Bet. 2003/04:FIU1

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande, det s.k. rambetänkandet,

regeringens finansplan och försl

agen i budgetpropositionen vad avser förslag om statens inkomster och utgifter

för 2004, förslag till

utgiftstak för åren 2004-2006 och förslag till hur utgifterna 2004 ska fördelas

på utgiftsområden. I behan

dlingen ingår även förslag till åtgärder på skatteområdet med effekt från 2004.

Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska

regeringen, Vänsterparti

et och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska

politiken, utgiftstaken o

ch de föreslagna och aviserade skatteförändringarna.

När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för de 27

utgiftsområden som budgete

n indelas i är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta behandling

av anslagen.

Den ekonomiska politiken

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen till inriktning

av den ekonomiska poli

tiken. Oppositionspartiernas olika förslag till inriktning av den allmänna

ekonomiska politiken avstyr

ks av utskottet.

Den internationella lågkonjunkturen har varit mer utdragen än vad de flesta

räknade med för ett år sedan.

Den återhämtning som inleddes i början av 2002 kom av sig mot slutet av året

och nedgången fortsatte und

er första halvåret 2003. Under våren och sommaren har det kommit tecken på en

uppgång i världskonjunkturen

. Företagens och hushållens optimism har stigit efter Irakkriget, börskurserna

har gått upp, företagens v

inster har ökat och räntorna har stigit något. De senaste månadernas utveckling

tyder på att återhämtningen

fortsätter eller t.o.m. förstärks i framför allt Förenta staterna.

Förutsättningarna är goda för att den internationella konjunkturen vänder uppåt

under hösten och att uppgång

en tilltar under 2004. Osäkerheten om styrkan och uthålligheten i uppgången är

dock stor.

Osäkerheten betyder att den ekonomiska politiken ska inriktas mot att hålla

ekonomin fortsatt stark för

att Sverige ska vara väl rustat när konjunkturuppgången tar fart. Sverige har

under de senaste åren haf

t en tillväxt som överstigit genomsnittet i EU och euroområdet. Sysselsättningen

är hög och arbetslösheten

låg jämfört med flertalet andra EU-länder. Inflationen är låg och Sverige har, i

motsats till många länder i

Europa, överskott i de offentliga finanserna.

Målen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Ett antal

utgiftsbegränsningar ha

r genomförts/beslutats.

De senaste årens ekonomiska framgångar har lagt en grund för en politik för ökad

välfärd, stigande sysselsät

tning och en hållbar utveckling. Därför genomförs även under 2003 och 2004 en

rad reformer, trots den sva

ga konjunkturen och de besparingsbeslut som fattats för att säkra den

statsfinansiella utvecklingen. V

ården och tandvården tillförs mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks.

Den allmänna förskolan för 4- och

5-åringar infördes vid årsskiftet, det sista steget i maxtaxereformen.

Kommunerna tillförs ytterligare

resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas,

pensionerna förbättras, och st

udiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Vidare fortsätter

högskoleutbyggnaden och satsningarna på

forskningen under perioden. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras.

Ytterligare resurser s

atsas för att stärka rättsväsendet.

Kampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Kraften riktas

mot att sysselsättningsmålet,

dvs. att 80 % av den vuxna befolkningen ska vara reguljärt sysselsatta 2004,

ska nås, även om det sann

olikt tar längre tid än beräknat på grund av bl.a. lågkonjunkturen. Ekonomins

långsiktiga produktionsförmåga

ska höjas genom att lediga arbetskraftsresurser mobiliseras. En central uppgift

är att minska den höga

sjukfrånvaron. Det elvapunktsprogram som regeringen presenterade 2001 utvecklas

vidare. Målet är att a

ntalet sjukdagar ska halveras till 2008. I budgetpropositionen presenteras

ytterligare åtgärder för att

målet ska nås. En annan central uppgift är att öka sysselsättningen bland

invandrare. Insatserna för att

öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Förslag läggs för att

även öka arbetskraftsdeltagan

det bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet

för kommuner och landsting f

örlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. Från och med 2005

permanentas stödet i form av

generellt statsbidrag till kommunerna. Fler insatser för att öka

sysselsättningen ska presenteras i vår

propositionen för 2004.

Ytterligare insatser vidtas för att förbättra villkoren för företagande.

Reformerna för tillväxt och rättvis

a fortsätter. De går före stora skattesänkningar. Levnadsvillkoren ska fortsätta

att förbättras, och ytterl

igare åtgärder vidtas för att målet om en halvering av socialbidragsberoendet

ska nås. Som ett led i rättv

isepolitiken höjs även biståndet.

En god miljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens

viktigaste mål. Stora satsnin

gar har gjorts för att skapa ett hållbart samhälle. Resurser har lagts på

miljöforskning, miljöövervakning,

skydd av biotoper och biologisk mångfald, och ytterligare insatser görs under

de kommande åren. Den gr

öna skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till skatteförändringar redovisas

nedan.

Sverige ska vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjligheter

inom alla områden i livet.

En handlingsplan för ökad jämställdhet har lagts fram. Olika åtgärder ska

vidtas för att minska de struktu

rella löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet de gröna ska genom

föras under mandatperioden. Samarbetspartierna avser att i vårpropositionen för

2004 och budgetproposit

ionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående

delar av överenskommelsen ska

genomföras under 2005 och 2006.

Budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken.

Utskottet delar regeringens bedömning att man som finansiellt delmål för 2004

bör fastställa att överskott

et i de offentliga finanserna detta år bör uppgå till 0,5 % av BNP. Det

övergripande målet om ett överskot

t på i genomsnitt 2 % av BNP under en konjunkturcykel ligger fast.

Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet i

den offentliga sektor

n uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma

period vara 2 %. Regeringe

n bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det

övergripande överskottsmålet.n b

sÀû B

@Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet

i den offentliga se

ktorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma

period vara 2 %. Reger

ingen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det

övergripande överskottsmålet

.ststÀû B

@Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet

i den offentlig

a sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under

samma period vara 2 %. R

egeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med

det övergripande överskotts

målet.fentÀû B

@Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet

i den offe

ntliga sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas

under samma period vara 2

%. Regeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje

med det övergripande övers

kottsmålet.terlÀû °ú °ú örs under de kommande åren. Den gröna

skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till ska

tteförändringar redovisas nedan. ungdom# ¢

@En g¢

@iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska

politikens viktigaste mål. Stora satsningar har gjorts för att skapa ett

hållbart samhälle. Resurser har

lagts på miljöforskning, miljöövervakning, skydd av biotoper och biologisk

mångfald, och ytterligare ins

atser görs under de kommande åren. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Övriga

förslag till skatteförändring

ar redovisas nedan.ingsmålà Ó

°ú

iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens

viktigaste mål. Stora s

Sedan tidigare gäller att utgiftstaken för staten i år och nästa år uppgår till

822 respektive 856 miljard

er kronor. I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för

att säkerställa att dessa u

tgiftstak skulle klaras. Regeringen bedömer nu att åtgärderna varit tillräckliga

och att några ytterligar

e besparingar inte behövs för att klara utgiftstaken och nå överskottsmålet för

2004. Regeringen följer utv

ecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken överskrids kommer den

att vidta de åtgärder den

har befogenhet till eller föreslå riksdagen andra lämpliga insatser.

Utgiftstaken ska klaras, slår reger

ingen fast.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att utgiftstaken för 2005 och 2006

fastställs till 894 respek

tive 931 miljarder kronor.

Skattepolitiken

Finansutskottet behandlar i betänkandet partiernas förslag till inriktning av

skattepolitiken samt ol

ika skatte- och avgiftsförslag i propositionen och i motionerna och tillstyrker

därvid regeringens förs

lag med vissa ändringar.

Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten

med 200 kr för alla med f

örvärvsinkomster samtidigt som den allmänna löneavgiften för företag och

enskilda näringsidkare sänks med 0,

12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder

kronor. Koldioxidskatten h

öjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för

hushåll och servicesektorn

och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket

fr.o.m. den 1 juli 2004.

Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10

kr/kg. Höjningen av elskat

ten för tillverkningsindustrin är det första steget i en reformering av den

svenska energibeskattningen

och motsvarar miniminivån i det nyligen antagna energiskattedirektivet från EU.

Regeringens målsättning

är att ett nytt energiskattesystem ska träda i kraft den 1 januari 2005. Under

återstoden av mandatper

ioden ska en skatteväxling om 9 miljarder kronor genomföras, varav 6 miljarder

ska genomföras under 200

4 och 2005. Det innebär att en skatteväxling om 4 miljarder kronor genomförs

2005.

Vidare föreslås en temporär begränsning av uppräkningen av skiktgränsen i den

statliga skatteskalan för 200

4, vilket ökar statens skatteinkomster med 700 miljoner kronor.

På området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om

slopad arvsskatt mellan makar

, en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på

småhus så att den även omfattar

förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion

vid miljöinvesteringar, e

n justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av

skattereglerna till den nya

tredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten

vid köp av nybildade bo

stadsrätter.

De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med

syfte att på sikt ge företa

gen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Gåvobeskattningen förändras för att

underlätta generationsskifte

n i företag samtidigt som möjligheterna till s.k. såddfinansiering förbättras.

Finansutskottet föreslår vissa ändringar som bl.a. avser den gröna

skatteväxlingen. Finansutskottet delar

skatteutskottets uppfattning att riksdagen bör avvakta kommissionens

godkännande innan ett beslut fat

tas om den föreslagna ökningen av den procentuella lättnaden i

koldioxidbeskattningen från 75 till 79 %

för tillverkningsindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksnäringarna. Finansutskottet

bedömer emellertid att beräkningen av statsbudgetens inkomster kan göras utifrån

förutsättningen att indus

trins skatterabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och att beslut om

detta ska fattas så sna

rt kommissionen givit sitt tillstånd. Om kommissionens beslut dröjer kan ett

sådant beslut behöva utform

as som en retroaktiv skattelättnad. Detta innebär enligt finansutskottets mening

att den beräknade effe

kten av den i propositionen föreslagna gröna skatteväxlingen under 2004 inte

kommer att påverkas av tidp

unkten för den utökade skatterabattens ikraftträdande. Utskottets förslag

avseende den gröna skatteväxling

en bör därför inte föranleda någon justering av regeringens beräkning av

statsbudgetens inkomster för 2004.

Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får

möjlighet att göra avdrag efter

samma regler som industrin. Finansutskottet instämmer i skatteutskottets

bedömning att övergången till

proportionering av insatta bränslen vid fördelning mellan värmeleveranser till

industrin och övrig produ

ktion bör skjutas upp i avvaktan på att ett genomförande utan negativa effekter

för fjärrvärmeverken kan s

äkras. Denna justering av regeringens förslag avseende kraftvärmebeskattningen

bör enligt finansutskotte

ts mening föranleda en revidering av regeringens inkomstberäkning för 2004. De

av regeringen beräknade i

nkomsterna från inkomsttiteln 1428 Energiskatt bör därför sänkas med 90 miljoner

kronor jämfört med förslage

t i propositionen.

I betänkandet finns 17 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Den ekonomiska politiken

1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3)

Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som r

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14,

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del,

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Den ekonomiska och monetära unionen (avsnitt 1.4)

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 samt

2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m).

Budgetpolitikens inriktning

3. Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt

2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5.

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

4. Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)

Riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den offe

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 samt

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (fp)

5. Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)

a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet

b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)

Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och

c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i

enlig

d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)

Riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar för 2004.

e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)

Riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i

Riksgä

f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)

Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004.

Där

g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt inkomstskatt. Därmed

bifaller

h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om reducerat förmånsvärde för

miljövän

i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om beskattning av sjömän enligt det

no

j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt allmän löneavgift. Därmed

bif

k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om höjd koldioxidskatt och elskatt.

Dä

l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om energiskatt på el i

tillverkningsin

m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om kraftvärmebeskattning. Därmed

bifal

n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen

(av

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om begränsning av

koldioxidskatteuttag

o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om avtrappning av

energiskatteavdraget

p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om skatter på handelsgödsel och

bekämp

q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om privatinförsel av alkoholdrycker

oc

r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och

datakommun

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om skattereduktion för utgifter för

v

s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004. Därmed

bi

t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)

Riksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbud

u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna i efterföljande

förteckn

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (fp)

Reservation 9 (kd)

Reservation 10 (c)

6. Lagförslagen

I enlighet med ovan redovisade ställningstaganden (punkt 5) antar riksdagen

dels regeringens förslag (bilaga 2) till

1. lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering, med den

ändringe

2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

.

3. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

.

4. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

.

5. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

6. lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss

privatinf

7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med dels den

änd

8. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

10. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid

Sveri

12. lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan

de

13. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av

transporter

14. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

15. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

16. lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för

dels utskottets förslag (bilaga 3) till lag om ändring i lagen (2003:000) om

än

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget för

20

7. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt

4.2)

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av utgifterna på utgi

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11,

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.

Reservation 11 (m)

Reservation 12 (fp)

Reservation 13 (kd)

Reservation 14 (c)

8. Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.3)

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:

9. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för

förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)ge

1)

2003/04

FiU1

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

I detta betänkande behandlas regeringens och partiernas förslag till fördelning

av statsutgifterna på ut

giftsområden. Betänkandet, ibland kallat rambetänkandet, utgör underlaget för

riksdagens beslut om statsb

udgeten och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena. I riksdagens

rambeslutsmodell innebär beslutet o

m ramarna att en utgiftsram fastställs för varje utgiftsområde som i den

fortsatta beredningen av ansla

gen inte får överskridas. Ett förslag från ett utskott till fördelning av

anslagen inom ett utgiftsområde

kan inte behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslutet om ramarna (RO

5:12). De olika fackut

skotten som bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom

respektive utgiftsområde kan g

öra omprioriteringar mellan anslagen men får inte lägga fram ett förslag som går

utöver den fastställda ram

en. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram reservationsvis.

Riksdagen fastställer statsbudgetens sammansättning i stort genom ett särskilt

beslut som innefattar

dels utgiftsramar för utgiftsområden,

dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (inklusive skatteförslagen).

Detta beslut ingår som punkt 5 i Utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets motivering för försl

aget behandlas i betänkandet i avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1.

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 om förslag till

statsbudget, finansplan m.m. p

unkterna 1-17 och 27-32, 33 i denna del samt 34-40,

dels de motioner som väckts med anledning av ärendet under allmänna motionstiden

2003 enligt förteckning

en bilaga 1.

I regeringens förslag till lag om ändring i lagen om skatt på energi (avsnitt

3.7 punkt 33) har förslage

t om en höjning av industrins procentuella skatterabatt från 75 till 79 procent

överlämnats till skatteu

tskottet för fortsatt beredning.

Finansplanens avsnitt 9 Tilläggsbudget 2003 (punkterna 18-26) behandlas i

finansutskottets betänkande

2003/04:FiU11.

Regeringens lagförslag

De lagförslag som regeringen lägger fram i budgetpropositionen återges i bilaga

2 i betänkandet.

Utskottets förslag till ändringar i regeringens förslag återges i bilaga 3 i

betänkandet.

Yttranden från andra utskott

Yttranden över budgetpropositionens förslag jämte motioner i de delar som berör

respektive utskotts bere

dningsområde har inkommit från

- konstitutionsutskottet (2003/04:KU1y),

- skatteutskottet (2003/04:SkU1y),

- justitieutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.5),

- utrikesutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.5),

- försvarsutskottet (2003/04:FöU1y),

- socialförsäkringsutskottet (2003/04:SfU1y),

- socialutskottet (2003/04:SoU1y),

- kulturutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.4),

- trafikutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.3),

- miljö- och jordbruksutskottet (2003/04:MJU1y),

- näringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.4),

- arbetsmarknadsutskottet (2003/04:AU1y),

- bostadsutskottet (2003/04:BoU1y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 4-16 i del 2 av betänkandet.

Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.

Offentliga utfrågningar

Utskottet anordnade den 14 oktober 2003 en offentlig utfrågning om budgetlagen

och dess tillämpning me

d Curt Malmborg, statssekreterare, Finansdepartementet, Per Molander, rådgivare,

Mapsec, och Svante Öb

erg, utredare av budgetprocessen.

Den 16 oktober 2003 anordnade utskottet en offentlig utfrågning om den aktuella

penningpolitiken med

riksbankschefen Lars Heikensten.

Protokoll från utfrågningarna finns i bilagorna 17 och 18 i del 2 av

betänkandet.

Skrivelser

Skrivelse i ärendet har inkommit från Svenska Bioenergiföreningen.

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska politiken

1.1 Den internationella utvecklingen

1.1.1 Försiktig återhämtning under hösten och under 2004

Aktiviteten i världsekonomin har under det senaste året varit lägre än vad fler

Under våren och sommaren har det dock kommit tydliga tecken på en konjunkturför

Diagram 1. Tillväxten i olika delar av världen

Källa: Finansdepartementet

Regeringen räknar i budgetpropositionen med att världskonjunkturen sakta vänder

Som framgår av tabell 1 räknar regeringen med att tillväxttakten i världsekonom

Trots att tillväxttakten stiger väntas arbetslösheten ligga kvar på en hög nivå

Tabell 1. Tillväxt, inflation och arbetslöshet i världsekonomin

1.1.2 Stigande investeringar i Förenta staterna

Den kraftiga stimulansen från låga räntor och omfattande skattesänkningar bidro

En annan tydlig indikator på stigande konjunktur i Förenta staterna är att inve

Diagram 2. Näringslivets investeringar i Förenta staterna (miljoner dollar)

Källa: Finansdepartementet

Trots konjunkturuppgången har arbetsmarknaden hittills utvecklats svagt. Arbets

Sammantaget räknar regeringen i budgetpropositionen med att tillväxttakten i de

1.1.3 Svag återhämtning i EU

Efter en kort uppgång i början av 2002 vände konjunkturen i euroområdet ned på

Precis som i Förenta staterna har det emellertid under senvåren och sommaren ko

Regeringen räknar i budgetpropositionen med att konjunkturen i euroområdet förb

Sammantaget räknar regeringen med att BNP stiger med enbart 0,5 % i år. I takt

Enligt regeringen finns det en betydande osäkerhet om både styrkan och uthållig

Trots den låga internationella efterfrågan var aktiviteten i den brittiska ekon

Regeringen räknar ändå med att Storbritanniens BNP stiger med 1,7 % 2003 och 2,

Vid sidan av Tyskland är de övriga nordiska länderna - Danmark, Finland och Nor

1.1.4 Hög tillväxt i Asien

Tillväxten i de asiatiska länderna, exklusive Japan, har varit mycket hög under

En viss ljusning har under våren skymtats i den problemtyngda japanska ekonomin

Men även om optimismen stigit inom industrin är den inhemska efterfrågan alltjä

Regeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i Japan förblir låg

1.1.5 Hög tillväxt i Ryssland

Även tillväxten i den ryska ekonomin var hög under senare delen av 2002 och und

Länderna i Baltikum har, precis som Ryssland, till viss del stått emot den inte

I Polen har däremot tillväxten varit svag under de senaste åren. Regeringen bed

1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige

1.2.1 Jämförelsevis hygglig tillväxt under första halvåret

Trots den internationella lågkonjunkturen, med bl.a. en mycket svag efterfrågan

Tillväxten under första halvåret förklaras bl.a. av en stigande hushållskonsumt

1.2.2 Svag avslutning på 2003 men stigande konjunktur under 2004

Regeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i den svenska ekonom

I takt med att den internationella konjunkturen förbättras under framför allt 2

Tillväxten i den svenska ekonomin väntas således öka med i genomsnitt 1,7 % per

Tabell 2. Försörjningsbalans 2002-2006

Regeringens prognos bygger på den ekonomiska och statistiska information som fa

I tabellerna 2, 3 och 4 redovisas förutsättningarna, nyckeltalen och försörjnin

I prognosen ingår ett antal antaganden som påverkar prognosens utfall. Ett vikt

Till följd av bl.a. en stramare finanspolitik väntas hushållens inkomster under

En faktor som verkar dämpande på konsumtionen och den inhemska efterfrågan är a

Värdet på den svenska kronan stiger. Mätt enligt det s.k. TCW-index väntas kron

Den svaga konjunkturen och det låga inflationstrycket gör att regeringen räknar

Tabell 3. Prognosförutsättningarna 2002-2006

Trots den högre kronkursen väntas exporten stiga med 3,7 % i år och 5,4 % nästa

I takt med att exportproduktionen och konsumtionen ökar stiger importen av varo

Under 2002 sjönk investeringarna i den svenska ekonomin, för första gången seda

Både den statliga och kommunala konsumtionen ökade kraftigt under 2002. Under 2

Tabell 4. Nyckeltal 2002-2006

1.2.3 Kalkylerna för utvecklingen 2005 och 2006

Förutom prognoserna för 2003 och 2004 presenterar regeringen i budgetpropositio

Sysselsättningen förväntas stiga under perioden, och den öppna arbetslösheten s

1.2.4 Tilltagande export under 2004

Hög produktivitet och en lågt värderad krona är några av de faktorer som gjort

Efter avmattning under senare delen av 2002 ökade exporten förhållandevis stark

Men trots vårens utveckling och olika signaler om en något förbättrad internati

Regeringen gör därför bedömningen att exporten kommer att utvecklas relativt sv

I takt med att den internationella efterfrågan förstärks och tilltar under 2004

Sammantaget gör regeringen bedömningen att importefterfrågan av bearbetade varo

1.2.5 Sysselsättningsmålet nås inte 2004

Efter den kraftiga förbättringen 1997 t.o.m. första halvåret 2001, då antalet s

Diagram 3. Sysselsättningen januari 1995 till augusti 2003

Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet

Som framgår av diagram 3 har arbetsmarknaden fortsatt att försvagas under 2003.

Diagram 4. Nyanmälda lediga platser

Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Finansdepartementet

Sysselsättningen har också ökat inom vissa delar av den privata tjänstesektorn,

De senaste indikatorerna visar på en fortsatt svag arbetskraftsefterfrågan. Som

Diagram 5. Den öppna arbetslösheten januari 1995 till augusti 2003

Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet

Den öppna arbetslösheten i den svenska ekonomin låg på i genomsnitt 4 % under f

Regeringen räknar med att utbudet av arbetskraft stiger med 0,6 % 2003 och 0,1

Diagram 6. Sysselsättningsgraden enligt sysselsättningsmålet januari 1995 till

Riksdagens och regeringens mål för sysselsättningen är att sysselsättningsgrade

Tabell 5. Nyckeltal för arbetsmarknaden 2002-2006

1.2.6 Ny information sedan regeringen färdigställt sin prognos

Regeringen anger att prognoserna i budpropositionen bygger på uppgifter som fan

Turbulens på valutamarknaderna efter G 7-uttalande

Utvecklingen på finansmarknaderna har varit blandad under de senaste två månade

Valutamarknaderna har präglats av mötet mellan G 7-länderna i Dubai vid mitten

Sedan regeringen avslutade sin prognos har dollarn försvagats med drygt 5 % mot

Kraftigt stigande tillväxt i Förenta staterna

Förenta staternas BNP steg under tredje kvartalet med hela 7,2 % i uppräknad år

De senaste månadernas statistik och indikatorer tyder på en fortsatt relativt s

Även industrikonjunkturen förbättras. Produktionen fortsatte att stiga under au

Viss ljusning har under den senaste månaden även noterats på den amerikanska ar

Vissa tecken på återhämtning även i EU

De senaste indikatorerna för EU och euroområdet tyder på en viss förbättring av

Den stigande optimismen i företagssektorn bekräftas också av att det s.k. IFO-i

Konsumtionen i Tyskland visar dock inga nämnbara tecken på att ta fart. Hushåll

Hushållens förtroende i euroområdet steg under sommarmånaderna, dock från en lå

I sin höstprognos, som presenterades i slutet av oktober, gör EU-kommissionen b

Fortsatt starkt i Asien

De senaste siffrorna tyder på att den kraftiga tillväxten i Kina fortsätter. BN

Även den spirande uppgången i Japan fortsätter. BNP ökade ovanligt kraftigt und

Ökad optimism i den svenska industrin

När det gäller den svenska utvecklingen pekar den senaste tidens statistik och

Företagen inom investeringsvaruindustrin räknar t.ex. med att såväl produktion

Utvecklingen i tjänstesektorn är blandad. Företagen inom data- och uppdragsverk

Resultaten i KI:s barometer verifieras delvis av att industriproduktionen och o

Sysselsättningen fortsatte att minska i september med 6 000 personer samtidigt

Hög omsättning i detaljhandeln

Omsättningen i detaljhandeln steg med 6 % i augusti och 3,8 % i september. Inre

Inflationstakten i den svenska ekonomin sjönk till 1,7 % i augusti mätt enligt

I slutet av september reviderade SCB nationalräkenskaperna för första och andra

Sedan regeringen offentliggjorde sin prognos har EU-kommissionen, Konjunkturins

1.2.7 Finansutskottets syn på budgetpropositionens och partimotionernas konjunk

Partierna har i partimotionerna inga allvarliga invändningar mot den bedömning

I motion Fi239 (m) framhålls att regeringens riktlinjer för den ekonomiska poli

"Moderaterna har inga avgörande invändningar mot huvuddragen i prognosen, som o

Enligt motionärerna kan emellertid vissa frågetecken resas.

"Den internationella utvecklingen är dock inte utan risker. De statsfinansiella

"På sikt förefaller utvecklingen också i USA vara osäker. Även om balansräkning

Enligt motionen är detta ohållbart i längden och en anpassning kan komma att sk

"En sådan utveckling skulle påverka Europa negativt."

Även motionärerna i Fi240 (fp) pekar på riskerna i anslutning till budget- och

"Om inte arbetsmarknaden förbättras stadigvarande kan det komma att hålla tillb

I Kristdemokraternas motion Fi241 konstaterar motionärerna att olika finansinst

"Likaså har regeringen en något mer pessimistisk bedömning av utvecklingen av d

Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att konjunkturen i

Särskilt stark har återhämtningen under våren och sommaren varit i Förenta stat

Som framgår av redovisningen under punkt 1.2.6 Ny information sedan regeringen

Sammantaget gör utskottet bedömningen att utsikterna är relativt gynnsamma för

Utskottet vill här passa på att kort kommentera påståendet i motion Fi239 om at

"Trots att denna bedömning är central för inriktning av finanspolitiken redovis

För det första är det utskottets uppfattning att regeringen så långt det är möj

För det andra delar inte utskottet motionärernas uppfattning att just regeringe

En genomgång av olika beräkningar visar att i stort sett alla prognosmakare gör

En jämförelse mellan regeringens beräkningar i budgetpropositionen, KI:s bedömn

Utskottet vill till sist också kommentera ett påstående i motion Fi241 (kd) om

I budgetpropositionen för 2001 räknade regeringen med att BNP skulle stiga med

Uppräkningen ovan visar, enligt utskottets mening, hur svårt det är att göra pr

Utskottet kan dock konstatera att regeringen varit varken sämre eller bättre än

Under de tre aktuella åren har regeringen (i budgetpropositionerna) räknat med

1.3 Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner det förslag till allmänna riktlinjer för den allmänna ekono

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

1.3.1 Partimotionernas förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit

I Moderata samlingspartiets motion Fi239 riktas skarp kritik mot regeringens ri

Regeringen håller också på att tappa greppet om de offentliga finanserna. Hela

Trots de reformer som genomfördes under 1990-talet kvarstår, enligt motionärern

För att bryta Sveriges eftersläpning och öka den långsiktiga tillväxten och lev

För att göra det mer lönsamt att arbeta, öka arbetskraftsutbudet och öka medbor

Inkomstskatterna bör reformeras och sänkas, bl.a. genom att man vid den kommun

Dubbelbeskattningen på aktier avskaffas fr.o.m. 2005 års verksamhetsresultat oc

För att finansiera skattesänkningarna och stärka statsfinanserna föreslås i mot

För att pressa ned sjukfrånvaron, minska utgifterna för ohälsan och öka arbetsk

En rad åtgärder föreslås för att reformera arbetsmarknadspolitiken och öka flex

Konkurrenstrycket i ekonomin måste öka genom reformeringar och avregleringar av

Grunden för framtidens välstånd ligger i en välutbildad befolkning. Därför måst

För att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation och öka deras valfrihet

De kommunala verksamheterna måste fokuseras på kärnverksamheterna så att medbor

För att hejda "budgetförfallet" och minska statsfinansernas konjunkturkänslighe

För att öka trovärdigheten för finans- och budgetpolitiken föreslår motionärern

I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 anförs att regeringen satt upp ambitiös

Regeringen hänvisar till att de ekonomiska problemen till stor del beror på den

Arbetsmarknads- och integrationsreform. Arbetsmarknadens sätt att fungera måste

Fler ska vara på jobbet. För att minska sjukfrånvaron och ohälsan krävs bl.a. a

Fler företag ska växa fram. För att ändra attityden till företagande, skapa fle

Skattereform för en ny tid. För att det ska löna sig att arbeta föreslår motion

Utbildning för tillväxt. En rad åtgärder föreslås för att öka kvaliteten och fl

Jämställdhet är lönsamt. Några av de mest prioriterade uppgifterna är att skapa

Frihandel ger tillväxt. Frihandel är avgörande för välfärdsutvecklingen. Sverig

Vidare anser motionärerna att resurserna för att stärka rättssäkerheten måste ö

Under det andra vallöftet -statsskulden ska minska - menar motionärerna att dag

I Kristdemokraternas motion Fi241 anförs att de senaste två mandatperioderna me

Den svaga konjunkturen visar, enligt motionärerna, att det nu är hög tid att rä

För att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och öka möjligheterna för m

Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbättras för att minska riskerna för arb

En viktig orsak till Sveriges låga placering i tillväxtligan är den svaga konku

Dagens familjepolitik har, enligt motionärerna, stora brister ur både valfrihet

Motionärerna anför vidare att regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat

En strategi om 13 punkter för att öka hälsan och minska sjukskrivningstalen för

För att förbättra den snabbt förfallande väg- och järnvägsstrukturen måste extr

Kristdemokraterna kritiserar regeringen för valet av samarbetspartier. Vänsterp

Som ett led i att minska de totala marginaleffekterna i ekonomin föreslår motio

För att minska statsfinansernas konjunkturkänslighet bör statsskulden avbetalas

För att bl.a. finansiera satsningar och skatteförändringar föreslås budgetförst

I Centerpartiets motion Fi242 anförs att prognoserna för den svenska ekonomin v

Sverige behöver enligt motionärerna en ny ekonomisk politik som inriktas mot at

Omvandlingen måste ske genom att skattetrycket och utgifternas andel av BNP lån

Utgångspunkten för förändringen bör vara att öka inflytandet och ansvaret för d

Demokrati och självbestämmande. För att öka självbestämmandet och rättvisan, st

Tillväxt genom företagande. För att stimulera företagande, sparande och premier

Tillväxt genom hälsa. För att minska ohälsan och bekämpa de rekordhöga sjukskr

Tillväxt och miljö. En hållbar utveckling är grunden för all utveckling, och en

De skattesänkningar som föreslås i motionen uppgår till netto 30 miljarder kron

1.3.2 Finansutskottets ställningstagande till partimotionernas förslag till inr

Utskottet börjar med att diskutera en av de viktigaste frågorna för Sveriges fr

Sjukskrivningarna och utgifterna för sjukfrånvaron har ökat dramatiskt under de

Riksförsäkringsverkets (RFV) senaste statistik visar emellertid att det totala

Även om det totala antalet sjukdagar börjat minska fortsätter antalet långtidss

Som utskottet framhållit vid flera tillfällen är den ökade ohälsan och den höga

I partimotionerna Fi239 (m), Fi(240 (fp), Fi241 (kd) och Fi242 (c) presenteras

Halvering av sjukdagarna till 2008

Hösten 2002 ställde sig riksdagen bakom det av regeringen föreslagna målet om a

Hösten 2001 presenterade regeringen det s.k. 11-punktsprogrammet för att förbät

Från och med den 1 juli i år är det obligatoriskt att redovisa uppgifter om sju

En rad olika utvecklingsprojekt har startats inom den offentliga sektorn för at

Med anledning av regeringens proposition (prop. 2002/03:89) har riksdagen under

Den 1 juli 2003 förlängdes den s.k. sjuklöneperioden med 7 dagar till 21 dagar.

