Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående bevillnmgsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

1883-01-08 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:8, Med förslag till förordning angående bevillnmgsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Vrop. No 8.

1

M:o 8.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

förordning angående bevillnmgsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter; Gifven Stockholms slott den 8

Januari 1883.

Under åberopande af bifog-ade protokoll öfver finansärenden för

denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen till antagande

närlagda förslag till förordning angående bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OBCÅR.

O. R. Themptander.

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 8 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 8.

FÖRSLAG

till

förordning angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

A. Beyillningsafgift för rättighet till skogsfång och kolningsfriliet på

allinämiiiigar.

§ I
För

rättighet till skogsfång på kronans mot rekognition till bruk,

hyttor eller grufvor upplåtna allmänningar erläggas tjugufem öre för

hvarie stafrum ved eller deremot svarande aderton tunnor kol; och beräknas

denna afgift efter det belopp ved eller kol, för hvillcet rekogmtionsafgiften

enligt privilegier eller resolutioner utgår, antingen skogsfånget

årligen begagnas eller icke.

§ 2.

För kolningsfriliet på härads- eller sockenallmänningar, när derför

till häradet eller socknen icke erlägges betalning, svarande mot den,

som för rekognitionsskogars eller kronoallmänningars begagnande, böi

enligt Kongl. förordningen den 4 juni 1752 jemte bevillningen utgöras,

skall afgiften så höjas, att beloppet blifver enahanda med hvad lör

nyttjanderätt till kronoskogarne erlägges.

s. 3 Kontrollera mot PDF

t

3

Kongl. Majds. Nåd. Trop. N:o 8.

B. Beyillningsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.

§ 3.

Enskild bank, som eger sedelutgifningsrätt, skall, förutom bevillning

af fast egendom samt af inkomst, erlägga en afgift af två kronor för

hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som på

en gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen; varande

styrelsen för sådan bank skyldig att, till upplysning vid denna afgifts

debitering, i början af hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf

Kongl. Maj ds Befallningshafvande förordnade ombud bestyrkt uppgift

å nyssnämda sedelbelopp.

C. Beyillningsafgift af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne

handlande och liandelsexpediter.

§ 4.

Utländing eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och

skattskrifven svensk undersåte, som reser omkring i landet och för

egen eller, såsom utskickad, för annans räkning till inledande af handel

samt med eller utan varuprof bjuder ut eller slutar handel om utländska

varor att framdeles från utlandet levereras, skall, vid ankomsten

till riket, till närmaste kronouppbördsman i stad aflemna skriftlig uppgift,

huru länge han ämnar här qvarstanna, samt dervid erlägga femtio

kronor för rättigheten att under en tid af högst tre månader idka

dylik handel; åliggande det honom att, derest han efter nämnda tid

vill samma rättighet utöfva, förskottsvis betala ytterligare tjugu kronor

i månaden, hvilken afgift skall antingen för längre tid på en gång

eller för minst en månad om sänder, men alltid för full månad, inbetalas

till kronans uppbördsman i stad inom det län, der han vid

betalningstiden sig uppehåller; skolande qvittenset å den erlagda afgiften

vara meddeladt å tryckta blanketter, som efter vederbörliga roqvisitioner,

böra af Statskontoret Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillsändas,

för att kronans uppbördsmän i städerna tillhandahållas, och

hvilka blanketter, som skola lyda dels å femtio kronor, dels å tjugu

kronor hvardera, böra innehålla erinran om behörigt iakttagande af

hvad gällande författningar i afseende å dylik handel stadga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 8.

Den utländing eller med utländing, enligt hvad här ofvan är

sagd!, likstäldo svenske undersåte, som, utan att hafva den stadgade

'' afgifton behörigen erlagt, beträdes med att bjuda ut eller sluta handel

om utländska varor, skall, jemte afgift ens erläggande, bota från och

med etthundra till och med femhundra kronor. Förbrytelser häremot

upptagas af poliskammare, der sådan finnes, och eljest af allmän domstol;

och fördelas de ådömda böterna lika emellan åklagaren och den

kommun, hvarest förbrytelsen blifvit begången.

