Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner

1874-01-26 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1874:8, Med förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

1

JV:o 8.

Ank. till Kiksd. Kansli den 26 Jan. 1874, kl. 2 e. m.

Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till

ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner; Gifven

Stockholms Slott den 31 December 1873.

Fur häradshöfdingarne utgöres den förnämligaste inkomsten för närvarande

af sportler. Derförutan finnas för 56 af de 103 domsagorna i

riket boställen, hvarjemte löneförmåner till vexlande belopp äro anslagna

till häradshöfdingarne under benämning af boställsränta, lön, tingsgästningspenningar,

boställsersättning och boställspenningar, äfvensom vissa

häradshöfdingar åtnjuta ersättning för dem frångångna bötesandelar, andra

för de under namn af domarenäst inom Lappmarken förut utgående afgifter

samt ännu en annan för exproprierad boställsjord. Tvifvelsmål om lämpligheten

af det nuvarande aflöningssättet har ''länge förefunnits, och alltsedan

år. 1840 har uti alla häradshöfdingefullmakter intagits förbehåll

om skyldighet för den utnämnde att vara underkastad en blifvande allmän

lönereglering. Slutligen anhöll 1868 års Riksdag uti särskilda underdåniga

skrivelser, ^ att Kongl. Maj:t täcktes låta dels undersöka och

utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjenstebefattningar förenade

aflöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler skulle

till båtnad för det allmänna kunna helt och hållet eller till någon del

afskaffas, och dels tillse, huruvida de åt civila embets- och tjensteman

upplåtna boställen borde, i den mån sådant författningsenligt kunde ega

rum, till statsverket indragas.

Uti infordradt underdånigt utlåtande öfver denna senare skrifvelse,

i hvad den afser indragning af häradshöfdingeboställena, har Kammarkollegium

tillkännagifvit sig vidhålla de åsigter, som uti ett tidigare,

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Samt. 1 Afd. 5 Häft. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kiongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

gemensamt med Statskontoret afgifvet utlåtande rörande indragning af

en del landtstatstjenstemäns boställen blifvit uttalade, eller att boställenas

bibehållande i allmänhet vore menligt ej mindre för tjensternas behöriga

utöfning, än ock för tjenstemännen sjelfve, äfvensom för staten. Det

skulle nemligen icke kunna bestridas att, då tjensteman, hvilka hade

trägna tjenstegöromål, måste dela sin tid emellan dessa och skötseln af

ett icke sällan vidsträckt jordbruk, göromålen derigenom komme att i

större eller mindre mån eftersättas. Äfven vore det klart att tj en stemannen,

om lian, såsom ofta torde vara fallet, vid boställets emottagande

saknade erforderliga insigter i landtbruksskötseln samt dessutom nödsakades

att, i anseende till otillräckligheten af de så kallade laga husen,

låta uppföra nya eller tillhandla sig redan befintliga öfverloppshus, äfvensom

att förskaffa sig de för jordbruket behöfliga inventarier, härigenom

lätteligen kunde, såvida han ej egde enskild förmögenhet, bringas på

ekonomiskt obestånd, ett förhållande, som åter i sin mån måste hafva

ett skadligt inflytande på tjenstens handhafvande. Att slutligen det

allmänna skulle vinna på boställenas indragning, vore en naturlig följd

deraf, att genom deras utarrendering för kronans räkning desamma

antagligen komme att skötas af personer, hvilka egde större insigter i

jordbruket och tillika kunde häråt egna en mera odelad uppmärksamhet.

Till dessa skäl ansåg Kollegium sig äfven kunna lägga, att då ett boställe

på längre tid bortarrenderas, arrendatorn är lättare i tillfälle att nedlägga

kostnader på jordens uppodling och förbättring samt derigenom bringa

bostället till högre värde, än då det utarrenderas af boställshafvaren på

några få år eller under hans ovissa tjenstetid eller ock af honom sjelf

under eget bruk innehafves. De förhållanden, att nära hälften af häradshöfdingarne

saknade boställen och att af de 56 boställen, som finnas, blott

8 af innehafvarne sjelfve brukas, hvaremot största antalet, eller 48, utarrenderats,

ådagalade, enligt Kollegii tanke, hvad som dessutom ansågs

icke kunna vara något tvifvel underkastadt, att, i och för embetets

utöfning, boställe för en häradshöfding icke vore ovilkorligen nödvändigt;

och fann Kollegium sig sålunda ega all anledning att i afseende på de

häradshöfdingarne förlänade hemman och lägenheter, och företrädesvis

för dessa, tillstyrka hvad Kollegium beträffande civila boställen i allmänhet

vid föregående tillfällen förordat, eller att dessa måtte varda till

statsverket indragna, icke för att sedermera försäljas, utan för att, i

likhet med andra redan indragna boställen, för statsverkets räkning, genom

Kollegium utarrenderas.

Andra skäl tala emellertid ock för en mera genomgripande förändring

i nu gällande bestämmelser om sättet för häradshöfdingarnes

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

aflöning. Oaktadt tid efter annan verkställda domsageregleringar, förefinnes

en ytterlig ojemnhet i löne-inkomster de särskilda domsagorna emellan,

och denna är långt ifrån alltid föranledd af motsvarande fördelning af

arbete och ansvar. Om än berörda ojemnbeter i inkomster kunde utan

anmärkning ega rum, sa länge de mindre lyckligt lottade domsagorna

dock gåfvo sine innehafvare en tarflig utkomst, så synes det numera

hafva blifvit en. oafvislig nödvändighet att åstadkomma ändring deruti,

sedan med den inträdda allmänna prisstegringen inkomsterna af åtskilliga

domsagor blifvit för sitt ändamål alldeles otillräckliga.

_ Med afseende å nu anförda förhållanden uppdrog Kongl. Maj:t den

19 sistlidne Augusti åt utsedde komiterade att, efter utredning i hvad

mån förenäinnda, al Riksdagen angifna grunder härvid borde komma i

tillämpning, utarbeta och afgifva förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner.