Den 1 juli i år sänktes ersättningen vid sjukskrivning genom att den bas för vi

Samtidigt justerades sjukpenningen till arbetslösa så att den inte ska överstig

Ett anställningsstöd inrättas under 2003 för att underlätta för långtidssjukskr

Försäkringskassorna ska senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett möjli

Hälso- och sjukvården har tillförts ytterligare 3,6 miljarder kronor under peri

Till detta kan läggas att det inom Regeringskansliet pågår en teknisk översyn a

Ytterligare insatser krävs

Om målet om en halvering av antalet sjukdagar till 2008 ska nås krävs dock, enl

Ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsan

Vidare anger regeringen att den snarast möjligt avser att lägga förslag om en b

I motion Fi240 (fp) är motionärerna kritiska mot en del av förslagen om ekonomi

Enligt utskottets mening är det viktigt att olika former av drivkrafter och inc

Systemet ska omfatta hela arbetsmarknaden och utformas på ett sätt som långsikt

Arbetsgivarna ska betala en del av ersättningen vid sjukdom utöver sjuklöneperi

Drivkrafterna utformas så att insatser som leder till minskad ohälsa och lägre

Anpassning måste ske mot gällande kollektivavtalslösningar.

Högkostnadsskydd för småföretagare måste ges så att ett ökat kostnadsansvar äve

Sanktioner mot arbetsgivare som inte utarbetar fullständiga rehabiliteringsunde

Särskild uppmärksamhet måste riktas mot de grupper som redan i dag har svårt at

I Centerpartiets motion Fi242 föreslår motionärerna att finansieringen av t.ex.

Utskottet vill med anledning av detta erinra om att regeringen i mitten av juni

Den starka sysselsättningstillväxten avtog 2002

Utskottet övergår nu till att diskutera arbetsmarknaden.

I motion Fi241 (kd) hävdar motionärerna att regeringen inte når sina viktigaste

Även motionärerna i motion Fi239 (m) menar att regeringen inte kommer att uppfy

Utskottet konstaterar att den svenska arbetsmarknaden förbättrades markant i sl

Till följd av bl.a. den svaga internationella konjunkturen och de omfattande st

Enligt Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsundersökning (AKU) var 4 2

Målet för den öppna arbetslösheten nåddes hösten 2000

Målet om en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 % 2000 som regering oc

Med tanke på lågkonjunkturen och den kraftiga nedgången i IT-sektorn måste det

Stora skillnader i arbetslöshet mellan olika regioner

Utskottet vill också framhålla att arbetsmarknadsstatistiken visar att skillnad

Sysselsättningsmålet utvecklades gynnsamt fram till 2001 men ...

SCB:s undersökningar visar att även riksdagens och regeringens s.k. sysselsättn

Samtidigt kan utskottet konstatera att de flesta indikatorer - vakanstal, antal

. förutsättningarna att nå målet 2004 är små .

Detta visar, enligt utskottets mening, att utsikterna att nå sysselsättningsmål

... och omfattande insatser krävs för att målet ska nås

Utbudet av arbetskraft måste öka och den svenska arbetsmarknadens sätt att fung

Arbetsmarknadspolitiken har lagts om

Till skillnad från vad som hävdas i partimotionerna kan utskottet konstatera at

I t.ex. regleringsbrevet till Arbetsmarknadsverket för 2003 anges att målen för

Åtgärderna inriktas i allt högre grad mot sektorer där brist på arbetskraft bed

Till följd av konjunkturnedgången uppgick antalet deltagare i de konjunkturbero

Under 2000 beslutade riksdagen om en relativt omfattande reformering av arbetsl

Regeringen har under de senaste åren föreslagit ett antal nya åtgärder för att

Sysselsättningen måste öka bland invandrare .

Dessutom genomförs under perioden 2001-2003 ett program för att öka invandrarna

. och bland ungdomar

För att öka ungdomars (åldern 20-24 år) sysselsättning har Högskoleverket fått

I vårpropositionen för 2003 angav regeringen vidare att de olika formerna av an

Satsningarna på utbildning och kompetens höjer arbetskraftsutbudet

Till insatserna för att öka arbetskraftsutbudet ska enligt utskottets mening oc

Nya åtgärder presenteras i budgetpropositionen .

I budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare insatser för att öka syss

För att minska arbetslöshetstiderna anger regeringen att den avser att återkomm

För att öka de äldres möjligheter att fortsätta att arbeta ska olika regelverk

I syfte att minska personalbristen i vården och omsorgen samt stimulera till re

Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen att det tillfälliga sysselsätt

... och fler kommer i vårpropositionen för 2004

Utskottet vill till sist också erinra om att regeringen i budgetpropositionen a

I anslutning till diskussionen om arbetsmarknaden vill utskottet kommentera det

Som utskottet tidigare konstaterat är de senaste årens dramatiska ökning av ant

Innan utskottet övergår till att diskutera lönebildningen vill utskottet bestäm

Lönebildningen spelar stor roll för tillväxten och sysselsättningen

Om sysselsättningsmålet ska kunna nås och tillväxten fortsätta att stiga i nivå

Enligt utskottets mening är de grundläggande förutsättningarna för en bra funge

Utskottet kan i det här sammanhanget även konstatera att lönebildningens instit

Utskottet kan dock konstatera att de nominella lönerna under 2001 och 2002 stig

euroområdet och i Förenta staterna under samma tid. Enligt preliminär statistik

I den årliga rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildnin

Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar

Enligt utskottets mening har arbetsmarknadens olika parter ett särskilt ansvar

Arbetsrätten

När det gäller arbetsrätten är det utskottets principiella uppfattning att det

Diskussionen kring välfärdsligorna

Utskottet övergår nu till att diskutera de övergripande tillväxtfrågorna. I sin

Som utskottet påpekat vid tidigare behandlingar (senast i bet. 2002/03: FiU20)

Utskottet har också tidigare påpekat att valet av tidsperiod har en avgörande b

Utskottet kan emellertid utifrån t.ex. OECD:s statistik konstatera att svensk e

Sveriges relativa position förbättras

I Kristdemokraternas partimotion Fi241 redovisas en del beräkningar som anses b

Enligt utskottets mening är det mycket tillfredsställande att Finland under de

Enligt OECD:s statistik steg Sveriges BNP med i genomsnitt 3,1 % per år mellan

Svenska tillväxten dubbelt så hög som i EU och euroområdet

Utskottet vill i detta sammanhang påminna om att tillväxten i den svenska ekono

I motion Fi239 (m), men också i motionerna Fi240 (fp) och Fi241 (kd), anges att

Hög tillväxt - ett viktigt mål i den ekonomiska politiken

Som utskottet framhållit vid ett flertal tillfällen tidigare är en hög ekonomis

Utskottet vill här passa på att referera till kommissionens senaste uppföljning

Utskottet vill också nämna en rapport om de offentliga finanserna i EU som EU-k

Det är utskottets fasta övertygelse att möjligheterna att nå den höga tillväxtt

Utskottet vill i anslutning till diskussionen kort även redogöra för en vidareu

Utskottet vill i likhet med vid tidigare behandlingar också erinra om att det f

Företagen och globaliseringen

Innan utskottet går in på frågorna kring konkurrens och företagsklimat vill uts

Enligt utskottets mening är det utomordentligt viktigt att globaliseringens och

Bilden av en ödesmättad utförsäljning av svenska företag och utflyttning av huv

För att ytterligare nyansera debatten vill utskottet även referera en enkätunde

Utlandets kraftigt stigande intresse för Sverige, svenska företag och svenskt n

Företagsklimatet avgörande för tillväxt och sysselsättning

Helt avgörande för Sverige, den svenska tillväxten och sysselsättningen är att

De offentliga finanserna har sanerats, vilket har gett en stabil och hållbar ma

Grundläggande klimatet är gott

En annan mycket viktig del i tillväxts- och företagsklimatet är att inflationen

Konkurrensklimatet ska förbättras ytterligare

Utskottet konstaterar vidare att konkurrensen och tillväxtvillkoren i ekonomin

Under de senaste åren har regeringen presenterat en rad ytterligare åtgärder fö

Sverige - en framstående kunskapsnation

Enligt utskottets mening är den svenska företagsbeskattningen som helhet konkur

Expansionen inom högskolan fortsätter

Expansionen inom högskolan fortsätter och antalet utbildningsplatser stiger med

Det långsiktiga målet är att 50 % av en årskull ska ha börjat på högskolan vid

Utbildningsområdets andel av BNP utgjorde 6,7 % 1999, vilket är högre än tidiga

De senaste tio åren har antalet utexaminerade forskare fördubblats och den tidi

Regelverket för företagen

I bl.a. motion Fi242 (c) anförs att regelbördan för landets företagare är onödi

Utskottet vill med anledning av detta framhålla att företagande och småföretaga

Sedan 2001 är det också tillåtet för företag att under vissa förutsättningar kö

Nya förslag i budgetpropositionen som gynnar företagen

Förutom förslagen kring 3:12-reglerna aviserar regeringen i budgetpropositionen

För att korta tiderna för registrering av företag anger regeringen vidare att d

Förenkling av regelverket

När det gäller Småföretagsdelegationens förslag till åtgärder för att förbättra

Vidare pågår, enligt skrivelsen, ett konkret arbete med att ta fram ett kvantit

Förutom detta redovisas i skrivelsen bl.a. hur myndigheterna tillämpat förordni

Arbetet med regelförenklingar drivs bl.a. inom den s.k. Simplexenheten på Närin

Utskottet vill i sammanhanget även notera arbetet med den s.k. 24-timmarsmyndig

Utskottet vill också passa på att nämna Företagarguiden som regeringen lanserad

Bronsplats i konkurrensklimat

Utskottet avslutar avsnittet om konkurrensklimat med att berätta att olika inte

Nu senast utsåg World Economic Forum i sin konkurrensrapport för 2003 Sverige t

Enligt utskottets mening hade topplaceringarna i de olika konkurrens- och tillv

Tillväxt och full sysselsättning i hela Sverige

I motion Fi242 (c) hävdas att den regionala klyvningen av Sverige ökar. Som uts

Som utskottet tidigare framhållit är ett viktigt mål i den ekonomiska politiken

Utskottet vill i detta sammanhang peka på att regeringen i budgetpropositionen

Inriktningen av regionalpolitiken är att skapa förutsättningar för hållbar ekon

För att stärka småföretagandet i utsatta områden har företagens socialavgifter

Som en följd av regeringens proposition om regionalpolitiken - En politik för t

Vidare har två delegationer inrättats för att stärka utvecklingen i två av de m

Tillväxtavtal blir regionala tillväxtprogram

De s.k. tillväxtavtalen, som introducerades 1998, vidareutvecklas och förlängs

Kraftig satsning på infrastrukturen

Av avgörande betydelse för tillväxten och näringslivets utveckling i olika dela

I anslutning till propositionen beslutades att angelägna infrastrukturprojekt s

Banverket har till regeringen indikerat att det behövs en ökning av anslagen me

En annan viktig satsning för att ge hela Sverige utvecklingsmöjligheter är den

I motion Fi242 (c) anser motionärerna att utbyggnaden av den digitala infrastru

För utvecklingen inom olika regioner är det också viktigt att länen fullt ut ut

Sänkta inkomstskatter

I samtliga partimotioner föreslås omfattande sänkningar av såväl inkomst- som k

När det gäller skatterna vill utskottet framhålla att regeringen under perioden

Skattesänkningarna minskar de marginaleffekter som är särskilt kännbara för låg

Skatteförändringar 2004

Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten m

I propositionen föreslås också att arvsbeskattningen mellan makar avskaffas. Vi

Nivån på de skatter som staten och kommunerna tar ut bestäms bl.a. av vilka väl

De omfattande skattesänkningar som föreslås i flertalet av partimotionerna risk

Regeringen anger i budgetpropositionen att skattepolitiken under de närmaste år

Globaliseringen. Den allt snabbare globaliseringen ställer stora krav på skatte

Småföretagen. Skattereglerna för olika former av småföretag och deras ägare bör

Insatser mot skattefusk. Skattefusk av olika slag snedvrider konkurrensen, skad

Grön skatteväxling. I vårpropositionen 2000 angav regeringen att det samlade ut

Fastighetsskatten

I samtliga partimotioner föreslås att fastighetsskatten tas bort, sänks eller k

År 2001 släpptes den frysta taxeringen, och taxeringsvärdena steg kraftigt i de

Ny dämpningsregel i fastighetsbeskattningen och begränsningsregel i förmögenhet

Vidare ska omräkningsförfarandet vid taxeringen ersättas med en förenklad fasti

Utskottet vill här passa på att erinra om att regeringen i budgetpropositionen

Den gröna skatteväxlingen och ett ekologiskt hållbart Sverige

En god miljö och en ekologiskt hållbar utveckling är enligt utskottets mening e

De 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen ställt upp visar tydligt den e

Vid sidan av den gröna skatteväxlingen genomförs en mängd olika åtgärder för at

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i budgetpropositio

Regeringen anger också att Sverige ska prioritera arbetet med att förändra EU:s

Utskottet vill samtidigt erinra om att regeringen i budgetpropositionen anger a

Utskottet vill i anslutning till detta också hänvisa till de gröna nyckeltal so

Reformering av barn- och familjepolitiken

Under de senaste åren har en omfattande satsning på barnen och barnfamiljerna v

Därför har barnbidraget under perioden höjts med 200 kr till 950 kr i månaden.

Förra året fick barn till arbetssökande rätt till förskoleverksamhet, och maxta

Föräldraförsäkringen har förlängts med en månad till totalt 13 månader, och den

Vid sidan av dessa åtgärder har det också införts ett stöd om 100 miljoner kron

Till följd av den svaga ekonomiska utvecklingen och för att hålla statens s.k.

Utskottet vill också erinra om att regeringen nyligen tillsatt en arbetsgrupp m

Den generella välfärden ska bevaras och utvecklas

I motion Fi240 (fp) anförs att socialförsäkringarna bör utredas. Försäkringarna

Till följd av de kraftiga reallönehöjningarna under de senaste åren har antalet

För att klara statens utgiftstak 2003 och 2004 har de tidigare planerade höjnin

Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om att ersättningen i arbetslöshetska

Privatisering och avreglering

När det gäller frågor om förändringar och privatiseringar av t.ex. vård- och om

I bl.a. motion Fi239 (m) framförs också förslag om omfattande avregleringar och

Som utskottet anfört tidigare skulle skattesänkningar av den typ som föreslås i

Offentliga bidrag bidrar till en jämnare fördelning

Utskottet vill i detta sammanhang också peka på den studie av fördelningen av o

Ökade resurser till vården, skolan och omsorgen .

Den omfattande saneringen av de offentliga finanserna har under de senaste åren

I år är resursöverföringen från staten till kommuner och landsting ca 31 miljar

Den särskilda satsningen på vård och omsorg fortsätter 2004 med ytterligare 1 m

Som utskottet redovisat tidigare förstärks också kommunernas ekonomi genom att

Sammantaget innebär detta att kommun- och landstingssektorn får ytterligare för

. och behovet av offentlig och kommunal verksamhet växer

Behoven av offentlig och kommunal verksamhet kommer att öka starkt framöver, bl

Till följd av bl.a. den höga tillväxten och den stigande sysselsättningen i slu

Vid sidan av detta är det enligt utskottets mening mycket viktigt att de resurs

Mer resurser till rättsväsendet

I samtliga partimotioner föreslås ökade anslag till rättsväsendet. I motion Fi2

Med anledning av detta vill utskottet påpeka att regeringen under de senaste år

Regeringen anger också i budgetpropositionen att satsningen utökas under 2004 g

Pensionärerna och pensionerna

I motion Fi241 (kd) hävdas att regeringens okänsliga budgetsanering drabbat bl.

Redan i budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen därför en förbättring

I år införs ett s.k. äldreförsörjningsstöd samtidigt som pensionerna höjs genom

Utskottet vill i detta sammanhang även peka på att de satsningar som nu görs oc

Som redovisades ovan, under rubriken Offentliga bidrag bidrar till en jämnare f

Saneringen av de offentliga finanserna och demografin

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat budgetkonsolideringens effekter på

Enligt utskottets mening är det också viktigt att inse att de senaste årens kra

Ett Sverige för alla ...

I t.ex. utskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2003 (be

Även om mycket återstår att göra har de senaste årens tillväxt gjort det möjlig

Tidigare fördelningsanalyser visade att barnfamiljer och då särskilt ensamståen

Andra studier visar att det finns strukturella faktorer som gör att vissa samhä

Som framgår av t.ex. regeringens fördelningspolitiska redogörelse i vårproposit

Beslutet om att införa maxtaxa i förskoleverksamheten och barnomsorgen är ett e

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i vårpropositionen f

. och socialbidragsberoendet ska halveras

Som utskottet nämnde ovan ökade socialbidragsberoendet under 1990-talet. Denna

Till följd av bl.a. sysselsättningsuppgången och den sjunkande arbetslösheten m

Detta visar enligt utskottets mening att det är kampen för ökad sysselsättning

Jämställdhet

Centrala mål i den ekonomiska politiken är rättvisa och jämställdhet. Även om v

I den jämställdhetsbilaga som regeringen redovisar i budgetpropositionen (bilag

För att bryta denna utveckling och detta maktmönster måste den övergripande eko

För att öka kvinnornas inkomster krävs bl.a. att kvinnornas inkomster från arbe

Det handlar t.ex. om att bryta yrkes- och befattningssegregeringen. Vidare måst

De reformer som utskottet redovisat ovan, som t.ex. den stegvis reformerade bar

Utskottet vill också erinra om att riksdagen 2000 beslutade om en skärpning av

Enligt lagen har arbetsmarknadens parter tre år på sig att vidta åtgärder för a

s, v och mp i samarbete

Utskottet tillbakavisar Kristdemokraternas angrepp i motion Fi241 på Vänsterpar

Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,

I budgetpropositionen anges att 121-punktsöverenskommelsen ska genomföras under

1.3.3 Finansutskottets förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit

Den internationella lågkonjunkturen blev mer utdragen än vad de flesta räknade

Osäkerheten betyder enligt utskottet att den ekonomiska politiken ska inriktas

Målen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Det är v

De senaste årens ekonomiska framgångar - hög tillväxt, stigande sysselsättning,

Kampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Hög sysselsättni

Ytterligare insatser vidtas inom näringspolitiken för att förbättra villkoren f

Reformerna för tillväxt och rättvisa ska fortsätta. De går före stora skattesän

En god miljö och en hållbar utveckling är enligt utskottets mening ett av den e

Under de senaste åren har en grön skatteväxling om sammanlagt drygt 8 miljarder

Arvsbeskattningen mellan makar avskaffas samtidigt som en ny dämpningsregel i f

Sverige ska också vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjli

Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,

Tillsammans vill samarbetspartierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt,

Med hänvisning till vad som anförts ovan och under avsnittet 1.3.2 Finansutskot

1.4 Den ekonomiska och monetära unionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionerna om svensk anslutning till ERM 2 och redovisning

Motionerna

I motion Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m) föreslås att riksdagen

I motion Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 föresl

Utskottets ställningstagande

Som motionärerna konstaterar svarade svenska folket den 14 september nej till a

Eftersom utfallet i folkomröstningen blev att Sverige inte ska införa euro som

2 Budgetpolitikens inriktning och utgiftstak för staten

2.1 Utformningen av utskottets förslag till rambeslut

Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fas

I beslutet om inkomsterna ingår dels att ta ställning till olika förslag till f

Statsbudgeten ska enligt budgetlagen (1996:1059) förutom inkomster och utgifter

För att få fram upplåningsbehovet görs en bedömning av hur nettot av myndighete

Beslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning till alla dessa pos

Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen

· punkt 2 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid s

· punkt 3 om beräkning av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 200

· punkt 9 om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004,

· punkt 10 om beräkning av förändringar av anslagsbehållningar för 2004,

· punkt 6 om beräkning av förändringarna av myndigheters m.fl. in- och ut

· punkt 7 om beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004,

· punkt 8 om beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 och

· punkterna 27-40 om lagförslag som avser skattefrågor med budgeteffekt 2

Den politiska argumenteringen angående utskottets förslag redovisas på de efter

I avsnitt 2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn behandlar utskot

I avsnitt 2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 redovisas utskotte

I var sitt avsnitt behandlar utskottet de förslag som gäller 2.8 Anslagsbehålln

Därefter redovisar utskottet sitt ställningstagande mer i detalj vad gäller oli

Avsnitt 3 Inkomster är disponerat på följande sätt. Under rubriken 3.2 Skattepo

I avsnitt 4 Utgifter behandlar finansutskottet de förslag i propositionen och m

Finansutskottets förslag till beslut om budgetförslagen för 2004 återfinns i pu

I den första sammanställningen redovisas i tabellform utskottets och reservante

I den andra sammanställningen redovisas samtliga motionsyrkanden, uppräknade äm

I bilaga 2 återges de lagförslag i budgetpropositionen som utskottet behandlar

I bilaga 1 finns, liksom i alla utskottsbetänkanden, en förteckning över alla b

2.2 Budgetutvecklingen

Målen för budgetpolitiken är dels att de takbegränsade utgifterna ska rymmas in

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli lägre än 2 % fram t.o

Det skatteuttag och de offentliga utgifter som ekonomin kan bära är bl.a. beroe

Budgeteringsmarginalen är även nästa år knapp. Regeringen räknar med 0,1 och

Även för 2004 beräknas betydande engångseffekter på statsbudgeten påverka stats

Tabell 6. Statsbudgetens underliggande saldo efter justering för större engångs

Belopp i miljarder

BNP-utvecklingen är svagare än vad regeringen tidigare antagit. Jämfört med 200

Statsskulden ökar på grund av det försämrade budgetsaldot. Statsskulden beräkna

Sammantaget har bilden av budgetutvecklingen förändrats sedan beräkningarna gjo

2.3 Mål för budgetpolitiken

2.3.1 Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte ompröva det tidigare fastlagda målet för sparandet i den off

De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.

Jämför reservationerna 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Riksdagen har lagt fast ett långsiktigt mål för finanspolitiken som innebär att

De som mål angivna överskotten ska användas för att öka den offentliga nettoför

Sedan 1996 beslutar riksdagen varje år om ett utgiftstak för de närmaste tre år

Enligt tidigare riksdagsbeslut uppgår utgiftstaket för staten i år till 822 mil

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 4.1.3) att riksdagen faststä

Det fastlagda överskottsmålet på 2 % av BNP under en konjunkturcykel innebär at

Av budgetpropositionen framgår att redovisningen av det finansiella överskottet

Det föreslagna delmålet om ett överskott på minst 0,5 % av BNP 2004 är av denna

Om man varje år strikt försöker upprätthålla ett överskott på 2 % av BNP utan a

Om det faktiska överskottet ett visst år justeras med hänsyn till konjunkturläg

Utvecklingen i de offentliga finanserna, uttryckt bl.a. som strukturellt sparan

Tabell 7. Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

Målet om ett överskott på 2 % av BNP tillämpades första gången 2000. För period

Av propositionen framgår att den beräkningsteknik som används innebär att i pri

Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssysteme

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 att man som delmål för det fin

Motionärerna är kritiska till det nuvarande överskottsmålet som enligt deras me

Målet för finanspolitiken bör enligt motionärerna vara att på fem år ha begräns

Moderata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten för de tre närmas

Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att nuvarande överskottsmål för de

Målet för det finansiella sparandet bör enligt motionärerna knytas till statens

I motion Fi295 (fp) begärs även att regeringens förslag till utgiftstak och sal

Som delmål för statens finansiella sparande under 2004 ska enligt partimotionen

Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten ligger under de tre närmast eft

Kristdemokraterna anser i motion Fi241 att regeringens förslag till budgetpolit

I samma motion föreslås också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats så

Motionärerna anser slutligen också att regeringen ska redovisa ett förslag till

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för staten understiger regeringens f

Centerpartiet kräver i motion Fi242 att statsbudgeten i genomsnitt inte får gå

Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten är under de tre närmast efter

Finansutskottets ställningstagande

Två mål har under senare år styrt budgetpolitikens inriktning - utgiftstaket fö

Det nuvarande överskottsmålet ska ses mot bakgrund av att finanspolitiken är in

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet förordar alla att nuvarande öv

Nuvarande överskottsmål på 2 % av BNP för hela den offentliga sektorn ska allts

Tabell 8. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer

Procent av BNP

Om man bortser från 2001, vars värden påverkas av en större engångsöverföring f

Väljer man att ersätta målet för de offentliga finanserna med ett balansmål för

Av betydelse i detta sammanhang är också att det är den offentliga sektorns fin

Som motionärerna själva påpekar har ålderspensionssystemet genom pensionsreform

Utskottet är med hänsyn till detta inte berett att föreslå att basen för nuvara

Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Det medför att utgifterna fö

Oavsett ett uteblivet EMU-medlemskap finns det enligt utskottets mening också b

Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på dessa fråg

De fyra borgerliga partierna vill alla minska statsskulden för att, som man utt

I anslutning till dessa förslag vill utskottet framhålla följande. Under period

Under samma period ökar statsskulden med 86 miljarder kronor, men mätt som ande

De fyra partierna förespråkar en omfattande försäljning av statliga bolag. Reda

Saneringen av statsfinanserna har inneburit att den offentliga sektorns konsoli

Nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld har tidigare haft si

Mot bruttoskulden kan ställas den offentliga sektorns tillgångar i bl.a. AP-fon

Enligt utskottet är det inte motiverat att införa ett särskilt skuldmål, i synn

Ett skuldmål kan dessutom lätt komma i konflikt med överskottsmålet, vilket ska

Av dessa skäl anser utskottet att det inte är motiverat att införa något skuldm

Folkpartiet anser att regeringens förslag till utgiftstak och saldomål alltid s

Finansutskottet vill med anledning av detta framhålla följande. De bestämmelser

Undantaget är förra årets budgetproposition i vilken något förslag om utgiftsta

Systemet med fleråriga tak för de statliga utgifterna har enligt finansutskotte

Folkpartiet vill också att regeringen varje år ska redovisa preciserade saldomå

Finansutskottet hade för sin del inget att erinra mot den föreslagna nyordninge

När riksdagen fastställer utgiftstak för de närmast följande tre åren är dessa

Utskottet anser därför att motionärernas förslag inte bör leda till någon åtgär

Kristdemokraterna föreslår slutligen också att riksdagen ska ålägga regeringen

De synpunkter som utskottet här har framfört om ett alternativ till nuvarande ö

Till frågan om nivån på utgiftstaket för staten återkommer utskottet längre fra

2.3.2 Mål för de offentliga finanserna 2004-2006

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör som delmål för 2004 fastställa att det finansiella sparandet i de

De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.

Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (fp).

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen föreslår att riksdagen som delmål för 2004 ska fastställa att det fi

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till delmål för 2004 är betydligt

Om man i detta läge skulle strama åt de offentliga finanserna för att få ett st

Utskottet gör i detta avseende ingen annan bedömning än regeringen. Utskottet t

I propositionen räknar regeringen med att en gradvis åtstramning av finanspolit

Med dessa motiveringar tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen

2.4. Budgetpolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken oc

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

2.4.1 Utgångspunkter för utskottets prövning

Efter budgetkrisen i början av 1990-talet förbättrades tillståndet i de offentl

Med de tidigare stora underskotten ökade också skuldbördan snabbt. Den offentli

Den växande skuldbördan urholkade också snabbt den offentliga sektorns förmögen

Statsskulden - mätt i nominella termer - var som störst i slutet av 1998 då den

Den snabba förbättringen av de offentliga finanserna förklaras till en del av e

Fastställda utgiftstak har hittills inte bara hållits utan har fram t.o.m. 2002

Denna form av målstyrning har kommit att bli ett viktigt inslag i budgetpolitik

Saldomålen har tidigare haft en mer underordnad betydelse, främst beroende på d

Vid en svagare ekonomisk utveckling förskjuts tyngdpunkten från utgiftstak mot

Omständigheter som dessa har bidragit till att de offentliga finanserna nu vuxi

För de kommande tre åren räknar regeringen med att såväl den konsoliderade brut

Även om utvecklingen i Sverige i många avseenden är mera gynnsam än i vår omvär

Ska man kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir

Enligt utskottets mening måste detta vara utgångspunkten för utskottets prövnin

Utskottet övergår därmed till att pröva de alternativa budgetförslag som förts

2.4.2 Utskottets bedömning av de olika budgetalternativen

Viktigare nyheter i budgetalternativen

Med sina nu redovisade budgetförslag fullföljer såväl regeringen som opposition

Utgångspunkten för regeringens förslag är att fastlagda utgiftstak ska hållas.

I budgetpropositionen återfinns ett antal förslag som tidigare inte har avisera

Vidare föreslås att ytterligare ett steg tas i en grön skatteväxling 2004, denn

Bland nyheterna i budgetpropositionen finns också ett förslag om att under 2004

Oppositionspartierna bemöter på olika sätt dessa nya förslag, men har i sina bu

Redan i anslutning till behandlingen av årets ekonomiska vårproposition avisera

I anslutning till årets ekonomiska vårproposition föreslog Moderata samlingspar

Partiets infrastruktursatsning är nu också mer återhållsam liksom satsningen på

Moderata samlingspartiet har tidigare konsekvent motsatt sig användningen av en

Folkpartiet och Kristdemokraterna redovisar i sina budgetalternativ endast smär

Centerpartiet återkommer i sin motion till sina tidigare framförda förslag om a

Moderata samlingspartiet

För det första måste den offentliga skuldsättningen sänkas eftersom räntebetaln

För det andra måste skatterna sänkas. Långsiktigt bör de ner till samma nivå so

För det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Stramare bidragssystem

För det fjärde måste enligt deras mening vård, skola och rättstrygghet stärkas.

De moderata skattesänkningarna beräknas nästa år uppgå till 20 miljarder kronor

Skattesänkningarna och de föreslagna utgiftsökningarna finansieras framför allt

De finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe

Tabell 9. Moderata samlingspartiets finansiella sparande i offentlig sektor 200

Miljarder kronor

Moderata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten ska fastställas t

Tabell 10. Moderata samlingspartiets utgiftstak för staten 2004-2006

Miljarder kronor

Som tidigare nämnts godtar Moderata samlingspartiet regeringens förslag till ni

Moderaterna vill att staten ska ta över kostnaderna för skolan. Förslaget inneb

Tabell 11. Moderata samlingspartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006

Miljarder kronor

Finansutskottet gör följande bedömning av Moderata samlingspartiets budgetalter

En tydlig strategi har styrt utformningen av det moderata budgetalternativet. S

De moderata skattesänkningarna är denna gång visserligen inte lika omfattande s

Redan nästa år görs stora besparingar i olika bidragssystem. Av en total brutto

Närmare 18 miljarder kronor ska nästa år sparas på sjuk- och föräldraförsäkring

I arbetslöshetsförsäkringen vill Moderaterna inte bara sänka ersättningsnivån t

De höga skatterna skapar bidragsberoende och dämpar arbetsviljan, hävdar Modera

Enligt utskottets mening kan man inte ersätta minskade eller avskaffade bidrag

Såsom skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (SkU1y) är skatternas främsta

Finansutskottet delar denna uppfattning och vill för egen del tillägga att skat

I motsats till motionärerna anser utskottet alltså att skattesystemets utformni

Skattesänkningar finansierade på detta sätt ger enligt finansutskottets mening

Det dåliga utbytet förstärks av att några av besparingarna uppnås till priset a

Utskottet tar mycket bestämt avstånd från en politik med en sådan inriktning.

