Sök i Ratio Lex

Med förslag till instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch riksgäldsverken m. m

36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:21, Med förslag till instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch riksgäldsverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

1

N:o 21.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch

riksgäldsverken m. m.; gifven Stockholms slott den

6 Februari 1885.

Sedan Riksdagens senast församlade revisorer i afgifven berättelse

angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882 åberopat hvad

från revisorernas sida förut erinrats om behöfligheten af en omarbetning

af de för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken gällande

särskilda instruktioner och, då denna fråga antagits komma att

blifva föremål för Riksdagens ompröfning i sammanhang med behandlingen

af den hvilande nådiga propositionen om ändring i 72 § Riksdagsordningen

rörande tiden för statsrevisorernas sammanträde, uttalat den

åsigt, att nämnda frågas behandling vid Riksdagen skulle i väsendtlig

mån underlättas, derest förslag till ny instruktion för revisorerna blefve

för Riksdagen framlagdt, så har Kongl. Maj:t vid underdånig anmälan

den 16 nästlidne Oktober af revisorernas berättelse, med afseende å

hvad revisorerna sålunda yttrat och då vissa ändringar i de nu gällande

instruktionerna oafvisligen påkallades af ett bifall till den omförmälda

nådiga propositionen samt af den med innevarande år inträdande

förändringen i tiden för afslutandet af statsverkets räkenskaper,

uppdragit åt särskilde komiterade att utarbeta förslag till ny instruktion

för Riksdagens revisorer af stats-, riksgälds- och bankoverken

samt att dermed inkomma till Kong], Maj:t så tidigt, att förslaget kunde

blifva föremål för behandling vid innevarande års Riksdag.

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 15 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 21.

Efter det komiterade fullgjort det dem lemnade uppdrag, vill

Kongl. Maj:t, med hänvisande till bifogade protokoll öfver finansärenden

för denna dag, härmed till Riksdagen öfverlemna de af komiterade

med underdånig skrifvelse den 22 December 1884 till Kongl.

Maj:t ingifna, af motiver åtföljda förslag i ämnet samt, under förutsättning

att Riksdagen antager den till sistlidne års Riksdag den 18

April 1884 aflåtna nådiga propositionen angående ändring i 72 §

Riksdagsordningen, föreslå Riksdagen att i enlighet med komiterades

förslag besluta dels instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch

riksgäldsverken, dels ock tilläggsstadgande beträffande tiden för de

revisionsförrättningar, hvilka under åren 1885 och 1886 skola eg a rum.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 21.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 6 Februari

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hooiischild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Riciiert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

l:o.

Departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern Themptander

yttrade:

»Sedan Riksdagens senast församlade revisorer i afgifven berättelse

angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882 åberopat hvad

från revisorernas sida förut erinrats om behöfligheten af en omarbetning

af de för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken gällande

särskilda instruktioner och, då denna fråga antagits komma att blifva

föremål för Riksdagens ompröfning i sammanhang med behandlingen

af den hvilande nådiga propositionen om ändring i 72 § Riksdagsordningen

rörande tiden för statsrevisorernas sammanträde, uttalat den

åsigt, att nämnda frågas behandling vid Riksdagen skulle i väsendtlig

mån underlättas, derest förslag till ny instruktion för revisorerna blefve

för Riksdagen framlagdt, har Eders Kongl. Maj:t vid underdånig an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 21.

mälan den 16 nästlidne Oktober af revisorernas berättelse, med afseende

å livad revisorerna sålunda yttrat och då vissa ändringar i de nu gällande

instruktionerna oafvisligen påkallades af ett bifall till den omförmälda

nådiga propositionen samt af den med innevarande år inträdande

förändringen i tiden för afslutandet af statsverkets räkenskaper,

uppdragit åt särskilde komiterade att utarbeta förslag till ny instruktion

för Riksdagens revisorer af stats-, riksgälds- och bankoverken samt att

dermed inkomma till Eders Kongl. Maj:t så tidigt, att förslaget kunde

blifva föremål för behandling vid innevarande års Riksdag.

Komiterade hafva ock i underdånig skrifvelse den 22 sistlidne

December, till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat, jemte motiver, förslag

till dels instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och

riksgäldsverken, dels ock tilläggsstadgande beträffande tiden för de

revisionsförrättningar, hvilka under åren 1885 och 1886 skola ega rum.»

Efter redogörelse för innehållet af dessa förslag anförde Herr

Statsministern vidare:

»Det tillkommer Riksdagen att allena besluta den instruktion,

Riksdagen vill gifva de af densamma tillsatte revisorer, naturligtvis

under förutsättning att instruktionen skall tjena till efterlefnad endast

för revisorerna och ej för Konungen underlydande verk och myndigheter

samt att instruktionen ej innehåller bestämmelser, hvilka falla

inom området för Konungens beslutanderätt. Denna begränsning af

instruktionens innehåll synes mig komiterade hafva iakttagit; och något

hinder torde .derföre ej möta för öfverlemnande till Riksdagens pröfning

af komiterades förslag, men då det måste vara en gifven följd

af förslagens antagande, att Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed

kommer att utfärda de föreskrifter, som skola lända vederbörande myndigheter

till .efterrättelse vid fullgörandet af deras skyldigheter gent

emot statsrevisionen, har jag velat redan nu, för att icke missförstånd

må uppstå rörande hvad revisorerna kunna af myndigheter samt embets-

och tjenstemän äska, fästa uppmärksamheten på det innehåll, några

af de sålunda erforderliga föreskrifterna efter mitt förmenande böra ega,

I .§ 12 af förslaget är intagen föreskrift derom, att åt revisorerna

skola tillhandahållas, bland annat, de af Statskontoret samt af alla öfriga

vederbörande verk och myndigheter afgifna årsberättelser öfver tillståndet

och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af

statsverket. Formuleringen af denna bestämmelse innebär, att genom

särskildt stadgande skall bestämmas, hvilka verk och myndigheter äro

att såsom vederbörande anse i fråga om skyldighet att afgifva dylik

årsberättelse. Sadana berättelser hafva nemligen icke hittills afgifvits

af alla myndigheter, och det kan icke heller rimligen ifrågasättas, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 21. 5

andra myndigheter än de, som hafva sig anförtrodd någon verklig förvaltning

af statsmedel, skulle eg a någon skyldighet i detta afseende. De myndigheter

till exempel, som endast disponera de åt dem enligt stat anvisade

aflöniugsmedel samt erforderliga expensmedel, hafva naturligtvis icke

någonting att om en dylik förvaltning berätta utöfver hvad sjelfva räkenskaperna

utvisa. Likaså hafva dylika berättelser icke afgifvits af länsstyrelserna,

enär för den medelsförvaltning, som af dem handhafves, redogöres

i Statskontorets och åtskilliga andra centrala verks berättelser. Emellertid

hafva, såsom kändt är, anmärkningar ofta framstälts af statsrevisorerna

öfver vederbörandes underlåtenhet att tillhandahålla revisorerna de

föreskrifna berättelserna; och senast den 23 sistlidne Maj har Eders

Kongl. Maj:t, på begäran af samma års Riksdag, i utfärdad kungörelse

förordnat, att ej allenast Statskontoret och alla öfriga centrala förvaltande

verk, utan äfven de allmänna inrättningar, hvilka åtnjuta statsanslag

och livilkas räkenskaper öfverlemnas till granskning af Riksdagens

revisorer, skulle, utan särskild erinran derom, årligen till Finansdepartementet

insända till Eders Kongl. Maj:t stälda underdåniga berättelser

om den dem tillhörande förvaltning eller om utöfvad verksamhet

den tid, för hvilken afslutade räkenskaper borde vid den närmast

förestående revisionen företes, samt vid dessa berättelser foga räketiskapssammandrag,

affattade i samma form, som i berättelsen angående

näst föregående statsrevision begagnats. Då mig veterligen erinran icke

gjorts, att statsrevisionen önskade ega tillgång till berättelser af andra

myndigheter, än som i nyssnämnda kungörelse afses, torde någon

annan beteckning än den sålunda begagnade icke erfordras för att vid

utfärdandet af blifvande nådiga föreskrifter i ämnet utmärka, af hvilka

myndigheter berättelser skola i och för statsrevisionen afgifvas.

