Sök i Ratio Lex

Med förslag tilljörordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

1883-01-08 · 116 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 89 av 116 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:6, Med förslag tilljörordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o G.

N:o 6.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag tilljörordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst;

Gifven Stockholms Slott den 8 Januari 1883s

Under åberopande af bifogade protokoll öfver finansärenden för

denna dag, vill Kongl. Maj:t, som icke ifrågasätter, att den efter Art. I

i nu gällande bevillningsförordning utgående personliga skyddsafgift vidare

bör utgöras, härmed till antagande föreslå Riksdagen närlagda förslag

till förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

jemte instruktion för taxeringsmyndigheterna.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. G Käft.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 6.

1

Förslag

till

Förordning

angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst.

Bevillning af fast egendom.

§ 1.

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i § 4 upptagas, bevillning utgöras

med fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor af fastighetens uppskattade

värde.

§ 2.

Bevillning för fast egendom erlägges af egaren, utom i följande fall,

då bevillningen utgöres af innehafvaren, nemligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt, eller är af

allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja

upplåten, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergshandteringens

understöd, till sågverk eller kanalbolag, eller ock innehafves af stad

eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen, så vida egaren enligt § 4 a) eller

b) är från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en

person upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid

från annan egendom afsöndrad.

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 6.

§ 3.

Mom. 1. Fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde med

ledning af köpeafhandlingar, arrende- eller hyresafgifter, värderingar

för samma egendoms belåning eller försäkrande mot brandskada samt

öfriga om hvarje särskild egendoms storlek, beskaffenhet och afkastning

erhållna uppgifter eller inhemtade upplysningar; börande dervid, och

enär inkomst genom försäljning af skog eller torf beskattas enligt § 8

mom. 2 6), torfmosse och växande skog tagas i betraktande endast i

den mån de anses erforderliga till husbehof.

Mom. 2. Frälseräntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det

belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,

så framt icke räntan, i enlighet med § 14 i kongl. kungörelsen

den 11 Maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta

senare bör läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock

iakttages, att frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor,

så att möjligen Överskjutande belopp icke beräknas.

Mom. 3. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under tre år, derest

icke under tiden mellan tvenne på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i § 4 af den för

taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion närmare oxnförmälas, påkalla’

förändrad värdering.

Mom. 4. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i § 4 c), eger icke rum.

§ 4.

Fastighetsbevillning erlägges icke af:

a) staten;

b) städer och andra menigheter, akademier, vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga

allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst; börande

i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af fastighetens

taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt flottled:

för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för sjelfva

kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för anläggningens

begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader.

§ 5.

Vid uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande

å fulla hundratal kronor, utsättas:

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller

lägenheten består af två eller flere brukningsdelar eller afsöndring af

jord derifrån egt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring;

samt

för skogsområde, som omförmäles i § 2 a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och dermed jemförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för

det derå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskilt upptaget; samt

för frälseränta.

§ 6.

Fast egendom taxeras inom den ort, der egendomen är belägen.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

§ 7.

För all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall, med

de undantag, som i § 11 omförmälas, bevillning erläggas med en för

hundra af inkomstbeloppet.

§ 8.

Mom. 1. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af

patronus eccleshe. *

Mom. 2. Till inkomst af arbete räknas:

a) den inkomst och förmån af jordbruksrörelse å egen eller annans

mark, som förvärfvas medelst det i rörelsen nedlagda arbete och dervid

använda inventarier;

b) inkomst genom skogsafverkning eller torftägt å egen eller annans

mark för annat ändamål än husbehof eller genom försäljning af växande

eller afverkad skog eller af torf;

c) inkomst af annan rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande verk,

inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska

verkstäder, bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller

förädling anlagda inrättningar; mejerihandtering och andra binäringar

till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget jordbruks

produkter; penningerörelse, handelrörelse, skeppsrederi, sjöfart, handtverk

eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, jernväg eller annan farled

samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

d) inkomst och förmån af tjenst eller särskild! uppdrag, såsom: aflöning,

arvode, traktamente, sportler, bostad, derest icke fastighetsbevillning

derför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller enskild

tjenst förenad förmån; så ock den behållna inkomst, som, enligt gällande

föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla de under konsistoriernas

vård eller annan allmän förvaltning stälda kassor;

e) pension, lifränta eller undantagsförmån äfvensom gratifikation af

annan än enskild gifvare;

f) all annan i denna § ej särskild! omförmäld inkomst, som icke är

genom fastighetsbevillning beskattad.

§ 9-

Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:

a) svensk medborgare, som är i riket bosatt: för all den inkomst,

han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket bosatt: för den inkomst,

han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom

resande under större delen af tre på hvarandra följande år, eller som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

5

här idkar näring, eller härifrån uppbär lön eller pension: för den inkomst,

som af honom här förvärfvas eller härifrån åtnjutes eller ock,

utifrån införd, här användes.

Hvad här ofvan säges om enskild person, galle oek i tillämpliga

delar om menigheter, samfund, verk och inrättningar samt andra juridiska

personer, i den mån de icke äro i denna förordning från inkomstbevillning

frikallade, äfvensom om oskiftade sterbhus och bolag.

§ 10.

Grunder för Inkomsternas beräknande.

Mom. 1. Inkomst af kapital och arbete taxeras för det löpande året.

Mom. 2.

a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön, pension

eller inkomst och förmån af jordbruksrörelse, upptages med det belopp,

hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, med iakttagande

likväl, dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom då den icke

åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det belopp, hvartill

densamma, enligt de upplysningar, taxeringsmännen kunnat förskaffa

sig, skäligen må anses för det löpande året uppgå, dels och att, då inkomsten

under det löpande året upphör, densamma upptages med det

belopp, som, med det nästföregående årets inkomst till beräkningsgrund,

motsvarar den tidrymd af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock

pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande

året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning

förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning

och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a) är föreskrifvet.

c) Vikariatsarvode, arvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller

yrke, och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke

kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras till

bevillning det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upptages

med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt

markegångspris utgör.

Mom. 3• Vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete må afdrag

icke ske:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt dertill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan

farled samt flottled tillhörande, mark och byggnad, som enligt § 4 är

fri från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke

nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

Mom. 4. Deremot må afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande,

belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som

af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i § 8

mom. 2. c. l:o och 3:o sägs;

b) för ränta å lånt, i rörelsen nedlagdt kapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare, in. in.;

d) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för tjenstehästar

samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier och andra

expenser, missräkningspenningar, dagaflöning eller traktamente för förrättning

å annat ställe, än tjenstemans eller i förrättningen deltagande

persons vanliga boningsort, arvode, dagaflöning eller traktamente för

kommendering utom station, fältaflöning under krigstid, samt arvode

eller traktamente för riksdag eller revision å annan ort, än der arvodeseller

traktamentstagaren är bosatt;

f) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:

den afgift tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, enkeoch

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning

till vikarie eller tjenstebiträde, presternes i jordeboken upptagna utlagor,

i den mån de icke äro eftergifna, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prestgårdarne i Skåne, samt kostnader

för sådana tjensteresor, för hvilka ersättning icke är särskildt anvisad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

Mom. 5. Inkomst och förmån af jordbruksrörelse, hvarom i § 8

inom. 2 a) förmärs, skall upptagas till ett belopp, som motsvarar en

för hundra af fastighetens taxeringsvärde.

§ 11-

Undantag från de i §§ 7—10 meddelade stadgande!!.

Mom. 1. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke

rum: när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster, deri inbegripna

äfven hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till 1,200 kronor, äro 450 kronor, och

uppgå de icke till 1,800. kronor, äro 300 kronor af inkomsten af kapital

och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke eger ruin eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort,

der kostnaden för bostad är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, der särdeles

ömmande omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare sioden

eger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter

eller båda dessa skål, icke må för någon skattskyldio öfverstiga

200 kronor. " c

För sådan inkomst, som omförmäles i § 8 mom. 2 a) och b); för

inkomst, som beskattas inom annan kommun än den, der den skattskyldige

är mantalsskrifven, samt för bolags inkomst får hvarken befrielse

från eller lindring i bevillningen enligt detta moment åtnjutas.

Mom. 2. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiifonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jemte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den

i § 8 mom. 2 d) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för

sådan inkomst, som icke härflyter af rörelse eller yrke;

jernkontoret, i den mån detta verks vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål; samt

sparbanker, som afses i kongl. förordningen den 1 Oktober 1875,

och hvilka ej lemna utdelning åt stiftarne eller deras rättsinnehafvare,

äfvensom sådana rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att

bereda vinst endast åt insättare;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska magter anställda,

jemte alla öfriga under utrikesdepartementet lydande embetsoch

tjensteman samt vaktbetjente: för den del af deras aflöning eller

pension, som motsvarar norska statsverkets bidrag dertill;

e) främmande inagters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening för all annan inkomst än den,

som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhålles genom här idkad rörelse;

f) utländing, som här vistas för att idka studier;

g) gåfvo- och understödstagare: för gåfva eller understöd af enskild

gifvare; samt

h) lappallmogen: för inkomst af sådan näring, som ej förutsätter

fast bostad.

§ 12.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) idkare af jordbruksrörelse; för inkomst deraf: der fastigheten är

belägen;

b) idkare af skogsrörelse, hvartill ock räknas innehafvare af genom

köp förvärfvad rätt till afverkning af skog å annans mark; för inkomst

deraf: der skogen är belägen;

c) patronus ecclesim; för inkomst af tionde eller ersättning derför:

der inkomsten utgår;

d) bank-, jernvägs- och kanalbolag: der bolagets rörelse drifves,

vare sig genom hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor eller vid

större och mindre stationer;

e) annat bolag: å den eller de orter, der bolagets rörelse eller någon

hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning drifves; men i fall sådana bestämda orter icke förefinnas:

der bolaget har sin styrelse;

f) handlande, fabriksegare samt annan yrkes- och näringsidkare; för

inkomst, af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, der rörelse eller

yrke eller någon hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller

i afsevärd omfattning idkas; dock skola handlande i de städer, hvilka

innefatta flere församlingar, för den handelsrörelse, de derstädes idka,

äfvensom de skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvas på flera

orter, men endast kortare tid på hvarje ort, taxeras inom den församling,

der de äro mantalsskrifne;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 6.

9

g) egare af fartyg, hvaruti flere hafva del; för inkomst af fartyget:

der hufvud- eller korrespondentredaren är inantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: der fartyget har sin hemort;

h) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

stälda kassor; för den i § 8 mom. 2 d omförmälda inkomst vid lediga

ecklesiastika sysslor: i den ort, der densamma eljest bort beskattas;

i) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare; för lön

från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;

samt

k) utrikes boende pensionstagare; för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: der pensionen utbetalas.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: der han är mantalsskrifven; eller om han icke är inom

riket mantalsskrifven: der han inom riket hufvudsakligen vistas.

Föreskrifter angående taxeringen.

§ 13.

Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och

hvarje skattskyldigs årliga inkomst verkställes af bevillning sberedning ar

samt taxerings- och pr öfning snämncler, hvilkas sammansättning och åligganden

här nedan bestämmas.

A. Uppgifter till ledning vid taxeringen,

§ 14.

Före den 15 Mars nedannämnda år skola följande officiela uppgifter

meddelas, nemligen:

l:o) det år, då ny taxering af fast egendom inom hela riket skall

verkställas:

a) af hvar och en stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, derå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift

anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, äfvensom då

förbehåll gjorts om så kallade undantagsförmåner;

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Åfd. 6 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. till Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

b) af hvarje inom riket bildad hypoteksinrättnings direktion:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning

.till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid derå, efter

det enahanda uppgift sist meddelades, för dylikt Iåns erhållande anstäld

och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter

eller vederbörande brandstodskomité:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i stad och på dess område

eller i köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomai’S åbyggnad

samt å bruks-, qvarn och fabriksbyggnader på landet, äfvensom å andra

der uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket

och dess binäringar tillhörande rörelse; börande denna uppgift afse

samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot brandskada försäkrade

under den tid af samma år och det nästföregående, för hvilken enahanda

uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk,

vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för

allmän inrättning eller stiftelse, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent

eller annan eger utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående hvar och en person tillkommande lön, tjenstgöringspenningar,

dagaflöning, arvode, pension eller gratifikation, boställe,

löningsjord eller andra löneförmåner; hvarjemte bör anmärkas, huruvida

med tjensten åtföljer inkomst af sportler, expeditionslösen, böteseller

beslagsandelar eller dylikt, som, jemlikt § 8 mom. 2 d) och § 10’

mom. 2 b) och c), är bevillning underkastadt;

c) af öfverståthållareembetet i Stockholms stad, magistraterne i

öfriga städer samt af Ivongl. Maj:ts befallningshafvande i länen:

uppgift angående beloppet af hvarje fabriks- eller näringsidkares tillverkningar,

i enlighet med de hos dessa myndigheter anmälda förhållanden.

§ 15.

De i näst ofvanstående § föreskrift^ uppgifter skola upprättas särskilt

för hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i

stad samt inom stadgad tid i Stockholm öfverlemnas till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter antingen tillsändas Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet eller omedelbart tillställas, i stad, magistraten och, på

landet, vederbörande kronofogde, för att ofördröjligen till bevillningsberedningarnes

ordförande öfverlemnas; skolande dessa uppgifter sedermera

taxeringslängderna bifogas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

11

§ 16.

Mom. 1. Styrelse för hvart och ett verk eller bolag, som är med

Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller fått sin bolagsordning af Kongl. Maj:t

stadfäst och antingen står under offentlig kontroll eller har inskränkt

ansvarighet enligt kongl. förordningen den 6 Oktober 1848, skall

det åligga att före April månads utgång hvarje år, på sätt i § 15 finnes

föreskrifvet, insända dels sådan uppgift om dess samtlige lön- och arvodestagares

samt i verkets eller bolagets arbete i öfrigt anstälde personers

löneförmåner, hvarom i § 14: 2:o b) stadgas, dels ock bestyrkt utdrag

af verkets eller bolagets senast afslutade räkenskaper, utvisande

beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna vinst, ränta å eget

kapital inräknad; och bör sådant utdrag beträffande bank-, jernvägs-och

kanalbolag samt, så vidt ske kan, äfven för annat verk eller bolag, som

drifver rörelse på två eller flere orter, utvisa denna vinst, fördelad

på hvar och en af de orter, der enligt § 12 rörelsen bör beskattas,

jemte bruttoinkomsten å hvarje särskildt ställe.

Mom. 2. Agent för utländskt försäkringsbolag vare skyldig att,

inom tid och på sätt, här ofvan sägs, lemna uppgift angående antalet

försäkringar och premiebeloppet för nästföregående året inom agenturens

område.

§ 17.

Derest i §§ 14 och 16 föreskrifven uppgift icke varder inom stadgad

tid aflemnad, eller om erhållen uppgift befinnes ofullständig eller

origtig, bör, der sådant för bevillningstaxeringens vederbörliga verkställighet

anses behöflig!, fullständig eller rättad uppgift ofördröjligen infordras

genom bevillningsberedningens ordförande.

Annan för beredningen erforderlig officiel uppgift skall, då begäran

derom framställes, af vederbörande embetsverk lemnas. Jemväl andra

bolag än de i § 16 mom. 1 nämnda, likasom ock enskilde arbetsgivare,

vare skyldige att på anfordran af bevillningsberedningens ordförande inom

åtta dagar derefter till honom lemna uppgift om de hos dem anstälde

personers aflöning och andra förmåner.

§ 13.

V

Hvar och eu annan enligt denna förordning skattskyldig, än som i §

16 mom. 1 omförmälde verk eller bolag, vare ock vid äfventyr, de i §

19 mom. 4 stadgas, skyldig att uppå anfordran af bevillningsberedningens

ordförande inom åtta dagar derefter till honom lemna uppgift å

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

''Bil. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 6.

det belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller annat arbete än jordbruksrörelse

det nästföregående året uppgått.

§ 19.

Mom. 1. Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i ofvanstående

§§ 14, 15 och 17 är stadgadt rörande der omförmälda officiella

uppgifter, vare vederbörande tjensteman underkastad ansvar, som för

annan försummelse i tjensten.

Mom. 2. Skulle sådan uppgift, som angående verks eller bolags

verksamhet i § 16 är föreskrifven, icke inom stadgad tid aflemnas, skall

verket, bolaget eller agenten bota ett belopp, svarande mot tio procent

af den bevillning, som inom beredningsdistriktet varder verket eller bolaget

påförd för inkomst af den rörelse, som uppgiften skolat afse, hvarjemte

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, på anmälan af bevillningsberedningens

ordförande, eger att med föreläggande af lämpligt vite dylik

uppgift infordra.

Mom. 3. Brister verk, bolag eller enskild arbetsgivare i skyldigheten

att aflemna de i § 16 mom. 1 och § 17 stadgade uppgifter om

aflöningar, böte fem kronor; hvarefter i afseende å uppgifternas införskaffande

förfares såsom i nästföregående moment är sagdt.

Mom. 4. Skattskyldig, som underlåter att inom föreskrifven tid

aflemna infordrad uppgift, hvarom stadgas i § 18, hafve förlorat rätten

att fullfölja talan mot pröfningsnämndens beslut i fråga om beloppet af

den inkomst, som uppgiften skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden

uppskattat inkomsten till högre belopp än det af taxeringsnämnden

antagna eller ock inkomst först af pröfningsnämnden till bevillning

taxerats, för hvilka fall talan må fullföljas i fråga om det belopp,

hvarmed taxeringen blifvit af pröfningsnämnden förhöjd, eller den nya

taxering, som genom pröfningsnämndens beslut uppkommit.

§ 20.

Utan hinder af uteblifven uppgift och med full frihet att pröfva, i

hvad mån aflemnad uppgift är af beskaffenhet att kunna tjena till ledning

vid taxeringen, eger bevillningsberedningen att föreslå samt taxerings-

och pröfningsnämnderna att bestämma och fastställa taxeringen

af fastighet eller inkomst.

§ 21.

En hvar skattskyldig, som icke enligt denna förordning är pligtig

att aflemna uppgift för taxeringen, vare obetaget att meddela upplysning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 6.

13

om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp, samt dervid likaledes

uppgifva de afdrag, som han vid inkomstens beräkning anser sig

berättigad att på grund af § 10 mom. 4 tillgodonjuta. Sålunda frivilligt

meddelad uppgift, hvars offentliggörande den skattskyldige förklarat

sig icke medgifva,'' må endast inför beredningen och, med den skattskyldiges

samtycke, inför taxerings- eller pröfningsnämnden företes, men

icke utan hans samtycke i nämndens protokoll intagas; skolande, sedan

frågan om samme skattskyldigs taxering blifvit afgjord, sådan uppgift

till honom återställas eller bevisligen förstöras af den, som densamma

emottagit.

B. Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

l:o) Bevillningsberedningarne.

§ 22.

Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett beredningsdistrikt. I

Stockholm egen öfverståthållareembetet att bestämma antalet af de bevillningsberedningar,

som der skola tillsättas, samt det distrikt, hvarje

bevillningsberedning skall omfatta. För annan stad, hvarest flere bevillningsberedningar

erfordras, eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande att

efter magistratens hörande bestämma beredningarnes antal och beredningsdistrikten.

Likaså må på landet större kommuner af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande fördelas i två eller flere beredningsdistrikt; äfvensom

två eller flere mindre kommuner kunna till ett beredningsdistrikt förenas.

§ 23-

Hvarje bevillningsberedning bör i stad bestå af tre, högst fyra personer,

nemligen eu af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till ordförande

och föredragande förordnad magistrats- eller annan härtill lämplig person

samt två eller tre inom beredningsdistriktet boende personer,- som

under senast förflutna år derstädes utgjort fastighets- eller inkomstbevillning.

Dessa ledamöter väljas af stadsfullmägtige i de städer, der

sådana finnas, men i öfriga städer af allmän rådstuga. På landet bör

bevillningsberedningen utgöras af en utaf Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till ordförande och föredragande förordnad, helst inom distriktet

boende, person, som eger tillförlitlig kännedom om ortens ekonomiska

ställning och industriella förhållanden, samt två, högst fyra på kom
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 6.

munalstämma utsedde, i orten bosatte, personer, hvilka under sistförlidna

år erlagt fastighets- eller inkomstbevillning inom beredningsdistriktet.

å.ro flere kommuner förenade till ett beredningsdistrikt, skall för hvarje

kommun väljas en eller två ledamöter i beredningen. Vid samma tillfälle,

som de ordinarie ledamöterne i bevillningsberedningen utses, skola

äfven, så i stad som på landet, en eller två suppleanter på enahanda

sätt som de ordinarie ledamöterne väljas.

§ 24.

Mom. 1. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, i början af hvart och ett år, de skattskyldige

om de personer, som inom hvarje ort blifvit af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förordnade att såsom ordförande leda bevillningsberedningens

arbeten för samma år, samt om de särskilda beredningsdistrikt,

deruti länet blifvit indeladt, hvarjemte Kongl. Maj:ts befallningshafvande

meddelar föreskrift om det antal beredningsledamöter, som inom hvarje

stad eller kommun skall väljas, samt om hvad i öfrigt vid dessa val

bör iakttagas. Uti denna kungörelse erinras vederbörande om skyldigheten

att aflemna de uppgifter, som i afseende på den förestående bevillningstaxeringen

skola meddelas, samt om påföljden för uraktlåtenhet

derutinnan, hvarjemte underrättelse meddelas om tid och ställe för uppgifternas

aflemnande.

Mom. 2. Val af ledamöter och suppleanter i bevillningsberedningen

skola förrättas före den 15 Februari; börande, genast efter valförrättningens

slut, ej mindre de då valda personerna än den af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande förordnade ordföranden i samma beredning om de

verkstälda valen underrättas.

§. 25.

På det bevillningsberedningens ordförande och ledamöter må ega

tillfälle att inhemta nödig kännedom om sina åligganden, bör erforderligt

antal exemplar af denna förordning med dertill hörande instruktion

äfvensom af förordningen angående mantals- och skattskrifningarnes

O O O

förrättande jemte den del af de till dessa författningar hörande formulär,

som skall af beredningarne och de skattskyldige begagnas, genom Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg öfverlemnas, i stad, till magistraten

och, på landet, till ordföranden i kommunalstämman, för att genast efter

valet tillhandahållas beredningens ordförande och hvarje dess ledamot.

I Stockholm tillhandahållas dessa exemplar vederbörande oi’dförande

och ledamöter i beredningarne omedelbart af öfverståthållareembetet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 6.

§ 26.

De inom hvarje beredningsdistrikt för taxeringen aflemnade uppgifter

skola samlas, ordnas, numreras och granskas af bevillningsberedningens

ordförande, hvilken, der föreskrifven uppgift eller annan för

taxeringen behöflig upplysning saknas, bör, jemlikt §§ 17 och 18, densamma

från vederbörande infordra eller, jemlikt § 19 mom.*2 och 3, om

förhållandet göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Har sådan uppgift, som i § 18 omförmäles, blifvit skattskyldig affordrad

men ej af honom behörigen aflemnad, åligger det beredningens

ordförande att derom göra anteckning i mantals- och taxeringslängden.

Uppgifternas nummer likasom uppgifne salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden

å fastigheter skola af ordföranden på behöriga ställen

i mantals- och taxeringslängden antecknas.

§ 27.

Med iakttagande af samma ordningsföljd mellan distrikten, som i

afseende på taxeringsförrättningarnes verkställighet är föreskrifven, eger

bevillningsberedningens ordförande att bestämma tid och ställe för hvarje

berednings sammanträde; och bör han derom ofördröjligen ej allenast

underrätta de öfriga ledamöterne af beredningen, utan äfven på lämpligt

sätt meddela de skattskyldige inom beredningsdistriktet underrättelse.

Beredningssammanträdena, hvilka på landet alltid skola hållas inom distriktet,

böra utsättas så tidigt, att samtliga beredningarne senast den

31 Maj må hafva afslutat sina arbeten.

§ 28.

Till bevillningsberedningens ordförande bör å landet kommunalstämmans

ordförande och i stad vederbörande tjensteman senast den 15

April hafva aflenmat mantals- och taxeringslängden för året, sedan densamma,

hvad mantalskrifningen angår, blifvit i föreskrifven tid och ordning

granskad, jemte dertill hörande för mantalsskrifningen aflemnade

uppgifter och handlingar.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion, och under tillämpning af de i denna förordning

stadgade grunder, åligger det beredningen att föreslå och uti förberörd^

längd införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket bevillning

skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig.

I stad böra beredningarne åtnjuta nödigt biträde af vederbörande

uppbörds- eller annan dertill utsedd tjensteman.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

§ 29.

Beslut må icke kunna fattas af bevillningsberedning, som omfattar

blott eu kommun eller del deraf, derest icke ordföranden och minst två

ledamöter äro närvarande, ej heller af beredning, omfattande två eller

flere kommuner, med mindre, utom ordföranden, en ledamot från hvarje

kommun är tillstädes; börande i allt fall, då ordinarie ledamot i beredning

är frånvarande, vederbörande suppleant ofördröjligen tillkallas.

Derest, vid föreslående af fastighetsvärde eller inkomstberäkning,

skiljaktighet i meningarna inom beredningen uppstår, komma beloppen

att upptagas i öfverensstämmelse med den mening, som de fleste ledamöterne

yttrat, samt, om rösterna utfalla lika, med den, som ordföranden

biträdt; och åligger det ordföranden att i de fall, då hans mening

icke gjort sig gällande, uti förslaget särskilt upptaga den taxering, han

ansett böra föreslås; varande det jemväl hvar och en af de öfrige beredningsledamöterne

obetaget att få sin särskilda mening för taxeringsnämnden

anmäld, så vida densamma skriftligen affattad till beredningens

ordförande aflemnas.

Ordförande eller ledamot i beredningen bör afträda, då fråga om

hans egen taxering inom beredningen förekommer.

§ 30.

Bevillningsberedningens förslag med tillhörande mantals- och taxeringsuppgifter

samt öfrige handlingar äfvensom afskrift af föregående

årets mantals- och taxeringslängd skola senast den 6 Juni aflemnas, i

Stockholm till öfverståthållareembetet, i öfriga städer till magistraten

och på landet till kronofogden. Derefter skola i Stockholm öfverståthållareembetet,

i ■ öfriga städer magistraten samt på landet kommunalstämmans

ordförande, till hvilken kronofogden skall i god tid aflemna

förslaget, senast fjorton dagar före taxeringsnämndens sammanträde kungöra,

att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt samt att

kännedom om detsammas innehåll kan på angifvet ställe inhemtas.

I Stockholm åligger det öfverståthållareembetet och i öfriga städer

magistraten att till taxeringsnämnden öfverlemna så väl beredningens

förslag som dertill hörande mantals- och taxeringsuppgifter samt öfriga

handlingar.

På landet skall den af taxeringsnämndens ledamöter, som på kommunalstämma

blifvit dertill utsedd, afhemta ofvannämnda förslag samt

detsamma till taxeringsnämndens sammanträde medföra, vid bot af tjugu

kronor. Uppgifterna och handlingarne äfvensom afskriften af föregående

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6. 17

årets mantals- och taxeringslängd skola af kronofogden taxeringsnämnden

tillställas.

§ 31.

Skattskyldig, som är missnöjd med beredningens förslag, eger att

hos taxeringsnämnden uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på

grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.

§ 32.

Magistratsperson, kronofogde eller länsman må ej utan laga förfall kunna

afsuga sig erhållet förordnande att vara ordförande i bevillningsberedning.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet bosatt person vare skyldig

att, såvida han icke-de tvenne nästföregående åren deltagit i distriktets

bevillningsberedning eller är af laga förfall hindrad, emottaga uppdrag

att vara ordförande eller ledamot i beredningen. Utom distriktet bosatt

person är icke, utan sitt eget medgifvande, skyldig att sådan befattning

sig åtaga.

§ 33.

Der ordföranden i bevillningsberedningen, utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde

eller underlåter att inom föreskrifven tid aflemna beredningens

förslag och öfriga handlingar, vare han förfallen till böter af

sextio kronor. Infinner han sig icke å den af honom för beredningens

sammanträde utsatta ort och tid, böte trettio kronor. Ledamot af beredningen

eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträdet

uteblifver, böte tio kronor.

§ 34.

Ordförande i bevillningsberedning skall jemväl inställa sig hos taxeringsnämnden

för samma ort. Skulle han icke vara skyldig att för

tjensteåliggandens fullgörande vid taxeringsnämnden komma tillstädes,

må han för sin resa till och från denna nämnds sammanträdesort åtnjuta

skjutsersättning med tre kronor för mil och under tiden för

sin närvaro vid nämnden traktamentsersättning med sex kronor om

dagen.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 A/d. 6 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

2:6) T fixering snämn derna.

§ 35.

De på taxering beroende fastighetsvärden och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål utaf de skattskyldige, på sätt nedan

stadgas, utsedda taxeringsnämnd. Taxeringsdistrikts område bestämmes

af Kongl. Majrts befallningshafvande. Det utgöres i allmänhet af hvarje

särskild stad, samt på landet af två, tre eller fyra beredningsdistrikt,

men, der Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, må

sistnämnda antal ökas äfvensom större stad fördelas i flere taxeringsdistrikt.

