med anspelning på

sexuell läggning. Det rör sig alltså om sådana

kränkande omdömen och hotfulla uttalanden om främst

homosexuella som grupp som tar sin utgångspunkt i

att gruppen har den läggning den har. Att endast

citera och diskutera exempelvis religiösa urkunder

faller inte inom det straffbara området enligt

förslaget. Det bör däremot inte - lika litet som det

i dag är tillåtet att utifrån religiösa texter hota

eller uttrycka missaktning för muslimer eller

kristna - vara tillåtet att använda sådant material

för att hota eller uttrycka missaktning för

homosexuella som grupp. Det är här viktigt att

skilja uttalanden och meddelanden som anspelar på

läggningen som sådan och uttrycker hot eller

missaktning mot kollektivet på grund av denna

läggning från sådana uttalanden eller andra

meddelanden som anspelar på beteenden eller sådana

uttryck som läggningen kan ta sig, men som inte kan

tänkas syfta till att kränka eller hota hela den

grupp av människor som har denna läggning. Det måste

t.ex. - på motsvarande sätt som i dag gäller i fråga

om exempelvis uttalanden med anspelning på

trosbekännelser - vara möjligt att diskutera olika

livsstilar och livsåskådningar, hävdade regeringen i

propositionen.

Det kan möjligen förefalla något oklart vad

regeringen avser med begreppet diskutera ställt i

relation till t.ex. predikosituationer.

Predikosituationer eller med andra ord en

förkunnelse är i sig normerande till sin karaktär

och kan alltså innehålla uppmaningar till ett visst

beteende eller en viss livsstil. Det är diskutabelt

om den typen av företeelser faller in under

begreppet diskutera, enligt regeringens definition.

Enligt mitt förmenande måste opinionsbildning

avseende ett visst beteende eller en företeelse

kunna ha ett normerande inslag utan att därmed falla

inom det straffbara området. Självfallet måste en

företeelse kunna ifrågasättas som sådan utan att för

den skull kränkande uttalanden om gruppen som utövar

en sådan företeelse görs.

Enligt regeringen är det tillåtet att citera

religiösa urkunder avseende sexuell läggning.

Utskottet har emellertid försvagat citaträtten och

begränsat predikosituationer genom sin

motivskrivning med uttrycken torde, normalt och

endast. Utskottets skrivning lyder: "När det gäller

predikosituationer torde det, enligt utskottets

mening, normalt komma att ligga utanför det

straffbara området att citera religiösa urkunder och

endast uppmana åhörarna till att följa urkundernas

inriktning." Utskottet har alltså inte på ett

tillfredsställande sätt klarlagt rätten till en

förkunnelse i anslutning till sådana citat. Jag

anser därför att den oinskränkbara religionsfriheten

har trätts för när genom denna oklarhet. I det läget

återstår för min del att yrka avslag på den utökade

kriminaliseringen i 7 kap. 4 § 11

tryckfrihetsförordningen.

3. Brottsbalken (punkt 2)

av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och

Hillevi Engström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i

brottsbalken och tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:K29 yrkande 1.

Ställningstagande

Alla människor i ett demokratiskt samhälle skall ha

lika rätt, oavsett hudfärg, kön eller sexuell

läggning. Tyvärr förekommer det att människor

trakasseras och utsätts för brott bl.a. på grund av

sin sexuella läggning. Vi anser att det finns all

anledning att agera kraftfullt mot sådana brottsliga

handlingar. Bestämmelsen i 2 kap. 1 §

regeringsformen (RF) om varje medborgares rätt till

yttrandefrihet är en av de mest fundamentala

principerna för ett fritt och demokratiskt samhälle.

Värnandet om det fria meningsutbytet som en

grundpelare i det fria samhället innebär att även

moraliskt förkastliga åsikter skall ges utrymme.

Priset för den egna yttrandefriheten är att också

acceptera andra människors rätt att uttrycka sin

uppfattning. Trots vårt starka avståndstagande

gentemot alla former av trakasserier riktade mot

homosexuella ifrågasätter vi om hets med anspelning

på sexuell läggning skall kriminaliseras på det sätt

som regeringen föreslagit.

I stället för att rikta in sig på skydd av olika

grupper anser vi att en lämpligare lösning skulle

vara att ta sikte på brott som begås mot enskilda

individer. Vi ifrågasätter om förslagen innebär en

förbättring av skyddet för t.ex. homosexuella. Genom

brottsbalkens bestämmelser om förtal, olaga hot,

misshandel och uppvigling m.m. skyddas alla

människor mot dylika angrepp på sin person - oavsett

sexuell läggning. Det finns också en risk med att i

lag ange grupper som anses särskilt skyddsvärda. Att

ange att hets mot vissa grupper är brottsligt kan

t.o.m. sända signaler om att hets mot andra, icke

angivna grupper är lagligt. Vi menar att en översyn

av hela lagstiftningen om hets mot folkgrupp är

påkallad.