Af § 15 i förslaget finner man, att, om revisorerna anse nödigt att

af någon Konungens embetsman eller något statens verk eller inrättning

begära muntliga eller skriftliga upplysningar, de skulle ega att

genom sin ordförande från vederbörande infordra sådana, i stället för

att i den nuvarande instruktionen revisorerna i sådant fall hänvisas att

vända sig till Statsrådets främste ledamot för att utverka Kongl. Maj:ts

befallning till vederbörande att lemna de äskade upplysningarne. Det,

nu föreslagna sättet, hvilket redan i praxis gjort sig gällande i stor

utsträckning, medför onekligen mindre omgång och innefattar en förenkling,

utan att hafva visat sig medföra några olägenheter, hvarföre

jag mot den ifrågasatta bestämmelsen ej har någon erinran att göra.

Men när, i händelse förslaget i denna del af Riksdagen godkännes,

Eders Kongl. Maj: t kommer att meddela den motsvarande föreskrift,

hvilken skall lända vederbörande myndigheter till efterrättelse, måste

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 21.

denna efter mitt förmenande affattas så, att en ovilkorlig skyldighet

icke ålägges statsmyndighet att tillhandahålla revisionen en begärd

upplysning. Dels låter det tänka sig, att revisorernas begäran är sådan,

att myndigheten anser sig hindrad att lemna den äskade upplysningen,

såsom till exempel om innehållet af de i Statsrådet förda protokoll, om

puprättade mobiliseringsplaner, om pågående underhandlingar, om förhållanden

af enskild natur in. in., dels kan begäran afse ett ämne, hvarmed

den embetsman eller myndighet, till hvilken revisorerna vända

sig, finner sig icke hafva något att skaffa, hvarföre han icke är i tillfälle

att villfara den gjorda begäran, dels karl det slutligen hända, att

för meddelande af ett svar å en af revisionen gjord förfrågan fordras

vidlyftiga utredningar eller eljest påkallas omfattande arbeten, livilka

ej kunna medhinnas utan åsidosättande af angelägna tjenstegöromål.

I dessa fall måste myndigheten eller embetsmannen ega rätt att å

revisorernas begäran gifva ett vägrande svar, hvilket dock, om revisorernas

ordförande det äskar, bör lemnas skriftligt. Sedermera står

det revisorerna öppet att anmäla saken för vederbörande statsrådsledamot,

som då får påkalla Konungens pröfning af revisorernas framställning.

Slutligen anser jag mig böra erinra, att komiterades förslag kunna

i oförändradt skick godkännas endast under förutsättning att Riksdagen

antager den hvilande nådiga propositionen angående ändring i

72 § Riksdagsordningen.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte medelst

nådig proposition till Riksdagen öfverlemna komiterades ifrågavarande

förslag jemte dertill hörande motiver och skrifvelse samt föreslå Riksdagen

att, under nyss antydda förutsättning om ändring i 72 § Riksdagsordningen,

besluta i enlighet med komiterades förslag dels instruktion

för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken, dels ock

tillägg sstadgancle beträffande tiden för de revisionsförr ältning av, livilka

under åren 1885 och 1886 skola ega rum.y>

I hvad Herr Statsministern sålunda hemstält

förenade sig Statsrådets öfrige medlemmar; och täcktes

Hans Maj:t Konungen, med bifall dertill, förordna, att

nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilagan litt. A vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

7

Till Konungen.

Sedan Riksdagens revisorer i den afgifna berättelsen angående

statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1882, med åberopande af hvad från statsrevisorernas

sida förut erinrats om behöfligheten af en omarbetning utaf de för

revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken gällande särskilda

instruktioner och då denna fråga antagits komma att blifva föremål

för nästinstundande Riksdags ompröfning i sammanhang med det definitiva

antagandet af den hvilande nådiga propositionen om ändring i

72 § Riksdagsordningen, i hvad den innehölle bestämmelse om tiden

för statsrevisorernas sammanträde, uttalat den åsigt, att nämnda frågors

behandling vid Riksdagen skulle väsendtligen underlättas, derest

förslag till instruktion för revisorerna blefve för Riksdagen framlagdt,

har Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 16 sistlidne Oktober, med

anledning af hvad revisorerna sålunda yttrat och då vissa ändringar

i de nu gällande instruktionerna oafvisligen påkallades af ett bifall till

den omförmälda nådiga propositionen samt af den med nästa år inträdande

förändringen i tiden för afslutandet af statsverkets räkenskaper,

funnit godt uppdraga åt undertecknade komiterade att utarbeta förslag

till ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, riksgälds- och

bankoverken och att dermed till Eders Kongl. Maj:t inkomma så tidigt,

att förslaget kunde blifva föremål för nästa Riksdags behandling.

Komiterade, hvilkas första sammanträde hållits den 10 sistlidne

November, hafva nu afslutat sina arbeten och få härmed till Eders

Kongl. Maj:t öfverlemna dels förslag till instruktion för Riksdagens

revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken, dels ock förslag till tilläggs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 21.

stadgande beträffande tiden för de revisionsförrättningar, hvilka under

aren 1885 och 1886 skola ega rum, varande båda förslagen åtföljda af

motivering.

RAGNAR TÖRNEBLADH.

P. PEHRSSON.

Underdånigst:

F. DIDRON.

ARVID GUM JULIUS.

HERMAN WIKBLAD.

C. R. Troilius.

Stockholm den 22 December 1884.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong/. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

9

Förslag

till

Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.

Gemensamma bestämmelser.

§ i
Riksdagens

revisorer skola för den enligt 72 § Riksdagsordningen

dem åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse ocli förvaltning sammanträda i Riksdagens

hus i Stockholm hvarje år den 1 Oktober eller, om helgdag

då inträffar, dagen derefter, klockan 11 förmiddagen; Och skall revisionsförrättningen

vara fullbordad inom två månaders tid.

§ 2.

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör af

fullmägtige i riksbanken utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres

ordet, intill dess ordförande valts, af den af revisorerna, som bevistat

de flesta statsrevisioner, och, om två eller flere revisorer deltagit i

lika många revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blifvit

vald och intagit sin plats, välja revisorerna inom sig vice ordförande.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje

lotten.

Revisorerna, utom ordföranden och vice ordföranden, taga plats

i ordning efter namnens begynnelsebokstäfver.

§ 3-

Om under revisorernas öfver!äggningar skiljaktiga meningar uppstå

och omröstning begärcs, skola revisorerna till protokollet afgifva

Bih. till Rissel. Prof, 1885. 1 Sand, 1 Afä. 15 /luft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

sina röster, med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika;

hvarje revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.

Vid alla omröstningar afgifva revisorerna sina röster i den ordning,

hvari de sitta; dock vice ordföranden och ordföranden sist.

§ 4.

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång kunna

revisorerna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning;

dock skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas

i plenum.

För öfrigt eg a revisorerna att i särskild arbetsordning närmare

bestämma sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisionsförrättning.

§ 5.

Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för bankooch

en för riksgäldsverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden till

det antal, som finnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.

De af revisorerna antagne tjensteman och betjente åtnjuta arfvoden,

hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontoret.

§ 6.

Öfver revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser,

särskild! angående statsverket, särskild! angående riksbanken och särskild!

angående riksgäldskontor!.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst samsamträdande

Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill

hörande förklaringar stadgas i riksbankens och riksgäldskontor!^

reglementen.

§ ?•

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad

Regeringsformen, Riksdagsordningen och denna instruktion samt de

för fullmägtige i banken och riksgäldskontor! gällande ansvarighetslagar

och öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst

och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 21.

för öfrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden

till kronan, banken eller riksgäldskontoret.

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande

af den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller

genom någon sin afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade

företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom

eller utom hufvudstaden.

Beslut om sådant besök utom hufvudstaden skall endast i plenum

kunna af revisorerna fattas. I fråga om besök inom hufvudstaden

ega revisorerna att i sin arbetsordning meddela bestämmelser.

§ 9-

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör

han derom göra anmälan hos Riksdagens fullmägtige i riksbanken;

Och skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen

varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet, eger han

derom göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas

för längre tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver

revisor utöfver eu veckas tid, skall suppleant inkallas för den

återstående tiden för revisionsförrättningen.

§ io.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta traktamente

med tio kronor om dagen äfvensom resekostnadsersättning i

likhet med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten

och resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.

Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap

af riksdagsman eller i följd af annat allmänt uppdrag under den tid,

revisionen pågår, vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åtnjuter

dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående riksdag,

må icke heller den ledamot af revisionen, som tillika utöfvar riksdagsmannakallet

och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap

af revisor uppbära traktamente.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 21.

§ 11-

Utom de åt revisorerna faststälda arfvoden till sekreterarne samt

kameral-, kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på riksgäldskontor

anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och

andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden

samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor.