De sålunda uppburna bevillningsmedlen åligger det uppbördsmännen

att, under titel: uBevillning af utländske eller andre här i riket

icke mantalsskrifne handlande och handelsexpediteru, såsom andra kronomcdel

i behörig ordning uti länets ränteri leverera; hvarförutom vid

hvarje års slut bör uppgöras och till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

insändas redovisning för de emottagna qvittensblanketterna, hvilka redovisningar,

sedan desamma blifvit till rigtiglieten af Kong!. Maj:ts

Befallningshafvande styrkta, böra inom Januari månads slut det följande

året till Statskontoret insändas, för att med ränteriredogörelserna jemföras

och derefter aflemnas till Kammarrätten, för att tjena till ledning

vid räkenskapernas granskning.

För de ifrån Statskontoret till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

afsända qvittensblanketterna, hvilka, intill dess desamma till uppbörd smännen

utlemnas, skola i landtränteri förvaras, bör jemväl inom Januari

månads utgång behörig redovisning till Statskontoret insändas.

Hvad här ofvan i denna § är stadgadt rörande särskild bevillningsafgift

af utländing, som utbjuder eller försäljer utländska varor,

gäller icke för norrman, som idkar handel med norska produkter.

It Bevilhihigsafgift af utliiiulmgar för konserter cell dramatiska

eller andra föreställningar.

§ 5.

Utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt tillstånd, mot

inträdesafgift, för egen räkning gifver konsert eller annan musikalisk

tillställning, uppförer skådespel, förevisar konstridning, lindansning,

mekaniska eller andra konster, kosmoramor, panoramor och andra optiska

konststycke]), vaxkabinetter, samlingar af djur och naturalier m. in.,

erlägger för hvarje särskild konsert eller hvarje dag, då skådespel eller

annan föreställning gifves, i Stockholm och Göteborg tre kronor och å

annan ort inom riket eu krona 50 öre; börande sådan konsertgifvare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kongl. Mcij:ts Nåd. Vrop. N:o 8.

teaterföreståndare, konstidkare eller före visare, innan tillståndet meddelas,

styrka, antingen att den stadgade afgiften, för den tid eller det tillfälle

tillståndet omfattar, blifvit till fullo betald, eller att godkänd säkerhet

derför blifvit till vederbörande uppbördsman aflemnad; och skall, i senare

händelsen, afgiften alltid vid hvarje månads slut för samma månad

till fullo likvideras; åliggande det den betalningsskyldige att, vid

det tillfälle sådan liqvid erlägges, till uppbördsman!!en jemväl öfverlemna

bevis, i stad. från vederbörande fiskal och i köping eller på landet från

länsmannen i orten, om antalet gifna konserter eller förevisningsdagar,

h vilket bevis bör åtfölja uppbörd smannens redovisning öfver de influtna

algi Hörna. Uppbördsmannens qvitto å erlagd betalning för senast inom

riket gifna representationer bör dessutom ovilkorligen af hvar och en

sådan utländing, då han i sagde ändamål till annan inrikes ort ankommer,

företes innan nytt tillstånd honom meddelas.

Till kontroll derå, att ifrågavarande afgift blifvit i behörig ordning

erlagd, skall det åligga, i stad fiskal och i köping eller på landet

länsman eller den, som der innehar motsvarande befattning, att, efter

hvarje, hälft års utgång, till Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i länet

skriftligen uppgifva, huru många föreställningar af förenämnda beskaffenhet

derstädes blifvit under tiden gifna, eller, om någon sådan ej förekommit,

det likaledes anmäla; hvarjemte uppbördsmännen skola inom

Januari månads utgång det, påföljande året till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

insända redovisning för de under förflutna året influtna

avgifter af ifrågavarande beskaffenhet; börande dessa redovisningar och

uppgifter åtfölja kronoräkenskaperna, då de till Kammarrätten insändas.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

§ 6-

De under litt A. och B. omförmälda bovillningsafgifter skola införas

i särskilda .längder, hvilkas upprättande åligger på landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjensteman; och bör i öfrigt hvad

angående debitering, uppbörd, afkortning och redovisning af bevillning

af fast egendom samt af inkomst är stadgadt i tillämpliga delar lända

till efterrättelse äfven beträffande nyssnämnda bevillningsafgifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 8.

