Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående stämpelafgiften

1883-01-08 · 52 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 49 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:7, Med förslag till förordning angående stämpelafgiften

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 7.

1

N:0 7.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till

förordning angående stämpelafgiften; Gifven Stockholms

slott den 8 Januari 1883.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver finansärenden för

denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga närlagda

förslag till förordning angående stämpelafgiften.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

0. R. Themptander.

Bih. till Piksd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 7 Höft.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

1

FÖRSLAG

till

förordning angående stämpelafgiften.

År t. I.

Om stämpel till statsmyndigheternas expeditioner,

• § i.

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna

till följande afdelningar:

Första afdelningen:

Underdomstolar i stad; gränsetullrätter; krigsrätter; öfverståthållareembetets

afdelning för uppbördsärenden och öfverståthållareembetet

för polisärenden; magistrater och öfriga till statsförvaltningen hörande

myndigheter i städer och köpingar; bergmästare; direktioner för sjömanshus;

notarii publici; trdlkamrar och tullinspektioner; biskopsembeten,

domkapitel, Stockholms stads konsistorium, hofkonsistorium och

myndigheter, hvilka handhafva styrelsen eller förvaltningen vid statens

undervisningsanstalter; riksbanken och riksgäldskontoret;

äfvensom alla statsmyndigheter, hvilka icke finnas i denna eller

öfriga afdelningar upptagna.

Bih. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

Andra af delning en:

lind erdom stolar på landet.

Tredje afdelning en:

Chefsembeten och förvaltande myndigheter vid armén och flottan;

öfverståthållareembetets kansli; Kongl. Maj:t.s befallningshafvande

och till landsstaten hörande tjensteman; landtmäterikontor; landtmätare;

justerare och chefer för väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Fjerde afdelning en:

Rikets hofrätter; krigsöfverdomstolar; fångvårdsstyrelsen; arméförvaltningen

; marinförvaltningen; lotsstyrelsen; kommerskollegium;

statistiska centralbyrån; landtmäteristyrelsen; justeringsstyrelsen; vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen; styrelsen för statens jern vägstrafik; kammarkollegium;

domänstyrelsen; kammarrätten; statskontoret; generalpoststyrelsen

; telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen; öfverintendentsembetet;

medicinalstyrelsen och riksarkivet.

Femte afdelning eg:

Statsdepartementen; nedre justitierevisionen; justitiekanslersemhetet,

; Riksdagens justitieombudsman; riksrätten; hofexpeditionen och

sekreterareembetet vid Kongl. Maj:ts orden.

§ 2.

Af de embets- eller tjenstemän, som icke här ofvan blifvit särskildt,

uppräknade, hänföres eu hvar till samma afdelning, som den

myndighet, till hvilken han hörer.

§ 3.

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

de här nedan i § 8 nämnda undantag, denna tariff:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Alaj-.ts Nåd. Prop. N:o 7.

3

Adelsbref .................................................

Afflyttningsbetyg för sjöman .....................

Afsked, då den afskedstagande tillägges

värdighet af högre embete eller tjenst,

förses med stämpel lika med Fullmakt

å karakter af embete eller tjenst.

., i annat fall .......................................

Afskrift, af landtmätares eller med honom

i afseende på behörighet till vissa förrättningar

likstäld tjenstemans förrätt
ningshandling.

....................................

„ som meddelas för vetenskapligt ändamål

....................................................

„ annan, hvarje ark ............................

Anordning.................................................

Antagningsbevis å embete eller tjenst; lika

med Fullmakt.

Anvisning eller Assignation.......................

ApoteJcsprivilegium, i stad eller köping......

på landet .................

Befälliafvarebref.......................................

Besigtning; se Protokoll. ■

Betyg, öfver aflagdt kunskapsprof..............

„ afflyttnings-, för sjöman; se Afflyttningsbetyg.

n annat; se Bevis.

Bevis, af underdomstol eller derstädes

anstäld tjensteman, tecknadt å företedd

handling.......................................

„ gravations-, rörande inteckningar i fast

egendom, som af domare på landet meddelas,

förses med stämpel till samma

belopp, som den för beviset utgående

lösen.

,, å dom eller utslag, att deremot är

vädjadt ...............................................

att begärd expedition icke utbekommits

„ vederhäftighets-, som tecknas å företedd

förbindelse....................................

„ af chefen för justitiedepartementet på

anmälan om tidnings utgifvande .........

1

A Cd.

2

Afd.

o

O

Afd.

1

Afd.

5

Afd.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

frit

Ö.

t.

Kr.

ö.

Kr.

250

Ö.

frit

i

fn

. i

... fri ...

—

50

—

50

fri

50

1

—

1

-

fri

—

—

—

—

frit

''t

5

-

100

40

z

.frit

t

fri

t

frii

t

fri

It

25

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

1

2

3

4

5

9

Afd.

Afd.

Afd.

Afd.

Afd.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

K>.

ö.

Kr.

..

0.

Bevis, rörande anmälan om idkande af han-

del eller annat näringsyrke...............

3

—

—

—

3

—

3

—

—

—

„ af landtmätare .................................

fritt

„ om uppvisning af pass........................

fritt

„ som erfordras för utbekommande af

belöning för rofdjurs dödande ............

-

—fritt—

____

—

.--

„ antagnings-; se Antagningsbevis.

„ öfver på- eller afmönstring af sjöman

fritt

__

—

prest-..................................................

.fritt

„ af läkare eller karantänstjensteman ..

1 fritt_

„ annat................................................

—

50

—

50

—

50

1

—

1

—

Bilbref.................. .......t........''....................

3

—

3

—

—

—

—

Burbref, i Stockholm och Göteborg .........

50

—

—

—

—

—

—

—

--

„ i andra städer ...................................

20

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Diplom för konsul eller vice konsul; se

Fullmakt.

„ att vara provisor...............................

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

Doktorsbref, som utfärdas efter aflagdt prof

fr it

t

„ som utfärdas utan aflagdt prof .........

100

—■

—

—

—

—

150

-

Dom med rubrik; lika med Utslag med rubrik.

Fastighetsbok, utdrag af, som tecknas på

lagfartsbevis eller på utdrag af lag-

farts- eller inteckningsprotokoll............

frit

t

Fiskepass; se Pass.

Fribref: för fartyg af till och med 50 ton

—

—

—

—

—

4

—

—

—

„ „ öfver 50 „ „ „ 100 „

5

» „ „ 100 „ „ „ 200 „

—

—

—

—

—

—

7

—

—

—

„ „ „ 200 ton .....................

—

—

—

—

—

—

10

—

—

—

Friherrebref...............................................

—

—

—

—

—

—

—

—

O

O

o

—

Frisedel...................................................

fri

Fullmakt, för ledamot af statsrådet ........

frii .

„ eller diplom för konsul eller vice kon-

konsul, som icke åtnjuter fast aflöning

fri

„ för hofrättskommissarie ....................

__

_

_

_

__

10

_

__

_

„ för notarius publicus:

i Stockholm och Göteborg............

100

—

i öfriga städer.............................

25

—

—

—

—

—

—

—

—

—

„ för mäklare eller skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg ..........

200

—

i öfriga städer ..........................

50

—

%

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

Fullmakt, annan, å embete, eller tjenst, förses

för den, som första gången undfått be- fordran till embete eller tjenst med

ordinarie lön, med stämpel till belopp

-af 3 kronor för hvarje fulla 100 kro- nor af lönen, men för den, som erhål- lit ytterligare befordran, till belopp af

2 kronor likaledes för hvarje fulla 100

kronor af lönen;

dock att stämpel för fullmakt å em- bete eller tjenst, som icke medför rätt

till tjenstgöringspenningar, beräknas

lör allenast två tredjedelar af lönen

och för fullmakt å embete eller tjenst

lydande under utrikesdepartementet icke

må öfverstiga 300 kronor.

Vid löneförhöjning i följd af ålders- tillägg, dermed jemförlig uppflyttning

från lägre till högre lönegrad eller

lönereglering utgöres stämpel med 2

kronor för hvarje fulla 100 kronor af

löneskilnaden.

„ för kyrkoherde att vara prost öfver

egen församling....................................

„ å karakter af embete eller tjenst för- ses för den, som är eller varit i allmän

tjenst, med stämpel till belopp af 20

kronor för hvarje fulla 100 kronor af

den ordinarie lön, som åtföljer dylik

eller dermed jemförlig beställning, men

för annan person till belopp af 70

kronor likaledes för hvarje fulla 100

kronor af sådan lön.

„ för riksdagsman...................................

1

Afd.

2

Afd.

o

Aid.

i

Afd.

5

Afd.

Kr.

50

Ö.

Kr

ö.

Kr.

-fr

fr

ö.

•

i

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Se för öfrigt §§ 4, 5 och 6.

Förmyndareförordnande; se Protokoll.

Förmyndarekammares uträkning å omyndi- ges medel...........................................

1

1

i

Förordnande, hvarigenom embete eller tjenst

tillsättes; lika med Fullmakt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Katigt. Maj ds Nåd. Trop. N:o 7.

Förordnande, att viss tid eller tills vidare

förvalta embete eller tjenst, då dermed

följer rätt till den med embetet eller

tjensten förenade inkomst .................

„ annat ........................... ....................

Förrättning shandling, landtmät&res eller

med honom likstäld tjensteman®; se

Landtmätares förrättningshandling.

Förpassning, tull-.......................................

Gravationsbevis; se Fevis.

Grefvebref ................................................

Hviloståndsresolution; se Resolution.

Instrument; se Protokoll.

Kallélsébref i konkursmål.........................

Kar akter sfullmakt; se Fullmakt.

Karta, geometrisk....................................

Kommunihationsresolution; se Resolution.

Konstitutorial;''lika med Förordnande.

Kontrakt angående arrende, kronoleverans

eller entreprenad ................................

Landtmätares eller med honom i afseende

på behörighet till vissa förrättningar

likställd tjensteman förrättningshandling

.................................................

Motbok med sjöman..................................

Matsedel.....................................................

Mäklareslutsedel; se Slutsedel.

Mätbref-, lika med Fribref.

Order, hvarigenom beställning med lön på

stat tillsättes .......................................

Pass, fiske- ................................................

„ rese-: för den, som reser i kronans

ärende...............................................

för annan person:

till inrikes orter eller Norge

till utrikes orter..................

,, tull-: för utrikes sjöfart:

för öppen båt ....................

för annat fartyg .............

för inrikes sjöfart eller s. k. årspass

1

A fel.

Kr. ö.

A Cd.

Kr. ö.

Af cl.

Kr. ö.

50

101

-ISO

Q _

fritt

fri.

-fritt

4

Afd.

Kr. ii.

fritt.

Ofri

-fri.

3

-fritt

-fritt

— 50

-fritt

Afd.

Kr. ö.

50

1000

50

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No 7.

7

Patentbref, för hvarje år af den tid, för

hvilken patenträtt beviljas ..................

Pensionsbref..............................................

Permissionssedel.....................................

Praktika; se Bevis af Karantänstjensteman

Pr estbevis; se Bevis.

Frestebref ..................................................

Privilegium, apoteks-, se Apoteksprivilegium.

Protokoll, hvarigenom embete eller tjenst

tillsättes; lika med Fullmakt.

» vid underdomstol, om förmyndares förordnande

eller entledigande eller om

föreläggande för förmyndare att ingifva

utdrag af förmyndareräkning..............

„ vid landtmäteriförrättning; se Landtmätares

förrättningshandling.

„ öfver ekonomisk besigtning.................

„ öfver annan besigtning, värdering, utmätning,

qvarstad eller dylik förrättning;

hvarje ark ..............................

„ öfver besigtning och afsyning af enskild

jernväg ...............................................

„ annat:

som utgifves till part, hvilken, utan

särskild begäran, författningsenligt

är skyldig att lösa detsamma:

första arket ................................

andra arket ................................

hvarje af de öfriga ...................

som på begäran utgifves till part,

hvilken eljest icke författningsenligt

är skyldig lösa detsamma:

första arket ................................

andra arket .................................

hvarje af de öfriga .....................

som eljest utgifves; lika med Afskrift.

Qvittens .....,................ .............................

Resolution, hvilostånds- ..............................

„ kommunikations- ..............................

dock skall stämpel för kommunikationsresolution

icke mera än en gång i

1

Afd.

2

Afd.

K,

ö.

Kr.

ö.

—

—

—

— 50

i 1

''lo

_/n_J

3

Afd.

Kr. I ö.

-fritt. - fri.

4

Afd.

Kr.

— 50

-fritt

I

-fritt

—ISO

S.

-fritt.

-fri.

1 -

lj1

25

fritt.

l|

10

li
-

f»

Afd.

Kr. |ö.

fri

tO LO ^

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

1

Afd.

Kr. ö.

2

Afd.

Kr. ii.

3

Afd.

Kr. ii.

4

Afd.

Kr. | ö.

hvarje mål utgöras, ändå att handlingar

flera gånger kommuniceras eller

till påminnelser utlemnas.

Resolution, innefattande. Iiufvudsakligt beslut,

tecknadt å företedd handling......

„ med rubrik; lika med Utslag med rubrik.

• Se för öfrigt § 7.

Salubref å utmätningsvis försåld fast egendom

....................................................

Sjöfartsbok...................................................

Sjömansrulla eller folkpass:

för utrikes sjöfart .............................

för inrikes sjöfart .............................

Skepppsdagbok..........................................

Skiljebref i äktenskap eller trolofning ......

Slutsedel, ..................................................

Styrmansbref ............................................

Stämning ................................................

Tillståndsbref för utöfvande af näring eller

yrke....................................................

Tullförpassning; se Förpassning.

Tullpass; se Pass.

Tidlutråkning, specifik.............................

Underrättelse eller uppgift rörande utmätning,

som af utmätningsman meddelas

gäldenär .............................................

Utdrag af fastighetsbok; se Fastighetsbok

„ dombok eller protokoll; se Protokoll.

Utnämning skref för: riddare och kommendör

af Kongl. Maj:ts orden.................

„ kommendör med stora korset:

af Svärdsorden ............................j

af Nordstjerneorden........................|

af Vasaorden ................................)

kommendör:

af Svärdsorden ..............................1

af Nordstjerneorden.......................

af Vasaorden ................................j

riddare af Konung Carl XIII:s orden...

3|—

fri
-

-fri.

fel
-

fri
.

fri

5

Afd.

Kr. ii.