Förslagen är att bestämmelserna i TF om

tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp och i

brottsbalken om brottet hets mot folkgrupp skall

utvidgas till att omfatta även hets med anspelning

på sexuell läggning. Inskränkningar i tryck- och

yttrandefriheten måste alltid utgöra de

exceptionella undantagen från huvudregeln om

öppenhet. Möjligheterna till inskränkning skall

alltså tillämpas restriktivt eftersom det är fråga

om att inskränka grundlagsstadgade rättigheter.

Vi instämmer i att hets med anspelning på en

persons sexuella läggning är oacceptabel och måste

förhindras. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF

är ett ingrepp i tryck- och yttrandefriheten och

införandet av en ny straffsanktion måste medföra att

det oönskade beteendet kan motverkas mer effektivt.

Av material som bl.a. Kommittén om straffansvar för

organiserad brottslighet m.m. presenterade

framkommer inte något som tyder på att så är fallet.

Vi ifrågasätter därför effektiviteten i den

grundlagsändring som antagits som vilande och

förslaget till ändring i brottsbalken.

4. Brottsbalken (punkt 2)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i

brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:K29 yrkande 1.

Ställningstagande

I artikel 9 i Europakonventionen sägs om tanke-,

samvets- och religionsfriheten att var och en har

rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och

religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att

byta religion eller tro och frihet att ensam eller i

gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva

sin religion eller tro genom gudstjänst,

undervisning, sedvänjor och ritualer. Friheten att

utöva sin religion eller tro får endast underkastas

sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och

som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med

hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd

för allmän ordning, hälsa eller moral eller till

skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Religionsfriheten är också garanterad i 2 kap. 1 §

6 regeringsformen. Noterbart är att

religionsfriheten inte är inskränkbar enligt 12 § i

kapitlet. Där hänvisas för de friheter som är

inskränkbara till 13-16 §§. I 13 §, som medger

inskränkningar i yttrandefriheten och

informationsfriheten, omtalas vikten av vidast

möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i

politiska, religiösa och andra uppräknade

angelägenheter.

Möjligen föreligger här en tolkningskonflikt

mellan den oinskränkta religionsfriheten enligt 2

kap. 1 § 6 RF och meningen om yttrandefrihet och

informationsfrihet i religiösa angelägenheter enligt

13 §.

Religionsfriheten har alltså ett starkt, till

synes oinskränkbart, skydd i den svenska fri- och

rättighetslagstiftningen.

Regeringen diskuterade detta i proposition

2001/02:59 på följande sätt. Regeringen framhåller

att förslaget till en kriminalisering av hets med

anspelning på sexuell läggning lika lite som den

motsvarande i dag gällande kriminaliseringen av hets

mot folkgrupp är avsett att hindra en fri och saklig

debatt. Meningen är alltså inte att hindra

resonemang och diskussioner om homosexualitet,

bisexualitet eller heterosexualitet vare sig inom

kyrkor eller på andra håll i samhället.

Det som föreslås kriminaliseras är hets mot

kollektivt bestämda grupper med anspelning på

sexuell läggning. Det rör sig alltså om sådana

kränkande omdömen och hotfulla uttalanden om främst

homosexuella som grupp som tar sin utgångspunkt i

att gruppen har den läggning den har. Att endast

citera och diskutera exempelvis religiösa urkunder

faller inte inom det straffbara området enligt

förslaget. Det bör däremot inte - lika lite som det

i dag är tillåtet att utifrån religiösa texter hota

eller uttrycka missaktning för muslimer eller

kristna - vara tillåtet att använda sådant material

för att hota eller uttrycka missaktning för

homosexuella som grupp. Det är här viktigt att

skilja uttalanden och meddelanden som anspelar på

läggningen som sådan och uttrycker hot eller

missaktning mot kollektivet på grund av denna

läggning från sådana uttalanden eller andra

meddelanden som anspelar på beteenden eller sådana

uttryck som läggningen kan ta sig, men som inte kan

tänkas syfta till att kränka eller hota hela den

grupp av människor som har denna läggning. Det måste

t.ex. - på motsvarande sätt som i dag gäller i fråga

om exempelvis uttalanden med anspelning på

trosbekännelser - vara möjligt att diskutera olika

livsstilar och livsåskådningar, hävdade regeringen i

propositionen.