Särskilda bestämmelser.

1. angående revisionen af statsverket.

§ 12-

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:

a) de för år afslutade, af föregående revisorer icke granskade

räkenskaper jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som tillkommit

genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar

annorledes influtit;

b) de af Statskontoret samt af alla öfriga vederbörande verk och

myndigheter i föreskrifven ordning afgifna årsberättelser öfver tillståndet

och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket;

samt

c) alla de Kongl. bref, protokoll och handlingar, på Indika nämnda

räkenskaper och berättelser grunda sig.

§ 13.

Skulle en eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper

och handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått

revision i Kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta äfven

dessa räkenskaper och handlingar den granskning, som omständigheterna

medgifva.

§ 14-

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,

huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt

huruvida de af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på indika gjorda utbetalningar

grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Vidare skela revisorerna tillse, om inkomsterna pa rätta tider

och till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt

hvilka kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;

hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen

inträffade propriebalanser och i öfrigt allt, som till ett tillförlitligt omdöme

om statsverkets tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt;

Och böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna medgilva,

förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska dispositionerna, förvaltningen

och resultaten på det hela.

§ 15.

Finna revisorerna nödigt att af någon Konungens embetsman

eller något statens verk eller inrättning begära muntliga eller skriftliga

upplysningar, ega de att genom sin ordförande från vederbörande infordra

sådana.

Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna tillhanda

med begärd upplysning, ega revisorerna att, likaledes genom sin ordförande,

hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos Statsrådets

äldste i tjenst varande ledamot anmäla förhållandet samt begära

Konungens befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.

§ 1G
Den

berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola

upprätta öfver revisionen af statsverket, skall åtföljas åt tabeller till

jemförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under

revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen och de verkliga

utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje

titel och på det hela.

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning till embetsman

eller styrelse att gå revisorerna tillhanda med begärd upplysning,

sådan befallning icke blifvit meddelad eller om revisorerna anse

någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara för

nära trädd;

b) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara

öfverskridet eller draget till annat ändamål, än det af Riksdagen föreskrifna;

och

c) hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvaltningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

§ 17-

Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom

hufvudstaden beläget verk eller inrättning, soiu hör till statsverket,

böla revisorerna, så vidt lämpligen kan sko, före resans anträdande

hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, Statsrådets äldste i

tjenst varande ledamot härom göra anmälan.

§ 18-

Berättelsen . öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två

exemplar, af Indika det ena skall öfverlemnas till Konungen och det

andra till fullmägtige i riksgäldskontoret.

2. angående revisionen af riksbanken.

§ 19-

Revisorerna ega att vid sitt törsta sammanträde mottaga följande

berättelser, nemligen:

a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning

i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt

b) åt styrelserna öfver afdelningskontoren om dessa kontors rörelse

och förvaltning.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna

i riksbanken.

§ 20.

Det åligger revisorerna-:

a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru

densamma blifvit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade

revisorers och bankoutskotts granskning omfattat;

b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och styrelseledamöter

vid afdelningskontoren samt bankens embets- och tjenstemän

stält sig de för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen

till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad dem

för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong!,. Majds Nåd. Proposition N:o 21.

kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte

anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till

vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra vidtagas

;

d) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade

förseelser af fullmägtige och styrelseledamöter vid afdelningskontoren,

att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen

anställas;

e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja rådgöra

med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;

samt

/) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot

fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor om tjänsters tillsättande samt

löners och pensioners beviljande.

§ 21.

Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition

af bankens medel.

§ 22.

Den berättelse,, som revisorerna, jemlik! § 6 här ofvan, skola

upprätta öfver revisionen af bankoverket, skall innehålla upplysning

om bankens ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot

dess förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet

böra beviljas fullmägtige i riksbanken.

§ 23.

Den i näst föregående § omförmälda berättelsen skall af revisorerna

öfverlemnas till fullmägtige i riksbanken.

3. angående revisionen af riksgäldskontor et.

§ 24.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af fullmägtige i

riksgäldskontoret mottaga fullmägtiges berättelse om detta verks tillstånd

och förvaltning i dess helhet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 21.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper

skola på reqvisition tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock

endast i riksgäldskontoret.

§ 25.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt

huru detsamma blifvit styrdt och förvaltadt, efter den tid, som senast

församlade revisorers och statsutskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande

af de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om

verkstälda utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut

och föreskrifter;

c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt riksgäldskontorets

embets- och tjensteman stält sig de för detta verk gällande

stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och

vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest kräfva

rättelse, härå'' fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte anmäla

förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande

af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra vidtagas;

é) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade

förseelser af fullmägtige, att revisorerna anse åtal med anledning

deraf böra ofördröjligen anställas;

f) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja rådgöra

med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;

samt

g) att, om anledning dertill skulle förefinnas, gorå erinringar mot

fullmägtiges åtgärder och beslut i fråga om tjensters tillsättande samt

löners och pensioners beviljande.

§ 26.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omformälda arfvoden

och ersättningar må revisorerna icke ingå i något slags disposition

af riksgäldskontorets medel.

§ 27.

Den berättelse, som revisorerna, jemlik! § 6 här ofvan, skola

upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret, skall innehålla upplys
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

ning om riksgäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om

något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna

för sin del anse ansvarsfrihet höra beviljas fullmägtige i riksgäldskontor

et.

I 28.

Den i näst föregående § omförmälda berättelsen skall af revisorerna

öfverlemnas till fullmägtige i riksgäldskontor.

Förslag

till

Tilläggsstadgande beträffande tiden för de revisionsförrättningar, hvilka under

åren 1885 och 1886 skola ega rum.

Riksdagens revisorer skola år 1885 sammanträda den 15 Augusti.

Riksdagens revisorer för granskning af statsverkets tillstånd,

styrelse och förvaltning år 1884 skola sammanträda den 2 Augusti 1886.

De revisorer, hvilka sammanträda den 1 Oktober 1886, granska

statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och

förvaltning år 1885.

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 15 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Motiv.

Näi’ i början af innevarande århundrade grunden lädes till ett

nytt statsskick, infördes bland andra nya institutioner äfven, såsom

en konstant inrättning, en Riksdagens revision öfver statsverkets tillstånd

och förvaltning. Den första instruktionen för de Rikets Ständers

revisorer, som hade att verkställa denna revision, antogs af

Ständerna år 1810, hvarvid i samma instruktion intogos bestämmelser

angående revisionen af Ständernas egna verk, banken och riksgäldskontoret.

Den ifrågavarande instruktionen offentliggjordes först genom

Kongl. kungörelsen den 10 Juni 1812, och påföljande år, 1813, sammanträdde

för första gången Ständernas revisorer för att, utom banken

och riksgäldskontoret, hvilka långt förut varit underkastade Ständernas

revision, granska äfven statsverket och dess räkenskaper för

år 1810.

Ofvannämnda 1812 års instruktion, hvars innehåll i vissa delar

komiterade här nedan på särskilda ställen få tillfälle att beröra, förblef

oförändrad till år 1823, då Rikets Ständer antogo ny instruktion

för revisorerna af banko- och riksgäldsverken, hvilken af Kongl.

Maj:t i kungörelse den 20 Januari 1824 offentliggjordes. I fråga om

revisionen af statsverket gälde 1812 års instruktion, till dess att genom

Kongl. kungörelsen den 27 Februari 1830 offentliggjordes en af

Rikets Ständer vid 1828''—1829 årens riksdag antagen, förnyad instruktion

för Rikets Ständers revisorer i afseende på deras befattning

med statsverkets granskning. I den speciella motiveringen till vissa

af de föreslagna stadgandena angående revisionen af statsverket få

komiterade framdeles tillfälle att närmare redogöra för eu del af de

förhandlingar, som föregingo utfärdandet af sistnämnda instruktion.

Den för granskningen af bankoverket år 1824 utfärdade instruktionen

gälde ej längre än till den 22 April 1830, då på Ständernas

begäran ny af dem antagen instruktion kungjordes, hvilken dock, på

grund af Ständernas beslut, redan år 1835 genom Kongl. kungörelsen

den 17 Juli nämnda år utbyttes mot en ny. Sedermera hafva ytterligare

nya instruktioner blifvit af Ständerna beslutade och på deras

begäran af Kongl. Maj:t utfärdade, nemligen genom kungörelserna den

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

20 November 1863, den 17 Maj 1867, den 22 Maj 1868, den 24 Maj

1872 samt slutligen den 29 Maj 1874, hvilken jemte Kong], kungörelsen

den 19 Maj 1876, som i någon mån ändrat 1874 års kungörelse,

innehåller de nu gällande, af Riksdagen antagna stadgandena om

revisionen af bankoverket.