Formulär l:o).

♦

Debiterings] ängd

rättigheter inom

län för år 18 . .

öfver bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

(stad) socken af härad

Den skatt- skyldige.

Rättighet eller

förmån derför

bevillning skall

erläggas.

Bevillningsafgift

för rättighet till

skogsfång och

kolningsfrihet på

allmänningar.

Bevillningsafgift af

bankbolag med

sedelutgifningsrätt.

Summa

bevill-

Stafrum

ved.

Afgift.

Högsta belopp

utelöpande

sedlar.

Afgift.

ning.

N. N. bruk

Skogsfång å

Jordsborgs kro- noallmänning...

100

25

_

- -

—

25

N. N. hytta

Kolningsfrihet

å Borgholms

häradsallmän- ning* ..................

30

30

N. N. en- skilda bank

Sedelutgifnings- rätt....................

1,000,000

2,000

2,000

Summa

—

55

—

—

2,000

—

2,055

Anm. För öfriga bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

uppgöras särskilda redovisningar efter hvarje års slut, hvadan och då dessa utgifter

i allmänhet icke kunna på förhand uppdebiteras, desamma icke i denna

längd upptagas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 8.

7

Pormulär 2:oJ.

Sammandrag- af debiteringslängderna öfver bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter uti fögderi och län,

för år 18 . . .

Bevillningsafgift

Härad.

Socken.

för rättighet

till skogs- fång och kol- ningsfrihet

på allmän- ningar.

bolag med

sedelutgif- ningsrätt.

af bank-

Summa

bevillning.

N. N................

X. N................

X. N................

N. N................

N. N................

0

N. N...............

55

2,000

2,055

Summa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 8.

Formulär 3:o)

Sammandrag öfver bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och.

rättigheter uti län för år 18 . . .

Debiterade bevillningsafgifter

Summa

bevillning.

för rättig- het till

skogsfång

och kolnings- frihet på all- männingar.

af bank- bolag med

sedelutgif- ningsrätt.

N. N. fögderi ...............

X. X. dito .....................

N. N. stad .....................

X. X. dito .....................

Öl

Summa

s. 9 Kontrollera mot PDF

KongT. Maj:ts Nåd. IJrop. N:o 8.

9

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den .8 Januari

1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Föredragande Departementschefen, Statsrådet Themptander, anförde

:

‘‘Vid behandling förut denna dag af skatteregleringskomiténs förslag

till förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,

har Eders Kongl. Maj:t behagat gilla den af komitén uttalade,

al mig biträdda åsigt, att ur bevillningsförordningen borde utbrytas

de särskilda afgifter, hvilka hittills upptagits under förordningens art.

I1T. Jag. anhåller, att nu få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning,

om och i hvad mån dessa afgifter kunna anses böra fortfarande bibehållas.

“

. Sedan Departementschefen härefter föredragit skatteregleringskomiténs

underdåniga utlåtande den 13 September 1882 i de delar,

Sill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 8.

som berörde omförmälda afgifter, jemte deröfver af vederbörande afgifna

underdåniga yttranden, fortfor Departementschefen:

“Lika med skatteregleringskomitén och på de skäl, komitén derför

anfört, hemställer jag, att de bevillningsafgifter, som enligt Art. III

af bevillningsförordningen utgått af frälsoegendomar, af lotshemman, af

gåfva, testamente, fideikommiss, arf och fynd samt för karaktersfullmakter

måtte få upphöra. Jag bör härvid erinra, att den bland de nu

nämnda bevillningarne, som, näst efter rusttjenst!^ villningen af frälseegendomar,

varit såsom statsinkomst af någon betydelse, eller bevillningen

för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, kommer att inbegripas

i den ökade stämpelafgift för bouppteckningar och gåfvobref,

Eders Kongl. Maj:t beslutat föreslå Riksdagen.