20 —

400-

200 -

150]- 150 —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

9

Utnämningsbref för:

riddare af Svärdsorden .....................i

riddare eller ledamot af Nordstjerne-[

orden...................................................(

riddare eller ledamot af Vasaorden...!

dock är riddare eller kommendörsbref,

som i följd af utnämning under

fälttåg meddelas, från stämpel...

Utslag med rubrik:

som utgifves till part, hvilken, utan

särskild begäran, författningsenligt är

skyldig att lösa detsamma:

första arket ...................................

andra arket ..............................

hvarje af de öfriga...........................

som på begäran utgifves till part, hvilken

eljest icke författningsenligt är

skyldig att lösa detsamma:

första arket ....................................

andra arket ....................................

hvarje af de öfriga..........................

som eljest utgifves; lika med Afskrift.

Vederhäftighetsbevis; se Bevis.

År spass; se Tass.

Expedition, som icke här ofvan är särskild!

nämnd, hvarje ark ........................

1

2

3

4

5

Afd.

Afd.

Afd.

Afd.

Afd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

—

—

—

—

—

—

—

—

50

—

fr

itt

1

3

10

20

1

—

—

—

2

—

2

—

5

—

1

25

2

—

2

—

5

—

1

1

1

1

1

—

—

—

1

—

1

—

1

—

1

25

1

25

1

1

50

50

50

1

1

§ 4.

T afseende på stämpel till fullmakter och andra handlingar, genom

hvilka embeten eller tjänster tillsättas, iakttages:

1. Indelt lön skall i värde beräknas efter nästföregående årets

markegång.

2. Stämpel till fullmakt å embete eller tjenst vid utrikesdepartementet

eller lydande derunder beräknas allenast å den del af lönen,

som motsvarar svenska statsverkets bidrag.

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

3. Fullmakt å embete eller tjenst i Kongl. bofven äfvensom af

sådan beskaffenhet i allmänhet, att lön på stat dermed ej åtföljer eller

först framdeles kommer att åtnjutas, förses med stämpel enligt de för

fullmakt i allmänhet bestämda grunder, dervid stämpeln beräknas å

den ordinarie lön, som åtföljer dylik eller dermed jemförlig beställning.

Härvid iakttages, att beräkningen sker för fullmakt i regemente eller

korps eller i armén eller flottan efter staten för det regemente eller

den korps, hvarest den befordrade tjenar, för oplacerade, i armén qvarstående

officerare efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande

stat, samt för de särskilda generalsgraderna i armén efter den för fördelningsgeneral

bestämda lön, allt med beräkning af lägsta lönen inom

graden, derest olika löner inom samma grad finnas.

4. Finhets- eller tjensteman må ej tillgodonjuta honom tillagd

lön eller förhöjning deri, innan han hos den myndighet, der han eger

uppbära lönen, uppvisat fullmakten, behörigen försedd med stämpel.

§ 5.

För fullmakt å karakter af embete eller tjenst skall, hvad beträffar

militärstaten, stämpel beräknas efter den lägsta för indelt infanteriregemente

gällande stat.

§ 6.

Så länge enligt gällande stadganden afgift, motsvarande 1 procent

af lönen, af Stockholms stads tjenstemän vid befordran utgöres till

stora barnhuset, skall den i denna Art. för fullmakter stadgade

stämpelafgift för dessa tjenstemän minskas med 1 krona för hvarje

fulla 100 kronor af lönen.

§ 7-

För de genom hofexpeditionen utfärdade resolutioner minskas

stämpelafgiften med ett belopp motsvarande lösen och sigillpenningar.

§ 8.

Från stämpelafgift enligt denna Art. äro befriade:

Akademier och statens undervisningsverk;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

Embets- eller tjensteman i allt hvad till embetet eller tjensten

hörer; så ock i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet för

fel eller försummelse i embetet eller tjensten;

Fattigvårdssamhällen och fattigvårdsinrättningar;

Hushållningssällskap, länens;

Häktad person i mål angående brott, hvarför han sitter häktad;

Kronan;

Kyrkor;

Lappar i mål, deri utländsk lapp eger del;

Medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom

eller den eljest kunnig är;

Pensionsinrättningar;

Sjukvårdsinrättningar, allmänna; och

Stiftelser, fromma.

Frihet från stämpel enligt denna Art, eger jemväl rum i mål och

ärenden, som angå taxering, så ock i frågor rörande debitering, afskrifning

eller restitution af kronoutskylder eller andra utgifter till

staten, markegångssättning, anmärkning vid offentliga räkenskaper,

redogörelse för allmänna medel, utsyning af skog å allmänning eller

ekars fallande å kronojord, tillverkning och inlösen af salpeter och

tvist om värfning, äfvensom i ärenden, som anhängiggöras hos justitiekanslersembetet

eller Riksdagens justitieombudsman.

.Art. II.

Om stämpel till cnskildsi handlingar.

§ 9-

Följande dylika handlingar skola förses med stämpel på sätt här

nedan stadgas:

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: afhandling derom skall,

då den för vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig

myndighet företes, vara försedd med stämpel af 50 öre.

Anvisning; lika med Vexel.

Arrendekontrakt; se Nyttjanderätt.

Bodmeribref; lika med Förpantningsbref.

Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes, för

hvarje fulla 100 kronor af behållningen i boet vara försedd med

stämpel till nedannämnde belopp:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 7.

dä arflåtaren efterlemnat bröstarfvinge: 50 öre, när behållningen

icke uppgår till 10,000 kronor, men eljest 1 krona; samt,

då arflåtaren efterlemnat fjärmare arfvinge eller aflidit utan känd

arfvinge: 50 öre, när behållningen icke uppgår till 5,000 kronor,

men eljest 3 kronor.

Befrielse från stämpel eger likväl rum, der behållningen i

boet icke uppgår till 1,000 kronor; skolande för bouppteckning,

som till underdomstol i stad ingifves, från det belopp, hvartill

stämpeln efter nu stadgad beräkningsgrund uppgår, afdragas ett

belopp, motsvarande den för bevis om bouppteckningens inlemnande

och inregistrering vid domstolen bestämda lösen, äfven

om på grund af gällande författning dylik lösen ej må fordras.

Såsom behållning i boet skall, der make lefver efter, anses

endast hvad som återstår efter afdrag af den efterlefvandes giftorätt,

hvilken, ehvad den utgör mer eller mindre, bör beräknas

till hälften af behållningen.

Byte, af fast egendom, afhandling derom; lika med afhandling om Köp

af fast egendom.

„ af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvandet förses med stämpel af 15 öre för hvarje

ton af fartygets drägtighet.

Certeparti skall vid utgifvandet förses med stämpel af 50 öre.

Sökes på grund af certeparti betalning hos offentlig myndighet,

skall certeparti vara belagdt med särskild stämpel lika med

Förpantningsbref.

Deposition af penningar, med rätt till deras återbekommande å viss tid

eller efter uppsägning: bevis derom skall vid utgifvandet förses

med stämpel af 50 öre, då det deponerade beloppet icke uppgår

till 1,000 kronor, men eljest af 1 krona.

Fideikommissbref om fast egendom; lika med afhandling om Köp af

fast egendom.

Fraktslut om fartyg; so Certeparti.

För delskontrakt; so Afkomst af fast egendom.

Förnyelse af försäkring, bevis derom; se Försäkringsbref.

Förpantningsbref skall, då det för vinnande af inteckning eller betalning

hos offentlig myndighet företes, vara försedt med stämpel af 25

öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket

inteckning eller betalning sökes;

dock är förpantningsbref fritt från stämpel, då på grund deraf

fordran bevakas i konkurs.

. Se för öfrigt §§ 16 och 17.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

Försäkringsbref eller annan handling, hvarigenom försäkring meddelas;

lika med Förpantningsbref.

Af utländsk försäkringsgifvare elle» hans agent meddeladt

qvittens å premie, ehvad det tecknas å försäkringshanäling eller

särskild! utfärdas, skall, innan det här i riket utlemnas, förses

med stämpel till nedannämnda belopp:

vid försäkring af egendom: 60 öre för hvarje fulla 100 kronor

af premien; och

vid försäkring af lif: 30 öre för hvarje fulla 100 kronor af

premien;

dock icke i något fall under 50 öre.

Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar om jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning af

vatten, fångeshandling derå; lika med afhandling om Köp af fast

egendom.

Gåfva, af fast egendom: afhandling derom skall, då den för lagfart

företes, vara försedd med stämpel af 3 kronor 75 öre för hvarje

fulla 100 kronor af egendomens värde.

„ af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvandet förses med stämpel af 90 öre för hvarje ton

af fartygets drägtighet.

„ af annan lös egendom: afhandling derom skall vid utgifvandet

beläggas med stämpel af 1 krona för hvarje fulla 100 kronor af

gåfvans värde.

Hyreskontrakt; se Nyttjanderätt.

Invisning; lika med Vexel.

Jordafsöndring, afhandling derom:

för alltid; se Köp af fast egendom:

till besittning för viss tid eller på lifstid, se Nyttjanderätt.

Köp, af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig myndighet utfärdad

köpehandling skall, då den för lagfart företes, vara försedd

med stämpel af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde; dock att köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes

för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, bör vara belagd med

stämpel af 1 krona 50 öre likaledes för hvarje fulla 100 kronor

af egendomens värde.

Der köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

vilkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrift^ tid, räknad från

första fånget, och inom samma tid för lagfart företes, eger stämpelbeläggning

rum allenast för sista fånget.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å jernväg, är

från stämpel fri.

Köp, af lösören, hvilka i säljarens värd qvarblifva: afhandling derom

skall, då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll

företes, vara försedd med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af köpesumman.

„ af fartyg, hvars drägtighet öfver stig er 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvandet förses med stämpel af 60 öre för hvarje

fulla 100 kronor af köpesumman eller, der denna icke är till bestämdt

belopp angifven, af 15 öre för hvarje ton af fartygets

drägtighet.

Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmäles,

hos offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden

köpeskilling, skall köpeafhandlingen vara försedd med särskild

stämpel lika med Förpantningsbref.

Se för öfrigt §§ 10, 13 och 15.

Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckning

företes, vara försedd med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100

kronor af lifräntans kapitalvärde.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med stämpel lika med

Förpantning sbr ef.

Se för öfrigt § 12.

Lösöreköp: afhandling derom; se Köp.

Morgongåfvobref skall, då det till intagande i domstols protokoll företes,

vara försedt med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor

af gåfvans värde.

Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då den för vinnande

af inteckning företes, vara försedd med stämpel af 50 öre

för hvarje fulla 100 kronor af afgälden för ett år eller, der aftalet afser

kortare tid, för legotiden; dock att stämpel icke beräknas å

sådana i afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter, hvilka

vid upplåtelsen icke blifvit i penningar uppskattade eller icke

finnas i markegångstaxa upptagna.

Erlägges för nyttjanderätten viss afgift en gång för alla, beräknas

stämpeln å det belopp, som motsvarar 5 procent af denna

afgift, med tillägg af den årliga afgälden, der sådan är utfäst.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika

med Förpantning skref.

Se för öfrigt § 11 och 13.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

Premieqvittens; se Försäkringsbref.

Räkning, godkänd; lika med Förpantningsbref.

Servitutsaftal, afhandling derom; lika med afhandling om Afkomst eller

annan förmån af fast egendom.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall, då handlingen

för lagfart företes, vara försedd med stämpel af 5 kronor; dock

att dylik handling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,

som icke drifver bankrörelse, bör vara belagd med stämpel af 10

kronor.

Skogsavverkning: afhandling derom bör vid utgifvandet förses med stämpel

af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af hvad för rättigheten

blifvit utfäst eller, om detta icke blifvit i afhandlingen till visst

belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt antal af 10 ar utaf det

upplåtna skogsskiftet.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika

med Förpantningsbref.

Skuldebref skall, då derför lemnas hypotek, vid låns upptagande af låntagaren

förses med stämpel af 50 öre, när förskrifna beloppet

icke uppgår till 1,000 kronor, men eljest af 1 krona.

Sökes på grund af skuldebref inteckning eller betalning hos

offentlig myndighet, bör skuldebrefvet vara belagdt med särskild

stämpel lika med Förpantningsbref;

dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund deraf inteckning

sökes i jernväg.

Testamente om fast egendom; lika med afhandling om Köp af fast

egendom.

Undantag skontrakt; se Afkomst af fast egendom.

Vexel, som utfärdas här i riket, skall vid utgifvandet förses med stämpel

af _ 50 öre, när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor,

men eljest af 1 krona; dock att frihet från denna stämpelbeläggning

oger rum för vexel å mindre belopp, än 100 kronor; för

vexel, stöld att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank eller

bankir föras i räkning för utställaren; samt för postremissvexel.

,, eller handling, på grund hvaraf inkassering af penningar besörjes,

skall, då den är utfärdad å utrikes ort, innan den här i riket

öfverlåtes eller till godkännande eller betalning företes, beläggas

med stämpel af 50 öre, när den tyder å mindre belopp än 1,000

kronor, men eljest af 1 krona.

År vexel utfärdad i flere exemplar och har ett af dem blifvit,

såsom bär ofvan sägs, med stämpel försedt, äro de öfriga från

stämpel fria.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad vexel betalning

hos offentlig myndighet, skall vexeln vara försedd med särskild

stämpel lika med Förpantningsbref.

Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes,

vara försedt med stämpel af 5 kronor.

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge: afhandling

derom skall, då den för vinnande af åborätt hos vederbörlig myndighet

företes, vara försedd med stämpel för kronohemman till

belopp af 75 öre och för nybygge till belopp af 20 öre för hvarje

fulla 100 kronor af egendomens värde; dock att afhandling, på

grund hvaraf åborätt sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse,

bör vara belagd med stämpel, för kronohemman till belopp

af 1 krona 50 öre och för nybygge till belopp af 40 öre

likaledes för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

§ io.

Då stämpelafgift skall utgå efter värdet af fast egendom, må

detta icke upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde, men

skall, hvad angår köp af fast egendom eller öfverlåtelse af kronohemman

eller nybygge, beräknas efter den i penningar bestämda köpeeller

löseskillingen, så framt denna öfverstiger nämnda värde.

I fråga om fast egendoms taxeringsvärde må debetsedel, så upprättad

som gällande bevillningsförordning föreskrifver, ega lika vitsord

med af vederbörande tjensteman utfärdadt taxeringsbevis.