Hvart och ett taxeringsdistrikf har sin taxeringsnämnd, hvilken

bör hålla sina sammanträden inom staden eller distriktet; dock må för

landet utsedd taxeringsnämnd äfven sammanträda i närbelägen stad.

§ 36.

Efter dertill af städernas magistrater samt kronofogdarne och

häradsskrifvarne för det löpande året uppgjorda förslag, som under

Mars månad skola till Kong]. Maj:ts befallningshafvande i länet insändas,

bestämmer Kongl. Maj:ts befallningshafvande tid och ställe för taxeringsnämndernas

sammanträden. Dervid bör tillses, att på landet vederbörande

kronofogde och häradsskrifvare må kunna öfvervara hvarje taxeringsnämnds

sammankomst samt att de bemälda nämnder åliggande

taxeringsförrättningar senast den 15 Juli kunna vara afslutade.

§ 37.

Så fort sig göra låter utfärdar Kongl. Maj:ts befallningshafvande

allmän kungörelse angående anställande af val till ledamöter i taxeringsnämnderna

samt tid och ställe för nämndernas sammanträden. Denna

kungörelse bör jemväl innehålla bestämda föreskrifter om hvad vederbörande

tjensteman samt de skattskyldige hafva att med hänsyn till dessa

nämnder iakttaga, äfvensom angående samma nämnders och deras ledamöters

åligganden. Senast inom fjorton dagar efter den, då denna kungörelse

blifvit på vanligt sätt inför församlingen uppläst, utlyses å landet

kommunalstämma för anställande af omförmälda val. I stad förrättas

valen inför magistraten af stadens vid allmän rådstuga eller vid val af

stadsfullmägtige röstberättigade innevånare; och skall, då stad är delad

i flera taxeringsdistrikt, hvarje distrikt för sig utse sina ledamöter i

taxeringsnämnden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 6

19

§ 38.

På landet bör antalet af hvarje taxeringsnämnds ledamöter vara nio,

då taxeringsdistriktet icke utgöres af mera än en kommun. Omfattar åter

taxeringsdistriktet två kommuner, skall taxeringsnämnden bestå af tio

ledamöter, bland hvilka fem utses af hvardera kommunen; och om tre

eller flere kommuner tillhöra samma taxeringsdistrikt, bör hvarje kommun

utse i förra fallet fyra och i senare tre ledamöter i detta distrikts taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd bestå af nio ledamöter, då

taxeringsdistriktet omfattar blott ett beredningsdistrikt. Inbegripas åter

två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt, skola ledamöterna i

taxeringsnämnden vara tio, deraf fem utses från hvartdera beredningsdistriktet;

och då taxeringsdistriktet omfattar tre eller flera beredningsdistrikt,

utses från hvarje beredningsdistrikt i förra fallet fyra och i det senare

tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne i taxeringsnämnden väljas, bör

äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften, af de

ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne emellan bestämmas.

§ 39.

För att vara valbar till ledamot i taxeringsnämnd erfordras att inom

taxeringsdistriktet hafva under nästföregångna är utgjort fastighets- eller

inkomstbevillning; börande åtminstone eu af dem, som utses till ledamöter

i taxeringsnämnden, hafva erhållit vederbörligt uppdrag att å

kommunens vägnar deltaga i årets bevillningsberedning. För öfrigt bör

vid ifrågavarande val tillses, att, så vidt möjligt är, så väl fastighetsegare

som näringsidkare och löntagare komma att i nämnden ega säte

och stämma.

Efter valets förrättande bör den, som dervid fört ordet, om detsamrnas

utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm öfverståthållareembetet

och på landet kronofogden, samt dervid tillika meddela, hvilka

bland de. valde i årets beredningsbevillningar deltagit; skolande i stad

magistraten och på landet kronofogden underrätta de valde ledamöterne

och suppleanterne om det dem gifna uppdrag, hvarvid tillika till en

hvar af de valde, som icke i beredningen deltagit, skall öfverlemnas ett

exemplar af denna förordning.

Den, som valts till ledamot i taxeringsnämnden, är, såvida han icke

af laga förfall derifrån hindras, skyldig att detta uppdrag fullgöra. In
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

träffadt förfall bör ofördröjligen anmälas för magistraten eller kronofogden,

så att före nämndens sammanträde suppleant hinner inkallas. Ledamot

i taxeringsnämnd, som, utan amnäldt laga förfall, uteblifver från nämndens

sammanträde, böte fem kronor. Taxeringsnämnds vid utlyst sammanträde

närvande ledamöter ega att, om det för taxeringsförrättningens

fortgång erfordras och utsedd suppleant för tillfället icke finnes att tillgå,

inkalla annan till ledamot valbar person att i förrättningen deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda i verksamhet eller fortsätta sina

göromål, såvida icke de närvarande vederbörligen valde eller tillkallade

ledamöterne utgöra minst två tredjedelar af det antal, hvaraf nämnden

bör bestå.

§ 40.

Landshöfdingen i länet är berättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar,

men icke i besluten deltaga. Då landshöfdingen är närvarande,

före han ordet; egande eljest nämnden att inom sig med slutna

sedlar välja ordförande, och bör vid sådant val ordet föras af den till

lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

§ 41.

Under taxeringsnämnds sammanvaro bör alltid behörigt kronoombud

vara tillstädes, för att efter sorgfällig granskning af bevillningsberedningens

förslag göra de anmärkningar och framställningar, hvartill

han för iakttagande af kronans rätt finner sig eg a anledning. Detta

ombud, hvilket det dessutom åligger noga tillse, att anteckningarne i

mantals- och taxeringslängden varda verkstälda i öfverensstämmelse med

nämndens beslut, förordnas i stad af Kongl. Maj:ts befallningshafvande;

och bör företrädesvis dertill utses den person eller någon af de personer,

som enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förordnande deltagit i

samma års bevillningsberedning. På landet är kronofogden i orten

kronoombud vid bevillningstaxeringarna.

Protokollet hos taxeringsnämnden föres i Stockholm af person, som

dertill af öfverståthållareembetet förordnats, och i öfriga städer af en

utaf magistraten utsedd person, såvida icke denna protokollsföring åligger

någon viss, der anstäld tjensteman. På landet skall sagda protokoll

föras af kronofogden. Af nämndens beslut föranledda anteckningar i

mantals- och taxeringslängden skola under sammanträdet verkställas, på

landet af häradsskrifvaren och i stad antingen af den person, magistraten

förordnat att i sådant afseende vid bevillningstaxeringen biträda, eller

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

21

af den tjensteman, hvars åliggande dessa anteckningars verkställande

tillhör; och äro samtlige desse tjensteman pligtige att nämnden med

upplysningar tillhandagå.

Skulle taxeringsnämnden i ett eller annat hänseende icke iakttaga

denna förordnings föreskrifter eller icke verkställa taxeringen i öfverensstämmelse

med upplysta och bestyrkta förhållanden, åligger det kronoombudet

och ordföranden i vederbörande bevillningsberedning att sådant

genast anmärka. Dylik anmärkning äfvensom nämndens i anledning

deraf meddelade yttrande skola i protokollet intagas.

§ 42.

Har kronofogde, häradsskrifvare eller annan person, som det åligger

att, enligt näst ofvanstående §, vara tillstädes och tjenstgöra vid taxeringsnämnds

sammankomst, derifrån, utan laga förfall, uteblifvit efter

den för nämndens sammanträde utsatta tid, eller har hans dessförinnan

inträffade förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt, böte han trettio

kronor.

Kan, till följd af en eller annan anledning, taxeringsförrättningen

icke företagas eller fortgå, bör anmälan derom af nämnden göras hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som då vidtager den åtgärd, förhålllandet

finnes påkalla.

§ 43.

Skulle taxeringsnämnden, vid granskningen och pröfningen af bevillningsberedningens

taxeringsförslag jemte dertill hörande uppgifter och

de mot samma förslag framstälda erinringar, finna sig föranlåten att från

embetsverk och myndigheter, bolag eller enskilde arbetsgivare inhemta

ytterligare uppgifter och upplysningar rörande sådana förhållanden, som

vederbörande, med hänsigt till bevillningstaxeringen, skola uppgifva, förfares

på enahanda sätt som, i afseende på uppgifters eller upplysningars

införskaffande åt bevillningsberedningen, i § 17 är stadgadt; egande taxeringsnämnderna

ovägerligen af dessa embetsverk och myndigheter undfå

de upplysningar, som kunna erfordras. Uraktlåter bolag eller enskild

arbetsgifvare att angående de i §§ 16 och 17 omförmålda förhållanden

vederbörligen affordrad uppgift eller upplysning taxeringsnämnden meddela,

vare påföljden densamma, som dylik uraktlåtenhet vid bevillningsberedningen

enligt § 19 medför.

§ 44.

Taxeringsnämnden bör noga granska mantals- och taxeringslängderna

i hvad de angå de inom distriktet senast förrättade mantalsskrifningar

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 6.

samt taga kännedom om de anmärkningar, som dervid eller vid samma

längders derefter verkstälda granskning förekommit. Skulle härvid visa

sig, att någon antingen utan giltiga skäl blifvit från kronoutskylder befriad

eller fått sig utskylder ålagda, från hvilkas utgörande han, i anseende

till sin nödstälda och utblottade belägenhet, bort frikallas, eger

nämnden att rättelse derutinnan meddela; börande dock ej mindre beslutet

derom än de skäl, som detsamma föranledt, alltid i nämndens

protokoll intagas.

§ 45.

Uppstå skiljaktiga meningar bland taxeringsnämndens ledamöter, och

måste omröstning för frågans afgörande anställas, skall denna vara öppen

och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland ledamöterne biträda

eller, om rösterna utfalla lika, den som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej tillämpas, galle den mening, ordföranden

biträder.

§ 46.

Taxeringsnämnds sammankomster hällas inom slutna dörrar; dock

är skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda, för att meddela

upplysningar rörande taxeringen i hvad den honom angår. Ledamot

af nämnden bör afträda, då fråga om hans egen, hans föräldrars,

barns eller syskons taxering förekommer.

§ 47.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra

låter, bör begärd upplysning om den af taxeringsnämnden skattskyldig

påförda taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och en skattskyldig må komma i tillfälle

att erhålla kännedom om de hos taxeringsnämnden skedda ändringar i

bevillningsberedningarnes taxeringsförslag, åligger det den, som fört nämndens

protokoll, att senast fjorton dagar efter det taxeringsförrättningarne

inom fögderi eller stad blifvit afslutade aflemna, i Stockholm till öfverståthållareembetet,

i öfriga städer till magistraten och på landet till

kommunalstämmans ordförande, för hvarje kommun på landet och hvarje

församling i stad utskrifna utdrag af sagda protokoll, utvisande alla af

nämnden beslutade förändringar uti och tillägg till beredningens förslag.

Dessa protokollsutdrag skola, under viss bestämd och vederbörligen kungjord

tid, som icke må understiga fjorton dagar, på lämpligt och dervid

äfven tillkännagifvet ställe hållas de skattskyldige tillhanda.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

23

*

§ 48.

Justeringen af det hos taxeringsnämnden förda protokoll skall verkställas

inför nämnden, eller senast åtta dagar efter nämndens sammanträde

inför ordföranden jemte minst två af nämnden utsedde ledamöter.

Justeringen bestyrkes genom å protokollet tecknadt intyg af nämndens

ordförande och två ledamöter. Så snart de i ofvanstående § 47 omförmälda

protokollsutdrag äro utskrifna, bör protokollet aflemnas till den

tjensteman, som det tillhört att anteckningarne i mantals- och taxeringslängden

verkställa. Denna längd underskrifves af både nyssbemälde

tjensteman och kronoombudet, hvarjemte riktigheten af deruti skedda,

på taxeringsnämndens beslut grundade anteckningar äfven vitsordas af

ordföranden och två ledamöter i samma nämnd.

*

§ 49.

Mom. 1. Sedan taxeringsnämndernas förrättningar inom stad eller

fögderi afslutats, skall i stad vederbörande tjensteman och på landet häradsskrifvaren

ofördröjligen uträkna samt i mantals- och taxeringslängden

införa de bevillningsafgifter, som på grund af taxeringsnämndernas

beslut skola påföras.

Mom. 2. Senast den 15 Augusti skola taxeringsprotokoll och längder

med sammandrag jemte tillhörande handlingar, äfvensom afskrifterna

af föregående årets mantals- och taxeringslängder till Ivongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet insändas, på landet omedelbart af vederbörande

häradsskrifvare och i stad genom magistratens försorg; varande i annat

fall den. tjensteman, hvars försumlighet föranledt inträffadt dröjsmål, förfallen

till böter af tre kronor för hvarje dag, hvarmed ofvan bestämda

tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjensteman, som det tillhör att anteckningarne

i mantals- och taxeringslängden verkställa, inom samma tid och vid enahanda

äfventyr till öfverståthållareembetet inlemna taxeringsprotokoll

och längder med tillhörande handlingar.

Mom. 3. Afskrift af mantals- och taxeringslängden, i hvad den angår

.hvarje särskild kommun på landet, skall jemväl senast den 15 Augusti

af häradsskrifvaren tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande,

för att genom hans försorg i den ordning, som i § 47 föreskrifves,

hållas de skattskyldige till hända; börande afskriften sedermera af

ordföranden förvaras, för att af honom öfverlemnas till ordföranden i

påföljande årets bevillningsberedning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. till Koligl. Maj:ts Nåd. Prof. No 6.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift af

mantals- och taxeringslängden för hvarje särskildt beredningsdistrikt i

samma ordning hållas de skattskyldige till hända samt påföljande år

öfverlemnas till vederbörande ordförande i det årets bevillningsberedningar.

§ 50.

Innan taxeringsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar

föreslå fyra personer till ledamöter i samma års pröfningsnämnd,

hvarvid, derest taxeringsnämndens sammansättning sådant medgifver, i

stad bör utses åtminstone en, som under nästföregående år der erlagt

bevillning för löneinkomst, ''samt på landet åtminstone en, af hvilken då

inom distriktet bevillning blifvit erlagd antingen för sådan inkomst eller

för inkomst af jordbruksnäringen icke tillhörande rörelse.

Om de personer, som sålunda blifvit af taxeringsnämnden föreslagna

att, enligt stadgandet i nedanstående § 53, utses till ledamöter i pröfningsnämnden,

skall i Stockholm taxeringsnämnds ordförande, i öfriga

städer magistraten och på landet kronofogden ofördröjligen meddela

Kongl. Maj:ts befallningshafvande underrättelse.

§ 51.

Senast innan klockan tolf å åttonde dagen före den, då pröfningsnämnden

sammanträder, eller, om åttonde dagen är helgedag, å nästföljande

dag, bör skattskyldig, som finner sig föranlåten anföra besvär

öfver taxeringsnämnds beslut i hvad honom rörer, så ock vederbörande

kommun, som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, hafva till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande inlemnat sin till pröfningsnämnden strida besvärsskrift;

börande de skattskyldige genom den i § 54 omförmälda

kungörelse härom erinras.

c?

3:o. Pröfningsnämnderna.

§ 52.

För att granska bevillningstaxeringarne samt pröfva och afgöra anförda

besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af

taxeringsnämndernas vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd

årligen sammanträda, för hvart och ett län i länets residensstad

under senare hälften af September och för Stockholms stad i Stockholm

under förra hälften af Oktober månad; egande denna nämnd att, efter

tagen kännedom om hvad mantals- och taxeringslängder samt protokoll

jemte aflemnade uppgifter innehålla och noggran pröfning af alla

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

25

nämnden understälda frågor och förhållanden, meddela sådana rättelser

och ändringar i eller göra sådana tillägg till den taxering, senast församlade

taxeringsnämnder verkstält, som finnas af rättvisa och billighet

samt en författningsenlig och jemlik beskattning påkallade.

§ 53.

Pröfningsnämnd skall bestå af tjugu, högst trettio ledamöter, hvilka

Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger utse bland de af taxeringsnämnderna

dertill föreslagna personer. Bland ledamöterna i pröfningsnämnden

skall minst hälften och i Stockholms stad minst en fjerdedel vara egare

af fast egendom; och höra nämndens ledamöter så utses, att nämnden,

så vidt förhållandena medgifva, kommer att utgöras af ett efter beskattningens

belopp och mängden af de skattskyldige skäligen lämpadt antal

dels näringsidkare och dels löntagare, samt att inom nämnden icke

saknas tillförlitlig kännedom om länets särskilda delar, dessas ekonomiska

tillstånd och hufvudsakliga näringar.

Den som till ledamot i pröfningsnämnd blifvit utsedd, men utan

vederbörligen anmäldt laga förfall vid nämndens sammankomst sig icke

infinner, skall bota tio kronor.

§ 54.

Uti derom utfärdad allmän kungörelse uppgifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande

dem, som till ledamöter i pröfningsnämnden blifvit utsedde,

samt underrättar länets invånare om tid och ställe för nämndens

sammanträde; och bör ett exemplar af denna kungörelse i god tid

hvarje ledamot af nämnden genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg tillsändas.

§ 55.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. År landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, föres ordet af den, som Kongl.

Maj:t efter härom gjord anmälan förordnat till pröfningsnämndens ordförande;

men om det för landshöfdingen inträffade förfall icke hunnit

före nämndens sammankomst hos Kongl. Maj:t anmälas, eller förordnande

för särskild ordförande dessförinnan icke kommit''nämnden tillhanda,

ege nämnden att sjelf genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter

utse den, som skall föra ordet.

Bih. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 A/d. 6 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter, och måste till följd deraf omröstning

anställas, skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterne biträda eller, om rösterna utfalla

lika, den, som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund

ej tillämpas, galle den mening, som biträdes af ordföranden.

Ledamot af nämnden bör afträda, då fråga om hans egen, hans föräldrars,

barns eller syskons taxering förekommer.

§ 56.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör landskamreraren

samt för Stockholm kamreraren vid öfverståthållareembetets

afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens sammankomster,

med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans rätt

finner sig ega anledning.

§ 57.

På Kongl. Maj:ts befallningshafvandes kallelse skola bevillningsberedningarnes

ordförande vara pligtige att, för upplysningars meddelande,

före och under pröfningsnämndens sammankomst infinna sig å den ort,

der nämnden sammanträder. Dock ankommer på Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att bestämma, hvilkens eller hvilkas inställelse må anses

vara behöflig.

§ 58.

Protokollet vid pröfningsnämndens sammankomster föres och de af

nämndens beslut föranledda anteckningar i mantals- och taxeringslängderna

samt i den uti § 59 omförmälda särskilda längd verkställas af den

eller de personer, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill förordnat.

Sådant förordnande får icke meddelas åt någon, som i annan

egenskap skall hos pröfningsnämnden vara tillstädes.

§ 59.

Mom. 1. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, der jemväl anteckning skall ske, huruvida klagande skattskyldig,

hvilken enligt § 18 taxeringsuppgift affordrats, densamma be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 6.

27

hörigen aflemnat. Fastighets- eller inkomsttaxering, som till följd af

pröfningsnämndens beslut tillkommit eller blifvit faststäld annorlunda

än taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas i särskild längd, deruti de

protokollsparagrafer, som innehålla dylika beslut, böra angifvas. Kronoombudet

åligger att med sin underskrift å så väl mantals- och taxeringslängden

som» nyssnämnda särskilda längd vitsorda deruti, enligt pröfningsnämndens

beslut, införda förändringar eller gjorda tillägg. Den,

som fört pröfningsnämndens protokoll, åligger att i Stockholm före November

månads utgång till öfverståthållareembetet och i länen före Oktober

månads utgång till vederbörande magistrater eller kommunalstämmors

ordförande, vid bot af fem kronor för hvarje dag, hvarmed den

sålunda bestämda tiden öfverskrides, aflemna för hvarje församling i

stad och hvarje kommun på landet utskrifna utdrag af nämnda protokoll,

utvisande alla af pröfningsnämnden beslutade förändringar uti och

tillägg till de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder. Dessa

protokollsutdrag, hvilka jemväl skola innehålla underrättelse om hvad

den, som med pröfningsnämndens beslut icke åtnöjes, har att iakttaga,

skola hållas de skattskyldige tillhanda under viss tid af minst fjorton

dagar, hvarom kungörelse bör på vanligt sätt ofördröjligen utfärdas;

börande, utom hvad Stockholm angår, i denna kungörelse upptagas namn

och hemvist för de skattskyldige, i afseende å hvilkas taxering pröfningsnämnden

vidtagit ändring.

I Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll, i hvad

det innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af taxeringsnämnden

verkstälda taxering, senast den 15 December vederbörande

skattskyldig tillställas.

Mom. 2. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms stad angår, taxeringsprotokoll och

längder jemte tillhörande handlingar samt de hos pröfningsnämnden

förda längder öfversändas till vederbörande häradsskrifvare eller magistrat

för debiteringens verkställande.

De i § 49 mom. 3 omförmälda afskrifter af föregående årets mantals-

och taxeringslängder skola hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande

qvarstanna för att der förvaras.

§ 60.

o

A pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatte ledamöter i

denna nämnd samt de kronofogdar och andra personer, som på Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes kallelse från annan ort vid pröfningsnämnden

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

sig infunnit, äro berättigade att under sin närvaro hos nämnden åtnjuta

traktamentsersättning med sex kronor om dagen samt resekostnadsersättning,

då resan sker med skjuts efter tre kronor för milen, men då resan

sker på ångfartyg eller jernväg med ett belopp, motsvarande i förra fallet

afgiften för enkel hyttplats, eller, då hytt ej förekommer, en salongsplats,

och i senare fallet afgiften för plats i första klasseus vagn.

§ 61.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kongl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsigt till pröfningsnämnden

fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareembetet; kommande

äfven, hvad Stockholm beträffar och så vidt härom meddelade föreskrifter

äro der tillämpliga, alla andra Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

i afseende på bevillningstaxeringarna och dermed sammanhängande frågor,

tillhörande bestyr att åligga öfverståthållareembetet, som alltså har

att af vederbörande tjensteman och skattskyldige emottaga enahanda

förslag och uppgifter med flere handlingar, som i landsorterna skola till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande aflemnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då öfverståthållaren

icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara ordförande.

§ 62.

Mom. 1. Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklaga! taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnäinnden lemnad oförändrad eller nedsatt,

må emot pröfningsnämnds beslut vidare talan icke af skattskyldig föras.

Eljest må besvär öfvér pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i § 19 mom. 4 förlorat rätt till talan,

äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun och skola

besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

före klockan tolf å sista helgfria dag i December månad det år,

taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke varda till pröfning

upptagna. Sedan öfver inkomna besvär utlåtande från vederbörande

infordrats, insänder Kongl. Maj:ts befallningshafvande handlingarne till

kammarrätten med de upplysningar och erinringar, som besvären anses

påkalla.

Mom. 2- Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända öfversänder

Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning

å anförda besvär.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

4:o Allmänna föreskrifter.

§ 63.

Mom. 1. Ledamot af bevillningsberedning, taxerings- eller pröfningsnämnd

må endast den vara, som råder öfver sig och sitt gods samt är

i besittning af medborgerligt förtroende.

Mom. 2. Såcfan ledamot åtnjuter i och för utöfningen af sitt uppdrag

enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra

riksdagsmän.

§ 64.

Mom. 1. Ledamot af bevillningsberedning, taxerings- och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till ovilkorlig

efterrättelse de föreskrifter, denna förordning och den till ledning

för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion innehålla, samt

efter sorgfällig granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter

och för öfrigt upplysta eller kända förhållanden efter bästa förstånd,

på heder och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen,

så att densamma i fråga om så väl fast egendom som inkomst varder

i möjligaste måtto jemlik och rättvis.

Mom. 2. Ledamot af bevillningsberedning, taxerings- eller pröfningsnämnd

och dervid biträdande tjensteman får icke, utom vid beredningens

eller vederbörande nämnds sammanträde, yppa innehållet af

skattskyldigs enligt § 21 meddelade uppgift angående hans inkomst och

rörelse, in. m., såvida den skattskyldige förklarat, att han icke medgifver

samma uppgifts offentliggörande; och må de under öfverläggningarne

inom sagda beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade

åsigter rörande enskildes ekonomiska ställning icke på något sätt utspridas.

Mom. 3. Ofvanstående mom. 1 och 2 skola vid hvarje bevillningsberednings,

taxerings- och pröfningsnämnds första sammanträde uppläsas.

§ 65.

Mom■ 1. Till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarne

för deras arbete med sjelfva beredningen, till arvoden åt kronans ombud

vid taxeringsnämnd i stad och för protokollsföringen samt andra anteckningar

under pröfningsnämndens sammankomster, äfvensom till vedergällning

för det i samband med taxeringsförrättningarna för öfrigt lemnade

biträde af städernas tjensteman eller andra personer, som icke ega

att vid samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 6.

hvarje pröfningsnämnd, med undantag af Stockholms stads, för hvilken

nedanstående särskilda stadgande gäller, använda och fördela högst ett

belopp, motsvarande tre procent af de första 100,000 kronor, hvartill

länets hela bevillningssumma efter denna förordning för året uppgår,

två procent af derpå följande 50,000 kronor och en procent af allt hvad

bevillningssumman öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna

bevillningssumma sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden

beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning

eller vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas, eller

ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda

ersättning och vedergällning under ett följande år; börande vid de särskilda

ersättningarnas bestämmande afseende fästas på för uppdragets

utförande erforderlig skicklighet, tid och arbete. Landstatstjensteman,

som i och för tjensten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning,

eger icke att derför åtnjuta arvode af bevillningen.

Mom. 2. Angående det för ofvan uppgifva ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

aflåta^ särskild! utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri

och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna

redovisas.

Mom. 3. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till mantals-

och taxeringslängder, till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarne

för deras arbete med sjelfva beredningen, till arvoden åt

kronans ombud och för protokollsföringen samt andra anteckningar under

taxerings- och pröfningsnämndernas sammankomster äfvensom till

vedergällning för det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrig!

lemnade biträde af personer, som icke ega att vid samma förrättningar

beräkna traktamentsersättning, må af Stockholms stads pröfningsnämnd

användas och disponeras ett belopp, som svarar emot högst två och en

half procent af samma stads efter denna förordning utgående hela bevillningssumma

för året; gällande jemväl för beinälda pröfningsnämnd

det i mom. 1 af denna § gjorda förbehåll för det fall, att bevillningssumman

skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens beräkning. Om

det af pröfningsnämnden sålunda beviljade belopp och detsammas fördelning

skall underrättelse genom utdrag af nämndens protokoll meddelas

statskontoret, hvarifrån beloppet kommer att omedelbart utbetalas.

Mom. 4. • Ersättning med 50 öre arket för den afskrift af mantalsoch

taxeringslängderna, hvilken det enligt § 49 mom. 3 åligger häradsskrifvaren

att till kommunalstämmas ordförande aflemna, samt den i §§

34 och 60 bestämda rese- och traktainentskostnadsersättning bör, efter

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 6.

31

anstäld granskning af derå ingifna räkningar, utan sammanblandning

med de i föregående tre moment omförmälda taxeringskostnader och

arvoden, med flera utgifter, utbetalas för länen af vederbörande landtränteri

och för hufvudstaden omedelbart af statskontoret.

Mom- 5. Statskontoret åligger att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter reqvisition utlemna nödigt antal exemplar af de i

§ 25 omförmälda författningar äfvensom blanketter till mantals- och

taxeringslängder, jemte sammandrag, samt till pröfningsnämndernes längder,

för att genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg vederbörande

tillställas. För Stockholms stad ombesörjer öfverståthållareembetet

tryckning och tillhandahållande af blanketter till mantals- och

taxeringslängder.

§ 66.

Mom. 1. Besvär, om hvilka i denna förordning förmärs, må under

iakttagande af stadgad tid och ordning kunna med allmänna posten insändas

till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt förordningen

ingifva^; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande

egenhändigt undertecknat besvärsskrift^ eller att densamma på hans begäran

eller med hans samtycke blifvit uppsatt.

Mom. 2. Den, som vill öfver taxerings- eller pröfningsnämnds

beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende anmäler

sig hos vederbörande tjensteman, kostnadsfritt erhålla för dylikt besluts

Överklagande erforderligt utdrag af mantals- och taxeringslängden samt

nämndens protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra protokollsutdrag

och expeditioner, som till följd af vederbörande nämnders

beslut böra utfärdas.

§ 67.

Mom. 1. Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna författning

meddelade föreskrifter, eller af annan orsak fråga uppstår om

tillämpning af deruti stadgadt bötesansvar, skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i bevillningsberedning eller taxeringsnämnd,

eller annan behörig person anmälan derom göras hos Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, som, efter pröfning af härvid förekommande

förhållanden, förordnar om uttagandet af de böter, hvartill en eller

annan finnes hafva gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder, som

anmäld försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad författningen

stadgar, för öfrigt kan påkalla.

Mom. 2. Den, som icke nöjes åt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan åberopade stadganden,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

blifvit fäld till böter, éger att, med iakttagande af hvad i allmänhet är

stadgadt angående böters nedsättning och dylika utslags öfverklagande,

öfver det meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten, hvilka

besvär böra vara dit ingifna innan klockan tolf å trettionde dagen efter

erhållen del af samma beslut.

Mom. 3. Oinförmälda böter tillfalla, der icke annorlunda är särskilt

föreskrifvet, de fattige inom den församling, der den bötfälde

är mantalsskrifven.