I jämförelse med partiets förslag för ett år sedan har de moderata skattesänkni

Motionärerna framhåller själva att en viktig förändring av den moderata politik

Det är riktigt att Moderata samlingspartiet inte längre kräver att det generell

Tar man hänsyn till detta är Moderaternas satsning på försvaret under 2004 på k

Moderata samlingspartiets nya, mer återhållsamma framtoning gäller inte på bist

Av de skäl som här redovisats avvisar utskottet Moderata samlingspartiets försl

Folkpartiet liberalerna

I motion Fi240 redovisar Folkpartiet en skattereform som utgår från att det mås

Dessutom vill Folkpartiet sänka inkomstskatten för att kompensera för sitt förs

Enligt Folkpartiet leder partiets skatteförslag till att skatten minskar med ne

Partiet föreslår också ökade satsningar på bl.a. bistånd, handikappade, rättsvä

Skattesänkningarna och satsningarna finansieras genom olika besparingar, däribl

Med ledning av de i motionen redovisade uppgifterna kan de finansiella effekter

Tabell 12. Folkpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006

Miljarder kronor

Nivån på Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten under de tre följande

Tabell 13. Folkpartiets utgiftstak för staten 2004-2006

Miljarder kronor

Folkpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn framgår av efte

Tabell 14. Folkpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006

Miljarder kronor

Finansutskottet vill med anledning av Folkpartiets budgetförslag framhålla följ

I sitt budgetalternativ har Folkpartiet valt att prioritera de skattesänkningar

Sammantaget leder de av Folkpartiet föreslagna skattesänkningarna och nya utgif

Partiet vill exempelvis överföra kostnaderna för trafikolycksfall från statsbud

En förändring av snarlik innebörd är Folkpartiets förslag att höja egenavgifter

Motionärerna ger emellertid inget besked om hur dessa skattesänkningar ska utfo

Vilken blir i så fall den samlade effekten av Folkpartiets skatte- och avgiftsv

Folkpartiets inkomstskattesänkningar riktar sig i första hand till dem med högr

Folkpartiet föreslår dessutom att den nuvarande skattereduktionen för fackfören

Riksdagens budgetkontor har uppskattat att premiehöjningen i trafikförsäkringen

Med Folkpartiets skatteförslag får bara de som har månadsinkomster överstigande

Skatte- och avgiftsväxlingar som på ett så utpräglat sätt inte bara missgynnar

Folkpartiet föreslår att även kostnaderna för arbetsolycksfall ska lyftas ut ur

Av de besparingar på drygt 63 miljarder kronor som Folkpartiet tillgodoräknar s

Folkpartiet räknar därtill med en effekt på 1,1 miljard kronor i ökade inkomste

Enligt utskottets mening bör man i detta sammanhang också beakta att samtliga r

Utöver detta förväntar sig motionärerna att ett resurstillskott på sammanlagt 0

Redan nästa år räknar Folkpartiet också med att kunna spara 10,5 miljarder kron

Så t.ex. vill Folkpartiet att AMS läggs ned i sin nuvarande form och ersätts me

Hur denna omställning rent praktiskt ska kunna genomföras redan nästa år och då

Folkpartiet satsar nästa år 1,3 miljarder kronor på en vårdgaranti och rehabili

Folkpartiet tillgodoräknar sig för de tre närmaste åren också en besparing på 2

Enligt utskottets mening visar exempel som dessa att Folkpartiets budgetalterna

En budgetpolitik utformad på detta sätt är enligt utskottets mening inte ansvar

Kristdemokraterna

I motion Fi241 pekar Kristdemokraterna ut sex områden som partiet ser som prior

Kristdemokraterna vill reformera inkomstbeskattningen och föreslår i detta syft

Kristdemokraternas förslag till sänkta skatter på företagande, inkomster och bo

Kristdemokraterna räknar i sitt budgetalternativ med att statens, kommunernas o

De finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe

Tabell 15. Kristdemokraternas finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006

Miljarder kronor

I motionen framhåller Kristdemokraterna att partiets krav på balans på en lägre

Tabell 16. Kristdemokraternas utgiftstak för staten 2004-2006

Miljarder kronor

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer s

Tabell 17. Kristdemokraternas utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006

Miljarder kronor

Finansutskottet vill med anledning av Kristdemokraternas förslag framhålla följ

Ett framträdande inslag i det kristdemokratiska budgetalternativet är att merpa

Kristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket - som man beskriver som d

Värt att notera är att två av de förslag till nya avgifter som ingår i Kristdem

Som nämnts håller Kristdemokraterna fast vid sitt tidigare redovisade krav på b

Kristdemokraterna presenterar nämligen i motionen en rad skattesänkningar och a

Kristdemokraternas regleringar av detta slag uppgår under de tre närmaste åren

Om Kristdemokraterna i stället hade följt gängse praxis och redovisat samtliga

Utskottet har flera gånger tidigare starkt kritiserat Kristdemokraterna för det

Den kompensation som Kristdemokraterna på detta sätt reglerar över statsbudgete

Kristdemokraterna har motiverat sitt val av lösning med att kommunerna på sikt

Till saken hör att även Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår att e

Till saken hör också att även Moderata samlingspartiet föreslår en höjning av g

Den av Kristdemokraterna föreslagna lösningen framstår dessutom som administrat

Den skatt individen ska betala kommer med Kristdemokraternas förslag att skilja

Med den för grundavdragshöjningen valda lösningen får Kristdemokraterna således

Kristdemokraterna finansierar sina skattesänkningar med ungefär lika stora utgi

Enligt Kristdemokraterna måste krafttag nu tas för att råda bot på den skenande

Utskottet noterar att motionärerna har hög tilltro till sitt förslag. Totalt sa

Motionärerna räknar med att även i övrigt kunna göra så stora besparingar på de

Utöver satsningen på en rehabiliteringsförsäkring förutsätter de att man redan

Motionärerna föreslår dessutom att föräldrapenning och sjukersättning i fortsät

Kristdemokraterna anser också att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras och

Kristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten få

Lösningen innebär att de kommuner som väljer att inte ta ut full avgift själva

Den innebär också - förutsatt att full avgift tas ut - att ett stort antal småh

Enligt finansutskottets mening utmärks Kristdemokraternas budgetalternativ av e

Av de skäl som här redovisats avvisar utskottet Kristdemokraternas förslag till

Centerpartiet

Centerpartiets budgetförslag är bl.a. inriktat på att stärka det regionala och

För att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag vill Centerpa

Under den närmaste treårsperioden vill Centerpartiet genomföra en familjepoliti

Skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras genom att Centerpartiet rä

Med ledning av de uppgifter som Centerpartiet redovisar kan de finansiella effe

Tabell 18. Centerpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006

Miljarder kronor

Centerpartiets förslag till ändrad inkomstbeskattning får till följd att kommun

Tabell 19. Centerpartiets utgiftstak för staten 2004-2006

Miljarder kronor

Centerpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer sig f

Tabell 20. Centerpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006

Miljarder kronor

Centerpartiet vill med sitt budgetförslag minska statsfinansernas konjunkturkän

De förslag som Centerpartiet redovisar ger enligt partiets egna beräkningar ett

För 2004 föreslår nämligen Centerpartiet att grundavdraget slopas helt för att

För statens del leder bidragsminskningen till att de takbegränsade utgifterna m

Ett av syftena med Centerpartiets förslag är att åstadkomma en sådan omfördelni

Som motionärerna själva framhåller ger förslaget om att ersätta nuvarande grund

Att ersätta avdrag med skattereduktioner kan i vissa situationer också ge oriml

En övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar till att be

Skatteutskottet avvisar också Centerpartiets förslag att ersätta nuvarande avdr

När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension

Finansutskottet gör i dessa frågor samma bedömning som skatteutskottet.

I sin skattemotion poängterar Centerpartiet att den interkommunala skatteutjämn

Utskottet finner det inte önskvärt att man på detta sätt förstärker skillnaden

Centerpartiets förslag till skattesänkningar väntas nästa år minska statens ink

På utgiftsområde 13 Arbetsmarknad räknar alltså Centerpartiet med att nästa år

Så t.ex. upprepar Centerpartiet sitt förslag om övergångsarbetsmarknader. Det ä

Till formen är det föreslagna stödet snarlikt nuvarande anställningsstöd, en st

Det finns alltså redan en snarlik stödform, och tillämpningen av denna stödform

Mot utgiftsminskningen på sammanlagt 4 800 miljoner kronor står alltså det över

Värt att notera är att Centerpartiet för ett år sedan tillgodoräknade sig en be

Även Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår att anslaget för k

Kvar på anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning finns efter Centerpartiets

Förutsättningarna för att kunna bedriva en adekvat arbetsmarknadsutbildning sku

På det arbetsmarknadspolitiska området vill Centerpartiet dessutom redan nästa

Motionärerna räknar vidare med att nästa år kunna minska belastningen på anslag

Hur man administrativt ska genomföra en vagt redovisad avgiftshöjning av detta

Sammantaget minskar Centerpartiet anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättn

På utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp föreslår Cente

Hur en i och för sig angelägen satsning på rehabilitering ska kunna få ett så s

Utskottets genomgång visar att Centerpartiets förslag till skattesänkningar och

Utskottet avvisar mot denna bakgrund Centerpartiets förslag till inriktning av

Vissa förslag gemensamma för oppositionspartierna

Med delvis skilda motiv återkommer de fyra borgerliga partierna till sitt tidig

Utan att redovisa vare sig närmare försäljningsplaner eller någon näringspoliti

Sedan i våras har börskurserna stigit men fortfarande gäller att de ligger klar

Ett gemensamt syfte med privatiseringarna tycks vara att man vill påskynda amor

Om man dessutom oavsett utvecklingen på aktiemarknaden varje år ska få in ett v

Skulle å andra sidan de fyra partierna välja att senarelägga sina försäljningar

I ett läge med låga börskurser är det enligt utskottets mening inte ansvarsfull

Ytterligare ett gemensamt och tidigare flera gånger framfört förslag gäller de

Moderaterna vill se en egenfinansiering där premien utgår med 2 % av den ersätt

Arbetsmarknadsutskottet går i sitt yttrande (AU1y) närmare in på de alternativa

Genom åren har riksdagen tagit ställning till olika förslag från oppositionen o

Arbetsmarknadsutskottet erinrar om att den genomsnittliga dagpenningen i landet

Förhållandena varierar starkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den gen

Arbetsmarknadsutskottet gör därefter en överslagskalkyl för att visa hur stor a

Om en tredjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de ca 3

Detta exempel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansier

De föreslagna avgiftshöjningarna avvisas av arbetsmarknadsutskottet med följand

Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad egenfinansier

Det är fråga om en kraftigt höjd insats för den enskilde, som kan bli särskilt

Man måste också betänka att så kraftigt ökade insatser som det skulle vara fråg

Oavsett invändningarna i sak ser arbetsmarknadsutskottet det som helt orealisti

Finansutskottet delar helt arbetsmarknadsutskottets uppfattning. Självklart går

Ett ofta framfört argument för en ökad egenfinansiering är att ett ökat kostnad

En variant av hur kostnader lyfts ut från statsbudgeten för att i stället finan

Även i detta fall anvisar man alltså en finansiering i flermiljardklassen som i

Ett annat likaledes löst underbyggt förslag framförs av Moderata samlingspartie

De fyra borgerliga partierna sänker nästa år skatterna med mellan 15 och 27 mil

Tabell 21. Finansieringen av oppositionspartiernas skattesänkningar 2004

Miljarder kronor

De tydligt redovisade skattesänkningarna avser i första hand inkomstbeskattning

De exempel som utskottet tagit upp visar tydligt att oppositionspartiernas budg

Budgetpropositionen

Regeringen ser sunda offentliga finanser som en förutsättning för tillväxt, sys

Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet

I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för att säker

Regeringen följer utvecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken öv

För nästa år föreslår regeringen en grön skatteväxling på 2,1 miljarder kronor

Nivåerna på utgiftstaken för 2005 och 2006 föreslås i propositionen bli faststä

Utgiftstaken för de närmaste åren får i och med det följande sammansättning.

Tabell 22. Regeringens utgiftstak för staten 2003-2006

Miljarder kronor

Regeringen beräknar utgiftstaken för den konsoliderade offentliga sektorn till

Tabell 23. Regeringens utgiftstak för den offentliga sektorn 2003-2006

Miljarder kronor

Finansutskottet vill i anslutning till detta framhålla följande.

Den socialdemokratiska regeringens budgetpolitik har resulterat i att de offent

I mitten av 1990-talet genomförde regeringen ett omfattande konsolideringsprogr

Men med den internationella konjunkturnedgången har återhämtningen bromsats upp

Överskottet är dock litet, så litet att det i år inskränker sig till 0,2 % och

Regeringens politik är inriktad på att säkerställa att uppställda saldomål och

Mot denna ansvarsfullt utformade politik står Moderata samlingspartiets, Folkpa

Finansutskottet tillstyrker därför att budgetpolitiken utformas i överensstämme

I närmast efterföljande avsnitt återkommer utskottet till de formella förslag t

2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till teknisk justering av utgiftstake

Utskottet avstyrker därmed de alternativa yrkanden som framförs av Moderata sam

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

2.5.1 Utgiftstak för staten

Det statliga utgiftstaket omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statss

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 4.1.1) föreslår regeringen att den tidigare bedö

Regeringen föreslår sålunda att utgiftstaken för åren 2005 och 2006 fastställs

Motionerna

Av den tidigare redogörelsen framgår att samtliga fyra oppositionspartier föror

De olika partiernas förslag framgår av efterföljande sammanställning.

Tabell 24. Förslag till utgiftstak för staten 2004-2006

Belopp i miljarder kronor

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i föregående avsnitt (2.4.2) ställt sig bakom regeringens f

2.5.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn

Utgiftstaket för den offentliga sektorn erhålls genom att en beräkning av de sa

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 4.1.2) redovisar regeringen att utgiftstaket för

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga

Tabell 25. Regeringens förslag till beräkning av utgiftstaket för den offentlig

Belopp i miljarder kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att de utgiftsförändringar o

Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utgiftstaket för den offent

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en kombination av lägre utgiftstak fö

Centerpartiet framför i motion Fi242 inget formellt yrkande om beräkningen av d

Tabell 26. Oppositionspartiernas förslag till beräkning av utgiftstaket för den

Belopp i miljarder kronor, jämförelse med regeringens förslag

Finansutskottets ställningstagande

Med hänvisning till vad utskottet tidigare framhållit (se avsnitt 2.4.2) tillst

2.6 Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av statsbudgetens utg

Utskottet avstyrker därmed motionerna med alternativa yrkanden från Moderata sa

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 6.2) att statsbudgetens utgi

Motionerna

I motion Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) från den allmänna motionstiden

De fyra borgerliga partierna avvisar regeringsförslaget och förordar i stället

Moderata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 6)

Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 8)

Kristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 5) samt

Centerpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, delvis).

Utöver detta framför Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 formella yrkanden o

Centerpartiet förordar i motion Fi242 fyra reformområden för Sverige (yrkande 2

Regeringens och oppositionspartiernas förslag framgår av efterföljande sammanst

Tabell 27. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för

Belopp i miljarder kronor

Övriga utskotts yttranden

Sammanlagt tretton utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag til

Till yttrandena har oppositionspartiernas företrädare anmält avvikande meningar

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i avsnitt 2.4 redovisat sin syn på de budgetförslag och pri

Noteras bör att för oppositionens del är de angivna värdena inte inbördes jämfö

Så t.ex. föreslår Moderata samlingspartiet att ramen för utgiftsområde 25 Allmä

Moderata samlingspartiet föreslår dessutom att anslagen 10:5 Ombudsmannen mot e

Folkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts

Kristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ att de föreslagna åtgärderna

I motsats till de övriga oppositionspartierna föreslår Kristdemokraterna att ef

I Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med 42,

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att enligt riksdagsordningens tillä

En konsekvens av övriga utskotts och finansutskottets tidigare ställningstagand

De motionsyrkanden som är aktuella i detta sammanhang avstyrks. Det gäller Fi23

2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004

Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning av

I följande sammanställning redovisas utskottets, regeringens och oppositionspar

Tabell 28. Utskottets, regeringens och oppositionspartiernas förslag till beräk

Belopp i miljoner kronor

Det bör noteras att redovisningen av budgeteffekten av oppositionspartiernas sk

Vidare bör det nämnas att vissa av partiernas förslag till skatteförändringar p

2.8 Anslagsbehållningar

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av förändring i anslag

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 8 (fp).

Medel som anvisats på ett reservationsanslag kan enligt vissa regler sparas til

Budgetpropositionen

I årets budgetproposition (avsnitt 6.2 och tabell 6.5) räknar regeringen med at

Motionen

Folkpartiet liberalerna beräknar i motion Fi240 att anslagsbehållningarna ska ö

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra någon annan bedömni

2.9 Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av myndigheternas in-

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret utgörs av förändringen av k

Saldot på denna post har fram t.o.m. 1999 varit negativt, dvs. inlåningen har ö

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att myndigheternas

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av myndigheternas i

2.10 Kassamässig korrigering

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av den kassa-mässiga k

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Beräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot ska

Belastningen på statsbudgeten ökar med ca 60 miljarder kronor per år till följd

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att budgetsaldot nä

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av den kassamässiga

2.11 Budgetens sammansättning i stort

Utskottet har i de närmast föregående avsnitten tagit ställning till utgifterna

Skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens inkomster och å andra sidan summan

Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004 framgår schematiskt av

Tabell 29. Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004

Belopp i miljarder kronor

Såsom tidigare framgått föreslår utskottet att beräkningen av statsbudgetens sk

Tabell 30. Utskottets förslag till statsbudget för budgetåret 2004

Belopp i miljarder kronor

2.12 Sammandrag av de olika budgetalternativen

Nedan presenteras ett sammandrag av effekter på statsbudgeten för 2004 av reger

Tabell 31. Sammandrag av statsbudgeteffekten 2004 av de olika budgetalternative

Belopp i miljoner kronor

Utskottet övergår därmed till att behandla sammanställningen av statsbudgetens

3 Skatter och övriga inkomster

3.1 Utveckling av statens inkomster

Budgetpropositionen

Statsbudgetens inkomster består dels av skatter och avgifter, dels av övriga in

Skatteinkomsterna från statsbudgeten redovisas kassamässigt, dvs. budgeten visa

Tabell 32. Statsbudgetens inkomster 2002-2006

Miljarder kronor

Under perioden 2002-2006 beräknas skatteinkomsterna öka med totalt 53 miljarder

Tabell 33. Statsbudgetens inkomster 2003-2006. Avvikelser från 2003 års ekono-

miska vårproposition

Miljarder kronor

Jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition beräknas skatteinkomsterna minsk

3.2 Skattepolitikens inriktning

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristd

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

I propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att finans

Under kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och småfö

Den fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska skattes

Regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Från oc

Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Skatte

Regeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning

De redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer

Andra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten mel

Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna EG-re

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl.

Det allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år 2004

Beskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig eft

En avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller hjä

Drivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för

Företagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens. Arv

Motionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom beska

Beskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och entreprenadmaskin

När de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra EU-länd

I Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av La

Inriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter. Ba

Den högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra stege

En tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av arbets

För att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i vill mo

Skatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis

Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag

Lindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i familjeföre

En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt

Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå

Motionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete me

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anfö

Ett rakt grundavdrag på 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala inkomstskatt

En skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år fö

Ett generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten p

Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är he

Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föresl

I motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläge

Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som

Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg avve

Beskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av fys

Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag från och med år 2004

Dieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillko

I Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson

Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och

Vidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra b

Avdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till skatterabatte

Motionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmögenhets

Förmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och avskaff

Motionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam konkurr

Arvsskatten mellan äkta makar och sambor avskaffas med verkan redan från och me

För att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till periodiseringsfon

Fastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabl

En tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringen

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att skatternas främsta syfte är a

Enligt skatteutskottets mening måste ett ställningstagande till de olika försla

Under tidigare år har kommuner och landsting fått större resurser, studiebidrag

Sverige står enligt vad som anförs inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar o

Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an framt

Den fortgående globaliseringen ställer enligt skatteutskottets mening det svens

Skatteutskottet anför att starka och livskraftiga företag är av avgörande betyd

I yttrandet framhålls att regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-re

Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesys

Byggkommissionen har i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslag

Enligt skatteutskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central

Skatteutskottet framhåller att en ökad miljörelatering av skattesystemen föruts

En reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka milj

Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade inriktn

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ställer sig i likhet med skatteutskottet bakom den av regeringe

3.3 Fysiska personers inkomster

Tabell 34. Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt

Miljoner kronor

3.3.1 Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattereduktion på 200 kr och o

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen anför att det utrymme för sänkt skatt på arbete som skapas inom rame

De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen krä

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) be

I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkandena 1 i denna del, 33 och 35 av L

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 8-13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och

I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 2-6 och 8-11 av Maud Olofsson m.fl. (c)

Skatteutskottets yttrande

I sitt yttrande SkU1y anför skatteutskottet att den strategi för grön skatteväx

Utskottet framhåller att regeringens förslag i stället innebär att huvuddelen a

Skatteutskottet har ingen invändning mot den av regeringen föreslagna lösningen

När det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan

Utskottet tar sedan upp Centerpartiets förslag om att en rad avdrag ska omvandl

När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension

Även Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 17 kommenteras. I motionen a

Skatteutskottet anför att det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) ska

Enligt skatteutskottets mening bör utgångspunkten vara att den nuvarande likfor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i aktuell del och avstyrker motionern

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen

3.3.2 Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den tidsbegränsa

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Budgetpropositionen

I propositionen föreslås (avsnitt 8.2.5, punkt 38 delvis) att den tidsbegränsad

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens fö

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti

3.3.3 Hushållstjänster

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Bakgrund

Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutr

En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 feb

Motionerna

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center

I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl.

I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att införandet av en särskild sti

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270

3.3.4 Reseavdraget

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 9 (kd) och 10 (c).

Gällande regler

Riksdagen höjde det avdragsgilla beloppet för kostnad för resor med egen bil me

Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad oc

Motionerna

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslå

I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at

Skatteutskottets yttrande

I sitt yttrande (SkU1y) anför skatteutskottet att reseavdraget 1998 fastställts

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi304

3.3.5 Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattefriheten f

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.8, punkt 36) att den skattefrihet som enligt d

Skatteutskottets yttrande

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och tillst

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti

3.4 Juridiska personers inkomster

Tabell 35. Inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt

Miljoner kronor

3.4.1 Företags- och ägarbeskattning

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopande eller ändring av 3:12-reglerna

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen tar i propositionen upp den pågående beredningen av 3:12-utredningen

Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.1) att 3:12-reglerna bör förändras så att de bl

I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och deras ägar

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) anfö

I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkandena 3 och 8 av Lars Leijonborg m.

I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkandena 17, 18, 20 och 30 av Alf Svensson

Också i Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 14-16 och 24 av Maud Olofsson m.

I motion Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslår motionärerna a

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet (SkU1y) instämmer i regeringens bedömning att 3:12-reglerna bör

Inriktningen i regeringens pågående arbete är att bestämmelserna även framöver

Skatteutskottet delar regeringens bedömning i fråga om normallönemodellen. Det

Regeringen har numera i proposition 2003/04:17 lagt fram det aviserade förslag

Enligt skatteutskottets mening visar de utredningar som gjorts på området att e

För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den

Skatteutskottet anför att det är viktigt att skattereglerna inte lägger hinder

Enligt skatteutskottets mening finns det anledning att inom ramen för en neutra

När det gäller frågan om en uppskovsrätt vid försäljning av aktier i ett företa

Skatteutskottet anför att en generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av fina

En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har enli

Skatteutskottet instämmer i regeringens bedömningar och avstyrker de aktuella m

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och ser inte någon anledning a

3.4.2 Andelsbyten

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om en utvidgning av möjligheten till frams

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Bakgrund

De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för a

Motionerna

I Kristdemokraternas motion Fi308 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) anför m

I motion Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) anförs att en blandad ersättn

I motion Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) anförs att kontantbegräns

I motion Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp) anförs att nuvaran

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför (SkU1y) att frågor om kontantgränsen vid andelsbyten har

I ärendet togs enligt vad som anförs även frågor om lättnader i kontantkravet u

Skatteutskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionsyrkandena.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning av dessa frågor och utgår ifrå

3.4.3 Skatt på royalty

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om skattefrihet för respektive kapitalbesk

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m) och 9 (kd).

Bakgrund

Royalty ska enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget Näringsverksamhet. Om

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl. (

I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F

Skatteutskottets yttrande

Enligt skatteutskottets mening (SkU1y) bör det undvikas att införa särskilda sk

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker följaktligen mot

3.5 Social- och arbetsgivaravgifter

Tabell 36. Inkomsttitel 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift

Miljoner kronor

3.5.1 Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av den allmänna lönea

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.2, punkt 34) att den allmänna löneavgiften sän

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion Fi239 begärs en nedsättning av arbetsgivarav

I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 begärs att arbetsgivaravgifterna och eg

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 25 begärs ett beslut om ändrade arbet

I Centerpartiets motioner Fi242 och Fi306 yrkandena 17 och 23 begärs att en ref

Skatteutskottets yttrande

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att när det gäll

Enligt socialförsäkringsutskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om inf

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatte- och socialförsäkringsutskottens bedömningar och t

3.6 Skatt på egendom

Tabell 37. Inkomsttitel 1300 Skatt på egendom

Miljoner kronor

3.6.1 Dämpningsregel för fastighetsskatten

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten.

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

I propositionen bedömer (avsnitt 8.3.5) regeringen att en dämpningsregel för fa

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 25-29 av Lennart Hedquist

I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 19, 21 och 22 av Alf Svensson m.fl.

I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c) föres

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att regeringen i juni 2002 tillsa

Enligt utskottets mening är fastighetsskatten en del av kapitalinkomstbeskattni

Utskottet anför att regeringen i budgetpropositionen för 2002 aviserade att den

Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till invändning mot att regerin

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi250

3.6.2 Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om slopad sambeskattning, avvecklad förmög

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.4) att en ny regel som i princip motsvarar dage

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 16-18 av Lennart Hedquist

I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), Fi308

I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 18 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas ett fö

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför (SkU1y) att utskottet vid sina tidigare ställningstagande

När det gäller övriga motionsförslag anförs att regeringen i juni 2002 tillsatt

När det gäller regeringens förslag om utvidgning av begränsningsregeln anförs a

Skatteutskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att frågan om

Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270

3.6.3 Arvs- och gåvoskatt

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt och om en re

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.2) att beskattningen av arv till efterlevande m

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) anf

Också i Kristdemokraternas motion Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett r

Ett retroaktivt avskaffande begärs också i Centerpartiets motion Fi306 yrkanden

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför att Egendomsskattekommittén, som gör en översyn av regler

Skatteutskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att skatten på a

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottet bedömning och avstyrker motionerna Fi223

3.6.4 Gåvobeskattningen vid generationsskiften

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om slopad arvsskatt på bundet kapital.

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 9 (kd).

Gällande bestämmelser

Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att företag

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer (8.3.3) att de s.k. lättnadsreglerna för värdering av företa

Motionen

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 35 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att 3:12-utredningen i betänkande

Skatteutskottet har ingen invändning mot den planerade förändringen när det gäl

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd

3.7 Skatt på varor och tjänster

Tabell 38. Inkomsttitel 1400 Skatt på varor och tjänster

Miljoner kronor

3.7.1 Moms på tidskrifter och kultur

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av mervärdesskatten på tidsk

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 9 (kd).

Gällande bestämmelser

Riksdagen har under hösten 2001 beslutat sänka mervärdesskatten på böcker och t

Motionen

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 32 och 34 av Alf Svensson m.fl. (kd

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att både det kulturpolitiska syft

När det gäller yrkandena om en översyn av momsen inom kulturområdet anförs i yt

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn

Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av översynen av tillämpningsområd

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd

3.7.2 Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m.

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt fö

Motionsyrkandena om sänkt energiskatt generellt eller inom vissa sektorer avsty

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

I propositionen föreslår regeringen (avsnitt 8.5.1.3-8.5.1.5, punkt 33 delvis)

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion N342 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkande 34 av Lars Leijonborg m.fl. (fp

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 26-28 av Alf Svensson m.fl. (kd) oc

I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 19 och 30 av Maud Olofsson m.fl. (c) an

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att det är

Som ett ytterligare steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av

Enligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja int

Skatteutskottet anför att höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skatt

En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar enligt vad som anf

Utskottet anför vidare att en fortsatt grön skatteväxling utgör en central del

Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag som

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning i nu aktuella delar.

Eftersom höjningen av tillverkningsindustrins samt jordbruks-, skogsbruks- och

Utskottet vill dock understryka att avsikten är att industrins skatterabatt ska

Med det anförda tillstyrker utskottet att propositionen bifalles med angiven ju

3.7.3 Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m.

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker att energiskatt tas ut på el i tillverkningsindustrin m.m

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.1.6, punkt 33 delvis) att den nollskattesats s

Vid kommissionens statsstödsprövning av den svenska energibeskattningen av indu

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att en skat

Det nya energiskattedirektivet gör det möjligt att underskrida minimiskattenivå

Utskottet anför att det är viktigt med en samordning av den nya energibeskattni

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen

3.7.4 Energiskatt på el i norra Sverige

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att den lägre energiskattesatsen på el i

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el i vissa kommuner i no

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att den lägre energiskattenivån p

Skatteutskottet delar regeringens bedömning att den lägre skattesatsen på el i

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning.

3.7.5 Skatt på kärnkraftsproducerad el

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på kärnkraftverk

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 7 (m).

Gällande bestämmelser

Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr per megaw

Motionen

I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 14 och 15 av Lennart Hedquis

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet är inte berett att sänka skatten på kärnkraftverk. När det gäll

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 yrk

3.7.6 Kraftvärmebeskattningen

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om en omläggning av kraftvärmebes

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Bakgrund

I energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att möjligheterna

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.3.1, punkt 33 delvis) att bränslen som förbruk

För att minska risken för en ökad fossilanvändning på bekostnad av biobränslean

Slutligen föreslås (avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis) att avdraget för energisk

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Motionerna

I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 32 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att

Ett motsvarande yrkande framställs i motion Fi255 av Roger Tiefensee och Lena E

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande att den tekniska utformningen av skattest

Enligt skatteutskottets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomfö

Utskottet framhåller att ett system med elcertifikat har införts och innebär en

När det gäller kraftvärmeverkens elavdrag vid produktion av el som används i eg

För att ytterligare minska risken för en ökad fossilanvändning i kraftvärmeverk

För fjärrvärmeverk som till någon del använder fossila bränslen innebär övergån

Enligt skatteutskottets mening talar starka skäl för att möjligheten att fritt

Samtidigt framhåller skatteutskottet att det står klart att en övergång till pr

Även om utgångspunkten bör vara att det fria valet ska ersättas med en proporti

Enligt skatteutskottets mening bör uppskovet användas för att närmare bedöma ri

Sammanfattningsvis föreslår skatteutskottet att regeringens förslag till omlägg

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och föreslår därför att regeri

Utskottet föreslår att riksdagen med delvis bifall till propositionen i denna d

3.7.7 Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk- och cement

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.4, punkt 33 delvis) att den övergångsvis gälla

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har inhämtat att de nu aktuella reglerna bedöms omfattas av det

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen

3.7.8 Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att en avtrappning av energiskatte

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Bakgrund

Merparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte

Budgetpropositionen

I propositionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning in

Motionen

I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att regeringe

Skatteutskottets yttrande

Enligt skatteutskottets mening finns det anledning att införa en gräns för hur

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi

3.7.9 Skattestrategi för alternativa drivmedel

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör befri

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.6) att det är angeläget att den strategi för sk

Skatteutskottets yttrande

Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning i denna del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet ingen invändning mot regeringe

3.7.10 Avfallsskatt

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en skatt på förbränning av avfall.

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 10 (c).

Bakgrund

Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess syf

Kommissionens godkännande av avfallsskattelagen från statsstödssynpunkt löper u

2001 års avfallsskatteutredning utredde i sitt betänkande Skatt på avfall i dag

Motionen

I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande att en utredning har tillsatts med uppdra

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c)

3.7.11 Skatt på naturgrus

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på naturgrus med

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 7 (m).

Bakgrund

I budgetpropositionen för år 2003 föreslog regeringen en höjning av skatten på

I motion 2002/03:Fi230 anförde Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp) bl.a. att regering

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.8) att skatten på naturgrus bör bibehållas på n

Motionen

I motion Fi270 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att skatten på

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motionsyrkandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 (m)

3.7.12 Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstryker regeringens förslag om en höjning av skatten på bekämpnin

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m) och 10 (c).

Bakgrund

Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984. Gödselmedelss

Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en särskild utredare med uppgift att

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.9, punkt 29) att skatten på bekämpningsmedel h

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 10 och 11 av Lennart Hedqu

I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 20 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås a

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför (SkU1y) att en utvärdering av skatterna på bekämpningsmed

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi

3.7.13 Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om lagändring med anledning av att Sv

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 7 (m).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (avsnitt 8.6.1, punkterna 28, 30-32, 35, 37 och 39) att lag

Även Danmarks och Finlands undantag upphör. Danmark har beslutat sänka punktsk

Regeringen anför att avskaffandet av Sveriges införselundantag kommer att medfö

Motionerna

I flera motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om en sänkni

Skatteutskottets yttrande

I skatteutskottets yttrande (SkU1y) anförs undantagets upphörande medföra att d

I propositionen Straffrättsliga sanktioner mot överträdelser av EG:s punktskatt

Skatteutskottet anför att det är viktigt att utvecklingen på alkoholområdet föl

Skatteutskottet delar regeringens bedömning av dessa frågor och är inte berett

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi

3.7.14 Skatt på lågpriscigaretter

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av minimiskatten på lågprisc

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 10 (c).