§ 11.

Der uti afhandling om nyttjanderätt till fast egendom afgälden

är bestämd att under olika år af legotiden utgå med olika belopp, beräknas

stämpelafgiften å den högsta afgäld, som för något år utgöres.

I afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter af sådan beskaffenhet,

att stämpel för dem bör utgå, beräknas efter det värde,

hvartill de vid upplåtelsen uppskattats, eller, der visst värde dervid

icke blifvit dem åsatt, efter senast faststälda markegångspris.

§ 12.

Uppskattning af lifräntas kapitalvärde sker efter en räntefot af

fem för hundra med användande af den dödlighets- och lifslängdstabell

för riket, som af vederbörande myndighet senast blifvit utgifven.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

17

§ 13.

i rf -,Har if?St ege?dom, belägen inom särskilda domstolars områden,

blifvit upplåten under egande- eller nyttjanderätt genom en handling,

hvarå lagfart eller inteckning sökes, skall denna handling förses med

stämpel efter fulla värdet vid den domstol, der den först företes.

§ 14.

•• i -ijar f^den Person på flere orter efterlemnat egendom, hvaröfver

särskilda bouppteckningar blifvit upprättade, erlägges stämpelafgiften

efter sammanräknade behållningen enligt samtliga bouppteckningarne

da d-S8a lnglfvas tm domstolen i den ort, der den alidne

vid dödsfallet vant mantalsskrifven.

_ Bouppteckning, som ingifves förseglad, skall vara försedd med

hörigt belopp tning8männeD’ ^ d®n äl'' belagd med stämPe! till be
r

-^Meikommissarie eller annan testamentstagare vare, vid tillträde

af fideikommiss eller testamenterad egendom, skyldig att, med ränta

efter fem för hundra om året, till boet återgälda hvad af stämpelafgiften

belöper pa hans andel i boet i förhållande, om make lefver

etter, till hvad af behållningen enligt bouppteckningen återstår efter

afdrag af hvad såsom giftorätt _ ur boet utgår, men i annat fall till hela

behållningen; och skall beräkning, som för bestämmande af testamentstagare

deltagande i stampelafgiften erfordras rörande kapitalvärdet af

lifränta, ratt till afkomst eller annan förmån af fast egendom verkställas

enligt de grunder, som finnas i 128 § utsökningslagen angifne.

§ 15.

Fideikommissbref äfvensom annat testamente eller afhandling om

gåfva, da enligt bestämmelserna deri fast egendom skall öfvergå till

flere personer efter hvarandra, förses med stämpel hvarje gång då

efter det egendomen öfvergått till ny innehafvare, lagfart derå sökes!

§ 16.

Derest handling, hvilken för vinnande af lagfart, inteckning eller

betalning vant inför offentlig myndighet företedd och dervid blifvit

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

försedd med stämpel, ånyo i samma afseende som tillförene ingifves,

ege, med undantag för de fall, som i § 15 omförmälas, förnyad stämpelbeläggning

ej rum.

Samma stadgande gälle, der på grund af skuldebref eller annat

fordringsbevis betalning sökes för belopp, för livilket inteckning. tillförene

varit sökt, eller der inteckning sökes för belopp, för hvilket

betalning tillförene varit sökt.

§ 17-

Då på grund af skuldebref eller annan handling betalning hos

offentlig myndighet sökes och dervid, i stället för hufvudskriften företes

afskrift, bör denna förses med den för hufvudskriften stadgade

stämpel. .

Styrkes med intyg af domare, magistratsperson eller kronobetjent,

att hufvudskriften blifvit försedd med stämpel för det belopp, hvarför

betalning sökes, eller för någon del deraf, eller visas, att tillförene

inteckning eller betalning varit för samma belopp eller någon del deraf

vid offentlig myndighet sökt, belägges dock afskriften icke med stämpel

i vidsträcktare mån, än till det belopp, som för hufvudskriften

brister.

§ 18-

Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

Art. III.

Om stämplare och deras tillhandahållande.

§ 19-

Stämplar skola vara att tillgå af följande slag, nemligen:

a) helarksstämplar å 50 öre samt 1, 1,25, 1,50, 2 och 3 kronor;

samt

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar å 10, 15, 20, 25, 30

40, 50, 60 och 75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 25, 50

75, 100, 200 och 500 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

19

§ 20.

När till en handling, som skall förses med stämpel, erfordras

sådan till större belopp, än en stämpel innehåller, må tvenne eller

flere stämplar begagnas.

Der stämpelbeloppet utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes

eller hvartill flere stämplar å mindre värden ej kunna sammanjemkas,

skall stämpel å det lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

§ 21.

Till handlingar, som för vinnande af lagfart eller inteckning vid

domstol företes, äfvensom till bouppteckningar, äktenskapsförord, morgongåfvobref

och afhandlingar om lösöreköp, hvilka till underdomstol

ingifvas, skola begagnas dubbla beläggningsstämplar.

§ 22.

Beläggningsstämplar anbringas på det sätt, att den enkla beläggningsstämpeln

och den med N:o 1 märkta delen af den dubbla å handlingen

fästas med hela den limmade sidan.

§ 23.

Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna makuleras

genom lämplig påteckning, färg- eller svartstämpling.

Å dubbel beläggningsstämpel makuleras den med N:o 1 märkta

delen af den, som ingifver deri handling, till hvilken stämpeln hörer,

men den andra af vederbörande embets- eller tjensteman.

§ 24.

Stämpling af blanketter till vexlar och anvisningar må på derom

hos statskontoret gjord ansökning verkställas genom nämnda myndighets

försorg, börande sådan ansökning vara åtföljd af blanketterna,

tvefald uppgift å dessas antal samt penningar motsvarande det erforderliga

stämpelbeloppet.

§ 25.

Statskontoret skall i Stockholm genom dertill antagne försäljningsmän

och i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande låta

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj.is Nåd. Prop. No 7.

tillhandahålla stämplar af de särskilda slag, som enligt denna författning

skola vara att tillgå; åliggande Kongl. Majrts befallningshafvande

att för stämplarnes tillhandahållande förordna försäljningsmän för hvarje

stad äfvensom, till erforderligt antal, för landet.

Den myndighet, som försäljningsman förordnat, eger, när så skäligt

pröfvas, honom entlediga. Deröfver må klagan ej föras.

§ 26.

Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen

godkänd borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med derom

gällande föreskrifter; egande försäljningsman att efter reqvisition hos

den myndighet, som honom förordnat, få stämplar sig tillstälda inom

det belopp, för hvilket säkerhet sålunda blifvit stäld.

För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till försäljningen

afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söcknedag

å tid, som bestämmes af den myndighet, som försäljningsmannen

förordnat. Å landet skall försäljningsman vid hvarje lagtima ting tillhandahålla

allmänheten stämplar, der sådant icke af vederbörande domare

besörjes.

§ 27.

Embets- eller tjensteman eger likaledes att, mot stäld säkerhet,

som i näst föregående § sägs, och efter reqvisition i Stockholm hos

statskontoret samt i länen hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande erhålla

de vid hans tjensteutöfning erforderliga stämplar.

*

§ 28.

Ett exemplar af denna författning bör tillställas fösäljningsman;

och åligger det honom att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp,

som erfordras för en viss handling, utan ersättning sådan upplysning

meddela.

§ 29.

Ilar genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt

ändamål obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så

framt det blad, hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljnings
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 7. 21

man utbytas mot annan stämpel, dervid dock för hvarje stämpel skall

betalas 3 öre.

Stämplar till underskrifna expeditioner må afgiftsfritt på enahanda

sätt utbytas, såvida behöringen styrkes, att expeditionerna icke

varit för ändamålet begagnade eller att lösen för dem icke erhållits.

Art. IV.

Om tillsyn å stämpelafgiftens utgörande.

§ 30.

Ansvarighet derför, att expedition i vederbörlig ordning förses

med stämpel, åligger vid statsdepartementen och hofexpeditionen den

tjensteman, till hvilkens tjenstebefattning hörer att hålla expeditionen

vederbörande tillhanda, samt vid öfriga myndigheter den tjensteman,

som för expeditionen ansvarar; dock att, der annan tjensteman vederbörligen

förordnats att stämpelbeläggningen verkställa, ansvarigheten

åligger denne.

§ 81.

Embets- eller tjensteman, till hvilken stämpel underkastad handling

ingifves, bör tillse, att handlingen är behörigen försedd med stämpel

och att stämpeln är makulerad på sätt i § 23 föreskrifves.

År handlingen icke behörigen försedd med stämpel, och erlägges

ej genast efter erhållen tillsägelse det felande stämpelbeloppet, må

handlingen icke emottagas.

År stämpel ej vederbörligen makulerad, bör embets- eller tjenstemannen

besörja fullgörandet deraf mot ersättning för besväret dermed

af 5 öre för hvarje stämpel; dock må denna ersättning ej beräknas

för flere stämplar än det minsta antal, som för handlingen erfordras.

§ 32.

Då renoveradt exemplar af underrätts protokoll öfver lagfarter,

inteckningar, äktenskapsförord samt bouppteckningar, morgongåfvobref

och afhandlingar om lösöreköp till hofrätt insändes, skola dervid fogas

de med N:o 2 märkta delarne af de dubbla beläggningsstämplar, med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o 7.

hvilka de till protokollen hörande handlingar blifvit försedde; börande

dessa stämpeldelar antingen fasthäftas å brädden vid den § af protokollet,

der det ärende, som föranledt stämpelbeläggningen, förekommer,

eller ock, med domstolens sigill genomdragna, särskild! medfölja protokollet

med åtecknad hänvisning till Indika §§ de höra.

§ 33.

De insända stämpeldelarne skola i hofrätternas advokatfiskalskontor

granskas och med protokollen jemföras genom dertill af hofrätternä

förordnade tjensteman, hvilka böra förekommande felaktigheter

hos advokatfiskal anmäla; egande dessa tjensteman att för omförmälda

granskningsarbete, hvilket för alla under ett år till advokatfiskalskontoret

aflemnade protokoll bör vara fulländad! senast inom

slutet af det nästföljande året, uppbära af stämpelmedlen utgående

arfvoden.

§ 34.

Å brädden af de i § 32 omförmälda protokoll bör, i afseende å

handling, hvars stämpelbeläggning skall i hofrätt redovisas, göras anteckning

dels om värdet, som ligger till grund för stämpelberäkningen,

dels ock om stämpelns belopp.

I fråga om handling, som förut blifvit försedd med stämpel för

hela eller någon del af det värde, efter hvilket stämpel eljest skolat

beräknas, bör på enahanda sätt antecknas, när och hvarest stämpelbeläggningen

egt rum.

§ 35.

Å stämplar, som blifvit till hofrätt insända, må qvitto kunna erhållas,

derest afsändare!! aflemnar två lika lydande, af honom underskrift

förteckningar å stämplande antal och sammanräknade belopp,

af hvilka förteckningar den ena qvarstannar hos hofrätten, och den

andra återställes qvitterad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

23

Art. Y.

Om uppbörd och redovisning.

§ 36.

Försäljningsman åligger att senast inom hvar tredje månad aflemna

dittills influtna stämpelmedel i Stockholm till statskontoret och

i länen till landtränteriet.

§ 37.

Hvarje år å sista söcknedagen skall i Stockholm genom statskontorets

och i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg

inventering hos försäljningsman anställas till utrönande, huru mycket

af emottagna stämplar är osåldt; och må dervid hos domare å

landet stämplar, som blifvit använda till sådana, årets hösteting tillhörande

expeditioner, hvilka vid inventeringstillfället, enligt intyg af

förrättningsmannen, kronofogde eller länsman, ännu icke äro utlösta,

i instrumentet öfver förrättningen upptagas såsom osålda.

Jemväl å annan tid må, när omständigheterna dertill föranleda,

inventering hos försäljningsman kunna ega rum och då tillika redovisning

honom affordras för hvad af emottagna stämplar icke finnes i

behåll.

§ 38.

Försäljningsman skall föra och för kalenderår afslufa räkning

öfver emottagna stämplar och hvad derför i penningar inflyter; börande

denna räkning jemte inventeringsinstrumentet och qvittenserna å hvad

under året i penningar levererats, vara aflemnad i Stockholm till statskontoret

sist den 31 Januari och i länen till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

sist den 15 Januari nästföljande år vid vite af 1 krona för

hvarje dag, försäljningsmannen derutöfver med räkning uteblifver.

Samtidigt härmed skall jemväl återstoden af stämpelmedlen för

året vara aflemnad vid påföljd i annat fall, att försäljningsmannen anses

hafva försålt alla af honom emottagna stämplar; och åligger i följd

häraf vederbörande myndighet att genast låta indrifva det deremot

svarande, dittills icke redovisade belopp jemte laga ränta derå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 7.

§ 39.

På framställning af försäljningsman eger i Stockholm statskontoret

och i länen Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter föregången

granskning, att för sådana stämplar, livilka enligt § 29 få utbytas,

bevilja afskrifning i räkenskapen emot den i nämnde § stadgade afgift,

der sådan skall utgå; börande å hvarje stämpel, för hvilken afskrifning

sålunda medgifves, medelst färg- eller svartstämpling anbringas ordet

“makulerad41.

Innan afskrifning beviljats, må stämplarne i räkenskapen upptagas

såsom behållning.

§ 40.

Det från statskontoret Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillsända

förråd af stämplar, hvilket bör i landtränteriet förvaras, skall hvarje

hälft år, sista söcknedagen i Juni och December, inventeras; åliggande

Kongl Majrts befallningshafvande att inom en månad derefter insända

instrumentet öfver inventeringen till statskontoret jemte förslag öfver

uppbörd och försäljning af stämplar i länet.

Inventering af det stämpelkassören anförtrodda förråd af stämplar

verkställes i enlighet med derom särskildt meddelade föreskrifter.

§ 41.

Landtränteriets för kalenderår upprättade räkning öfver stämpeluppbörden

jemte tillhörande verifikationer skall före utgången af nästföljande

Januari månad vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande aflemnad

vid vite för landträntmästaren af en krona för hvarje dag, han

derutöfver med räkningen uteblifver.

Vid lika påföljd åligger stämpelkassören att före utgången af

Februari månad hafva till statskontoret aflemnat sin uppbördsredogörelse

för nästförflutna kalenderår med tillhörande verifikationer.