§ 68.

Af bevillningsberedning, taxerings- eller pröfningsnäinnd behandlad

taxeringsfråga må icke, till följd af gjord anmärkning eller anförda besvär,

eller af annan anledning återförvisas till samma berednings eller

nämnds förnyade behandling. Ej heller må någon förklaringsskyldighet

bemälda beredning eller nämnder åläggas.

§ 69.

Om vid pröfning af anförda besvär eller inom kammarrättens revisionsafdelning

uppkommen anmärkning angående skattskyldigs taxering

för inkomst af kapital eller arbete kammarrätten finner, att taxering

blifvit verkstäld å annan än rätt ort, eller uraktlåten å ort, der den

rätteligen bort ega rum, så ock om, vid sådan pröfning, sig visar, att

i fråga om skattskyldig, som bort för inkomst taxeras inom två eller

flere beskattningsorter, denna inkomst å en eller flera af dessa orter upptagits

till oriktigt belopp, eger kammarrätten, äfven om besvär eller anmärkning

med afseende å endast en af ifrågavarande taxeringsåtgärder

förekommit, att efter vederbörandes hörande meddela rättelse i taxeringen

å så väl den ena som den andra beskattningsorten; dock att skattskyldigs

sammanräknade årsinkomst dervid icke må sättas högre än taxeringsmyndigheterna

bestämt, derest icke besvären eller anmärkningen

innefatta yrkande om sådan förhöjning.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

l:o. Uppbördsboken och debetsedlarne.

§ 70.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola, utan hinder

af anförda besvär, de bevillningsafgifter, som enligt föreskrifterna i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Majrts Nåd. Prop. No 6. 33

denna förordning böra utgå för de af taxerings- och pröfningsnämnderna

bestämda fastighetsvärden och inkomstbelopp, af vederbörande tjensteman

ofördröjligen debiteras i uppbördsböckerna, så att dessa kunna i

fullständigt skick å behörig tid till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

inlemnas för erhållande af uppbördsorder. *

§ 71.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning

skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken, såsom

bifogade formulär visai;, bör upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom samma socken

på landet eller uppbördsdistrikt i stad belägna fasta egendom samt beloppet

af den deraf utgående bevillning;

b) den skattskyldiges beskattningsbara inkomst af kapital eller arbete

samt bevillningsafgiften derför.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, har att i

sådant hänseende iakttaga.

§ 72.

Med undantag af skattskyldigs hustru och hemmavarande barn samt

andra till hans hushåll hörande eller hos honom skattskrifna och på

hans debetsedel upptagna personer, som icke skola utgöra bevillning

efter denna förordning, bör hvar och en skattskyldig erhålla särskild

debetsedel; men, vid ansvar såsom för tjenstefel, får icke mer än eu

debetsedel utfärdas för de skattskyldig inom samma socken på landet

eller uppbördsdistrikt i stad åliggande bevillningsafgifter; varande dock

husbonde berättigad att, efter derom gjord begäran, erhålla särskilda

debetsedlar för de hos honom skattskrifna och på hans debetsedel uppförda

tjenstehjon. Fastighetsegare, som sådant åstundar och derom vid

mantalsskrifningen eller eljest gjort anmälan, vare ock berättigad att

erhålla särskild debetsedel för hvarje honom tillhörig fastighet.

§ 73.

Debetsedlarne sammanfattas och utfärdas med ansvar för deras riktighet,

på landet af häradsskrifvaren och i stad af vederbörande uppbördsman;

börande desse tjensteman aflemna debetsedlarne så tidigt, att

de senast fjorton dagar före uppbördstidens början kunna de skattskyldige

tillhandahållas. Medelst derom af vederbörande magistrat eller häradsBih.

till Riksd. Prut. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 6'' Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 6.

skrifvare utfärdad kungörelse underrättas de skattskyldige om tiden när

och stället hvarest inom staden eller socknen debetsedlarne fa af dem

afhemtas och om den person, genom hvilken de varda utlemnade; varande

i staden eller socknen boende uppbördstjensteman, länsman, fjerdings-

eller sexman, som härom anmodas, skyldig att emottaga och vederbörligen

tillhandahålla debetsedlarne.

Genom magistraten eller häradsskrifvare]! underrättas Kongl. Maj:ts

befallningshafvande om den kungjorda tiden för debetsedlarnes tillhandahållande

åt de skattskyldige.

I afseende på utfärdandet och utdelningen af debetsedlarne inom

Stockholm och Göteborg kommer att förfara© på sätt derom är särskild t

stadgadt.

§ 74.

Den, som upprättar och utfärdar debetsedlarne, är berättigad att

såsom ersättning för detta bestyr åtnjuta och å debetsedeln upptaga för

hvarje sådan sedel, hvars slutsumma icke öfverstiger sju kronor, tre öre,

deröfver till och med sjuttiofem kronor, tolf öre, samt för debetsedel å

ännu högre belopp femtio öre.

§ 75.

Mom. 1. Har bevillning för fast egendom eller för inkomst af kapital

eller arbete blifvit skattskyldig påförd till högre belopp än som

enligt denna förordnings föreskrifter rätteligen bör utgå för det fastighetsvärde

eller den inkomst, vederbörande beskattningsnämnd bestämt,

eller förmenar skattskyldig, att bevillning obehörigen blifvit honom påförd,

eger han att deri hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande söka rättelse

genom besvär, hvilka skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ingifvas innan klockan tolf å trettionde dagen efter den, da, på sätt i

§ 73 stadgas, den skattskyldige egt tillfälle att erhålla sin debetsedel.

Mom. 2. Åtnöjes den klagande icke med Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i anledning af sådana besvär meddelade beslut, eger han, att

innan klockan tolf å trettionde dagen efter af beslutet erhållen del fullfölja

sin klagan hos kammarrätten; börande ej mindre Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes än kammarrättens beslut i dylika mål, jemte vederbörlig

besvärshänvisning, den klagande kostnadsfritt tillhandahållas.

Mom. 3. Besvär i debiteringsfrågor uppehålla icke uppbörden af

det vid den öfverklagade debiteringen påförda belopp, hvaremot, då debiteringsåtgärden

icke fastställes, den klagande eger att kostnadsfritt återbekomma

hvad af honom blifvit för mycket erlagdt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 6.

35

2:o. Uppbörden.

§ 76.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende å

de influtna medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders erläggande

och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

skola tillämpas jemväl på bevillningsuppbörden och

dermed förenade bestyr.

§ 77.

Före December månads utgång skola vederbörande magistrater och

kronofogdar till Kongl. Majrts befallningshafvande inkomma med förslag

angående tid och ställe för uppbörden inom hvarje stad eller socken,

hvarefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande senast fjorton dagar före

uppbördens företagande låter genom allmän kungörelse underrätta de

skattskyldige om tid och ställe för uppbördsstämma och den ordning,

som dervid kommer att iakttagas. I stad, utom Stockholm, skall vederbörande

tjensteman eller dertill särskild! utsedd person och på landet

häradsskrifvare!! vara närvarande vid uppbördsstämma!! för att meddela

behörig annotation å de skattskyldiges debetsedlar, enär derförutan uppbördsmannens

qvittens enligt uppbördsförfattningarna icke är gällande.

§ 78.

tiar skattskyldig, sedan''''mantalsskrifning förrättats, afstått sin egendom

till borgenärer, eller efter den 1 Maj det år, för hvilket bevillning

senast honom påförts, med döden afgått, bör, utan afvaktan af konkursmassans

eller sterbhusets utredning, den för honom belöpande och

vederbörligen bevakade bevillningen gäldas utaf hans afträdda eller efterlemnade

tillgångar.

3:o. Afkortning ärna.

§ 79.

Utom den afkortning af påförd bevillning för inkomst af kapital

eller arbete, hvilken föranledes af bristande tillgång till dess gäldande,

får afkortning. ega rum endast af bevillning för lön, pension eller dylik

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

inkomst, som genom dödsfall, afsked eller annan orsak under årets lopp

upphört, i hvilket fall sådan bevillning- blott erlägges för den tid, hvarunder

löneinkomsten eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar

af den skattskyldige eller hans rättsinnehafvare åtnjutits.

Den för fast egendom utgående bevillning får icke afkortas.

§ 80.

Afkortningslängd skall i stad underskrifvas af vederbörande tjensteman,

som för densammas riktighet är ansvarig, samt efter deraf anstäld

granskning attesteras af en magistratsperson och minst två ledamöter

utaf årets taxeringsnämnd.

På landet skall afkortningslängden, med ansvar för dess riktighet,

undertecknas af kronofogden samt häradsskrifvaren; och bör den å utlyst

kommunalstämma granskas samt förses med intyg af ordförande och två

socknemän om denna gransknings verkställighet, hvarvid tillika bör uppgifvas,

om och hvilka anmärkningar emot längden förekommit.

Sedan afkortningslängden blifvit vederbörligen granskad och attesterad,

aflemnas densamma i stad af magistraten och på landet af kronofogden

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande, för att i stadgad ordning

ytterligare handläggas.

4:o. Redovisningen.

§ 81.

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner och

författningar stadga rörande redogörelser och räkenskaper för andra till

statskontoret ingående årliga skattebidrag tjena till efterrättelse.

§ 82.

Mom. 1. Sammandrag af mantals- och taxeringslängderna, upptagande

jemväl den påförda bevillningen och upprättadt i öfverensstämmelse

med härvid fogadt formulär, skall årligen för Stockholms stad,

inom årets slut, och för annan stad samt för fögderi, före den 15 December,

insändas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Mom. 2. På grund af dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blifvit förklarade eller rättade, böra,

inom Stockholms stad af dervarande uppbördsverk och inom länen af

landskontoren, uppgöras särskilda sammandrag öfver hvart och ett läns

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

hela bevillning, hvilka sistnämnda sammandrag, dertill tryckta blanketter

genom statskontorets försorg vederbörande tjensteman tillhandahållas,

skola af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till nämnda verk insändas

före slutet af Januari månad påföljande år.

Mom. 3. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen

hunnit derstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna

åren jemföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom

statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg från trycket utgifvas

och med allmänna tidningarne utdelas.

§ 83.

För den händelse att restantierna å bevillningen inom någon ort

skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts, uppgå

till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret att låta

vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna påkallade

och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

§ 84.

I de städer, der magistrat ej finnes, skola alla de bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt denna stadga fått sig uppdragna, tillhöra

stadsstyr elsen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

§ I
Värdet

af fast egendom föreslås och bestämmes med ledning af:

l:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna tre år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke derunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats

mellan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om så

kallade undantagsförmåner, eller dervid förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande

utöfver eller under egendomens verkliga värde; börande vid

bestämmande af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten af

sådana byggnader, som på egendomens afkastning icke hafva något

egentligt inflytande, eller å värdet af skog eller torfmosse utöfver hvad

för husbehofvet erfordras, likasom värdet af kreatur, redskap och andra

inventarier eller förlag vid jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets

bestämmande tagas i beräkning;

2:o) årliga hyres- eller arv ende summan för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit

derunder inbegripna — såsom rättighet till inventariers begagnande,

arbetsbiträde från annan egendom och skogsfång utöfver husbehof, m. m.,

eller skyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra

andra arbeten å den arrenderade egendomen samt inom kort tid

densamma afträda — eller så vida icke, efter hvad vid jemförelse mellan

denna och närbelägna egendomar af lika storlek och beskaffenhet

sig visar, hyres- eller arrendebeloppet blifvit bestämdt med afseende å

slägt- eller andra kända förhållanden mellan egaren och hyresmannen

eller arrendatorn;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

39

3:o) egendomens vid verkstäld värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrältning antagna värde, så vida sådan värdering skett under

nästföregångna tre år och det egendomen dervid åsätta värde sedermera

icke blifvit i väsentlig mån förändradt;

4:o) brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller i

köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt

å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra der

uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och

dess binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda

lustställen och dermed jemförliga mindre lägenheter, som utgör

dessas egentliga värde; sä vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga

det belopp, som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara

de brandförsäkrade husens och byggnadernas verkliga värde;

5:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark, växande skog och torfmosse, i den mån de anses erforderliga

till husbehof jemte särskilda förmåner, såsom vattenfall, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskild! upptaget, m. m., äfvensom utsäde

och kreatursbesättning vid egendomen;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller dermed

jemförlig ort belägen egendom med dertill hörande särskilda förmåner.

Då fast egendom, som under sistförflutna tre år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas lägre än den senast

betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman, så ock

då nedsättning göres i det senast faststälda taxeringsvärdet, böra de

särskilda skäl, hvilka dertill föranledt, i taxeringshandlingarne eller

nämndens protokoll antecknas. Abyggnader å stadsegendom samt öfriga

i 4:de punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej, utan

på enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till lägre

värde än det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsinrättning

emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre värde

än det, som motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad

efter 5 procent.

1 de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela

det uppskattade fastighetsvärdet fördelas,. så att särskilt utsättes värdet

af sjelfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket

och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt

särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hvilka

bevillning anses böra utgöras.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prof. No 6.

i

§ 2.

Vid de fall, då förevarande taxering af fast egendom icke kan

grunda sig på köpeskilling, hyra eller arrende, hypoteksvärdering eller

brandförsäkring, bör, på det en jemlik och rättvis taxering samt författningsenlig

beskattning må tillvägabringas, egendomens värde upptagas

till ett belopp, som, med hänsigt till densammas storlek, beskaffenhet,

förmåner, läge och afsättningstillfälle samt öfriga kända eller upplysta

förhållanden, motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten

belägna, jemförliga egendomar, derå ofvan uppgifna taxeringsgrunder

kunnat tillämpas; åliggande det för öfrigt vederbörande taxeringsman

att, enligt deras på förut egande kännedom eller under taxeringsförrättningen

vunna upplysningar grundade öfvertygelse, uppskatta hvarje

egendom till dess verkliga värde.

§ 8.

Då fast egendoms värde beräknas efter dess afkastning, bör behörigt

afseende fästas å de grundskatter samt öfriga utskylder, som utom

allmänna bevillningen skola af samma egendom utgöras, så att värdet å

en med dylika skattebidrag jemförelsevis högre belastad egendom skäligen

minskas i förhållande till det värde, som åsättes en af skatter och

andra utskylder mindre betungad, fastän till storlek och beskaffenhet

för öfrigt dermed jemförlig egendom. t)å frälseränta förenats med eganderätten

till den jord, hvaraf sådan ränta dittills utgått, skall, vid bestämmande

af fastighetens värde, detsamma ökas med ett belopp, motsvarande

räntans kapitalvärde.

§ 4.

Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna grunder skall första gången

verkställas år 1884 och sedermera hvart tredje ’ år, från nämnda år

räknadt.

Har under tiden mellan tvenne på hvarandra följande allmänna

fastighetstaxeringar brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på

dess område, eller å öfriga i § 1 mom. 4 af denna instruktion uppräknade

hus och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fast egendoms

värde antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar

eller andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller genom

inträffad eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning märkligen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr öp. No 6.

41

förminskats i förhållande till dess uppskattade värde; då bör detta värde

jemkas efter de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid

först derefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall värdet införas

endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Uppskattning af inkomst af jordbruks- och skogsrörelse, bergsbruk och

dertill hörande näringar samt qvarnar och fabriker, m. fl. verk och

inrättningar.

§ 5.

För inkomst och förmån af jordbruksrörelse skall, med undantag af

staten, hvar och en taxeras, som för egen räkning vare sig å egen eller,

såsom boställsinnehafvare, åbo, arrendator eller brukare, å annans egendom,

idkar jordbruk.

§ 6.

Vid beräkningen af den behållna årliga inkomsten utaf bruk och

fabrik samt annan dertill hänförlig inrättning jemföres värdet af der

under senast förflutna året tillverkade eller förädlade varor med värdet

af härvid använda råämnen, jemte öfriga med dessa varors tillverkning

eller förädling förenade kostnader; börande taxeringsmännen om dessa

värden och kostnader förskaffa sig tillförlitliga och fullständiga underrättelser.

§ 7.

Vid beräkning af den behållna inkomsten af mjöl- och såg- samt

andra qvarnar afses ej allenast qvarnarnas storlek och stenparens, ramarnas

och sågbladens samt stamparnas och valkarnas antal, utan hufvudsakligen

mäld- och skogs- samt vattentillgången jemte tulltägtens belopp

och det tillfälle till mjöl- eller bodhandel, in. m., som läget och

kommunikationsmedlen bereda.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. G Haft.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 6.

Uppskattning af inkomst genom skeppsredare sjöfart, handel och handtverk

samt annan jordbruket icke tillhörande näring.

§ 8.

Med ledning af de i afseende på fartyg föreskrifna uppgifter angående

läste- eller tontal, byggnadsmaterial och anbringad ångmaskins

drifkraft, m. m., uppskattas fartygsegarens inkomst eller fraktförtjenst

efter fartygets storlek och beskaffenhet samt de, så vidt kändt är, under

nästföregångna år verkstälda resors äfvensom besörjda varu- och persontransporters

förmånlighet.

§ 9-

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare, styrmän, maskinister samt matroser

och andra sjömän taxeras till bevillning för sina inkomster genom arvoden,

kaplake och så kallade hyror, in. m., äfvensom för värdet af fri

kost och andra förmåner efter enahanda beräkningsgrunder, som äro

stadgade för den vid industriella företag eller i enskild tjenst anstälda

personals inkomstbevillning.

§ io.

Den inkomst, handlande, handtverkare eller annan näringsidkare eger

af sin rörelse, uppskattas, med fäst afseende å härvid förekommande

allmänna eller tillfälliga förhållanden, efter rörelsens beskaffenhet och

det belopp, hvartill den årliga varuomsättningen eller tillverkningen

uppgår, antalet af de vid rörelsen biträdande eller använda personer

desses befattningar och lönevilkor, afsättnings- och arbetstillfällen, handelsbodars

och verkstäders läge jemte öfriga omständigheter, som anses

inverka på förmånligheten af idkad handel eller annan näring. Skulle

taxeringsmännen sakna närmare kännedom rörande verkliga beskaffenheten

af den rörelse, om hvars beskattning fråga är, och aflemnade uppgifter

icke innehålla tillfyllestgörande upplysning derom, böra de, på

sätt dem lämpligast synes, förskaffa sig de underrättelser, som erfordras

för rörelsens rättvisa beskattning.

§ 11-

Utländing, som efter dertill enligt särskild författning förvärfvad

rätt reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut

till försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga

varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i § 7—12 af

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong!,. Majits Nåd. Prop. N:o 6.

43

bevillningsförordningen bestämda grunder; skolande hvad sålunda är

vordet stadgadt eg a tillämpning äfven i det fall, att utlånding medför

utländska varor, som förut blifvit under eu eller annan form reqvirerade.

§ 12.

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för

den skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär

eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen

för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför

eljest saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af detta

yrke, så äro taxeringsmännen icke pligtige att undersöka och pröfva behörigheten

till detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst eller särskildt

uppdrag.

§ 13.

I allmänhet bör vid bevillningstaxeringen hvarje löntagares inkomst,

så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst, antingen i penningar

eller spanmål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptagas på

grund af derå erhållen officiel eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid

spanmåls jemte andra in natura utgående varors och persedlars värde

beräknas efter ortens senast faststälda markegångspris och sådana persedlar,

som icke finnas i markegångstaxan uppförda, åsättas de värden,

som persedlarne inom orten anses ega.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad förmån af fri

bostad beräknas till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort vanligen

erlägges för en bostad af enahanda antal lika beskaffade rum och

lägenheter. Der tillfälle till sådan jemförelse saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda förmåns värde efter annan,

enligt taxeringsmännens åsigt tillämplig beräkningsgrund. I de fall,

då embets- och tjensteman, såsom boställshafvare, bör erlägga fastighetsbevillning

för bostället, skall han icke taxeras till inkomstbevillning

för sin förmån af fri bostad på samma ställe.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. till Komjl. MajHs Nåd. Prop. No 6.

§ 14,

De med embete!) och tjenster eller andra befattningar förenade obestämda

och till beloppet vexlande inkomster taxeras enligt kända eller

uppgifna förhållanden och med fäst afseende å sådana tillfälliga omständigheter,

som under senaste tiden inverkat på dessa inkomsters belopp;

börande derjemte såsom ledning för uppskattningen af dylika extra

inkomster eller så kallade sportler, vid tillämpliga fall, följas den beräkningsgrund,

som iakttagits vid bestämmandet af årlig ersättning åt

innehafvare af likartad tjenst, då sådan dermed förut förenad inkomst

upphört.

§ 15.

I afseende på skattskyldigs taxering för inkomst såsom fullmägtig

eller ombud för andra personer tillämpas, der sådant sig göra låter,

hvad rörande taxering af löntagares till beloppet obestämda inkomster

är stadgadt.

Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra här

ofvan icke omförmälda tillgångar.

§ 16.

Sedan afl annan inkomst, för hvilken bevillning skall utgöras, är

beräknad, bör inkomsten af fruktbärande kapital bestämmas till hvad

taxeringsmännen, på grund af egen kännedom samt alla meddelade eller

eljest tillgängliga upplysningar, anse denna inkomst verkligen utgöra.

Saknas annan tillförlitlig beräkningsgrund, då skall jemförelse anställas

emellan, å ena sidan, den skattskyldiges alla sammanlagda kända årsinkomster

af fast egendom, rörelse, yrke, tjenst, pension, lott i bolag

och annan, särskild bevillning underkastad inkomstkälla samt, å andra

sidan, den skattskyldiges alla sannolika lefnadskostnader. Skilnaden eller

det belopp, hvarmed lefnadskostnaderna kunna finnas öfverskjuta nämnda

sannolika årsinkomster, anses då utgöra den skattskyldiges inkomst af

kapital.

Vid beräkning af skattskyldiges okända lefnadskostnader i stad, köping

eller dermed jemförlig ort, må desamma i allmänhet icke anses

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

vara lägre än i nedanstående förhållande till beloppet af den årliga hyra,

den skattskyldige erlägger för de af honom och hans egen familj begagnade

rum och lägenheter, eller sålunda, att, när denna hyra stiger

öfver 300 till och med 500 kronor, lefnadskostnaderna och således äfven

den skattskyldiges årsinkomster anses uppgå till minst 3 gånger hyrans

belopp; när hyran är högre än 500 till och med 1,000 kronor, lefnadskostnaderna

anses vara 4 gånger hyrans belopp; när hyran är högre än 1,000 till

och med 1,500 kronor, lefnadskostnaderna anses vara 5 gånger hyrans belopp,

samt, när hyran är högre än 1,500 kronor, lefnadskostnaderna anses

uppgå, till minst 6 gånger hyresbeloppet; ankommande det på taxeringsmyndigheterna

att bestämma i hvad mån hyresbelopp, som icke uppgår

till mer än 300 kronor, må läggas till grund för inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo egna hus, uppskattas hyresvärdet för

de rum och lägenheter, hvilka de för sig och familj begagna, genom

jemförelse med andra lika beskaffade lägenheter.

_ I öfrig! böra taxeringsmännen härvid taga i betraktande, huruvida

talrik familj, embetsåligganden eller annat förhållande nödsakat till begagnande

af flere och dyrare rum än vanligt, och om af sådan anledning

kan vara skäligt att göra nedsättning i den efter nyssnämnda grunder

beräknade inkomst, eller om underhåll af hästar och åkdon, talrik betjening,

m. in., som, då sådant icke för den skattskyldiges yrke erfordras,

utmärker ett yppigare lefnadssätt, lemnar anledning till beräkning af

högre inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet drabbats under året näst före det,

hvarför bevillning påföres, afräknas från egarens kapitalförmögenhet, och

erlägges bevillning för den afkastning, återstående kapitalbeloppet anses

lemna.

Allmänna'', föreskrifter.

§ 17.

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt), bör betraktas såsom

minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet?

§ 18.

Enär vederbörande bolag eller inrättning skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det i bolaget eller inrättningen nedlagda

aktiekapitalet och för den vinst, som rörelsen derutöfver lemnar,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

så böra de enskilde delegarne icke taxeras för inkomst från samma bolag’

eller inrättning.

§ 19.

Der bevillningsberedning föreslår eller taxerings- eller pröfningsnämnd

beslutar tillämpning af den i § It mom. 1 af bevillningsförordningen

stadgade bestämmelse om ökning af det belopp, för hvilket bevillning

icke eger rum eller som får från uppskattad inkomst såsom

bevillningsfritt afdragas, skall af beredningen i mantals- och taxeringslängden

och af taxerings- eller pröfningsnämnd i dess protokoll noggran

redogörelse meddelas, då ökningen är för viss ort allmän på grund af

hög bostadskostnad, om de i orten rådande förhållanden härutinnan och,

då ökningen grundar sig på ömmande omständigheter, för dessas beskaffenhet

i hvarje särskildt fall.

§ 20.

Vid tillämpning af § 11 mom. 1 i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital eller

arbete, skola så väl den behållna afkomsten utaf skattskyldig tillhörande

fast egendom som äfven hans inkomst ej mindre af jordbruks- och

skogsrörelse *än ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som drifves i

bolag eller idkas å annan ort än den, der den skattskyldige är mantalsskrifven,

tagas i beräkning vid bestämmandet af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att

inkomsten så väl af jordbruksfastighet som af annan fastighet beräknas

till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig finnes

i sin mantalsskrifningsort hafva t. ex. 450 kronors inkomst af kapital

eller annat arbete än jordbruks- eller skogsrörelse samt tillika eger

stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor och hvilken alltså bör upptagas

till 100 kronors afkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgår

till 550 kronor, får väl enligt föreskriften i det ifrågavarande momentet,

jemfördt med hvad ofvan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta

fullständig eftergift af bevillning å förstnämnda 450 kronor; hvaremot,

derest den skattskyldige har 1,100 kronors inkomst al annat arbete» än

jordbruks- eller skogsrörelse, 100 kronors inkomst af aktier och 100

kronors inkomst af jordbruksrörelse samt derjemte eger fastighet till ett

taxeringsvärde af 10,000 kronor med 500 kronors deraf beräknad afkomst

och således i sammanräknade årsinkomster ‘åtnjuter tillhopa 1,800

kronor, bevillning kommer att, utan medgifvande af något afdrag, honom

påföras för hans först berörda inkomst af 1,100 kronor o. s. v.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N;o 1,

Mantals- och taxeringslängd

för

N. N. socken

af

N. N. härad och N. N. län

för år 1881.

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 6 Håft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5$

Antal per so

ner

Mantal.

ep

som äro frie från erläggande

fä"1

03

O

som

skola er-

af mantalspenningar

O

fe-

lägga mantals-

P->

ce

cP

O:

P

P

penningar.

<*

& p:

for fattig- dom.

sas. yngre

än 18 år.

Fastigheter.

o

tö

Personer och deras födelsear in. m.

''

B *2*

P

P

P

3

CD. p

£ ^

P

W

C/3

Htj

fp

P

§

CD

o

p

o

VT

P

CD

p-

CD

c*

03

P-<

SL

o?

03

fe*

P

P

£>

E*

C/3

P

B

mansl

och f

fe-

t-H

p

c

9

fe*

p

p

£>

p‘

gå

O:

fp

Os

g

o £

ds

FP

C:

O:

pp

O:

03

CD

P

P

p

P

P <

Bi

p

P

P

1

Råbelöf, säteri..............

2

2

Eger och brukar Brukspatron Johan Erik Bergström,

1

som inom denna socken äfven egen och brukar:

2

Båbelöfs mjölqvarn, 3 par stenar............................................

»

3

Svanå N:o 1, ^ mantal skatte ...............................................

»

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

» stångjernsbruk ...........................................................

))

—

—

—

—

—

—

—

—

—

samt eger, men icke brukar:

5

6

Köksta N:o 2, 1 mantal frälse...............................................

Bergström är född 20, hustru Lovisa 35; barn Anna 65, Wilhelm 67,

]

“

Sven 70; pigor Kristina 55, Ingrid 62, drängar Anders 49, Peter

1

1

3

3

6

—

i

—

2

1

7

Persson 60 förre drängen Jolian 10.

1

8

Hushållerska Johanna Tångberg 40........................................-.......

i

—

—

i

1

—

—

—

—

—

9

Rättare Måns Trulsson 31, h. Märta 40; barn Karl 68, Per 73, Greta

79; svärfader Anders Larsson 15.

h

*1

1

i

2

—

i

—

2

1

10

» mjölqvarn........

Mjölnare Abraham Fogelberg 50, li. Maria 60.................................

i

1

1

i

2

—

—

—

—

—

11

Röksta........................

1

___

3

_

Eg. br. Per Pettersson 29, h. Sara 29; dräng Karl 50, piga Stina 55..

—

1

2

2

4

—

—

—

—

—

12

Eg. br. Per Eriksson i Alby, N. N. socken .....................................

13

2

—

—

1

—

Eg. Brukspatron J. E. Bergström ä Eåbelöf...................................

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14

i

Arrendera!* Sven Persson 40, h. Sofia 46; barn Kristina 70...............

i

1

1

i

2

—

—

—

—

1

15

» Nyängen.............

Eger Anders Janssons sterbhus; enkan Greta 15, dräng Lars 40.........