Bakgrund

Den 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre detaljh

Motionen

I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför (SkU1y) att minimipunktskatten på lågpriscigaretter bör b

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c)

3.7.15 Reklamskatten

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet anser att reklamskatten bör avskaffas när det statsfinansiella utrymm

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Bakgrund

Skatt tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet och för reklam

Riksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på re

Våren 2002 anförde skatteutskottet i betänkande 2001/02:SkU20 att utskottet und

I budgetpropositionen för 2003 anförde regeringen (prop. 2002/03:1 Förslag till

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att förutsättningar för finansiering av ett

Motionerna

I ett flertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av rek

I motion Fi227 av Bo Bernhardsson (s) anförs att reklamskatten för tidskrifter

I motion Fi300 av Gustav Fridolin (mp) anför motionären att direktreklamen till

Skatteutskottets yttrande

Skattutskottet anför i sitt yttrande att utskottet redan tidigare klargjort sin

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning av frågan och avstyrker motion

3.8 Nedsättning av skatter

Tabell 39. Inkomsttitel 1700 Nedsättning av skatter

Miljoner kronor

3.8.1 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakom

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattereduktione

Även motionsyrkandena om avskaffande av övriga skattereduktioner avstyrks av ut

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp) och 9 (kd).

Bakgrund

Reglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bredbandsanslutningar införde

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (avsnitt 8.8.1, punkt 40) att möjligheten för fysiska och j

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 34-36 av Lennart Hedquist m.

I Folkpartiets motion Fi240 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) avskaffar

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 33 av Alf Svensson m.fl. (kd) avsätte

Skatteutskottets yttrande

I sitt yttrande anför skatteutskottet att skattereduktionen för bredbandsanslut

Också när det gäller övriga nu aktuella skattereduktioner har dessa enligt vad

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi

3.8.2 Skattereduktion för miljöinvesteringar

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en skattereduktion

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Bakgrund

Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättringar väcktes i en motion som

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.6) att en skattereduktion bör ges under en tids

Skatteutskottets yttrande

Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning och kan konstatera att

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning i denn

3.8.3 Skattereduktion för byggkostnader

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om att skattereduktionen för mindre hyresbo

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservation 9 (kd).

Bakgrund

Riksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare infö

Motionen

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 31 av Alf Svensson m.fl. (kd) anför m

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande att investeringsstimulansen vid byggande

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker därför motion Fi

3.9 Lagförslagen

De ställningstaganden som utskottet redovisat under rubrikerna Grön skatteväxli

När det gäller ställningstagandet under rubriken Grön skatteväxling - höjd kold

Avsikten är att industrins rabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och

När det gäller ställningstagandet under rubriken Kraftvärmebeskattning innebär

Härutöver föreslås två justeringar i förslaget till lag om ändring i lagen (199

I proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostäder fö

För att undvika en lagkollision bör ändringen i 14 § lagen om ändring i lagen (

3.10 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens inko

Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen redovisar i budgetpropositionen (avsnitt 5.4 och bilaga 1) sin beräk

I propositionens kapitel 5 redovisas skatternas utveckling under perioden 2001-

Tabell 40. Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkom

Miljarder kronor och procent

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

Källa: Proposition 2003/04:1 s. 129.

Skatternas utveckling under prognosperioden 2003-2006 enligt de olika redovisni

Skatterna enligt nationalräkenskaperna (NR) beräknas öka med ca 47 miljarder kr

Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med i genomsnitt 1,9

En specifikation av statsbudgetens inkomster på huvudtitlar för prognosperioden

Tabell 41. Statsbudgetens inkomster 2002-2006

Miljarder kronor

Källa: Proposition 2003/04:1 s. 129.

I propositionen beräknas inkomsterna för 2004 uppgå till 712,5 miljarder kronor

Tabell 42. Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade netto

åren 2004-2006 samt varaktiga effekter för offentlig sektor

Miljarder kronor

1 Med bruttoeffekt avses endast den direkta effekten av den skatt som regeländr

2 Bruttoeffekten är inte beräkningsbar.

Källa: Proposition 2003/04:1 s. 230.

Motionerna

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center

Kristdemokraterna begär dessutom i motion Fi304 ett tillkännagivande om att mot

Skatte- och socialförsäkringsutskottens yttranden

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU1y) att regeringens inkomstberä

Socialförsäkringsutskottet godtar i sitt yttrande (SfU1y) regeringens beräkning

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de olika skatteförsla

I tabell 43 redovisas oppositionspartiernas inkomstberäkningar i deras respekti

Utskottet vill med anledning av oppositionspartiernas inkomstberäkningar göra n

Alla oppositionspartier föreslår att skatterna totalt sett ska sänkas i relatio

Oppositionspartierna föreslår att statliga företag ska säljas till ett värde av

Tabell 43. Inkomstberäkningar enligt regeringens och riksdagspartiernas budgetf

Miljoner kronor

En mer rättvisande bild av oppositionspartiernas inkomstberäkningar ges i ställ

Tabell 44. Offentliga sektorns inkomster enligt NR 2004-2006. Regeringens försl

Miljarder kronor

Utskottet har i avsnitt 2.4.2 utförligt behandlat budgetförslagen i partimotion

Beträffande förslaget i motion Fi304 (kd) om effekterna av resurstillskott till

Finansutskottet har tidigare i avsnitt 3 behandlat skattepolitikens inriktning

Dessutom instämmer finansutskottet i skatteutskottets bedömning att övergången

Konsekvenserna av utskottets förslag presenteras i efterföljande tabell.

Tabell 45. Konsekvenser av utskottets förslag till förändringar i beräkningen a

Miljoner kronor

Med hänsyn till det ovan anförda biträder utskottet regeringens förslag till be

4 Utgifter

4.1 Fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2004-2006

4.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna statschefen, riksdagen och dess myndighe

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i sin motion Fi239 att det finns skäl att hålla

I motionen anförs att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör reduce

I motionen föreslås också att partistödet och presstödet avvecklas successivt.

I motion K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bö

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att presstödet minskas med 425

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att presstödet minskas med totalt 20

Centerpartiet föreslår i sin motion Fi242 en minskning av utgiftsramen. I motio

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU1y) propositionens försla

Till yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 1 år 20

4.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsv

För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 145 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att förändringen av ut

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi273 en ökad grad av avgiftsfinansi

Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motionerna Fi232 och Fi269 att en folk-

Kristdemokraterna anser i motion Fi266 att ramen kan minskas genom besparingar

Centerpartiet förespråkar i motion Fi259 en sänkt ram för utgiftsområdet. Av en

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 2 år 2004 faststäl

4.1.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket.

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 8 165 miljoner

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) konstaterar regeringen att utgiftsområdesra

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för ut

Förslag till ram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i partimotion Fi239 att anslagen till skattef

Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 att skattemyndigheterna ti

Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att utgiftsområdet tillförs resu

Centerpartiet föreslår i partimotion Fi242 att ökade resurser tillförs tullverk

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att de förslag om förstärkningar

Skatteutskottet tillstyrker propositionens förslag till utgiftsram och avstyrke

Till yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 3 år 20

4.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, rättshjälpe

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 24 859 miljone

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) anförs att utökningen med 608 miljoner kron

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 1 474 miljoner krono

Propositionens och riksdagspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområdet u

Förslag till ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 större satsningar på polisen b

Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en höjning av ramen. En förstär

Kristdemokraterna förordar i sin motion Fi241 en höjning av ramen. Motionärerna

Centerpartiet anser i motion Fi242 att rättsväsendet måste förstärkas. Resursfö

Justitieutskottets yttrande

I ett protokollsutdrag från justitieutskottet tillstyrks regeringens förslag ti

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 4 år 20

4.1.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar bidrag till vissa internationella organisationer, freds

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 1 242 miljoner

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att internationella insatser bör

Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi240 minskningen av anslaget 5:

Kristdemokraterna avvisar i motion Fi241 ökningen av medlen för bidrag till SIP

Centerpartiet föreslår i motion Fi242 minskad ram för utgiftsområdet till följd

Utrikesutskottets yttrande

I ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 5 år 20

4.1.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och civila försvaret, Ku

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 44 318 miljone

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att de senaste försvarsbesluten h

Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 begränsningar i utbildningen av

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att Kustbevakningens resurser förstär

Centerpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet konstaterar i sitt yttrande (FöU1y) att regeringens förslag l

Med hänvisning härtill tillstyrker försvarsutskottet regeringens förslag till u

Försvarsutskottet tar även upp frågan om ekonomisk styrning inom utgiftsområdet

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 6 år 20

4.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och samarbete med

De totala utgifterna inom utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 17 059 miljon

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 en omformulering av målet f

Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att Sverige ska vara föredöme i EU

Kristdemokraterna välkomnar i motion Fi241 regeringens tillskott till det total

Centerpartiet förslår i motion Fi242 en ökning av ramen för biståndsverksamhete

Utrikesutskottets yttrande

I ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 7 år 20

4.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flyktingpolitik, i

Utgiftsområdet omfattar också integrationspolitik med frågor rörande invandrare

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 7 629 miljoner

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att Integrationsverket läggs n

Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att bristerna i mottagningssysteme

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en nedläggning av Integrationsverket

Centerpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att antalet asyl

Med dessa påpekanden har socialförsäkringsutskottet inga invändningar mot reger

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 8 år 20

4.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälsovård, sjukvård och social omsorg. S

De totala utgifterna för utgiftsområde 9 beräknas 2003 uppgå till 34 958 miljon

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (tillsammans med Folkpartiet l

Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 ökat stöd för kvalitetsförbättr

Kristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 besparingar och effektiviseringar

Centerpartiet föreslår i motion Fi242 besparingar på flera myndighetsanslag ino

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet anför i sitt yttrande (SoU1y) att man tillstyrker den av regeri

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 9 år 20

4.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgiftsområdet omfattar dels transfereringar med anknytning till sjukdom och ha

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 121 370 miljon

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (liksom Folkpartiet liberalern

Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att införande av en tredje sjuklön

Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att en ny rehabiliteringsförsäkring e

Centerpartiet räknar i motion Fi242 med minskade kostnader för sjukpenning, för

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (SfU1y) att regeringen un

Mot bakgrund härav godtar socialförsäkringsutskottet regeringens förslag till u

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 10 år 2

4.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar folkpension till ålderspensionärer som inte har rätt ti

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 51 939 miljone

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att utformningen av bostadstilläg

Folkpartiet liberalerna förespråkar i motion Fi240 att omställningspensionen ut

Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att omställningspensionen ska återstä

Centerpartiet redovisar i motion Fi242 att ramen för utgiftsområdet kan minskas

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 11 år 2

4.1.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till barnfamiljer (förutom bost

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 52 226 miljone

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 ett grundavdrag i den kommu

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att en jämställdhetsbonus inför

Kristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 ett barnomsorgskonto för varje ett

Centerpartiet anser i motion Fi242 att barnbidraget för barn upp till 4 år ska

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 12 år 2

4.1.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgiftsområdet omfattar bl.a. bidrag till arbetslöshetsersättning, arbetsmarkna

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 64 071 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 införande av en allmän och obl

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 en radikal omläggning av arbets

Kristdemokraterna bedömer i motion Fi241 att ramen kan minskas. Främst beror de

Centerpartiet anser i motion Fi242 att ramarna kraftigt kan minskas. Egenfinans

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 13 år 2

4.1.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar verksamhetsområdena arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebil

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 1 140 miljo

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 14 Arbetsliv

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att ramen kan minskas genom för

Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att vissa myndighetsanslag och de

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 ramminskning. Arbetsmiljöverket har e

Centerpartiet förordar i motion Fi242 att forskningsverksamheten decentralisera

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 14 år 2

4.1.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar statens kostnader för olika former av ekonomiskt stöd t

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 211 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 15 Studiestöd

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att ramen ska minskas. Detta ska

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att rekryteringsbidraget dras i

Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 ett studiestödssystem som präglas av

Centerpartiet menar i motion Fi242 att ramen ska ökas. Genom att tillföra rekry

Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 15 år 2

4.1.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, vuxnas lä

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 41 768 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 en tydlig kvalitetssatsning i

Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utbyggnaden av högskoleplat

Kristdemokraterna framhåller i motion Fi241 att ramen bör minskas. Främst beror

Centerpartiet anser i motion Fi242 att anslagen 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m

Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 16 år 2

4.1.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar stöd till allmän kulturverksamhet, dans-, teater- och m

För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 8 236 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras ökningen av utgiftsområdesramen f

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet skriver i motion Fi239 att statens insatser bör koncen

Folkpartiet liberalerna föreslår en ökad satsning på kulturen i motion Fi240. S

Kristdemokraterna betonar i motion Fi241 satsningar på den regionala kulturen o

Centerpartiet föreslår i motion Fi242 att den regionala kulturverksamheten ska

Kulturutskottets yttrande

I ett protokollsutdrag från kulturutskottet tillstyrks regeringens förslag till

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 17 år 2

4.1.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor, l

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 9 034 miljoner

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 nu bli 93 miljoner

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

Miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår, i motion Fi239, neddragningar inom utgiftsom

Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en omläggning av bostadspolitik

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att bostadsbidraget, främst den barnr

Centerpartiet skriver i motion Fi242 att behovet av bostadsbidrag kommer att mi

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU1y) regeringens förslag till r

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 18 år 2

4.1.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområden omfattar bl.a. medel som länsstyrelser, regionala självstyrelseo

För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 106 m

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 19 Regional utveckling

Belopp i miljoner kronor

Motioner

Moderata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att utgiftsområdesramen kan min

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ramarna minskas genom att p

Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ramarna minskas genom att medel s

Centerpartiet anser i motion Fi242 att ramarna bör ökas genom program för utvec

Näringsutskottets yttrande

I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 19 år 2

4.1.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar miljöövervakning, åtgärder för biologisk mångfald, sane

För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 2 733 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras minskningen på 36 miljoner kronor

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det behövs effektivare metode

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion F240 att en kommission bör tillsättas

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att anslaget Stöd till klimatinvester

Centerpartiet förordar i motion Fi241 ökade satsningar inom utgiftsområdet. Man

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens

I avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 20 år 2

4.1.21 Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning och utveckling av energisystem

För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 1 663 m

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi

Belopp i miljoner kronor

Motioner

Moderata samlingspartiet anför i motion Fi239 att energipolitikens mål ska vara

Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi240 en förtida avveckling av kärnkra

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att medlen i första hand ska satsas

Centerpartiets förslag i motion Fi242 överensstämmer med regeringens.

Näringsutskottets yttrande

I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 21 år 2

4.1.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift och underhåll av vägar och j

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 24 485 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att transportpolitikens övergr

Folkpartiet liberalerna menar i motion Fi240 att fungerande kommunikationer är

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att ramarna ökas, främst genom att me

Centerpartiet förordar i motion Fi242 att ett särskilt infrastrukturbolag bör s

Trafikutskottets yttrande

I ett protokollsutdrag från trafikutskottet tillstyrks regeringens förslag till

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 22 år 2

4.1.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, skogsnäring, fiskenäring,

För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 553 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 till 111 miljoner k

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den svenska livsmedelspr

Folkpartiet liberalerna skriver i motion Fi240 att jordbruket bör ses som en nä

Kristdemokraterna skriver i motion Fi241 att de anslagsförändringar som föreslå

Centerpartiet föreslår i motion Fi242 ett antal satsningar på det svenska lantb

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens

I avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 23 år 2

4.1.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar politikområdena forskningspolitik, näringspolitik, kons

För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 491 m

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att stat, kommun och landsting sk

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ett mål för förenklingsarbe

Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ett mål om 15 procents minskning

Centerpartiet framhåller i motion Fi242 att näringslivsfrämjande åtgärder med e

Näringsutskottets yttrande

I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 24 år 2

4.1.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens bidrag till kommuner och landstin

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 72 537 miljone

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen redovisas att målet för utgiftsområdet är att skapa goda

I proposition 2002/03:151 föreslår regeringen att ett kostnadsutjämningssystem

Regeringen föreslår också att ett antal tidigare genomförda åtgärder slutregler

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 är 7 561 miljoner kronor högre än ramen

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ram för utgiftsområdet un

Förslag till ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den kommunala verksamhet

Moderaterna säger nej till regeringens satsning på ökad tillgänglighet i vården

Folkpartiet liberalerna anför i motion Fi240 att man stöder regeringens förslag

Folkpartiet anser att statsbidragen i högre grad än i dag ska vara generella. S

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att kommunsektorn utöver de medel reg

Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 25 i motion Fi242 är ca 43 mi

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det generella statsbidraget tillförs 1 miljard kronor

Oppositionspartierna har i sina motioner presenterat alternativa förslag till r

Moderata samlingspartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidra

Folkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts

Kristdemokraterna föreslår att effekten på kommunsektorn av deras skatteförslag

I Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med ca

Utskottet återkommer inom kort med en noggrannare genomgång av partiernas kommu

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 25 år 2004 faststä

4.1.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgift

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 42 150 miljone

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Belopp i miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det är angeläget att minska s

Folkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 mer omfattande försäljningar a

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en ökad utförsäljning av statliga för

Centerpartiet förordar i motion Fi242 ökad takt i försäljningen av statlig egen

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 26 år 2004 faststä

4.1.27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska gemenskapens allmänna budg

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 814 milj

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Belopp i miljoner kronor

Som framgår av tabellen har inget av oppositionspartierna föreslagit någon förä

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag och föreslår mot denna bakgr

4.1.28 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av utgifterna för ålde

Jämför reservation 8 (fp).

Utgifterna omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och

De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 157 470 miljon

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålder

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde

Förslag till ram för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Belopp i miljoner kronor

Motionen

Folkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 en ökad ram för ålderspensions

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att den större r

Socialförsäkringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till be

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat

Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för ålderspensionssysteme

4.2 Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens utgi

Jämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13 (kd) och 14 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna beräkningen av utgifter på utgif

Motionerna

Förslag till alternativ beräkning av utgifter på utgiftsområden för åren 2005 o

Moderata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 7)

Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 9 och 11)

Kristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 7) samt

Centerpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, i denna del).

Partiernas alternativ för åren 2005 och 2006 har redovisats i tabellerna under

Kristdemokraterna beräknar dessutom i motion Fi241 att två av de av motionärern

Utöver de föreslagna alternativen till beräkning av utgifterna på utgiftsområde

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att riksdagen ska godkänna den

Finansutskottets ställningstagande

De i detta sammanhang aktuella alternativen avseende åren 2005 och 2006 utgår f

Vidare konstaterar utskottet att regeringen redovisar en konsekvensberäkning av

Med hänsyn härtill biträder utskottet regeringens förslag till beräkningen av u

Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Fi239 (m) yrkande 7, Fi240 (fp) yrkand

Regeringens förslag till beräkning av utgifter på utgiftsområden åren 2005 och

2006

Belopp i miljoner kronor

4.3 Bemyndigande om upplåning

Utskottets förslag i korthet

Regeringen bemyndigas att under budgetåret 2004 ta upp lån enligt lagen (1998:1

Budgetpropositionen

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identisk med statens lånebehov. För att stat

Under perioden 2003-2006 beräknas det ackumulerade budgetunderskottet enligt re

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 20

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det i finansplanen begärda bemyn

4.4 Finansiering av investeringar och rörelsekapital

4.4.1 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltn

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringen bemyndigas att för budgetåret 2003 besluta om

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 7.1.1) redovisas för varje utgiftsområde det ber

Jämfört med aktuella låneramar för 2003 innebär regeringens förslag till lånera

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till investeringsramar v

Utskottet tillstyrker således att regeringen för budgetåret 2003 får besluta om

4.4.2 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet

Regeringen får för budgetåret 2004 besluta om krediter för myndigheternas ränte

Budgetpropositionen

Regeringen kan besluta att rörelsekapital i statens verksamhet ska finansieras

Jämfört med aktuella räntekontokrediter för 2003 innebär regeringens förslag ti

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäld

4.4.3 Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret

Utskottets förslag i korthet

För sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för budgetåret 2004 besluta om

Budgetpropositionen

Inom ramen för det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension har Sj

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens förvaltning av de båda fonderna ska tas ur de

Premiesparfondens marknadsvärde uppgick vid halvårsskiftet till 18,6 miljarder

Det balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet beräknas till ca 14

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 15).

4.5 Bemyndigande för ramanslag

Utskottets förslag i korthet

Regeringen får ett bemyndigande att under budgetåret 2004 besluta att ett raman

Budgetpropositionen

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med

Regeringen begär i budgetpropositionens volym 1 (avsnitt 7.4) att den bemyndiga

1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt

2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Enligt regeringens bedömning kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till

När det gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbar

Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder och avsikten är att även fortsät

Innevarande år har regeringen inte medgivit några överskridanden. Ett eventuell

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet utgår ifrån att ytterligare utnyttjande av bemyndigandet senare i år

Med detta tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen till bemyndi

5 Övriga frågor

5.1 Reservationsanslag blir ramanslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att på statsbudgeten för 2003 uppf

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 7.5) redovisas att de tidigare förslagsanslagen

Det är i detta sammanhang intressant att jämföra villkoren för ramanslag och re

Sammantaget medger ramanslaget en större flexibilitet än reservationsanslaget.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns tillräckliga skäl för at

Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås omvandlas till r

Enligt 3 § budgetlagen finns tre anslagstyper, nämligen obetecknade anslag, res

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att de reservationsanslag som finn

5.2 Budgeteringsmarginalen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om budgeteringsmarginalen, en översyn av bud

Jämför reservation 15 (fp).

Motionen

I motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls att så gott som hela budg

Motionärerna anser att budgeteringsmarginalen är ett mycket viktigt inslag i bu

Systemet med utgiftstak har i grunden visat sig fungera mycket väl, anser motio

Motionärerna anser att budgetlagen behöver ses över och förtydligas främst avse

Motionärerna framhåller också behovet av att ge en fullständigare redovisning a

Motionärerna anser att regeringens ekonomiska redovisning till riksdagen och ti

Regeringen bör enligt motionärernas uppfattning både utveckla redovisningen av

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att budgetlagen behöver ses över

Regeringen har vid ett antal tillfällen använt sig av kreditering av skattekont

Utskottet vill framhålla att sysselsättningsstödet till kommunerna liksom den s

Frågan om hur budgeteringsmarginalen bör utformas och hur stora marginaler som

Frågan om budgeteringsmarginalens storlek och användning har stor betydelse för

Budgetprocessen syftar till att ge budgetpolitiken en långsiktig, hållbar och t

Sedan hösten 2000 har regeringen vid upprepade tillfällen i både budgetproposit

Mot denna bakgrund förväntar sig utskottet att regeringen i 2004 års ekonomiska

Vad gäller förbättringar av redovisning till riksdag och medborgare om statens

Utskottet vill framhålla att redovisningen i statsbudgeten - både den ekonomisk

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6.

5.3 Effekter av besparingar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om samhällsekonomiska kalkyler vid besparing

Motionerna

I motion Fi252 efterlyser Hillevi Larsson (s) att kommuner, landsting, statliga

Nedskärningar i den offentliga sektorn leder ofta till att färre anställda får

När det gäller det privata näringslivet är det svårare att kräva en samhällseko

I motion F225 av Carl-Axel Johansson (m) framhålls att besparingar inom sjukvår

Gustav Fridolin (mp) föreslår i motion Fi226 en utredning om kostnaderna för 19

Motionären anser att en utredning av kostnaderna för nedskärningspolitiken är a

Finansutskottets ställningstagande

Slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser bör naturligtvis undvikas i

Utskottet vill emellertid framhålla att det inte råder någon motsättning mellan

Utskottet anser inte att det vore vare sig rimligt eller riktigt att kräva samh

Vad gäller effekterna av 90-talets budgetsanering anser utskottet att det är nö

Det konsolideringsprogram som genomfördes åren 1994-1998 innebar en avvägning m

Det är enligt utskottets mening ofrånkomligt att en så kraftfull sanering av de

Det är enligt utskottets mening givetvis viktigt att effekterna av den ekonomis

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi225 (m), Fi226 (mp) och Fi252

5.4 Omstrukturering av statliga företag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20

Jämför reservation 16 (fp).

Motionen

Folkpartiet liberalerna kritiserar i motion Fi240 regeringens förslag i den eko

Utskottets ställningstagande

Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb

Enligt regeringen var det möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst 3 m

Regeringen ansåg att riksdagens godkännande för en kapitalinsats i normalfallet

Utskottet underströk (bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) dock att förslaget

Finansutskottet ansåg därför att regeringen inte bör bemyndigas att i brådskand

Finansutskottet förordade mot denna bakgrund att högst 3 miljarder kronor överf

I de fall det inte bara är fråga om en omstrukturering av resurser mellan statl

Om regeringen menar att det ska finnas en permanent särskild ordning för omförd

I avvaktan på en formell reglering borde riksdagen, enligt finansutskottets men

Huvudprincipen bör vara att riksdagen varje höst i samband med det s.k. rambesl

Regeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition

Utskottet konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har

Utskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20

5.5 Vårpropositionens innehåll

Utskottets förslag i korthet

Innehållet i den ekonomiska vårpropositionen bör inte lagregleras mer ingående

Den i sammanhanget väckta motionen avstyrks.

Jämför reservation 17 (fp).

Motionen

I motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att riksdagen ska begära a

Motionärerna anser att de övergripande riktlinjerna ska behandlas i den ekonomi

Finansutskottets ställningstaganden

Frågor med anknytning till den ekonomiska vårpropositionen regleras i en tilläg

Den aktuella tilläggsbestämmelsen fick sin nuvarande lydelse på förslag av Riks

Motionärerna anser att regeringen inte fyller vårpropositionen med rätt innehål

Utskottet finner det inte motiverat att nu göra någon översyn av budgetprocesse

Utskottet avstyrker motion Fi295 (fp) yrkande 4.

5.6 Långsiktig ekonomisk tillväxt

Utskottets förslag i korthet

Hållbar utveckling är redan ett övergripande mål för regeringens politik, och d

Motionerna

I motion Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att riksdagen tillkännager

I motion Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustaf Fridolin (mp) föreslås att ri

Utskottets ställningstagande

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Det in

Regeringen presenterar i Den nya produktionen - det nya uppdraget (Ds 2001:68)

Att åstadkomma ekonomisk tillväxt och en hållbar social välfärd utan att skapa

5.7 Barnbilaga i budgetpropositionen

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att tillföra ett barnpersp

Motionerna

I motion Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) föreslås att st

Centerpartiet förordar i motion So500 (yrkande 1) att statsbudgeten ska komplet

Finansutskottets ställningstagande

Kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov är en viktig förutsätt

Målsättningen för den svenska barnpolitiken är att barn i Sverige ska växa upp

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att förverkligandet av barnkonven

Därför anser utskottet att det är angeläget att regeringen ger riksdagen en båd

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen i budgetproposition

Finansutskottet har vid flera tillfällen (senast i bet. 2002/03:FiU20) noterat

Utskottet kan konstatera att de hittills uppnådda resultaten av regeringens arb

Utskottet välkomnar detta arbete och vidhåller sin uppfattning att kravet på at

Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker utskottet förslagen i motionerna Fi2

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken - avsnitt 1.3, punkt 1

av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Christer Nylander (fp), Tomas Högström

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de i reservation 1 föreslagna riktlinjerna för den ekonomis

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14,

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del,

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt 2003/

Ställningstagande

Inledning

Den viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken just nu är att få fart p

När den internationella konjunkturen inte ger samma draghjälp som tidigare är d

För att få högre tillväxt måste både antalet individer som faktiskt är i arbete

Svensk politik står inför två stora pedagogiska utmaningar. Den första utmaning

Den andra utmaningen handlar om att tydliggöra hur starkt vår privata och offen

Om vi ska kunna möta de utmaningar som ligger framför oss, nämligen en förändra

Politiken måste leda till:

en vitalisering av det privata företagandet,

en genomgripande reform av de offentliga socialförsäkringssystemen.

Socialdemokraterna har excellerat i att sätta upp mål av olika slag: för budget

Socialdemokraterna och deras stödpartier lever inte upp till målen för

- sysselsättning

- minskad arbetslöshet

- halverad ohälsa

- minskat socialbidragsberoende

- budgetbalans.

Vi vill ge politiken en annan inriktning. Det handlar om att förbättra förutsät

Socialdemokraterna talar gärna, och ibland med viss rätt, om den bristande mora

Följande punkter dominerar den politik vi vill föra:

En rad åtgärder som gör det mera lönande att arbeta än i dag. Reformering av de

Ett kraftfullt program för att få människor tillbaka i arbete igen. En akut frå

Både mäns och kvinnors möjligheter måste tas till vara. Kombinationen av kvinno

En omfattande skattereform som ska leda till både ett lägre skattetryck och ett

Ett omfattande paket för att få fart på företagandet. Inte heller på detta områ

Översyn av regelsystemen. En möjlighet är att arbeta med solnedgångsregler för

Bort med ett antal hinder för tillväxten. En bättre infrastruktur både i form a

Prioriteringar måste göras mellan olika utgifter - det gäller inte bara bidrags

Vi vill genomföra en ekonomisk politik som redan under 2004 skulle kunna vända

Missade tillväxtchanser och svikna löften

Under 1990-talets tre borgerliga regeringsår genomfördes en rad viktiga ekonomi

Socialdemokratins intresse för att utveckla reformarbetet för svensk ekonomi ha

Under perioden 1995-1998 ledde den statsfinansiella saneringen till att staten

Ett oroande problem i svensk ekonomi är regeringens underskattning av det under

Strukturpolitik mer nödvändig än någonsin

Utgången av folkomröstningen om införande av euron innebär att den penningpolit

Finanspolitiken kan därmed i huvudsak ägnas åt struktur- och fördelningspolitis

På ett antal områden har de offentliga utgifterna blivit större än vad som kan

Ett exempel är kostnaderna för sjukpenning och förtidspension som tillåtits väx

Skattesystemet måste bli mera tillväxtvänligt. Skattepolitiken ska prioritera s

Strukturpolitiken måste också ta itu med andra tillväxthinder. Det gäller behov

Högre tillväxt genom fler i arbete, ökad produktivitet och stabila institutione

Den ekonomiska politikens inriktning

En starkare och uthållig ekonomisk tillväxt är helt nödvändig för att nå målet

Avgörande för en bättre tillväxt är också den ekonomiska miljö som individer oc

Sverige sägs vara världens mest jämställda land. Men mycket återstår att göra i

Stora löneskillnader för likvärdigt eller lika arbete kvarstår. Arbetsmarknaden

Vi vill särskilt peka på åtgärder för tre stora områden:

Bryt upp de offentliga monopolen.

Bättre villkor för företagande inom tjänstesektorerna.

Gör det lättare att förena förvärvsarbete med ansvar för barn.

Antal sysselsatta och antal arbetade timmar 1997-2003

Säsongrensade kvartalssiffror

Källa: Konjunkturinstitutet

Fler i arbete och fler arbetade timmar

Genom att göra det mer lönsamt att arbeta kommer arbetsutbudet att öka. Detta k

Genom att utforma regler och skatter så att de främjar förvärvsarbete och hälsa

Genom en effektivare arbetsmarknadspolitik kan fler komma i arbete snabbare.

Genom bättre och enklare regler kan invandrare snabbare få en chans att komma i

Förutsättningarna för äldre att arbeta längre bör bli bättre.