Öfver stämpeluppbörden inom hvarje län har landskontoret att

afgifva redogörelse, likaledes med kalenderår afslutad, hvilken redogörelse,

åtföljd af ränteriräkningen, försäljningsräkningarne och instrumenten

öfver de hos försäljningsmännen hållna inventeringar, skall inom

den 1 Maj vid ofvannämnda vite för landskamreraren vara till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande öfverlemnad för att till kammarrätten insändas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Projo. N:o 7.

I Stockholm liar statskontoret att öfver stämpeluppbörden afgifva

för kalenderår afslutad redogörelse, hvilken, jemte stämpelkassörens

redogörelse, försäljningsräkningarne och instrumenten öfver de hos försäljningsmännen

hållna inventeringar, bör inom den 1 Maj till kammarrätten

öfverlemnas.

§ 42.

De i denna Art. omförmälda redogörelser upprättas i öfverensstämmelse

med faststälda formulär; och skall i öfrigt beträffande

stämplarnes förvarande, bevakande af de utaf försäljningsmännen aflemnade

säkerhetshandlingar samt tillsyn å stämpelmedlens ordentliga

indrifvande och redovisande lända till efterrättelse hvad i afseende å

allmänna kronouppbörden är eller varder föreskrifvet och gällande instruktioner

innehålla.

§ 43.

I redovisning för stämplar eger försäljningsman, såsom ersättning

för besvär och kostnader, räkna sig till godo i Stockholm och länsresidensstäderna

tre procent samt i öfriga städer och å landet fyra procent

af det belopp, för hvilket stämplar försålts, dock att domhafvande å landet

må, äfven om han är boende i residensstad, tillgodoföra sig fyra

procent af försäljningsbeloppet.

Om den provision, hvartill vid vissa embetsverk den tjensteman

är berättigad, hvilken erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning

af expeditioner, är särskildt stadgadt.

§ 44.

Hvad i denna Art. är stadgadt om försäljningsman gälle äfven i

fråga om embets- eller tjensteman, hvilken jemlikt § 27 för sin tjensteutöfning

erhållit stämplar.

A_rt. VI.

Om ansvar för öfverträdelse af denna författning.

§ 45.

Fel eller försummelse af embets- eller tjensteman, mäklare eller

Bih. till RiJcsd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

skeppsklarerare vid fullgörande af livad enligt denna författning honom

åligger anses efter allmän lag.

§ 46.

1. Den, som utgifver vexel, anvisning eller invisning, certeparti

eller depositionsbevis utan att dervid förse handlingen med stadgad

stämpel, eller ock öfverlåter eller till godkännande eller betalning företer

å utrikes ort utfärdad vexel, anvisning, invisning eller handling,

på grund hvaraf inkassering af penningar besörjes, utan att handlingen

är med föreskrifven stämpel försedd, så ock den, som underlåter

att vid upptagande af lån mot skuldebref, för hvilket hypotek lemnas,

förse skuldebrefvet med behörig stämpel, skall bota tjugofem kronor.

2. Utgifvare af köpe-, bytes- eller gåfvobref om fartyg, gåfvobref

om annan lös egendom eller afhandling om skogsafverkning skall,

för underlåtenhet att vid utgifvandet förse dylik handling med stadgad

stämpel, höta två gånger den felande stämpelns belopp; dock vare

minsta bot tjugofem kronor.

3. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlemnar qvittens

å premie, utan att detta är behörigen med stämpel försedt, böte, för

hvarje gång sådant sker, tjugofem kronor.

4. Der handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar i

denna § stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen ålegat,

försedd med behörig stämpel, vare den, hvilken såsom bevis om

förvärfvad rättighet mottager handlingen, utan att belägga den med felande

stämpel, underkastad det för felaktig eller försummad stämpelbeläggning

af handlingen stadgade ansvar.

5. I de fall, hvarom i denna § sägs, vare ock skyldighet att

ersätta kronans förlust.

§ 47.

Har någon, som i de fall, om hvilka i § 46 förmäles, är skyldig

förse handling med stämpel, försummat att makulera stämpel,

hvarmed handling blifvit belagd, vare påföljden böter fem kronor.

§ 48.

Åtal mot embets- eller tjensteman för öfverträdelse af denna författning

anhängiggöres och utföres i den ordning, som i afseende på

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 7.

åtal för tjenstefel i allmänhet är föreskrifven, dock att tiden för anställande

af ‘åtal för fel eller försummelse i afseende å stämpelbeläggning,

för hvilken enligt § 32 skall i hofrätt redovisas, beräknas till två

år från den dag, då renoveradt protokoll till hofrätten inkommit.

§ 49.

De i §§ 46 och 47 omförmälda förseelser åtalas af allmän åklagare

vid allmän domstol.

§ 50.

Mål, som angår brist hos försäljningsman eller embets- eller

tjensteman i uppbörden för de till honom utlemnade stämplar, handlägges

i den ordning, som är för balansmål stadgad.

§ 51.

Böter enligt denna författning förvandlas vid bristande tillgång

efter allmän strafflag.

§ 52.

Af böter och skadestånd, som enligt denna författning ådömas,

tillfälle hälften åklagaren och hälften kronan.

Då åtal är grundadt på anmärkning af särskild enligt § 33 af

hofrätt förordnad tjensteman, tage denne hälften af åklagarens andel.

Om stämpelafgift för spelkort är särskild stadgadt.

Denna författning skall lända till efterrättelse från nästkommande

års början till slutet af det år, under hvars lopp ny stämpelbevillning

varder af Riksdagen faststäld; dock att vexel- och anvisningsstämplar

af hittills gällande slag tills vidare må utlemnas och begagnas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No 7.

t

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 8 Januari

1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Riciiert,

Themptander,

Ryding.

Föredragande Departementschefen, Statsrådet Themptander, anförde:
“Sedan

Riksdagen i underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 anhållit,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till ny förordning angående stämpelafgiften, hafva

särskilda komiterade, hvilka erhållit uppdrag att inom Finansdepartementet

biträda med beredning af detta ärende, den 30 Augusti 1881

afgifvit utlåtande och förslag i ämnet; hvarefter Statskontoret och Kammarrätten

den 8 December 1881 häröfver gemensamt sig yttrat.

Under det med omförmälda förslag afsetts, att, utan väsentliga

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

rubbningar i stämpelafgifterna, söka åstadkomma åskådlighet och klarhet

i stadgandena i ämnet, har åter den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta

Skatteregleringskomitén uti sitt utlåtande den 13 nästlidne September

förordat, att, för beredande af erforderlig tillökning i statsinkomsterna,

stämpelbeskattningen måtte, såsom afgifvet förslag närmare

angifver, här i landet komma till mera vidsträckt användning i likhet

med hvad i de flesta andra länder eger rum. Och hafva Statskontoret

och Kammarrätten jemväl i anledning af Skatteregleringskomiténs

berörda förslag den 4 nästlidne November inkommit med infordradt

gemensamt yttrande.“

Efter redogörelse för innehållet af såväl nu omförmälda båda förslag

som ock deröfver afgifna yttranden, anmälde Departementschefen,

att han, med ledning af hvad sålunda i ärendet förekommit, låtit inom

departementet utarbeta ett i vissa delar förändradt “förslag till förordning

om stämpelafgiften“; och anförde Departementschefen i afseende

å detta förslag följande:

“Innan jag yttrar mig angående de särskilda bestämmelserna i

sistberörda förslag, torde det tillåtas mig att med några ord framhålla

de allmänna synpunkter, ur hvilka jag finner en utsträckning af stämpelskatten

företrädesvis egnad att anlitas till fyllande af uppkommande

statsbehof af mera permanent beskaffenhet.

Det är Eders Kongl. Maj:t nogsamt bekant, att allt sedan åt inkomstskatten

börjat inrymmas en i betydelse ständigt växande plats i

de nutida staternas skattesystem, frågan huruvida skatten bör utgå efter

lika sats för all inkomst eller huruvida inkomstens art och storlek

bör utöfva inflytande på skattesatsens belopp städse utgjort föremål

för lifliga meningsbrytningar. Man har väl i allmänhet icke förnekat,

att ett visst gifvet inkomstbelopp är i besittning af desto större skattekraft,

i ju högre grad egaren är försäkrad om ett fortsatt åtnjutande

deraf, likasom ej heller att en inkomst, som bereder egaren tillfälle

till rikligare utgifters bestridande eller till betydande kapitalbesparingar,

kan bära en icke endast absolut utan äfven relativt högre skatt än en inkomst,

som icke öfverstiger det för lifvets uppehälle nödtorftiga. Men då

det gält att i lagstiftningen bereda uttryck åt detta erkännande af vissa

inkomsters högre skatteförmåga, har man i allmänhet ryggat tillbaka för

de svårigheter, som mött för den teoretiskt rigt-ig befunna principens

praktiska förverkligande. Lika lätt som det är att i allmänhet säga,

att inkomst af kapital bör beskattas högre än inkomst af arbete och

sådan inkomst af arbete, hvars fortsatta åtnjutande är arbetaren genom

lagliga eller kontraktsenliga bestämmelser för längre tid tillförsäkradt,

högre än den blotta daglönareinkomsten, lika svårt är det nemligen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Knop. N:o 7.

att, utan att göra sig skyldig till godtycke och orättvisa, fastställa olika

skattesatser för de särskilda inkomstslagen, Indika i verkligheten jemförelsevis

sällan förekomma i sin renhet, utan oftast mer eller mindre

öfvergå i hvarandra. Och de svårigheter, som möta för tillämpningen

af den s. k. progressiva beskattningen, äro ej mindre. Ty äfven om

man erkänner, att inkomstens relativa skatteförmåga växer med dess

tilltagande belopp och att således en progression i skattesatserna är

berättigad, kommer man, då denna grundsats, konseqvent tillämpad,

slutligen skulle leda till hela inkomstens uppslukande af skatten, ovilkorligen

till en punkt, der progressionen måste af bry tas. Men då

grundsatsen om den högre inkomstens större skatteförmåga gäller mod

oförminskad styrka hela inkomstskalan igenom, finnes för fastställandet

af den punkt, der progressionen bör upphöra, ingen annan bestämningsgrund

än godtyckets.

Flertalet inkomstskattelagar hafva ej heller vågat i vidsträcktare

mån frångå den lika beskattningen af all inkomst, än att någon lindring

i beskattningen medgifvits de smärre inkomstbeloppen. På denna

ståndpunkt befinner sig äfven vår inkomstskatt eller den nuvarande

bevillningen efter andra artikeln. Och det bör märkas, att till de svårigheter,

som i allmänhet förefinnas för olika beskattning af olika inkomster,

komma, hvad särskildt denna vår inkomstskatt angår, vissa

omständigheter, som göra det nära nog omöjligt att, utan alltför djupt ingripande

förändringar i vårt skatteväsende, låta inkomstens art eller storlek

utöfva inflytande på skattesatsens belopp. Ty nämnda bevillning

är endast så vidt den afser bevillning af inkomst en egentlig inkomstskatt.

Fastighetsbevillningen är deremot en skatt på afkastningen

af fast egendom och måste, då den, såsom sådan, icke tager någon

hänsyn till fastighetsegarens personliga förhållanden, till sin natur vara

främmande för hvarje progression i skattesatserna. Och då, till följd

af kommunalbeskattningens sammanhang med bevillningen, uppskattningen

af hvarje skattskyldigs inkomst icke alltid kan ske på allenast ett

ställe, utan ofta måste eg a rum på flera orter, nemligen inom de

olika kommuner, der inkomsten förvärfvas, ligger äfven uti detta förhållande

ett väsentligt hinder för tillämpning å inkomstbevillningen

af den progressiva formen för beskattningen.

Om sålunda det måste erkännas, att åtminstone under nuvarande

förhållanden alltför stora hinder möta för vidtagandet af sådana anordningar,

hvarigenom inom inkomstbeskattningens område uttryck kunde

beredas åt den högre skatteförmågan hos vissa slag af inkomst, är det likväl

af framstående vigt, att denna högre skatteförmåga icke af skattelagstiftningen

lemnas obeaktad. Och här synes mig stämpelskatten hafva

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 7.

en vigtig uppgift att fylla. Det kännetecknande draget hos denna

skatt, så vidt den utgör en verklig skatt, d. v. s. utgår för enskilda

handlingar, ligger nemligen deruti, att den drabbar värdebelopp vid

deras öfvergång från en hand till en annan. Om än icke alla dessa

värdebelopp kunna betraktas såsom färdigbildadt kapital i den skattskyldiges

hand, är detta likväl otvifvelaktigt fallet hvad flera af de

vigtigaste föremålen för skatten angår, såsom t. ex. i fråga om öfvergång

af egendom genom arf, öfverlåtelse af fast egendom genom köp,

byte eller gåfva o. s. v. Genom anlitande af denna skatt vinner man

sålunda ett af de syftemål, hvilkas uppnående inom inkomstbeskattningens

område väl ansetts önskvärdt, ehuru i utförandet förenadt med alltför stora

svårigheter, nemligen en högre beskattning af kapitalet i förhållande till

arbetet; och vidare bör märkas, att äfven då stämpelskatten sträcker sina

verkningar utöfver det egentliga kapitalet och yttrar sig såsom en beskattning

af industri och handel, nämnde skatt verkar såsom ett komplement

till inkomstskatten, i det den medför en högre beskattning

för sådan inkomst, som härflyter af kapital och arbete i förening, än

för den, som endast härrör af arbete. Slutligen bereder äfven i fråga

om beskattningen af sådan inkomst, som härflyter endast af arbete,

en sådan afgift som t. ex. stämpelafgiften för fullmakter å tjänster

tillfälle att i någon mån beakta den högre skatteförmågan hos sådan

inkomst af arbete, vid hvars fortsatta åtnjutande innehafvaren är med

största möjliga säkerhet tryggad. Eu afsevärd betydelse eger denna

skatt äfven derföre att den träffar mången inkomst, som undgår den

direkta inkomstbeskattningen, hvars tillämpning i följd af sakens natur

alltid måste i en mängd fall blifva bristfällig.

Men stämpelskattens uppgift inom skattesystemet är icke begränsad

till den af mig nu framhållna, eller den att utgöra en fyllnadsskatt

till eller liksom komplettera inkomstskatten.

Såsom kändt är, upphemtar det svenska statsverket en högst

betydlig del af sina tillgångar på konsumtionsbeskattningens väg.