För revisionen af riksgäldskontoret gälde 1824 års instruktion,

till dess att densamma genom Kongl. kungörelsen den 26 Maj 1841

på grund af Ständernas beslut utbyttes mot en ny, hvilken åter efterträdts

af nya af Rikets Ständer eller Riksdagen antagna instruktioner,

hvilka intagits i särskilda Kongl. kungörelser den 10 Februari 1860,

den 20 November 1863, den 17 Maj 1867 och den 22 Maj 1868; och

är den sistnämnda, med en i densamma enligt Kongl. kungörelsen den

19 Maj 1876 gjord ändring, ännu gällande.

Beträffande granskningen af statsverket hafva ombyten af instruktioner

icke förekommit så ofta som i fråga om revisionen af bankooch

riksgäldsverken. 1830 års instruktion följdes af den af Ständerna

vid 1840—1841 årens riksdag beslutade och i Kongl. kungörelsen

den 17 April 1841 offentliggjorda, hvari ändring blifvit gjord den 16

Oktober 1863. Den nu gällande instruktionen, som antogs af 1867

års Riksdag, är af Kongl. Maj:t utfärdad genom kungörelse den 17

Maj 1867, men har till en del blifvit ändrad enligt Kongl. kungörelsen

den 25 Maj 1869.

Af ofvanstående redogörelse framgår, att gemensam instruktion

för revisorerna af stats-, banko- och riksgäldsverken icke varit gällande

i mer än tolf år, eller från 1812 till 1824, samt att den sistnämnda

år utfärdade instruktionen för revisorerna af banko- och

riksgäldsverken bibehållits endast i sex år, hvarefter särskilda instruktioner

varit gällande för revisorerna af samtliga de Rikets Ständers

eller Riksdagens granskning underkastade verken.

Då komiterade, på sätt deras förslag utvisar, nu ifrågasatt afvikelse

från den hittills i allmänhet och för närvarande tillämpade

grundsatsen, att särskilda instruktioner skulle gälla för revisionen af

stats-, af banko- och af riksgäldsverket, så få komiterade här närmare

redogöra för de skäl, på hvilka komiterade stödt sin uppfattning

om lämpligheten att upprätta en enda instruktion, i hvilken skulle

sammanföras alla gemensamma bestämmelser i en afdelning samt i

en annan i behöriga underafdelningar införas de för hvarje särskild

gren af revisionen erforderliga stadgandena.

I första rummet har härvid för komiterade varit bestämmande,

dels att 72 § Riksdagsordningen omförmäler endast en enda instruktion

och dels den omständigheten, att revisorerna för gransk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

ning af stats-, banko- och riksgäldsverken städse skola vara samma

personer. Till följd häraf kunna åtskilliga grupper af stadganden

lämpligen sammanföras till ett helt, såsom t. ex. i fråga om tid och

ort för revisorernas sammanträdande, omröstningar, arbetssätt, i den

mån bestämmelser derom i instruktionen kunna befinnas vara erforderliga,

o. s. v. Vidare hafva komiterade trott sig finna, att de för

hvart och ett af revisionens tre områden nödiga särskilda bestämmelserna

icke äro flere eller mera olikartade, än att de utan svårighet

kunna upptagas i särskilda afdelningar al det hela.

Den föreslagna anordningen innefattar ock i sjelfva verket endast

till formen en förändring. Ehuru nemligen revisorerna för det

närvarande för hvarje särskild gren af sin granskning hafva att följa

olika instruktioner, återfinnes likväl en del bestämmelser, som afse

deras verksamhet i dess helhet och derför bort upprepas i hvar och

eu af instruktionerna, endast i en af dessa. Så t. ex. förekommer

endast i instruktionen för revisorerna af riksbanken stadgande om

rättighet för revisorerna att dela sig på afdelningar och om sättet

för omröstningar, när under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga

meningar bland dem uppstå, samt, i instruktionen för revisorerna af

riksgäldskontoret, bestämmelse om rätt för dem att åtnjuta resekostnadsersättning

och traktamente. Detta och andra dylika förhållanden

synas antyda, att de nu gällande särskilda instruktionerna icke i

sträng mening böra betraktas såsom ett afslutadt helt hvar för sig,

om de också i formen synas så framträda.

Mot en enda gemensam instruktions utfärdande skulle nu kunna

invändas, att Riksdagens befogenhet att låta granska statsverket hvilar

på annan grund än dess revisionsrätt öfver egna verk, riksbanken

och riksgäldskontoret, och att ur denna skiljaktighet kunde framgå

lämpligheten af att bibehålla särskilda instruktioner; men komiterade

hafva trott sig icke böra tillmäta en sådan invändning afgörande betydelse;

och detta så mycket mindre som Riksdagsordningen gifver

stöd för en motsatt uppfattning.

Sedan komiterade sålunda redogjort för skälen till sin åsigt om

lämpligheten att sammansmälta de nu gällande tre instruktionerna till

eu enda, öfvergå komiterade till motiveringen af de särskilda §§ i

förslaget.

§ 1. Den i denna § föreslagna bestämmelsen om tiden för

revisionsförrättningens början är föranledd af den förändrade tiden

för afslutande af statsverkets räkenskaper och torde så mycket mindre

erfordra någon närmare motivering, som skälen härtill klarligen

framgå af de yttranden till statsrådprotokollet, som åtföljde Kongl.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 21.

Maj:ts proposition den 18 April 1884 (N:o 38) om ändring i 72 §

Riksdagsordningen.

Komiterade hafva i samma § föreslagit den ändrade bestämmelse,

att revisorernas första sammanträde skall ega rum i Riksdagens

lins och icke, såsom nu i § 1 af instruktionen för revisorerna

af riksbanken är stadgadt, i riksbanken.

Detta stadgande, om revisorernas sammanträdande i riksbanken,

härrör från den tid, då Riksdagen sjelf, på sina olika afdelningar,

sammanträdde i olika byggnader. Då nu Riksdagen eger ett hus, i

hvithet båda dess kamrar sammanträda och der hela riksdagsarbetet,

så när som på bankoutskottets, försiggår, torde ej något skäl förefinnas

att stadga, att revisorernas första sammanträde skall hållas i

en annan lokal än den, der samtliga deras öfriga plenisammanträden

ega rum.

§ 2. I denna paragraf hafva komiterade, jemte det att bestämmelser

meddelats dels om kallelse till det första sammanträdet och

dels om revisorernas skyldighet att vid detsamma styrka sill behörighet,

föreslagit åtskilliga stadgande!!, livilka äro utan motsvarighet i

någon af de nu gällande instruktionerna samt afse sättet för revisionsförrättningens

öppnande, val af ordförande och revisorernas platser.

I förstnämnda afseende hafva komiterade i instruktionen föreslagit

ett stadgande, som fastställer det hitintills af revisorerna använda

förfaringssättet, hvilket innebär en tillämpning af samma grundsats,

som enligt 33 § Riksdagsordningen gäller i fråga om ordförandeskapet

i Riksdagens Kamrar, intill dess att talmän utsetts; och torde

komiterade icke behöfva närmare motivera föreliggande förslag.

I fråga om val af ordförande och vice ordförande hafva komiterade

ansett sig böra föreslå undantag från den eljest inom revisionen

följda regeln, att alla omröstningar skola vara öppna.

Beträffande den ordning, i hvilken revisorerna böra intaga sina

platser, hafva komiterade ansett den åtskilnad mellan de af olika Kammare

valde revisorer, hvilken hittills gjort sig gällande med afseende

på platsernas ordning, derutinnan, att revisorerna från hvardera Kammaren

erhållit platser å hvar sin sida om ordföranden, icke i någon

män påkallas af revideringsarbetets ändamål och beskaffenhet, utan

tvertom vara egnad att främja en origtig uppfattning härutinnan. Eu

viss ordning, uttryckande samtlige revisorers lika uppdrag, bör emellertid

vara på förhand bestämd; och hafva komiterade i sådant afseende

funnit sig böra föreslå, att begynnelsebokstäfverna af revisorernas

namn må utgöra grunden för platsernas bestämmande, endast med

det naturliga undantag, att ordföranden sitter främst och vice ordfö
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

randeu tager plats till höger om honom. ( Unge revisorer skulle, enligt

den anordning, komiterade tänkt sig, ''utan afseende derpå om

revisorerna blifvit valde af den ena eller andra Kammaren, intaga

sina platser så, att ordningen efter bokstafsföljd börjar till venster om

ordföranden och slutar till höger om vice ordföranden.