Med en bättre familjepolitik ökar förutsättningarna att kombinera familjeliv oc

Krafttag mot de höga ohälsotalen

Ett av de största problemen både för enskilda och för arbetsmarknaden i stort ä

Skillnaderna mellan mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden återspeglar

Politiken måste snarast läggas om för att vända utvecklingen. Vi föreslår därfö

finansiell samordning mellan försäkringskassorna och sjukvården tillåts i hela

en nationell vårdgaranti för att korta vårdköer och möjliggöra en snabbare åter

ett förstärkt rehabiliteringsarbete med sikte på en rehabiliteringsgaranti vari

snabba resursförstärkningar till försäkringskassorna,

ersättningsreglerna och deras tillämpning stramas upp,

arbetslinjen stärks genom att bedömningen av arbetsförmåga vid långa sjukfall i

en dialog tas upp med arbetsmarknadens parter beträffande de avtalade tilläggsf

stärkt utbildning i försäkringsmedicin för läkare,

möjligheterna att genom företagshälsovården bidra till ett minskat antal långa

möjligheterna att införa en obligatorisk privat försäkring mot arbetsolyckor bö

det förebyggande arbetet på arbetsplatserna ges en högre prioritet; detta gälle

fler alternativa arbetsgivare inom den offentligt finansierade verksamheten för

utökade möjligheter för den enskilde att påverka arbetstidens förläggning och b

förbättrad kunskap om och ökade insatser mot kvinnors ohälsa.

Ökad produktivitet

Genom att göra det mer lönsamt för individen att utbilda sig, ta ansvar, arbeta

För företagen bör det bli mer lönsamt att investera i produktion, utveckla ny t

Genom att förenkla regler och därigenom minska byråkrati och uppgiftslämnande k

Genom att öppna för en mångfald utförare av offentliga välfärdstjänster kommer

Den offentliga upphandlingen av varor kan förbättras och därmed samtidigt bidra

Genom en stärkt konkurrens på såväl produkt- och tjänstemarknader som finansie

Vi ser sammantaget en stor potential för tillväxt i att öka den faktiska syssel

Sunda finanser och stabila institutioner

Statens utgifts- och skattekvot måste minska för att ge hushållen och företagen

Socialförsäkringssystemen måste reformeras för att bli enklare, ekonomiskt mer

Den offentliga bruttoskulden ska minska.

Kontrollen och tillsynen över såväl socialförsäkrings- och bidragssystemen som

Det direkta sambandet mellan en fungerande lönebildning och höjda reallöner beh

Tilltron till rättsväsendet i stort behöver stärkas. Ökade resurser till polis

Förtroendet för näringslivet måste stärkas

Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter kan närings

Förtroende kan byggas via lagar och regleringar, via tillsyn eller via etiska n

Finansmarknadsutredningen konstaterade i mars år 2000 att "det finns visserlige

Eftersom finansmarknaden och näringslivet i stort har en central betydelse för

En väl fungerande styrning av företagen förutsätter att skatter och regler ger

Vi ser bl.a. följande förändringar för att upprätta näringslivets förtroende oc

Näringslivet måste ta ansvar för att en ordentlig diskussion kommer i gång om h

Ett ökat användande av etiska analyser av börsbolag och andra företag som kompl

Insiderlagstiftningen bör ses över.

Stärk Finansinspektionen och ge den verkningsfulla påföljdsmöjligheter.

Ökad öppenhet i företagens redovisning av bl.a. löner och förmåner bör ske i fö

Företagande

Bättre förutsättningar för företagande

För att ett ökat arbetsutbud skall omsättas i varaktig tillväxt krävs att det ä

Antal företagare enligt arbetskraftsundersökningarna januari 1994-september 200

100-tal , löpande 12-månaderstal

Källa: SCB

För att fler livskraftiga företag skall startas behöver entreprenörskap uppmunt

I den verksamhet som i dag till stor del bedrivs av offentliga monopol är behov

En fungerande konkurrens är en förutsättning för att resurser används på bästa

Fler och bättre genomförda offentliga upphandlingar skulle också kunna medföra

Lägre skatter på företag och företagande

Fåmansbolagsägare drabbas av högre skatt än andra. Därför måste de diskriminera

Generationsskiften i familjeföretag försvåras av höga skatter. Efter det att st

Kapitalbeskattningen måste lindras. Förmögenhetsskatten är en stor anledning ti

Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för svenska ä

I växande företag utan stor egen kapitaltillgång har det varit vanligt att utfä

Mindre krångel

Nu är det länge sedan småföretagardelegationen kom med förslag till regelförenk

Miljöprövning för att få tillstånd att driva en verksamhet kan i Sverige ta fle

Lägre kostnader

För att minska underskottet i statsbudgeten genomförde riksdagsmajoriteten en f

Bättre konkurrens

Konkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör identifieras och avvec

Det bör blir lättare att få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet stri

Plan- och bygglagen bör ändras så att etablering av konkurrerande handel underl

Stora upphandlingar bör delas i fler order så att även mindre företag har en ch

Upphandlingsreglerna bör ändras så att det klargörs under vilka förutsättningar

Frigör offentlig sektor

Verksamhet som i dag bedrivs i offentlig sektor kan hindra samma verksamhet som

För att bl.a. öppna för fler utförare av välfärdstjänster ska det offentliga st

Socialförsäkringar i behov av reformer

Dagens socialförsäkringssystem behöver reformeras. Det behövs samordning, renod

De principer som bör ligga till grund för nödvändiga förändringar återfinns i b

För att stärka systemens legitimitet handlar det bl.a. om att få en ökad koppli

Socialförsäkringsförmånerna måste lättare kunna följa den enskilde individen. I

Systemen måste vara utformade så att de klarar olika typer av demografiska förä

Systemen måste ha goda incitament inbyggda som stimulerar till arbete och inte

Sammanfattning av förslagen

Den svenska uthålliga tillväxtpotentialen måste förbättras. Skattetrycket ligge

Men det kanske allvarligaste svenska tillväxthindret är socialdemokratins låga

Detta är huvudpunkterna i den ekonomiska politik vi vill genomföra.

Ett brett program för att få människor i arbete igen.

Stimulans av det privata företagandet. Det krävs förändringar av skatter, avreg

Det måste löna sig bättre att arbeta än vad det gör i dag. Det behövs mer, inte

Reformera de offentliga utgifterna. Kraven på hårdare prioritering gäller både

Både kvinnors och mäns möjligheter måste tas till vara. Det behövs betydande fö

En omfattande skattereform med lägre skatter och ett arbets- och tillväxtstimul

En omfattande avreglering för att frigöra människors skaparkraft.

Förstärkt infrastruktur både i form av vägar och kunskap m.m.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här framfört om in

2. Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 bör ha följande lydels

Riksdagen fastställer som mål för budgetpolitiken att det finansiella sparandet

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 samt

2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5

och avslår motionerna

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13 samt

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5.

Ställningstagande

Folkpartiet har tidigare ställt upp på regeringens mål från mitten av 1990-tale

Förutsättningarna för målet för de offentliga finanserna är i dag annorlunda. D

Vi anser att målet för de offentliga finanserna måste ta hänsyn till de ändrade

Utöver detta anser vi att de förslag till överskottsmål som presenteras i reger

Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motionerna Fi240 (fp) yrkande 5 samt

3. Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt

av Mats Odell (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt

2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1

och avslår motion

2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.

Ställningstagande

Som påpekas i Kristdemokraternas motion Fi241 ligger överskotten i den offentli

För oss kristdemokrater är sunda statsfinanser av central betydelse för den eko

Vi kristdemokrater anser också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats s

Under sin tid som statsråd tog f.d. finansministern Erik Åsbrink initiativ till

Därmed tillstyrker jag motion Fi241 (kd) yrkandena 10, 12 och 13. Eftersom mots

4. Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10 och 12,

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt

2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1

och avslår motionerna

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 13 och

2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.

Ställningstagande

Statsfinansernas saldo följer normalt konjunktursvängningarna. I en konjunkturn

Enligt min mening måste statsfinanserna ha en sådan styrka att budgetöverskott

Nuvarande överskottsmål för de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % över e

Därmed tillstyrker jag motion Fi242 (c) yrkande 5. Eftersom motsvarande förslag

5. Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (m)

av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen fastställer som delmål för det finansiella sparandet att överskottet

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4

och avslår

proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 4

liksom motion

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

De senaste årens utveckling i Sverige och Europa visar att budgetsaldomål utan

Moderaterna anser därför att en ordning baserad på ett mål för den konsoliderad

Årliga saldomål bör fastställas för det faktiska finansiella sparandet för de k

Moderaterna föreslår stramare årliga saldomål än regeringen för de år budgetpro

Därmed tillstyrker vi motion Fi239 (m) yrkande 4 och avstyrker förslaget i budg

6. Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (fp

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 bör ha följande lydels

Riksdagen fastställer att det finansiella sparandet i staten för 2004 beräknas

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7

och avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4.

Ställningstagande

Folkpartiet föreslår i sitt budgetalternativ ett nytt överskottsmål som avser f

Med hänsyn till denna målformulering föreslår vi att det finansiella sparandet

Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 6 och 7.

7. Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (m)

av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Budgetförslagen för 2004

a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet

b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)

Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och

c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ

d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)

=utskottet

e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)

=utskottet

f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)

=utskottet

g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt inkomstskatt. Därme

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 10,

2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1-8, 12, 33, 37 och 38 sa

2003/04:A258 av Anders G Hökmark m.fl. (m) yrkande 2 och avslår proposition 200

h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)

=utskottet

i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)

=utskottet

j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt allmän löneavgift.

2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 39 och avslår proposition 2

k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om höjd koldioxidskatt och e

2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m),

2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m),

2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 9 och 13,

2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m) yrkande 1, 2003/04:MJ

l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)

=utskottet

m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)

=utskottet

n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av

=utskottet

o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)

=utskottet

p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skatter på handelsgödsel

q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om privatinförsel av alkohol

2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 30-32 samt 2003/04:Sk310

r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skattereduktion för utgif

2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 34-36 och avslår proposit

s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det

t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)

=utskottet

u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m),

2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m),

2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m),

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 8 och 9,

2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,

2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 14-29, 40 och 41,

2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),

2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m),

2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 2-4,

2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20,

2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 19,

2003/04:Kr282 av Kenth Olsson m.fl. (m) yrkande 13,

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 9 och 10 samt

2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m) yrkandena 3, 4 och 7

samt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts

Ställningstagande

Medan regeringen har få tillväxtbefrämjande förslag på sitt program vill vi med

Medan regeringen med sin tredje sjuklönevecka demonstrerar handlingsförlamning

Medan regeringen med sin expansiva reformpolitik gröpt ur statsfinanserna så at

Vi är inriktade på att öka tillväxten. Regeringen däremot tycks vara mer intres

Att som i dag beröva människor möjligheten att försörja sig på eget arbete inne

Svenska låginkomsttagare kommer med regeringens politik även framöver att vara

Vi ökar arbetsutbudet genom att främja en flexibel arbetsmarknad och genom att

Den moderata budgetpolitiken är inriktad på att åstadkomma ett starkare finansi

Fyra prioriteringar styr utformningen av vår politik.

För det första måste den offentliga skuldsättningen begränsas. Dagens höga skul

För det andra måste skatter sänkas. Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone

För det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Utgiftsutvecklingen i

För det fjärde måste resurser tillföras vård, skola och rättsväsende.

Vi moderater gör således en medveten prioritering. För oss är lägre skatter vik

I sina huvuddrag är det moderata alternativet så utformat att skatterna sänks m

För oss moderater är skattesänkningar i grunden en fråga om människors frihet o

Moderaternas politik för att sänka de mest tillväxtskadliga skatterna kan samma

Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks genom att det allmänna

Vi inför också ett särskilt kommunalt grundavdrag för barnfamiljer som är avset

Av våra samlade skattesänkningar på netto 20 miljarder kronor svarar enbart des

För att stimulera arbetsviljan inför vi ett förvärvsavdrag med 12 % på pensions

Arbetsviljan stimuleras också av att marginaleffekterna vid inkomstbeskattninge

Vi sänker arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna för att på sikt avskaffa dem o

Vi avskaffar likaså de diskriminerande 3:12-reglerna för att stimulera nyföreta

Förutom dessa tillväxtbefrämjande skattesänkningar vill vi moderater sänka bens

Med en stram utgiftspolitik blir det möjligt att kombinera Moderata samlingspar

Ska rättstryggheten kunna förbättras måste polisen finnas där människor vistas

Åklagarna har tillsammans med polisen ansvaret för samhällets brottsbekämpning.

Även domstolarna behöver förstärkning för att klara av måltillströmningen på et

För att kriminalvården ska fylla sin funktion måste antalet platser på häkten o

Moderata samlingspartiet avdelar nästa år 1,1 miljarder kronor mer än regeringe

Vi föreslår en tydlig kvalitetssatsning på skolan, med ett fritt skolval basera

Moderata samlingspartiet satsar nästa år 0,9 miljarder kronor mer än regeringen

För att komma till rätta med de långa vårdköerna inför vi en nationell vårdgara

Moderata samlingspartiet avdelar nästa år 2,7 miljarder kronor mer än regeringe

Sveriges underdimensionerade infrastruktur är till hinder för medborgarna och e

De senaste försvarsbesluten har varit underfinansierade. Nästa år ger därför Mo

De moderata skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras med budgetförs

De utgiftsminskningar som följer av våra besparingsförslag och den kompensation

Sammanfattningsvis anser vi alltså att Moderata samlingspartiets förslag till i

Moderata samlingspartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004

Belopp i miljoner kronor

Slutligen stöder vi även Moderata samlingspartiets övriga förslag i detta samma

Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a

8. Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 bör ha följande lydels

5. Budgetförslagen för 2004

a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet

Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 och avslår proposition 20

b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)

Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2004, 2005

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och avslår proposition 20

c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden enligt

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8, 28 och 29 samt avslår

d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.7)

Riksdagen godkänner den beräkning av förändring av anslagsbehållningar för 2004

e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)

=utskottet

f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)

=utskottet

g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om sänkt inkomstskatt. Därme

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 1 i denna del, 33 och 35,

h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)

=utskottet

i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)

=utskottet

j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)

=utskottet

k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt och elskatt (avsnitt 3.7.2)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om höjd koldioxidskatt och e

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 34 och avslår proposition 2

l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)

=utskottet

m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)

=utskottet

n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av

=utskottet

o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)

=utskottet

p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)

=utskottet

q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)

=utskottet

r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om skattereduktion för utgif

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 36 och avslår proposition 2

s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 och avslår proposition 20

t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)

Riksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 och avslår proposition 2

u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 31,

2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd),

2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) och

2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 3, 8, 10, 11 och 13 samt

Ställningstagande

Svensk budgetpolitik måste förändras. Sverige behöver en politik som kan skapa

Folkpartiet liberalerna strävar efter förändring. Men vi tror inte på en återgå

Fler ska jobba.

Statsskulden ska vara lägre.

Fler ska jobba

Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag

Vi ska ha lägre inkomstskattesatser - sänkt skatt för låginkomsttagare och sänk

Vi vill stimulera tillväxten av nya och starkare företag genom skattelättnader

Vi anser att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i, äv

Folkpartiet stöder principiellt idén om en grön skatteväxling. Vi ser emellerti

Arbetslösheten måste bekämpas och sysselsättningen öka. Fler människor ska helt

Parallellt bör den svenska utbildningspolitiken reformeras från grunden för att

Den alarmerande ökningen av förtidspensioner i kombination med höga sjukskrivni

Arbetet med en stor socialförsäkringsreform bör startas omedelbart i syfte att

Folkpartiet förordar en rad åtgärder som kommer att underlätta för nya företag

Konkurrensen mellan företag i Sverige måste stärkas. Vi är övertygade om att en

Det är enligt vår mening angeläget att Sverige driver kampen för global solidar

Statsskulden ska minska

Genom en radikal reformpolitik för jobb och företagande och en ansvarsfull budg

Vi visar i vårt budgetalternativ att genom en noggrann utgiftsgranskning kan ma

Vår budgetpolitik inriktar sig dessutom på att hålla statens finanser i balans

Sammanfattningsvis anser vi således att riksdagen bör bifalla motionerna Fi287

Folkpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004

Belopp i miljoner kronor

9. Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (kd)

av Mats Odell (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Budgetförslagen för 2004

a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet

b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)

Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 4 samt avslår proposition 200

c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ

d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)

=utskottet

e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)

=utskottet

f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)

=utskottet

g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt inkomstskatt. Därme

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 8-13,

2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4 och 7 samt 2003/04:Sf398

h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)

=utskottet

i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)

=utskottet

j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt allmän löneavgift.

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 25 och avslår proposition 200

k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om höjd koldioxidskatt och e

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 26-28,

2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 8 och 9 samt 2003/04:Sk306 a

l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)

=utskottet

m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)

=utskottet

n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av

=utskottet

o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)

=utskottet

p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)

=utskottet

q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)

=utskottet

r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om skattereduktion för utgif

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 33 och avslår proposition 2003

s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1 och 29 samt avslår proposi

t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)

=utskottet

u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd),

2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd),

2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 2-7, 14-23, 31, 32, 34, 35

2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13-15 oc

2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 4,

2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7

samt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts

Budgetpolitikens allmänna inriktning

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sver

Den statliga budgetpolitiken bör inriktas på ett bättre finansiellt sparande ge

För att minska konjunkturkänsligheten i statens budget föreslår jag att regerin

Jag anser att det som anförs i Kristdemokraternas motion Fi241 om ett antal sär

Tillväxtpolitik

Den tillväxtpolitik som Kristdemokraterna förespråkar karakteriseras av en bala

Tjänstesektorn ges nya möjligheter att växa genom en skattereduktion på 50 % fö

Egendoms- och kapitalbeskattningen behöver snarast göras om. Förmögenhetsskatte

Det svenska väg- och järnvägsnätet behöver en rejäl upprustning. Därför tillför

För att stimulera det mycket låga bostadsbyggandet behövs en helt ny inriktning

Skattepolitik

Kristdemokraterna ser det som en viktig uppgift att skapa en skattestruktur som

Grundavdraget i den kommunala beskattningen höjs till 30 000 kr. Höjningen omfa

Kristdemokraterna föreslår också ett generellt statligt förvärvsavdrag på 4 %.

Kristdemokraterna föreslår också att värnskatten avskaffas. Värnskatten är ett

Den statliga fastighetsskatten avskaffas för småhus och bostadshyreshus. Reform

Gränsen för reseavdraget till och från jobbet bör också sänkas från dagens 7 00

En reformerad familjepolitik

Barnens och familjernas behov är utgångspunkten för familjepolitiken. Alla ska

Kristdemokraterna föreslår förändringar inom familjeområdet som bl.a. innebär a

Bättre pensioner

Regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat många pensionärer hårt genom n

Kristdemokraterna föreslår som tidigare nämnt höjt grundavdrag med 30 000 kr oc

Kristdemokraterna anser vidare att inkomstprövningen av bostadstillägget för pe

Vården, omsorgen och utbildningsväsendet

Sjukvården och äldreomsorgen måste präglas av värdighet. Valfrihet, bättre utny

Kommunerna bör själva få bestämma över sin verksamhet. Därför föreslår Kristdem

Villkoren för studerande bör förbättras. Höjning föreslås av studiebidraget för

En helt ny rehabiliteringsförsäkring bör införas snarast för att minska de höga

Ett återupprättat rättsväsende

Det krävs ökade resurser till rättsväsendet för att öka tryggheten, förebygga b

Förstärkningar sker i alla delar av rättskedjan. Det brottsförebyggande arbetet

Skattekvoten och utgiftstaket på längre sikt

Kristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket, som är högst i världen,

Även de statliga utgifternas andel av BNP bör minska på längre sikt. Detta är e

Budgeteringsmarginalen i regeringens förslag uppgår 2004 till rekordlåga 0,2 %

I det följande visas Kristdemokraternas förslag till fördelning på utgiftsområd

Sammanfattningsvis anser jag att Kristdemokraternas budgetförslag för 2004 bör

Fi248, (kd), Fi282 (kd), Fi288 (fp, m, kd, c), Fi304 (kd) yrkandena 2-7, 14, 16

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004

Belopp i miljoner kronor

10. Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Budgetförslagen för 2004

a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet

b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)

=utskottet

c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ

d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)

=utskottet

e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)

=utskottet

f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)

=utskottet

g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt inkomstskatt. Därm

2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2-6 och 8-11 samt avslår pro

h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)

=utskottet

i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)

=utskottet

j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt allmän löneavgift.

2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 17 och 23 samt avslår propos

k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om höjd koldioxidskatt och

2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 19 och 30 samt avslår propos

l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)

=utskottet

m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om kraftvärmebeskattning. D

2003/04:Fi255 (c) av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) och

2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 32 samt avslår proposition 200

n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av

=utskottet

o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om avtrappning av energiska

p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)

Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om skatter på handelsgödsel

q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)

=utskottet

r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun

=utskottet

s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det

t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)

=utskottet

u) Motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c),

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 6,

2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd),

2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),

2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1, 7, 14-16, 18, 21, 22, 24-28

2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c),

och avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av utsk

Ställningstagande

Jag anser i likhet med vad som anförs i Centerpartiets motion Fi242 att Sverige

Skattepolitiken ska, utifrån federalismens principer, bidra till en radikal omv

Centerpartiet vill genomföra en omfattande inkomstskattereform genom att det nu

För att motverka skadliga marginaleffekter föreslår Centerpartiet att den statl

Centerpartiet föreslår, i stället för avdrag, skatterabatter som är lika mycket

Centerpartiet förespråkar en radikal omläggning där kommunerna får ett skattemä

Centerpartiet vill förändra skatter för företag så att det blir enklare att sta

Sambeskattningen av förmögenhetsskatten bör avskaffas. För att stimulera kapita

Beskattningen av riskkapital för småföretag bör lättas. Ett led i detta är att

För att finansiera skatteförslagen föreslår Centerpartiet minskade avsättningsm

Förändrade skatter på byggande och boende ska leda till ökat byggande. För att

För att finansiera skattesänkningar på byggande och boende höjs reavinstbeskatt

Förändrade skatter för miljö och hälsa är effektiva styrmedel för att komma til

Genom höjda skatter för lågpriscigaretter, förbränning av osorterat avfall och

De av Centerpartiet föreslagna förändringarna på skatteområdet motsvarar nettos

I det följande presenteras förslag inom de prioriterade områdena som inte ryms

För ökad rättstrygghet behövs fler poliser och en ny polishögskola samt ett åte

Centerpartiet vill stimulera företagande och tillväxt genom att villkoren för s

För att få fler människor i arbete vill Centerpartiet införa de övergångsarbets

En viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt är investeringar i utbildning på alla

Även kommunikationer är en förutsättning för tillväxt. Centerpartiet föreslår ö

Livskvalitet och hälsa är inte bara en vinst för enskilda individer, utan också

Sammanfattningsvis anser jag alltså att Centerpartiets förslag till inriktning

Slutligen stöder jag även Centerpartiets övriga förslag i detta sammanhang liks

Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a

Centerpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004

Belopp i miljoner kronor

11. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4

av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den i reservation 11 föreslagna preliminära fördelningen av

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,

och avslår

proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 11

liksom motionerna

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11,

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Vi biträder Moderata samlingspartiets förslag till preliminär fördelning av utg

Med vårt budgetförslag vill vi uppnå de politiska mål som finns redovisade i vå

Det moderata budgetalternativet innebär att den offentliga sektorns inkomster o

Vi satsar också ökade resurser som går direkt till skolor och sjukvård i ställe

Vi ser till att staten kan uppfylla sitt ansvar för trygghet på gator och torg.

Totalt satsar vi närmare 13 respektive 18,5 miljarder kronor inom dessa områden

Utgiftstaket för den offentliga sektorn bör under de närmaste tre åren minska m

Vi anser således att riksdagen bör bifalla vårt förslag i motion Fi239 (m) yrka

12. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006 - avsn

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 bör ha följande lydels

Riksdagen godkänner den i reservation 12 redovisade beräkningen av utgifterna p

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11

och avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att statsbudgetens utgifter för åren 2005 och 2006 bör fördelas på utg

Vi konstaterar vidare att de utgiftsberäkningar som regeringen presenterar för

Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 9 och 11

13. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4

av Mats Odell (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den i reservation 13 föreslagna beräkningen av utgifter på

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 och avslår propositi

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att beräkningen av utgifterna på utgiftsområden för 200

Med det anförda föreslår jag att motion Fi241 (kd) yrkandena 6 och 7 bifalls av

14. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för år 2005 och 2006 - avsnit

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den i reservation 14 föreslagna preliminära fördelningen av

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del och avslår propo

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för

Genom Centerpartiets politik kommer utgifterna för arbetslösheten att minska. V

Jag föreslår alltså att riksdagen bifaller motion Fi242 yrkande 3 i denna del o

15. Budgeteringsmarginalen - avsnitt 5.2, punkt 14 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lyd

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i reservation 15. Därmed b

2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.

Ställningstagande

Med några års erfarenheter av hur budgetlagen och den nya budgetprocessen funge

Vi anser också att budgeteringsmarginalen ska användas på det sätt som den var

Vi anser även att det saknas en klar redovisning av statens framtida åtaganden.

Det behövs en helt annan strategi för att hantera de offentliga åtagandena på e

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6.

16. Omstrukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati

2002/03:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 30.

Ställningstagande

Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb

Riksdagsmajoriteten godkände att statligt ägda bolag genom extra utdelningar sk

Regeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition

Vi konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har lämnat

Vi tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 2004 som

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Vi a

17. Vårpropositionens innehåll - avsnitt 5.5, punkt 17 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 bör ha följande lydel

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati

Ställningstagande

Vi anser att de övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken ska beha

Det är för oss uppenbart att den förändring av riksdagens arbetsprocess och den

Mot denna bakgrund kan vi konstatera att de krav som Folkpartiet anser att man

Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi har

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Budgetpropositionen 2004

I proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 föreslår regeringen i förs

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2004

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

2. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssy

3. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 20

4. att riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (

6. att riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i

7. att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 20

8. att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 (av

9. att riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden

10. att riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar fö

11. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005

12. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssysteme

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgälds

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för my

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verk

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar so

17. att riksdagen godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservations

vad gäller skattefrågor

27. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild skattereduktio

28. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottsl

29. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:4

30. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1

31. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1

32. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (19

33. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1

34. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1

35. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:7

36. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1

37. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:5

38. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av inkomstskatt

39. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1

40. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1

Propositionen

I propositionen volym 1, avsnitt 2 yrkande 9 föreslår regeringen att riksdagen

beslutar om fördelning a

v utgifterna för budgetåret 2004 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen

anfört i avsnitt 6.2, ta

bell 6.5.

Regeringen föreslår i yrkande 11 att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter

på utgiftsområden för budg

etåren 2005 och 2006 (avsnitt 6.2 tabell 6.5).

Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse för år 2004 skall, enligt tabell 6.5

Utgifter 2004-2006, uppgå

till 7 896 299 000 kronor. För åren 2005 och 2006 beräknas ramen till 7 844

miljoner kronor respektive

8 218 miljoner kronor.

Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati och delar av politikområdet

Mediepolitik som i övrigt

ingår i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I utgiftsområde

1 ingår även en del av p

olitikområdet Samepolitik som i övrigt ingår i utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutand

e näringar. Vidare ingår i utgiftsområde 1 de på politikområde ofördelade

anslagen Kungliga hov- och slott

sstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens

förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt

Expertgruppen för EU-fr

ågor.

Närmare om utgiftsområde 1

I politikområdet Demokrati ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och

Datainspektionens verksamheter

. Vidare ingår betalning av statens kostnader för valsedlar och annat

valmaterial samt ersättningar til

l vissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med

allmänna val. Ingår gör o

ckså tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting

och kommunbibliotek sa

mt en satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning. För 2004 ingår i

politikområdet en demokratisatsni

ng, som bl.a. kommer att innehålla insatser för att öka valdeltagandet i

Europaparlamentsvalet 2004. I

politikområdet ingår 2004 även särskilda medel till riksdagspartierna för att

informera om Europaparlamen

tsvalet.

Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet för år 2004 skall uppgå

till totalt 298,7 miljoner kr

onor. För år 2005 beräknas anslagen till sammanlagt 83,2 miljoner kronor och för

år 2006 till 347,3 miljo

ner kronor. De stora skillnaderna i utgiftsutvecklingen under perioden 2004-2006

beror på att det år 2

004 och 2006 genomförs val till Europaparlamentet respektive allmänna val.

För de delar av politikområdet Mediepolitik som hör till utgiftsområde 1

föreslår regeringen anslag för år 2

004 på totalt 664,7 miljoner kronor. Av politikområdet ingår anslagen till

Presstödsnämnden och Taltidnin

gsnämnden, presstöd, stöd till radio- och kassettidningar, Radio- och TV-verket

samt Granskningsnämnden

för radio och TV i utgiftsområdet. För år 2005 beräknas anslaget för dessa delar

av politikområdet Mediepol

itik till 665,3 miljoner kronor och för år 2006 till 665,8 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget till Sametinget, som ingår i politikområdet

Samepolitik, skall uppgå til

l 17,7 miljoner kronor för år 2004. För år 2005 beräknas anslaget till 18,1

miljoner kronor och för år 2006

till 18,3 miljoner kronor.

I utgiftsområdet ingår även anslag som inte omfattas av indelningen i

politikområden, eftersom regeringe

n inte fastställer några mål för dem. Det gäller anslagen Kungliga hov- och

slottsstaten, Regeringskansli

et m.m., Stöd till politiska partier, Riksdagens ledamöter och partier m.m.,

Riksdagens förvaltningskos

tnader och Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen samt Expertgruppen för

EU-frågor. Regeringen föresl

år att ramen för dessa anslag skall uppgå till 6 915,3 miljoner kronor för år

2004. För år 2005 beräknas ans

laget till 7 077,8 miljoner kronor och för år 2006 till 7 186,5 miljoner kronor.

Motionerna

Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Belopp i miljoner kronor

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) en

sänkning för utgiftsområd

e 1 med 864 miljoner kronor jämfört med förslagen i budgetpropositionen. I

motionen anförs att Regerings

kansliet har expanderat de senaste åren. Det gäller i synnerhet de politiskt

relaterade befattningarna

. Enligt motionärernas uppfattning finns det skäl att hålla tillbaka expansionen

av Regeringskansliet.

Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening återgå till samma

dimensionering som före det sven

ska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att det finns anledning att

ifrågasätta att regerin

gens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för anslaget till

Regeringskansliet. Stödpartierna får

, liksom övriga oppositionspartier, parti- och kanslistöd. De bör kunna

finansiera sina samordningskans

lier med dessa medel.

I motionen anförs också att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör

reduceras. Det är inte påk

allat att informationsavdelningen har den omfattning den har i dag. Det

huvudsakliga ansvaret för den

information som gäller den politiska verksamheten i riksdagen åvilar riksdagens

partier.

Motionärerna anser också att en särskild upplysningskampanj om kommunismens

brott mot mänskligheten bör g

enomföras.

I motionen föreslås också att partistödet avvecklas successivt. För år 2005

föreslås en minskning av stödet t

ill en fjärdedel av det nuvarande anslaget. För år 2006 föreslås att stödet dras

ned med ytterligare en fj

ärdedel. Vidare motsätter sig motionärerna att 10 miljoner kronor anslås i

samband med valet till Europa

parlamentet 2004.

I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det första bör

enligt motionärerna tas år 2005.

Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att

presstödet avskaffas kommer Pr

esstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt motionen

avvecklas. För att underlätta

avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten avskaffas. I

motion 2003/04:K424 av G

unnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas. Det

anförs vidare i den motionen

att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och

kassettidningar bör överföras till

Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av ett

avskaffande av presstödet.ll

töpø ò @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det

första bör enligt motionärerna tas år

2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att

presstödet avskaffas komm

er Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt

motionen avvecklas. För att under

lätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten

avskaffas. I motion 2003/04:K424

av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas.

Det anförs vidare i den mot

ionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och

kassettidningar bör överföras

till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av

ett avskaffande av presstöd

et. förpø ò @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det

första bör enligt motionärerna t

as år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med

att presstödet avskaffas

kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt

motionen avvecklas. För att

underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten

avskaffas. I motion 2003/04

:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör

avvecklas. Det anförs vidare i de

n motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio-

och kassettidningar bör öve

rföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får

påverkas av ett avskaffande av pr

esstödet.kanspø ò @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två

steg. Det första bör enligt motionär

erna tas år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I

och med att presstödet avs

kaffas kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör

enligt motionen avvecklas. F

ör att underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att

reklamskatten avskaffas. I motion 2

003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör

avvecklas. Det anförs vidar

e i den motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till

radio- och kassettidningar

bör överföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får

påverkas av ett avskaffande

av presstödet.radepø # °ú 8+

Enligt motionärernas uppfattning finns det

skäl att hålla tillbaka expansionen

av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening

återgå till samma dimensio

nering som före det svenska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att

det finns anledning at

t ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för

anslaget till Regeringska

nsliet. Stödpartierna får, liksom övriga oppositionspartier, parti- och

kanslistöd. De bör kunna finansie

ra sina samordningskanslier med dessa medel.ksdã b @Modeb @ samlingspartiet

föreslår i sin partimotion Fi

239 yrkande 6 (delvis) en sänkning för utgiftsområde 1 med 864 miljoner kronor

jämfört med förslagen i bud

getpropositionen. I motionen anförs att Regeringskansliet har expanderat de

senaste åren. Det gäller i

synnerhet de politiskt relaterade befattningarna. Enligt motionärernas

uppfattning finns det skäl att

hålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet

enligt motionärernas mening

återgå till samma dimensionering som före det svenska ordförandeskapet i EU.