Ensamt de båda skattetitlarne tull- och bränvinstillverkningsafgift äro i

riksstaten för innevarande år upptagna med ett sammanlagdt. belopp

af 41,500,000 kronor eller icke obetydligt mer än hälften af statens

samtliga inkomster. Det är ingalunda min afsigt att nu inlåta mig

på den mycket afhandlade frågan om de relativa fördelarne och olägenheterna

af konsumtionsbeskattningen. Jag anhåller endast att få

erinra att då, enligt hvad obestridligt torde vara, de nämnda förbrukningsskatterna

träffa de obemedlade samhällsklasserna i förhållande till

deras skatteförmåga jemförelsevis hårdare än de bemedlade, jemvigten

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj.is Nåd. JProp. N:o 7.

i skattesystemet kräfver tillvaron af en skatteform som kan anordnas

så, att den företrädesvis tager den större skatteförmågan i anspråk. Och

stämpelskatten — så vidt den utgöres för enskilda handlingar — är en

sådan skatt. Naturligtvis lemnar ej heller denna skatt de mindre bemedlade

samhällsklasserna alldeles oberörda, men utan fara att misstaga

sig kan man likväl påstå, att den vida öfvervägande delen af

skattens afkastning härflyter från personer, som befinna sig i en jemförelsevis

bättre ekonomisk ställning. I de flesta länders skattesystem

intager ock stämpelskatten ett framstående rum; och torde jag i afseende

på de betydliga belopp, hvarmed denna skatt i åtskilliga länder

utgår, få hänvisa till den redogörelse derför, så väl Skatteregleringskomitén

som Förberedande skatte]emkningskomitén lemna!.

Med den af mig nu uttalade uppfattning af stämpelskattens betydelse

för jemvigten i skattesystemet måste jag beteckna den underordnade

rol, denna skatt hos oss för närvarande spelar, såsom en väsentlig

brist i vår skattelagstiftning. Det är klart, att då, såsom förhållandet

är hos oss, stämpelskatten trycker på hvarje person med

allenast 65 öre, medan deremot af tull- och bränvinstillverkningsafgift

på hvarje person belöpa 9 kronor 7 öre, stämpelskatten endast i en

ytterst otillfredsställande grad kan anses fylla uppgiften att bilda en

motvigt mot förbrukningsskatternas förherrskande ställning i skattesystemet,

helst en stor del af det belopp, som uttrycker stämpelskattens

afkastning hos oss, härrör från stämpelafgifterna till offentliga

myndigheters expeditioner, åt hvilka stämpelafgifter endast undantagsvis

någon betydelse i det af mig nu antydda afseende kan tillerkännas.

Alldeles oberoende af den skattereform, som i öfrigt hos oss nu

är i fråga, synes mig derföre en vidsträcktare tillämpning af stämpelskatten

vara af rättvisan påkallad, men då dertill kommer, att så väl

i följd af nämnda reform som för försvarsväsendets förstärkning nya

tillgångar behöfva statsverket beredas, har jag icke någon tvekan att

lifligt förorda, att stämpelskatten må i första rummet förekomma till

anlitande.

Stämpelafgifterna äro, såsom redan blifvit erinradt, af två sins

emellan väsentligen skilda slag, i det en del af dessa afgifter äro afsedda

att allenast bereda ersättning för sådane åtgärder, som enskilde

af statens myndigheter påkalla, under det andra utgöra en verklig

skatt, som blifvit lagd på vissa transaktioner af privaträttslig natur.

Då jag nu går att först omhandla stämpelafgifterna af det förra

slaget eller sådana, som i anledning af påkallade åtgärder utgöras för

statsmyndigheternas expeditioner, bör jag till en början erinra, huru
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 7.

som vid bestämmande af dessa afgifter hänsyn måste tagas till hvad

angående lösen för dylika expeditioner förordnas, så att de för expeditionerna

utgående afgifter — vare sig dessa bestå af endast stämpelafgifter

eller endast lösen eller af beggedera — icke i likartade fall

blifva till beloppet väsentligen skiljaktiga.

Efter beredning af ärendet i denna del gemensamt med Chefen

för civildepartementet, har jag funnit de afdelningar, hvarunder, med

afseende på olikheten i stämpelsatser, statsmyndigheterna i stämpellagen

skola hänföras, böra inrättas till nära öfverensstämmelse med

den indelning af myndigheterna, som med hänsyn till de olika sportelsatserna

blifvit förordad i det förslag till ny expeditionstaxa, som nyligen

inom nämnda departement utarbetats; och hafva dessa afdelningar

i följd häraf kunnat, såsom i nämnda förslag egt rum, till antalet

inskränkas från sex till fem.

Åtskilliga afvikelser från den i afseende på expeditionslösen

ifrågasatta grupperingen af myndigheterna har jag dock ansett erforderliga,

Sålunda hafva Riksbanken och Riksgäldskontoret samt Hofexpeditionen

och Sekreterareembetet vid Kongl. Majrts orden, hvilka

icke under expeditionstaxan inbegripas, bort — de två sistnämnda

myndigheterna särskildt med hänsyn till gifna bestämmelser om stämpel

till vissa från dem utgående handlingar — i stämpellagen omnämnas

och der erhålla plats, de två först omförmälda myndigheterna i

första och de två senare i femte afdelningen.

Vidare hafva Generalpoststyrelsen, Landtmäteristyrelsen och Justeringsstyrelsen,

hvilka i följd deraf, att de icke äro till lösen berättigade,

torde komma att ur expeditionstaxan utelemnas, blifvit i stämpellagen

upptagna under fjerde afdelningen. I afseende på donna anordning

förekommer emellertid, att, under det dessa myndigheter väl äro

i allmänhet likstälda med öfriga till berörda afdelning hänförda myndigheter,

den olikhet dock eger rum, att de senare, i motsats till de

förra, ega uppbära lösen för sådana expeditioner, som part eller annan

på egen begäran erhåller och eljest icke författningsenligt är pligtig

lösa. Då likväl stämpelsatserna för dylika expeditioner måste för alla

myndigheterna inom den ifrågavarande afdelningen sättas lika och beräknas

efter det allmänna förhållande, att lösen utgår, varder häraf en

följd, att den från de ifrågavarande tre myndigheterna till statsverket

indragna lösen för dylika expeditioner icke med stämpel ersättes utan

kommer att efterskänkas till förmån för dem, af hvilka expeditionerna

begäras. Men som till förebyggande häraf skulle erfordras, att de

ifrågakomna tre myndigheterna finge bilda en särskild afdelning, synes

Bill till Rilcsd. Prot. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 7 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kong!*. Maj:ts Nåd. Trop. No 7.

i

dess mera deras upptagande i fjerde afdelningen vara att framför en

sådan åtgärd föredraga, som den derigenom uppkommande förlust måste

blifva en ren obetydlighet.

Med afseende derå, att alla myndigheter enligt regeln skola belägga

sina expeditioner med stämpel, och sålunda böra under stämpellagens

föreskrifter inbegripas, under det att deremot endast sådana

myndigheter, som åtnjuta rätt till lösen, i expedition staxan upptagas,

visar sig slutligen nödigt att i stämpellagen införa något allmänt stadgande,

hvarigenom denna lag erhåller tillämplighet jemväl för sådana

myndigheter, som icke finnas i lagen särskild! omnämnda; och har ett

dylikt stadgande blifvit under första afdelningen intaget,

Då jag härefter öfvergår till angifvande af de mera väsentliga

ändringar, som jag anser mig böra föreslå i det af komiterade afgifna

förslag till stämpellag, torde jag dervid först böra fästa uppmärksamheten

derpå, att jag, i enlighet med eu vid berörda förslag fogad särskild

mening, ansett de stämpelafgifter, som nu utgöras för inlagor

till statsmyndigheter, böra upphöra, Dessa utgifter, hvilka äro att betrakta

såsom en staten förskottsvis lemnad ersättning för en påkallad

åtgärd, utgå numera endast för inlagor till en del högre myndigheter.

Något skäl, hvarför staten sålunda i vissa fall, mer än i andra, skall

utkräfva eu dylik förskottsafgift, synes icke förefinnas; och i öfrig!

torde den ersättning, som staten för en ifrågasatt åtgärd påkallar,

icke lämpligen böra utgå förr, än, genom åtgärdens vidtagande, vilkoret

för ersättningens uppbärande blifvit uppfyldt. Då dessutom de

ifrågavarande afgifternas borttagande bidrager till en förenklad uppställning

af författningen i ämnet och undanrödjer en af de mera afsevärda

betänkligheter, som nu anföras mot det efter mitt förmenande

till lättnad för allmänheten väl påkallade medgifvandet, att direkte till

embetsverken må kunna med posten insändas inlagor och besvär,

tvekar jag dess mindre att förorda samma afgifters upphörande, som

vederlag för häraf betingad minskning i statsinkomst lämpligen kan,

på sätt jag ock föreslagit, beredas genom en mot dessa utgifter ungefärligen

svarande förhöjning i stämpelsatserna till domar, utslag och

resolutioner af de myndigheter, som finnas i fjerde och femte afdelningarne

upptagna, eller just de myndigheter, med afseende å hvilka

stämpelbeläggning af dit ingående inlagor hittills varit föreskrifven.

När jag sålunda ansett i den under I Art/ af författningen införda

tariff böra upptagas endast statsmyndigheternas expeditioner, har

jag att i afseende på de för dem utgående stämpelafgifter erinra,

hurusom dessa, der icke en afrundning af sedan äldre tider qvarstående

stämpelsatser ansetts nödig, i allmänhet lemnats orubbade i så
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 7.

dana fall, då de kunna anses uteslutande utgöra en af staten fordrad

godtgörelse för en påkallad åtgärd.

Der åter de för expeditionerna utgående stämpelafgifterna, såsom

i vissa fall är förhållandet, innefatta, förutom ersättning för påkallade

åtgärder, en beskattning för en förlänad rättighet eller en framträdande

kapitalbildande verksamhet, har jag deremot ansett åtskilliga

förändringar i stämpelafgifterna vara påkallade.

Jag har redan antydt, att, då man i fråga om den direkta beskattningen

icke gör någon åtskilnad emellan inkomster af olika slag,

det för skattesystemets fullständigande är nödigt att genom supplementär

beskattning söka träffa sådana inkomstkällor, hvilka framför

andra kunna anses ega större skatteförmåga, och att när inkomst af lön,

som åtföljer embete eller tjenst, måste genom den trygghet för framtiden,

som är dermed förenad, vara af långt högre värde, än sådan

inkomst, som genom tillfälligt arbete beredes, goda skäl förefinnas

att vid utfärdande af den handling, som är för rättigheten till lönen

grundläggande, för berörda högre värde utkräfva något efter lönens

belopp lämpadt skattebidrag.

De stämpelafgifter, som för närvarande utgöras för fullmakt,

hvarigenom embete eller tjenst tillsättes, äro emellertid grundade på

så invecklade stadganden, att de största svårigheter äro med deras

tillämpning förenade. Antagandet af det utaf komiterade hufvudsakligen

för denna olägenhets afhjelpande afgifna förslag, enligt hvithet

stämpeln skulle beräknas till två procent af samtliga aflöningsförmånerna,

men vid befordran till embete eller tjenst med högre lön utgå

endast för löneskilnaden, komme väl att innebära ett steg till något

bättre än det bestående, men skulle dock lemna åtskilligt öfrigt att

önska. Både den omständigheten, att de med embete eller tjenst

förenade extra inkomster jemväl skulle tagas i beräkning för stämpelafgiftens

bestämmande, och det förhållande, att vid befordran, som

medförde högre löneförmåner, stämpeln skulle utgå allenast för skilnaden

i sagde förmåner, komme nemligen att i de flesta fall medföra

besvärliga undersökningar så väl om beloppet af de omförmälda inkomster,

som under en längre tidsföljd varit med embete eller tjenst

förenade, som ock rörande det belopp, hvarför stämpelafgift vid en

föregående befordran redan blifvit utgjord. Och, oafsedt dessa praktiska

svårigheter, skulle dessutom, der förslaget antoges, deraf föranledas

minskning i den nuvarande inkomsten af den ifrågavarande stämpelskatten,

under det tillika, såsom eu blick på komiterades egna uträkningar

genast visar, denna minskning komme att ega rum till förmån

för dem, som blefve befordrade från eu lägre till en högre tjenst med

9

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

bättre vilkor och sålunda vore mindre i behof af skattens lindrande,

än de lägst aflönade, hvilka enligt samma förslag deremot skulle träffas

af en i jemförelse med för närvarande höjd beskattning.

Med afseende å hvad jag sålunda erinrat och då i öfrigt synes

med den ofvan angifna grunden för skattens utkräfvande mest förenligt,

att stämpelbeskattning utgår allenast för sådan med embete eller

tjenst förenad inkomst, som är af varaktig beskaffenhet, har jag ansett

mig böra förorda, att i afseende på stämpel för fullmakt i allmänhet

stadgas, att den skall beräknas allenast för ordinarie lön och utgöras

af den, som första gången undfått befordran till embete eller tjenst

med sådan lön, med belopp af 3 kronor för hvarje fulla 100 kronor af

lönen, men af den, som erhållit ytterligare befordran, med belopp af 2

kronor, likaledes för hvarje fulla 100 kronor af lönen — ett stadgande,

hvilket, oberäknadt en mera egentlig skattegrund, skulle framför det

af komiterade afgifna förslag i ämnet ega det företräde, dels att de

ofvan påpekade praktiska olägenheter, som nämnda förslag skulle medföra,

komme att undanrödjas, samt dels att, i stället för minskning i statsinkomsten

af fullmaktsstämpeln, en skälig tillökning deri skulle beredas

i sådan ordning, att, under det stämpeln i allmänhet blefve något

högre, förhöjningen, der den vore i någon mån afsevärd, dock komme

att drabba dem, hvilka genom befordran finge åtnjuta högre lön och

sålunda lättast kunde bära någon tillökning i skatten.

Med hänsyn till särskilda förhållanden torde dock undantag från

den sålunda förordade allmänna regeln för fullmaktsstämpelns beräknande

böra i två fall ega rum.

Under det aflöningsförmånerna för de flesta embeten och tjenster

i senare tider fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, finnas dock

åtskilliga embeten och tjenster, i afseende på hvilka en sådan reglering

icke egt rum, utan för hvilka hela den anslagna inkomsten ännu

benämnes lön. Om nu fullmaktsstämpel för sistnämnda embeten och

tjenster skulle utgå för hela lönen, vore sådant uppenbarligen obilligt,

hvarföre, och då tjenstgöringspenningarne i allmänhet utgöra en tredjedel

af aflöningen, jag ansett mig böra föreslå, att stämpel för fullmakt å

embete eller tjenst, som icke medför rätt till tjenstgöringspenningar,

skall beräknas för allenast två tredjedelar af lönen.