1

1

i

2

—

—

—

—

—

16

Svanå.........................

i

—

i

—

4

Eg. br. Brukspatron J. E. Bergström å Råbelöf................................

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

17

» stängj Glasbruk......

—

—

—

—

—

Eg. densamme.........................................................................

18

Inspektor Leopold Stålbom 42. h. Sara 51, piga Emma 50 ...............

1,2

I

1

2

3

—

—

—

—

—

19

Stångjernssmed Anders Hammar 45, h. Emma 42, barn Erik 73.. ......

1

1

1

1

2

—

—

—

i

.--

20

Örby .........................

i

1

Y

-

—

Eger Staten............................................................................

21

i

Arr. Nils Olof Gräs 15, h. Helena 15; dräng Lars 50, piga Johanna 60

3

1

2

2

4

—

—

—

—

—

22

Skogsbergs allmänningsdel.

—

—

—

—

__

Innehafves af häradet................................................................

23

Skolhuset vid kyrkan ......

—

—

—

—

—

Eg. församlingen ......................................................................

24

Skollärare Lars Boklund 50. h. Maria 50, barn Tora 76...................

4

1

1

1

2

—

—

—

—

1

25

Summa

—

1

Y

u

3

4}

Summa

—

10

14

10

30

—

2

—

5

4

Mantalsskrifningsstället N. N. den 20 November 1880.

JV. N.

N. N. N. N.

N. N.

Landshöfdingens ombud. Häradsskrifvare.

Pastor. Församlingens ombud,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Eger dessutom Perstorp N:o 1, ^ mtl skatte

i N. N. socken.

Johan befriad.

And. Larsson befriad.

Allmänningen utgör inom denna socken 2,000

qv.ref.

1

2

3

4

5

G

7

8

9

10

11

12

13

14

15

IG

17

18

19

20

21

22

23

24

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

Si

‘A

Officia uppgifter an- gående taxeringen af

fast egendom.

Uppskattadt värde

£33

C-1

för hvilken bevillning

icke erlägges

P

Oq

P

H

O:

P

3

P3

02

re

3

P

er»

H

o

p

1 »

5* eu

af bevillningsbered- ningen och taxerings- nämnden upskattadt

värde

er £►

re

co

= 55

= 2;

eu 3

- 5*

p:Oq

3 “

Cd

p"

M

® s*r

o

*-a

etT

?r

p:

oq

3. sr

g- p

såsom till- hörig staten.

såsom

komm

men

2.

5*

aq

en

3

?r

3*

oq

co

eu

re

re 2;

Öl

co

p:

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

tillhörig

iuner och

igheter.

-t C51

5-S

oq o

p eu

>-i re

'' 3

1

1

55,000

50,000

2

__

_

_

15,000

_

_

_

_

8

—

0,000

5.000

—

—

—

—-

—

4

—

—

—

40,000

—

—

—

—

5

—

25,000

20,000

—

—

—

—

—

G

—

—

—

—

—

—

7

—

—

—

_

—

_

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

9

—

—

—

—

—

—

—

—

10

—

—

-

—

—

—

—

—

11

2

5.C00

_

_

_

_

—

_

12

3

10,000

10,000

—

—

—

—

—

13

—

—

—

—

—

—

—

—

14

—

—

—

—

—

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

IG

—

—

—

—

—

—

—

—

17

—

—

—

—

—

—

—

—

18

—

—

—

—

—

“T

—

19

—

—

—

—

—

—

—

—

20

—

--

-

—

25.000

20.000

-

-

—

21

—

—

—

—

—

—

—

—

9.9

—

—

—

_

—

—

—

—

23

-

—

—

—

—

—

3,000

—

24

—

—

—

—

—

—

—

—

25

25,000

—

3,000

—

Förrättningsstället N. N. den

Bevillningsberedningen:

Ar. Ar.

Ordförande.

N N.

Ledamot i bev. befedn,

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 fast eg

eudom,

u p

i s k

i v t a

cl i

n k o

m s t

00

Uträknad bevill-

00

för hvilken bevillning erlägges

af bevillningsberedningen oeh taxering

snämnden

p

M

CD

ning

P ^

c-

~. 3* 2;

O:

P5

•

af bevillningsberedningen

och taxeringsnämnden

uppskattadt värde

er >

CD

CD

p S;

g- i?

5"

p:rjq

a ''£

s-g.

b g

‘g s.

P

<rt-

^ ^L

S ,

Vt S,

o <L

p

EL

_ 3

P

CD

P

—! ^

er

% >

B. 3

3 OQ

W

CD

Vt

P

P]

p^

o

*■<

s.

CO

p

3

3

p

P

aq

ö

p:

B

p

pa

a

o o

CD 3

tr =

5‘

1-1

r+- er p:

er cd g

i

3’

aq

P

p:

3

p

Anteckningar.

ä jordbro''

fastighel

CD P

er. ö

''jq =3

tT s»

cd p

07

1

B

P

vt

Cg *5* CD

-s -i Q

~ cT

c» SEL ►- cd rr

o **

o «

er

1 "

2 ''cd*

P p

c-t-

CD

cd tr“

p pj

? §

CD

CD

g

3

So

°cd O

*-ts P

O: £2

3

D

aq M

CD

p M*

aq

er

p

5*

pr

o

er

rj

rr

CD

h

O:

O

aq

O:

>-s

2-

CD

Vt cd

O CD

3 r

CD ^-4- ci- r-t-

‘ P#

5’

aq

CD

P

CD

►p

6

o

x''

aq

o

Ö

Cl.

O

er »

CD ^

CD vt

• ro

‘V..

EL

■s ig''

ö =.S

p p er

* ^CD S

P P.

3 EL

p

ep

r-J

O

o

5T

CD

pa''

* P

b

CD

►1

B

er

p

Kr.

ö.

Kr.

ö.

CD

50,000

JTaxeringsvärdet är föreslaget till lägre

J belopp än köpeskillingen pa den grund

1

2

15,000

2,000

_

J att egendomen har skogstillgång nt- l öfver husbehofvet.

0,000

—

—

—

—

—

—

—

—

__

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

| Bevillningsberedningens ordförande au-

3

—

40,000

—

—

—•

8,000

—

—

—

—

—

—

—

\ såg inkomsten af stångjernsbruket böra

4

25,000

-

136,000

—

1,000

-

—

—

11,000

—

11,000

560

1000

12,560

-

68

—

125

G0

13,560

93

( beräknas till 9,000 kronor.

G

__

7

—

—

—

—

—

500

500

450

50

—

—

so

10

—

—

no

—

___

8

—

—

—

—

—

—

700

700

450

250

—

—

250

—

—

—

2

50

—

—

9

__

_

_

_

_

__

_

600

600

450

150

_

150

_

_

_

i

50

10

6,000

6,000

-—fr$66

60

•50

60

“*7Ö

11

Q

O

G0

I 1

10,000

—

10,000

—

—

—

—

—

—

—

—

100

—

100

—

5

i

—

”

—

12

13

—

—

—

—

—

__

—

—

—

—

250

—

250

—

—

—

2

50

—

_

14

—

8,000

8,000

7,000

—

....

—

—

—

—

—

—

—

—

4

--

—

—

—

94

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

IG

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

__

—

17

—

—

—

—

—

—

1,200

1,200

300

900

__

—

900

—

—

9

—

—

_

18

—

—

—

—

—

—

—

800

800

450

350

—

—

350

—

—

3

50

—

~

19

—

—

—

—

—

—t

____

—

—

—

—

—

—

—

20

—

—

_

_

_

_

20

_

_

_

_

250

•966

250

-S06

22

2

50

21

10,000

10,000

800

,AAA

-

800

-oee

450

350

“''Sifjv.'']

100

500

600

350

ICA

*Kn_7

5

6

3

50

2 2

23

24

107,000

03,000

170,000

-

1,000

10,000

800

3,800

15,600

2,550

13,050

1,32»

1,500 15,870

85

158

ro

I-,

10 Maj 1881.

N. Ar.

Ledamot i bev. bereda.

Förriittningsstället N. N. den 15 Juni 1881.

iV. iVr.

Häradsskrifvare.

N. JV.

Kronoombud.

Pa taxeringsnämndens vägnar:

iV. Ar. JY. JV.

Ordförande. Ledamot.

iV. N.

Ledamot,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkningar.

l:o. I hvarje sockens mantals- och taxeringslängd bör vid socknens slut beredas nödigt utrymme för upptagande å särskilda rader af sådane personer, hvilka, inbegripne

i något föregående hushåll eller mantalsskrifne å annan ort, kunna ifrågakomma till beskattning för fast egendom eller inkomst.

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, böra, genom landskontorets försorg, från berörde nämnds längd i mantals- och taxeringslängden införas de förändringar,

som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att mantals- och taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det

verkliga uppskattningsvärdet eller inkomstbeloppet samt den deraf utgående bevillning.

3:o. Då skattskyldig har inkomster af flere yrken, näringar eller tjenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstadkommas, underrättelse i anteckning9- kolumnen införas.

4:o. Der taxeringsnämnd ändrar af bevillningsberedning föreslaget fastighetsvärde eller inkomstbelopp, skall detta öfverstryka8 samt det af taxeringsnämnden faststälda

fastighetsvärde eller inkomstbelopp öfverskrifvas, helst med rödt bläck. Skulle det fall inträffa, att bevillningsberedning ändrar något af beredningen i

mantals- och taxeringslängden infördt fastighetsvärde eller inkomstbelopp, bör i längden antecknas att ändringen blifvit af beredningen verkställd.

5:o. Vid summering af mantals- och taxeringslängden följas de af taxeringsnämnden åsätta värden och inkomstbelopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 2.

Mantals- och taxeringslängd

för

N. N. stad af N. N. län

för år 1881.

*■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Qvarterets

namn.

Hus- eller gårdsnummer.

Egendomens beskaffenhet

samt stadsjordens rymd.

Personers namn och födelseår m. m.

N:r å bilagor för mantalsskrivningen.

Antal matlag.

A n

t a

1»

c r

s o n e r

som skena

erlägga man- talspenningar.

som äro frie från erläg- gande af mantalspenningar

värfvadt manskap vid

arméen och flottan.

för fattig- dom.

såsom

yngre än

18 år.

Mankön.

©

<!

X4

O:

O

Summa.

B

c;

3

©

<

3

X

C:

3

Mankön.

£>

2.

5*

O:

1

lejonet____

7

Huset vid Salttorget.........

Eger Grosshandlare Johan lönn...................................................................

4

2

)>

))

Tomten.........................

» densamme...................

3

Magasinet vid hamnen______

» » ....................................................

_

_

_

_

_

_

...

4

Stadsjord om 35 qv.-ref____

» » ......................................................................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

___

Eger derjemte:

5

I qv. Sjöbodarne N:o G: landeriet Marielund..................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

Lönn är född 35, hustru Ida 40; barn Karl 63, Erika 70; dräng Olof Olsson

60 s/n; pig- Anna 58, Sara 5''.); f. pig. Stina 00.................................

4

i

2

3

5

—

—

1

i

1

7

»

»

Verkmästare Per Olsson 40; h. Jollra 50; barn Karl 70.................

5

i

1

1

2

—

—

—

i

—

8

»

))

Arbetare Olof Pettersson 50, h. Dorotea 63. .

6

i

1

—

1

_

_

_

_

1

9

Sjöbodarne

C

landeriet Marielund.........

Eg. Grosshandlare Joh. Lönn i qv. Lejonet N:o 7..........................................

4

—

—

—

_

_

_

_

_

_

10

»

TuHhusbyggn. vid Tnllgatan

Eg. staden....................

7

___

_

_

_

_

_

_

_

11

„

»

Tomten.........................

» »

1 2

»

8

Rådhuset vid Agatan........

» »

»

—

—

—

—

_

—

—

—

—

13

„

)>

»

8

1

1

2

3

3 4

»

9

Huset vid Drottninggatan...

Eger Handlande Per Billina''................

9

15

»

»

Tomten.........................

» densamme...................................

IG

»

»

Beteshage......................

» »

_

_

__

__

17

Billiug är född 20, h. Johanna 40; piga Greta 50...............

10

i

1

2

3

—

—

—

—

—

Summa)

-1

5 1

6 1

8

H i

-

-1

1

2

2

N. N. den 20 November 1880.

N. N.

Landshöfdingens ombud.

N. N.

Mantalsskrifningsförriittare.

N. N.

Pastor.

N. N.

Stadens ombud.

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

gt manskap,

Anteckningar.

«

1 Stina befriad.

/Eger dessutom skattehemmanet Norrby

( v2 mtl i N. N. socken.

om

opaginerad Kontrollera mot PDF

!2j

Officiel! uppgifter

angående taxeringen

af fast egendom.

Uppskattadt värde å

OSO

er

för hvilken bevillning

icke erlägges.

laga rörande ta

C/2

ce

e

OS

ca

CD

_ O:

O

>-d cd

Ö

ed

O

CD

ST

ca

Gällande brand]

värdi

Af bevillni

redningen oc

ringsnämnde

skattadt

såsom till- hörig staten.

ngsbe- h taxe- n upp- ärde

sr «>

S g o

Af pröfningsnä

slutade änc

o

rl.

5*

CP?

CD

o

5"

CP?

ca

er

fr.

p:

O.

•'' Ö:

ce

sr

a

CP?

ca

i

Jordbruks-

fastighet.^

Annan

fastighet.

n tillhörig

muner och

migheter.

mnden be- Iringar.

1

2

3

150

45,000

—

40,000

—

—

—

—

4

—

—

“

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

—

—

—

—

6

*

_

_

7

—

—

—

—

—

—

-

—

8

—

—

—

—

—

—

-

—

9

—

—

—

—

—

—

-

—

10

51

| 60,000

_

55,000

_

__

27,500

_

11

—

—

—

—

2,500

—

12

—

—

—

50,000

—

—

50,000

—

13

—

—

—

—

—

—

—

—

14

52

130,000

_

25,000

__

—

—

—

15

—

—

—

—

—

lf»

—

—

—

—

—

—

~

—

17

—

—

—

--

—

—

--

—

—

—

—

—

—

80,00(1

N. N. den 10 Maj 1881.

Bevillningsberedningen:

N. N. N. N. N. N.

Ordförande. Ledamot. Ledamot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fast ege

»dom,

U p P

k a

i t a d

i n

k o in

s t

''

§ i taxeringsnämndens protokoll. ,

Uträknad bevill- ning

Af pröfningsnämnden beslutade ändrin-

igaribeskattningsbaraiukomstbeloppen.

[ § i pröfningsnämndens protokoll.

Anteckningar.

för hvilken bevillning erlägges.

af bevillningsberedningen och taxeringsnämnden.

Af bevillningsbcredningen

och taxeringsnämnden

uppskattadt värde

Af pröfningsnämnden be-

slutade ändringar.

Af kapital.

Af rörelse eller yrke

utom jordbruks- och

skogsrörelse.

Af allmän tjenst eller

pension.

Af enskild tjenst eller

pension.

Summa.

.

Afdrag enligt § 11 i

bevillningsförordningen.

Beskattningsbar inkomst.

Af jordbruksrörelse.

Af skogsrörelse.

Summa beskattningsbar

inkomst.

å fast egendom.

å inkomst af kapital

och arbete.

å jordbruks-

fastighet.

å annan fastig-

het.

1

1

Summa.

ICr.

öre.

Kr.

öre.

45,000

—

1,000

—

4,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

tooo

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

-

—

58,000

80

7,080

—

—

■57,000

—

2,000

5,000

—

--

7,000

—

7,000

70

—

~7-,t>70

8

29

—

70

80

—

.....

—

—

—

—

—

400

—

800

1,200

300

900

—

—

900

—

—

—

9

—

—

—

—

—

—

500

—

—

500

450

—

—

—

50

-

—

—

—

50

—

—

___

27,500

—

2,500

—

—

—

30,000

_

_

_

_

15

(En del af byggnaden är uthyrd mot årlig hyres-

\ afgift af 1,500 kronor.

4,500

4,500

4,500

4,500

—

—

—

—

—

r" /w\

0,wu

—

5,000

—

5,000

—

—

5,000

15

—

—

45

—

—

_

—

27,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

,—

_

—

3,000

__

600

—

—

—

—

—

—

___

_

—

_

_

_

_

—

—

30,600

—

—

1,700

—

—

1,700

—

1,700

6

—

1,706

—

15

30

17

06

_

_

8,000

110,000

118,000

-

2,000

7,600

4,500

800

11,900

750

14,15o| SO

14,230

—

59

30

142

36

N. N. deri 15 Juni 1881.

N. N. N. N.

Krono-ombud.

På Taxeringsnämndens vägnar:

N. N. N$N. N. N.

Ordförande. Ledamot. Ledamot.

l

2

3

4

5

0

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkningar.

l:o. Vid mantals- och taxeringslängdens slut bör beredas nödigt utrymme för upptagande å särskilda rader af sådaue personer, hvilka, inbegripne i något föregående

hushåll eller mantalsskrifne å annan ort, kunna ifrågakomma till beskattning för fast egendom eller inkomst.

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, böra, genom landskontorets försorg, från berörde nämnds längd i mantals- och taxeringslängden införas de förändringar,

som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att mantals- och taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det

verkliga uppskattningsvärdet eller inkomstbeloppet samt den deraf utgående bevillning.

3:o. Då skattskvldig har inkomster af flere yrken, näringar eller tjenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstadkommas, underrättelse i anteckningskolumnen

införas.

4:o. Der taxeringsnämnd ändrar af bevillningsberedning föreslaget fastighetsvärde eller inkomstbelopp, skall detta öfverstrykas samt det af taxeringsnämnden faststälda

fastighetsvärde eller inkomstbelopp öfverskrifvas, helst med rödt bläck. Skulle det fall inträffa, att bevillningsberedning ändrar något af beredningen i

mantals- och taxeringslängden infördt fastighetsvärde eller inkomstbelopp, bör i längden antecknas, att ändringen blifvit af beredningen verkställd.

5:o. Vid summering af mantals- och taxeringslängden följas de af taxeringsnämnden åsätta värden och inkomstbelopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 3.

Af N. N. läns pröfningsnänmd beslutade förändringar i de af

taxeringsnämnderna verkställda uppskattningar

uti

N. N. fögderi

för år 1881.

Bih. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Egendomens

!

uppskattadt värde å

egendom

fast

Af ta

x e

u p

r i

p s k

D g S-

a t t a d

Socken.

namn. n:r.

Den skattskyldige.

man- tal. i

I

för hvilken bevill- ning icke erlägges

för hvilken

bevillning

erlägges

af kapital.

af rörelse eller yrke

utom af jordbruks- och

skogsrörelse.

af allmän tjenst eller

pension.

af enskild tjenst eller

pension.

såsom till- hörig staten

såsom tillhörig

kommuner och

menigheter.

ITj

c

g

,3

F

jordbruks-

fastighet.

annan fastig-

het.

jordbruks-

fastighet.

annan fastig- het.

2 Brukspatron Joh. Er. Bergström..........

1,000

10,000

11,000

» ............... Röksta, Nyansen, en lägenhet..! —

— 1 eg. br. Anders Janssons sterbhus..........

_

_

_

8,000

_

__

_

_

Summa

—

—

—

—

8,000

1,000

10,000

—

—

11,000

Den af pröfningsnämndén beslutade

förhöjning utgör alltså...................

/

—

—

—

—

-

—

1,000

—

—

1,000

minskning »» » ...................

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

—

—

-

—

8,000

1,000

11,000

—

—

12,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii ä

in n d

e ii

A t''

P r

ö f n

i n

S s

namn

den

Q»

n k

o m s t

uppskattad t värde å

egendom

''ast

uppskatta

d i

n k o m

s t

B

C:

3*

UI raKnåd

bevillning.

er

CO pa

er

CD

p

g3

B

för hvilken bevill- ning icke erlägges

för hvilken

bevillning

erlägges

O B,

p

P

r*a

er

CD P

er

3

p

OD

3 •

r»

p:

•2. -

•

B P

3

cd

pr

p

er sr

o

•-s

P-I

er

er

o

P

HL p-

såsom till- hörig staten

såsom tillhöi

kommuner c

menighetei

P

>-*a

O ^ CD

qs **• sr

^ B

CD

B

►Ö

OD

3 P

3''tK

q? CD

TT

p

tv £f

o*

■-i

Pj

co

TT

B

p

B er

CD

3

ast egendom.

“ TT

O ®

Os St

3''■■2-

it

&Z2,

3

5*tt

c-t- CO

• er

p

r

O:

CD

er?

co

6:

2L

ce

CD

o ce

3 r

(» C-*-

3*

3*1''

cgjf

p

p

B- B

CD

• P

P5^''

“L B-i

09* tf

B* B

annan fa

het.

p

£ 2 CD

|,gses

— C CD

CD TT

* “5 ^

B P

2..g~s~

O CD*

B ö

CD

B ^

2*^‘

B &

CD

3

3

p

O: St

it rJQ

O ct-

c-<3»

3

i?

^ er

p

r

B

CO

O:

2-

oq

—

CD

0 ce

1 K

co

6

o

g-

P

t P

S- sr

CD DS

L i

gen.

CD

er

p

i-i

r- ce

crc’

• o -5.

erejq

•ke

och

CD

CD

''t

rjq »-1

CD

3

B

CD

er

p

Kr.

öre.

Kr.

öre.

—

11,000

500

1,000

12,560

—

—

—

—

—

1,000

11,000

—

—

12,000

—

12,000

560

1,000

13,560

93

—

—

135

60

—

—

—

—

—

—

—

7,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

94

3

50

—

____

—

11,000

1,000

500

i 000

12,500

1,000

—

—

—

—

7.000

1.000

1,000

11,000

—

—

12,000

—

12,000

500

1,000

13,560

—

3

50

135

...

60

—

12,000

—

—

13,500

—

—

—

—

8,000

1,000

11,000

—

—

12,000

—

12,000

—

—

13,560

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 4.

Sammandrag

**

öfver

Mantals- och taxeringslängderna

uti

X\ N. fögderi af X. N. län

för år 1881.

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Åfd. 6 Käft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag öfver förmedlade mantal och mantalsskrifva

*

Förmedla

dt mantal.

Härad.

Socken.

W

6

D

O

w

fö

CD

SO:

CD

W

£

B

g

p

N. N...........................................

N. N...........................................

20

35

20

75

)) ..............................

N. N...........................................

N. N...........................................

N. N..........................................

7

Va

10

1V4

8

3

25

4%

Summa

27>/2

46''/4

31

1043/4

opaginerad Kontrollera mot PDF

personer uti N. N. fögderi af N. N. län för år 1881

Antal matlag.

Äntå? personer, som

skola erlägga man- talspenningar.

Antal personer

af

som äro frie från erläggande

mantalspenningar.

Hela

folkmängden.

Värnpligtig! manskap.

Värfvadt manskap

vid arméen

och flottan.

för fattigdom.

såsom yngre

än 18 år.

. s

u m m

a.

Mankön.

£D

??

O:

3

Summa.

Man-

kön.

Q,vin-

kön.

Summa.

Man-

kön.

Q,vin-

kön.

Man-

kön.

Q,vin-

kön.

Man-

kön.

Q,vin-

kön

Summa.

250

320

380

700

10

50

75

200

200

260

275

535

580

655

1,235

100

100

150

120

270

—

10

30

150

130

160

160

320

310

280

590

30

10

14

16

30

—

2

—

5

4

7

4

11

21

20

41

1

360

181

316

! ,009

10

62

105

355

1

CO

CO

•+—

127

130

S66

911

955

1,866

131

opaginerad Kontrollera mot PDF

Taxeringsdistriktets nummer.

Sammandrag af taxeringsvärdena å fast egendom samt af

Härad;

Socken.

Af taxeringsnämnderna uppskattade värden å fast egendom.

För hvilken bevillning icke erlägges.

För hvilken bevillning

erlägges.

Summa

värde å

all fast

egendom.

Såsom tillhörig staten.

Såsom

tillhörig

kommu- ner och

menig- heter.

Summa.

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

Summa.

Jord-

bruks-

fastig-

het.

Annan

fastig-

het.

Summa.

500.000

200.000

25,000

100,000

10,000

600,000

210,000

25,000

90.000

25.000

3,000

690.000

235.000

28,000

1,000,000

320.000

107.000

600,000

410,000

63,000

1,600,000

730.000

170.000

2,290,000

965.000

198.000

725,000

110.000

835,000

118.000

053,000

1,427,000

1

1,073,900 2,500,000

i

1,000 1,000

3,453,000

1,000

725,000

110,000

1

835,000

1

118,000

953,000

1,427,000

1,072,000

2,499,000

3,452 000

725,000

110.000''

835,000

118,000

953,000]

I

! 427,OOOI 1.072.000

2 499.00oi3,452.000

1:1

2:a

10

N. N..

N. N..

N. N,.

N. X..

N. X..

Summa

Afg år:

Af pröfningsnämnden beslutad

minskning.......................

Tillkommer:

Af pröfningsnämnden beslutad

förböjning.......................

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

inkomstbeloppeiij äfvensom af derå utgående bevillning.

A 1

tax

e r i n g

snämnden

upp

s k a t

t a d i

n k o m

s t.

Utrå

CD

er?

n>

P

o

3

knad

bevillni

ng

Os

i-l

P*

O

3

et-

Af kapital.

Af rörelse eller yrke

utom af jordbruks-

ocli skogsrörelse.

Af allmän tjenst eller

pension.

Af enskild tjenst eller

pension.

Summa.

Medgifvet afdrag, enligt

§ 11 i bevillnings-

förordningen.

Beskattningsbar

inkomst.

Af jordbruksrörelse. ,

Af skogsrörelse.

Summa beskattnings-

bar inkomst.

£

£

af kapital

och arbete.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

7,200

18,900

8,900

2,700

37,700

600

37,100

15,000

10,000

68,100

3,000

14,000

2,400

1,000

20,400

300

20,100

5,200

1,000

26,300

—

—

—

—

1,000

10,000

800

3,800

16,600

2,550

13,050

1,320

1,500

15,870

_

_

11,200

42,000

12,100

7,500

73,700

3,450

70,250

21,520

12,500

104,270

11200

42,000

12,100

■

7,500

73,700

3,450

70,250

21,520

12,500

7104,270

—

—

—

—

1.000

1,000

1,000

1,000

11,200

43,000

12,100

7,500

74,700 |

3,450

71,250

21,520

12,500

105,270

1,249

50

1,052

70

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag öfver hela bevillningen uti N. N. fögderi af N. N. läu för år 1881.

Enligt längder och sammandrag,

För jordbruksfastighet å 1,427,000 kronors värde å 5 öre pr 100 kronor................. 71B: 50

» annan fastighet å 1,072,000 » » » » » » » n ................ 536: —

Summa

bevillning

kronor.

öre.

1,249

1,052

50

70

Summa

2; 302

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o ö.

Debetsedel för år 1881.

Fol.........N. N. socken af l N. härad (i N, stad. parteret N. N, linset eller gärden N:o........)

N. N.

Debet.

Kronor.

Grundskott.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Af jordbruksfastighet, N. N. å OOO kr:s värde.

N. N. ä 000 »

Af annan fastighet,... N. N. å 000 ■* »

N. N. å 000 ■» ■>

Samma 000 kr:s vär de

å 5 öre per 100 kr................. kr. 0,0.

För beskattningsbar inkomst af kapital och

arbete, 1 procent å 000 kr.......... kr. 0,o.

Bevillningsafgift för rättighet till skogsfång och

kolningsfrihet på allmänning.......................

Kredit

Kronor.

öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning. Kronofogdens eller annan uppbördsman qvittens gäller icke utan häradsskrifvarens

eller vederbörande tjenstemans annotation.

Besvär öfver skattskyldig, enligt Kongl. förordningen angående bevillning af fast egendom och af

inkomst, påförd afgift kunna hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anföras inom trettio dagar efter den

dag, då, på sätt i § 79 af samma Kongl. förordning stadgas, den skattskyldige egt tillfälle erhålla sin

debetsedel.

Besvär i debiteringsfrågor uppehålla icke uppbörden af det vid den öfverklagade debiteringen påförda

belopp, hvaremot, då debiteringsåtgärden icke fastställes, den klagande eger alt kostnadsfritt återbekomma

hvad af honom blifvit för mycket erlagdt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 6.

Sammandrag öfver hela bevillningen af fast egendom samt af inkomst uti

län för år 1881.

Uppskatta^ värde å fast egendom.

För hvilken bevillning

icke erlägges.

Såsom tillhörig

staten

S
-

N. N. fögderi...

N. N. dito ...

N. N. stad______

N. N. dito......

Summa

3

O) —■

B 09

*- B- o

ce —

För hvilken!

bevillning |

erlägges. |

Uppskattad inkomst.

>

Uträknad

bevillning

Kr. ö.

Kr. ö.

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. No 6.