1 det underdåniga betänkande, hvilket, åtföljdt af tillhörande beräkningar

och öfver sig t er samt af två komiténs ledamöter afgifna särskilda

meningar, den 5 innevarande månad till Kongl. Maj:t inkommit

och hvilket finnes denna proposition bilagdt, hafva komiterade, sedan de

framhållit, ä ena sidan de olägenheter samt, å den andra, de fördelar,

som med . sportelsystemet äro förenade, förklarat, det de trott sig finna

den lämpligaste lösningen af den dem förelagda fråga i antagande af den

grundsats, att sportlerna, så vidt de erfordras såsom vederlag för de

med domsageförvaltningen förenade kostnader, bibehållas, men i öfrigt

afskaffas och att häradshöfdingarnes egentliga aflöning af statsmedel

bestrides, under det att stämpelpappersafgiften vid häradsrätterna ökas i

man af sportlernas minskning. I tvä hänseenden vore dock, i komiterades

tanke, en modifikation af denna grundsats nödig, nemligen dels deruti,

att kostnaderna för resor till och gästning vid de lagtima tingen undantoges

från de förvaltningsomkostnader, som skulle medelst sportler gäldas,

och dels deruti, att de s. k. extra sportel-inkomsterna, såsom af gravationsbevis,

stämningar, syneförrättningar'' o. s. v., fortfarande hänfördes

till de medel, hvarmed domarens egen aflöning skulle bestridas.

Den af komiterade, såsom nyss nämndes, i afseende å löneregleringen

framställda grundsats synes Kongl. Maj:t mycket antaglig. Den erbjuder

obestridligen störa fördelar deri, att löneförmånerna inom de särskilda

domsagorna kunna ställas i närmare förhållande till hvarandra, domaren

göres till sina behållna inkomster väsendtligen beroende deraf, huruvida

sportler i sparsammare eller ymnigare mån tillflyta, och förvaltningskostnaderna

blifva till följd af den omsorg domaren i eget intresse nödgas

deråt egna, th det minsta möjliga nedsatta. Men ju riktigare grund
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Majds Nåd. Proposition Nso 8.

satsen är, desto mindre torde det vara skäl att derifrån göra undantag.

Det är ock i fråga om de gjorda undantagen, som två ledamöter i

komitén hyst en afvikande mening; och vill Kongl. Maj:t nu till granskning

upptaga de skäl, som majoriteten för sin åsigt anfört.

Komiterade hafva till stöd för det förra undantaget åberopat, att

om tingsresor och tingsgästning räknades till de allmänna förvaltningsomkostnaderna

och sportelsatserna i följd deraf bestämdes till de högre

belopp, som erfordrades för att betacka äfven utgifterna för densamma,

så skulle jemväl de häradshöfdingar, som bodde å tingsstället och för

ifrågavarande ändamål ej behöfde vidkännas alls någon utgift, likväl åtnjuta

denna förhöjning och den, hvars resor vore färre och kortare, erhålla

lika stor ersättning som den, hvilken hade att färdas vuk större

väglängd. — Hvad åter de extra sportlerna beträffar, ansågo Komiterade

det särskilda förhållande med dem ega rum, att de mest betydande

och ansvarsfulla bland de göromål, hvarför nämnda inkomster utgöra

vederlag, nemligen uprättande af gravationsbevis och andra intyg af domareembetet,

nästan uteslutande måste af domaren sjelf ombestyras. Såsom

ersättning för arbetsbiträde kunde, då sadant i allmänhet ej blifvit

begagnadt, lösen för dylika handlingar ej anses, utan måste principielt

räknas till de inkomster, som utgöra domarens egen aflöning. Härförutan

funnes äfven praktiska skäl som talade för det ifrågavarande undantaget.

Det vore nemligen uppenbart att, om jemväl de extra inkomsterna inberäknades

bland de sportler, hvarmed förvaltningskostnaderna skulle bestridas,

men sportelsumman ej finge öfverskrida summan af de verkliga

kostnaderna, en så mycket större nedsättning i de nuvarande sportelsatserna

måste ske. Af det förslag i detta syfte, som blifvit inom komitén

framstäldt, hade visat sig, att denna nedsättning skulle blifva så stor,

att i åtskilliga fall icke allena den vigtiga fördel af sportelsystemet, som

ligger i dess förmåga att mana domaren till fullgörande af sina skyldigheter

såsom expeditionshafvande skulle förloras, utan domaren till och

med understundom finna sin uträkning vid att i det längsta åsidosätta

densamma. Detta gällde företrädesvis gravationsbevisen, för hvilka den

nu bestämda lösen vore så ringa, att dess nedsättande till hälften, såsom

nödigt torde vara, derest ifrågasatta grundsats skulle följas, icke skulle

stå i rimligt förhållande till det besvär och det ansvar, hvarmed utfärdandet

af dessa vigtiga expeditioner är förenadt. En annan praktisk

olägenhet af de extra sportelinkomsternas hänförande till de medel, hvarmed

förvaltningkostnaderna skola betäckas, förefunnes jemväl deruti, att

dels Expeditionstaxan måste, särskildt för Häradsrätterna, undergå vida

större förändring, än eljest vore behöffigt, och sålunda skilnaden mellan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

5

förhall andena i land och stad ytterligare ökas, dels ock en hel mängd

nya slag af stämpelpapper anskaffas, såvida statsverket skulle, såsom vederlag

för den till liäradshöfdingarne anslagna kontanta lön, medelst

stämpelpapper uppbära skilnaden emellan den nedsatta lösen och den nuvarande.

Endast för gravationsbevis, som nu draga en lösen af 2, 3, 6,

9, 11, 13, 15, 1(S, 17, 18, 19 eller 20 Riksdaler, komme att erfordras

tolf nya, slag af^. skrifkartor, helst, da gravationsbevisen ej införas i några

minnesböcker och icke heller renoveras, omsorgen om nödig kontroll ej

torde tillstädja, att de förses endast med biläggningskartor.

Emot hvad angående de extra sportelinkomsternas natur sålunda

blifvit yttradt, bör erinras, att till utredning och afdömande af de till

domarens handläggning hörande mål kan han vida mindre än för insättande

af gravationsbevis använda arbetsbiträde, och dock skola, äfven

enligt komiterades förslag, de sportler, som utgöra betalning för protokoll

och beslut i dessa mål användas till betäckande af förvaltningskostnaderna.