Det andra undantaget afser vissa embeten under utrikesdepartementet.

Då den större aflöning, som är med dessa embeten förenad,

blifvit bestämd med hänsyn till de höga lefnadskostnaderna å utrikes

ort och den med samma embeten förbundna representationsskyldighet,

samt den, efter hvad jag inhemtat, jemväl här ifrågasatta fördelning af

aflöningen i lön, tjenstgöringspenningar in. m. ännu icke blifvit genom
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

förd, har jag ansett, att de i allmänhet för fullmaktsstämpelns beräkning

stadgade grunder icke skäligen böra i hela sin utsträckning tillämpas

på fullmakter å dylika embeten, utan beträffande dem erhålla någon

begränsning. Och so,m _ 300 kronor utgör det högsta belopp, hvartill

stämpel för fullmakt å civilt embete inom riket enligt de af mig föreslagna

grunder skulle ungefärligen uppgå, torde berörda begränsning

lämpligen kunna bestämmas sålunda, att stämpel för fullmakt å embete

af ifrågavarande beskaffenhet icke må öfverstiga nämnda belopp.

I sammanhang med frågan om stämpel till fullmakter tillåter jag

mig i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla, hurusom, sedan fråga blifva

väckt om sammanslagning med nämnda stämpel af den afgift, hvilken

jemlikt nådiga brefven den 7 Mars och den 7 November 1746

borde vid befordringar till embeten och tjenster utgöras till serafimerlasarettet

med frivilligt belopp, Eders Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning

den 1 sistlidne December dels förklarat sig anse omförmälda

afgift till Serafimerlasarettet böra upphöra mot skälig godtgörelse till

lasarettet, derom framställning till Riksdagen borde göras i sammanhang

med. regleringen af utgifterna under åttonde hufvudtiteln, dels

anbefalt mig att vid utarbetandet af det förslag till ny stämpelförordning,

som komme att föreläggas nästa Riksdag, tillse, att den ifrågavarande

lasarettsafgiften blefve sammanslagen med den stämpelafgift,

som borde utgöras för fullmakter, konstitutorial och andra handlingar,

hvarigenom embeten och tjenster tillsättas. Då jag sålunda nu bär

att yttra . mig om sättet för verkställandet af denna sammanslagning,

anhåller jag att få fästa uppmärksamheten derå, att då, enligt hvad

direktionen öfver Serafimerlasarettet upplyst, lasarettets uppbörd af

berörda afgift i årligt medeltal under tioårsperioden 1871—1880 utgjort

allenast 1,183 kronor 46 öre, en åtgärd, som afsåge att under form af

stämpel bereda en så vidt möjligt till aritmetiskt lika belopp uppgående

ersättning för denna afgift, komme att föranleda en särdeles invecklad

grund för beräkningen af fullmaktsstämpeln. Med afseende å

det låga belopp, hvartill afgiften i medeltal för hvarje fullmakt uppgått,

kunde nemligen, för beredande af ersättningen, den allmänna procentstämpeln

för fullmakter icke med helt tal, utan endast med ett

bråktal förhöjas, eller ock borde, utom procentstämpeln, viss fix stämpel

för hvarje fullmakt utgöras. Det torde dock icke befinnas nödvändigt

att anlita någondera af dessa utvägar. Under förutsättning, att

mitt nyss framstälda underdåniga förslag om förändrade grunder för

den allmänna fullmaktsstämpelns beräknande varder godkändt, skulle

nemligen derigenom af denna stämpel beredas statsverket en icke obetydligt

ökad inkomst, naturligtvis vida öfverstigande det ringa belopp

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

staten komme att såsom ersättning för den upphörda afgiften få till

serafimerlasarettet utbetala, och hemställer jag vid sådant förhållande,

att Eders Kongl. Maj:t måtte finna annan särskild åtgärd för lasarettsafgifternas

sammanslagning med stämpeln för fullmakter icke vara erforderlig.

Med underdånig anmälan, det jag i öfrigt funnit någon förhöjning

i stämpelsatserna för fullmakter för notam publici och skeppsklarerare

kunna ega rum, har jag att vidare omförmäla, hurusom stämpelafgifterna

jemväl för apoteksprivilegium, bevis af chefen för Justitedepartementet

på anmälan om tidnings utgifvande, bilbref, burbref och mätbref

ansetts kunna, med hänsyn till dessa handlingars vigt eller värdet

af dermed förbundna rättigheter, ökas på sätt det af mig förordade förslaget

närmare angifver.

Då jag, såsom förut blifvit i underdånighet erinradt, anser inlagor

i allmänhet icke böra med stämpel beläggas, kan jag väl icke, med

föranledande af Skatteregleringskomiténs förslag om stämpelagift för

anmälan eller ansökning om rätt till idkande af näring, förorda någon

afvikelse från hvad jag sålunda tillstyrkt i afseende på stämpelfrihet

för inlagor. Men deremot anser jag mig böra i underdånighet hemställa,

att, på det berörda stämpelafgift sådant oaktadt må komma att

i allmänhet utgå, måtte dels i tariffen, under rubrik “bevis, rörande

anmälan om idkande af handel eller annat näringsyrke“, införas en

stämpelsats, som ungefärligen motsvarar berörda afgift jemte den stämpel,

som redan nu för dylikt bevis utgöres, dels ock vid tariffrubriken

“tillståndsbref för utöfvande af näring eller yrke“ stämpelsatserna höjas

med ett mot samma afgift svarande belopp.

I anledning af Skatteregleringskomiténs förslag, har vidare under

särskilda rubriker för mutsedel och hviloståndsresolution blifvit i tariffen

införd den för dessa handlingar ifrågasatta stämpelafgift af 10 kronor.

När man dels i följd af det rörliga kapitalets benägenhet och förmåga

att i viss mån undandraga sig direkt beskattning, dels ock för

att af den högre inkomsten kunna upphemta ett relativt högre skattebidrag,

är hänvisad att tillgripa sådana skatteformer, hvarigenom afgift

ålägges vissa yttringar af den allmänna affärsrörelsen, torde, såsom

jag föreställer mig, kunna ifrågasättas, huruvida icke, för eu dylik

skatteforms lämpliga anordnande, kunde förordas, att den handling,

hvilken, under benämning slutsedel, utfärdas just rörande affärer af

större betydenhet, och hvarmedelst en öfverflyttning af värden från en

till annan eger rum, borde förses med en efter värdet af den afslutade

affären lämpad stämpel. Men då proportionel stämpel för slutsedlar

ännu icke begagnas i sådana länder, der stämpelskatten redan vunnit

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

ganska stor utveckling, synes icke vara skäl att, åtminstone för närvarande,

förorda dess införande hos oss, utan torde, med bibehållande

af fix stämpel för slutsedel, denna stämpel allenast böra till beloppet

höjas från 25 öre till 1 krona.

De öfriga jemkningar, som blifvit i tariffen för expeditionerna vidtagna,

yiro af så underordnad betydelse, att någon särskild motivering

derför icke svnes behöflig;.

O

Men innan jag öfvergår till frågan om utgörande af stämpelskatt

för enskilda handlingar, torde jag dock böra omnämna, hurusom jag,

i sammanhang med stadgandet om frihet från stämpel för expedition,

som meddelas i tjensteärende, ansett enahanda befrielse böra embetseller

tjensteman medgifvas i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet

för fel eller försummelse i embetet eller tjensten. Den utredning,

som i dylika mål erfordras för bedömande a''f‘ tjenstemannens förhållande

i statens tjenst, torde nemligen få betraktas företrädesvis ur

synpunkten af en statens egen angelägenhet, för hvars besörjande staten

synes ega föga mera befogenhet att af tjenstemannen utkräfva

stämpelafgifter, än i tjensteärenden i allmänhet. Att tjenstemannen

icke uti de ifrågavarande målen, utan att betungas af afgifter till staten,

erhåller expedition, som för hans rätts värjande är nödig, är ock

i många fall med synnerlig obillighet förenadt. Ofta kan nemligen

vid sådana tillfällen, då fel eller försummelse verkligen egt rum, de

afgifter, som tjenstemannen för expeditionen i målet måste vidkännas,

långt öfverstiga beloppet af de böter eller den ersättning, som varder

honom ådömd. Och är åter tjenstemannen oskyldig till hvad honom

påbördas, är'' uppenbarligen orimligt, att han, i och för utöfningen af

sin tjenst, skall drabbas af oförvållade utgifter till staten, för Indika

någon ersättning oftast icke kan förutsättas utgå. Ty har i dylika

fall tjenstemannen varit underkastad allmänt åtal, skall detta hafva

varit i hög grad obefogadt, för att den, som haft att föra det allmännas

talan, skall kännas skyldig godtgöra tjenstemannens utgifter å

saken. Och är åtalet åter beroende af enskild åkäran, torde erfarenheten

hafva visat, att, om ock den enskilde förpligtas ersätta kostnaderna,

denne dock oftast dertill saknar tillgång.

Under det de stämpelafgifter, hvilka nu utgöras för enskilda

handlingar och äro att betrakta såsom eu skatt å förändringar i privaträttsliga

förhållanden, i de flesta fall skola erläggas först då dessa

handlingar af en eller annan anledning varda inför offentlig myndighet

uppvisade, har Skatteregleringskomitén, med anmärkning att ett dylikt

uppvisande vore för skattens natur föga väsentligt, föreslagit, att föreskrifter,

i likhet med hvad i främmande länder vore stadgadt, måtte

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Majds Nåd. JProp. N:o 7.

meddelas, att åtskilliga dylika handlingar skulle, oberoende deraf huruvida

de vid offentlig myndighet företeddes eller icke, vid utgifvandet

förses med stämpel.

Mot detta förslag har blifvit erinradt hufvudsakligen, att beträffande

en betydande dol af de handlingar, som dermed afsåges, all

kontroll kommc att saknas å stämpelbelbeläggningens behöriga fullgörande;

att då i följd häraf underlåtenhet härutinnan medförde ytterst

ringa fara, under det anskaffandet af stämplar, synnerligast å landet,

blefve förenadt med stora olägenheter, säkerligen i många fall skulle

inträffa, att den föreskrift^ stämpelbeläggningen komme att helt och

hållet åsidosättas, med den påföljd att härigenom skulle alstras missaktning

för lagens bud; att större delen af allmänheten, äfven med

tillgång till stämpellagen, i följd af dess invecklade bestämmelser svårligen

skulle kunna bedöma, huruvida eu handling vore af beskaffenhet

att böra stämpelbeläggas, än mindre beräkna det rätta stämpelbeloppet;

samt att, enär i anseende härtill äfven den, som befiitade sig om ett

noggrant iakttagande af lagens föreskrifter, lätteligen skulle kunna

emot sin vilja göra sig skyldig till underlåtenhet i afseende på stämpelbeläggningen,

tillämpningen af föreslagna bötesbestämmelser i många

fall skulle blifva förhatlig.

Jag har redan uttalat min uppfattning om stämpelskattens betydelse

i skattesystemet och om önskvärdheten att en utveckling af

denna skatteform hos oss må ega rum i samma rigtning, som i åtskilliga

andra länder. Men jag anser dock, att vid denna utveckling

den största varsamhet måste iakttagas. Innan det i viss män ingått i

allmänhetens åskådningssätt och sedvanor, att handlingar, utan att för

offentlig myndighet uppvisas, skola förses med stämpel, torde derför

en sådan stämpelbeläggning böra stadgas endast i sådana fall, då några

garantier förefinnas, att lagbudet om stämpelbeläggningen kommer att

åtminstone i större utsträckning efterlefvas och således medföra den

åsyftade påföljden för statskassan. Och i öfrigt är det af synnerlig

vigt, att föreskrifterna om de nya stämpelafgifterna till en början

göras så enkla och lätt tillämpliga, som möjligt.

I öfverensstämmelse härmed och då det torde kunna med sannolikhet

förutsättas, att banker, allmänna kassor och kreditinrättningar

skola tillse, att handlingar, som af dem innehafvas elles utfärdas, varda

med stadgade stämplar försedde, anser jag mig kunna förorda, det sådana

handlingar, hvilka kunna antagas i en betydande mängd passera eller utgå

ifrån anstalter af nämnda slag, måtte vid utgifvandet eller vid låns upptagande

beläggas med stämpel. Och, ehuru en efter berörda handlingars

värde proportionel stämpel kunde ur principiel synpunkt vara att föredraga,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

är jag dock af den mening, att, med afseende på fördelen af enkelhet

i tillämpningen, bestämda stämpelafgifter till eu början hellre böra

fastställas; hvarföre jag i underdånighet föreslår, det måtte stämpelafgiften

för handling af nu omförmälda beskaffenhet bestämmas att utgå

med 50 öre, när handlingens värde icke uppgår till 1,000 kronor, men

eljest med 1 krona.

Med mitt nu afgifna förslag afser jag vexlare anvisningar och invisningar,

skuldebref., då derför lemnas hypotek, samt bevis om deposition

af penningar med rätt till deras återbekommande å viss tid eller

efter uppsägning. Och, i det genom dessa handlingar antingen — såsom

med den en affär representerande vexeln, anvisningen eller invisningen

är förhållandet — framträder eu i lukrativt syfte företagen

verksamhet, eller ock —■ såsom med det skuldebrefvet bifogade hypoteket

eller den deponerade'' penningesumman är händelsen — yppar

sig ett redan befintligt kapital, ega jemväl stämpelafgifterna för samma

handlingar sitt berättigande ur synpunkten deraf, att de utgöra ett

komplement till den direkta beskattningen af det rörliga kapitalet eller

af den större rörelsen.

Visserligen torde häremot kunna erinras, att då vexel och hypotek,

som lemnas för lån, ofta i sjelfva verket utgöra allenast olika

förklädnader för borgensansvarighet, den sålunda angifna grunden icke

på dylika fall skulle ega tillämplighet, i det skatten, der sådant förhållande

förelåge, icke komme att, såsom dermed åsyftades, drabba

kapitalet eller affärsrörelsen, utan den, som behöfde begagna konsumtionskrediten.