1

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 8. Januari

1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärenden Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Offer,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Themptander föredrog

i underdånighet Skatteregleringskomiténs underdåniga förslag af den 17

Augusti 1881 till förordning angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst, äfvensom ej mindre Öfverståthållareembetets och Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes i länen än äfven Kammarrättens öfver samma

förslag afgifna underdåniga utlåtanden. Härefter anförde Departementschefen

:

»Skatteregleringskomiténs förslag till bevillningsförordning afhandla!''

allenast bevillning af fast egendom och af inkomst eller den nuvarande

bevillningen efter andra artikeln. Ånledningarne, hvarföre bevillningsförordningens

Art. I och 111 ej i förslaget till behandling upptogos, voro,

enligt hvad komitén i sin med förslaget aflåtna underdåniga skrifvelse

Bill. till Riksd. Prof. 1883 1 Barn! 1 Afd. 6 Haft. 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

anmält, dels, hvad Art. I beträffade, komiténs önskan att få i ett sammanhang

behandla samtliga kapitationsskatter, dels, i fråga om Art. III,

komiténs åsigt, att åtminstone flertalet af dithörande stadganden lämpligen

kunde antingen borttagas eller ock inryckas i de speciela beskattningslagar,

till hvilka komitén framdeles blefve i tillfälle att öfverlemna

förslag. I sitt härefter den 13 September 1882 afgifna underdåniga utlåtande

och förslag angående skatteförhållandena i riket har komitéu

föreslagit, att ej mindre första artikelns bevillning eller den s. k. personliga

skyddsafgiften, än äfven vissa af de under tredje artikeln i nu

gällande bevillningsförordning upptagna afgifter måtte upphäfvas, äfvensom

att de hittills under sistnämnde artikel hänförda skatteslag, hvilkas

bibehållande med till eu del förändrade skattesatser komitén förordat,

måtte utbrytas ur bevillningsförordningen och upptagas dels i en särskild

förordning angående bevillning för åtnjutande af vissa förmåner

och rättigheter, dels i stämpelpappersförordningen.

Hvad första artikelns bevillning angår, instämmer jag i Skattekomiténs

såsom mig synes välgrundade uppfattning om de personella skatternas

alltför vidsträckta tillämpning i vårt beskattningssystem. Om

man efter den omfattande granskning af våra skatteförhållanden, hvilken

nämnda komité företagit, vill undanrödja eller småningom utjemna skatter,

hvilka ej motsvara vår tids anspråk på en billig och rättvis beskattning,

om de än kunde vara afpassade etter eller åtminstone bättre betingade

af de tiders förhållanden, under hvilka de tillkornmo, så synes

mig icke någon tvekan böra förefinnas derom, att man, för att möjliggöra

en lämplig begränsning af de personella skatterna, bör låta endast

den ena af de båda skatter utaf detta slag, som nu utgöras till staten,

fortfara och att således, på sätt komitén ock föreslagit, med mantalspenningarnes

bibehållande, den efter samma grund och med lika belopp

utgående personliga skyddsafgift» eller första artikelns bevillning bör

upphöra. Jag får derföre hemställa, att Eders Kongl. Maj:t icke må

ifrågasätta, att den hittills varande bevillningen efter första artikeln

vidare bör utgöras.

Då, på sätt komitén vidare anfört, de i nu gällande bevillningsförordning

Art. Ill uppförda skatter och utgifter samtliga hafva föga

gemenskap med en sådan skatt som den efter nuvarande Art. II utgående

allmänna bevillningen, dels af fast egendom, dels för inkomst af

kapital och arbete, i afseende å hvilken skatt, så väl på grund af dess

för staten äfvensom för alla skattskyldig© stora betydelse, som ock till

följd af dess särskilda ställning i skattesystemet, bestämmelserna lämpligen

höra meddelas i eu särskild förordning med endast denna fristående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

3

skatteform till föremål, hemställer jag i underdånighet, att komiténs åtgärd

att ur bevillningsförordningen utbryta de hittills under tredje artikeln

uppförda bevillningsafgifter måtte vinna nådigt godkännande. Till

de anordningar, som i följd af detta utbrytande påkallas, torde jag sedermera

få återkomma.»

Departementschefen anmälde vidare, att med ledning af Skattekomiténs

förslag till bevillningsförordning och de deröfver afgifna utlåtanden

ett förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst blifvit inom Finansdepartementet med biträde af tillkallade sakkunniga

personer upprättadt. Sedan detta förslag blifvit af Departementschefen

föredraget, anförde Departementschefen i afseende å de särskilda

bestämmelserna deri:

§ 2-

»De af Skattekomitén under denna § föreslagna bestämmelser hafva

underkastats omredaktion i syfte att tydligt angifva, att skyldigheten att

utgöra bevillning för fast egendom icke må från egaren öfverflyttas på

innehafvare!! i fall då den förre är enskild person. Undantag har blott

gjorts i fråga om lägenhet, som är till besittning på viss ticl eller på

lifstid från annan egendom afsöndrad. Lägenhet af detta slag kan nämligen

anses intaga eu sjelfständigare ställning till stamhemmanet än andra

derifrån under nyttjanderätt skedda upplåtelser. Det vore så mycket

obilligare att ålägga egaren att för sådan afsöndring utgöra bevillning,

som i många fall afsöndringens egentliga värde utgöres af byggnader

eller andra anläggningar, hvilka tillkommit först efter det upplåtelsen

egt rum. Derföre har ock redan enligt nu gällande bevillningsförordning

dylik afsöndring skolat särskildt, taxeras, men då åtminstone till den

endast på viss tid skedda afsöndringen innehafvaren ej kan anses, vara

egare, måste det, såsom Skattekomitén hemstält, vara i sin ordning att

just i denna § uttryckligen bestämma, att skattskyldigheten träffar, ej

egaren, utan innehafvaren.

§ 3.

Mom. 1. Frågan, huruvida växande skog bör beskattas efter dess

afkastningsförmåga, och således genom fastighetsbevillning, eller efter den

inkomst, som egaren verkligen drager af skogen, d. v, s. genom inkomstbevillning,

hör till de svårlöstaste inom bevillningslagstiftningens område.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

Svårigheten beror derpå, att växande skog visserligen, såsom ett adpertinens

till marken, till sin juridiska karakter är att betrakta såsom fastighet,

men att skogen i afseende på den form, hvarunder afkastningen af

densamma vinnes, i många stycken företer större likhet med lös egendom

än med fastighet. Då man beskattar fastighet efter dess afkastningsförmåga,

sker detta derföre, att man anser sig kunna efter noggrann undersökning

af fastighetens naturliga förmåner på förhand beräkna den afkastning,

fastigheten med ändamålsenlig skötsel kommer att i ärligt

medeltal lemna. Fullt exakt kan afkastningsbeloppet naturligtvis icke

beräknas, då man dervid måste lemna utom räkningen det inflytande, som

väderleks- och andra konjunkturförhållanden kunna komma att på detsamma

utöfva, men, om uppskattningsmännen äro sin uppgift vuxne och

med ortens förhållanden fullt förtrogne, bör dock beräkningen af jordbruksfastighetens

afkastning kunna ske med den noggrannhet att, om ock i

särskilda fall afkastningen kan öfver- eller understiga den antagna, vexlingarne

i detta afseende i allmänhet begränsas inom området för nyssnämnde,

af den skattskyldiges vilja oberoende förhållandens verkningskrets.

Helt annorlunda gestalta sig förhållandena i fråga om beräkningen

af växande skogs afkastning. Man kan visserligen äfven här verkställa

en beräkning öfver den afkastning skogskapitalet med en rationel

vård bör kunna lemna, en beräkning, som dock redan den är vansklig

no g, dels derföre att åsigterna om eu rationel skogsskötsels fordringar

kunna betydligt vexla, dels derföre, att då en skog är stadd i uppväxt,

den först i eu framtid kan gifva afkastning, men derföre icke vid beskatta

ngstillfället får anses värdelös. Men äfven förutsatt att en sådan

beräkning med erforderlig noggrannhet låter sig verkställa, kan med

visshet antagas, att den uppskattade afkastningen endast jemförelsevis

.sällan kommer att öfverensstämma med den verkliga. Ty, i motsats mot

förhållandet vid jordbruksnäringen, står det den skattskyldige i hvarje

ögonblick fritt att kullkasta beräkningen derigenom att han antingen vid

sin skogsafverkning går utöfver den efter rationela grunder beräknade

årsafkastningen eller ock, med bibehållande af eganderätten till sjelfva

marken, till annan man afhänder sig den derå växande skogen till större del

än nämnda årsafkastning, och sålunda förvandlar hela eller en del af sitt

skogskapital i penningar. Om beskattningen af skogsrörelsen ordnas under

formen af fastighetsbevillning, blir följden för staten af ett sådant

den skattskyldiges tillvägagående den, att sjelfva skatteföremålet försvinner

och att dermed den skatt, som dessförinnan under förutsättning af

dess fortbestånd för detsamma utgjorts, visar sig hafva blifva beräknad

efter felaktig grund. Och det är nogsamt kändt, att nyssnämnda sätt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

5

för skogens tillgodogöra,nde i vårt land, långt ifrån att utgöra undantag,

på många orter tillämpas i stor utsträckning. Med undantag för statens

och för sådana boställs- och andra under enskild disposition varande allmänna

skogar, som stå under statens kontroll, äfvensom för skogarne å

vissa större egendomar, kan man i allmänhet saga, att skogen, i de

delar af riket, der sådan icke i större myckenhet förefinnes, tillgodogöres

utan att dervid följes någon med hänsyn till omsorgen om skogens

framtida bestånd uppgjord plan, medan åter i de delar af riket, som

företrädesvis äro att anse såsom skogsproducerande, dispositionsrätten

öfver skogen till stor del öfvergått från jordegarne till sågverksegare

eller andra förädlare af skogsprodukter.

Lägges härtill att svårigheten att beräkna skogens rätta värde säkerligen

i många fall föranledt dess fullständiga åsidosättande vid uppskattningen

af fastighetstaxeringsvärdet, saknas för visso icke skäl för antagandet,

att ett så väl för den skattskyldige rättvisare, som för staten

fördelaktigare resultat skulle vinnas genom fastighetsbeviliningens utbytande

mot inkomstbevillning vid beskattningen af afkastningen utaf skog.

Förbises bör ej heller, att äfven ur kommunalbeskattningens synpunkt

skäl tala för en sådan förändring. Inom de trakter af riket, der afverkningsrätt

till skog å annans mark i större utsträckning plägar upplåtas,

inträffar nämligen eljest lätt, att en kommun går miste om all skatt för

de inom dess område belägna, under afverkningsrätt upplåtna skogssträckor.

Då jordegaren förlorat all dispositionsrätt öfver skogen, anser

man sig icke billigtvis kunna taga hänsyn till denna vid fastighetstaxeringsvärdets

bestämmande, och då skogsrörelse såsom sådan hittills icke

kunnat beskattas genom inkomstbevillning, har följden blifvit, att inkomsten

af skogsrörelsen inräknats i inkomsten af afverkningsrättsinnehafvarens

sågverksrörelse och beskattats der denna bort beskattas, eller oftast

utom kommunen. Blir deremot inkomst af skogsrörelse särskildt beskattad,

kan föreskrift lemnas, att detta bör ske inom den kommun, der

skogen är belägen.

Vid öfvervägande af dessa förhållanden synes mig Skattekomiténs

förslag om skogsrörelses beskattande genom inkomstbevillning böra vinna

godkännande och de betänkligheter, som deremot kunna framställas och

blifvit af Kammarrätten i dess underdåniga utlåtande öfver komiténs betänkande

sammanfattade, böra få vika. Dessa betänkligheter afse i främsta

rummet den minskade betydelse köpeskillingen för fastighet såsom

norm för fastighetsvärdets bestämmande skulle erhålla derigenom, att

värdet af skogen, som naturligtvis inverkat på köpeskillingens belopp,

icke finge vid uppskattningen af taxeringsvärdet tagas i betraktande i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

vidsträcktare mån, än skogen vore erforderlig till husbehof. Äfven bortsedd

derifrån, att vid det störa antal fastigheter, som endast ega skogtill

husbehof, köpeskillingen komme att bibehålla sin fulla betydelse såsom

taxeringsgrund, torde man kunna antaga, att vid öfriga fastigheter

nämnda taxeringsgrunds minskade brukbarhet komme att motvägas af

den ökade duglighet i berörda hänseende, som genom förändringen komme

att tillvinnas ej mindre de numera allmänt förekommande hypoteksvärdena,

vid hvilkas bestämmande hänsyn till växande skog enligt regeln

icke tages i vidsträcktare mån, än den är erforderlig till husbehof, än äfven

arrendebeloppen, som likaledes i det vida öfvervägande antalet fall ej

afse den å egendomen befintliga skog. Jag vågar derföre antaga, att

skogsrörelsens särskilda beskattning icke skall medföra så stora olägenheter

för fastighetstaxeringens verkställande, som Kammarrätten befarat,

och det synes mig uppenbart, att ett tillfälle derigenom beredes att upphämta

inkomst af ett skatteobjekt, som hittills ofta endast i ringa mån

varit föremål för taxering.

I öfverensstämmelse med hvad komitén föreslagit har försäljning af

torf ur beskattningssynpunkt likstälts med försäljning af skog.

Mom. 2. Då fastighetsbevillning skall beräknas allenast å hvarje

fulla hundratal kronor af fastigheternas taxeringsvärden, äro de belopp,

hvarmed nämnde värden öfverstiga jemnt hundratal, utan betydelse för

beskattningen, hvaremot kontrollen å bevillningsafgifternas rigtiga uträkning

skulle i hög grad underlättas genom fastighetsvärdenas utsättande

i värdekolumnerna i fulla hundratal kronor. Särskild! är eu

föreskrift i sådant syfte af vigt, derest, af skäl, som jag längre fram

torde få angifva, åliggandet att uträkna bevillningsafgifterna skulle

öfverflyttas från taxeringsmyndigheterna till vederbörande uppbördstjenstemän.

Af sådan orsak har stadgats under § 3 mom. 2 att frälseräntas

kapitalvärde skall utsättas i fulla hundratal kronor, så att möjligen.

Överskjutande belopp icke beräknas, samt under § 5 att fast

egendoms värde likaledes skall utsättas i fulla hundratal kronor, hvarjemte

i instruktionen för taxeringsmyndigheterna anvisning lemnats att,

då fast egendoms värde icke uppgår till ett hundra kronor, värdet

skall införas allenast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Mom. 4. Då fast egendom, äfven om den är fri från bevillning, i

allt fall skall taxeras, har ansetts nödigt att i detta mom. särskild!

upptaga det enda slag af fast egendom, för hvilket någon uppskattning

eller taxering icke benöfver ega ruin.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

7

§ 4.

Skattekornitén har (§ 4 b jemf. med § 10 mom. 2 b och c af

förslaget till bevillningsstadga) föreslagit, att, då tomt eller byggnad,

tillhörig stad eller annan menighet, akademi, vetenskapligt samfund,

allmänt undervisningsverk eller barmhertighetsinrättning, i sin helhet

eller till större delen användes till uthyrning eller idkande af rörelse,

näring eller yrke, inkomstbevillning skall utgöras för inkomst, som härigenom

förvärfvas. Jemte det att utan tvifvel i många fall svårighet

skulle möta för afgörandet, huruvida eu fastighet vore till större delen

på nyssnämnda sätt disponerad eller icke, synes mig mot det föreslagna

stadgandet vidare kunna anmärkas, dels att, då ifrågavarande menigheter

och allmänna inrättningar i öfrigt enligt komitéförslaget äro befriade

från bevillning för inkomst af kapital, skäl icke synes förefinnas

att företrädesvis af det slag utaf kapital, som nedlägges i tomter eller byggnader

utkräfva inkomsibev\\\nmg, dels ock att det föreslagna beskattandet

af ifrågavarande /VastfyAeåsafkastning genom inkomstbevillning vore

oegentligt och skulle innebära ett, visserligen ur praktisk synpunkt

föga betydande, men likväl för följdrigtigheten i bevillningsstadgans

bestämmelser menligt afsteg från de regler, som gälla i fråga om bevillningens

fördelning i fastighets- och inkomstbevillning, hvilket icke

här, såsom i fråga om beskattning af jern vägs- eller kanalanläggning,

kan rättfärdigas derigenom, att man bortser från anläggningens egenskap

af fastighet för att deri endast se ett materiel för jernvägs- eller kanalrörelsen.

Hittills uti ifrågavarande hänseende gällande föreskrifter, enligt

hvilka ofvan omförmälda byggnader skolat uppskattas till värde i förhållande

till inkomstens belopp, och fastighetsbevillning derför efter de i allmänhet

gällande grunderna utgöras, synas mig mera tillfredsställande och endast

påkalla ett förtydligande, för att visa, att fastigheten väl skall i sin

helhet uppskattas, men att det skall särskildt bestämmas för huru stor del

af fastighetsvärdet bevillning skall utgöras. För öfrigt är i förslaget

iakttagen den utaf komitén förordade utsträckningen af stadgandets tilllämplighet

på allmänna platser och tomter.

Samma skäl, som föranledt medgifvande af frihet från fastighetsbevillning

för stationshus vid jernvägar, eller att dessa byggnader äro

för trafiken å jernvägarne oundgängliga och således skäligen kunna anses

utgöra en del af sjelfva jern vägsanläggningen (jfr. Bevillningsutskottets

betänkande N:o 8 vid 1872 års riksdag), talar äfven för den af komitén

föreslagna utsträckningen af ifrågavarande bevillningsfrihet till de jern
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

vägen tillhörande verkstäder och andra byggnader, äfvensom för motsvarande

byggnader vid kanaler. Det af komitén använda uttrycket, att

omförmälda byggnader för att befrias från fastighetsbevillning icke få

»lemna egaren särskild afkastning», skulle emellertid kunna tolkas sålunda,

att fastighetsbeViMnmg borde påföras byggnaderna, så snart någon,

till af kastningen af jern vägen eller kanalen o. s. v. icke hänförlig inkomst,

om än aldrig så ringa, af byggnaderna för egaren uppstode,

hvilket skulle föranleda dertill, att en del af byggnadens afkastning

komrne att beskattas genom fastighets- och en annan del genom inkomstbevillning.

Det synes mig derföre egentligare, att friheten från

fastighetsbevillning göres beroende deraf, att byggnaderna kunna anses

för anläggningens begagnande erforderliga. Erinras bör, att derest byggnaderna

lemna egaren någon från jernvägens eller kanalens särskild afkastning,

denna beskattas hos egaren genom inkomstbevillning.

§ 8.

Mom. 1. Om ock erkännas måste, att i många fall svårigheten, att

med full noggrannhet skilja mellan inkomst af kapital och inkomst af

arbete är stor och i sjelfva verket oöfvervinnelig, synes mig likväl, då

det statistiska intresset fordrar att i taxeringslängden skilnad göres mellan

de olika arterna af inkomst, nödigt, att äfven i sjelfva författningen

motsvarande skilnad iakttages.

Ehuru kyrkor i allmänhet åtnjuta frihet från inkomstbevillning,

stadgas likväl i gällande bevillningsförordning § 8 att sådan bevillning

skall med visst afdrag utgöras af den kyrkorna i Skåne, Halland och

Bohuslän tillhörande tionden, samt af domkyrkorna i riket för deras

inkomst i spanmål eller hemmansräntor. Något särskilt skäl för denna,

äfven af komitén bibehållna, inskränkning i kyrkornas eljest stadgade

bevillningsfrihet synes mig icke förefinnas, vid hvilket förhållande följdrigtigheten

synes mig fordra, att på sätt jemväl förberedande skattejemkningskomitén

föreslagit, bevillningsfriheten utsträckes till nämnde

slag af inkomster.

Mom. 2 a. Då komitén (§ 7 c af förslaget till bevillningsstadga)

föreslagit införande af bevillning för viss inkomst af fastighet, har komitén,

enligt hvad de vid förslaget fogade motiver (sid. 1\ och 72) gifva

vid handen, afsett att härmed träffa sådan inkomst af detta slag, som

icke drabbas af fastighetsbevillningen. Hit hänför komitén dels inkomst

af det för jordbruksrörelsens drifvande erforderliga, i inventarier och

kreatursstock nedlagda eller eljest använda kapital, äfvensom produkten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong].. Maj ds Nåd. Prop. N:o 6". 9

af jordbrukarens personliga arbete, samt de af honom i hans egenskap

af jordegare eller arrendator åtnjutna, sällan i penningvärde uttryckta

och derföre vanligen förbisedda förmåner af allehanda slag, dels det

belopp, hvarmed under vissa förutsättningar och vid gynsamma konjunkturer

så väl arrendevärden och jordbruksnäringsafkastning, som

hyror och hyresvärden kunna öfverstiga det belopp, som genom fastighetsbevillning

beskattats. Hvad sistnämnde öfverskjutande belopp vidkommer,

bör likväl anmärkas, att då här för uppkomsten af skatteföremålet

måste förutsättas, att man icke lyckats fullt uppnå det med

fastighetstaxeringen afsedda mål, och skatteföremålet sålunda icke är

till arten skildt från det, som genom fastighetsbevillningen beskattas,

man enligt mitt förmenande bör söka vinna det syfte, som komitén

genom'' sitt förslag i denna del velat uppnå, icke genom eu ny skatteår

m,^ utan genom förökad noggrannhet vid fastighetstaxeringen. Af

sådan orsak hafva från de i § 7 c al komiténs förslag uppräknade slag af

inkomst af fastighet, uteslutits ej mindre den inkomst och förmån af

jordbruksfastighet, som egaren genom utarrendering förvärfvar, än äfven

hyresvärde eller hyresinkomst af annan fastighet. För att vinna ökad

trygghet att sistnämnda slag af fastighet i allmänhet må uppskattas till

fulla hyresvärdet har deremot anvisning i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

lemnats, att »annan fastighets» taxeringsvärde i allmänhet

skall beräknas genom kapitalisering efter 5 procent af den behållna

hyresafkastningen.

Hvad deremot angår de i jordbruksrörelsen ingående produktionsfaktorer,

som kunna sammanfattas under benämningarne inventarier eller

driftkapital samt personligt arbete, erfordras för dessas indragande under

beskattningen nya bestämmelser. Eu väsentlig brist i vår nuvarande

bevillningslagstiftning är just, att man, då man beskattat jordbruksfastigheten,

ansett sig på samma gång beskatta sjelfva jordbruksrörelsen,

dervid förbiseende, att denna rörelse eller näring för sitt bedrifvande

förutsätter icke blott sjelfva fastigheten, utan ett visst driftkapital i inventarier,

kreatur m. in. och ett betydligt tillskott af arbete. Kapitalet

och arbetet medverka således uppenbarligen till den inkomst jordbruksrörelsen

lemnar, och då inkomst åt kapital och arbete eljest beskattas,

bör ju icke heller rimligtvis inkomsten af det i jordbruksrörelsen nedlagda

kapitalet och arbetet lemnas obeskattad. Skattekomitén har ock

uppmärksammat denna brist i nu gällande bevillningsförordning och

framlagt förslag till dess afhjelpande. Detta förslag åsyftar emellertid

att låta taxeringsmyndigheterna uppskatta den inkomst, jordbruksrörelsen

lemnar utöfver hvad som kan anses beskattadt genom fastighetsbevillBih.

till Riksd. /‘rot. 1883. 1 Blind. 1 Afd. b Häft. 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

iö

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

ningen och att låta denna uppskattning ske hufvudsakligen på samma

sätt som eljest iakttages vid beräkning af den inkomst, som af annan

rörelse eller näring härflyter. Detta förfarande är visserligen ur teoretisk

synpunkt riktigt, men å andra sidan har Skattekomiténs ordförande

uti en afgifven reservation utvecklat de särskilda förhållanden,

hvilka tala emot en tillämpning af komiténs förslag med hänsyn till

svårigheten i de flesta fall att bestämma den behållna inkomsten af

jordbruksrörelsen, och såväl bemälde reservant som Kammarrätten och

de flesta länsstyrelser, till hvilka samtligas yttranden i denna del jag

torde få hänvisa, hafva påpekat, huru de svårtillämpliga bestämmelserna

i komiténs förslag säkerligen skulle leda till ett resultat i finansielt

afseende, som gjorde hela vinsten af det nya skatteföremålets upptagande

i lagstiftningen i de flesta fall temligen betydelselös. Lika med

de hörda myndigheterna tror jag derföre, att frågan om särskild inkomstbevillning

af jordbruksrörelsen för närvarande icke kan på ett praktiskt

sätt lösas på annan väg än den af komiténs ordförande angifna, eller

genom att ställa beskattningen af jordbruksrörelsen i ett fixt lagbestämdt

förhållande till jordbruksfastighetens taxeringsvärde. Komitéordförandens

förslag, i hvilket jemväl eu annan ledamot af komitén

instämt, innebär nemligen att bevillningen för jordbruksfastighet, deri

inbegripen jemväl bevillningen för jordbruksrörelsen, skulle utgå med

sex öre för hvarje ett hundra kronor af fastighetens taxeringsvärde.

Då jag i hufvudsak biträder detta förslag, anser jag dock att åt den

tanke, hvarpå förslaget hvilar, bör i lagstiftningen gifvas ett något förändradt

uttryck emot hvad reservanten hemstält. Då jordbruksfastighets

likställighet med annan fastighet uti bevillningsafseende städse

stälts i samband med eu afskrifning af de på den förra fastigheten hvilande

särskilda skatter och då åstadkommandet af en dylik likställighet

synts ur flera synpunkter önskvärdt, torde det ej vara lämpligt att åt

bevillningsförordningen gifves ett utseende, som skulle jordbruksfastighet

genom att derför erlägga 6 öre för hvarje hundra kronor af taxeringsvärdet

blifva högre beskattad än annan fastighet, för hvilken utgöres

endast 5 öre. Derjemte anser jag det vara af vigt att det nya begreppet

om inkomstbevillning för jordbruksrörelse blir uttryckligen inrymdt i

bevillningsförordningen, och tillåter jag mig derföre hemställa, att, med

lika bevillning för all fastighet, nemligen 5 öre för hvarje etthundra

kronor af taxeringsvärdet, den inkomst och förmån af jordbruksrörelse å

egen eller annans mark, som förvärfvas medelst det i rörelsen nedlagda arbete

och dervid använda inventarier, må under mom. 2 i denna § upptagas

under hufvudrubriken inkomst af arbete såsom särskilt skatte
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 6.

11

föremål, och att sedermera i § 10 mom. 5 må stadgas, att dylik inkomst

och förmån skall upptagas till etto belopp, som motsvarar en för hundra

af fastighetens taxeringsvärde. A det sålunda beräknade inkomstbeloppet

utgöres naturligtvis vanlig inkomstbevillning och egarens skattepligtighet

blir derför enligt detta förslag lika med hvad den skulle

blifva efter det af Skattekomiténs ordförande afgifna. En skiljaktighet

i sak qvarstår emellertid mellan det inom Finansdepartementet utarbetade

och komitéordförandens förslag. Under det nemligen vid det förra

eu arrendator skulle komma att för sin inkomst betala i bevillning

endast 1 öre för hvarje etthundra kronor af fastighetens taxeringsvärde

och de fem örena i fastighetsbevillning drabba egaren, föreslår reservanten,

att kronans arrendatorer skulle betala två öre, beroende

detta på den i reservationens motivering gjorda beräkning, att fyra öre

skulle vara den enligt reservantens mening lämpliga siffran för sjelfva

fastighetsbevillningen. Jag har redan nämnt hvad som för mig varit

bestämmande att föreslå fastighetsbevillningen till fem öre eller vigten

af likställighet i beskattning för alla fastigheter. Om deraf blir en

följd, att en lägre beskattning för arrendatorer i allmänhet inträder,

än enligt det andra förslaget, är sådant ur statens synpunkt likgiltigt.

Vare sig egaren eller arrendatorn erlägger beloppet, får staten nemligen

i begge förslagen lika mycket. 1 fråga om egarens och arrendatorns

ställning till hvarandra är likaledes frågan utan egentlig betydelse, då

de ega att sinsemellan aftala om hvarderas andel i fastighetsbevillningen.

Deremot skulle onekligen kronans arrendatorer, hvilka endast utgöra

inkomstbevillning för jordbruksrörelsen, få enligt det af mig tillstyrkta

förslaget eu lindrigare beskattning än eldigt både reservantens förslag

och den nuvarande bevillningsförordningen, hvilken, såsom kändt, ej

innehåller någon med förslaget likartad begränsning. Den förmån, kronan

derigenom medgifver sina egna arrendatorer återverkar dock på

arrendebeloppen vid dessa egendomars framtida utarrendering och urstatskassans

synpunkt bör derför någon afsevärd betänklighet ej möta

mot antagande af detta förslag, hvars hufvudsakligaste uppgift är att

gifva ett uttryck åt likställigheten i beskattning för all fastighet. I öfrig!,

förutsätter förslaget naturligtvis, att kommunalbeskattningen ordnas så,

att arrendatorer, vare sig kronans eller enskildes, få till kommunen efter

skäliga grunder lemna bidrag, men dessa grunder äro lätt funna, och

vill jag derföre endast tillägga, att, i händelse detta mitt förslag

om beskattning af jordbruksfastighet och jordbruksrörelse vinner nådigt

godkännande, detsamma erbjuder på ett enkelt sätt lösning af frågan

om den kommunala beskattningen å landet, derest man vill bibehålla

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o G.

orubbadt det nuvarande förhållandet mellan jordbruksfastigheters och

öfriga skatteföremåls deltagande deri. Sedan nemligen för jordbruksfastighet

och jordbruksrörelse kommer att erläggas jemnt dubbelt så hög

bevillning som för närvarande, bortfaller det hittills förefintliga behofvet

af en dubbel fyrktalssättning för jordbruksfastighet; och antagandet af

den lika fyrktalssättningen för alla skatteföremål låter dessa följaktligen

fortfarande deltaga i kommunens beskattning i alldeles samma proportion

som hittills.