Den för löneregleringen antagna principen måste just innebära,

att lösen utgör en ersättning egentligen blott för det inateriela arbetet,

hvaremot det intellektuela arbetet jemte embetsansvaret godtgöres genom

de såsom lön anvisade statsmedlen, och mot donna princip strider

ingalunda, att de extra sportlerna behandlas på fullkomligt enahanda

sätt med de öfriga. Den förutsättningen ligger ock nära till hands, att

en domare, hvilken uti hittills bestämda lägsta lösen för gravationsbevis

af 2 och 8 riksdaler funnit ett motiv för skyndsammare utfärdande af

begärdt gravationsbevis, skall finna det äfven i en ända till hälften nedsatt

lösen, och hvad de öfriga anmärkta olägenheterna vidkommer, synas

de vara utan all betydelse, helst som redan nu särskilda bestämmelser

finnas för stad och land angående lösen för gravationsbevis, flera afvikande

sportelsatser i allt fall måste för landet fastställas samt genom

lämpliga anordningar i afseende å stämpelpapper det förutsatta behofvet

af en mängd nya skrifkartor skall kunna förekommas.

I fråga om den del af kostnaderna för domsageförvaltningen, hvilken

utgår för resor till de lagtima tingen och gästningen dervid, måste erkännas,

att denna i särdeles olika man förekommer inom de särskilda

domsagorna, och om det vore en möjlighet att fastställa sportelsatserna

så, att inom hvarje domsaga sportlerna kunde anses i det närmaste jemnt

motsvara förvaltningskostnaden, då kostnaden för tingsresor och tingsgästning

undantoges, borde komiterades mening i denna punkt godkännas,

b a olikartade är o emellertid förhållandena inom de särskilda domsagorna

jemväl i öfrigt, att målet icke fullständigt kan uppnås, utan skall det vid

en noggrann granskning utan tvifvel finnas att, huru omsorgsfullt man

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

än må tillvägagå vid sportelsatsernas bestämmande, i vissa domsagor sportlerna

komma att understiga förvaltningskostnaden, i andra åter att öfverskjuta

densamma. Om således, såsom nödigt synes, för att i hvarje fall träffa

det rätta så nära som möjligt, för samtliga domsagorna måste tillses, i

hvad förhållande sportlerna, efter verkställd reglering, komme till den

nödiga förvaltningskostnaden, samt afdrag eller tillägg derefter ske vid

de såsom lämpliga ansedda löneförmånerna, så finner Kongl. Maj:t icke

något skäl att ur denna beräkning särskild! utesluta den nu ifrågavarande

delen af förvaltningskostnaden.

Såsom grund för en förnyad reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner,

anser Kongl. Maj:t alltså utan undantag den princip böra, så

långt i tillämpningen ske kan, läggas, att sportlerna i den mån de erfordras

såsom vederlag för de med domsageförvaltningen förenade kostnader,

bibehållas, men den egentliga aflöningen af staten bekostas.

Härnäst förekommer då till bedömande, huruvida de åt vissa domsagor

anslagna boställen fortfarande böra dervid bibehållas eller icke.

Lika med Kammar-kollegium hafva komiterade ansett sig böra tillstyrka

indragning till statsverket af dessa boställen, och de skäl, hvilka Kollegium

för en sådan åtgärd anfört, torde icke kunna till riktigheten bestridas.

Kollegium har emellertid fästat uppmärksamheten derå, att förden

händelse en nära oöfvervinnelig svårighet för en häradshöfding skulle

finnas att inom domsagan annorstädes än å bostället erhålla tjenlig bostad,

eller ock häradsboarne å boställe åt sin domare uppfört boningshus

eller å bostället eller i dess närmaste grannskap byggt sitt tingshus, afsöndring

för häradshöfdingens eller häradets räkning borde få ske af den

jordrymd, som för bostads- eller tingshusen erfordrades, hvarom, i__ händelse

af behof, förbehåll kunde göras, vid boställes utarrendering. Äfven

komiterade hafva funnit det vara lämpligt och billigt, att, om tingslag

byggt sitt tingshus eller bostad åt domaren å boställes egor, det medgåfves

tingslaget att hafva dessa hus qvarstående för dermed afsedda

ändamål, men att, enligt Kollegii anvisning, tillåta jordafsöndring från

boställen till tomtplats för åbyggnad, som vore nuvarande innehafvares

enskilda egendom, syntes komiterade deremot ej vara gagneligt. En sådan

afsöndring kunde, enligt komiterades tanke, nedtrycka arrendet på bostället

och den förutsatte dessutom för häradshöfdingen en underhållsoch

byggnadsskyldighet, som utan sammanhang med jordbruk torde blifva

för honom alltför betungande. Det kunde emellertid icke bestridas, att

häradshöfding, som på boställe hade honom enskildt tillhörig åbyggnad,

eller som åt sig undantagit bostad eller andra förmåner, då boställe med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderats, skulle blifva lidande på indragningen,

om den med stränghet genomfördes. På det att sådant måtte

kunna undvikas, förmenade komiterade Statsverket böra mot lösen öfvertaga

så kallade öfverloppshus, derest de befunnes för bostället, om ej

nödvändiga, dock nyttiga. Detta medförde en ringa uppoffring, då antagligt

vore, att boställe betingar högre arrende, om öfverloppshus, som

kunna till häradshöfding eller annan uthyras, få qvarstå. Ä_fven syntes

staten böra respektera sådant i arrendekontrakt upptaget undantag, som

det nämnda.