Me# enär lagstiftningen efter mitt förmenande icke bör taga

någon hänsyn till det sålunda anmärkta, visserligen ganska gängse

bruket, att, vid upptagande af lån, affatta derför erforderliga handlingar

under sådan form, som icke är med det materiela förhållandet

öfverensstämmande; samt enär den, som för konsumtionskreditens anlitande

begagnar sig af handlingar, som äro affattade under derför

främmande former, jemväl med allt skäl torde böra få vidkännas de

afgifter, som äro med de sålunda använda formerna förbundna, anser

jag berörda erinran sakna betydelse.

En anmärkning, som deremot med mera befogenhet kunde göras,

består deri, att egare af fast egendom, då han mot hypotek af deri

intecknadt skuldebref upptager lån, kommer att derför underkastas

dubbel beskattning, i det han, som förut fått vidkännas inteckningsstämpel,

måste i anledning af det intecknade skuldebrefvets pantsättning

erlägga jemväl den nu ifrågavarande stämpelafgiften. Men då

medgifvande för omförmälde fall af befrielse från sist nämnda afgift

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts. Nåd. Krog). N:o 7.

skulle medföra svårigheter i tillämpningen, har jag, med afseende på

samma afgifts obetydlighet, ansett det nu anmärkta förhållandet icke

böra till någon åtgärd föranleda.

Hvad i sammanhang härmed angår de fall, då frihet från den

ifrågavarande stämpeln bör ega rum, anser jag, i likhet med skatteregleringskomitén,

sådan frihet kunna medgifvas för här i riket utfärdad

vexel, anvisning eller invisning, då den lyder å mindre belopp, än

100 kronor, eller är stäld att vid uppvisandet betalas af medel, som

hos bank eller bankir föras i räkning för utställaren, äfvensom för här

i riket utstäld postremissvexel.

Beträffande åter på utrikes ort utfärdad vexel, anvisning eller

invisning torde stämpelfrihet, som nu icke eger rum, ej heller för framtiden

böra medgifvas; och då upptagande af lån mot hypotek eller

deposition af penningar till så ringa belopp, att i anseende härtill frihet

från stämpel bör åtnjutas, icke torde förekomma, synes ej heller någon

befrielse från stämpeln för skuldebref och depositionsbevis böra ifrågasättas.

Att för insättningar på sparbanksbok eller sparkasseräkning sstämpelafgift

icke föreslagits, beror derpå att man så litet som möjligt velat

lägga hämmande band på uppsamlandet af de små besparingarne och

har sin motsvarighet i främmande stämpellagar.

Enär fraktslut om fartyg i allmänhet torde uppgöras med biträde

af skeppsklarerare, som dervid bör förutsättas tillse, att stämpelafgift,

der sådan för befraktningen stadgas, varder behörigen utgjord, anser

jag mig vidare kunna föreslå, att certeparti vid utgifvamdet skall beläggas

med stämpel, hviken lämpligen synes kunna bestämmas till

50 öre.

Ehuru jag, i enlighet med hvad tillförene blifvit i underdånighet

erinradt, anser önskligt, att, såvidt lämpligen ske kan, föreskrifterna

om handlingars stämpelbeläggning, der denna skall oberoende af handlingarnes

uppvisande för offentlig myndighet verkställas, för närvarande

inskränkas till sådana fall, då, såsom med de här ofvan omförmälda

handlingarne torde vara händelsen, en någorlunda tillförlitlig kontroll

kan förutsättas ega rum på föreskrifternas efterlefnad, finner jag mig

dock nödsakad förorda, att bestämmelse om en dylik stämpelbeläggning

af några få handlingar måtte meddelas, oaktadt garantierna för bestämmelsernas

hållande i helgd äro jemförelsevis ringa. _

När man, med syftemål att framdeles än vidare fortgå i enahanda

rigtning, börjar att i lagstiftningen inskrida på den hittills föga

beträdda banan, att göra handlingars stämpelbeläggfiing oberoende af

deras företeende vid offentlig myndighet, synes nemligen icke böra

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7.

ifrågasättas att upphäfva redan befintliga stadganden om vissa handlingars

förseende med stämpel i sådan ordning. De nuvarande bestämmelserna

om stämpel för köpe-, bytes- och gåfvobref om fartyg samt afhandling

om skogsavverkning anser jag derföre böra, med några mindre

betydande jemkningar, bibehållas oförändrade.

Som den stämpelskatt för bouppteckning, hvilken jag kommer att

i underdånighet förorda, kan uppgå till tre procent af bos behållning

och sålunda är af den betydenhet, att mången deraf kan föranlåtas, att

genom egendoms bortgifvande med varm hand undandraga statskassan

den stämpelafgift, som, der egendom vid hans död funnits i behåll,

derför bort ur dödsboet utgå, finner jag mig slutligen böra, såsom

korrektiv häremot, föreslå bland annat, att gåfvobref om lös egendom,

hvilkas företeende vid offentlig myndighet i allmänhet icke ifrågakommer,

skola vid utgifvandet förses med stämpel. Faran för minskning

i inkomst af stämpelskatt i följd af sålunda påpekade eller dermed

jemförliga åtgöranden torde emellertid väsentligen motverkas af de

flestes obenägenhet att under sin lifstid afhända sig någon mera afsevärd

del af sin egendom. I andra länder, hvarest ganska hög skatt

utgår för arffallen egendom, hafva ock derför stämpelsatserna för gåfva

af lös egendom ansetts kunna sättas jemförelsevis låga. Och i öfverensstämmelse

härmed skulle, såsom jag föreställer mig, vara tillfyllest,

om stämpelafgiften för gåfvobref om lös egendom i allmänhet bestämmes

till en procent af gåfvans värde.

Härmed har jag afslutat framställningen rörande de handlingar,

i afseende å hvilka jag anser mig för närvarande kunna tillstyrka

stämpelbeläggning oberoende af deras företeende vid offentlig myndighet;

och då jag nu öfvergår till frågan om de mera afsevärda förhöjningar,

som jag funnit mig kunna förorda uti sådane stämpelafgifter,

hvilka först i sammanhang med handlingars uppvisande vid offentlig

myndighet utgöras, torde jag dervid få göra början med stämpelbeskattningen

för arffallen egendom.

Med anmärkning, hurusom en rik erfarenhet från andra länder

vittnade, att skatt på arffallen egendom eller så kallad arfskatt kunde

inbringa betydande belopp, har Skatteregleringskomitén, under förordande

att den nu för testamente, fideikommiss och arf utgående bevillning

skulle upphöra, föreslagit, att en arfskatt måtte, efter utländskt

mönster, hos oss införas, att, under form af stämpel till bouppteckning,

då den för inregistrering till domstol inlemnas, utgå efter arffallet bos

behållning med belopp, som skulle från \ till 6 procent vexla dels

efter behållningens storlek och dels efter närmaste arfvinges närmare

eller fjärmare skyldskap med arflåtaren.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:o 7.

Såsom motivering för detta förslag har komitén åberopat bland

annat, att staten, på hvars lagstiftning arfsordningen grundade sig och

under hvars skydd en aflidens qvarlåtenskap öfverginge till de efterlefvande,

med rätta egde upptaga en af denna qvarlåtenskap utgående

afgift; att detta dess mindre kunde anses obilligt, som den förmån,

arftagaren erhölle, tillfölle honom utan någon hans ansträngning eller

uppoffring och dessutom alltid vore mer eller mindre oviss, i det både

arffallet sjelft vore osäkert och det väntade arfsbeloppet kunde före

arfstillfället mer eller mindre hopsmälta eller fullständigt förskingras;

att ju aflägsnare slägtskapen vore, desto mer oväntadt vore arfvet

och desto större afgift kunde ur denna synpunkt åläggas, under det,

i fråga om de närmaste skyldskapsgraderna, varsamhet borde iakttagas;

samt att till en väl ordnad arfskatt derföre hörde, att dess

procentsatser vore billigt bestämda i förhållande till de olika graderna

af skyldskap.

I sammanhang med denna motivering framhåller komitén arfskattens

egenskap att bilda en vigtig länk i hvarje skattesystem, der

af en eller annan anledning öfriga bestående skattelagar ej förmådde

träffa kapitalet så, att dess innehafvare finge bidraga till det allmänna

i förhållande till sin verkliga inkomst. Der, såsom hos oss, samtliga

skatteobjekt vore, med hänsyn till beskattningen af de ur olika källor

flytande inkomsterna, stälda i jemlikhet med hvarandra, borde de anmärkningar,

som kunde göras häremot, till en väsentlig del kunna

mötas genom införande af en arfskatt. Denna träffade nemligen kapitalet

just i det ögonblick, då det, efter att kanske under en längre

föregående tid hafva i större eller mindre mån undandragit sig beskattning,

måste träda i dagen, för att till annan innehafvare öfverflyttas.

Och arfskatten utgjorde sålunda ett godt och befogadt komplement till

en inkomstskatt, sådan som den hos oss gällande.

Delande den af Skatteregleringskomitén uttalade åsigt, att den

skatt, som för närvarande utgår för arffallen egendom, bör i icke ringa

grad höjas, är jag med komitén ense jemväl derom, att arfskatten

lämpligen kan uppbäras under form af stämpel till bouppteckning och

således utgöra endast en utveckling af en hos oss redan förefintlig

stämpelafgift. I fråga om grunden för arfskattens rättmätighet hyser

jag den uppfattning, att berörda skatt dels — såvidt den utgår för lös

egendom — är, på sätt komitén ock anmärker, att betrakta såsom ett

komplement till inkomstskatten för kapitalet, hvilket i många fall först

då framträder synligt, dels och företrädesvis har karakteren af en förmögenhetsskatt,

som erbjuder lätthet och säkerhet i fråga om uppbördssättet.

Häraf skulle i sin ordning följa, att skattesatserna borde, utan

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maf.ts Nåd. Trop. N:o 7.

afseende på graden af efterlefvande arftagares frändskap med arflåtare,

bestämmas att, såsom nu eger rum, utgå med lika belopp för behållning

af arffallen egendom i allmänhet. Denna skatt bör nemligen efter

min nyss angifna uppfattning icke betraktas såsom en skatt på arfseller

testamentstagare!! utan såsom en till dödstillfället uppskjuten beskattning

af den förmögenhet, som tillhört den aflidne; och ur den synpunkten

''är det likgiltigt, om den, som sedermera öfvertager egendomen,

står i det ena eller det andra förhållandet till den aflidne. Men då det

icke torde vara med det närvarande åskådningssättet rätt förenligt, att

egendom, då den öfvergår till bröstarfvinge, belägges med mera afsevärda

afgifter, anser jag mig emellertid böra hemställa, det skattelindring.

till förmån för sådan arfvinge måtte enligt komiténs förslag

medgifvas. Och, på det skatten icke må blifva tryckande, synes derjemte

böra tillstädjas, att, der behållningen är mindre betydande,

skatten må antingen efterskänkas eller nedsättas.

Med underdånigt tillstyrkande, att behållning, der make lefver

efter må beräknas såsom komitén förordat, tillåter jag mig derför att,

i enlighet med hvad jag här ofvan erinrat, föreslå, att bouppteckning,

der behållningen i boet icke uppgår till 1,000 kronor, skall vara

stämpelfri, men i annat fall för hvarje fulla hundra kronor af behållningen

beläggas med stämpel till nedannämnda belopp:

då arflåtaren efterlemnar bröstarfvinge: 50 öre, när behållningen

icke uppgår till 10,000 kronor, men eljest 1 krona; samt,

då arflåtaren efterleinnat fjärmare arfvinge eller aflidit utan känd

arfvinge: 50 öre, när behållningen icke uppgår till 5,000 kronor, men

eljest 3 kronor.

Under det, såsom jag vågar antaga på grund af gjord beräkning

efter de af komitén angifna grunder, det finansiella resultatet af det

sålunda afgifna förslaget skulle blifva ungefärligen detsamma, som der

arfskatten blefve enligt komiténs förslag anordnad, kömme, oafsedt den

af större enkelhet beroende lättare tillämpningen af mitt förslag, jemväl

att derigenom ernås eu större följdrigtighet i ett visst afseende,

hvarom jag bör yttra några ord.

Jemväl för sådan arffallen egendom, hvarom blifvit genom testamente

förordnadt, skulle, enligt komiténs förslag, stämpelafgifterna

komma att med vexlande belopp utgå efter de fyra olika procentsatser

för bouppteckningsstämpel, hvilka, enligt graden af närmaste arftagares

skyldskap med arflåtare, blifvit af komitén föreslagna. Då emellertid

den grundsats, hvarifrån komitén utgår, eller att olika procentsatser för

bouppteckningsstämpel böra bestämmas efter det närmare eller fjärmare

förhållande, hvari den, som erhåller egendomen, står till den

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Rongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

aflidne, synes fordra, att för testamenterad egendom i allmänhet afgift

bör utgöras efter den högsta dylika sats, kan denna grundsats

icke vinna tillämpning enligt komiténs förslag, utan blir testamenterad

egendom olika beskattad allt eftersom arfvinge finnes och står i närmare

eller fjermare förhållande till den aflidne. Med min nyss angifna

uppfattning om arfskattens natur är det visserligen likgiltigt, i hvilkens

hand egendomen sedermera öfvergår, men om man graderar beskattningen

med hänsyn till den person, som öfvertager egendomen, förefaller

det mig såsom en stor oegentlighet, att icke den oskylde testamentstagaren

får drabbas af den högsta skattesatsen. I viss mån

cjvarstår denna oegentlighet äfven vid det af mig förordade förslaget,

nemligen för så vidt i sterbhus, der bröstarfvinge finnes, egendom äfven

bortgifves genom testamente till fjärmare slägtinge eller oskyld. Men

då erfarenheten torde hafva ådagalagt, att, der bröstarfvinge lefver

efter, testamentariska dispositioner af någon betydenhet ganska sällan

förekomma, torde, såsom jag antager, stämpelskatten för testamenterad

egendom enligt mitt förslag komma att i största allmänhet utgöras

enligt den för högsta bouppteckningsstämpeln bestämda grund eller

med tre procent af egendomens värde.

Att såväl arfskattens natur som den utländska lagstiftningen talar

för möjligheten af eu vida högre skatts uttagande i detta fall, än mitt

förslag innefattar, är jag den förste att erkänna, men lika öfvertygad

som jag är om både denna skatts och om stämpelskattens i allmänhet

lämplighet och rättmätighet, lika angeläget anser jag det vara, att

man endast med varsamhet ifrågasätter en utveckling af skatteformer,

som hos oss hittills äro nästan nya eller med hvilkas stora betydelse

i skattesystemet det allmänna föreställningssättet möjligen ännu icke

hunnit göra sig fullt förtroget.