Mom. 2 c. Mejerihandtering och annan binäring till jordbruket

drifves stundom utan sammanhang med eget jordbruk och i vissa fall

kan näringen, äfven då jordbruk derjemte idkas, vara att betrakta såsom

från jordbruket sjelfständig i den mån nemligen näringen icke afser

tillgodogörande af det egna jordbrukets produkter. Näringen bör i

nu omförmälda fall icke beskattas såsom jordbruksrörelse, utan såsom

annan rörelse eller yrke, i öfverensstämmelse hvarmed tillägg blifvit

gjordt till nu förevarande mom.

Kalk- och stenbrott hafva upptagits i detta mom. såsom närmast

jemförliga med bergsbruk.

Mom. 2 e. På de af Kammarrätten anförda skäl har ur förteckningen

på de bevillning underkastade inkomstslagen uteslutits »årligt

eller tillfälligt understöd», hvaremot i stället upptagits »gratifikation af

annan än enskild gifvare». I fråga om gratifikation af allmänna medel

gäller nämligen icke det skäl, som talar för bevillningsfrihet för gåfva

af enskild gifvare, eller att beloppet redan är beskattadt i gifvarens

hand, och annan grund att befria sådan gratifikation, derest den i och

för sig eller tillsammans med andra inkomster öfverstiger det allmänna

existensminimum, synes mig icke förefinnas.

§ 9.

Den af komitén föreslagna beskattningen af utländingar, som här i

riket uppehålla sig såsom resande, torde visserligen, såsom Kammarrätten

påpekat, i många fall komma att med hänsyn till så väl bestämmande

af beskattningsorten som den påförda afgiftens utbekommande

varda förbunden med svårigheter, men nämnde beskattning, hvartill motsvarighet

förekommer i de flesta andra länders inkomstskattelagar, lärer

ändock så mycket, mindre böra eftergilvas, som det ofta visat sig vanskligt.

att afgöra, huruvida en utländing, som vistats här i riket, varit att

anse såsom härstädes bosatt eller allenast såsom resande. Deremot är

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

det af Tigt, att skattskyldighet icke inträder förr än vistelsen bär i riket

kan anses hafva förlorat karakteren af tillfälligt, längre eller kortare,

besök, hvarföre, med uteslutande af den första af de utaf komitén föreslagna

tidsbest.ämningarne eller ett års fortfarande vistelse härstädes,

skattskyldighetens inträde gjorts beroende deraf, att den resande uppehållit

sig härstädes under större delen af tre på hvarandra följande år.

§ 10.

Mom. 1. De länge öfverklagade missförhållanden, som uppkommit

derigenom att till grund för beräkningen af de skattskyldiges inkomster

lagts än skatteårets, än det nästföregående årets förhållanden, allt efter den

olika tolkning eller tillämpning, som i särskilda fall gifvits bestämmelserna

i § 7 inom. 3 punkten 1 af nu gällande bevillningsstadga,. lära, på

sätt Kammarrätten framhållit, icke kunna fullständigt undanrödjas, med

mindre bestämdt föreskrifves, hvilketdera årets förhållanden skola läggas

till grund för taxeringen. Att ovilkorligen föreskrifva, att taxeringen

skall grundas på skatteårets förhållanden, låter sjg icke gorå, så länge

taxeringen måste under samma år verkställas. Återstår derföre den,

jemväl af Kammarrätten förordade utvägen, att upptaga inkomsten med

det belopp, hvartill den under nästföregående året uppgått.. Två afvikelser

från denna princip har jag likväl ansett nödiga. Då inkomsten

första årej åtnjutes likasom då den icke åtnjutits för hela föregående

året, har det öfverlemnats åt taxeringsmännen att verkställa uppskattningen

enligt de upplysningar de kunna förskaffa sig, hvilken utväg jag ansett

vara både ur det allmännas synpunkt och för bevarandet af de . skattskyldiges

politiska och kommunala rättigheter att föredraga framför den

af Kammarrätten tillstyrkta, att alldeles frigifva inkomsten första året

den åtnjutes. Vidare och då beloppet af lön, som är förenad med allmän

eller enskild tjenstebefattning, äfvensom af pension, redan för det

löpande året är kändt, saknas skäl att för beräkningen af sådan inkomst

föreskrifva annan grund än det löpande årets förhållanden.

Ordet »taxeringsförrättningar» i § 9 mom. 3 punkt 2 af komiténs

förslag (§ 7: 3:o p. 2 af gällande bevillningsstadga) har blifvit utbytt

mot »taxerings- eller pröfningsnämnd» för att tydligt angifva, att inkomst

af der ifrågavarande slag skall taxeras under löpande året, äfven

om den blir känd först vid pröfningsnämndens sammankomst.

Mom• 3 a. Då vid m&omst-bevillningens beräkning afdrag för grundskatter

och öfriga reala onera icke kan ifrågakomma, lärer något behof

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil■ till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 6.

icke förefinnas att enligt komiténs förslag ändra lydelsen af motsvarande

stadgande i nu gällande bevillningsstadga (§ 7 mom. 1, sådant detta

författningsrum lyder enligt nådiga kungörelsen den 3 Juni 1881). Sistnämnda

lydelse har derföre blifvit återstäld.

Mom. 4 b. Om det ock måste anses mest öfverensstämma med inkomstskattens

grunder, att alltid endast den behållna inkomsten beskattas

och att således vid inkomstens beräkning afdrag tillätes för ränta

å all gäld, finner jag det likväl betänkligt och lätt ledande till missbruk

att på sätt Kammarrätten föreslagit medgifva oinskränkt rätt till sådant

afdrag. Rätten till afdrag för ränta å skuld har jag likväl ansett böra

erhålla något större utsträckning än den komitén medgifvit, i det nemligen,

i fråga om beräkning af inkomst utaf rörelse, afdrag medgifvits

för ränta, icke blott, såsom komitén föreslagit, å lånt rörelsekapital utan

i allmänhet å lånt, i rörelsen nedlagdt kapital. Afdrag koinme sålunda

att få göras äfven för ränta å skuld, som blifvit ingången för förvärfvande

af de för rörelsens bedrifvande erforderliga fastigheter, hvithet

åter enligt komiténs förslag icke, eller åtminstone icke fullt bestämdt,

vore tillåtet.

Då afdrag jemväl, enligt mom. 4 a, medgifves för det genom fastighetsbevillning

beskattade, hyresvärdet motsvarande belopp af fem procent

utaf taxeringsvärdet å sådana fastigheter, kunde det vid första betraktelsen

förefalla såsom om genom ränteafdragets föreslagna utsträckning

afdrag komme att ske två gånger för ett och samma belopp eller

åtminstone för en del deraf. Om t. ex. en person för idkande af eu näring

inköpt en fastighet, taxerad till 100,000 kronor, och upplånat de för

köpet erforderliga penningar mot 5 procent, skulle han vid beräkning

af inkomsten utaf rörelsen ega att räkna sig till godo afdrag dels för

hyresvärdet å fastigheten, 5,000 kronor, dels för räntan å köpeskillingen,

likaledes 5,000 kronor. Afdraget är likväl blott skenbart dubbelt, ity

att endast afdraget för räntan å köpeskillingen i verkligheten kommer

den skattskyldige till godo. Det belopp som afdrages såsom fastighetens

hyresvärde är nämligen beskattadt genom fastighetsbevillning och afdraget

härför afser allenast att förekomma, att samma belopp två gånger

hos samme skattskyldige beskattas.

Den invändning skulle visserligen kunna göras, att genom medgifvande

af afdrag för ränta å kapital, som blifvit användt för förvärfvande

af de för en rörelses drifvande nödiga fastigheter, egaren af en skuldbelastad

fastighet komme i en ur skattesynpunkt gynsammare ställning

än egaren af en ograverad fastighet. Betraktar man förhållandet från

inkomstbevillningens ståndpunkt, innefattar det intet annat än eu fullt

s. 15 Kontrollera mot PDF

JBil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

15

berättigad tillämpning af grundsatsen, att endast den behållna inkomsten

bör beskattas; egaren af den onererade fastigheten åtnjuter, under i öfrigt

lika förhållanden, jemnt så mycket mindre inkomst af sin rörelse

än egaren af den ograverade fastigheten af sin, som räntan å den vid

fastigheten häftande skulden. Ur fastighetsbevillningens synpunkt åter

sedt, åtnjuter den ene lika litet något afdrag, som den andre, då denna

bevillning måste utgöras till samma belopp, ehvad fastigheten är behäftad

med skuld eller icke. Att en icke industriidkande fastighetsegare

icke får åtnjuta något skatteafdrag för intecknad skuld, medan en industriidkare

kan komma att få tillgodoberäkna sig sådant, ehuru utom

fastighetsbevillningens område, kan förefalla oegentligt, men denna

oegentlighet är eu följd af bevillningens dubbelkarakter af fastighetsskatt

och inkomstskatt och kan, såsom andra dylika oegentligheter, icke,

utan obehörig sammanblandning af fastighets- och inkomstbevillningen,

undanrödjas så länge bevillningen bibehåller sin berörda dubbla karakter.

Gifvet är, att icke någon annan vid rörelseidkares fastighet häftande

skuld får vid skatteafdragets bestämmande tagas i beräkning, än

sådan, som tillkommit i och för rörelsens behof.

§ 11.

Mom. 1. Mot komiterades förslag att vid ett inkomstbelopp af

2,000 kronor sätta den gräns, der full skattskyldighet inträder, synes

mig kunna anmärkas, att det föreslagna stadgandet, likasom i allmänhet

hvarje bestämning, hvarigenom gränsen för en skatteklass sättes vid ett

rundt tal, som angifver inkomsten för en större grupp af skattskyldige,

otvifvelaktigt komme att framkalla starka bemödanden af dessa skattskyldige

att nedtrycka uppskattningen af sin inkomst under nämnde

gräns. Dertill kommer, att den ojemnhet i beskattningen, som är oafvislig^

förbunden med fastställandet af dylika gränser och som visar

sig vid jemförelse mellan skattebeloppen för de inkomster, som ligga närmast

under och närmast öfver en uppdragen gräns, framstår ännu bjertare,

när gränsen är satt så, att ett betydligt antal skattskyldige åtnjuta just

den inkomst, med hvilken skatteförhöjningen vidtager. Detta har man

uppmärksammat vid vissa främmande länders lagstiftning i ämnet och

derföre föredragit att sätta gränsen vid siffror, om hvilka man kan antaga

att de representera det verkliga inkomstbeloppet endast för ett jemförelsevis

mindre antal skattskyldige. Jag har derföre ansett gränsen i

detta fall böra bibehållas vid samma belopp som i nu gällande bevillningsförordning,

eller vid eu inkomst af 1,800 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 6.

Då obestridligt är, att å vissa orter inom landet bostadskostnaden

är betydligt högre än å andra, synes mig, att på sätt såväl en reser-- vant inom komitén som vissa myndigheter och deribland särskildt Öfverståthållareembetet

och Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län på enligt

mitt förmenande mycket giltiga grunder påyrkat, vid bestämmandet

af existensminimum, särskild hänsyn bör tagas till detta för vissa orter

egendomliga förhållande. Att emellertid i bevillningsförordningen för

vissa orter stadga andra existensminima än de för riket i allmänhet antagna,

torde likväl vara förbundet med allt för betydande svårigheter

och det synes derföre ändamålsenligare att åt taxeringsmyndigheterna

öfverlemna afgörandet, huruvida det belopp, för hvilket bevillning icke

eger rum eller som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt

afdragas, må af nämnde orsak ökas. Den lindring, som vare sig af nu

ifrågavarande orsak eller till följd af särskilda ömmande omständigheter,

får medgifvas utöfver de i allmänhet gällande beloppen, torde dock icke

i något fall böra få öfverstiga 200 kronor.

Föreskriften om skyldighet för vederbörande besk att ni n gs n ä i n n d att

anteckna skälet för den lindring, som beviljas utöfver den i allmänhet

medgifna, lärer rätteligen tillhöra instruktionen för taxeringsmyndigheterna.

Af det sätt, hvarpå enligt detta förslag beskattningen af jordbruksfastighet

och jordbruksrörelse år ordnad följer, att frihet från eller lindring

i den beräknade inkomstbevillningen för jordbruksrörelsen icke

bör medgifvas. Lika litet bör dylik frihet eller lindring ifrågakomma

för inkomst af skogsrörelse, då den, som afverkar skogen, tillika är

egare af marken.

Hvad åter angår utverkning af skog, som växer å annans mark, torde

rörelsen i sådant fall merändels bedrifvas i så stor omfattning, att behof af

föreskrift om existensminimum särskildt för detta fall icke kan förefinnas.

Stadgandet i § 12 af komiténs förslag (§ 10 i gällande bevillningsförordning)

har hitflyttats, såsom utgörande ett undantag från de i förevarande

inom. meddelade bestämmelser. Uttrycket »inkomst af bolag» i

nämnde stadgande, hvilket kan tolkas såsom afseende dels den inkomst,

som förvärfvas af bolag och hos bolaget beskattas, dels den inkomst,

som från bolag tillflyter enskild person och hos denne beskattas, torde

kräfva att något förtydligas. Och då skälet, hvarföre lindring i bevillningen

förmenats den skattskyldige för nu ifrågavarande slag af inkomst,

utan tvifvel är att söka deruti, att bolag, såsom saknande fysisk tillvaro,

icke ansetts böra komma i åtnjutande af det för rent personligt

ändamål medgifna existensminimum, har förtydligandet skett i den riktning,

att stadgandets tillämplighet inskränkts till sådan inkomst, för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

IT

hvilken bolag beskattas; af hvilket förhållande framgår att den af Kammarrätten

föreslagna förändring af stadgandets ordalydelse icke kunnat

af mig biträdas.

Mom. 2 e. Den vidtagna förändringen i komiténs förslag afser att

bringa stadgandet i full enlighet med de i den internationela rätten antagna

plägseder och öfverensstämmer med .det sätt, hvarpå ifrågavarande

föreskrift, jemlikt nådiga skrifvelsen till Öfverståthållareembetet den 2

September 1864, hittills tillämpats.

Mom. 2 h. Jemlikt nådiga kungörelsen den 30 Maj 1873 om införande

af bevillningstaxering i Yesterbottens och Norrbottens läns lappmarker

påföras lapparne ej inkomstbevillning för andra beskattningsföremål

än fast egendom och sådan, jordbruket ej tillhörande näring,

som förutsätter fast bostad. Detta stadgande, som hufvudsakligen afsett

att från beskattning fritaga lapparnes renskötsel, har emellertid medfört

bevillningsfrihet äfven för den inkomst af kapital, som af lappar åtnjutes.

På sätt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens

och Norrbottens län i sina underdåniga utlåtanden öfver komiténs förslag

anfört, torde skäl saknas för frikallelsen från skatt, hvad inkomst

af kapital angår, och lapparnes bevillningsfrihet torde i öfverensstämmelse

härmed böra inskränkas till inkomst af sådan näring, som

ej förutsätter fast bostad.

§ 12.

Enligt § 9 i gällande bevillningsförordning skall annat bolag än

bank-, jernvägs- och kanalbolag taxeras till bevillning, der bolagets rörelse

hufvudsakligen, å en eller flere orter, drifves, eller, i fall sådana

bestämda orter icke förefinnas, der bolaget har sin styrelse, samt fabriksegare,

handlande samt annan yrkes- och näringsidkare taxeras, der

fabriken är belägen, eller handeln, yrket eller näringen hufvudsakligen,

å en eller flere orter, idkas. Dessa bestämmelser äro i komiténs förslag

till bevillningsförordning bibehållna, allenast med det tillägg i fråga om

handlande samt annan yrkes- och näringsidkare, att de skattskyldige,

hvilkas rörelse eller yrke utöfvas utan bestämd fast ort för verksamheten,

skola taxeras inom den församling, der de äro mantalsskrifne.

Få stadganden i bevillningsförordningen hafva vid tillämpningen

gifvit anledning till större svårigheter, än ofvan omförmälda, i § 9

innefattade. Svårigheterna torde dock ligga i sjelfva naturen af den

uppgift, som varit att lösa, och det kan ifrågasättas, huruvida denna

uppgift skulle i någon väsentlig mån underlättas genom meddelandet af

äfven utförliga och detaljerade föreskrifter i bevillningsförordningen.

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

Det synes mig derföre fortfarande såsom hittills böra öfverlåtas åt lagtillämpningen

att lösa de svårigheter, som i särskilda fall uppstå. Vid

sådant förhållande har jag ansett annan förändring i hittills gällande

stadganden icke böra vidtagas än, att dels beskaffenheten af den rörelse

eller det yrke, som må föranleda särskild taxering, blifvit angifven i

ordalag, som torde något tydligare och bestämdare än de i gällande bevillningsstadga

använda, uttrycka syftet med den ifrågavarande föreskriften,

dels ett tillägg till bestämmelserna om orten för handlandes

och annan yrkes- eller näringsidkares beskattning gjorts i det af komitén

angifna syfte, men med utbytande af orden »utan bestämd fast ort

för verksamheten», mot orden: »på flere orter, men endast kortare tid

på hvarje ort».

Jemlikt § 3 mom. 2 i mantalsskrifningsförordningen skall utrikes

tjenstgörande svensk diplomat, äfvensom svensk konsul eller annan å

utrikes ort anstäld tjensteman, som är svensk undersåte och af allmänna

medel åtnjuter aflöning, mantalsskrifvas inom Stockholms stad och St. Nikolai

församling och skall följaktligen äfven derstädes taxeras till bevillning.

För det fall åter, att löntagaren icke är svensk undersåte,

och således icke skyldig att här i riket mantalsskrifvas, hvilket ofta är

förhållandet med konsuler, saknas föreskrift om orten för hans taxering.

Kammarrätten har föreslagit, att löntagaren i detta fall måtte beskattas

å den ort, der lönen utbetalas. Som emellertid konsulers löner i många

fall till hela eller en del af beloppet utgå direkt af uppbörden vid konsulaterna,

är det att befara, att det af Kammarrätten föreslagna stadgandet

stundom komme att visa sig otillämpligt. Samma stadgande, som

gäller i fråga om utrikes boende, här i riket mantalsskrifven löntagare,

har derföre synts mig böra, på sätt äfven hittills i allmänhet lärer skett,

tillämpas å löntagare, som icke är härstädes mantalsskrifven.

§ 16.

Mom. 2. Den här omförrnälda skyldighet för utländskt försäkringsbolags

agent har blifvit begränsad så, att den endast omfattar uppgifter,

Indika utan svårighet böra kunna af hvarje sådan agent lemnas.

Det af komitén i mom. 3 af denna § föreslagna åliggande för styrelse

för bolag, hvars lotter eller aktier vore stälda på viss man, att

årligen lemna uppgift om bolagets utdelning och hvarje delegares andel

deraf, komme sannolikt att leda till större svårigheter och besvär för

vederbörande bolag och myndigheter, än gagn för taxeringen, helst

stadgandet icke egen tillämpning på det stora antal bolag, hvilkas lotter

eller aktier äro stälda på innehafvare!!. Stadgandet har derföre uteslutits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

19

§ 18-

Ehuru tvifvelsutan ganska starka skäl kunna anföras för obligatorisk

sjelfdeklaration vid uppskattning till bevillning, förefaller det mig likväl

betänkligt att för närvarande i vår skattelagstiftning införa denna grundsats

i dess fulla utsträckning. Den tid, då denna skyldighet ännu var hos

oss lagstadgad, ligger alltför nära för att man ännu skulle hafva glömt huru

betydelselösa de skattskyldiges uppgifter då voro för taxeringen. Det får

icke heller förbises, att behofvet af sjelfdeklaration till ledning vid uppskattningen

gör sig helt olika gällande inom olika taxeringsdistrikt. Under

det, å landsbygden och i mindre stadssamhällen, taxeringsmyndigheterna i

allmänhet hafva lät tnog att bedöma de skattskyldiges inkomstförhållanden,

är det deremot i de större städerna svårighet egentligen uppstår att i

många fall utan ledning af de skattskyldiges egna uppgifter bestämma den

verkliga inkomsten af kapital och arbete. Det kan emellertid icke vara

lämpligt att ålägga hela den bevillningsbetalande allmänheten en skyldighet,

hvars fullgörande inom det stora flertalet taxeringsdistrikt icke

har någon egentlig betydelse för de myndigheter, för hvilkas skull skyldigheten

skulle vara tillkommen. Deremot finner jag det vara i sin ordning,

att, när taxeringsmyndigheten anser sig behöfva ledning af den

skattskyldiges egen uppgift, lagstiftningen anvisar myndigheten tillfälle

att infordra sådan uppgift. Afventyret för skattskyldigs underlåtenhet

att i sådant fall lemna uppgifter synes mig lämpligast böra bestämmas

till den påföljden, att han får besvärsrätten i fråga om sin taxering inskränkt

på sätt förslagets § 19 mom. 4 angifver. Den skattskyldige kan

väl derigenom icke tvingas att aflemna någon uppgift, men den påföljd

för hvilken han utsätter sig genom sin underlåtenhet bör utgöra honom

en allvarlig maning att ställa sig taxeringsmyndighetens uppfordran till

efterrättelse i hvarje fall, der icke alldeles särskilda skäl göra undvikandet

af uppgifts aflemnande för den enskilde önskvärdt. Ett så beskaffadt

utrymme för den enskildes fria bestämmande i förevarande afseende

förefaller mig vara af omständigheterna påkalladt.

§ 19.

Mom. 2. Då de i § 16 omförmälda verk och bolag samt agenter

äro ovilkorligen pligtige att aflemna der föreskrifna uppgifter, har

påföljden för underlåtenhet att fullgöra nämnde skyldighet blifvit skärpt

derhän, att dels bötesansvaret inträder omedelbart i och med det den i

bevillningsförordningen för aflemnandet stadgade tid blifvit försuten, dels

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillagts befogenhet att, på an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

mälan af bevillningsberedningens ordförande, med föreläggande af lämpligt

vite uppgiften infordra.

Bestämmelserna om bötesbeloppet hafva erhållit nödigt förtydligande.

Mom. 3. Skattekomitén, som för det i detta mom. stadgade vite

faststält en latitud af från 5 till 200 kronor, torde härmed hafva velat

påpeka lämpligheten deraf, att vitet i vissa fall sättes till temligen högt

belopp. Som det emellertid vid upprepad underlåtenhet af bolag eller

ai’betsgifvare att ställa sig erhållet föreläggande till efterrättelse kan

varda af nöden att ålägga viten till belopp, som sammanlagdt öfverstiga

200 kronor, synes mig full frihet i afseende på vitesbeloppens bestämmande

böra tillkomma Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

§ 20.

Denna § har erhållit ett förtydligande tillägg för att betona, det

skattskyldigs aflemnade uppgift icke inskränker taxeringsmyndigheternas

rätt att fritt pröfva frågan om beloppet af hvarje skattskyldigs taxering.

§ 21.

Med afseende derå att de uppgifter, som aflemnas af de i § 16 omförmälda

verk eller bolag, i flertalet fall utgöras af tryckta direktionseller

revisionsberättelser eller af eljest offentliggjorda redogörelser för

verkens eller bolagens verksamhet, anser jag föreskriften om dessa uppgifters

hemlighållande och återställande eller förstörande kunna ur denna

§ utgå.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

De väsentligaste afvikelse!’, jag anser böra ega rum från komiterades

förslag i hvad det angår taxeringsmyndigheternas sammansättning och

befogenhet afse bestämmelserna om Öfverskattenämnden, om tiderna för

ortbeskattningsmyndigheternas arbeten samt om sättet för bevillningsafgifternas

påförande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

21

Hvad först den föreslagna Öfverskattenämnden angår, hafva så väl

inom Skattekomitén som bland de öfver komiténs förslag till bevillningsstadga

hörda myndigheter yppat sig synnerligen olika meningar så väl

om behofvet och lämpligheten af en sådan öfverordnad taxeringsmyndighet,

som beträffande dess sammansättning och vidden af den befogenhet,

som borde gifvas åt nämnden, derest densamma ansåges böra komma

till stånd. Ehuru jag ingalunda ur principiel synpunkt har några betänkligheter

mot eu öfverskattenämnd såsom högsta instans i bevillningstaxeringsfrågor,

utan tvärtom anser ganska starka både teoretiska och

praktiska skäl tala för inrättande af eu sådan institution, måste jag dock,

då frågan icke står i något oskiljaktigt sammanhang med de ändringar

i bevillningslagstiftningen, som i öfrigt nu föreslås, för det närvarande

afstyrka tillskapandet af en dylik ny institution och detta af flera skäl.

Först och främst synas meningarna om sammansättningen af öfverskattenämnden

gå i så väsentligen skiljaktig rigtning, att föga sannolikhet

torde förefinnas för åvägabringande af anslutning inom Riksdagen till

ett af Eders Kongl. Maj:t framlagdt förslag i denna hittills inom vårt

offentliga iif föga begrundade, men synnerligen grannlaga och svårlösta

fråga. Vidare hör hela detta ämne icke till bevillningslagstiftningens

område och bör följaktligen icke heller behandlas i bevillningsförordningen,

ty det är uppenbart, att, om den pröfningsrätt, som nu i bevillningsfrågor

i sista hand tillhör Konungen, skall öfverflyttas på en nämnd,

dennas sammansättning och befogenhet icke kan göras beroende endast

af Riksdagens beslut såsom en vanlig bestämmelse i bevillningsförordningen,

utan måste vara bestämd genom en civillag, ja, det kan till och

med på goda skäl ifrågasättas, huruvida icke, derest Riksdagen skall

deltaga i nämndens sammansättning, grundlagsändringar måste ske för

att i grundlagen inrymma bestämmelser om den befattning Riksdagen

bör taga med denna vigtiga angelägenhet lika väl som, ja till och med

mycket snarare än det kan vara behöfligt att medelst grundlag stadga

rörande åtskilliga andra val, som af Riksdagen nu verkställas, men hvilka

i betydelse icke kunna anses jemförliga med utseende af ledamöter i

en nämnd, som har att i sista hand afgöra bevillningsfrågor och hvilka

ledamöter derjemte möjligen skulle för sin verksamhet inom nämnden

vara oansvarige. Slutligen vill jag äfven erinra, att den närvarande tidpunkten

näppeligen är den rätta för tillskapandet af berörda institution,

samtidigt med att åtskilliga vigtiga ändringar i öfrigt göras i bevillningslagstiftningen,

såsom rörande jordbruksfastighets och jordbruksrörelses

beskattning, sättet för taxering af skogsrörelse, en friare pröfning af

beloppet för existensminimum m. in. Det torde vara mest välbetänkt att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

låta tillämpningen af dessa nya bestämmelser hinna stadga sig, innan man

lägger denna tillämpning i händerna på en nyskapad myndighet.

Deremot anser jag sådana ändringar i den nu stadgade behandlingen

af bevillningsmål vara högligen önskvärda, hvilka äro egnade att

påskynda målens afgörande eller befrämja en med bevillningsförordningens

syfte öfverensstämmande större frihet för Kammarrätten och Kongl.

Maj:t vid målens pröfning. Bland de skäl, som anföras mot Kammarrättens

lämplighet såsom öfverordnad myndighet i bevillningstaxeringsfrågor,

och för behofvet af en öfverskattenämnd, torde det icke vara

det minst betydande, att Kammarrätten, såsom i sin verksamhet bunden

vid strängt juridiska former, icke eger kompetens att af eget initiativ

ingripa till rättande af sådana felaktigheter vid taxeringen, som under

bevillningsärendens handläggning komma till Kammarrättens kännedom,

men icke blifvit direkt genom besvär dragna under dess pröfning. Oinskränkt

befogenhet i detta hänseende kan och bör visserligen icke tillerkännas

Kammarrätten, såsom icke utgörande en taxeringsmyndighet,

men äfven utan att området för Kammarrättens egentliga uppgift öfverskrides,

synes en något vidgad befogenhet härutinnan kunna Kammarrätten

tilläggas och sålunda ett af de behof, som genom Ofverskattenämnden

skolat fyllas, åtminstone i någon mån tillgodoses.

Först och främst torde härvid, genom upphäfvande af det i § 78 af

gällande bevillningsförordning intagna, år 1861 först meddelade förbud

för Kammarrättens revisionsafdelning att under kronoräkenskapernas

granskning; gorå anmärkning mot de faststälda taxerings- och inkomstbeloppen,

böra åt revisionen återgifvas den rätt i berörda afseende, som

före nyssnämnde år tillkommit densamma. Genom utöfvandet af denna

anmärkningsrätt ledes uppmärksamheten på sådana missbruk vid bevillningstaxeringen

och sådan felaktig tillämpning af bevillningsförordningen,

som eljest lätt nog kunna å en och annan ort inrota sig, och möjlighet

beredas att få desamma rättade.