Hvad angår tiden för verkställigheten af boställenas indragning

har Kammar-kollegium uttalat den tanke, att den icke borde i nuvarande

häradshöfdingars tjenstetid och innan de dem eller deras sterbhus tillkommande

fardagsår gatt till ända, ega rum i annan händelse, än att

vederbörande sjelfva till boställenas afträdande sig anmälde, äfvensom

att indragningen sedermera borde verkställas endast i den mån de om

dessa boställen i behörig ordning afslutade arrendekontrakt ginge till

ända. Af de nuvarande häradshöfdingarnc funnos de, hvilka på sina

embeten innehafva fullmakt utan deruti infördt vilkor, att de skola åtnöja*

med de förändringar som i afseende på aflöningen framdeles blefve

stadgade. Dessa vore ovilkorligen berättigade att, om de sådant önskade,

bostället under sin tjenstetid sjelfve bruka eller åt andra upplåta; och

om än eu så vidsträckt rättighet icke lika obestridligen tillkomme de

häradshöfdingar, i hvilkas fullmakt ett vilkor af förenämnda beskaffenhet

influtit, sa syntes det likväl, som borde derutinnan icke heller för dem

någon inskränkning stadgas. Komiterade hafva anmärkt, att sex boställen

äro anslagna till domsagor, hvilkas nuvarande innehafvare icke på grund

af vilkor i fullmakterna äro underkastade lönereglering och som icke

torde kunna indragas under nuvarande häradshöfdingars tjenstetid; och

dessa . boställen voro s|4 mantal Skogs i Gotlands södra härad, 1 mantal

Kalf i Sunnerbo härad, 3|4 mantal Svansjö med qvarn och ^ mantal

Prestetorpet i Marks härad samt 1 mantal Brötegården och x|4 mantal

Hamnebacka i Valbo härad; att öfriga boställen deremot torde kunna

indragas redan under nu varande innehafvare* tjenstetid; att då, för den

händelse häradshöfdingar, som sjelfve öfvertagit brukningen af sina boställen,

finge sig alagdt att under tjenstetiden afstå från brukningen,

sådant komme att verka en svar rubbning i deras ekonomiska anordningar

och beräkningar samt kunde föranleda betydliga af dem icke förskyllade

förluster, billighet, rättskänsla och statens värdighet likväl bjöde,

att det lemnades dessa häradshöfdingar öppet att för tjenstetiden behålla

boställena emot behörigt afdrag på den kontanta lönen, samt att de bo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

ställen, som af häradshöfdingarne sjelfve brukas, vore, utom här ofvan

nämnde *j4 mantal Skogs, sju, nemligen l‘\ mantal Lindhof i S vartlösa

härad, lx|4 mantal Husby med torpet Falsboda i Wendels härad, 7lg mantal

Alleqvia i Gotlands Norra härad, 1 mantal Wassmolösa i Södra Möre

härad, 1 mantal Lundegård på Öland, 1 mantal Bärby i Vestra Hisings

härad och 1 mantal Kragenäs i Tanums härad. Huruvida häradshöfdingen

i Östra härad i Småland tagit sitt boställe 1 mantal Hvetlanda

under eget bruk och bostället sålunda vore att hänföra till ide sistuppräknade,

hade komiterade ej kunnat af tillgängliga handlingar inhemta.

Angående sistnämnda boställe har sedermera den upplysning erhållits,

att häradshöfdingen, som först instundande fardag tillträder detsamma,

för en tid af tre år bortlåtit det på arrende.

Kongl. Maj:t delar fullkomligt komiterades åsigter rörande allt det,

som med boställenas indragning står i gemenskap, samt anser jemväl,

lika med komiterade, att de särskilda anslag, som hittills till häradshöfdingarne

utgått under hvarjehanda titlar, såsom boställsränta, boställsersättning

m. rn. skola upphöra.

Beträffande beloppet af den aflöning, som häradshöfdingarne borde

för egen räkning uppbära, sedan förvaltnings- och resekostnader blifvit

ersatta, hafva komiterades flesta ledamöter ansett detsamma böra bestämmas

till lägst 5,500 riksdaler och högst 8,000 riksdaler, hvaremot

en ledamot föreslagit lägsta beloppet till 5,000 riksdaler och det högsta

till 7,500 riksdaler. I afseende ä lönerna hafva, med hänsyn till göromålens

storlek och beskaffenhet inom de särskilda domsagorna, de ledamöter

i komitén, hvilka ansett de extra sportelinkomsterna böra i aflöningen

inräknas, hänfört domsagorna under 6 löneklasser på det sätt,

att sammanlagda aflöningsbeloppet skulle blifva för första klassen 5,500

riksdaler, för den andra 6,000 riksdaler, för den tredje 6,500 riksdaler,

för den fjerde 7,000 riksdaler, för den femte 7,500 riksdaler och för den

sjette 8,000 riksdaler, hvaraf i statsanslag för hvardera af de två första

klasserna 5,000 riksdaler, för hvardera af de derefter följande 5,500 riksdaler

och för hvardera af de två högsta 6,000 riksdaler samt återstoden

genom de extra sportelinkomsterna. De två öfriga hafva föreslagit, att

af statsanslaget en del skulle utgöra lön och en del tjenstgöringspenningar;

att den del, som utgjorde lön, af ene ledamoten upptagen till

4,500 riksdaler, men af den andra, som i allmänhet förordat den lägre

aflöningen, till 4,000 riksdaler, skulle för alla häradshöfdingar blifva lika,

hvaremot tjenstgöringspenningarne skulle lämpas efter göromålens mängd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N.-o 8.

och beskaffenhet inom de särskilda domsagorna; att för de domsagor

der förvaltningskostnaden ansåges icke blifva genom sportlerna, sådana

de af dessa ledamöter föreslogos, betäckt, bristen skulle domhafvanden

genom ett statsbidrag godtgöras, likasom å andra sidan, derest öfverskott

ansags uppkomma, detta borde å tjenstgöringspenningarne afräknas; samt

att, då häradshöfding erhölle ledighet, den, som i hansKställe förordnades

att domsagan förestå, finge, der ej annorlunda för visstjfall förordnades,

uppbära såväl tjenstgöringspenningarne som bidraget''tilGförvaltningskostnaden

jemte sportelinkomsterna.

Med afseende å den mödosamma och ansvarsfulla embetsförvaltning,

som är underdomaren å landet anvisad, de anspråk på insigter och skarpsinnighet,

som å honom ställas, samt vigten deraf att han befinner sig i

ekonomiskt oberoende ställning och ej tryckes af bekymmer för egen

och familjs utkomst, anser Kongl. Maj:t med komiténs fleste ledamöter

afiömngarne böra. bestämmas till minst 5,500 riksdaler och högst 8,000

riksdaler. Den åsigt, att viss del af tjenstemans aflöning bör utföras af

tjenstgöringspenningar, livilka enligt, regeln tillkomma den, som tjensten

förrättar, har å senare tiden vunnit mycken tillämpning och synes äfven

vara på goda skäl grundad. Kongl. Maj:t har fördenskull funnit sig

höra godkänna den anordning af löneförmånerna, som af minoriteten i

komitén blifvit förordad.