Det kan möjligen förefalla något oklart vad

regeringen avser med begreppet diskutera ställt i

relation till t.ex. predikosituationer.

Predikosituationer eller med andra ord en

förkunnelse är i sig normerande till sin karaktär

och kan alltså innehålla uppmaningar till ett visst

beteende eller en viss livsstil. Det är diskutabelt

om den typen av företeelser faller in under

begreppet diskutera, enligt regeringens definition.

Enligt mitt förmenande måste opinionsbildning

avseende ett visst beteende eller en företeelse

kunna ha ett normerande inslag utan att därmed falla

inom det straffbara området. Självfallet måste en

företeelse kunna ifrågasättas som sådan utan att för

den skull kränkande uttalanden om gruppen som utövar

en sådan företeelse görs.

Enligt regeringen är det tillåtet att citera

religiösa urkunder avseende sexuell läggning.

Utskottet har emellertid försvagat citaträtten och

begränsat predikosituationer genom sin

motivskrivning med uttrycken torde, normalt och

endast. Utskottets skrivning lyder: "När det gäller

predikosituationer torde det, enligt utskottets

mening, normalt komma att ligga utanför det

straffbara området att citera religiösa urkunder och

endast uppmana åhörarna till att följa urkundernas

inriktning." Utskottet har alltså inte på ett

tillfredsställande sätt klarlagt rätten till en

förkunnelse i anslutning till sådana citat. Jag

anser därför att den oinskränkbara religionsfriheten

har trätts för när genom denna oklarhet. I det läget

återstår för min del att yrka avslag på den utökade

kriminaliseringen i 16 kap. 8 § brottsbalken.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Transpersoner, m.fl. (punkt 1 och 2)

av Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp) och

Liselott Hagberg (fp).

Trots att allt fler inte anser homosexualitet vara

något onormalt har andelen som utsätts för hot och

våld beroende på sin sexuella läggning ökat. Enligt

förslagen kommer bestämmelsen att utökas till att

även omfatta anspelning på sexuell läggning, vilket

vi välkomnar. Vi anser emellertid att också

transvestiter, transsexuella och transpersoner bör

omfattas. Vi anser att regeringen bör ta initiativ

till att lägga fram lagförslag som förbjuder hets

inte enbart mot homo- eller bisexuella utan även mot

transsexuella, transvestiter och transpersoner.

Bilaga 1

Vilande grundlagsförslag

Förslag till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 §

tryckfrihetsförordningen[1] skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap.

4 §

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en

allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott

anses följande gärningar, om de begås genom tryckt

skrift och är straffbara enligt lag:

- - -

-----------------------------------------------------

11. hets mot folkgrupp, 11. hets mot folkgrupp,

varigenom någon hotar varigenom någon hotar

eller uttrycker eller uttrycker

missaktning för folkgrupp missaktning för folkgrupp

eller annan sådan grupp eller annan sådan grupp

av personer med av personer med

anspelning på ras, anspelning på ras,

hudfärg, nationellt eller hudfärg, nationellt eller

etniskt ursprung eller etniskt ursprung, trosbe-

trosbekännelse; kännelse eller sexuell

läggning;

-----------------------------------------------------

- - -

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

**FOOTNOTES**

[1]: Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

brottsbalken

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i

brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 § brottsbalken

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

16 kap.

8 §[2]1

-----------------------------------------------------

Den som i uttalande Den som i uttalande

eller i annat meddelande eller i annat meddelande

som sprids hotar eller som sprids hotar eller

uttrycker missaktning för uttrycker missaktning för

folkgrupp eller annan folkgrupp eller annan

sådan grupp av personer sådan grupp av personer

med anspelning på ras, med anspelning på ras,

hudfärg, nationellt eller hudfärg, nationellt eller

etniskt ursprung eller etniskt ursprung,

trosbekännelse, döms för trosbekännelse eller

hets mot folkgrupp till sexuell läggning, döms

fängelse i högst två år för hets mot folkgrupp

eller om brottet är till fängelse i högst två

ringa, till böter. år eller om brottet är

ringa, till böter.

-----------------------------------------------------

Är brottet grovt döms

till fängelse i lägst sex

månader och högst fyra

år. Vid bedömande av om

brottet är grovt skall

särskilt beaktas om

meddelandet haft ett sär-

skilt hotfullt eller

kränkande innehåll och

spritts till ett stort

antal personer på ett

sätt som varit ägnat att

väcka betydande uppmärk-

samhet.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

**FOOTNOTES**

[2]:1 Senaste lydelse 1988:835.