Mot hvad Skatteregleringskomitén anfört dels om billigheten deraf,

att fideikommissarie eller annan testamentstagare förpligtas återgälda

hvad af bouppteckningsstämpel på hans andel i boet må anses belöpa

och dels om sättet för beräkning af kapitalvärdet af lifränta, afkomst

eller annan förmån af fast egendom, der sådan beräkning för bestämmande

af sagde andel erfordras, har jag icke funnit anledning till anmärkning;

och, med hänvisning till hvad jag rörande stämpel till gåfvobref

om lös egendom förut yttrat, har jag jemväl funnit mig böra biträda

komiténs uppfattning, att förhöjning af lagfartsstämpeln för gåfvobref

af egendom bör af den förökade bouppteckningsskatten föranledas.

Med erinran att upphäfvande af 9 kap. 4 § Årfdabalken, så vidt

detta lagbud innefattar medgifvande att till domstol ingifva förseglad

bouppteckning, torde af förhöjning i stämpeln för dylik handling fram
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 7.

deles betingas, tillåter jag mig äfven fästa uppmärksamhet derpå, att

tilläfventyrs af sådan förhöjning jemväl kan förorsakas framtida behof

af särskilda föreskrifter till förebyggande deraf, att arffallen egendom

vid bouppteckning varder till allt för ringa värde upptagen.

Slutligen vill jag, i sammanhang med frågan om eu förhöjd

stämpel å bouppteckningar, till fullo instämma i Skatteregleringskomiténs

uttalande om den fördel, som derigenom vinnes, att man befrias

från den särskilda bevillningen för arf och testamente, öfver hvars

rätta utgörande eu tillfredsställande kontroll alltid måste blifva med

ganska stora svårigheter förenad.

Under åberopande af det förhållande, att stämpelafgift till belopp

af 15 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet tillförene utgått för

fastebref, men att denna afgift upphört sedan dylika handlingar efter

den förändring i lagstiftningen, som genom förordningen den 16 Juni

1875 om lagfart af fast egendom vidtagits, icke vidare utfärdas, har

Skatteregleringskomitén förordat, att enahanda stämpelafgift, som sålunda

utgått för fastebref, måtte framdeles utgöras för lagfartsbevis,

der det icke grundades på lagfart af arf eller giftorätt.

Då emellertid den för dylikt bevis ifrågasatta stämpeln skulle utgå

efter alldeles enahanda grund, som stämpeln för den fångeshandling,

på grund hvaraf lagfart meddelas, och komma att ungefär samtidigt

med denna stämpel utgöras, anser jag det af komitén åsyftade mål, att

återinföra de med lagfart å fast egendom förenade stämpelafgifter till

samma belopp, hvarmed de förut utgått, kunna enklast vinnas på det

sätt, att stämpelafgiften för fångeshandlingen, der denna utgöres af

köpe- eller bytesbref, höjes från dess nuvarande belopp af 60 öre till

75 öre för hvarje fulla 100 kronor af lagfaren fastighets värde.

I sammanhang med det nu omhandlade ämnet torde det tillåtas

mig att få till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning anmäla en annan

fråga, som jemväl afser de stämpelafgifter, hvilka vid lagfart å fast

egendom böra utgöras. Det torde nemligen vara otvifvelaktigt, att

dessa periodiskt återkommande afgifter i längden verka såsom en

grundskatt, hvilken för fastighet i allmänhet årligen kan anses utgöra

hvad på värdet deraf för år belöper af samtliga de dylika afgifter,

hvilka blifvit erlagde under eu tidrymd, hvarunder fastigheterna i landet

j medeltal ombyta egare. Nu är emellertid uppenbart, att, der en

fastighet långt utöfver en dylik tidrymd fortfar att vara i samma egares

hand, de ifrågavarande stämpelafgifterna för denna fastighet, fördelade

på en längre tid, icke kunna uppgå till lika högt årligt belopp, som

enahanda afgifter beräknas årligen utgöra för fastighet i allmänhet

inom landet. Då en skattelindring i följd häraf gemenligen skulle

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

komma att ega rum i afseende på fastighet, hvilken kunde antagas

enligt regeln mera sällan ombyta egare, bär i åtskilliga andra länder

en särskild skatt, afsedd att utjemna den sålunda anmärkta olikheten,

blifvit lagd på sådana fastigheter, som egas af aktiebolag, fromma stiftelser

eller andra dermed jemförliga institutioner. Utan att vilja förorda

införande hos oss af en dylik skatt i kela den omfattning, densamma

existerar i vissa andra länder, anser jag dock, att äfven hos

oss någon åtgärd bör vidtagas, hvarigenom, åtminstone i afseende på

vissa af nu omförmälda fastigheter, ersättning beredes derför, att för

dem mera sällan, än för andra fastigheter, stämpelafgift för öfverlåtelse

af eganderätten förekommer till utgörande.

Då jag, hvad angår sättet för denna ersättnings beredande, är

af den mening, att en förhöjning i lagfartsstämpeln är för ernående af

berörda ändamål lämplig, har jag, som vidare anser, att nämnda stämpel

må, der sådan förhöjning skall ega rum, kunna fördubblas, att

jemväl afgifva yttrande om de fall, i hvilka tillämpning af en dylik

förhöjning skäligen må ifrågasättas.

Hvad dervid först beträffar sådan fångeshandling, på grund hvaraf

lagfart sökes för from stiftelse eller dermed jemförlig inrättning, synes,

med hänsyn till dylik inrättnings allmännyttiga syftemål, och den

undantagsställning, den hittills åtnjutit vid stämpelskattens tillämpning,

den ifrågasatta förhöjningen icke böra till sådan fångeshandling utsträckas,

utan med afseende å dylik inrättning åtgärden inskränkas

derhän, att genom upphäfvande af den nu för dylik fångeshandling

medgifna stämpelfrihet de allmänna grunderna för lagfartsstämpeln

göras derå tillämpliga.

Vidkommande åter aktiebolagen, hvilka, under åtnjutande af förmånen

af begränsad ansvarighet, utöfva verksamhet med lukrativt

ändamål, torde alla skäl tala derför, att sådana bolag i allmänhet få^

för fångeshandling å fast egendom, som ofta till stor betydenhet af

dem förvärfvas, vidkännas förhöjning i lagfartsstämpeln. Den utsträckning,

bolagsinstitutionens tillämpning under senare tid vunnit, så att

numera den större bruks-, sågverks- och fabriksrörelsen mer och mer

öfvergått i händerna på aktiebolag och äfven för jordbruksrörelses bedrifvande

bolag börjat bilda sig, måste komma att hafva till följd, att

fast egendom till betydande värde samlas hos dessa bolag ^och att den

omsättning af fastigheten, som i allmänhet eger rum, då deri. befinner

sig i fysiska personers ego, icke på långt när blir lika liflig, sedan

fastigheten kommit att tillhöra ett bolag. För den skatt, staten anser

sig böra upphemta af fastighet vid dess öfvergång från en till annan

egare, kräfver derföre billigheten att ersättning beredes genom en sär
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 7.

skild beskattning å de i bolags hand komna fastigheterna. Äfven

härutinnan synes dock någon inskränkning vara erforderlig. Då bolagsordning

för sådant aktiebolag, som drifver bankrörelse, gemenligen

innehåller föreskrift, att bolaget icke enligt regeln får ega annan fastighet,

än för bankens inrymmande erfordras, utan att fastighet, som för

iakttagande af bolagets rätt måst inropas, skall så fort som möjligt

afyttras, synes icke vara med den ofvan angifna grunden för den ifrågasatta

högre lagfartsstämpeln förenligt, att föreskrifva dess utgörande

jemväl för fångeshandling å fastighet, hvilken, af dylikt aktiebolag förvärfvad,

icke i regeln kommer att under någon längre tid förblifva i

bolagets ego.

Med afseende på Skatteregleringskomiténs anmärkning, att stämpelafgiften

vid inteckning af afhandling om nyttjanderätt till fast egendom

kunde beräknas efter afgälden för hela legotiden, har jag, som

anser denna afgift böra såsom hittills utgå efter afgälden för ett år,

dock funnit den nuvarande stämpeln, 25 öre för hvarje fulla 100 kronor

af afgälden, kunna fördubblas och sålunda, efter enahanda grund,

utgå med 50 öre.

Då, enligt den proposition, som, efter hvad jag inhemtat, lärer

komma att till Riksdagen aflåtas om lönereglering för landträntmästarne,

deras rätt till provision af stämpelmedel skulle upphöra, hafva, under

förutsättning att denna proposition varder af Riksdagen bifallen, de af

komitérade i afseende på berörda provision föreslagna stadganden

blifvit ur förslaget till stämpellag uteslutne.

I enlighet med hvad Skatteregleringskomitén förordat, har slutligen

den under Art. III i gällande bevillningsstadga förekommande

hänvisning till de särskilda föreskrifter, som finnas meddelade om

stämpelafgift för spelkort, blifvit i förslaget till stämpellag upptagen,

så att denna afgift hädanefter skulle komma att räknas till stämpelafgiften,

såsom med formen för afgiftens utgörande torde vara öfverensstämmande.

Till sist bör jag yttra några ord rörande beloppet af den ökning

i statsinkomst, som må vara att motse såsom följd af de af mig förordade

nya eller förhöjda stämpelsatserna, Jag tillåter mig härvid till en

början erinra, att, på sätt jag tillförene anfört, jag ansett mig kunna

beräkna afkastningen af den af mig föreslagna förhöjningen i bouppteckningsstämpeln

till enahanda belopp med det, hvartill Skatteregleringskomitén

antagit den ökade afkastningen af nämnde stämpel, enligt de

af komitén föreslagna grunder, komma att uppgå, eller 700,000 kronor.

Beträffande den af komitén föreslagna stämpeln till lagfartsbevis, har

Pilt. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7 Käft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7.

jag icke förordat annan ändring, än att, i stället för lagfartsbeviset,

sjelfva fångeshandlingen må med stämpel till föreslagna beloppet förses,

hvarföre afkastningen af denna stämpel kan upptagas till det af

komitén uträknade belopp, 240,000 kronor. Likaså torde jag i fråga

om stämpeln till mutsedlar och hviloståndsresolutioner få åberopa den

af komitén verkstälda beräkning, enligt hvilken denna stämpel skulle

inbringa en ökad inkomst af 28,000 kronor.

Hvad åter angår stämpeln till vexlar, anvisningar och invisningar,

hvilken enligt mitt förslag borde utgå enligt väsentligen andra

grunder än de af komitén förordade, torde en ungefärlig beräkning af

detta stämpelslags afkastning svårligen låta verkställa sig med ledning

af de utaf Skatteregleringskomitén meddelade uppgifter, som angå.endast

den nuvarande vexel- och anvisningsstämpeln. Men då komitén

upplyser, att under år 1880 från Statskontoret utlemnats 143,705 stycken

vexel- och 96,200 stycken anvisningsstämplar samt att under samma

år stämplades 18,050 stycken vexel- och 6,700 stycken anvisningsblanketter,

samtliga dessa stämplar och blanketter afsedda till utrikes

vexlar och anvisningar, och då man vidare känner, att i den inrikes

vexelrörelsen är spridt ett vida större antal vexlar, §å torde när Skattekomitén

beräknar den årliga inkomsten af den nuvarande utländska

vexelstämpeln till 150,000 kronor, det icke vara för högt beräknadt

att anslå afkastningen af den nu föreslagna vexelstämpeln till 350,000

kronor, äfven med beräkning af den skattelindring, som enligt det nya

förslaget skulle inträda för utländska vexlar under 1,000 kronor, hvilka

naturligtvis förekomma i högst betydlig mängd. Om från de 350,0Q0 kronor,

jag nyss angifvit, dragés det belopp i rundt tal 150,000 kronor, som

enligt Skattekomiténs mening uttrycker afkastningen af den nuvarande

stämpeln för utrikes vexlar och anvisningar, betecknar återstoden,

200,000 kronor, den ökade inkomsten af vexel- och anvisningsstämpeln.

För de af mig nu omförmälda slag af handlingar, skulle alltså

afkastningen af de ökade eller nya stämpelsatserna kunna antagas ut
-

göra :

för bouppteckningar................................................... 700,000 kronor,

„ lagfartsbevis ......................................................... 240,000 ,,

„ mutsedlar och hviloståndsresolutioner ......... 28,000 „

„ vexlar, anvisningar och invisningar ............ 200,000 „

Summa 1,168,000 kronor,

eller i afjemnadt tal 1,150,000 kronor.

Att till visst belopp uppskatta afkastningen af hvarje särskild

utaf de öfriga, af mig föreslagna ökade eller nya stämpelsatserna torde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 7. Öl

svårligen låta sig göra, men beräkningar, som jag med ledning af de

senast ntgifna bankrapporterna verkstält rörande antalet i vederbörande

banker belånade skuldebref med hypotek äfvensom af bankerna utfärdade

depositionsbevis, berättiga mig till den förmodan, att jag snarare

räknai för lågt än för högt, då jag antager, att stämpeln för dessa

båda slag af handlingar skall, jemte öfriga af mig föreslagna, nu icke

särskildt omförmälda stämpelförhöjningar, uppbringa den ökade inkomsten

af den egentliga stämpelafgiften till ett belopp af omkring 1,300,000

kronor. Härtill kommer en summa af omkring 100,000 kronor, utgörande

den ungefärliga afkastningen af stämpelafgiften för spelkort,

hvilken, enligt hvad jag tillförene föreslagit, borde sammanföras med

stämpelafgiften, hvadan hela ökningen i den inkomsttitel, som hädanefter

skulle benämnas stämpelafgift, torde kunna upptagas till 1,400,000

kronor.

Sedan jag nu redogjort för de väsentligaste bestämmelserna i det

inom Finansdepartementet utarbetade förslag till förordning i ämnet,

tillåter jag mig i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nådig _ proposition föreslå Riksdagen att antaga berörda förslag

till förordning angående stämpelafgiften.“

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

tillstyrkt, deruti Statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1883:14 BeviUnings- Utskottets Betänkande N:o 14 s. 1 i texten
  2. BevU 1883:6 Betänkande, angående stämpelafgift en. s. 1 i texten