1 ao tt ta^ antal ut^ör, såsom förut är nämndt, för närvarande

103. Hos Kongl. Maj:t hafva nu Nordmarks, Gillbergs och Näs häradsboer

i underdånighet sökt, att, innan det efter förra innehafvarens död

iediga domareembetet i Södersysslets domsaga återbesättes, domsagan

måtte fördelas i två domsagor, omfattande den ena Nordmarks härad

samt den andra Gillbergs och Näs härader. Till stöd för dessa ansökningar

hafva åberopats domsagans stora vidsträckthet och folkmängd,

äfvensom myckenheten af förekommande domaregöromål och behofvet

af ökade rättegångstillfällen. Af de beräkningar, t. f. domhafvanden

upställt, framgår, att, om man antager 1872 års inkomster som normala,

Nordmarks härad skulle, sedan erforderliga omkostnader frånräknats,

lemna åt domhafvanden en inkomst af 5,000 riksdaler, samt Gillbergs

och Näs härader, efter enahanda frånräkning, en inkomst af 3,800 riksdaler.

I infordradt underdånigt utlåtande har Svea Hofrätt, med öfverlemnande

af t. f. domhafvandens och Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

yttranden i ämnet, för egen del anfört, att, med afseende å domsagans

nu varande vidsträckta areal och der förekommande rättegångsärendens

mängd och beskaffenhet, Hofrätten funne domsagans föreslagna delning,

hvarigenom tillika skulle beredas de fördelar, som i förordningen den

Bih, till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 5 Haft. %

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

17 Maj 1872 åsyftas, vara af vigtiga behof påkallad, men att, enär, å

andra sidan, på grund af hvad angående beloppet af domarens inkomster

upplyst blifvit, antagas borde, att löneinkomsterna, . sådana de nu äro,

skulle för de föreslagna särskilda domarne blifva otillräckliga, i synnerhet

hvad den inom Näs och Gillbergs härader beträffar, och ett dylikt

förhållande synes kunna medföra betänkliga olägenheter för lagskipnino-en,

ansåge Hofrätten sig böra tillstyrka bifall till de underdåniga ansökningarne

endast för det fall, att sådan förbättring kunde uti inkomsterna

åstadkommas, att de fullt motsvarade domarens skäliga be 10 . .

På de skäl, som för domsagans fördelning i två tingslag blitvit

anförda, vill Kongl. Maj:t, i sammanhang med den allmänna löneregleringen

för underdomarne å landet, af Riksdagen äska anvisande af löner

för en häradshöfding i Nordmarks härad samt för en i Södersysslets

domsaga, bestående af Gillbergs och Näs härader; varande förslag jemväl

i dessa hänseenden af komiterade afgifna. Genom bifall härtill skulle

domsagornas antal komma att uppgå till 104.

Af .nuvarande häradshöfdingar äro sex, livilka å sina domsagor

innehafva fullmakter utan vilkor och i följd deraf icke torde vara skyldige

att utan godtgörelse underkasta sig en lönereglering, nemligen Bengt

Wolter Hessle, Carl Reinhold Kökeritz, Daniel Fehrman, Lars Olof Boström

John Abraham Tornerhjelm och Gustaf Adolf Montén.

Då Kongl. Maj:t nu går att framställa förslag i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts ofvan uttalade åsigter, stödjer Kongl. Maj:t Sig på de

af förenämnda minoritet inom komitén uppgjorda beräkningar ej mindre

öfver sportelinkomsterna efter föreslagen nedsättning i hittills gällande

sportelsatser samt öfver förvaltningskostnaderna inom de särskilda domsagorna,

än ock öfver de belopp, till livilka tjenstgöringspenningarne böra

inom de olika domsagorna fastställas, emot livilka beräkningar Kong .

Mart e] funnit anledning till annan erinran, än att tjenstgöringspenningarne

för Norra Roslags domsaga efter den antagna beräkningsgrunden

höi as med 100 Riksdaler eller till 1,600 Riksdaler.

Till tvänne mindre betydande afvikelser torde dock skäl förefinnas.

För de rättssökandes lättnad hafva häradshöfdingarne mångenstädes uppdragit

åt andra inom domsagan boende personer att tillhandagå med

stämningars utfärdande. En nedsättning af sportlerna härför skulle måhända

kunna föranleda en rubbning af omförmälda, för allmänheten fördelaktiga

anordning, likasom det med bibehållande deraf svårligen läte

si»* förena att genom stämpelpapper uppväga nedsättningen i sjelfva lösen.

En bestämmelse i sistberörda riktning skulle äfven i afseende å vederhäftighetsbevis

verka derhän, att sådana i allmänhet endast i dom lat
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.-ts Nåd, Proposition N:o 8.

11

vandens hemvist och möjligen vid de ordinarie tingen skulle kunna

utfärdas, hvarigenom olägenheter utan tvifvel vore att motse. Kongl.

Maj:t anser derföre, att någon förändring i sportelsatserna för vanliga stämningar

och för vederhäftighetsbevis icke bör ske.

På grund af hvad sålunda anförts, vill Kongl. Maj:t härigenom

föreslå Riksdagen:

1:° att alla till häradshöfdingar anslagna boställen till statsverket

indragas den 14 Mars 1876, dock med iakttagande:

a) att vederbörande indelningshafvare ega att, om de så önska,

under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår

för sig eller sterbhus, innehafva nedan nämnda boställen

emot utfördt afdrag å det statsanslag, hvilket, enligt hvad

nedan säges, skulle såsom lön en hvar tillkomma, nemligen:

Skogs, i mantal, Gotlands södra härad ...........................

Kalf, 1 mantal i Sunnerbo d:o ..........................................

Svansjö, f mantal med qvarn och Presttorpet, 1 mantal i Marks

södra härad ............

Afdragets belopp.

675 R:dr

522 „

635

Walbo d:o 1,500

3,200

Brötegärden, 1 mantal och Hamneboda \ mantal

Lindhof, 1| mantal i Svartlösa d:o .........................