§§ 3 och 4. Dessa §§:s innehåll är till största delen hemtadt

Irån § 6 af den nu gällande instruktionen för Riksdagens revisorer

af riksbanken.

Ett nytt stadgande bär dock i slutet af § 4 blifvit föreslaget, i

det att komiterade ansett bestämmelse icke böra saknas i instruktionen

om revisorernas rätt att, på sätt under en lång följd af revisioner

skett, i särskild arbetsordning gifva föreskrifter om sättet för och fördelningen

af arbetet vid årets revision sförrättning. I denna arbetsordning

hafva revisorerna plägat meddela sådana bestämmelser som

om indelning på afdelningar, om sättet för utfärdande af kallelser till

plena; å hvilka ställen sådana kallelser skola anslås och i hvilka tidningar

de skola införas; om omfattningen af det protokoll, som vid

plena bör föras; om sättet för reservationers afgifvande; under hvilka

förhållanden ärenden få afgöras utan att afdelning om dem yttrat sig;

om bordläggning af förekommande ärenden och i hvilka fall bordläggning

icke behöfver ske; huru frågor om inventeringar och besök skola

afgöras; huru och i hvilka fall utbyte af ärenden må ega rum mellan

afdelningarne m. in.

I en del af dessa och möjligen i åtskilliga här icke nämnda afseenden

torde det vara behöflig!, att revisorerna ega frihet att meddela

sådana bestämmelser, som de i hvarje fall finna lämpliga, och

hafva komiterade derför endast i allmänna ordalag uppstält sitt förslag

till stadgande i denna del.

Såsom af § 3, jemförd med § 2, framgår, ha komiterade tänkt

sig, att vid votering den revisor röstar först, som med hänsyn till sitt

namns begynnelsebokstaf fått plats till venster om ordföranden, o. s. v.

§5. I § 3 af gällande instruktion för Riksdagens revisorer af

statsverket stadgas, att revisorerna »skola» åt sig utse en sekreterare

jemte erforderligt kameral- och kanslibiträde samt vaktbetjening, och,

hvad de öfriga instruktionerna beträffar, hafva dessa, som bekant, så

tillämpats, att för revisionen af banko- och riksgäldsverken anstälts

särskilde sekreterare jemte öfriga biträden och vaktbetjening. I komiterades

förslag har härutinnan vidtagits den ändring, att komiterade,

jemte det de tagit hänsyn till det sålunda begagnade förfaringssätt, i

stället för de i instruktionen för revisorerna af statsverket förekommande

orden »skola åt sig utse» insatt orden »må åt sig utse», med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 21.

hvilken ändring komiterade afsett att åt revisorerna sjelfve öfverlemna

att afgöra, huruvida de för hvarje års revision behöfva särskild sekreterare

för hvarje gren af revisionen.

Vidare hafva komiterade ur förslaget uteslutit det i nyssnämnda

instruktion äfven förekommande stadgandet, att tjenstemännen vid revisionen

af statsverket böra utses »helst ibland de embets- och tjenstemän,

som varit eller äro i Statskontoret anstälde». Detta stadgande

har synts komiterade olämpligt dels såsom innebärande en inskränkning

i revisorernas befogenhet att fritt välja sina tjenstemän och dels

såsom under nuvarande förhållanden mindre praktiskt, sedan Statskontorets

personal blifvit minskad, i följd hvaraf de behöfliga biträdena

icke alltid torde kunna derifrån erhållas.

§ 6. Förra delen af denna § lärer ej erfordra särskild motivering.

Den senare delen af §:n innefattar den ändring i nu gällande

stadganden, att komiterade i sitt förslag endast omförmält, såsom annorstädes

gifna, föreskrifterna om revisionsberättelsernas tryckning,

offentliggörande samt öfverlemnande åt näst sammanträdande Riksdag

och revisorer. Bestämmelserna härutinnan afse nemligen endast åtgärder,

som skola vidtagas af Riksdagens fullmägtige i riksbanken

och riksgäldskontoret, och tillhöra således rätteligen reglementena för

riksbanken och riksgäldskontoret, men icke instruktionen för revisorerna.

1 sammanhang härmed få emellertid komiterade fästa uppmärksamheten

derå, att, ehuru bankofullmägtige jemlikt § 8 i instruktionen

för revisorerna af riksbanken skola ombesörja tryckning m. m. af

revisionsberättelsen om riksbanken, stadgande derom icke finnes infördt

i bankoreglemente!.

En bestämmelse härom synes derför böra inflyta i nämnda reglemente.

För den händelse att komiterades förslag till redaktion af § 6 i

den blifvande instruktionen vinner afseende, lärer vidare vara nödigt,

att det i nu gällande reglemente för riksgäldsfullmägtige intagna stadgandet

(se 66 §:n) om tryckning m. m. af revisionsberättelserna om

statsverket och riksgäldskontoret i någon mån ändras,

§7. .Af denna paragraf torde allenast den del, som afser revisorernas

pligt att hålla tyst och förtegadt hvad som rörer vissa ärenden,

här behöfva behandlas.

Af de nu gällande instruktionerna innehåller instruktionen för

revisorerna af riksbanken (se § 4) stadgande om skyldighet för revisorerna

att hålla dold t och förtegadt hvad som rörer enskilda personers

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 21.

förhållanden till banken eller för öfrigt i afseende på detta verks förvaltning

enligt Riksdagens beslut tyst vara bör. Orden »enligt Riksdagens

beslut» syfta på det stadgande i bankoreglementet (se § 44),

som bestämmer, hvilka ärenden böra hållas hemliga. Sedan i denna

paragraf uppräknats de s. k. hemliga ärendena, föreskrifves, att det, som

i sagda ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskildt protokoll,

ej får yppas förr än bankoutskottet, Riksdagens revisorer eller fullmägtige

anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken. Reglementet

öfverlemna!- således hufvudsakligen åt revisorernas eget omdöme

att afgöra, om och i hvilken omfattning det, som rörer ifrågavarande

ärenden, må kunna af revisorerna yppas.

Beträffande statsverket och riksgäldskontoret saknas för det närvarande

motsvarande stadganden. Komiterade hafva visserligen funnit

sådana böra meddelas, men i öfverensstämmelse med hvad här ofvan

anförts beträffande riksbanken hafva komiterade härvid ansett det

i allmänhet böra bero på revisorerna sjelfve att bedöma, hvilka förhållanden

i hvarje fall påkalla tystnads iakttagande, och komiterade

hafva med hänsyn härtill i förslaget infört orden »eller för öfrigt enligt

sakens natur», hufvudsakligen för att i instruktionen gifva ett uttryck

åt det såsom ett faktum antagna förhållandet, att revisorerna

hålla allt det tyst och förtegadt, som är af natur och beskaffenhet att

erfordra tystnad eller försigtighet.

Endast i de fall, då Riksdagens beslut eller ett af vederbörande

å statens vägnar ingånget aftal dertill föranleder, hafva komiterade

funnit eu ovilkorlig pligt till tystnad kunna revisorerna åläggas.

§ 8. Vid 1862—1863 årens riksdag anmälde fullmägtige i riksgäldskontoret

hos statsutskottet, att, i likhet med hvad under en och

annan föregående statsrevision skett, Rikets Ständers under åren 1861

och 1862 församlade revisorer gjort framställningar om ersättandet

af kostnaderna för några under revisionerna af statsverket, enligt revisorernas

beslut, gjorda besök och verkstälda resor; och som de öfver

dessa kostnader afgifna räkningarne varit vederbörligen attesterade

samt vid deras granskning i riksgäldskontorets revisionskontor anmärkning

icke förekommit, både fullmägtige ansett sig böra medgifva, att

desamma blefve af riksgäldskontorets medel godtgjorda, helst tillförene

beviljade ersättningar för enahanda kostnader icke föranledt någon

erinran från Rikets Ständers eller deras revisorers sida. Men då hvarken

riksgäldskontorets reglemente eller de för revisorerna utfärdade

instruktioner innehölle något stadgande angående sådana kostnaders

ersättande af riksgäldskontoret och då, enligt då gällande instruktion

(1841 års), riksgäldskontoret endast fått sig ålagdt att godtgöra kost
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 21.

naderna för revisorernas resor från deras hemvist till hufvudstaden,

trodde sig fullmägtige böra fästa utskottets uppmärksamhet på saknaden

af föreskrift i fråga om ersättningsskyldighet för de resor, hvilka

revisorerna under pågående revisionsförrättning kunde finna nödigt

företaga; och hemstälde fullmägtige, att, i fall kostnaderna för dylika

resor äfven derefter borde af riksgäldskontoret godtgöras, erforderligt

stadgande derom måtte varda af Rikets Ständer meddeladt.