Vidare anser motionärerna a

tt det finns anledning att ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier

finansieras inom ramen för

anslaget till Regeringskansliet. Stödpartierna får, liksom övriga

oppositionspartier, parti- och kansli

stöd. De bör kunna finansiera sina samordningskanslier med dessa medel.äknC “

°ú H2

samlingspartiet föreslår i sin partimotio

Beträffande åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på

sammanlagt 1 209 miljoner krono

r respektive 1 245 miljoner kronor (yrkande 7 delvis).

Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 yrkande 13 (delvis) en

sänkning av ramen för utgift

sområdet för år 2004 med 1 277 miljoner kronor jämfört med förslaget i

budgetpropositionen. I fråga om pres

stödet föreslås en minskning med 425 miljoner kronor med hänvisning till att det

nu råder en helt ny situ

ation i förhållande till vad som gällde när det infördes. Anslaget till

Regeringskansliet m.m. bör minskas

med 800 miljoner kronor anser Folkpartiet, eftersom det under den

socialdemokratiska regeringen vux

it starkt, särskilt vad gäller den politiska verksamheten. Efter

ordförandeskapet i EU kan Regeringskan

sliet krympas enligt Folkpartiet. Partiet anser också att de samordningsvinster

som sammanslagningen

med utrikesförvaltningen medför bör utnyttjas. Vidare föreslår Folkpartiet

liberalerna en minskning av pa

rtistödet med 30 miljoner kronor för år 2004 för att minska partiernas beroende

av staten. För vart och e

tt av åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på sammanlagt

1 277 miljoner kronor res

pektive 1 277 miljoner kronor (yrkande 11 delvis).

Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att ramen för utgiftsområdet

minskas med 631 miljoner kro

nor för år 2004 jämfört med regeringens förslag (yrkande 5 delvis). Partiet

anser att presstödet kan minsk

as med totalt 20 miljoner kronor. I sammanhanget anförs att partiet stöder

distributionsstödet till lörd

agsutdelning. Vidare förespråkas i motionen att det införs ett exemplarstöd för

postdistribuerade tidning

ar med 2 kr per distribuerat exemplar. Anslaget till Regeringskansliet bör

minskas med 605 miljoner k

ronor för år 2004, eftersom utveckling och anpassning av Regeringskansliet

enligt Kristdemokraterna ka

n ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar. I avvaktan på ett

tydliggörande av målen för

Datainspektionens verksamhet anser partiet att besparingar kan göras på 6

miljoner kronor. Besparingar

na på utgiftsområdet för år 2005 uppgår till 676 miljoner kronor och för år 2006

till samma belopp (yrkande

7 delvis).

Centerpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en minskning

av utgiftsramen för år 20

04 med 900 miljoner kronor. I motion 2003/04:K414 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)

anges att Centerpart

iet vill öka anslaget 27:2 Presstöd med 1 miljon kronor i förhållande till

regeringens förslag. Vidare för

eslås i den motionen att anslaget 90:5 Regeringskansliet minskas med 900

miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag. Därvid anförs bl.a. att tidigare sammanslagningar av

departement borde ge min

skade kostnader genom effektiviseringar under den kommande treårsperioden.

Enligt motionärerna är det äv

en nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna besparingar inom

Regeringskansliet. För åren 2005 och 20

06 föreslår partiet minskningar med 880 miljoner kronor respektive 890 miljoner

kronor (yrkande 3 del

vis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 2004 beslutar om utgiftsramen

för utgiftsområde 1 Rik

ets styrelse i enlighet med vad som anförs i budgetpropositionen volym 1,

avsnitt 6.2, tabell 6.5, dv

s. 7 896 299 000 kronor.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen för budgetåren 2005 och 2006

godkänner regeringens förslag ti

ll preliminära ramar för utgiftsområde 1 som riktlinjer för regeringens

budgetarbete. Dessa ramar föreslås

uppgå till 7 844 miljoner kronor respektive 8 218 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motionerna Fi239

yrkandena 6 och 7 (m), F

i240 yrkandena 11 och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3

(c) i berörda delar.

Avvikande meningar

Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för 2005 och 2006 (m)

Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:

Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

budgetåret 2004 och förslag till

preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i

motionerna Fi240 yrkandena 11

och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I

stället bör riksdagen b

ifalla Moderata samlingspartiets förslag i motion Fi239 yrkandena 6 och 7. Vårt

ställningstagande inneb

är att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 032 miljoner kronor till

utgiftsområdet och för åren 2005 o

ch 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 635 miljoner

kronor respektive 6 973

miljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.

Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006

(fp)

Tobias Krantz (fp) och Martin Andreasson (fp) anför:

Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

budgetåret 2004 och förslag till

preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i

motionerna Fi239 yrkandena 6

och 7 (m), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I

stället bör riksdagen bifa

lla Folkpartiet liberalernas förslag i motion Fi240 yrkandena 11 och 13. Vårt

ställningstagande innebär

att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 6 619 miljoner kronor till

utgiftsområdet och för åren 2005 och

2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 567 miljoner

kronor respektive 6 941 mi

ljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.

Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för åren 2005 och 2006

(kd)

Ingvar Svensson (kd) anför:

Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

budgetåret 2004 och förslag till

preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i

motionerna Fi239 yrkandena 6

och 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I

stället bör riksdagen bi

falla Kristdemokraternas förslag i motion Fi241 yrkandena 5 och 7. Vårt

ställningstagande innebär att ri

ksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 265 miljoner kronor till utgiftsområdet

och för åren 2005 och 2006

godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 7 168 miljoner kronor

respektive 7 542 miljoner

kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.

Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006 (c)

Kerstin Lundgren (c) anför:

Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

budgetåret 2004 och förslag till

preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i

motionerna Fi239 yrkandena 6

och 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) bör

avslås. I stället bör rik

sdagen bifalla Centerpartiets förslag i motion Fi242 yrkande 3. Vårt

ställningstagande innebär att riksd

agen för budgetåret 2004 anvisar 6 996 miljoner kronor till utgiftsområdet och

för åren 2005 och 2006 god

känner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 964 miljoner kronor

respektive 7 328 miljoner kr

onor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.

Bilaga 5

Skatteutskottets yttrande

2003/04:SkU1y

Skattefrågor i budgetpropositionen för 2004

Till finansutskottet

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet

genomförs med viss justering av

förslaget om kraftvärmebeskattning och har inte någon invändning mot de

bedömningar som regeringen redov

isar. När det gäller statsstödsprövningen av industrins procentuella

skatterabatter anför utskottet att k

ommissionens godkännande bör avvaktas innan de föreslagna ändringarna sätts i

kraft.

En grön skatteväxling genomförs och innebär att skatter och avgifter på

förvärvsinkomster sänks med 2 miljar

der kronor. Alla som betalar inkomstskatt får en skattereduktion på 200 kr och

företagen får en sänkning

av den allmänna löneavgiften med 0,12 %. För att skapa utrymme för ytterligare

skatteåtgärder begränsas upp

räkningen av den statliga inkomstskattens skiktgränser inför inkomståret 2004.

Den gynnsamma förmånsbeskattningen av miljövänliga bilar och skattefriheten för

nordiska sjömän i viss traf

ik förlängs och förslag aviseras om en begränsning av skattefriheten för

lånedatorer och om en slopad skat

tefrihet för tandvårdsförmån. Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid

dubbel bosättning kommer at

t ses över.

På området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om

slopad arvsskatt mellan makar

, en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på

småhus så att den även omfattar

förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion

vid miljöinvesteringar, e

n justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av

skattereglerna till den nya

tredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten

vid köp av nybildade bo

stadsrätter.

För företagen och deras ägare aviseras förslag om förändringar i reglerna om

fördelning av inkomst mellan k

apital och tjänst (de s.k. 3:12-reglerna), slopade villkor för lättnad vid gåva

av företagstillgångar, ändr

ingar i reglerna för lågbeskattade utländska företag (CFC-beskattning),

införande av en avdragsrätt för utd

elningen på insatsemitterat kapital i kooperativa ekonomiska föreningar, ett

omedelbart avdrag för utgi

fter för reparation och underhåll av näringsfastighet och uttryckliga

skatteregler för värdering av lager

av finansiella instrument. I fråga om arbetsgivares avdragsrätt för

pensionskostnader aviseras en begr

änsning av avdragsrätten vid överlåtelse av pensionsutfästelser.

Som en del i den gröna skatteväxlingen höjs koldioxidskatten och elskatten för

hushåll och servicesektor.

Koldioxidskatten höjs med 18 % och elskatten med 1 öre per kWh. Drivmedel

undantas från koldioxidskatt

ehöjningen eller kompenseras med sänkt energiskatt. Industrins skattebelastning

hålls oförändrad genom en

höjning av skatterabatten, vilket kräver ett godkännande enligt

statsstödsreglerna. Utskottet konstater

ar i sitt yttrande att kommissionens ställningstagande ännu inte föreligger och

anför att ett godkännande

bör avvaktas innan höjningen av industrins procentuella skatterabatter sätts i

kraft.

I den gröna skatteväxlingen ingår vidare en höjning av dieselskatten med 10 öre

per liter, en höjning av b

ekämpningsmedelsskatten med 10 kr per kg och en höjning av elskatten för

industri m.m. med 0,5 öre per k

Wh. Den senare höjningen genomförs den 1 juli 2004. Härutöver genomförs en

indexuppräkning av samtliga ska

ttesatser.

På energi- och miljöskatteområdet redovisar regeringen förutsättningarna för en

fortsatt grön skatteväxling,

särskilt i fråga om näringslivets energibeskattning.

De koldioxidneutrala drivmedlen bör enligt en bedömning av regeringen befrias

från både energiskatt och

koldioxidskatt, och dessa villkor bör gälla redan fr.o.m. 2004. Regeringen avser

vidare att ansöka hos

kommissionen om undantag för den lägre elskatten i norra Sverige.

Kalk- och cementbranschens tidsbegränsade undantag förlängs och bedöms inte

kräva något tillstånd när det ny

ligen antagna energiskattedirektivet träder i kraft den 1 januari 2004.

Vindkraftens miljöbonus trappa

s av enligt en särskild plan som är föremål för överläggningar med kommissionen.

Bedömningar lämnas om avfall

sskatten och om skatten på naturgrus.

Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får

möjlighet att göra avdrag efter

samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i

egen verksamhet och det

fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och

värmeproduktion. När det gäller försla

get om att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta

bränslen mellan värmeleveranser

till industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för

att klargöra om förslage

t kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.

För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaro

r. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för

bredbandsanslutning förlängs.ks

När `ú â @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för

privatinförsel av alkoholdrycker och tob

aksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för

bredbandsanslutning för

längs.försla`ú â @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för

privatinförsel av alkoholdrycker

och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten.

Skattereduktionen för bredbandsanslu

tning förlängs.skaffa`ú â @För övriga punktskatter föreslås förändringar i

reglerna för privatinförsel av alkoh

oldrycker och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten.

Skattereduktionen för bredb

andsanslutning förlängs.ning a`ú ³ H2

8+

en mellan värmeleveranser till

industrin och annan produktion före

slår utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov

till negativa effekter f

ör fjärrvärmeverken.ömó R @KrafR @meverkens energieffektiva produktion

underlättas genom att de får möjlig

het att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas

avdraget för el som används i

egen verksamhet och det fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen

mellan el- och värmeproduk

tion. När det gäller förslaget om att det fria valet skall avskaffas även vid

fördelning av insatta bränsl

en mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion föreslår utskottet

att detta skjuts upp f

ör att klargöra om förslaget kan ge upphov till negativa effekter för

fjärrvärmeverken.

C S (@

H

2

meverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet

att göra avdrag efter samma

regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i egen

verksamhet och det fria

valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion.

När det gäller förslaget om

att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta bränslen

mellan värmeleveranser till

industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för att

klargöra om förslaget kan

ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.e “ R @KrafR

@meverkens energieffektiva produktion

underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som

industrin. Samtidigt avsk

affas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet mellan

insatta bränslen vid förde

lningen mellan el- och värmeproduktion. När det gäller förslaget om att det fria

valet skall avskaffas äv

en vid fördelning av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och

annan produktion föreslår

utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov till

negativa effekter för fjärrvärmeverken.siã

ó °ú

Slutligen överväger regeringen omfattande insatser mot skattefusk som berör en

rad områden som redovisas

i propositionen.

När det gäller statsbudgetens utgifter behandlar utskottet utgiftsramen för

utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution. Utskottet biträder regeringens förslag till utgiftsram för 2004

och beräkningen av utgift

erna för 2005 och 2006.

Vid yttrandet fogas avvikande meningar från (m), (fp), (kd) och (c).

Utskottets överväganden

STATSBUDGETENS INKOMSTER

Skattepolitikens inriktning

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas,

Kristdemokraternas och Cent

erpartiets förslag om inriktning av skattepolitiken.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

I propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att

finansiera välfärden och att de

samtidigt skall stimulera till arbete och investeringar och till en uthållig

utveckling samt bidra ti

ll minskade ekonomiska och sociala klyftor.

Under kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och

småföretagen. Det skattepolitiska

arbetet kommer att vara inriktat på fyra områden: globaliseringen, småföretagen

och insatser mot skatte

fusk samt grön skatteväxling.

Den fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska

skattesystemet inför utmaningar

. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag

på dagens nivå är möjligt me

n att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med

stora offentliga utgifter

krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta

är en förutsättning om mar

ginalskatterna skall kunna hållas nere på olika strategiska områden av betydelse

för en god ekonomisk ti

llväxt.

Regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Fr.o.m.

inkomståret 2004 höjs d

en s.k. klyvningsräntan med två procentenheter och inkomståret 2005 tas ett

andra steg. Inriktningen är

att särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger

dessa åtgärder en skattelättna

d på 1 miljard kronor. Generationsskiften kommer att underlättas genom ändringar

i gåvobeskattningen, oc

h det pågår ett arbete med Förenklingsutredningens förslag till reformerade

skatteregler för handelsbolag

.

Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.

Skattefusk snedvrider konku

rrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen

ett hot mot välfärden. R

egeringen överväger omfattande insatser mot skattefusk. Prioriteringarna rör

svartarbete inom byggsekto

rn, oredovisade inkomster inom kontanthandeln, momsfusk, skatteundandraganden i

internationella konc

erner, internationellt informationsutbyte samt möjligheten av s.k.

schablonbeskattning.

Regeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning

av koldioxidskatten med 18

% för hushåll och servicesektorn. en höjning av elskatten med 1 öre per kWh för

hushåll och servicesektor

n, en höjning av elskatten med 0,5 öre per kWh för tillverkningsindustrin,

växthusnäringen och lantbruket

från den 1 juli 2004, en höjning av dieselskatten med 10 öre per liter och en

höjning av skatten på bekäm

pningsmedel med 10 kr per kg.

De redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer

och företag.

Andra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten

mellan makar, en dämpningsre

gel för fastighetsskatten och en begränsning av förmögenhetsskatten på småhus.

Den senare förändringen skall

kunna tillämpas redan från inkomståret 2003.

Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna

EG-reglerna för privatinförsel a

v alkohol och tobak. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av

gränshandeln och den illegala han

deln.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl.

(m) anförs att målen f

ör Moderaternas ekonomiska politik är att öka levnadsstandarden och den

långsiktiga tillväxten, att garan

tera en god trygghet för alla medborgare och att upprätthålla ekonomisk

stabilitet. Motionärernas strate

gi för tillväxt går ut på att det alltid skall löna sig bättre att arbeta än att

leva på bidrag, att det ska

ll gå att leva på sin lön, att det skall löna sig att utbilda sig och att

företagsklimatet skall vara det

bästa tänkbara. Den långsiktiga inriktningen av skattepolitiken bör vara att

skatterna sänks till samma

nivå som i andra jämförbara industriländer. Motionärerna anför att de skatter

som är mest skadliga för tillv

äxten bör sänkas först, och de prioriterar inkomstskattesänkningar genom

förbättrat grundavdrag, höjd brytpu

nkt och ett avskaffat andra steg i den statliga inkomstskatteskalan.

Det allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år 2004

uppgår avdraget till mellan

19 200 kr och 34 200 kr beroende på inkomst. Gränsen för uttag av statlig

inkomstskatt höjs successivt,

och det andra steget i skalan slopas. Ett extra grundavdrag på 8 000 kr per

barn införs år 2004, och a

vdraget ökas sedan gradvis under budgetperioden till 12 000 kr per barn.

Beskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig

eftersom skatten tas ut in

nan någon inkomst uppkommit och innebär dessutom att hela den reala

värdeökningen tas i anspråk. Fastighe

tsskatten bör därför avskaffas, och motionärerna föreslår att den sänks för

småhus och flerfamiljshus med 0,2

% år 2004 och med ytterliggare 0,1 % åren 2005 och 2006. Vidare införs ett tak

för fastighetsskatteutta

get. Schablonintäkten för bostadsrättsföreningar avskaffas.

En avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller

hjälp att hämta på dagis, skapar

förutsättningar för människor med vanliga inkomster att kunna köpa dessa

tjänster. För tjänster utförda i hem

met införs därför en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden på maximalt 50

000 kr per hushåll.

Drivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för

umgänge med familj och

vänner krymper. Skatten på såväl bensin som diesel bör sänkas till europeisk

nivå, och skatterna sänks med 7

0 öre per liter inklusive moms med början år 2004.

Företagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens.

Arvs-, gåvo- och förmögenhetsska

tterna sänks för att på sikt avskaffas. Skatten på aktieutdelningar avskaffas

stegvis. På detta sätt under

lättas generationsskiften i företag, stimuleras investeringar och förbättras

enligt vad som anförs villko

ren för svenskt ägande av svenska företag. Genom slopade klyvningsregler

(3:12-reglerna) får mindre föret

ag bättre villkor som är mer lika dem som gäller för större företag, och

nyföretagandet stimuleras.

Motionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom

beskattningen då blir konkurre

nsneutral mellan olika energiproducenter och mellan olika bränslen. Eftersom den

extra energiskatt so

m tas ut på produktionskapaciteten i kärnkraftverk bryter mot denna princip

föreslår de att den tas bort

på sikt och sänks redan nästa år.

Beskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och

entreprenadmaskiner sänks till samma niv

å som i våra främsta konkurrentländer, och skatterna på växtnäring och växtskydd

slopas för att ge det svensk

a jordbruket rimliga konkurrensförutsättningar.

När de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra

EU-länder stiger är det viktigt at

t anpassa de svenska alkoholskatterna till omvärldens nivåer, inte minst för att

den svenska bryggerinär

ingen skall kunna konkurrera på lika villkor med utländska producenter. Vidare

är anpassningen viktig f

ör att kunna bibehålla skattebaserna i Sverige och för att fortsatt kunna föra

en kraftfull alkoholpolit

ik. Skattesatserna för alkoholdrycker sänks därför den 1 januari 2004.

I Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av

Lars Leijonborg m.fl. (

fp) anförs att skattesystemet måste vara lätt att förstå och bygga på generella

skattesatser och likformig

het. Detta ökar rättvisan och minskar motiven att försöka hitta vägar att

kringgå beskattningen. En reform

ering av skattesystemet föreslås i syfte att bidra till att ge människor större

makt över sina liv och up

pmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och eget

ansvar. Detta är enligt vad

som anförs nödvändigt om en grund skall kunna läggas för en högre ekonomisk

tillväxt. Ett internationellt

konkurrenskraftigt skattesystem för jobb och företagande kräver ett stegvis

sänkt skattetryck.

Inriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter.

Barnfamiljernas försörjningsbör

da bör enligt vad som anförs speglas i beskattningen. Skatten skall sänkas på

individuellt ägande och ris

ksparande och på företagande och företagare. Ett mål som bör uppfyllas är att de

flesta inkomsttagarna bar

a skall betala kommunalskatt och att den högsta marginalskatten skall vara 50 %.

Den högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra steget

i den statliga inkoms

tskatteskalan slopas. Vidare flyttas skiktgränsen för uttag av statlig

inkomstskatt upp och läggs vid i

nkomster på ca 340 000 kr per år. För låg- och medelinkomsttagare sänks

inkomstskatten genom ett förvärvsav

drag mot kommunalskatten på 2 % av inkomsten. Motionärerna räknar med att

förslagen ger över 1 miljon ska

ttebetalare lägre marginalskatt.

En tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av

arbetsgivaravgifterna och en lån

gsiktig inriktning är därför att den del av arbetsgivaravgifterna som är ren

skatt skall tas bort. I ett

första steg föreslår motionärerna att arbetsgivaravgifterna i den privata

tjänstesektorn sänks med 5 milj

arder kronor.

För att Sverige skall vara ett attraktivt land att spara och investera i vill

motionärerna på sikt avsk

affa förmögenhetsskatten. Som ett första steg sänks den genom att

sambeskattningen av makar avskaffas. I

ett andra steg höjs fribeloppet till 2,1 miljoner kronor. I ett tredje steg

avskaffas förmögenhetsskat

ten helt. Ett långsiktigt kompetens- och pensionssparande stimuleras genom att

avdragsrätten för inbeta

lningar höjs från ett halvt till ett basbelopp.

Skatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis

sänkning av skattesatsen

för enskilda personers aktieutdelning.

Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för

företagande och tillväxt som fin

ns genom att underlätta för nya företag att bildas och för små och medelstora

företag att växa. Regeringen

har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna blir dock i

huvudsak kvar och även orättvi

san i beskattning mellan små och stora företag. Den skattelindring som

regeringen föreslår är dessutom en

ligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år

innan den får full verkan. Mot

ionärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår

därför att fåmansbolagsreglerna före

nklas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa

uppnås mellan beskattningen a

v små och större företag.

Lindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i

familjeföretag.

En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt

vad som anförs en marknad för

nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där mycket

arbete utförs svart i dag.

rs `ú â @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och

skapar enligt vad som anförs en mark

nad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där

mycket arbete utförs svart i

dag.dan `ú â @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs

och skapar enligt vad som anförs e

n marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och

där mycket arbete utförs s

vart i dag. fin`ú â @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster

införs och skapar enligt vad som a

nförs en marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en

efterfrågan och där mycket arbete u

tförs svart i dag.katt`ú s °ú 8+

och stora företag. Den skattelindring som

regeringen föreslår är dessutom enl

igt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år innan

den får full verkan. Moti

onärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår därför

att fåmansbolagsreglerna fören

klas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa

uppnås mellan beskattningen av

små och större företag.örsta # ˆ>

8+

behöver en ny politik som tar till

vara den stora potential för föret

agande och tillväxt som finns genom att underlätta för nya företag att bildas

och för små och medelstora f

öretag att växa. Regeringen har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga

reglerna blir dock i hu

vudsak kvar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den

skattelindring som reger

ingen föreslår är dessutom enligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att

det kommer att ta 23 år inn

an den får full verkan. Motionärerna vill att småföretagen skall få det lättare

redan nu och föreslår därför a

tt fåmansbolagsreglerna förenklas och att skattebördan på småföretagare

samtidigt sänks så att en rättvisa up

pnås mellan beskattningen av små och större företag.basbel3 @Sver

@behöver en ny politik som tar t

ill vara den stora potential för företagande och tillväxt som finns genom att

underlätta för nya företag a

tt bildas och för små och medelstora företag att växa. Regeringen har aviserat

lättnader i 3:12-reglerna.

De krångliga reglerna blir dock i huvudsak kvar och även orättvisan i

beskattning mellan små och stora

företag. Den skattelindring som regeringen föreslår är dessutom enligt vad som

anförs utformad på ett sådan

t sätt att det kommer att ta 23 år innan den får full verkan. Motionärerna vill

att småföretagen skall få d

et lättare redan nu och föreslår därför att fåmansbolagsreglerna förenklas och

att skattebördan på småföretagar

e samtidigt sänks så att en rättvisa uppnås mellan beskattningen av små och

större företag.fas föC “ H2

8+

behöver en ny polit

Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå.

Motionärerna kräver att

fastighetsskatten reformeras för att på sikt avskaffas. Fastighetsskatten sänks

från 1,0 % av taxeringsv

ärdet till 0,8 % för småhus och från 0,5 % till 0,3 % för flerfamiljshus.

Taxeringsförfarandet reformeras

och fortsatta stegvisa sänkningar skall ske.

Motionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med

höjda skatter på energi oc

h annat som belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Eftersom Sverige redan har

betydande energiskatte

r måste dock arbetet vara inriktat på att arbeta för en gemensam koldioxidskatt

inom EU, i förlängningen

globalt. Det är vidare enligt vad som anförs viktigt att skatteväxlingen inte

leder till oavsiktliga ef

fekter på inkomstfördelningen. De höjda energiskatter på hushåll som regeringen

föreslår kommer främst att b

äras av barnfamiljer medan kompensationen - sänkt inkomstskatt på 200 kr om året

- tillfaller alla. Moti

onärerna går därför emot de föreslagna extra höjningarna av hushållens

energiskatter och den föreslagna redu

ktionen av inkomstskatten.

I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd)

anförs att varje enskild p

erson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och

grundläggande värden. Dessa värden s

om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål

som att värna våra liv och v

år hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa

familjers och enskildas e

konomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller

frånhända dem friheten och

valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål

för politiken att utforma s

katterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan

leva på sin lön. Vidare bör

de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte

påverkas negativt av kombina

tionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För

att detta skall vara möj

ligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De

föreslår en rad åtgärder på ska

ttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av

sin lön och därmed få möjli

ghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.

Ett rakt grundavdrag till 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala

inkomstskatten införs och ger enl

igt vad som anförs förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och

innebär exempelvis en viktig f

örbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar.

En skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år för

pensionsgrundande inkomst

er upp till 283 200 kr. Reduktionen trappas därefter av med 2 procentenheter på

inkomster och upphör vi

d årsinkomster på 463 200 kr.

Ett generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten på

inkomster av anställning

eller näringsverksamhet motsvarande 4 % av denna inkomst. Avdraget ersätter

regeringens kompensation f

ör pensionsavgiften. Från år 2005 höjs förvärvsavdraget till 5 %.

Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är

helt avskaffat fr.o.m. år

2007. Det bör vara en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än

hälften av en inkomstökning i

skatt. Det är enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett

skattesystem som gör att utbildni

ng lönar sig.

Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom

föreslås en skattereduktion på 50

% för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,

Folkpartiet och Centern.på 5

Ú @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom

föreslås en skattereduktion på 5

0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,

Folkpartiet och Centern.X

ú Ú @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom

föreslås en skattereduktion på 5

0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,

Folkpartiet och Centern.X

ú Ú @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom

föreslås en skattereduktion på 5

0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,

Folkpartiet och Centern.X

ú Û H2

8+

nkomstökning i skatt. Det är enligt vad som anförs en

framtidsinvestering att ha ett skattesystem

som gör att utbildning lönar sig.ter pS

C è4

8+

upphör vid årsinkomster på 463 200 kr. gû H2

8+

m anförs föru

tsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en

viktig förbättring för sommar- e

ller extraarbetande ungdomar.ät

c H2

8+

om möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör d

e val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte

påverkas negativt av kombinat

ionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För

att detta skall vara möjl

igt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De

föreslår en rad åtgärder på skat

tepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av

sin lön och därmed få möjlig

het att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation. .k. grö³ Ò @I

KrÒ @emokraternas motion

Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person

och familj har såväl rätt

som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som

liv, hälsa, kunskap, sanni

ng, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår

hälsa, ordna ett boende, sk

affa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas

ekonomiska förutsättningar kan

vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och

valmöjligheten att förverkliga

dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma

skatterna på ett sådant sätt att

så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de

val människor vill göra, ex

empelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen

av statliga och offen

tliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt

måste enligt motionärerna

s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på

skattepolitikens område i syfte

att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få

möjlighet att påverka och få kontro

ll över sin ekonomiska situation.ƒ Ò @I KrÒ @emokraternas motion Fi304

yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.f

l. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att

förverkliga allmänna och

grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc.

går hand i hand med våra

livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa

utbildning, bilda familj etc. Att

begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma

som att allvarligt begräns

a eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden

och livsmål. Det är ett vikt

igt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många som

möjligt, enskilda och familj

er, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka

eller minska sin arbetstid,

inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler.

Marginaleffekterna måste m

inska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening

beskattningen kraftigt reducer

as. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att

inkomsttagare skall få behålla en stör

re del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin

ekonomiska situation.S en stör

2

8O

emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs

att varje enskild person

och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande

värden. Dessa värden som li

v, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att

värna våra liv och vår häls

a, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers

och enskildas ekonom

iska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller

frånhända dem friheten och valmöj

ligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för

politiken att utforma skatte

rna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva

på sin lön. Vidare bör de va

l människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas

negativt av kombinatione

n av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att

detta skall vara möjligt

måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår

en rad åtgärder på skattepo

litikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin

lön och därmed få möjlighet

att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.# Ò @I KrÒ

@emokraternas motion Fi304 yrkande

na 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har

såväl rätt som ansvar a

tt förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa,

kunskap, sanning, frihet et

c. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna

ett boende, skaffa utbildni

ng, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska

förutsättningar kan vara detsamma

som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att

förverkliga dessa värden

och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett

sådant sätt att så många som m

öjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor

vill göra, exempelvis öka e

ller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga

och offentliga regler.

Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt

motionärernas mening besk

attningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens

område i syfte att inkomstta

gare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att

påverka och få kontroll över sin ek

onomiska situation.ó ã H2

8+

första stycket om bränslen tillämpas även på

råtallolja, dock att återbetalning a

v energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75

procent av den koldioxidsk

att som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. # "

@Best" @lserna i första st

ycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt

medges till ett belopp som mo

tsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på

bränsle som avses i 2 kap.

1 § första stycket 3 a. Bestämmelserna i första stycket om bränslen

tillämpas även på råtallolja, dock

att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den

energiskatt och 75 procent

av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första

stycket 3 a. C ³ h4

8+

e

n digital infrastruktur som kommer alla till del. Kunskaper är viktiga för

tillväxt och välfärd i hela l

andet. Anslagen till utbildning och forskning höjs. Û

I motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläget

att det förslag till yr

kesfiskaravdrag som lades fram i SOU 1999:3 om yrkesfiskets konkurrenssituation

införs så snabbt som m

öjligt. Sedan några år tillbaka ligger ärendet hos EU-kommissionen. Regeringen

bör verka för att påskynda y

rkesfiskaravdragets införande.

Om Sverige skall klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som

vågar anställa och vidare

utvecklas. Skattepolitiken skall inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De

skattesänkningar som bör

prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som

kapital. Om Sverige långs

iktigt skall vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det

inte att ha kvar skatter

som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet.

Det internationella perspe

ktivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som

avsevärt avviker från omvärldens

.

Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg

avvecklas effekten av sambeskat

tningen av förmögenhet genom att fribeloppet för sambeskattade par höjs till 3

000 000 kr fr.o.m. år 2004

. Därefter avvecklas förmögenhetsskatten med 0,5 procentenhet ned till 1,0 %

till år 2005 och ytterligar

e ned 0,25 procentenheter till 0,75 % år 2006 för att sedan slopas helt.

Beskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av

fysiska och juridiska pers

oners utdelningsskatt 2005 och med sikte på ett fullständigt slopande år 2006.

Åtgärden finansieras delvi

s genom en höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %.

Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m. år 2004 skall

ha möjlighet till skatte

reduktion (riskkapitalavdrag), ett avdragsgillt sparande på ett etableringskonto

för framtida företagss

tart införs och bundet kapital befrias från arvsskatt.

Dieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillkor

för jord- och skogsbruk

et.

I Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson

m.fl. (c) anförs att s

katter bör fungera så effektivt som möjligt och inte förhindra tillväxt, att

skattesystemet bör upplevas s

om rättvist, att skattesystemet bör vara genomskinligt, tydligt och

förutsägbart, att ett högt skattetryc

k ger minskad personlig frihet och att skatter bör användas för att korrigera

för marknadsmisslyckanden,

framför allt inom miljöpolitiken. Motionärerna föreslår en skattereform i syfte

att öka rättvisan, stimule

ra till arbete, öka det individuella självbestämmandet samt ge kommunerna

stabila skattebaser.

Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och

nedtrappning i inkoms

tskikten med låga och medelstora inkomster ger enligt vad som anförs upphov till

negativa marginaleffe

kter, och motionärerna föreslår att avdraget ersätts med en skatterabatt på 9

000 kr, vilket motsvarar et

t grundavdrag på ungefär 30 000 kr.

Vidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra

beskattningen för främst låg- och

medelinkomsttagare och för att undvika skadliga marginaleffekter. Fullt utbyggd

uppgår förvärvsrabatten

till 10 800 kr. Förvärvsrabatten ges enbart för inkomster från förvärvsarbete

eller företagande. En förvärvs

rabatt på arbetsinkomsten blir enligt vad som anförs en viktig stimulans för den

som är arbetslös att ta

ett arbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid.

Avdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till

skatterabatter. Avdrag har störst sk

atteeffekt hos höginkomsttagare eftersom de har högre marginalskatt. Genom att

ersätta avdragen med ska

tterabatter på ca 35 % (pensionssparande 40 %) räknar motionärerna med en

besparing som räcker till att

sänka den statliga inkomstskatten med 3 procentenheter. Möjligheten att göra

avdrag för övriga kostnader

under tjänst slopas.

Motionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag.

Förmögenhetsskatten diskriminerar svensk

a företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt kontraproduktiva.

Skadliga skatter skall bo

rt eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande. Sverige behöver

fler entreprenörer och fle

r småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det kapitalbeskattade

utrymmet med 1,8 miljarder krono

r under perioden. Detta uppnås genom en justering av kapitalunderlaget för

klyvningsreglerna och genom

att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över statslåneräntan. Viljan

att starta egna företag stim

uleras och premieras genom ett skattefritt starta-eget-sparande på upp till 40

000 kr om året, totalt

högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till skattefritt sparande

inför en företagsstart får

i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40 000 kr om året i tre

år.

Förmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och

avskaffas därför på sikt. I ett förs

ta steg slopas sambeskattningen och sänks skattesatsen från 1,5 till 1,0 % från

år 2004. Som en del i sän

kta boendeskatter beskattas endast halva taxeringsvärdet av småhus.

Motionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam

konkurrenssituation jämfört med j

ordbrukare i andra EU-länder. För att säkra en framtida utveckling av en jord-

och skogbruksnäring med h

ög internationell status och trovärdighet sänks dieselskatten till 1 kr per

liter och slopas skatten på

handelsgödsel.

Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m. den 1

juli 2003, och för att u

nderlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten helt

i skatteklass 1 år 2004.e

oXú Ú @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m.

den 1 juli 2003, och för a

tt underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten

helt i skatteklass 1 år 20

04.ogXú Ú @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan

fr.o.m. den 1 juli 2003, och

för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och

gåvoskatten helt i skatteklass 1

år 2004.r Xú Ú @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan

redan fr.o.m. den 1 juli 2003,

och för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och

gåvoskatten helt i skattekla

ss 1 år 2004.a Xú ë H2

8+

jord- och skogbruksnäring med hög internationell

status och trovärdighet sänks die

selskatten till 1 kr per liter och slopas skatten på handelsgödsel. hS

C è4

8+

Den som inte utnyttjar m

öjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett

personligt riskkapitalavdra

g på upp till 40 000 kr om året i tre år.katteS « è@

8+

erna anför att det startas för få företag i Sverige

i dag. Förmögenhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna

för småbolagsägare är direk

t kontraproduktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte

står i vägen för företaga

nde. Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens

ägare får en ökning av det kapit

albeskattade utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås

genom en justering av kap

italunderlaget för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15

procentenheter över stat

slåneräntan. Viljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett

skattefritt starta-eget-

sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte

utnyttjar möjligheten till

skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt

riskkapitalavdrag på upp till 4

0 000 kr om året i tre år.igt oû

ª @Motiª @erna anför att det startas för få

företag i Sverige i dag. Förmöge

nhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna för

småbolagsägare är direkt kontraprod

uktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen

för företagande. Sverige

behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en

ökning av det kapitalbeskattade

utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en

justering av kapitalunderlag

et för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15

procentenheter över statslåneräntan. V

iljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt

starta-eget-sparande på u

pp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar

möjligheten till skattefritt

sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag

på upp till 40 000 kr om

året i tre år.mande£ 3 H2

8+

erna anför att det startas för få företag i

Sverige i dag. Förmögenhetsskatten di

skriminerar svenska företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt

kontraproduktiva. Skadlig

a skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen för

företagande. Sverige behöver fler en

treprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det

kapitalbeskattade utrymmet med 1

,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en justering av

kapitalunderlaget för klyvnings

reglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över

statslåneräntan. Viljan att start

a egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt

starta-eget-sparande på upp till 40 000

kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till

skattefritt sparande inför

en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40

000 kr om året i tre år.e e

nl« ‹ ˜9

8+

s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad

åtgärder på skattepolitikens område i

syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få

möjlighet att påverka och få

kontroll över sin ekonomiska situation.S Ó H2

8O

emokraternas motion Fi304

yrkandena 2-7 av Alf Svensson

m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar

att förverkliga allmänna

och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet

etc. går hand i hand med

våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa

utbildning, bilda familj etc.

Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara

detsamma som att allvarligt be

gränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa

värden och livsmål. Det är ett

viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många

som möjligt, enskilda och fa

miljer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis

öka eller minska sin arbets

tid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler.

Marginaleffekterna mås

te minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening

beskattningen kraftigt red

uceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att

inkomsttagare skall få behålla en

större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över

sin ekonomiska situation.# n

Ò @I KrÒ @emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd)

anförs att varje enskild p

erson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och

grundläggande värden. Dessa värden s

om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål

som att värna våra liv och v

år hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa

familjers och enskildas e

konomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller

frånhända dem friheten och

valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål

för politiken att utforma s

katterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan

leva på sin lön. Vidare bör

de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte

påverkas negativt av kombina

tionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För

att detta skall vara möj

ligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De

föreslår en rad åtgärder på ska

ttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av

sin lön och därmed få möjli

ghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.ó ã H2

8+

första stycket om bränslen tilläm

pas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett

belopp som motsvarar den e

nergiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses

i 2 kap. 1 § första styc

ket 3 a. # " @Best" @lserna i första stycket 2 tillämpas även på

råtallolja, dock att återbetalning av e

nergiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent

av den koldioxidskatt

som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Bestämmelserna i första stycket o

m bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt

medges till ett belopp som

motsvarar den energiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på

bränsle som avses i 2 kap

. 1 § första stycket 3 a. C ³ h4

8+

en digital infrastruktur som kommer

alla till del. Kunskaper är

viktiga för tillväxt och välfärd i hela landet. Anslagen till utbildning och

forskning höjs. ë

För att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till

periodiseringsfonder med 10 procentenheter

.

Fastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabla

konsekvenser. Ett ta

k på 300 000 kr införs på tomtvärdet och skattesatsen sänks till 0,9 % år 2005

och till 0,75 % år 2006. End

ast halva taxeringsvärdet tas upp vid förmögenhetsbeskattningen. Förändringarna

finansieras genom att rea

vinstbeskattningen på fastigheter höjs till 30 % och genom en begränsning av

uppskoven till 75 % av vin

sten. Stämpelskatten höjs från 0,5 till 0,725 %.

En tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringens

förslag om höjda koldioxi

dskatter accepteras samtidigt som industrins rabatt minskas med motsvarande 1,2

miljarder kronor. Där

emot avslås regeringens förslag om nya regler för bränslefördelningen i

fjärrvärmeverk eftersom det leder t

ill att fjärrvärmen inte kan konkurrera med industrins egen värmeproduktion. En

skatt införs på förbränning

av osorterat avfall för att säkerställa att avfallsmängderna minskar. Skatten

på lågpriscigaretter höjs me

d 2 kr per paket.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är skatternas främsta syfte är att finansiera

välfärden. Skatterna skall samtidi

gt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och

minskade ekonomiska och s

ociala klyftor. Det kan inte accepteras att de redan välbeställda i samhället

får stora skattesänkningar

på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg eller att klyftorna i

samhället ökar kraftigt. Forts

atta reformer för rättvisa och tillväxt går före skattesänkningar.

Enligt utskottets mening måste ett ställningstagande till de olika förslagen om

förändringar av inkomstbe

skattningen ta sin utgångspunkt i det statsfinansiella utrymmet för sådana

åtgärder. Skatternas syfte är a

tt finansiera välfärden, och nya resurser skall i första hand användas till att

öka tryggheten och rättvis

an.

Under tidigare år har kommuner och landsting fått mer resurser, studiebidragen

har höjts, rättsväsendet o

ch polisen har tillförts ökade resurser, föräldraförsäkringen har förbättrats,

maxtaxa har införts i barnomso

rgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och

högskolan har byggts ut. Även i

år genomförs reformer. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare

anställs och forskningssatsn

ingarna förstärks. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras.

Sverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i

yrkesverksam ålder minskar. Klyftor

na är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och

väntetider i sjukvården kortas

. Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten

pressas tillbaka. Rättvisan måst

e öka och välfärden utvecklas.

Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an

framtidens utmaningar. Sunda

offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs

fortsatt försiktighet och återhål

lsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar.

Den fortgående globaliseringen ställer enligt utskottets mening det svenska

skattesystemet inför utmani

ngar. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet

skatteuttag på dagens nivå är möjlig

t men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder

med stora offentliga utgi

fter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler.

Detta är en förutsättning för

att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för

en god ekonomisk tillväxt

.

Starka och livskraftiga företag är enligt utskottets mening av avgörande

betydelse för att Sverige skall

präglas av uthållig tillväxt och rättvisa. Det är viktigt att skapa

skatteregler för olika former av småför

etag och deras ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla. Sådana

underlättar en övergång mellan olik

a företagsformer. Regeringen vill förändra reglerna för småföretagen och

aviserar en reformering av de s.k

. 3:12-reglerna i två steg. Från och med inkomståret 2004 höjs den s.k.

klyvningsräntan med 2 procentenhe

ter. Ett andra steg kompletteras med förslag som skall gälla fr.o.m. inkomståret

2005. Inriktningen är a

tt särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger

dessa åtgärder en skattelättnad

på 1 miljard kronor.

Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i

skattesystemet och är enligt ut

skottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför viktigt att

kampen mot skattefusk och

ekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad åtgärder.

Byggkommissionen har i si

tt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av särskilda

entreprenadkonton och om

vänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa

svartarbete inom byggsektorn. I de

s.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i underliggande

handlingar. Regeringe

n kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se

över möjligheterna att i

nföra krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På momsområdet

kan ifrågasättas om uppgif

terna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt

beskattning. Regeringen avser

att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med de

förslag som kan behövas.

På det internationella området kommer det inom EU överenskomna

sparandedirektivet att genomföras och reg

eringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet utvecklas

ytterligare. Riksskatt

everket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för

internationella företags int

ernprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter sedan

arbetet. Riksskattever

ket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot s.k.

schablonbeskattning

och har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se ut.

Frågan om schablonbeskattnin

g som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet

inriktas på att undersöka möjli

gheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.

Uppföljningen av förmån av

fri parkering kommer att skärpas.

Enligt utskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central del i

omvandlingen av Sverige

till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är

att öka miljörelateringen

av skattesystemet. Genom miljöskatter sätts ett pris på miljön, och det blir

dyrare att släppa ut föroreni

ngar till luft eller vatten. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja

en mer miljövänlig och res

urssnål livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en mer miljövänlig

teknik. En grön skatteväxling

innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de

miljörelaterade skatterna balanser

as av sänkningar av skatterna på arbete.

I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet

för grön skatteväxling und

er perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling

om drygt åtta miljarde

r kronor genomförts. För återstoden av mandatperioden kvarstår 9 miljarder

kronor, varav 6 miljarder kro

nor skall genomföras under åren 2004 och 2005. För 2004 förslår regeringen en

skatteväxling på ca 2 miljard

er kronor.

Enligt utskottets mening förutsätter en ökad miljörelatering av skattesystemen

en rationell energiskatte

struktur med långsiktigt hållbara energiskatter som också svarar mot de krav som

EG-rätten ställer. En vi

ktig del av Skattenedsättningskommitténs uppdrag har varit att följa

utvecklingen inom EU och utforma f

örslagen efter de EG-rättsliga förutsättningarna.

En reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka

miljöstyrningen inom näringsliv

et samtidigt som de svenska företagens internationella konkurrenskraft värnas.

Systemet skall som rege

ringen anför utformas så att det underlättar möjligheten för framtida

skatteväxling som också omfattar närin

gslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse, där såväl

det nyligen antagna energisk

attedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste

iakttas. En målsättning bör va

ra att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005.

Det fortsatta arbete

t syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera

energianvändningen inom näringslivet. E

tt viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa

styrmedel, som handel m

ed elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal.

Industrins internationella konku

rrenskraft skall beaktas genom att de samlade effekterna av utsläppshandel,

energiskatter och övriga s

tyrmedel hålls på en acceptabel nivå.

Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade

inriktningen av skattepolitiken

. Utskottet avstyrker motionerna Fi239 (m) yrkandena 8 och 9, Fi240 (fp) yrkande

31, Fi242 (c) yrkan

de 6, Fi304 (kd) yrkandena 2-7, Fi305 (fp) yrkande 13, Fi306 (c) yrkande 1 och

Fi308 (kd) yrkande 11

.

I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag som läggs fram i de

olika budgetalternativen.

. det.øú @

8+

om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att

gå att om 5-20 år kvitta

våra PPM-pengar mot statsskulden. Det blir morgondagens skattebetalare som får

ta hand om den. Jag tr

or att det också kan få effekter på det finansiella systemet mer kortsiktigt att

man behöver låna så pass

stora summor. Det handlar om ett lånebehov i klassen 50-70 miljarder kronor. Men

om man ser det långsi

ktigt är vi i dag tre personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om 30 år

är det två personer mellan

20 och 64 år på varje pensionär. Eftersom Christer och jag tänkte gå i pension

ungefär då är vi ju väldigt an

gelägna om att vi innan dess har oljat banan på ett bättre sätt än att låta våra

barn betala väldigt mycket

högre skatter som kompensation för dagens konsumtion.or a{ * @Det * @om

sagt så att dagens skulder

blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå att om 5-20 år kvitta våra

PPM-pengar mot statsskuld

en. Det blir morgondagens skattebetalare som får ta hand om den. Jag tror att

det också kan få effekter

på det finansiella systemet mer kortsiktigt att man behöver låna så pass stora

summor. Det handlar om e

tt lånebehov i klassen 50-70 miljarder kronor. Men om man ser det långsiktigt är

vi i dag tre personer

mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om 30 år är det två personer mellan 20

och 64 år på varje pensionär.

Eftersom Christer och jag tänkte gå i pension ungefär då är vi ju väldigt

angelägna om att vi innan dess ha

r oljat banan på ett bättre sätt än att låta våra barn betala väldigt mycket

högre skatter som kompensation

för dagens konsumtion.kuss£ $ H2

8+

om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå

att om 5-2

Mats Odell (kd): Finns det anledning att reformera stabilitetspakten? Det är min

grundfråga. Bakgrunde

n till den är att en av de saker som har reviderats sedan förra rapporten är

BNP-tillväxten i euroområdet

, som har reviderats ned. Jag vet inte vem som hanterar Sveriges agerande på det

här området, om det är

Riksbanken, regeringen eller något annat organ, men det är ändå en fråga som har

diskuterats, alltså att m

an mer skulle ta hänsyn till balansräkning. Länder med lägre skuldkvoter skulle

kunna få ett något större s

pelutrymme i sina budgetar. Är det något som vore bra? Självklart skulle det

vara i kombination med str

ukturella reformer.

Vi ser ju nu vad som pågår i Tyskland. Jag har noterat, senast i går vid ett

besök i Bryssel, där de här s

akerna diskuteras, att det finns en väldig övertro på att genomföra

ofinansierade skattesänkningar i de h

är länderna. Det skulle vara något slags kickstart för ekonomin. Det är tydligen

en mycket utbredd uppfat

tning. Borde det vara så att den här tillväxpakten reformeras i någon riktning?

Lars Heikensten: Jag vill börja med att svara på den fråga som jag trodde att

Karin Pilsäter skulle ställ

a. Det kan jag göra ganska kort. Jag tyckte att det här resonemanget ledde fram

till två slutsatser. De

n ena slutsatsen är att det finns ett behov av att se över det sätt på vilket de

offentliga finanserna r

edovisas. Det finns mycket att göra när det gäller att öka tydligheten där. Det

finns också mycket att göra

när det gäller att göra en tydligare distinktion mellan vad som i

företagssammanhang kallas resultaträkn

ing och balansräkning. Det är min ena synpunkt. Vi kan återkomma till den någon

annan gång.

Min andra synpunkt är att jag med en åsnas envishet har argumenterat för att vi

ska amortera den offent

liga skulden i en snabb takt. Jag hade inte haft något emot om den hade

amorterats i en snabbare takt

än vad som har skett under senare år. Sedan kan man alltid fundera över hur man

ska skilja mellan stat

en och den offentliga sektorn och över om man bör ha ett separat balanskrav på

staten. Det är en typ av

frågor som man kan resonera om. Men jag tycker att det finns goda skäl för en

ökad tydlighet och en högre

amorteringstakt.

När det gäller stabilitetspakten tycker jag att man ska komma ihåg något som

hela tiden glöms bort i disk

ussionen. Den är inte bara ett system för att inom ett enskilt land sätta upp

ett hållbart system för sta

tsfinanser över konjunkturer. Den är också ett system för att få ett antal

länder att bete sig på ett sätt s

om är bra för helheten. Det senare argumentet tappas väldigt ofta bort. Man

resonerar om regelsystemet

bara utifrån de här flexibilitetstermerna.

Jag tycker personligen att det finns goda skäl att fundera över

stabilitetspaktens uppläggning. Det tyc

ker jag åskådliggörs av det som har hänt nu. Flera av de synpunkter som finns i

debatten fanns redan när

vi lade fast stabilitetspakten. Det är egentligen inga nyheter. De bekymmer som

har visat sig var upp

e på bordet i Bryssel redan när man lade fast pakten. Vad man ville ha var en

tydlighet och enkelhet s

om gjorde det möjligt att faktiskt tillämpa reglerna. Vi ser nu att inte det

heller riktigt har funger

at, inte som man hade önskat sig i alla fall.

Men - och det är viktigt att säga det - jag delar vad jag förstår helt

regeringens uppfattning i den här

frågan på det sättet att man där argumenterar för att det inte nu är tillfälle

att ta upp en mer genomgripa

nde diskussion. Det håller jag faktiskt med om. Det var de stora länderna,

framför allt Tyskland, som d

rev igenom den utformning som den här pakten har. Och det är de stora länderna

som i allt väsentligt int

e har följt de spelregler som de själva tvingade på resten.

Det är alltså inte lämpligt i den här situationen att snabbt göra förändringar.

Men jag inser förstås att om

det i slutändan skulle bli en väldigt djup kris i den europeiska ekonomin så att

vi inte får den väntade

uppgången, kan förändringar framtvingas, utrymme finns också i pakten. Det talas

där om exceptional circu

mstances. Kan man vara enig om vad som är exceptional circumstances kan man

följa regelverket och ändå v

isa större flexibilitet.

Ordföranden: Till sist har vi också Lars Bäckström.

Lars Bäckström (v): Herr ordförande, är det tolv som är utsatt tid?

Ordföranden: Ja, tolv är utsatt. Nu är vi på tredje frågan, så nu får det vara

kort.

Lars Bäckström (v): Jag ska vara väldigt kortfattad. Riksbankschefen!

Deltidssjukskrivning, förtidspensi

on, är väl en form av oplanerad arbetstidsförkortning? Det är viktigt att vi kan

minska den oplanerade a

rbetstidsförkortningen. Om vi får ut mellan en halv och en miljon mer människor

i arbetskraften, kommer

vi då inte att kunna lägga oss på en uthållig tillväxt på mellan 2,5 och 3 %.

Det är min bedömning. Vad är R

iksbankens bedömning?

Sedan en sista fråga: Protokollen kommer ju den 29 oktober. Var ni eniga? Kan

man få något litet förhand

stips?

Lars Heikensten: Den sista frågan är den allra enklaste av dem jag har fått i

dag. Det där är en fråga som

jag aldrig kommenterar. Din första fråga tänker jag inte heller kommentera, för

den kommer in på en deta

ljnivå som jag tänkte försöka undvika i dag.

Ordföranden: Då tackar vi Lars Heikensten med medarbetare för denna utfrågning.

Jag tackar också utskotte

ts ledamöter. Därmed är denna utfrågning avslutad.

Motioner från allmänna motionstiden

2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att reformera stabili

tetspakten.

2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att snarast avskaffa rekl

amskatten.

2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att avveckla reklamskatte

n i enlighet med den beställning som riksdagen tidigare gjort.

2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen beslutar befria fartyg äldre än 50 år, oavsett ägarform, från

dieselskatt i likhet med reglerna

för handelsflottan.

2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

sänkt dieselskatt.

2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen redovisar vilka kostnader en omställning

till euron skulle ha m

edfört och varifrån dessa pengar skulle tas.

2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att avskaffa reklamskatte

n.

2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m):

Riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen avskaffa

reklamskatten.

2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att en redovisning av hur

reklamskatten stegvis skall avskaffas skall redovisas för riksdagen senast i

samband med regeringens

ekonomiska vårproposition 2004.

2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att arvsskatt mellan makar per 16 september 2003 tas

bort i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att arvs- och gåvoskatten i övrigt avskaffas per 1

januari 2004 i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2003/04:Fi227 av Bo Bernhardsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs

om behovet av översyn av

reklamskattepolitiken.

2003/04:Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att statsbudgeten komplet

teras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt markerar vilka utgifter

som är riktade till b

arn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar

tydligt framgår.

2003/04:Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

1. Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag om ramar för utgi

ftsområden under budgetåret 2004: a) Ramen för utgiftsområde 25 minskas med 90

miljoner kronor. b) Ramen

för utgiftsområde 9 ökas med 90 miljoner kronor.

2. Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 1

anvisar riksdagen med följa

nde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde

25 Allmänna bidrag till ko

mmuner enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

48.2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting 570 050 000 - 90 000 000

3. Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2

anvisar riksdagen med följa

nde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och so

cial omsorg enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsföränd

ring

14.10 (nytt) Särskilda insatser i

storstadsregionerna mot hiv/aids 0

+90

000 000

2003/04:Fi235 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt den 1 januari 2004 i enlighet med vad

som anförs i motionen.0

0 000 5), øú z @19. Barnbilaga i budgetpropositionen (avsnitt 5.7).4)t i

Riksgäldskontoret (avsnitt 4.

4.3)avsnitt 4.4.1)bemyndøú þÿÿ°åÿÿz @n för myndigheternas investeringar i

anläggningstillgångar för förvaltning

sändamål (avsnitt 4.4.1)ed biføú r @Riksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt

den 1 januari 2004 i enligh

et med vad som anförs i motionen.on ðú ãÿÿp r @n fastställer statsbudgetens

sammansättning i stort genom et

t särskilt beslut som innefattarksgäðú ÿÿÿÈ»øÿr @ samlingspartiet avdelar

nästa år 1,1 miljarder kronor mer än

regeringen till rättsväsendet. ðú

h»øÿ‚ @Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c):ad i motionen an

förs om att snarast avskaffa reklamskatten..1.och ú @úÿÿÀùÿÿ‚ @n tillkännager

för regeringen som sin mening va

d i motionen anförs om att snarast avskaffa reklamskatten.., n.ud ú @ùÿÿ ÿÿÿ‚

@Fi203 av Sven Bergström och Håkan

Larsson (c):ad i motionen anförs om att snarast avskaffa reklamskatten.. . on ú

èßÿÿйøÿj @ och landsting

570 050 000 - 90 000 000 Anslagsförändringèú

¨õÿÿ ßÿÿj @

Regeringens förslag Anslagsförändringèú Ó °ú

8+

Riksdagen beslutar att unde

r förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring

i förhållande till regerin

gens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg enligt uppställning: ll

k

@3.

@Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar

riksdagen med följan

de ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och soc

ial omsorg enligt uppställning: ner

@3.

@Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yr

kande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgi

ftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:igt u

@3.

@Riksdagen beslutar

att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande

ändring i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg enligt uppställn

ing:tälln

H8

H2

Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2

anvisar riksdagen med

följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård o

ch social omsorg enligt uppställning:n und

@3.

@Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall t

ill yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till

regeringens förslag anslagen unde

r utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:ör

ut Ó °ú H2

Riksdagen beslu

tar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med

följande ändring i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg enligt upps

tällning: barn

Ó H2

8+

iga departement tydligt markerar vilka utgifter som är riktade till

barn och unga

och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar tydligt

framgår.pelvis;

x1

8+

la de rik

tlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga

fram ett fullständigt f

örslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma

med detta under våren 2003.

börda{ * @Det * @ör oss uppenbart att den förändring av riksdagens

arbetsprocess och den behandling av d

e ekonomisk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i

budgetlagen och budgetp

rocessen som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig

inte vara beredd att

leva upp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska

processen. Regeringen fyller

inte den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad

vårproposition, med rätt innehåll

. 2003 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de

riktlinjer för framtiden s

om efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt

förslag till utgiftstak

under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren

2003.egeri£ x1

8+

nden som inte omedelbart påv

2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en

anslutning till valuta

kurssamarbetet ERM 2.

2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska

politiken i enlighet med vad s

om anförs i motionen (avsnitten 7 och 8).

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet till 904 miljard

er kronor 2004, 949 miljarder kronor 2005 och 982 miljarder kronor för 2006 i

enlighet med vad som an

förs i motionen (avsnitten 7 och 10).

3. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för den offentliga sektorn

i enlighet med vad som

anförs i motionen (avsnitt 10).

4. Riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet till 0,9 % av

BNP 2004, 1,7 % av BNP

2005 och 2,1 % av BNP 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 8).

5. Riksdagen godkänner beräkningen av statens inkomster i enlighet med vad

som anförs i motionen (

avsnitt 7).

6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004

i enlighet med vad som a

nförs i motionen (avsnitten 7 och 10).

7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005

och 2006 i enlighet med va

d som i motionen anförs (avsnitten 7 och 10).

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inriktningen av s

kattepolitiken (avsnitt 7).

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att företagandekli

matet måste förbättras genom minskat krångel, skärpt konkurrens och borttagande

av överbeskattningen (avsn

itt 7).

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att arbete stimuleras

genom lägre inkomstskatt (avsnitt 7).

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om prioritering av de of

fentliga kärnuppgifterna och mindre bidrag (avsnitten 7 och 10).

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om verksamma åtgärder mot

sjukfrånvaron (avsnitten 7 och 10).

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att reformera den gru

ndläggande skolutbildningen och högskolan samt om stärkta förutsättningar för

forskning (avsnitten 7 och 1

0).

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om betydelsen av bättre r

ättstrygghet (avsnitten 7 och 10).

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska

politiken som Folkpartiet liber

alerna förordar enligt vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av sta

tsbudgeten till 854 miljarder kronor för år 2004, 883 miljarder kronor för år

2005 samt till 908 miljard

er kronor för år 2006.

3. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren

2004, 2005 och 2006 enligt

vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för åren

2004, 2005 och 2006 enligt

vad som anförs i motionen (tabell 11).

5. Riksdagen fastställer att målet för det finansiella sparandet i staten

skall vara i balans över

konjunkturcykeln.

6. Riksdagen fastställer det finansiella sparandet i staten för 2004 till

-1,4 % av bruttonationa

lprodukten.

7. Riksdagen godkänner beräkningen av det finansiella sparandet i den

offentliga sektorn enligt v

ad som anförs i motionen (tabell 10).

8. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden

i enlighet med vad som a

nförs i motionen (tabell 13).

9. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005

och 2006 enligt vad som an

förs i motionen (tabell 13).

10. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för

2004 enligt vad som anförs i

motionen (tabell 13).

11. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på

utgiftsområden för 2005 och 2006 som

riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som anförs i motionen (tabell

13).

12. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten

för 2004 (tabell 13).

28. Riksdagen begär hos regeringen förslag till lagändring så att

sjukförsäkringens kostnader för trafikoly

ckor förs över från sjukförsäkringen till trafikförsäkringen.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avveckling av det sta

tliga bolagsinnehavet.

31. Riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om skattepolitikens

långsiktiga inriktning.

33. Riksdagen beslutar att regeringens förslag om lag till särskild

skattereduktion vid 2005 års taxeri

ng avslås.

34. Riksdagen beslutar att regeringens förslag om lag till ändring i lagen om

skatt på energi avslås til

l de delar som avser höjd koldioxidskatt och höjd elskatt för hushåll och

service.

35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen avslås till den

del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster

inför inkomståret 2004.del

Ú @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen avslås till d

en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på

förvärvsinkomster inför inkomståret 2004.gX

ú Ú @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen avslås till d

en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på

förvärvsinkomster inför inkomståret 2004.eX

ú Ú @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen avslås till d

en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på

förvärvsinkomster inför inkomståret 2004. X

ú ë H2

8+

stemet vid sidan av statsbudgeten till 854 miljarder kronor för år

2004, 883 miljarder kronor för

år 2005 samt till 908 miljarder kronor för år 2006.kroó C H2

8+

miljarder

kronor för 2006 i enlighet med

vad som anförs i motionen (avsnitten 7 och 10).g: barn

Ó H2

8+

iga departement tydligt markerar vilka u

tgifter som är riktade till barn och unga och där regeringens barnpolitiska

ambitioner och prioriterin

gar tydligt framgår.pelvis;

x1

8+

la de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod

regeri

ngen från att lägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten

2002 och bröt sin utfästelse

att återkomma med detta under våren 2003.börda{ * @Det * @ör oss

uppenbart att den förändring av

riksdagens arbetsprocess och den behandling av de ekonomisk-politiska frågorna

som riksdagen efterstr

ävade med de förändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001

inte har blivit verklighet

. Regeringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i

Folkpartiet ställer på den

ekonomisk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska

riktlinjepropositionen

, vanligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska

vårproposition saknade exempelvi

s i stort sett alla de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod

regeringen från att l

ägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt

sin utfästelse att återkomma

med detta under våren 2003.egeri£ x1

8+

nden som inte omedelbart påverkar utrymmet under utgiftstaket men som binder

statsbu

36. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i lagen om

skattereduktion för utgif

ter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation avslås.

2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen godkänner de grundläggande utgångspunkter för den ekonomiska

politiken som Kristdemokr

aterna förordar (avsnitt 6.1).

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av sta

tsbudgeten till 852 miljarder kronor år 2004, 880 miljarder kronor år 2005 och

906 miljarder kronor år

2006 (avsnitt 11.1 och 11.6).

3. Riksdagen godkänner de förslag till inriktning av den ekonomiska

politiken som Kristdemokrater

na förordar (avsnitt 6.2 och 6.2.2-6.2.6).

4. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004,

2005 och 2006 (avsnitt 11

.7).

5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden

i enlighet med vad Krist

demokraterna föreslår (avsnitt 11 tabell 11.1).

6. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets förändrade

nettoutlåning 2005 och 2006 (avsn

itt 11.8).

7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden 2005 och

2006 (avsnitt 11 tabell 1

1.1).

8. Riksdagen godkänner det övergripande mål för den ekonomiska politiken

som Kristdemokraterna föror

dar (avsnitt 6.2.1).

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattekvoten och

utgiftstakens andel av BNP på sikt (avsnitt 10 och 11).

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skuldkvotens andel av

BNP (avsnitt 6.1.6).