Vid pröfning af besvär i bevillningstaxeringsfrägor händer vidare

icke sällan, att Kammarrätten finner klaganden icke rätteligen hafva bort

påföras den öfverklagade beskattningen å den ort, der taxeringen egt

rum, men väl deremot å annan ort. I detta fall nödgas Kammarrätten

undanrödja den öfverklagade taxeringsåtgärden, utan att tillika kunna

förordna om den skattskyldiges beskattande å den ort, der han rätteligen

bort taxeras till bevillning. Följden häraf varder, att den skattskyldige

går fri från bevillning. Eller ock kan det, i fråga om skattskyldig,

som bort för inkomst taxeras inom två eller flere beskattningsorter,

inträffa, att, om vare sig kommun eller den skattskyldige sjelf,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

23

utan att framställa gensaga mot beräkningen af inkomsten i det hela,

hos Kammarrätten yrkar förändring i beräkningen deraf å viss ort eller

dess uppförande till beskattning eller uteslutande derifrån å viss ort,

Kammarrätten, derest icke taxeringen å hvarje särskild beskattningsort

genom besvär dragés under dess pröfning, väl kan meddela rättelse i

taxeringen å förstnämnda ort, men deremot ser sig ur stånd att vidtaga

de förändringar i taxeringen å de öfriga beskattningsorterna, som af

beslutet påkallas.

Bestämmelser i syfte att tillägga Kammarrätten befogenhet att vidtaga

den rättelse i skattskyldigs taxering å eu ort, som följer af meddeladt

beslut i fråga om hans taxering å annan ort, hafva derföre meddelats

i § 69 af det inom Finansdepartementet upprättade förslaget.

Härvid bör märkas, att, då, såsom i förslaget uttryckligen betonats.

Kammarrätten, vid utöfvandet af nämnde rätt — hvilket naturligtvis

alltid måste ske under iakttagande af de laga former, som gälla för all

Kammarrättens verksamhet — icke må sätta den skattskyldiges sammanräknade

årsinkomst högre än taxeringsmyndigheterna bestämt, derest

icke yrkande om sådan förhöjning särskildt blifvit framstäldt, nämnda

förslag icke tillägger Kammarrätten större befogenhet i fråga om höjning

af skattskyldigs taxering, än som för närvarande tillkommer densamma.

Mot de af komitén föreslagna förändringar i fråga om tidsbestämmelserna

för taxeringsmyndigheternas arbeten och för anförande af besvär

öfver pröfningsnämndernas beslut hafva anmärkningar framstälts

så väl af flere utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande som af

Kammarrätten. Nämnda myndigheter hafva ansett de föreslagna förändringarne

komma att medföra menliga påföljder så väl för staten, hvilken

förmenats komma att blifva lidande genom den minskade noggranhet

och omsorgsfullhet, hvarmed taxeringsarbetet i följd af inskränkningen

i arbetstiden komme att utföras, som äfven för de skattskyldige,

hvilka beröfvades en väsentlig del af det rådrum för åvägabringande af

utredning angående sina inkomsters och tillgångars belopp, de för närvarande

åtnjuta.

Det vill äfven synas mig såsom skulle komitén, hvilken enligt hvad

dess motiver (sid. 82) gifva vid handen, med de föreslagna inskränkningarne

i tidsbestämmelserna hufvudsakligen åsyftat att, så vidt möjligt,

bereda utväg för slutbehandling af frågorna från en taxeringsperiod,

innan en ny sådan inträder, i icke oväsentlig mån hafva öfverskattat

betydelsen af eu sådan förkortning af tiden för bevillningsmålens behandling.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

Enligt de af Skattekomitén utarbetade tabeller uppgick år 1879 antalet

skattskyldig^, som erlade bevillning efter andra artikeln, för hela

riket till 565,956. Påföljande år 1880 utgjorde antalet i bevillningsmål

anförda besvär hos Kammarrätten 1,019 och hos Eders Kongl. Maj:t 54.

Vägas nu mot hvarandra olägenheterna och fördelarne af de utaf komitén

förordade inskränkningarne i tidsbestämmelserna, framstår å ena sidan

faran för den stora massan af de skattskyldige i landet, att taxeringen,

genom förkortad arbetstid för taxeringsmyndigheterna och minskadt tillfälle

för de skattskyldige att åvägabringa utredning rörande sin beskattning,

varder mindre tillfredsställande, medan å andra sidan fördelen för

det relativt ringa antalet skattskyldige, som icke åtnöjes med pröfningsnämndernas

beslut, inskränker sig dertill, att desse skattskyldige befrias

från nödvändigheten att två år å rad öfverklaga sin taxering. Och härvid

bör äfven bemärkas, att, då Kammarrättens beslut ofta nog hinner

meddelas före tiden för pröfningsnämndens sammanträde under det taxeringsåret

närmast efterföljande, nödvändigheten af ett upprepande af

besvären icke alltid föreligger.

Ehuru jag, på grund af hvad jag sålunda anfört, icke kan tillstyrka,

att komiténs förslag rörande tidsbestämmelserna för taxeringsmyndigheternas

verksamhet och för besvär mot deras beslut må i sin fulla utsträckning

vinna godkännande, medgifver jag dock villigt, såsom jag redan

antydt, att åtskilliga af de nu förefintliga tidsbestämmelserna äro

väl rymligt tillmätta. Särskilt gäller detta i fråga om den tid inom

hvilken besvär öfver pröfningsnämnds beslut skola anföras. Denna tid

är enligt § 70 i bevillningsförordningen bestämd till utgången af Mars

månad påföljande året, hvilket. haft sin grund deri, att, då inkomstens

beräkning jemlikt § 7 mom. 3 hufvudsakligen skolat grundas å skatteårets

förhållanden, det varit nödigt att genom besvärstidens utsträckning

utöfver detta år lemna den skattskyldige tillfälle att åstadkomma

fullständig utredning om sina inkomsters verkliga belopp under nämnde

år. Sedan emellertid genom den under § 10 mom. 2 föreslagna föreskriften

att inkomsten enligt regeln skall upptagas med det belopp,

hvartill den under nästföregående året uppgått, behofvet af en sådan

utredning till allra väsentligaste delen bortfallit, torde besvärstiden öfver

pröfningsnämnds beslut utan skada kunna inskränkas inom skatteårets

slut. I de jemförelsevis få fall, då utredning rörande skatteårets förhållanden

fortfarande skulle behöfva förebringas, lärer Kammarrätten

icke förvägra skattskyldig, som inom den föreskrifna tiden reservationsvis

anfört besvär, nödigt rådrum att åstadkomma den erforderliga utredningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 6.

25

Äfven tiderna för sjelfva taxeringsarbetet torde utan olägenhet kunna

något ändras. Sålunda har i det inom departementet utarbetade förslag

upptagits: i § 36, att taxeringsnämndernas arbet.en skola vara afslutade

senast den 15 Juli (nu: före Juli månads utgång); i § 52, att pröfningsnämnden

skall sammanträda för hvart och ett län under senare hälften

af September (nu: under September eller första hälften af Oktober) och

för Stockholm under förra hälften af Oktober (nu: under Oktober eller

November månad); samt i § 59, att de föreskrifna utdragen af pröfningsnämndens

protokoll skola till vederbörande atlemnas i Stockholm före

November månads utgång (nu: innan årets slut) och i länen före Oktober

månads utgång (nu: inom November månads utgång).

I afseende på den sålunda föreslagna tiden för pröfningsnämndernas

i länen sammanträden torde jag få fästa uppmärksamheten derå, att, då

nämndens sammanträde för närvarande kan utsättas till början af September,

men enligt förslaget skulle ega rum först under senare hälften

af samma månad, sådant berott deraf, att af skäl, dem jag vid § 49

mom. 3 torde få vidare utveckla, häradsskrifvare å landet och magistrat

i stad ålagts att redan efter taxeringsnämndens sammanträde verkställa

afskrift af mantals- och taxeringslängdeh. Häradsskrifvaren eller magistraten

har för detta ändamål erhållit anstånd med mantals- och taxeringslängdens

insändande till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till den

15 Augusti eller något längre rådrum än den tid af tre veckor efter

afslutandet, af taxeringsnämndens sammanträde, som för närvarande är

honom härför medgifven. Derest något rådrum före pröfningsnämndens

sammanträde skall beredas de skattskyldige att författa sina besvär och

kronoombudet vid bemälde nämnd att granska den verkstälda taxeringen,

kan.tiden för nämndens sammanträde icke utsättas tidigare än till senare

hälften af September månad.

Enligt gällande bevillningsstadga åligger det ej mindre bevillningsberedningarne

och taxeringskomitéerna att i taxeringslängderna än äfven

pröfningskomité!! att i denna komités särskilda längd påföra de bevillningsafgifter

som belöpa å de af vederbörande nämnder uppskattade

fastighetstaxeringsvärden och inkomstbelopp. Detta åliggande är i Skattekomiténs

förslag borttaget hvad bevillningsberedningen angår, men deremot

bibehållet för taxerings- och pröfningsnämnderna. Då emellertid

sjelfva verkställigheten af ifrågavarande arbete, som endast innefattar en

enkel räkneoperation utan någon dermed förbunden pröfning af på

Bill. till Riksd. Prut. JS83. 1 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 10

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 6.

skattebeloppet inverkande förhållanden, naturligtvis hittills ankommit och

äfven framgent skulle ankomma på de vid taxerings- och pröfningsnämnderna

biträdande tjensteman synes det mig ock vara i sin ordning,

att ansvaret för uträkningens rigtighet öfverflyttas från beskattningsnämnderna

på bemälde tjensteman. Det kan väl ifrågasättas, huruvida

icke i sammanhang härmed de för bevillningsafgifterna afsedda kolumner

skulle kunna ur taxeringslängden uteslutas. Denna längd skulle härigenom

vinna i öfverskådlighet och lätthandterlighet, medan åter anteckningarne

i uppbördsboken koinme att lemna all erforderlig ledning för uppbörden.

Då det emellertid för skattskyldig, som är mindre förtrogen med grunderna

för bevillningsafgifternas beräknande, kan vara af vigt att i sjelfva

taxeringslängden finna utsatt det sifferbelopp, som uttrycker den på honom

belöpande bevillning, torde hänsynen härtill utgöra tillräckligt skäl

att låta afgiftskolumnerna, så vidt de afse den af taxerings- och pröfningsnämnderna

verkstälda taxering, qvarstå.

I öfrigt har jag i fråga om taxeringsmyndigheternas sammansättning

och befogenhet hufvudsakligen följande att i underdånighet erinra.

§ 24.

Horn. 2. Då erfarenheten ådagalagt, att val af ledamöter och suppleanter

i bevillningsberedningarne, hvilket enligt gällande stadgande!! skall

förrättas före Januari månads utgång, i allmänhet icke hinner verkställas

förrän i början af Februari, har tiden, inom hvilken nämnde val skall

företagas, blifvit utsträckt till den 15 Februari. Något hinder för en

sådan utsträckning af tiden för valet lärer icke förefinnas, då beredningens

ordförande, som har att före beredningens sammanträde granska de

till denna inkomna uppgifter, redan blifvit utsedd i början af Januari

och beredningen icke behöfver hafva afslutat sina arbeten förr än med

Maj månads utgång.

§ 25.

Då icke allenast bevillningsberedningarnes, utan äfven taxerings- och

pröfningsnämndernas ledamöter skola erhålla exemplar af bevillningsstadgan,

har föreskriften om skyldighet för Statskontoret att tillhandahålla

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande de i denna § omförmälda

författningar flyttats till de allmänna föreskrifterna § 65 mom. 5.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. till Korgl. Majrts Nåd. Prop. No 6.

27

§ 26.

Då de till beredningen aflemnade uppgifter om salu-, hypoteks- och

brandförsäkringsvärden å fastigheter jemlikt § 15 skola åtfölja mantalsoch

taxeringslängderna till Kammarrätten och således icke varda tillgängliga

vid påföljande årets taxeringsförrättningar, har beredningsordföranden

uttryckligen förpligtats att anteckna berörda värden i taxerings1

ängd en, hvaraf jemlikt § 49 mom. 2 afskrift skall tagas för att tillhandahållas

ordföranden i nästa års bevillningsberedning-.

O Ö

§ 28.

Jemte det för vinnande af öfverensstämmelse med rnantalsskrifningstörordningen

tiden för mantals- och taxeringslängdens aflemnande till

bevillningsberedningens ordförande flyttats till senast den 15 April, har

på landet kommunalstämmans ordförande ålagts att, sedan längden blifva

på kommunalstämman granskad, direkt aflemna densamma till beredningsordföranden.

Härigenom undvikes den onödiga omgång, som framkallas

af mantalsskrifningsförordningens föreskrift, att den på kommunalstämman

granskade mantalslängden skall af pastor (eller numera

kommunalstämmans ordförande) öfversändas till kronofogden, som derefter

har att aflemna densamma till beredningsordföranden.

Om granskningen af mantals- och taxeringslängden, i hvad denna

längd angår mantalsskrifningen, fördröjes utöfver den föreskrifna tiden,

kan det för kommunalstämmans ordförande eller vederbörande tjensteman

i stad stundom varda omöjligt att i rätt tid aflemna längden till beredningsordföranden.

Den i nu gällande bevillningsförordning § 36 stadgade

påföljd af dagaböter för häradsskrifvare eller tjensteman i stad, som

underlåter att inom stadgad tid aflemna längden för fastighetstaxeringen,

torde derföre icke böra tillämpas vid enahanda försummelse i fråga om

den kombinerade mantals- och taxeringslängden.

§ 29.

Då beredningsdistrikt kan omfatta allenast eu del af en kommun,

har möjligheten af ett sådant förhållande vid redaktionen af denna §

uppmärksammats.

Vid bevillningsberedningarnes sammanträden har hittills särskilt

protokoll icke behöft föras. På sätt flere af Eders Kongl. Maj:ts Befall
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop N:o 6.

ningshafvande anmärkt, torde sådant protokoll äfven hädanefter befinnas

öfverflödigt. Då härtill kommer, att protokollsföringen antagligen i

många fall blefve förenad med icke ringa besvär för beredningsordföranden,

som redan förut fått sig i förhållande till den i allmänhet ringa

ersättning de ega uppbära, ganska omfattande bestyr ålagda, torde hittills

gällande stadgande:] om sättet för antecknande af de i beredningen

yttrade särskilda meningar böra bibehållas.

Kammarrätten har anmärkt, att, medan i förevarande § stadgas, att

ordförande eller ledamot i beredningen bör afträda, då fråga om bestämmande

af hans egen bevillningsskyldighet inom beredningen förekommer,

föreskrifves i fråga om taxeringsnämnd, att ledamot af nämnden bör

afträda, då fråga förekommer om bestämmandet icke blott af hans egen,

utan äfven af hans föräldrars, barns eller syskons bevillning, hvaremot

något motsvarande stadgande icke vore meddeladt i fråga om pröfningsnäinnd.

Af sådan anledning har Kammarrätten, som ansett det ifråga

om taxeringsnämnden meddelade stadgande vara bj7gdt på fullt rättsenlig

grund, hemstält, att omförmälda stadgande måtte utsträckas till

samtliga beskattningsmyndigheterna och fördenskull upptagas bland de

»allmänna föreskrifterna».

Det kan emellertid befaras, att, derest större utsträckning skulle

gifvas åt det för ledamot i bevillningsberedning stadgade jäf, svårighet

icke sällan skulle uppstå att hålla beredningen beslutmässig. Då i allt

fall beredningen allenast eget att afgifva förslag till taxering af fastighet

eller inkomst, synes formelt hinder för bibehållande af nu gällande stadgande

ej heller förefinnas. Deremot har under § 56 för pröfningsnämnderna

införts samma stadgande, som nu gäller i fråga om taxeringsnämnderna.

§ 30.

För att bereda kronoombudet vid taxeringsnämnden tillfälle att före

nämndens sammanträde taga kännedom om bevillningsberedningens förslag

har tiden inom hvilket detta jemte öfriga handlingar skall af beredningen

aflemnas, blifvit bestämd till senast den 6 Juni, eller en vecka

efter den tid, då beredningen bör hafva afslutat sitt arbete, hvarjemte

föreskrifvits, att på landet aflemnandet skall ske till kronofogden, som

derefter har att tillställa kommunalstämmans ordförande sjelfva förslaget.

Med afseende på den tidspillan för taxeringsnämnden, som skulle

vållas derigenom att den ledamot af nämnden, som blifvit utsedd att

afhemta och till nämnden medföra beredningens förslag, underlåter att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6. 29

sådant fullgöra, har bötesansvaret för sådan försummelse höjts från tio

till tjugo kronor.

§ 31.

.Nu gällande bevillningsstadgas § 38 har följande lydelse: »Skattskyldig,

som är missnöjd med beredningens förslag, eger att hos taxeringskomitén

uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på grund hvaraf

han anser detta förslag böra ändras eller ogillas». Skattekomitén har (§

28 i förslaget) efter orden »beredningens förslag» inskjutit orden »i hvad

det angår vare sig honom sjelf eller annan skattskyldig» och har komitén,

enligt hvad dess motiver gifva vid handen, med detta tillägg

afsett att fullt tydligt uttala en rättighet, för hvars utöfvande redan

den förut gällande ordalydelsen ej lagt något hinder i vägen. Särskildt

ur synpunkten af den kommunala beskattningen har komitén funnit stadgandet

befogadt. I öfverensstämmelse härmed har komitén i § 51 af sitt

förslag till bevillningsstadga medgifvit skattskyldig rätt att hos pröfningsnämnden

icke allenast anföra besvär öfver den honom af taxeringsnämnd

påförda bevillningsafgift, utan jemväl att i öfrigt framställa anmärkningar

i anledning af taxeringsnämnds vidtagna åtgärder och beslut.

Under framhållande, att de rätta målsmännen vid beifrande af förelupna

felaktigheter i taxeringen vore dels den skattskyldige, hvars beskattning

förmenades vara origtig, i det fall att hans rätt blifvit förnärmad,

dels kronans ombud i de fall, då taxeringsbeloppet satts för lågt

i förhållande till den verkliga beskattningsbara inkomsten eller i öfrigt

vid taxeringen det allmännas rätt icke blifvit behörigen iakttagen, dels

kommun, då denna egde intresse af taxeringens utgång, samt att således

rättsgiltig grund saknades att åt skattskyldig inrymma rättighet att öfverklaga

frågor angående annan skattskyldigs beskattning, har Kammarrätten

afstyi''kt komiténs ofvan omförmälda förslag, genom hvilket, enligt hvad

Kammarrätten jemväl betonat, komme att beredas tillfälle att med tvifvelsutan

mången gång obefogade rättegångar besvära och upptaga tiden för

så väl myndigheter som skattskyldige.

Befogenheten af dessa Kammarrättens anmärkningar, särskildt hvad

angår den föreslagna rätten att hos högre instans fullfölja talan mot

taxeringsnämnds beslut i fråga om annan skattskyldigs taxering, synes mig

icke kunna bestridas. Och om det äfven enligt pu gällande lagstiftning icke

skulle vara skattskyldig bestämdt förmenadt att hos taxeringsnämnd framställa

anmärkningar mot annan skattskyldigs beskattning och möjligen utöfvande!

af en sådan rättighet någon gång skulle kunna lända taxeringen till

o ö O O O

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

fromma, synes skäl likväl icke förefinnas att genom särskilt lagstadgande

liksom uppmana till angifvande af hvad man kan ega sig bekant om andras

förmögenhetsförhållanden, något som icke skulle kunna vara annat

än menligt för sämjan samhällsmedlemmarne emellan.

Då jag sålunda icke kan biträda komiténs förslag om utsträckning af

skattskyldigs besvärsrätt, finner jag det å andra sidan vara i sin ordning

att kommunen lemnas full rätt föra talan mot beskattningsåtgärder,

som den icke anser med sitt intresse öfverensstämmande. Kommunens

rätt i detta afseende är emellertid enligt gällande bevillningsstadga i

dubbel måtto inskränkt, i det att dels kommun icke är tillförsäkrad rätt

att öfver taxeringsnämnds beslut besvära sig hos pröfningsnämnden,

dels besvär öfver pröfningsnämnds beslut icke få af kommun anföras i

annat fall, än att till följd af pröfningskomiténs beslut bevillningsafgift

ur taxeringslängd utgått eller dylik afgift tillkommit eller blifvit faststäld

till annat belopp än det taxeringskomité påfört, eller med andra

ord allenast då taxeringskomiténs beslut blifvit af pröfningskomité!! ändradt.

Till grund för meddelandet af såväl den ena som den andra af

dessa inskränkningar har utan tvifvel legat det skäl, att, då vederbörande

kommuner egde utse ledamöter i taxeringskomitéerna, kommunernas

intresse härigenom vore tillräckligt tillgodosedt för att annan form

derför icke skulle vara af behofvet påkallad. Det får likväl icke förbises,

att i flertalet fall taxeringskomité tillsättes af flere kommuner, hvadan

det lätteligen kan inträffa, att en kommuns representanter i komitén

varda öfverröstade. Jag förordar derföre komiténs förslag om utsträckning

af kommuns rätt att besvära sig öfver pröfningsnämnds beslut (§ 61

i dess förslag till bevillningsstadga), likasom att kommun uttryckligen

måtte tilläggas rätt att fullfölja talan mot taxeringsnämnds beslut.

§ 32.

Länsman kan stundom till följd af sin kännedom om förhållandena

i orten vara mycket lämplig till ordförande i bevillningsberedning och

torde derföre lika litet som kronofogde eller magistratsperson böra få

utan laga förfall afsåga sig i sådant afseende erhållet förordnande.

§ 34.

Enligt gällande bevillningsförordning åtnjuter ordförande i bevillningsberedning

viss resekostnads- och traktamentsersättning för sin inställelse

vid taxeringsnämndens sammanträde, så framt han icke är skyldig

att för tjensteåliggandens fullgörande komma tillstädes. Komitén

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. I\r:o 6.

31

har föreslagit, att denna ersättning ej heller skulle utgå för det fall, att

beredningsordföranden tillstädeskommer såsom vald ledamot af taxeringsnämnden.

Som det likväl är af synnerlig vigt, att bemälde ordförande

får åtnjuta all den godtgörelse för sitt uppdrag, som skäligen må kunna

honom beredas, torde nämnda inskränkning af hans rätt till ersättningböra

bortfalla.

§ 38.

De af komitén föreslagna förändringar i gällande bestämmelser rörande

antalet ledamöter i taxeringsnämnd kunna föranleda dertill, att

nämnde antal stundom skulle uppgå till 30—40 personer eller ett större

antal än det, hvaraf pröfningsnämnden bör bestå. Då antalet ledamöter

i taxeringsnämnden härigenom utan tvifvel komme att varda större än

för ärendenas handläggning är behöfligt eller ens lämpligt, torde den

af komitén till förmån för den föreslagna förändringen åberopade fördelen

af större enkelhet och lättfattlighet icke vara af tillräcklig betydenhet

att böra föranleda ändring af de nu gällande bestämmelserna i ämnet,

hvilka, om än något utförligare, dock icke kunna sägas vara invecklade

eller svårfattliga.

§ 39.

Skyldigheten att underrätta de utsedde ledamöterna och suppleanterna

i taxeringsnämnden om det dem gifna uppdrag torde böra i

Stockholm likasom i öfriga städer åligga magistraten, inför hvilken valet

förrättas.

Då kronans ombud vid taxeringsnämnden icke, så framt han icke

är magistratsperson eller kronofogde, erhåller officiel kännedom om utgången

af valet utaf suppleanter för ledamöterna i bemälda nämnd, bär

stadgandet, att inträffadt förfall för ledamot i nämnden kan, utom hos

valförrättare!!, göras hos kronoombudet, såsom mindre egentligt, uteslutits.

§ 41.

Då, jemlikt § 30, kronoombudet före taxeringsnämndens sammanträde

erhåller tillgång till bevillningsberedningens förslag, bör han egna detta

förslag sorgfällig granskning för att kunna hos taxeringsnämnden göra

de anmärkningar och framställningar, hvartill han med anledning deraf

finner sig befogad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil.. till Kong’. Majt:s Nåd. Prof. N:o 6.

§ 48.

De här föreslagna närmare bestämmelserna om sättet för justering

af taxeringsnämndens protokoll hafva funnits af behofvet påkallade.

§ 49.

Mom. 2. Föreskrift har hittills saknats om tiden för upprättandet

af de sammandrag öfver taxeringslängderna för hvarje fögderi eller stad,

till hvilka formulär finnas bevillningsförordningen bifogade. Som det

för pröfningsnämnden är af vigt att vid den s. k. bevillningsprocentens

uträknande ega tillgång till dessa sammandrag, har i förevarande mom.

införts stadgande derom, att sammandragen skola till Eders Kong!.

Maj:ts Befallningshafvande insändas samtidigt med mantals- och taxeringslängden.

'' Mom. 3. Enligt gällande föreskrifter åtfölja taxeringslängderna vederbörande

kronoräkenskaper, då dessa insändas till Kammarrätten för

undergående af granskning, hvadan tillgång till dem i orten derefter

saknad I särskildt fall har visserligen Eders Kongl. Maj:t, då eu länsstyrelse

förklarat tillgång till taxeringslängderna för arbetet å landskontoret

erforderlig, ålagt vederbörande häradsskrifvare att för nämnda ändamål

verkställa afskrift af längderna, men allmän föreskrift i ämnet

finnes icke utfärdad.

Skattekomitén, som ansett afskrift af mantals- och taxeringslängderna

böra insändas till Ofverskattenämnden för att derifrån vidare ingå

till Kammarrätten, har tillgodosett behofvet af tillgång till nämnde längder

i orterna, dels derigenom, att originalet, sedan pröfningsnämnden

slutat sina förhandlingar, komme att stadna hos häradsskrifvaren eller

magistraten, dels derigenom att jemlikt § 56 mom. 3 i komiténs förslag,

afskrift af mantals- och taxeringslängden skulle inom den 15 November

hvarje år tillställas kommunalstämmas ordförande för att dels användas

för kommunala syften, dels af bemälde ordförande öfverlemnas till ordföranden

i påföljande års bevillningsberedning för att sedan den tjenat

till ledning vid det årets taxeringsförrättningar, slutligen ingå till Eders

Kong],. Maj:ts Befallningshafvande och der qvarstadna.

"Åtskilliga utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hafva mot

de sålunda föreslagna bestämmelserna anmärkt, att då oinförmälda båda

afskrifter måste upprättas under den tid af året, då vederbörande _ tjensteman

vore strängt upptagna af pågående mantalsskrifningsförrättningar,

debiteringsbestyr m. m., ifrågavarande skyldighet skulle för dem varda

alltför betungande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. till Kong!. Maj.-ts Nåd. Prop. fao 6.

Utväg torde äfven förefinnas att lindra berörda åliggande för tjenstemännen,

utan att derföre de af komitén med dess förslag åsyftade fördelar

behöfva uppoffras. Om nämligen föreskrift meddelas, att den i §

5(i mom. 3 af komiténs förslag omförmälda afskrift, som enligt komitéförslaget.

skall upprättas först efter det pröfningsnämnden afslutat sina

förhandlingar, i stället bör verkställas inom en månad efter det taxeringsnämndernas

arbeten afslutats, eller inom den 15 Augusti, vinnes

derigenom den fördel, att arbetet kommer att ega rum under den tid

af året, då vederbörande uppbördstjenstemän äro minst upptagna af

andra göromål; och anmärkas bör, att afskriftens användbarhet för kommunala

syften icke minskas genom dess aflemnande före pröfningsnämndens

sammanträde, enär kommunalstämmans ordförande, som jemlikt §

59 skall erhålla utdrag af pröfningsnämndens protokoll, utvisande alla

af denna nämnd vidtagna förändringar i taxeringsnämndernas åtgärder,

derigenom varder i tillfälle att komplettera den från häradsskrifvaren

mottagna afskriften. En icke obetydlig fördel beredes äfven de skattskyldige

genom det tidigare aflemnandet derutinnan, att, om afskriften

tillhandahålles de skattskyldige i samma ordning, som de i § 47 omförmälda

utdrag af taxeringsnämndens protokoll, dem beredes tillfälle till

en vida fullständigare inblick i taxeringens resultat än den, som kan

vinnas genom nämnde protokollsutdrag.

Om ytterligare stadgas, att nu ifrågavarande afskrift skall, sedan den

af bevillningsberedningen begagnats, medfölja beredningens förslag till

taxeringsnämnden och vidare ingå till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

för att der qvarstadna, skulle, under förutsättning att originalet

till taxeringslängden fortfarande såsom hittills ingår till Kammarrätten,

den ena utaf de af komitén föreslagna afskrifterna varda öfverflödig.

Då nämligen originalet till taxeringslängden enligt uppbördsförfattningarne

först i början af Augusti året näst efter taxeringsåret

skall afsändas till Kammarrätten och ofvanberörde afskrift ungefär vid

samma tid skulle inkomma till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

kan denna myndighets behof af tillgång till taxeringslängden anses fullt

tillgodosedt genom den föreslagna anordningen.

För Stockholm finnes intet behof af här förut omförmälda afskrift

af mantals- och taxeringslängden, enär dels debiteringen af kommunalutskylderna

i nämnde stad åligger samma tjensteman, som verkställa

debiteringen af bevillningsafgifterna, dels originalexemplaret af nämnde

längd vid förefallande, behof finnes för påföljande årets taxeringsmyndigheter

tillgängligt hos Öfverståthållareembetet eller Kammarrätten.

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft.

11

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 6.

§ 50.

På sätt Kammarrätten erinrat, torde det vara föga lämpligt att

stadga att taxeringsnämndens förslag till ledamöter i pröfningsnämnden

skall upprättas medelst sluten omröstning, enär derigenom skulle försvåras

behörigt iakttagande af bestämmelserna om pröfningsnämnds

sammansättning med hänsyn till olika klasser af skattskyldige.