Husby,, li mantal och torpet Falsboda i Wendels tingslag...... 1,215 ,,

Allequia, i mantal i Gotlands norra härad.................................... 1,500

Wassmolösa, 1 mantal i södra Möre d:o ...................................... 1,260

Lundegärd, 1 mantal på Öland ...................................................... 500

Bärby, 1 mantal å Vestra Hisingen ................................................ 2,000 .

samt

Kragenäs, 1 mantal i Tanums härad................................................ 1,250

b) att, der boställe blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt

och i arrendekontraktet häradshöfding förbehållits rätt till bostad

eller andra förmåner, han eller hans efterträdare bibehålies dervid

under arrendetiden;

c) att staten, då den från häradshöfding eller häradshöfdings sterbhus

öfvertager boställe, som af häradshöfdingen hitintills eller vid

dödsfallet beboddes, efter värdering vid laga syn, jemväl öfvertager

sådana å bostället befintliga, indelningshafvaren tillhöriga

åbyggnader, som af Synerätten anses vara för bostället nyttiga;

och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

d) att vederbörande tingslag förbehålles rätt att utan annan afgift,

än den, som" möjligen ^redan nu kan erläggas, till

tingsplats och bostadslägenhet för domaren fortfarande

använda “hvad|nu af boställets” markjjför sådant .[ändamål

begagnas;

2:o) att för tiden från 1875''års början, i stället^för öfriga anslag, hvilka

för närvarande under hvarjehanda titlar till häradshöfdingarne

utgå, såsom boställsränta, boställsersättning, boställspenningar,

tingsgästningspenningar "samt ersättning för domarenäst, för mistade

bötesandelar och för exproprierad boställsjord, å riksstaten

uppföras, dels för hvarje," domsaga lön 4,500 riksdaler och dels

för hvarje domsaga tjenstgöringspenningar och för vissa domsagor,

i hvilka sportlerna anses icke blifva tillräckliga till förvaltningsomkostnadernas

bestridande, förvaltningsbidrag till följande

belopp:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

13

För

Domsagor under Svea Hof-Rätt.

1

II : ''

i

.

1.

Norra Roslags ...............................................

1,600

_. j

2.

Mellersta Roslags ..........................

700

r)

__

3.

Södra Roslags .................................

2,000

400

4.

Stockholms läns vestra..................

1,400

—

5.

Södertörns............................................

1,400

|--

6.

Upsala läns norra...............................

2,000

300

- !

7.

Upsala läns södra..................................

1,200

—

—

_ |

8.

Upsala läns mellersta................................

1,400

—

9.

Kungadömets...................................................

2,200

—

500

—

10.

Lifgedingets......................................................

1,400

—

--

—

11.

Gotlands södra ..................................

600

2)

—

—

12.

Gotlands norra...

200

3)

13.

Östersysslets ..............................................

2,100

500

14.

Mellansysslets ................................................

1,200

—

—

15.

Södersysslets (Gillbergs och Näs härader)

1,700

—

200

—

16.

Nordmarks .....................................................

2,100

—

200

—

17.

Fryksdals .....................................................

2,500

—

—

—

18.

Jösse ................................

1,300

—

—

- -

19.

Elfdals och Nyeds .......................................

3,400

—

1,000

—

20.

Vester-Nerikes ..

2,200

-.

300

—

21.

Öster-Nerikes...................

1,500

4)

_

22.

Lindes .................................

1,500

_

23.

Nora .....................................

1,800

—

_

24.

Vestmanlands södra.........................

1,000

_

_

25.

Vestmanlands vestra....................

1,000

—

—

_

26.

Vestmanlands norra.......................................

1,000

—

—

Transport

40,400 |

— i

3,400

—

Tjenstgörings!

penningar.

Förvaltnings
kostnadsbidrag.

1) Detta belopp är minskadt med 400 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

2) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

3) Af enahanda grund minskadt med 1000 R:dr.

4) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Eongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Tjenstgörings-

Förvaltnings-

penningar.

kostnadsbidrag.

Transport

40,400

—

3,400

—

27. Vestmanlands östra......................................

1,500

—

—

—

28. Österdalarnes...................................................

3,400

1,000

—

29. Hedemora........................................................

1,600

—

—

—

30. Falu ..................................................................

1,500

6)

—

—

31. Vesterdalarnes.................................................

3,400

500

—

32. Gestriklands.....................................................

3,000

—

—

—

33. Norra Helsinglands ......................................

3,300

-—

--

i

34. Vestra Helsinglands.......................................

1,700

—

—

35. Södra Helsinglands .......................................

2,300

—

—

—

36. Medelpads.........................................................

2,500

—

600

—

37. Södra Ångermanlands.................................

3,100

6)

—

—

38. Norra Ångermanlands .................................

2,400

7)

—

—

39. Norra Jemtlands............................................

2,600

•—

—

—

40. Södra Jemtlands.........................................

1,600

—

500

—

41. Vesterbottens södra....................................

2,600

—

500

—

42. Vesterbottens norra....................................

1,800

—

—

—

43. Vesterbottens mellersta ..............................

1,200

—

—

44. Norrbottens södra.........................................

3,500

—

1,000

—

45. Norrbottens norra..........................................

3,000

—

600

—

Summa

86,400

—

8,100

—

För domsagor under Göta^Hof-Rätt.

46. Kinda och Ydre härads...............................

1,100

—

---

-_

47. Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo

och Memmings härads...............................

1,400

—

—

—

48. J^ysings och Göstrings härads..................

1,300

—

—

—

49. Äkerbo, Bankekinds och Hanekinds hä-

rads ...............................................................

1,100

—

—

—

50. Wifolka, Walkebo och Gullbergs härads

1,200

—

-—-—

—

Transport |

6,100 |

— |

—

—

5) Dettao belopp'' är .minskadt med 300 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

8) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.

7) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

15

Tjenstgörings-

Förvaltnings-

penningar.

kostnadsbidrag.

Transport

6,100

—

__

—

51.

Finspånga läns.................................................

1,300

—

—-—

—

52.

Aska, Dals och Bobergs härads................

1,500

—

—

—

53.

Hammarkinds och Skärkinds härads .....

1,300

—

500

—

54.

Westra härads ...............................................

700

8)

—

—

55.

Östra härads ..................................................

1,200

—

—

56.

östbo och Westbo härads...........................

2,100

9)

—

—

57.