Den under Art. III i bevillningsförordningen förekommande afgiften

för spelkort har i det förslag till förordning angående stämpelafgift,

som kommer att föreläggas Riksdagen, blifvit med stämpelafgiften

sammanförd och bör således icke vidare såsom bevillningsafgift

upptagas.

Af de ifrågavarande afgifterna återstå derefter de, som uppbäras:

för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet å allmänningar, af utländingar

för konserter och dramatiska eller andra föreställningar, af

bankbolag med sedelutgifningsrätt, samt af utländske eller andra här i

riket icke mantalsskrifne handlande och handelsexpediter.

Med skatteregleringskomitén är jag ense derom, att af dessa de

två förstnämnda böra fortfarande till oförändrade belopp utgå.

I den bevillning, som åligger de enskilda bankerna för deras

sedelutgifningsrätt och hvilken enligt § 15 af gällande bevillningsstadga

är för en hvar bank bestämd till 2 kronor för tusen af det högsta belopp

i sedlar, banken under närmast föregående år haft på en gång i

rörelsen utelöpande, har skatteregleringskomitén föreslagit en förhöjning

med icke mindre än 150 procent eller från 2 till 5 kronor per

mille. Den sålunda ifrågasatta förhöjningen är så betydande, att den,

med hänsyn till sina antagliga verkningar, knappast kan betraktas enbart

såsom en tillökning i skatt, utan tast hellre måste anses innebära

en förändring af ganska väsentlig art i de vilkor, som hittills varit

stadgade för sedelutgifningsrätten. Då en af Eders Kongl. Maj:t tillsatt

komité för närvarande är sysselsatt med revision af banklagstiftningen,

och den nya banklag, som efter pröfning af komiténs förslag kan blifva

af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen antagen, redan vid 1889 års början

bör till alla delar kunna vinna tillämpning, derest Eders Kongl. Maj:t i

afseende å de bankers oktroj er, som under den närmaste tiden gå till

ända, kommer att på enahanda sätt som den 6 Oktober sistlidet år

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 8.

skedde med Helsinglands enskilda bank, bevilja förlängd oktroj endast

till utgången af år 1888, då de sista af de äldre oktrojerna utlöpa,

finner jag det för min del mindre lämpligt att för den mellanliggande

tiden vidtaga en mera genomgripande ändring i vilkoren för sedelutgifningsrätten,

helst denna rätt för icke länge sedan genom den då

verkstälda indragningen af femkronsedlarne undergått en afsevärd begränsning.

Vid detta förhållande och då.det lärer höra närmare undersökas,

om icke billigheten fordrar, att, i sammanhang med en höjning

i bevillningen för sedelutgifningsrätten, grunden för afgiftens beräknande

förändras derhän, att, i stället för det högsta i rörelsen utlemnade

sedelbeloppet, medeltalet af de under året i rörelsen utelöpande

sedlarne blir för afgiften bestämmande, anser jag mig böra hemställa,

att, med bibehållande tills vidare oförändrad af den nu stadgade bevillningen

för de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt, bankkomitén

måtto erhålla nådig befallning att, i sammanhang med förslag till lagstiftning

rörande de enskilda bankerna, taga under öfvervägande jemväl

huruvida ökad bevillning å sedelutgifningsrätten bör ifrågakomma,

derest de enskilda bankerna skulle anses böra vid denna rätt i större

eller mindre utsträckning bibehållas.