Med anledning häraf föreslog statsutskottet införande i instruktionen

för granskning af riksgäldsverket af ett stadgande i den syftning,

fullmägtige i riksgäldskontoret antydt, och sedan Ständerna

bifallit utskottets förslag, som jemväl i ett annat afseende innefattade

en utveckling af dittills gällande stadgande!! i fråga om revisorernas

rätt att å riksgäldskontoret anvisa medel till betalning af vissa nödvändiga

utgifter, erhöll § 7 i instruktionen för Rikets Ständers revisorer

af riksgäldskontoret den lydelse, som den ännu har.

Förhandlingarne vid tillkomsten af ifrågavarande stadgande synas

gifva vid handen, att utskottet och Ständerna tagit för gifven sak,

att revisorerna egde rätt att i och för revideringsuppdraget företaga

resor på statens bekostnad. Icke desto mindre har, enligt hvad innevarande

års revisorer erinra i sin berättelse om granskning af statsverket

och såsom äfven af äldre revisionshandlingar framgår, revisorernas

befogenhet härutinnan understundom ifrågasatts, och af sådan

anledning hafva komiterade funnit sig böra föreslå ett stadgande, som

uttryckligen och otvetydigt tillerkänner revisorerna rätt att, för så vidt

ett behörigt fullgörande af den dem åliggande granskningsskyldigheten

sådant påkallar, företaga resor till verk och inrättningar, som äro underkastade

revisorernas granskning och befinnas utom hufvudstaden.

Sådana resor kunna emellertid föranleda väsendtliga afbrott i revisorernas

öfriga arbeten, hvadan det är angeläget, att frågor derom erhålla

en sorgfällig och allsidig pröfning. Af sådan anledning hafva

komiterade trott ovilkorlig föreskrift böra meddelas, att beslut om resas

verkställande endast må kunna fattas i plenum, hvarvid resans

omfattning, huru många och hvilka revisorer i den samma böra deltaga

och andra på revisionsarbetets gång inverkande omständigheter

lära tagas i öfvervägande.

Frågor om besök i verk och inrättningar inom hufvudstaden

förekomma naturligtvis under ärendenas beredning oftare, och komiterade

hafva derför beträffande dem föreslagit, att revisorerna må ega

att i sin. arbetsordning härom meddela bestämmelser. Det ligger i

sakens natur, att revisorerna härutinnan böra erhålla frihet att utan

Bill. till lliksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 15 lläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

hinder af mer eller mindre betungande former ordna saken på sådant

sätt, som bäst befordrar revisionens jemna och oafbrutna gång, reviserna

naturligtvis obetaget att för särskilda fall i plenum besluta äfven

rörande sådana besök.

§ 9. Af de i denna § föreslagna stadgandena äro endast de,

som förekomma i sista stycket, nya, hvadan komiterade här endast i

fråga om dessa anse särskildt yttrande erforderligt.

Nu gällande stadganden om beviljande af ledighet under pågående

revisionsförrättning kunna svårligen anses tillfredsställande, hvilket

framgår, bland annat, deraf, att desamma tid efter annan blifvit på

väsendtligt olika och stridigt sätt tillämpade. Det lemnas nemligen (se § 7

mom. 2 i instruktionen för revisorerna af riksbanken) revisorerna öppet

att bevilja ledighet under större eller mindre del af tiden för revisionsförrättningen,

men bestämmelsen om suppleants inkallande i tjenstledig

revisors ställe är icke ovilkorlig, utan frågan derom öfverlemnad åt

de tjenstgörande revisorernas godtfinnande.

Då, äfven under förutsättning att samtlige revisorerna oafbrutet

deltoge i arbetet, tiden för revisionens samvaro måste, med hänsyn

till granskningsarbetets vidd, anses vara temligen kort, skulle, i händelse

en eller flere revisorer på eu gång vore i behof af och erhölle

ledighet utan att ersättas af suppleanter, arbetet för de återstående

revisorerna, till skada för revisionens noggranhet och säkra ^ång,

väsendtligen ökas. Komiterade anse af nämnda anledning bestamda

stadganden vara ovilkorligen nödvändiga såväl i fråga om den längsta

tid, under hvilken en revisor må kunna frikallas från utöfningen

af sitt uppdrag, som ock om den åtgärd, som bör vidtagas, i fall

revisor, vare sig ledighet beviljats eller ej, uteblifver antingen utöfver

den tid, för hvilken ledighet beviljats, eller ock under viss tid

utan anmälan och begäran om ledighet afhållen sig från revisionsarbetet.

I detta afseende hafva komiterade ansett, att, då revisionsförrättningen

ej får utsträckas utöfver två månader, en vecka vore

det längsta tidsrum, hvarunder revisor skulle kunna erhålla ledighet

utan att suppleant inkallades, samt att sådant inkallande ovilkorligen

borde ske, derest revisor, vare sig han erhållit ledighet eller ej,

uteblefve mer än en vecka från revisionen, och detta utan rätt för

honom att, sedan kallelse å suppleant utfärdats och afsändts, åter

inträda i utöfningen af sitt uppdrag.

§ 10. De i denna § föreslagna stadgandena hafva med en

ringa, i sak ej inverkande ändring af ordalagen införts i. förslaget

från nu gällande instruktion för revisorerna af riksgäldsverket (§ 6).

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Under öfverläggningarne om stadgandena rörande revisorernas

rätt till traktamente och resekostnadsersättning har hos komiterade

uppmärksamheten fästs derå, att skäl syntes förefinnas för en utsträckning

af revisorernas rätt till dagtraktamente äfven till tiden för sjelfva

resan till och från revisionsorten. Erkännande billigheten af en dylik

ändring i nu gällande stadganden, hafva komiterade likväl icke föreslagit

afvikelse från den nuvarande, med Riksdagsordningens föreskrifter

om ledamots i Andra Kammaren rätt till traktamente likartade

bestämmelsen. Ett förslag härom skulle nemligen innefatta fråga

om ökad statsutgift och således utgöra ett ämne, i hvithet komiterade

trott det ej tillkomma dem att väcka förslag.

§ ll] Innehållet i denna § är med en ringa ändring af ordalagen

lika med nu gällande bestämmelse i fråga om utbetalningen af

arfvoden och andra kostnader för revisionen.

§ 12. Med denna § inledas de särskilda bestämmelserna om

granskningen af statsverket. Det af komiterade under mom. a) föreslagna

stadgandet skiljer sig med afseende på ordalagen något från

motsvarande i 1 § af nu gällande instruktion.

Orden »af hvad beskaffenhet som helst» hafva i förslaget uteslutits

såsom obehöfliga och endast innehållande en upprepning af hvad

redan blifvit uttryckt genom ordet »alla».

Vidare hafva komiterade uteslutit uttrycken »ordinarie eller extra

ordinarie» samt »genom traktater med främmande makter riket tillflutit»

och ersatt dessa uttryck med orden: »till statens verk och inrättningar

annorledes influtit». Skälen till denna ändring äro endast, att, då den

i den gällande instruktionen använda beteckningen för de medel och

räkenskaper, som revisorerna hafva att granska, uppenbarligen afser

att fullständigt angifva dessa medel och räkenskaper, men beteckningen

i sådant afseende icke fullständigt omfattar hela det område, hvaröfver

revisorerna skola sträcka sin granskning, komiterade velat i §:n

insätta ett efter komiterades uppfattning mot afsigten mera svarande

uttryck samt för sådant ändamål i stället för de uteslutna orden användt

de ofvan anförda.

Ett tillägg till mom. a) har af komiterade föreslagits, i det att efter

ordet »räkenskaper» fogats orden »jemte tillhörande sammandrag»,

livilket tillägg föranledts deraf, att dylika sammandrag, efter gifvet

formulär upprättade af de redovisande, väsendtligen underlätta revisionsarbetet

och uppgörandet af berättelsen derom.

I afseende å de berättelser, som enligt mom. b) skola revisorerna

tillhandahållas, är stadgandet i formen ändradt så till vida, att dylika

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

berättelser ej skulle nödvändigt beböfva omfatta hela revisionsåret,

enär vissa sådana afgifvas för annan tid än kalenderår, exempelvis läsår.