Då komiténs förslag om minskning i antalet af de personer, hvilka

taxeringsnämnd har att föreslå till ledamöter i pröfningsnämnden, icke

betingas af komiténs förslag i öfrigt rörande taxeringsmyndigheternas

sammansättning eller eljest synes medföra någon fördel, och samma förslag

dessutom, såsom öfverståthållareembetet påpekat, komme att, hvad

Stockholms stad angår, göra Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

rätt att utse ledamöter i pröfningsnämnden illusorisk, har berörda förslag

icke ansetts böra vinna godkännande.

Då i Stockholm magistraten icke har att med taxeringsnämndens

arbeten taga någon befattning och således icke eger kännedom om de

af taxeringsnämnden till ledamöter i pröfningsnämnden föreslagna personer,

har skyldigheten att härom meddela Öfverståthållareembetet underrättelse

ansetts böra omedelbart åligga taxeringsnämndens ordförande.

§ 51.

Skattskyldig, som vill hos pröfningsnämnd anföra besvär öfver sin

taxering, eger enligt gällande stadganden att under iakttagande af vissa

föreskrifter insända sina besvär med allmänna posten till Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande. För att i möjligaste mån underlätta proceduren

i bevillningsmål har denna rätt blifvit utsträckt till alla de fall, då besvär

enligt bevillningsförordningen anföras; och har fördenskull stadgande

i ämnet blifvit bland de »allmänna föreskrifterna» under § 66

infördt.

§ 53.

Stadgandet, att minst hälften af pröfningsnämndens ledamöter skall

vara egare af fast egendom, har i Stockholm stundom vållat, att öfverståthållareembetet

vid sitt val mellan de af taxeringsnämnderna föreslagna

personer varit mera bundet än som för en tillfredsställande sammansättning

af pröfningsnämnden varit önskligt. Med afseende härå och

då ifrågavarande stadgande vid den nästan fullständiga frånvaron af

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

35

jordbruksfastighet inom Stockholms stads område, icke eger samma betydelse

för Stockholm som för länen, torde den minsta proportion,

hvari fastighetsegare der skola ingå i pröfningsnämnden, utan olägenhet

kunna inskränkas till en fjerdedel af antalet ledamöter.

§ 55.

Som det af flere skäl är lämpligt, att landshöfdingen, såsom Eders

Kongl. Maj:ts högste ombudsman i orten, leder pröfningsnämndens förhandlingar,

bör det ock, såsom flere af de i ärendet hörda myndigheter

framhållit, följdrigtigt ankomma på Eders Kongl. Maj:t att vid förfall

för landshöfdingen förordna annan ordförande i hans ställe, samt rättigheten

för pröfningsnämnden att sjelf utse ordförande, i likhet med hvad

nu är förhållandet, endast betraktas såsom en undantagsvis anlitad nödfallsutväg.

För det fall att vid afgörandet af fråga, som icke inverkar på beloppet

af skattskyldigs bevillning, lika röstetal för olika meningar uppkommer,

har den mening ansetts böra blifva gällande, som af ordföranden

biträdes. Detta sätt att skilja mellan meningarne torde befinnas

lämpligare än den af Kammarrätten, i likhet med Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län, förordade utvägen af lottning.

§ 58.

I denna § har förut saknad föreskrift lemnats derom, att de af

pröfningsnämndens beslut föranledda anteckningar i den uti § 59 omförmälda

längd skola verkställas i enahanda ordning, som i fråga om

pröfningsnämndens protokoll samt anteckningarne i mantals- och taxeringslängderna

är stadgadt.

§ 59.

Mom. 1. Stadgandet att i pröfningsnämndens protokoll anteckning

skall ske, huruvida klagande skattskyldig, hvilken enligt § 18 taxeringsuppgift

affordrats, densamma behörigen aflemnat, afser ej mindre att

bereda Kammarrätten tillfälle att tillämpa den i § 19 mom. 4 för underlåtenhet

i berörda hänseende stadgade påföljd af besvärsrättens förlust,

än äfven att trygga den skattskyldige mot obehörig tillämpning af påföljden.

För att i möjligaste mån bereda de skattskyldige tillfälle att i god tid

erhålla kännedom om de af pröfningsnämnden vidtagna ändringar i deras

taxering, har komitén föreslagit att i den kungörelse, som enligt före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

varande mom. skall utfärdas, böra upptagas namn och hemvist för de

skattskyldige, i afseende å hvilkas taxering pröfningsnämnden vidtagit

ändring. I Stockholm har, enligt hittills öflig praxis, hvarje skattskyldig,

som fått sin taxering af pröfningsnämnden förhöjd, härom erhållit

underrättelse genom honom tillstäldt utdrag af nämndens protokoll.

Genom detta förfaringssätt vinnes fullständigare det af komitén med

nyssnämnda föreskrift åsyftade ändamål, och det hade derföre visserligen

varit önskvärdt att samma förfaringssätt kunnat för länen föreskrifvas.

Svårigheterna härför torde emellertid befinnas alltför stora.

Hvad Stockholm deremot angår torde nyssberörda förfaringssätt, som

der visat sig fullt lämpligt, böra lagstadgas, vid hvithet förhållande den

i detta mom. omförmälda kungörelsen icke för Stockholm lärer behöfva

eg a den utförlighet, som i länen är af nöden.

Mom. 2. Undantaget för Stockholm beror derpå, att uppbörden i

nämnde stad verkställes enligt särskilda, genom nådiga reglementet för

uppbördsverket i Stockholms stad af den 15 Oktober 1880 meddelade

bestämmelser.

§ 62.

Mom. 1. Ett tillägg har här gjorts för att genom uttrycklig föreskrift

stadga den praxis, som hittills på goda grunder iakttagits, att

skattskyldig, som icke nöjes med den honom af taxeringsnämnd påförda

taxering, men ej klagat hos pröfningsnämnden, förlorat rätt till talan

mot pröfningsnämndens beslut, såvidt det endast innefattar en fastställelse

af eller nedsättning i det af taxeringsnämnden åsätta beloppet.

Att den skattskyldige måste ställa sig den stadgade instansordningen till

efterrättelse för att bevara sin talan, bör visserligen vara en sjelfklar

sak, men till den skattskyldiges upplysning om hvad han i detta afseende

har att iakttaga kan en uttrycklig bestämmelse i ämnet ej annat

än vara till gagn, helst det icke sällan inträffat att besvär anföras

först hos Kammarrätten, ehuru de bort hafva varit förut understälda

pröfningsnämnden.

Mom. 2. Den förteckning, om hvars upprättande i detta mom. föreskrift

meddelats, torde komma att varda Kammarrätten till nytta såväl

ur den synpunkt, att Kammarrätten derigenom beredes kännedom om

antalet af de besvär i bevillningsmål, som äro att dit införvänta, som

särskildt derföre, att nämnda embetsverk sålunda sättes i stånd att öfvervälta,

att vederbörande, som hafva att öfver besvären afgifva utlåtanden,

dervid iakttaga behörig skyndsamhet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

37

§ 65.

Mom. 1. Till bestridande af kostnaderna för tryckning af formulär

och blanketter till taxeringslängder jemte sammandrag deraf samt

arvoden åt Kronans ombud och för protokollsföringen samt andra anteckningar

under pröfningskomiténs sammankomster med flere likartade

utgifter äfvensom till skälig vedergällning ej mindre för sådana till ledning

vid bevillningsafgiftens bestämmande aflemnade officiela uppgifter,

som icke utan genomgåendet af vidlyftiga handlingar och räkenskaper

kunna meddelas, än till ordförandena i bevillningsberedningarna äfvensom

för det vid taxeringsförrättning för öfrigt lemnade biträde af tjensteman

eller andre personer, som icke egde att vid samma förrättning

beräkna rese- och traktamentskostnadsersättning, hade hvarje pröfningskomité

med undantag af Stockholms stads under en följd af år enligt

75 § i bevillningsstadgan varit berättigad att använda och fördela högst

ett belopp af tre procent af de första 75,000 kronor, hvartill hela länets

bevillningssumma för året uppgått, 21/2 % af de derpå följande 25,000

kronor, 2 % af de derpå följande 25,000 kronor, D/g % af de derpå följande

25,000 kronor, 1 % af de derpå följande 50,000 kronor och x/2 %

af allt hvad bevillningssumman öfversteg 200,000 kronor. Sedan den åren

1878 och 1880 beslutade lönereglering för de till landstaten hörande embets-

och tjensteman trädt i tillämpning och dessa icke längre egde tillgodonjuta

något särskildt arvode för sitt biträde vid bevillningstaxeringen,

minskades behofvet af här ofvan omförmälda anslag, hvilket var

anledningen dertill att detsamma från och med år 1881 nedsattes till

ett maximum af 2 % af de första 100,000 kronor af bevillningssumman

lVä % af de derpå följande 25,000 kronor, 1 % af de derpå följande 25,000

kronor och V2 % af allt hvad bevillningssumman öfversteg 150,000 kronor.

Uti sitt förslag till bevillningsförordning har Skattekomitén, som

ansett att blanketter till mantals- och taxeringslängder borde genom

Statskontorets försorg vederbörande tillhandahållas, för bestridande af

öfrige omförmälde kostnader och främst deribland ersättningen till bevillningsberedningarnes

ordförande leinnat vederbörande pröfningsnämnder

rättighet att inom nyssnämnde nu gällande procentsatser såsom

maximum anvisa erforderligt belopp af hvarje läns bevillningssumma,

men dervid ifrågasatt den inskränkning att bevillningsprocenten, som

hittills utgått å alla tre artiklarnes bevillning, skulle beräknas endast å

bevillningen för fast egendom och inkomst.

Då papper af större format än det nu vanliga måste användas för

mantals- och taxeringslängder samt det är önskligt, att dessa varda lik
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 6.

formiga, anser jag i likhet med Skattekomitén det vara ändamålsenligare,

att blanketterna anskaffas och tillhandahållas af Statskontoret än af

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, och hvad angår komiténs förslag

att bevillningsprocenten må beräknas endast å bevillningen för fast

egendom och inkomst af kapital och arbete, synes mig en sådan inskränkning

vara desto lämpligare, som dels föreskrifterna angående nyssnämnda

bevillning böra utan sammanblandning med andra bevillningar

inrymmas i en särskild förordning, dels ock de göromål, för hvilka bevillningsprocenten

år afsedd att utgöra ersättning, hufvudsakligast påkallas

för åstadkommande af den taxering, på hvilken fastighets- och

inkomstbevillningen sig grundar.

Bland de ändamål, för hvilka bevillningsprocenten nu utgår, märkas,

utom kostnaden för blanketter till taxeringslängder, hvilken kostnad, i

händelse af bifall till nyss omförmälda anordning kommer att bestridas

af andra medel, äfven den ersättning, som hittills utgått för aflemnande

af officiela uppgifter, som icke utan genomgående af vidlyftiga handlingar

och räkenskaper kunna meddelas. Skyldigheten att meddela dylika

uppgifter synes mig böra af vederbörande fullgöras utan att någon särskild

ersättning derför behöfver ifrågakomma, helst redan nu i åtskilliga

fall inträffar, att särskild ersättning ej lemnas för uppgifter, hvilkas

upprättande fordrar både tid och möda. Genom borttagande af ersättning

utaf bevillningsprocenten i dessa tvänne fall, vinnes visserligen en

besparing, hvilken, bedömd efter förhållandet år 1881, utgör mellan

5,000 och 6,000 kronor, hvartill kommer att med beräkning af den ökning

i fastighetsbevillningen och den minskning i inkomstbevillningen,

hvartill nu föreliggande förslag föranleder, bevillningen för fastighet och

inkomst i det hela torde komma att ökas med närmare 400,000 kronor,

hvilket skulle i sin mån bidraga till ökning af det belopp, hvaröfver

pröfningsnämnderna för de i denna § omnämnda ändamål finge disponera;

men då enligt bevillningssammandraget för nyssnämnda år alla

tre artildarnes bevillning utgjorde i rundt tal 4,400,000 kronor, deraf

bevillningen efter l:a och 3:dje artiklarne uppgick till 900,000 kronor

eller nära en femtedel af det hela, kan ofvanberörda besparing och

ökning icke uppväga den minskning i de till pröfningskomitéernas disposition

stälda medel, som genom sistnämnda belopps undantagande från

beräkningen uppkommer. Det återstår då att tillse, huruvida någon

minskning af de belopp pröfningskomitéerna hittills haft att disponera

är af förhållandena påkallad.

Det torde icke finnas delade meningar derom, att taxeringens noggranna

och omsorgsfulla verkställande i hög grad är beroende af bevillningsberedningarnes

ordförande. Deras uppdrag förorsakar dem i all
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 6.

39

mänhet ej ringa möda och tidsuppoffring. Enligt förevarande förslag

komma deras åligganden derjemte att i vissa afseenden ökas emot hvad

hittills varit förhållandet. Vid undersökning af huru stor ersättning

hittills till dem utgått, finner man att för år 1881 anvisades åt bemälde

ordförande med undantag för dem i Stockholm ett sammanlagdt belopp

af 27,380 kronor 62 öre, deraf på hvart och ett af de beredningsdistrikt,

hvari samtlige länen enligt den i Finansdepartementet utarbetade öfversigt

af 1876 års bevillningstaxering voro indelade, belöper i medeltal

nära 20 kronor. Inom flera län, uppgår icke ersättningen ens till detta

belopp och hvad särskild! angår Malmöhus och Göteborgs län, som

lemna de största andelarne af bevillningen, hafva beredningarnes ordförande

i medeltal erhållit inom det förra länet 14 eller om man endast

tager landsbygden i beräkning 10 kronor, och inom det senare 17 kronor.

Då dessa ersättningsbelopp uppenbarligen äro allt för ringa samt

en jemförelse mellan nyssnämnda ersättning till beredningarnes ordförande

i Malmöhus och Göteborgs län å ena och medeltalet för hela

riket å andra sidan dessutom ådagalägger, att den nu gällande gradvisa

minskningen af bevillningsprocenten är allt för stark, har jag funnit

pröfningsnämnderna böra berättigas att använda och fördela högst ett

belopp motsvarande tre procent af de första 100,000 kronor, hvartill

länets hela bevillningssumma uppgår, två procent af derpå följande

50.000 kronor och en procent af allt hvad bevillningen öfverstiger

150.000 kronor. Medelst en sådan beräkning af bevillningsprocenten

och genom användande af de medel, som hittills utgått för blanketter till

taxeringslängder och för officiela uppgifter skulle tillgångar beredas till

en välbehöflig ökning i den af bevillningsprocenten till beredningarnes

ordförande utgående ersättning. Den ersättning, som i medeltal för

hela riket härigenom kunde en hvar ordförande tillkomma, skulle utgöra

mellan 44 och 45 kronor. Visserligen företer medeltalet för de

särskilda länen äfven i detta fall icke ringa olikheter. Så skulle Östergötlands

län komma att stå lägst med ett medeltal af 27 kronor och

Örebro län högst med ett medeltal af 94 kronor, men om man tillika

tager i betraktande att folkmängden inom hvarje beredningsdistrikt i

medeltal utgör inom Östergötlands län 1,980 och inom Örebro län

5,870, är skilnaden i detta fall mera skenbar än verklig.

Mom. 3. Hvad särskild! Stockholm angår, der pröfningskomité!!

enligt nu gällande bevillningsstadga eger att för enahanda ändamål, till

hvilka bevillningsprocenten inom länen är afsedd, använda och fördela

ett belopp, som svarar emot högst två procent af stadens hela bevillningssumma,

så utgjorde bevillningen enligt 1881 års bevillningssam
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

mandrag 708,000 kronor och om man tillägger den ingalunda obetydliga

bevillning, som här utgöres af utländske handlande och handelsexpediter

samt af utländingar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar,

omkring 730,000 kronor. Efter afdrag dels af l:a och 3:dje

artiklarnes bevillning dels ock af den minskning i inkomstbevillningen,

som den föreslagna förhöjningen i existensminimum och i det bevillningsfria

afdraget å uppskattade inkomstbelopp understigande 1,800

kronor må komma att medföra, kan bevillningen för fastighet och inkomst

antagas utgöra 620,000 kronor.

Som enligt uppbördsreglementet för Stockholms stad mantals- och

taxeringslängderna utgöra en del af uppbördsboken, kunna till nämnde

längder icke i Stockholm användas blanketter af samma slag, som för

det öfriga riket. Med afseende härå torde det böra åligga öfverståthållareembetet

att anskaffa och tillhandahålla de för Stockholm erforderliga

blanketter till ifrågavarande längder, hvartill kostnaden vid sådant förhållande

fortfarande såsom hittills lämpligen kan utgå af bevillningsprocenten.

Hvad åter angår de ersättningar, som här utbetalas för meddelade

officiella uppgifter, så uppgå de icke till något afsevärdt belopp.

Någon nedsättning af det belopp, hvilket enligt nu gällande procentberäkning

må användas för de i denna § omförmälda ändamål, kan således

icke på grund af nyss anförda omständigheter ega rum. Tvärtom erfordras

äfven här någon förhöjning för att bereda en emot det arbete

taxeringen medför någorlunda svarande vedergällning. På grund häraf

och då det belopp, å hvilket bevillningsprocenten bör beräknas, enligt

hvad här ofvan är omförmäldt, kommer att undergå en ingalunda obetydlig

minskning, har bevillningsprocenten för Stockholms stad i förslaget

upptagits till högst 21/i % af bevillningen för fast egendom och

för inkomst af kapital och arbete.

Mom. 4. Den afskrift af mantals- och taxeringslängden, som jemlikt

§ 49 mom. 2 skall af vederbörande häradsskrifvare upprättas för

att kommunalstämmans ordförande tillställas, är, enligt hvad jag förut

utvecklat, afsedd att användas dels för kommunala syften, i främsta

rummet vid fyrktalslängdens upprättande, dels att tjena till ledning vid

det påföljande årets taxeringsförrättningar, för att slutligen qvarstanna

hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande såsom en dess tjenstehandling.

Så vidt nämnde afskrift afser att tjena kommunala ändamål kan

dess upprättande icke anses såsom ett egentligt tjensteåliggande för

häradsskrifvaren, med afseende hvarå och då häradsskrifvaren framgent

komme att gå miste om lösen för de utdrag af taxeringslängderna, som

hittills erfordrats för kommunernas behof, jag anser billigt att, såsom

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil* till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 6.

ock Skattekomitén föreslagit, någon ersättning tillerkännes häradsskrifvaren

för det honom sålunda ålagda bestyr. Då likväl afskriftens uppiättande

jemväl erfordras för vissa statsändamål, lärer berörde ersättning

icke, på sätt komitén föreslagit, böra bestämmas till full lösen enligt

expeditionstaxan, eller 1 krona för hvarje ark, utan skäligen kunna

sattas till hälften deraf eller 50 öre arket. Särskildt med afseende derå,

att häradssknfvaren komme att befrias från den honom enligt komiténs

förslag åliggande skyldigheten att upprätta ytterligare en° afskrift af

mantals- och taxeringslängden, torde nämnde ersättning få anses fullt

tillräcklig.

Då ersättningsbeloppet komme att af statsmedel utbetalas och såedes

icke _ egentligen har karakteren af lösen, har stadgandet derom,

utan hänvisning till expeditionstaxan, ansetts böra i bevillningsförordningen

intagas.

De i gällande bevillmngsstadgas §§ 80—94 innefattade bestämmelser

om »uppbörd, afkortning och redovisning» äro till väsentligaste delen af

natur att snarare tillhöra uppbördsförfattningarne än bevillningsförordnmgen.

Deras utbrytning ur sistnämnda förordning vore derföre ur

nere synpumtter önskvärd, men då författningarne om uppbördsverket

för närvarande äro underkastade en revision, som antagligen kommer

att, föranleda icke obetydande förändringar i förstnämnde bestämmelser,

torde skal icke vara för handen att upptaga dessa i en särskild författ"mP

^ “ken efter all anledning endast kortare tid komme att vara

gällande. Da jag således ansett ifrågavarande bestämmelser böra tills

vidare i bevillmngsförordningen qvarstå, hafva desamma, förutom en

och annan mindre betydande redaktionsförändring, icke underkastats

andra förändringar i sak än sådana som varit eu följd dels af uteslutandet

ur bevillmngsförordningen af första och tredje artiklarnes bevillning,

deis af de i öfngt uti denna förordning, särskildt beträffande bevillningsatgitternas

påförande, vidtagna förändringar.

Af omförmäla förändringar torde endast följande erfordra särskildt

omnämnande.

§ 71.

hånligt _§ 81 i gällande bevillningsstadga skall debetsedel upptaga,

bland annat, taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom taxeringsBih.

till Riksd. Frot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6 JJäft. -i o

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o B.

distriktet belägna fasta egendom samt beloppet af den deraf utgående bevillning

Då för närvarande enligt regeln hvarje pastorat pa landet iutgör

ett taxeringsdistrikt, men uppbörden af bevillningen sker särskild! för

hvarje socken, har det föreskrifna sammanförandet a en debetsedel åt

fastigheter belägna inom olika uppbördsdistrikt stundom visat sig förbundet

med olägenheter, hvarföre ock å flere orter särskilda debetsedlar

placat utfärdas för de inom olika socknar belägna fastigheter. 1 ännu

höore oråd komme nämnda olägenheter att framträda, derest, på sätt i

& 35 blifvit föreslaget, taxeringsdistrikten framgent komme att bestå åt

ett visst, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bestämdt antal beredning

sdistrikt, hvilket kan vexla från det ena året till det andra. Det

har fördenskull ansetts rigtigast, att den skattskyldige erhaller särskild

debetsedel för hvarje socken, inom hvilken han har att utgöra bevillning,

likasom, då stad kan vara fördelad i flere uppbördsdistrikt med.hvar sin

uppbördsman, särskild debetsedel ansetts böra utfärdas för hvarje sadant

distrikt.

§ 77.

I denna § har uttryckligen framhållits, att det tillkommer Eders

Rond. Maj:ts Befallningshafvande att bestämma tid och ställe för uppbördsstämmorna,

hvilket förut icke varit fullt tydligt angifvet.

För Stockholm gälla, jemlikt nådiga reglementet den 15 Oktober

1880, särskilda bestämmelser i fråga om meddelande af annotation a

uppbördsmans qvittens.

§ 82.

Tiden, inom hvilken de i mom. 1 af denna § föreskrifna bevillningssaminandrag

skola insändas till Eders Kongl. Majts Befallningshafvande,

har till följd af den föreslagna förändringen i tiden för pröfmngsnämndernas

sammanträden kunnat för länen flyttas från arets slut till den

15 December, likasom af samma orsak tiden, inom hvilken länssammandrao-en

äfvensom sammandraget för Stockholms stad skola från Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insändas till Statskontoret, flyttats från

slutet af Februari till slutet af Januari månad.

§ 83.

Slutorden i denna § hafva uteslutits, såsom icke fullt öfverensstämmande

med den befogenhet, som jemlikt nådiga instruktionen den 8 De
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 6.

43

celeber 1876 tillkommer Statskontoret. Detta embetsverk eger nemligen

icke numera att sjelf låta åtala vårdslös eller försumlig tjensteman,

utan skall enligt § 1 i nämnda instruktion, derest vid uppbördseller

redogörelseverket någon origtighet förefinnes, som i administrativ

väg ej kan afhjelpas, öfverlemna ärendet till vederbörande embetsmyndighet

för laga åtal och afgörande.

Slutligen torde jag böra framhålla, att då uti de §§, som afhandla

debitering, uppbörd, afkortning och redovisning af bevillningen uttrycket

»socken» bibehållits, ehuru detsamma uti författningen i öfrigt utbytts

mot »kommun», sådant berott deraf, att socknen fortfarande utgör distriktet

för skatteuppbörden, hvarföre förändringen här icke kunnat genomföras

utan motsvarande ändring af uppbördsförfattningarne.

Beträffande instruktionen för taxeringsmyndigheterna torde endast följande

erinringar vara af nöden.

§ I
-

I fråga om föreskriften derom, att vid fastighetsvärdets bestämmande

ledning skall tagas, bland annat, af senast betingade köpeskilling

för sådan fast egendom, som under loppet af en viss tidsperiod blifvit

försåld, eller af egendomens antagna värde vid densammas under loppet

af eu viss tidsperiod verkstälda värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrättning, har komitén föreslagit den förändring, att, då berörda

tidsperiod hittills varit utsträckt till nästföregångna tio år, denna

period i förslaget inskränkts till nästföregångna tre år. Kammarrätten

bär afstyrkt denna förändring under förmenande, att, då de fall, i

hvilka ledning för taxeringsvärdets bestämmande kunde tagas af köpeskilling

eller hypoteksvärde, måste blifva mera sällsynta, om den tidsperiod,

som dervid finge tagas i betraktande, faststäldes till tre år, än

om den bibehölles vid nu stadgade utsträckning af tio år, den ställning

egendoms köpeskilling eller hypoteksvärde i detta afseende hittills intagit

komme att genom den af komitén föreslagna inskränkning i

tidsperioden förlora större delen af sin vigt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o G.

Härvid bör likväl märkas, att de uppgifter om salu- och hypoteksvärden,

som hvart tredje år eller det år då ny fastighetstaxering allmänneligen

skall eg a rum, tillställas taxeringsmyndigheterna, derefter

skola åtfölja taxeringshandlingarne till Kammarrätten, hvarföre nämnde

myndigheter faktiskt icke haft tillgång till andra uppgifter än dem, som

afsett den närmast förflutna treårsperioden. Den af komitén föreslagna

förändringen torde derföre icke komma att leda till någon minskning

af den betydelse ifrågavarande uppgifter hittills egt för taxeringen.

Derest nu stadgade period af tio år skulle bibehållas, borde åtminstone

föreskrifvas, att de till Kammarrätten inkomna uppgifterna borde till

vederbörande ‘myndigheter återsändas för att i den mån de afsåge någon

del af nämnde period taxeringsmyndigheterna tillhandahållas, men,

då dessa, uppgifter redan tjenat till ledning vid ett föregående års taxering,

kan med säkerhet antagas, att det myckna besväret med dessa

uppgifters fram- och återsändande icke komme att uppvägas af något

motsvarande gagn för taxeringen. Komiténs förslag synes mig derföre

böra vinna godkännande.

I denna § är tillägg gjordt, att, då nedsättning göres i det senast

faststälda taxeringsvärdet å fastighet, böra de särskilda skäl, hvilka dertill

föranleda antecknas i taxeringshandlingarne eller nämndens protokoll.

Äfven detta tillägg är egnadt att minska behöfiigheten af nyssnämnda

officiela uppgifter för längre tid tillbaka än de tre senaste åren.

§ 3.

1 sista punkten af denna § stadgas, att vid uppskattningen af boställe,

hvars grundränta ingår bland boställshafvarens löneförmåner och

vid bestämmande af bevillningcn för dem blifvit tagen i beräkning, denna

räntas belopp skall afdragas från boställets behållna afkastning. I praxis

torde emellertid det i denna punkt åsyftade särskilda förfaringssätt i

fråga om beskattningen af den i boställshafvares löneförmåner ingående

grundränta sällan, om någonsin, iakttagas, med afseende hvarå och då

i allt fall antalet af de med boställe försedde tjensteman, bland hvilkas

löneförmåner boställets grundränta särskildt inräknas, numera är ytterst

inskränkt, stadgandet ansetts kunna såsom obehöfligt uteslutas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 6.

45

§ 7, § 11 sista punkten och § 13 i komiténs förslag till instruktion

för taxeringsmyndigheterna hafva ansetts böra utgå, då hvad förstnämnde

§ angår densamma icke innefattar annat än hvad som redan i

sjelfva förordningen, § 8 mom. 2 c l:o jemförd med § 10 mom. 2 a,

är stadgadt, medan åter föreskrifterna i § 11 sista punkten och § 13 af

instruktionen icke torde stå i full öfverensstämmelse med i förordningens

§12 meddelade bestämmelser om beskattningsort.

Sedan jag härmed redogjort för det väsentligaste af de nya bestämmelserna

i det inom Finansdepartementet utarbetade förslag till förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, tillåter jag

mig, med erinran, att förslaget, i hvad det afser förändrade grunder för

jordbruksfastighets beskattning, står i samband med frågan om afskrifning

af grundskatter samt af rustnings- och roteringsbesvären, så att

förslaget i nyss antydda del icke lärer kunna godkännas, utan att Eders

Kongl. Maj:ts framställning rörande de senare frågorna af Riksdagen

bifalles, i und. hemställa, det Eders Kongl. Maj:t, med förklarande, att

Eders Kongl. Maj:t icke ifrågasatte, att den efter artikel I i nu gällande

bevillningsförordning utgående personliga skyddsafgift vidare bör utgöras,

täcktes i Nådig proposition föreslå Riksdagen till antagande berörda

förslag till »förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

jemte instruktion för taxeringsmyndigheterna».

Hvad föredragande Departementschefen sålunda tillstyrkt, deruti

Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i

nåder gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

13

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1883:15 Betänkande, med förslag till förordning om utgörande af bevillning genom personlig skyddsafgift. s. 1 i texten
  2. BevU 1883:9 Betänkande, angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. s. 2 i texten
  3. BevU 1883:7 Betänkande, angående allmänna bevillningen. s. 1 i texten