1 fråga om bevillning af utländske eller andra här i riket icke

mantalsskrifne handlande och handelsexpediter, innehåller § 16 af gällande

bevillningsstadga, att utländing eller i utlandet bosatt, här i riket

icke mantals- och skattskrifven svensk undersåte, som reser omkring

i landet och för egen eller, såsom utskickad, för annans räkning till

inledande af handel samt med eller utan varuprof bjuder ut eller slutar

handel om utländska varor, att framdeles från utlandet levereras, skall,

vid ankomsten till riket, till närmaste kronouppbördsman i stad aflemna

skriftlig uppgift, huru länge han ämnar qvarstanna, samt dervid

erlägga 100 kronor för rättigheten att under en tid af högst tre

månader idka dylik handel; och åligger det honom, derest han efter

nämnda tid vill samma rättighet utöfva, att förskottsvis betala ytterligare

40 kronor i månaden, hvilken afgift skall antingen för längre

tid på en gång eller för minst en månad om sänder, men alltid för

full månad, inbetalas till kronans uppbördsman i stad inom det län,

der han vid betalningstiden sig uppehåller.

Under anförande att, ehuru för bedömande af den omfattning, i

hvilken affärer af nyss angifven art inom riket bedrifvits, likasom i

hvad mån sådana affärer uppgjorts med andra än köpmän, officiella

uppgifter saknades, det dock torde vara visst, att den ifrågavarande

formen för affärers inledande och afslutande, under senare tider vunnit

betydande utveckling och numera ofta antoge proportioner, som ej

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 8.

stode i rimligt förhållande till de i 16 § bevillningsförordningen stadgade

skattesatserna, har skattereglerfngskomitén föreslagit, att med bibehållande

i öfrigt af bär ofvan, anförda bestämmelser, bevillningen för

utländske eller andra bär i riket icke mantalsskrifne handlande och

bandelsexpediter måtte böjas till 200 kronor för första månaden och

80 kronor för hvarje följande månad af dylik persons vistelse inom riket.

I det, underdåniga yttrande Kommerskollegium afgifvit i ämnet,

har detta embetsverk, som förklarat sig icke vara i tillfälle bedöma,

huruvida det antagande, hvarpå skatteregleringskomitén stödt sitt förslag,

kunde anses ega grund eller icke, i öfrigt anmärkt, att då, enligt

komiténs förslag, bevillningsafgiften för främmande handelsresande

skulle för helt år uppgå till 1,080 kronor, motsvarande beloppet af den

bevillning, som jemlikt 6 § bevillningsförordningen erlägges för en till

108,000 kronor uppgående årlig inkomst af kapital eller arbete, den

ifrågasatta förhöjningen syntes Kollegium icke stå i skäligt förhållande

till den affärsverksamhet, som af sådana handelsresande i allmänhet

bedrifves, samt att, i den mån den ifrågavarande afgiften höjdes eller

bestämdes allt för hög, i samma mån skulle ock försöken ökas att

under en eller annan form kringgå gällande stadganden i ämnet, hvilket

läte sig göra så mycket lättare som kontrollen öfver denna skatts erläggande

icke vore, eller med nu rådande åsigter om olämpligheten

af alla, den personliga samfärdseln störande eller inskränkande föreskrifter,

kunde blifva fullt verksam eller till ändamålet ledande.

Hvad Kommerskollegium sålunda anmärkt, synes mig innefatta

tillräckliga skäl att icke vidtaga någon förhöjning i den omförmälda

afgiften. Deremot lära anledningar icke saknas att ifrågasätta en nedsättning

deri.

Såsom Kommerskollegium erinrat, stadgades i art. 17 af den med

Frankrike den 30 December 1881 afslutade handelstraktat, att franske

handelsresande icke skulle inom de förenade rikena vara underkastade

högre särskild yrkesafgift, än den lägsta dylika afgift, som der erlades

af inhemske handelsresande af samma kategori, äfvensom att en afgift

till lika belopp med den bevillning, som, vare sig i Sverige eller Norge

drabbade franske handelsresande, finge i Frankrike påläggas svenske

eller norske handelsresande; och genom en vid traktaten fogad särskild

deklaration förband sig Eders Kongl. Maj:t att för sistlidet års Riksdagframlägga

förslag i syfte att bestämma den särskilda yrkesafgiften för

så väl utländske som infödde, inom riket icke mantalsskrifne handelsresande

till halfva beloppet af den afgift, som var dem i Sverige ålagd.