Mom. c) är till innehållet lika med motsvarande stadgande i nu

gällande instruktion.

§ 13. Denna § motsvaras i nu gällande instruktion af § 2 och

är, med undantag af en oväsendtlig redaktionsförändring, lika lydande

med denna.

§ 14. De i denna § föreslagna föreskrifter hafva hemtats från §

6 i den nu gällande instruktionen och endast undergått någon redaktionsförändring.

§ 15. I § 4 af den nu gällande instruktionen angående granskningen

af statsverket har från 1841 års instruktion angående enahanda

granskning influtit bestämmelsen, att om revisorerna för sina göromål

behöfva af någon Konungens embetsman eller af något publikt verk

inhemta muntliga eller skriftliga upplysningar, så skola revisorerna

genom sin ordförande hos Justitiestatsminister!! begära nådig befallning

till vederbörande om de äskade upplysningarnes meddelande.

I 1812 års instruktion för Rikets Ständers revisorer öfver stats-,

banko- och riksgäldsverken förekom det stadgande, att revisorerna

skulle ega tillgång till alla Kongl. Statskontorets räkenskaper, protokoll

och handlingar icke allenast för de år, till hvilka revisionen

sträckte sig, utan ock likmätigt 42 § i Riksdagsordningen ega rätt

att af Statskontoret undfå de upplysningar och handlingar, som de i

öfrigt funne nödiga för att efterse och granska, huruvida utgifterna

voro icke allenast öfverensstämmande med faststälda stater och grundade

på såväl dem som Kongl. Maj:ts särskilda nådiga förordnanden,

der sådana legat till grund för utbetalningarne, utan ock med behöriga

qvittenser verificerade af dem, som egt de anordnade medlen uttaga

och disponera.

Sedan statsrevisorerna någon tid varit i verksamhet, yppades

olika meningar mellan å ena sidan vederbörande embetsmän samt å

andra sidan revisorerna och Rikets Ständer i fråga om tiden, hvarintill

revisorerna egde att sträcka sina efterforskningar angående statsverkets

tillstånd, styrelse'' och förvaltning, och i skrifvelse den 28 Februari

1823 fäste Kongl. Maj:t Ständernas uppmärksamhet derå, att

revisorerna af statsverket understundom icke stannat vid den för deras

.verksamhet utstakade gräns, i det att revisorerna, oaktadt bokstaflig!!

stadgandet i den för dem utfärdade instruktionen äfvensom i

68 § Riksdagsordningen, att hvarje revision borde omfatta endast två

års afslutade räkenskaper, dock icke sällan utsträckt sina anmärkningar

och omdömen till förvaltningsåtgärder, hörande till en påföljande

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

tidpunkt; och begärde Kongl. Maj:t med anledning häraf, att Ständerna

måtte meddela mera bestämda föreskrifter för deras ombud än dittills

vid de revisionsförrättningar, som mellan riksdagarne inträffade.

Med anledning af denna Kongl. Maj:ts skrifvelse yttrade 1823

års Riksdags statsutskott i motiveringen till ett af utskottet vid nämnda

riksdag framlagdt förslag till ny instruktion för revisorerna af statsverket,

att af 1 mom. af 68 § i (då gällande) Riksdagsordning inhemtades,

att revisorerna skulle öfverse och granska statsverkets, bankens

och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, och vidare i

2 mom., att revisorerna borde sammanträda sä ofta, att hvarje revision

mätte kunna omfatta 2:ne års afslutade räkenskaper; samt att af dessa

stadganden, då de sins emellan jemfördes, utskottet så mycket mindre

kunnat draga den slutföljd, att de efterforskningar, som revisorerna

enligt 1 mom. ovilkorligen egde anställa om statsverkets tillstånd, styrelse

och förvaltning, skulle anses vara inom någon viss tid begränsade,

som de i senare momentet förekommande ordalagen, att revisorerna

skulle sammanträda sä ofta, att hvarje revision mä kunna omfatta 2:ne

års afslutade räkenskaper, tydligen anvisade endast, att revisorernas

befattning med sjelfva redogörelsen för medlen minst finge sträcka sig

till genomgående af de två års räkenskaper, som, sedan nästförflutna

revision, kunnat blifva afslutade; och stärktes utskottets öfvertygelse

om rigtigheten af eu sådan tillämpning af 68 § i Riksdagsordningen

ännu ytterligare af den föregående 42 §, som föreskrefve, att Kongl.

Statskontoret, i afseende å statsmedlens redovisning, borde alla äskade

upplysningar meddela.

På grund häraf samt på i öfrigt anfördt skäl förmälde sig statsutskottet

icke tveka att i 5 § af förslaget tillstyrka det bestämda stadgande,

att Kongl. Statskontorets alla räkenskaper, protokoll och handlingar

måtte, till upplysning om statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning,

för revisorerna vara att tillgå, ända till den dag, då revisorerna

sammanträdde, hvarigenom i denna del äfven vunnes öfverensstämmelse

med hvad vid framläggandet af banko- och riksgäldsverkens

tillstånd iakttoges. I Ständernas svar på ofvannämnda Kongl.

skrifvelse (se Ständernas skrifvelse vid 1823 års riksdag N:o 170) anfördes,

att, enär 68 § Riksdagsordningen innehölle, det revisorerna

skulle sammanträda så ofta, att hvarje revision kunde omfatta två års

afslutade räkenskaper, vore dermed endast afsedd skyldigheten för dem

att granska två års afslutade räkenskaper, utan att rättigheten för dem

att till statsverkets förvaltning i allmänhet utsträcka granskningen, så

vidt tiden det medgåfve, kunde, såsom enlig med sjelfva förrättningens

ändamål, betviflas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.

De åsigter med afseende på revisorernas rättighet att utsträcka

sin granskning huru långt som helst, hvilka Ständerna sålunda uttalat,

torde hafva utgjort eu af anledningarne dertill, att den af Ständerna

år 1823 beslutade nya instruktionen för revisorerna af statsverket

icke blef af Kongl. Maj:t till efterlefnad kungjord, och äfven Ständerna

synas icke länge hafva förblifvit på den ståndpunkt, de år 1823

intagit. Redan vid 1828—1830 årens riksdag antogs nämligen efter

derom af Kongl. Maj:t afgifven proposition en i Kongl. kungörelsen

den 27 Februari 1830 intagen förnyad instruktion för revisorerna af

statsverket, hvari motsatta åsigter i förevarande afseende visa sig hafva

blifvit gällande. I 13 § af denna instruktion stadgas: »revisorerna

må äfven kunna af Statskontoret äska och erhålla de upplysningar och

handlingar, som de i öfrigt finna nödiga rörande verkställigheten af

beslut eller fortgången af dispositioner, som blifvit vidtagna under den

tid, som utgör föremål för hvarje revisions förrättning, enär de af dertill

omedelbarligen hörande räkenskaper, protokoll och handlingar icke

anses fullkomligen utredda; dock få så beskaffade upplysningar och

handlingar icke af revisorerna, med intrång på efterföljande revisorers

granskningsrätt, användas till grund vare sig för anmärkning eller

godkännande af åtgärder under en senare tid, för hvilken afslutad

räkenskap då icke är till granskning öfverlemnad.» I den följande,

14 §:n stadgades vidare: »men finna revisorerna sig, derutöfver, behöfva

af något publikt verk eller af någon Konungens embetsman inhemta

skrifteliga eller munteliga upplysningar, hörande till de års styrelse

och förvaltning, för hvilka afskräde räkenskaper blifvit till revision

aflemnade, begäre de genom sin ordförande hos Hofkansleren

Kongl. Maj:ts nådiga befallning till vederbörande om de äskade upplysningarnes

meddelande».

De i 1830 års instruktion sålunda meddelade bestämmelser eller

andra mot dem svarande återfinnas icke i 1841 års eller senare utfärdade

instruktioner angående granskningen af statsverket; och af det i

1841 års instruktion för första gången förekommande samt i senare

instruktioner upprepade och i nu gällande instruktions 7 § 2 mom.

införda stadgandet om anmälan till Riksdagen, derest en af revisorerna

uttryckligen begärd upplysning eller handling, om ock den icke afser

revisionsåret, icke blifvit dem meddelad, vill det synas, att någon inskränkning

i fråga om tiden, för hvilken revisorerna ega att begära

upplysningar, nu mera icke finnes stadgad. Lätteligen inses ock, att

möjligheten för revisorerna att behörigen fullgöra sitt uppdrag skulle

väsendtligen försvåras, om det vore dem förmenadt att, till ledning för

sitt omdöme om hvad under revisionsåret förefallit, inhemta upplysningar

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

om sådana, före eller efter detta år timade förhållanden eller vidtagna

åtgärder, som med det föreliggande ämnet egde sammanhang. Komiterade

hafva af sådan anledning ej i det nu afgifna förslaget intagit

bestämmelse om någon viss tidsgräns, utöfver hvilken revisorernas

efterforskningar icke skulle få sträcka sig.