11. Riksdagen godkänner de prioriterade budgetområden för budgetpolitiken som

Kristdemokraterna föreslår

(avsnitt 8.1-8.6).

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett kompletterande

balansmål för statens fina

nsiella sparande över en konjunkturcykel i enlighet med vad som anförs i

motionen (avsnitt 7.1.2).

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en långsiktig

inkomst- och utgiftsstrategi i

enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.2.1).

2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för den

ekonomiska politiken som Centerp

artiet förordar (avsnitt 4).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fyra reformområden

för Sverige (avsnitt 5).

3. Riksdagen beslutar om fördelningen av utgifterna för budgetåren 2004,

2005 och 2006 i enlighet

med vad i motionen anförs (tabell 1 avsnitt 6.1).

4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet till 793 miljard

er kronor 2004, 819 miljarder kronor 2005 och 846 miljarder kronor 2006 (tabell

1 avsnitt 6.1).

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett balanskrav för

staten och sänkt statsskuld (avsnitt 6.3).

6. Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för skattepolitiken som

Centerpartiet förordar (avsni

tt 7).

7. Riksdagen beslutar godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för

budgetåren 2004, 2005 oc

h 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 3 avsnitt 7).

2003/04:Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs

om äkta långsiktighet och

framförhållning.

2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att en avveckling av rekl

amskatten fortsätter enligt tidigare riksdagsbeslut.

2003/04:Fi250 av Kerstin Lundgren (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att successivt av

skaffa fastighetsskatten.

2. Riksdagen begär att regeringen i avvaktan på ett långsiktigt beslut

snarast lägger fram förslag o

m en återgång till de taxeringsvärden som gällde för år 2000 i enlighet med vad

i motionen anförs.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till slopad arvsskatt

mellan makar, att gälla

från den 1 januari 2003.

2003/04:Fi255 av Roger Tiefensee och Lena Ek (c):

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att reglerna om

proportionering skall tillämpas för

leverans av fjärrvärme till företag som omfattas av nedsättningsreglerna för

industri, växthusodling, jord

bruk, skogsbruk och vattenbruk.

2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar införa ett förvärvsavdrag med 12 % på

pensionsgrundande inkomster mot kommuna

lskatt från inkomståret 2004.

2. Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala

beskattningen i enlig

het med vad i motionen anförs.

3. Riksdagen beslutar att skattesatsen för statlig inkomst skall sättas

till 20 % 2004.

4. Riksdagen beslutar höja gränsen för stalig inkomstskatt till motsvarande

8,07 inkomstbasbelopp

2005 och 352 500 kr 2006.

5. Riksdagen beslutar upphäva kompensationen för den allmänna

pensionsavgiften inkomståret 2004.p 2

005 och 352 500 kr 2006. ú ñÿÿðÐøÿŠ @Riksdagen beslutar höja gränsen för

stalig inkomstskatt till motsvarande 8,

07 inkomstbasbelopp 2005 och 352 500 kr 2006. ú

øÏøÿ @år ioner˜ú 0

€

@ (c) ˜ú @(fp

)fp, kd, c)nr˜ú PñÿÿZ @riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (2000:1)Øú Z @Vårproposi

tionens innehåll (avsnitt 5.5)nitt 5.4)5 och 2006 (avsnitt 4.2)utgigitØú @Ïøÿˆ

Z @gen bemyndigar regeringe

n att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:dØú  òÿÿ’ @Riksdagen

beslutar införa ett grundavdrag att gälla

enbart den kommunala beskattningen i enlighet med vad i motionen anförs..... ú

 pÿÿÿ’ @Riksdagen beslutar in

föra ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala beskattningen i enlighet med

vad i motionen anförs.

. .i ú Øïÿÿpÿÿÿ’ @Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart

den kommunala beskattningen i enlig

het med vad i motionen anförs. .., ú Íøÿøðÿÿ2 @tets förslag till

riksdagsbeslut°ú X÷ÿÿ` 2 @Fi250 av Kerstin Lundg

ren (c):::°ú 2 @*Motioniononionrför till riksdagsagsslut°ú ÿÿÿ˜ðÿÿ2 @Fi250

av Kerstin Lundgren (c):::°ú P R @Omstr

ukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp)Ðú  H J @Fi245

av Kerstin-Maria Stalin och Gus

tav Fridolin (mp):.Èú ¸ÿÿÿ J @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav

Fridolin (mp):.Èú Ø pÿÿÿJ @Fi245 av Kerstin

-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):.Èú pÿÿÿH J @Fi245 av Kerstin-Maria

Stalin och Gustav Fridolin (mp):

)Èú ¸ÿÿÿøÊøÿJ @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):)Èú

(ïÿÿ(ÿÿÿJ @Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (

fp) yrkandena 2, 3 och 6.Èú ð ` R @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.

(mp, fp, kd, v, c) samtdel, Ðú °ýÿÿR @F

i240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt8)1,.Ðú `ýÿÿØîÿÿR @

och landsting 570

050 000 - 90 000 000 fp)Ðú P ÿÿÿR @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin

m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel

, Ðú èíÿÿ°ÿÿÿR @lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för

smuggling,del,nÐú êÿÿøøÿÿZ @ att utskottets förslag

under punkt 16 borde ha följande lydelse:h 6.fpiØú ðéÿÿÈøÿZ @riksdagen antar

regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (2000:13Øú 0 @årsioner˜ú @fp °ú ú @fp

°ú ú @kd °ú ú @cú °ú ú @TRUE @

6. Riksdagen beslutar att den allmänna pensionsavgiften blir avdragsgill i

den kommunala beskatt

ningen mot inkomsten från inkomståret 2004.

7. Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag med 8 000 kr per barn upp till

16 år i den kommunala

beskattningen från inkomståret 2004 och 10 000 kr från inkomståret 2005.

8. Riksdagen beslutar att de personer som ej kan utnyttja ovanstående

barnavdrag får motsvarande

belopp genom särskild transferering.

9. Riksdagen beslutar att bestämma att skatten på diesel för arbetsredskap

i jord- och skogsbruk s

amt för entrepenadmaskiner till 53 öre per liter från den 1 januari 2004.

10. Riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel avskaffas den 1 januari

2004.

11. Riksdagen beslutar att skatten på bekämpningsmedel avskaffas från den 1

januari 2004.

12. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till grön skatteväxling.

13. Riksdagen beslutar därutöver sänka skatten på bensin och diesel med 13 öre

per liter inklusive moms f

rån den 1 juli och med ytterligare 57 öre inklusive moms den 1 januari 2005.

14. Riksdagen beslutar att övergå från effektskatt till skatt på producerad

energi i kärnkraft.

15. Riksdagen beslutar sänka den särskilda skatten på kärnkraftsel med

motsvarande 0,3 öre per kWh från de

n 1 januari 2004, 0,4 öre från den 1 januari 2005 och 0,5 öre den 1 januari

2006.

16. Riksdagen beslutar att sambeskattningen av förmögenhet skall upphöra 2004.

17. Riksdagen beslutar att fribeloppet vid förmögenhetsskatt sätts till 2

000 000 kr 2004.

18. Riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsbeskattningen 2005.

19. Riksdagen beslutar att arvsskatt mellan makar slopas per den 16 september

2003.

20. Riksdagen beslutar att slopa arvs- och gåvoskatten från 2004.

21. Riksdagen beslutar att skatt på aktieutdelning slopas fr.o.m. 2005 års

vinster.

22. Riksdagen beslutar att beskattningen av royaltyinkomster från uppfinningar

och patent beskattas i

inkomstslaget kapital från 2004.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en redovisning av

hur reklamskatten skall

avskaffas skall ges till riksdagen senast i samband med regeringens ekonomiska

vårproposition 2004.

24. Riksdagen beslutar att en skattereduktion för privatpersoners betalning av

arbetskostnaden på hush

ållsnära tjänster införs. Skattereduktionen skall vara 50 % och som högst 25 000

kr per år.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen att ett planmässigt avskaffande av

fastighetsskatten skall sk

e.

26. Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskattesatsen på småhus, fritidshus

och flerfamiljshus med 0,

2 procentenheter 2004, med 0,1 procentenhet 2005 och 0,1 procentenhet 2006.

27. Riksdagen beslutar att införa ett tak för fastighetsskatteuttaget för småhus

och fritidshus. Taket b

eräknas som summan av 80 kr per kvadratmeter värdeyta i huset och 2 kr per

kvadratmeter tomtyta, dock

maximalt 5 000 kr i skatt för tomten.

28. Riksdagen avslår regeringens förslag om införande av den s.k.

dämpningsregeln med hänvisning till i d

enna motion föreslagen takregel, sänkt fastighetsskattesats och avvecklad

förmögenhetsskatt.

29. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. schablonintäkten för

bostadsrättsföreningar.

30. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12 volymprocent

skall vara 9 kr per li

ter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt beräknas skatten

utifrån detta i enlighet

med vad som anförs i kommittémotion.

31. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8

volymprocent skall tas ut

per liter med 75 öre för varje volymprocent, från den 1 januari 2004 i enlighet

med vad som anförs i kom

mittémotion.

32. Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per liter

från den 1 januari 2004.

33. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för utländska experter.

34. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för rederinäringen.

35. Riksdagen beslutar att inte medge kreditering på skattekonto avseende

anställningsstöd.

36. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för installation av

bredband.

37. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för avgift till fackför-

ening.

38. Riksdagen beslutar att avgift till arbetslöshetskassa görs avdragsgill och

upphäver därmed rätten för

skattereduktion för densamma.

39. Riksdagen beslutar att företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och

fiske med driftställe i st

ödområde A också skall omfattas av den extra nedsättningen av

arbetsgivaravgifterna.

40. Riksdagen beslutar att sänka skatten på naturgas med 5 kr per ton.

41. Riksdagen beslutar att avskaffa de diskriminerande 3:12-reglerna.

2003/04:Fi277 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

myndigheters inbördes fakt

urering.

2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd):

Riksdagen begär att regeringen under 2003 återkommer med förslag på hur

arvsskatten för efterlevande make

och sambo avskaffas retroaktivt från årsskiftet 2002/03 alternativt från den 22

september 2003.

2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

reglerna för uppskjuten be

skattning av andelsbyten.

2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nya regler för återinvester

ing i onoterade företag.

2003/04:Fi291 av Kenth Högström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att när de statsfinansiella

förutsättningarna finns

för en avveckling av reklamskatten kan den inledas i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om målet att statens

finansiella sparande skall vara i balans över en konjunkturcykel.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förtydligande av b

udgetlagen beträffande vårpropositionens innehåll.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utgiftstak och sa

ldomål för samtliga tre år.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om redovisning av gj

orda åtaganden.

2003/04:Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av att utreda eff

ekterna av icke medgivet uppskov vid andelsbyten till grund för eventuell

ändring av lagstiftningen.

2003/04:Fi300 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs

om behovet av en översyn

av annonsskatt på direktreklam.

2003/04:Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

längre avtrappningstid av

energiskatteavdraget för vindkraft, den s.k. miljöbonusen.

2003/04:Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att i alla tillväxtdiskuss

ioner ta hänsyn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på

att en välbalanserad växande

nationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som

bygger på kapitalutarmnin

g.

2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna av

statsbudgetens inkomster för år 2

004 (tabellerna 1.2, 12.1 och 12.2).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utgångspunkter för

skattepolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skatternas betyde

lse för samhällsutvecklingen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förutsättningarna f

ör ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattepolitiken i

ett internationellt perspektiv.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattepolitiken i

nom EU.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett skattesystem

som inger förtroende.

8. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om ett höjt

grundavdrag från år 2004

.

9. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en

skattereduktion för låg- och

medelinkomsttagare.

10. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som

anförs i motionen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avvecklad s.k. värnska

tt.

12. Riksdagen beslutar att avskaffa skattereduktionen för pensionsavgiften från

år 2004.

13. Riksdagen avskaffar rätt till avdragsrätt för fackföreningsavgifter från år

2004.

14. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att införa 50 %

skattereduktion för hus

hållens köp av tjänster i hushållet för ett värde upp till 50 000 kr per år.

15. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att befria

royaltyinkomster från paten

terade uppfinningar från skatt.

16. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en sänkt

gräns för reseavdrag.

17. Riksdagen beslutar att höja bolagsskatten till 30 %.

18. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla

dubbelbeskattningen av u

tdelningen på aktier.

19. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att höja

reavinstskatten vid försäljning

av privatbostäder till 30 %.

20. Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sänkta och frysta taxe

ringsvärden på fastigheter.

22. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avskaffa den

statliga fastighetss

katten.

23. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla

förmögenhetsskatten.

25. Riksdagen beslutar om ändrade arbetsgivaravgifter år 2004 i enlighet med vad

som anförs i motionen.

26. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att sänka

skatten på diesel med 31 öre/l

iter (inklusive moms) från den 1 juli 2005.

27. Riksdagen beslutar att sänka skatten på bensin med 31 öre/liter i stödområde

A (inklusive moms) i enl

ighet med vad som anförs i motionen.

28. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel till 1 kr/liter för

jordbruksmaskiner.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en effektivare skatte

indrivning.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om förenklade regler för s

katteinbetalningar.

31. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en

skattereduktion vid nyproduktio

n av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 %

av byggkostnaden.

32. Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som

anförs i motionen.

33. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om bibehållna

regler för anställningsstöd

et.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en enhetlig kulturmom

s.

35. Riksdagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital.

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om reklamskatten.

2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattereglerna för

fåmansbolag.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att lindra dubbel

skatten på aktier.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att sänka och på sikt a

vskaffa fastighetsskatten.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om förmögenhetsskatten.t a

ú r @11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förmögenhetsskatten.g

äðú r @11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förmögenhetsskatten

. ðú Àúÿÿ

‚ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skattereglerna för

fåmansbolag. h ú € èºøÿ‚ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatte

reglerna för fåmansbolag..ud ú ÿÿÿ€ÿÿÿ‚ @Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skattereglerna för fåmansbolag. ú €ßÿÿйøÿj @dagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i mot

ionen anförs om reklamskatten.èú h¹øÿ€ßÿÿj @dagen beslutar att höja momsen på

tidskrifter i enlighet med vad

som anförs i motionen..èú Ó °ú 8+

dagen beslutar i enlighet med vad som

anförs i motionen om en skatteredu

ktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda

byggmomsen, dvs. 10 % a

v byggkostnaden. nsÓ Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs

i motionen om en skattereduk

tion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda

byggmomsen, dvs. 10 % av

byggkostnaden. en£

Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en

skatteredukt

ion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda

byggmomsen, dvs. 10 % av

byggkostnaden.2

s Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i

motionen om en skattereduktion

vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda

byggmomsen, dvs. 10 % av byg

gkostnaden./liC Ó (7

H2

dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i

motionen om en skattereduktion vid

nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,

dvs. 10 % av byggkos

tnaden.d s Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i

motionen om en skattereduktion vid n

yproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,

dvs. 10 % av byggkostn

aden.ereã ó °ú H2

dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen

om en skattereduktion vid nyprod

uktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.

10 % av byggkostnaden.

yn Ó # H2

8+

skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en

välbalanserad växande nationalförmögenhet ger

högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på

kapitalutarmning.d{ J

@RiksJ

@n til

lkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla

tillväxtdiskussioner ta hänsy

n till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en

välbalanserad växande nationalförmöge

nhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på

kapitalutarmning. Ã °ú H2

n t

illkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla

tillväxtdiskussioner ta hän

syn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en

välbalanserad växande nationalförm

ögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på

kapitalutarmning.iK

Ë H

2

8+

sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i

budgetlagen och budgetprocess

en som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte

vara beredd att leva u

pp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen.

Regeringen fyller inte

den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition,

med rätt innehåll. 2003

års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de

riktlinjer för framtiden som eft

erlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt

förslag till utgiftstak under

hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren

2003.egeri£ x1

8+

nden som inte omedelbart påverkar

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avdragsrätt för pension

s- och kompetenssparande.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om grön skatteväxling.sion

ú r @13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om grön skatteväxling..g

äðú r @13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om grön skatteväxling.

ðú Àúÿÿ

‚ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skattereglerna för

fåmansbolag. h ú € èºøÿ‚ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatte

reglerna för fåmansbolag..ud ú ÿÿÿ€ÿÿÿ‚ @Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skattereglerna för fåmansbolag. ú €ßÿÿйøÿj @dagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i mot

ionen anförs om reklamskatten.èú h¹øÿ€ßÿÿj @dagen beslutar att höja momsen på

tidskrifter i enlighet med vad

som anförs i motionen..èú Ó °ú 8+

dagen beslutar i enlighet med vad som

anförs i motionen om en skatteredu

ktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda

byggmomsen, dvs. 10 % a

v byggkostnaden. nsÓ Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs

i motionen om en skattereduk

tion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda

byggmomsen, dvs. 10 % av

byggkostnaden. en£

Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en

skatteredukt

ion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda

byggmomsen, dvs. 10 % av

byggkostnaden.2

s Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i

motionen om en skattereduktion

vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda

byggmomsen, dvs. 10 % av byg

gkostnaden./liC Ó (7

H2

dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i

motionen om en skattereduktion vid

nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,

dvs. 10 % av byggkos

tnaden.d s Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i

motionen om en skattereduktion vid n

yproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,

dvs. 10 % av byggkostn

aden.ereã ó °ú H2

dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen

om en skattereduktion vid nyprod

uktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.

10 % av byggkostnaden.

yn Ó # H2

8+

skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en

välbalanserad växande nationalförmögenhet ger

högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på

kapitalutarmning.d{ J

@RiksJ

@n til

lkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla

tillväxtdiskussioner ta hänsy

n till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en

välbalanserad växande nationalförmöge

nhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på

kapitalutarmning. Ã °ú H2

n t

illkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla

tillväxtdiskussioner ta hän

syn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en

välbalanserad växande nationalförm

ögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på

kapitalutarmning.iK

Ë H

2

8+

sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i

budgetlagen och budgetprocess

en som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte

vara beredd att leva u

pp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen.

Regeringen fyller inte

den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition,

med rätt innehåll. 2003

års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de

riktlinjer för framtiden som eft

erlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt

förslag till utgiftstak under

hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren

2003.egeri£ x1

8+

nden som inte omedelbart påverkar

17. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av

beslutet om avskaffat särs

kilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om principerna för de

n förda skattepolitiken.

2. Riksdagen beslutar att från 2004 avskaffa grundavdraget och ersätta

detta med en skatterabatt,

lika för alla, på 9 000 kr.

3. Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i enlighet med

vad i motionen anförs.li

ú r @3. Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i

enlighet med vad i motionen anförs.

äðú r @3. Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i

enlighet med vad i motionen anför

s. ðú Àúÿÿ

‚ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skattereglerna för

fåmansbolag. h ú € èºøÿ‚ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatte

reglerna för fåmansbolag..ud ú ÿÿÿ€ÿÿÿ‚ @Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om skattereglerna för fåmansbolag. ú €ßÿÿйøÿj @dagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i mot

ionen anförs om reklamskatten.èú h¹øÿ€ßÿÿj @dagen beslutar att höja momsen på

tidskrifter i enlighet med vad

som anförs i motionen..èú Ó °ú 8+

dagen begär att regeringen återkommer med

förslag till viss ändring av besl

utet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension,

i enlighet med vad som a

nförs i motionen. @Û Ú @17. Ú @dagen begär att regeringen återkommer med

förslag till viss ändring av beslu

tet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i

enlighet med vad som an

förs i motionen. @³

Ú @17. Ú @dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss

ändring av beslut

et om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i

enlighet med vad som anf

örs i motionen.n be‹ Ú @17. Ú @dagen begär att regeringen återkommer med

förslag till viss ändring av beslut

et om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i

enlighet med vad som anf

örs i motionen.ar ic Û X7

H2

dagen begär att regeringen återkommer med

förslag till viss ändring av beslutet

om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i

enlighet med vad som anförs

i motionen.ighe; Ú @17. Ú @dagen begär att regeringen återkommer med

förslag till viss ändring av beslutet

om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i

enlighet med vad som anförs

i motionen.d va à °ú H2

dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslutet

om a

vskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i

enlighet med vad som anförs i mo

tionen. bygÛ ë H2

8+

balanserad växande nationalförmögenhet ger högre

uthållig avkastning och en kortsiktig t

illväxt som bygger på kapitalutarmning.d{ J

@RiksJ

@n tillkännager för regeringen som sin mening vad i mo

tionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsyn till att det är

skillnad mellan en hållbar til

lväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre

uthållig avkastning och en kortsi

ktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning. Ã °ú H2

n tillkännager för

regeringen som sin mening vad i mo

tionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsyn till att det är

skillnad mellan en hållbar til

lväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre

uthållig avkastning och en kortsi

ktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning.iK

Ë H2

8+

sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade

med de förändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001 inte har

blivit verklighet. Reg

eringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i

Folkpartiet ställer på den ekono

misk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska

riktlinjepropositionen, van

ligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska

vårproposition saknade exempelvis i s

tort sett alla de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod

regeringen från att lägga f

ram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin

utfästelse att återkomma med d

etta under våren 2003.egeri£ x1

8+

nden som inte omedelbart påverkar

utrymmet under utgiftstaket men som binder statsbudgete

4. Riksdagen beslutar att från 2004 sänka den statliga inkomstskatten med 3

procentenheter.

5. Riksdagen beslutar att från 2004 höja den nedre skiktgränsen för uttag

av statlig skatt med 16 0

00 kr.

6. Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta kompensationen för

pensionsavgiften med en skatterabat

t på 35 % av pensionsavgiften och samtidigt slopa avdragsrätten.

7. Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta reseavdraget med en

skatterabatt på 7 kr per mil kombi

nerat med en självkostnadsgräns om 2 500 kr.

8. Riksdagen beslutar ersätta avdragsmöjligheterna för "tjänsteresor",

"tillfälligt arbete, dubbel b

osättning och hemresor" under inkomst av tjänst med en skatterabatt motsvarande

35 % av avdraget.

9. Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta avdragsmöjligheterna för

"pensionssparande m.m." under

allmänna avdrag med en skatterabatt motsvarande 40 % av avdraget.

10. Riksdagen beslutar slopa avdragsrätten för "övriga avdrag" under inkomst av

tjänst.

11. Riksdagen beslutar att slopa skattereduktionen för fackföreningsavgifter.

14. Riksdagen beslutar att reformera regelverket för fåmansbolagen i enlighet

med vad i motionen anförs

.

15. Riksdagen beslutar att införa ett skattegynnat sparande för

starta-eget-sparande i enlighet med va

d i motionen anförs.

16. Riksdagen beslutar att införa ett riskkapitalavdrag i enlighet med vad i

motionen anförs.

17. Riksdagen beslutar om riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften från 2004

för inrättande av övergångsa

rbetsmarknader i enlighet med vad i motionen anförs.

18. Riksdagen beslutar om sänkning av förmögenhetsskatten i enlighet med vad i

motionen anförs.

19. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel för jord- och

skogsbruksmaskiner till 1 kr per liter

.

20. Riksdagen beslutar att slopa kväveskatten på handelsgödsel.

21. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten retroaktivt för

efterlevande make och sambo fr.o

.m. 1 juli 2003.

22. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 fr.o.m.

2004.

23. Riksdagen beslutar att införa en reformerad sjuklönemodell i enlighet med

vad i motionen anförs.

24. Riksdagen beslutar begränsa avsättningsmöjligheterna för

periodiseringsfonder med 10 procentenheter.

25. Riksdagen beslutar ge tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte

att utreda procedurern

a för taxeringsvärderingen.

26. Riksdagen beslutar reformera fastighetstaxeringen i enlighet med vad som i

motionen anförs.

27. Riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 0,9 % från år 2005 och till

0,75 % år 2006.

28. Riksdagen beslutar höja reavinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter

från nuvarande 20 % til

l 30 %, samt att en fjärdedel av reavinsten alltid skall beskattas i enlighet

med vad i motionen anför

s.

30. Riksdagen beslutar att minska industrins nedsättning av koldioxidskatten med

1,2 miljarder kronor

i enlighet med vad i motionen anförs.

31. Riksdagen beslutar att skatt på förbränning av osorterat avfall skall tas ut

i enlighet med vad i m

otionen anförs.

32. Riksdagen beslutar om fortsatt nedsättning av energiskatter för leverans av

fjärrvärme till näringar

som omfattas av nedsättningsreglerna i enlighet med vad som i motionen anförs.

33. Riksdagen beslutar höja skatten på lågpriscigaretter med 2 kr per paket i

enlighet med vad som i mo

tionen anförs.

2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd):

2. Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare

i enlighet med vad so

m anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar om ett höjt och rakt grundavdrag i enlighet med vad

som anförs i motionen.o

m anförs i motionen. iken. ú ñÿÿðÐøÿŠ @Riksdagen beslutar om en

skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare

i enlighet med vad som anförs i motionen.tiken. ú

øÏøÿ @år ioner˜ú 0

€

@ (c) ˜ú @(fp

)fp, kd, c)nr˜ú Pñÿÿ Z @dagen beslutar att avskaffa bolags rätt att

återköpa egna aktier.2004.1)Øú Z @Vårproposi

tionens innehåll (avsnitt 5.5)nitt 5.4)5 och 2006 (avsnitt 4.2)utgigitØú @Ïøÿˆ

Z @gen bemyndigar regeringe

n att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:dØú òÿÿøðÿÿ’ @dagen beslutar

ge tilläggsdirektiv till Egendoms

skattekommittén i syfte att utreda procedurerna för taxeringsvärderingen. . . ..

ú  øðÿÿ’ @dagen beslutar ge

tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte att utreda procedurerna

för taxeringsvärderingen.

. .v. ú Øïÿÿpÿÿÿ’ @dagen beslutar ge tilläggsdirektiv till

Egendomsskattekommittén i syfte att utreda procedur

erna för taxeringsvärderingen...%.v., ú Íøÿ0 2 @tets förslag till

riksdagsbeslut°ú ÐÿÿÿÈðÿÿ2 @Fi300 av Gustav Frid

olin (mp):::°ú 2 @*Motioniononionrför till riksdagsagsslut°ú hðÿÿ˜ðÿÿ2

@Fi300 av Gustav Fridolin (mp):::°ú ` xñÿÿR @d

agen beslutar att avskaffa de diskriminerande 3:12-reglerna..p)Ðú Ø

J @dagen beslutar att slopa kväveska

tten på handelsgödsel. Èú

H J @Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):(mp):.Èú ¸ÿÿÿH J

@Fi301 av Es

kil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):(mp):.Èú ¸ÿÿÿ(ÿÿÿJ @Fi301 av Eskil

Erlandsson och Åsa Torstensson (c):)

:p):)Èú àþÿÿøÊøÿJ @dagen beslutar att slopa kväveskatten på handelsgödsel.)Èú

(ïÿÿàþÿÿJ @Fi295 av Karin Pilsäter m

.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.Èú ð ` R @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin

m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel,

Ðú (ïÿÿP R @dagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital.

a..,.Ðú °ÿÿÿÐÉøÿR @dagen beslutar att avsk

affa arvsskatten på bundet kapital.na.. .Ðú P ÿÿÿR @Fi232 av Kerstin-Maria

Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c)

samtdel, Ðú èíÿÿ°ÿÿÿR @lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för

smuggling,del,nÐú øøÿÿ êÿÿZ @dagen beslutar

att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier. 004.piØú HêÿÿÈøÿZ @dagen

beslutar att slopa skattereduk

tionen för fackföreningsavgifter.. 3Øú 0 @årsioner˜ú @fp °ú ú

@fp °ú ú @kd °ú ú @cú °ú ú @

4. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad

som anförs i motionen.

7. Riksdagen beslutar avveckla kompensationen för den allmänna

pensionsavgiften i enlighet med va

d som anförs i motionen.

2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):

2. Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier

i enlighet med vad so

m anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att slopa sambeskattningen i

förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad s

om anförs i motionen.

6. Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad

som anförs i motione

n.

7. Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet med vad

som anförs i motionen.

8. Riksdagen beslutar om en sänkning av dieselskatten till 1 kr/liter (för

jordbruket) i enlighet

med vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen beslutar sänka skatten på diesel med 31 öre/liter i enlighet

med vad som anförs i moti

onen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett särskilt skatteavd

rag för yrkesfiskare.

12. Riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara

skattebefriade under två år i

enlighet med vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i

enlighet med vad som anförs

i motionen.

14. Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som

anförs i motionen.

15. Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion för

hushållstjänster i enlighet med vad so

m anförs i motionen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kvarvarande pomperipo

ssaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna.

2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m. 2005 års taxering i

enlighet med vad som an

förs i motionen.

2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

2. Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskattesatsen de närmaste åren i

enlighet med vad som anf

örs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att införa ett tak för fastighetsskatteuttaget för

småhus och fritidshus i en

lighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om införande av den s.k.

dämpningsregeln med hänvisning till

den i denna motion föreslagna takregeln, sänkning av fastighetsskattesatserna

och avvecklad förmögenhet

sskatt i enlighet med vad som anförs i annan motion.

2003/04:Sk306 av Lars Gustafsson (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd beskattning på diesel för

jord- och skogsbruk.

2003/04:Sk310 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

2. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12

volymprocent skall vara 9 kr pe

r liter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt skall skatten

beräknas utifrån detta i

enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8

volymprocent skall tas

ut per liter med 75 öre för varje volymprocent från den 1 januari 2004 i

enlighet med vad som anförs i

motionen.

4. Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per

liter från den 1 januari 2

004 i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkt dieselskatt

till 53 öre per liter för jordbruks- och skogsmaskiner samt arbetsredskap.

2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att reglerna bör ändras så a

tt skatten kan skjutas upp även vid andelsbyten med andra värdepapper eller

delvis kontanter i onotera

de bolag.

2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd):

4. Riksdagen avslår regeringens förslag att införa en dämpningsregel i

fastighetsskatten.

2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om sänkning av skatten på

hushållsnära tjänster.

2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett höjt grundavdr

ag som även gynnar pensionärerna.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa den

statliga fastighetsskatten, som starkt missgynnar pensionärerna.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa samb

eskattning av förmögenhet.

2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en skattereduktion för

hemnära tjänster.

2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en barnbilaga til

l budgeten.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om slopande av

reklamskatten i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2003/04:MJ435 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

3. Riksdagen beslutar att energiskatt på diesel som används i jordbruk,

skogsbruk och entreprenad

maskiner bestäms till 53 öre per liter.

4. Riksdagen beslutar att slopa skatten på handelsgödsel och

bekämpningsmedel enligt vad i motione

n anförs.

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att ändra de s.k.

3:12-reglerna i enlighet

med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.3.1).

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om slopande av arvs-

och gåvoskatterna, förmögenhetsskatten och dubbelbeskattningen (avsnitt 5.3.2).

2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att höja energiskatten på el.

2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett höjt grundavdr

ag.

3. Riksdagen beslutar avskaffa sambeskattningen av förmögenhet, i enlighet

med vad som anförs i mo

tionen.

4. Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om beskattning av nära anhörig

till företagsledare, närs

tående anställda i fåmansbolag, i enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen beslutar att införa en skattereduktion för privatpersoners

betalning av arbetskostna

den inom hushållsnära tjänster, upp till 50 000 kr per år, i enlighet med vad

som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om särskild skatte

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 §

Vid beräkning av slutlig skatt enligt 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:4

5 §

Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalningslagen

Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997: 483) skall

7 §

Särskild skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före

Särskild skattereduktion skall inte beaktas vid beräkning av skattebelopp enlig

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen

Regeringens förslag Utskottets förslag

6 a kap.

3 §

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvä

Bestämmelserna i första stycket gäller inte för energiskatt och koldioxidskatt

9 kap.

5 §

Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet ell

Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbe

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbe

9 §

Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av brä

Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser om vär

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxi

a) 160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (

b) 125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74-2710 00 78), och

c) 320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av stationära m

Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldningsolja o

Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en perio

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

11 kap.

11 §

Annan än den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2 får köpa e

Regeringens förslag Utskottets förslag

Ikraftträdandebestämmelserna

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om 11 kap. 3 § första styck

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:000) om ändring i lagen (2000:1380) o

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter

Lydelse enligt rskr. 2003/04:17 Föreslagen lydelse

14 §

En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket senast den

Bilaga 4

Konstitutionsutskottets yttrande

2003/04:KU1y

Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 30 september 2003 beslutat bereda övriga berörda utskot

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse förslaget till ram

Stockholm den 23 oktober 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran Magnusson

Utskottet