I öfverensstämmelse härmed afläts ock till 1882 års Riksdag proposition

derom, att den i § 16 af bevillningsstadgan föreskrifna bevillningen af

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 8.

utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne handlande och

handelsexpediter måtte nedsättas från 100 till 50 kronor för de första

tre månaderna, sådan handlande eller handelsexpedit härstädes utöfvar

verksamhet, och från 40 till 20 kronor för hvarje följande månad; men

då ett fullständigt förslag till ny bevillningsstadga äfvensom andra framställningar,

syftande till en genomgripande reform i vårt skatteväsende,

antogos inom kort skola blifva föremål för Riksdagens pröfning, ansåg

Riksdagen det mindre lämpligt att för det dåvarande besluta någon

ändring i reglerna för den ifrågavarande bevillningsskyldigheten eller

eljest vidtaga några delvisa förändringar i gällande bevillningsstadga,

i följd hvaraf stadgandena i § 16 bevillningsstadgan bibehöllos oförändrade.

Detta Riksdagens beslut innefattar naturligen icke något hinder

att nu, då vårt skattesystem i väsentliga delar och särskild! hvad som

angår bevillningen i dess helhet göres till föremål för Riksdagens

pröfning, förnya den omförmälda till 1882 års Riksdag aflåtna propositionen;

och härtill föreligger nu en ytterligare anledning deri, att, såsom

en följd af den utgång frågan erhöll vid sistlidet års riksdag,

franska regeringen funnit sig föranlåten att för svenske handelsresande,

som uppehålla sig i Frankrike, bestämma en särskild afgift, motsvarande

den, som i Sverige affordra^ franske handelsresande. Våra handelsresande

i Frankrike hafva härigenom, i förhållande till dylika resande

af andra nationer, blifvit försatta i en undantagsställning, hvars bibehållande

så mycket mindre kan vara önskvärd!, som Frankrike är en

bland de största afnämarne af våra förnämsta exportartiklar, trä och jern,

och det nu rådande förhållandet följaktligen icke torde kunna undgå

att utöfva ett visst menligt inflytande på våra exportörers ställning på

den franska marknaden.

Då jag af nu angifna skäl anser mig böra tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t att ånyo föreslå Riksdagen enahanda nedsättning i bevillningen

för utländske handelsresande, som ifrågasattes vid 1882 års riksdag,

tillåter jag mig äfven framhålla, att de yrkanden, som gjorts på en hög

beskattning å den ifrågavarande affärsverksamheten, synas mig i viss

mån framkallade af en oläglig uppfattning af arten och betydelsen af

denna verksamhet. Man har nemligen förestält sig, att de ifrågavarande

handelsresandena i större omfattning förmedla afsättning af

varor från utlandet direkt till de härvarande konsumenterne, och att

således, om bevillning härför icke af dem utkräfdes, en inom riket bcdrifven

handelsrörelse af betydenhet skulle blifva obeskattad. Det må

vara sant, att i ett eller annat fall och särskild! genom de kringresande

vinagenterna afsättning sker omedelbart till konsumenterne;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 8.