Tveta, Wista och Mo härads.....................

1,200

---

—

58.

Norra och Södra Wedbo härads ............

1,400

—

--

59.

östra Wärends...............................................

3,000

—

—

—

60.

Vestra Wärends...............................................

2,600

—

—

61.

Sun ner bo härads ...........................................

1,100

10)

-—

62.

Norra och Södra Tjusts härads..................

2,000

800

—

63.

Aspelands och Handbörds härads............

2,400

—

—

64.

Sevedes och Tunaläns .................................

1,600

—

---

—

65.

Norra Möre och Stranda härads ............

1,200

“)

—

66.

Södra Möre härads ......................................

2,700

12)

—

—

67.

Ölands ...............................................................

2,400

—

—

68.

FJalmstads, Höks och Tönnersjö härads

1,100

13)

—

—

69.

Arstads, Faurås och Himble härads.........

2,000

—

—

70.

Wiske och Tjäre härads..............................

1,800

M)

—-—

—

71.

Askims, Vestra och Östra Hisings samt

Säfvedals härads ......................................

1,800

—

—

72.

Inlands.............................................................

1,900

—

400

—

73.

Orousts och Tjörns......................................

200

16)

——

—

74.

Norrvikens ......................................................

1,700

16)

——

—

Transport

46,300

—

1,700

—-

8) Detta belopp är minskadt med 500 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

9) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

10) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

n) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

12) Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.

13) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

14) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

l5i Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

18) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

j Tjenstgörings- penningar.

Förvaltnings- jl kostnadsbidrag.

1

Transport

46,300

_

1,700

i

1

75.

Surmervikens..................................................

1,700

1.7)

—

76.

Marks, Wedens och Bollebyggds härads

3,500

—

J--

•-

77.

Flundre, Wäne och Bjerke härads .........

Kinds och Red vägs härads ...

1,400

—

-4—

78.

2,900

—

—

79.

Wättle, Ale och Kullings härads ........

1,400

18)

—

—

80.

As och Gäseneds härads..................

800

19)

—

—

81.

Nordals, Sundals och Walbo härads

2,600

—

—

i

82.

Tössbo och Wedbo härads .....................

1,300

20 \

—.—

i

83.

84.

Ase, Wiste, Barne och Laske härads......

Kinnefjerdings, Kinnc och Kållands hä-

1,500

21)

—

rads..........................................................

1,500

—

—

_ 1

85.

Skånings, Wilske och Walle härads........

1,800

—

--

- ;

86.

Gudhems och Kåkinds härads ,.

1,500

—

—

--

87.

Wartofta och Frökinds härads......

1,900

—

--j

88.

Norra Wadsbo ...................................

1,400

—

—

- !

89.

Södra Wadsbo...............................................

1,200

22)

—.—

— ;

För

Summa

domsagor under Hofrätten öfver

Skåne och Blekinge.

72,700

1,700

90.

Listers härads ..........................................

1,500

—

—

—

91.

Bräkne härads .............................................

1,300

—

—

92.

östra härads ..................................................

1,700

—

—-—

—

93.

Medelstads härads.........................................

2,500

23\

—

—

94.

Ingelstads och Järrestads härads ...........

1,300

24)

_—

—

Transport

8,300 i

—

—- i

—

17) Detta belojjp är minskadt med 800 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

1S) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

10) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

20) Af enahanda grund minskadt med 900 R:dr.

21) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.

22j Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.

23) Af enahanda grund minskadt med 900 R:dr.

**) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

17

95.

96.

97.

98.

99.

100.

101.

102.

103.

104.

Transport

Willands och östra Göinge härads........

Allbo och Gärds härads............................

Vestra Göinge häracls.................

Norra och Södra Åsbo samt Biäre härads.

......................................................

Skytts och Oxie härads...........................

Färs och Frosta härads .............................

Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads

Luggude härads ...........................................

Bara och Torna härads

Herrestads, Ljunits och Wemmenhögs

härads .................................................

Summa

Tjenstgörings-

penningar.

F örvaltnings-1

kostnadsbidrag. |

8,300

_

2,100

25^

__—

1,600

26^

---

2,100

—

—

2,400

27y

. _

1,500

—

—_

1,700

28)

—_

2,000

29)

—_

1,200

30^

—

1,200

81)

* j

-—

-—

800

32^

—

_

24,900

—..—

—

25) Detta belopp är minskadt med 500

sagan anses öfverstiga förvaltningskosnaderna.

26) Af enahanda grund minskadt med 300 R:dr.

27) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

28) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

2®) enahanda grund minskadt^med 600 R:dr.

Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.

600 R:dr.

800 R:dr.

R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i dom
-

. 1

31) Af enahanda grund minskadt med

:I2) Af enahanda grund minskadt med

3:o att, sedan nya lönegleringen trädt i verksamhet, häradshöfdinosom

åtnjuter fullständig ledighet från utöfning af sitt embete,’

skall till vikarien afstå tjenstgönngspenningar, sportler och

förvaltmngskostnadsbidrag för tjenstledighetstiden, såvida ej i

det tall att ledigheten ej öfverstiger sex månader, häradshöfding^,

efter Hofrättens medgifvande, med vikarien träffat aftal

om dennes aflöningsvilkor; samt

4:° att sfsom godtgörelse för den genom löneregleringen uppkommande

minskning i inkomster följande häradshöfdingar tillerkännes

under deras återstående tjenstetid ett personligt årligt

Bth. till Bihsd. Prof. 18*4. 1 Sami. 1 Afä. 5 Käft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

lä

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

anslag af statsmedel, nemligen Carl Reinhold Kökeritz 911 riksdaler,

Daniel Fehrman 1,625 riksdaler, John Abraham Tornerhjelm

3,090 riksdaler och Gustaf Adolf Montén 1,526 riksdaler;

och anser Kongl. Maj:t att dessa belopp böra å allmänna Indragningsstaten

uppföras.