men med visshet torde kunna sägas, att den ifrågavarande affärsverksamheten

i hufvudsak tjenar endast till att förmedla affärer mellan producenter

och affärsmän i utlandet, å ena sidan, och å den andra personer,

som härstädes drifva handel, och livilka i sin ordning afyttra

varan till konsumenterna samt blifva derför likasom för sin rörelse i

öfrigt beskattade. Om så är förhållandet, torde det vara uppenbart,

icke blott att, derest, genom uppställande af några starkare hinder för

den nu berörda affärsverksamheten, densamma komme att upphöra eller

inskränkas, någon ökad statsinkomst icke skulle på annat håll beredas

staten, utan ock att i dylikt fall väsentliga olägenheter skulle uppstå

ej mindre för våra inhemska handlande, som då, i stället att kunna

här af de utländske producenternas agenter, med ledning af medförda

prof, verkställa sina reqvisition er, skulle nödgas att antingen genom

korrespondens eller genom utskickade ombud och ofta nog genom mellanhänder

å utrikes ort uppköpa producenternas varor, än äfven för den

förbrukande allmänheten, för hvilken under sådana förhållanden de utifrån

kommande varorna i många fall skulle väsentligen fördyras.

Att den i utlandet boende producenten eller köpmannen skulle

här beskattas för den vinst, som uppstår derigenom att han afyttrar

varor till vårt land, strider både emot andan i skattelagstiftningen, som

ju icke kan sträcka sin tillämpning utöfver hvarje lands egna gränser,

och emot de grundsatser, som äro bestämmande för det internationella

varuutbytet. Om, såsom jag redan antydt, våra köpmän resa till utlandet

för att göra sina uppköp eller aftala utländska affärer medelst

korrespondens, blir ju ock den utländske säljaren obeskattad här i landet,

men icke förefaller det mig vara större skäl att låta denne säljare

betala skatt, derföre att han till lättnad för våra köpmän låter affären

uppgöras medelst ett hitskickadt ombud. Dessa handelsresande fylla

eu vigtig och i utlandet mer och mer uppmärksammad uppgift vid de

internationella handelsförbindelserna. Att vi skulle visa oss så helt och

hållet förbise detta, att vi genom bibehållande af den nuvarande höga

beskattningen skulle utsätta våra agenter i utlandet för en undantagsbeliandling,

kan icke vara lämpligt, isynnerhet när man efter en revision

af landets hela skattelagstiftning söker få den ordnad efter mera

egentliga grunder än hittils. Statskassans inkomst af den nuvarande

bevillningen har för åren 1876—1880 utgjort i medeltal ungefär 90,000

kronor om året. Eu nedsättning till hälften i denna bevillning, såsom

vid franska traktatens afslutande förutsattes och nu af mig ånyo föreslagits,

skulle således medföra en minskad inkomst af cirka 45,000

kronor. Men otvifvelaktigt är, att en så högst betydlig stegring i

skatten, som af komitén föreslagits, ingalunda skulle i motsvarande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 8.

mån tillföra statskassan en ökad inkomst. Till undvikande af all missuppfattning

om denna bevillnings natur tror jag det äfven böra särskilt

framhållas, att den icke afser sådana handelsresande, som försälja

varor, hvilka de sjelfva föra med sig. Dessa tillhöra naturligtvis en

helt annan kategori, de hafva icke till uppgift att endast förmedla affärer,

utan idka en verklig handelsrörelse inom landet och böra

derföre betala skatt enligt för dylik rörelse i allmänhet gällande bestämmelser,

hvarföre ock bevillningsförordningen särskild! omförmäler

deras beskattning. Af samtliga dessa skäl är det jag anser enahanda

framställning, som af Eders Kongl. Maj:t gjordes till senaste Riksdag

i detta ämne, nu böra oförändrad förnyas.

Åberopande hvad jag nu anfört och med hemställan, att de i art.

III af bevillningsstadgan upptagna afgifter, hvilka komma att bibehållas,

måtte med undantag af stämpelafgiften för spelkort få sammanföras

i en författning, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen till antagande ett

inom Finansdepartementet enligt nu anförda grunder utarbetadt förslag

till: Förordning angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter.))

På tillstyrkande af Statsrådets öfriga ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad föredragande

Departementschefen hemstält; och skulle

till följd häraf till Riksdagen aflåtas proposition af

det innehåll, bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Haris Wachtmeister.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1883:9 Betänkande, angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. s. 1 i texten
  2. BevU 1883:7 Betänkande, angående allmänna bevillningen. s. 1 i texten