I händelse Riksdagen antager detta förslag, vill Kongl. Maj:t på

det sätt ändra Förordningen den 30 November 1855 om expeditionslösen,

att från 1875 års början för Häradsrätterna blifva gällande följande

sportelsatser:

för afskrift med vidimation, hvarje ark 50 öre;

» bevis, vederhäftighets-, ehvad det angår en eller flere personer, 1 riksdaler;
»

bevis, lagfarts- eller fastebref, 1 riksdaler utan afseende å köpeskillingens

belopp; börande dessa sportelsatser, i händelse af ny lagfartsförordning,

underkastas den jemkning som deraf påkallas;

» bevis, annat, hälften af nu gällande sportelsatser, utom hvad angår

bevis om inlemnande och inregistrering af bouppteckningar, för hvilka

bevis lösen är 50 öre utan afseende på den behållning som finnes i

boet; kommande lösen för bevis om meddelande af andra och tredje

uppbuden å fast egendom ej att vid Häradsrätten debiteras eller

uppbäras;

» instrument öfver besigtning, värdering m. m., 1 riksdaler för första

arket och 50 öre för hvarje af de öfriga;

» kallelse å Kronans Ombudsman eller å borgenär i konkursmål, 25 öre;

» protokoll, 1 riksdaler för första arket och 50 öre för hvarje af de öfriga;

» resolution, tergal- eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling,

1 riksdaler;

» stämning, offentlig, 75 öre;

» » annan, 1 riksdaler;

detta allt under förutsättning att nedsättning af sportelsats utaf Riksdagen

utjemnas genom en motsvarande utgift för stämpelpapper.

Enligt förestående förslag skulle till häradshöfdingarne i 104 domsagor

utgå

lön med sammanräknadt ........................................................ R:dr 468,000.

tjenstgöringspenningar ...................................................................... » 184,000.

och förvaltningsbidrag ..................................................................... »_9,800.

Summa R:dr 661,800.

Sedan regleringen blifvit till fullo genomförd, skulle, på sätt inhemtas

af en bland handlingarne befintlig uträkning, hvilken dock, oafsedt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8: 19

den anmärkta missräkningen å 100 riksdaler, blott upptager 103 domsagor

och förutsätter någon inkomst af stämpelpapper å vanliga stämningar

samt vederhäftighet-sbevis, statsverkets kostnader utöfver dess inkomster

derigenom ökas med endast 4,193 riksdaler eller, om den 104:de

domsagan inräknas, med 8,893 riksdaler. Härtill kommer ytterligare

kostnad för tillverkning och försäljning af stämpelpapper till högre belopp

än förut. A andra sidan befrias statsverket från utgifvande af

ersättning till häradshöfdingarne för rnistade bötesandelar med 6,022

riksdaler, som ej ingått i omförmälda beräkning, hvarjemte de indragna

boställena, då de för statsverkets räkning på längre tid utarrenderas,

utan tvifvel komma att lemna högre inkomst, än den som häradshöfdmgarne,

enligt komiterades beräkning, af dem hemtat.

De till detta ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det

Utskott, till hvars handläggning detsamma varder af Riksdagen öfverlemnadt;

Och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Adleroreutz.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

Transsumt af Protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet

inför Hans May.ts Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms

Slott Onsdagen den 31 December 1873,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!! Ådlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Ålströmer,

Weidenliielm. _

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

l:o. Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1868, deri Riksdagen

af anförda orsaker anhållit, att Kongl. Maj:t måtte låta undersöka

och utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjenstebefattningar

förenade aflöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler

skulle, till båtnad för det allmänna, kunna helt och hållet eller till någon

del afskaflas; .

2:o. Riksdagens underdåniga skrifvelse den 12 Maj 1868 med anhållan

att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida de åt civile embetsoch

tjensteman upplåtna boställen må, i den mån sådant författningsenligt

kunde ega rum, till statsverket indragas, samt att Kongl. Maj:t, efter

vederbörandes hörande, behagade föreslå Riksdagen de vilkor och bestämmelser,

som i sammanhang med indragningen lämpligen borde iakttagas;

i anledning af hvilken framställning, för så vidt densamma afser de

åt häradshöfdingarne upplåtna boställen, underdåniga utlåtanden blifvit

afgifna af rikets Hofrätter samt Kammar-kollegium;

3:o. Komiterades för utarbetande af förslag till ny reglering af

häradshöfdingarnes löneförmåner underdåniga skrifvelse den 5 inneva
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 21

rande månad, . hvarmedelst öfverlemnats betänkande med förslag till sådan

reglering jemte tillhörande beräkningar och öfversigter samt de särskilda

meningar, två af komiterade afgifvit;

_ 4:o. Särskilda af Nordmarks, Näs och Gillbergs häradsboer i underdånighet

gjorda ansökningar om Södersysslets domsagas fördelning i

två domsagor, hvilka skulle bestå, den ena af Nordmarks härad samt

den andra af Näs och Gillbergs härader, öfver hvilka ansökningar tillförordnade

domhafvanden i domsagan, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Wermlands län och Svea Hofrätt inkommit med infordrade underdåniga

utlåtanden; äfvensom ofvanbemälde komiterade afgifvit särskildt yttrande

angående erforderlig lönereglering för vederbörande domare för det fall

att Södersysslets domsaga skulle på omförmälda sätt delas.

Hans Excellens anförde härefter följande:

»För häradshöfdingarne utgöres den förnämligaste inkomsten för

närvarande af sportler — — — — — — — — — — än dem, som

häradshöfdingarne enligt komiterades beräkning af dem hemtat.»

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Hans Excellens

Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt och föreslagit;

i följd hvaraf till Riksdagen skulle aflåtas nådig

Proposition med förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner af den lydelse, bilagan till

detta protokoll utvisar; hvarjemte, i enlighet med StatsRådets

nu uttalade mening, Hans Maj:t Konungen beslöt,

att de personliga årliga anslag af statsmedel, som,

på sätt ofvan förmäles skulle tillerkännas Häradshöfdingarne

Kökeritz, Fehrman, Tornerhjelm och Montén

under deras återstående tjenstetid, borde å allmänna

indragningsstaten uppföras, samt utdrag af protokollet

i denna del öfverlemnas till Finans-departementet, på

det att berörda förhållande må vid förslaget till reglering

af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

N. Becker.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1874:14 Beviilnings-Utskottets Betänkande N:o 14 a1 i texten
  2. SBevLU 1874:3 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lat,-Utskottets Memorial N:o 3 s. 1 i texten
  3. SBevLU 1874:2 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 1 s. 1 i texten