Deremot hafva komiterade föreslagit en ändring i nu gällande

stadgande om ordningen för infordrande från Konungens embetsmål!

af upplysningar, som revisorerna finna nödiga. Erfordras sådan upplysning

nu, måste revisorerna, om saken skall fullt formenlig! behandlas,

först utverka Kongl. Maj:ts befallning till vederbörande att meddela

den begärda upplysningen. Då en dylik, med tidsutdrägt förenad omgång

känts mer och mer hinderlig, har under hand utvecklat sig den

praxis, att revisorerna antingen sjelfve eller genom någon sin tjensteman

enskildt vända sig till vederbörande med begäran om upplysningar,

och i de flesta fall hafva revisorerna på sådan väg erhållit erforderliga

sådana. Endast då enskilda förfrågningar lemnats obesvarade eller

vederbörande under åberopande af den föreskrifna ordningen för upplysningars

infordrande vägrat gå revisorernas önskan till mötes, har

det undantagsvis blifvit nödigt tillämpa det nu gällande stadgandet,

men revisorernas protokoll för de senare åren utvisa, att de fall, då

sådant skett, äro helt få.

Komiterade hafva af sådan orsak och då det svårligen lärer kunna

nekas, att det länder såväl revisorerna som vederbörande, hvilkas åtgärder

utgöra föremål för revision, till båtnad, att meddelanden dem

emellan lätt och hastigt kunna ske, trott sig böra föreslå upphäfvande!

af revisorernas lagstadgade, men icke alltid, utan tvärtom mer och

mer sällan iakttagna skyldighet att i hvarje fall, då en upplysning af

någon Konungens embetsman behöfves, begära Konungens befallningtill

vederbörande att meddela densamma.

Den lättnad, som genom antagandet af förevarande § i förslaget

skulle beredas revisorerna för vinnande af nödiga upplysningar, tillåter

enligt komiterades åsigt uteslutandet ur instruktionen af något stadgande,

motsvarande 5 §:n i den nu gällande instruktionen om granskning

af statsverket. I samma mån som statsrevisionen utvecklat sig och

inom densamma hunnit utbildas nödig erfarenhet och sakkännedom,

hafva de tillfällen, då den af Kong]. Maj:t förordnade ledamoten af

Statskontoret funnit anledning begagna sin rättighet att till revisorernas

protokoll lemna meddelanden, blifvit mer och mer sällsynta.

Då ifrågavarande stadgande således synes vara öfverflödigt och i

viss mån torde kunna anses stå mindre väl tillsammans med den sjelfständiga

ställning, Riksdagens revisorer böra vid sin granskning af

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

statsförvaltningen intaga, hafva korniterade ansett sig ega skäl föreslå

stadgandets upphörande.

§ 16. Denna § är med undantag af de förändringar, som föranledts

af hvad korniterade under § 15 föreslagit, hufvudsakligen lika med

de nuvarande stadgandena i 7 § 1 och 2 mom. i 1867 års instruktion

för revisorerna af statsverket.

§17. I denna § hafva korniterade föreslagit, att om revisorerna

besitta besök hos eller resa till något utom hufvudstaden beläget, till

statsverket hörande verk eller inrättning, så böra de, så vidt lämpligen

ske kan, derom göra anmälan hos Statsministern eller den äldste i tjenst

varande statsrådsledamoten.

Någon föreskrift om dylik anmälan linnes för närvarande ej meddelad,

men korniterade hafva trott det i allmänhet vara i sin ordning,

att regeringen blefve på något sätt underrättad om en sådan åtgärd

som ett Riksdagens ombuds besök hos en under Kongl. Maj:ts lydno

stående inrättning utom hufvudstaden, helst härigenom möjlighet bereddes

till vidtagande af sådana anstalter, hvarigenom den af revisorerna

tillämnade undersökningens eller besigtningens anställande underlättades.

Föreskriften kan emellertid ej göras ovilkorlig. Fall kunna nemligen

tänkas, då revisorerna antingen finna det för sitt ändamål mindre

tjenligt att på förhand underrätta om sitt besök eller ock ej äro i tillfälle

att derom göra anmälan.

§ 18. Denna § är till innehållet lika med motsvarande stadgande

i nu gällande instruktion angående statsverkets granskning.

§ 19. Denna §, med hvilken de särskilda bestämmelserna angående

revisionen af riksbanken inledas, motsvarar § 2 i den nu gällande instruktionen

för revisorerna af bankoverket och har icke i annan mån

ändrats, än att korniterade till de äldre bestämmelserna lagt ett stadgande

derom, att de handlingar, hvilka icke, på sätt i §:n förut nämnts,

böra öfverlemnas till revisorerna redan vid deras första sammanträde,

skola tillhandahållas revisorerna i riksbanken. Det föreslagna nya

stadgandet öfverensstämmer med hvad redan iakttages och har föranledts

af hänsyn till riksbankens värde- och andra handlingar, hvilka ej

lämpligen böra bortföras från banken, inom hvilken revisorerna hafva

egen lokal att tillgå.

§ 20. Samtliga de moment, hvari denna § är indelad, äro, så

vidt de blifvit bibehållna, till innehållet lika med motsvarande moment

i den nu för bankorevisionen gällande instruktionen, utom hvad angår

mom. d).

Den ändring, korniterade föreslagit i sistnämnda moment, består

deri, att, i fråga om revisorernas skyldighet att till laga beifran befordra

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj.is Nåd. ''Proposition N:o 21.

förseelser, orden »eller bankens embets- och tjensteman» uteslutits af

skäl, att, enär desse lyda under fullmägtige, som äro ansvarige för bankförvaltningen

i dess helhet, det är fullmägtiges skyldighet att, om något

härutinnan brister, bereda rättelse; och torde revisorernas åtgärd i

sådana fall böra inskränka sig till att, i händelse af behof, på sådant

förhållande fästa fullmägtiges uppmärksamhet samt, der så pröfvas

lämpligt, anmäla detsamma i sin berättelse.

I den nu gällande instruktionen mom. f) förekommer ett stadgande,

som komiterade uteslutit ur förslaget. Den i detta moment meddelade

bestämmelsen, som hvilar på den grundsatsen, att det skulle tillhöra

revisorerna, såsom Riksdagens ombud, att mellan riksdagarne utöfva en

del af Riksdagens egen makt öfver sina verk, har, om än i modifierad form,

öfvergått från 1812 års instruktion till alla de följande, och i n}Tssnämnda

instruktion hade grundsatsen fått uttryck (§ 7) i följande stadgande:

»varande det banko- och riksgäldsfullmägtiges skyldighet att hvad herrar

revisorer, i stöd af Riksens Ständers eller deras behöriga utskotts utfärdade

instruktioner och med noga iakttagande af 70 § Riksdagsordningen

föreskrifva, sig till efterrättelse ställa såsom vore det Riksens

Ständers egen föreskrift.»

I 1824 års instruktion för revisorerna öfver banko- och riksgäldsverken

erhöll motsvarande bestämmelse följande förändrade innehåll:

»Icke heller inäga revisorerna sig befatta med befordringsmål och tillökning

i sysslor, löner eller pensioner, men väl på inkomne besvär

efterse och rätta, om någon af betjeningen skulle vara i dess befordringsrätt

för nära skett, såsom ett deras förrättning tillhörande åliggande;

upprättelsen likväl aldrig sådan, att den till sysslan befordrade

kan af revisorerna derifrån removeras.»

Denna ändring innefattade eu väsendtlig inskränkning i revisorernas

befogenhet, i det att de derefter endast i händelse af besvär

skulle ega att befatta sig med fullmägtiges beslut och åtgärder i befordringsmål,

medan deremot 1812 års instruktion gaf vid handen möjligheten

af ett sjelfständigt ingripande äfven på andra områden än befordringsfrågor.

1830 års instruktion för revisorerna af bankoverket upptog nästan

ordagrant stadgandet i den närmast föregående, här ofvan omförmälda

instruktionen, men framhöll något starkare den nämnda inskränkningen.

I 1835 års instruktion för revisorerna öfver bankoverket erhöll

stadgandet den lydelse, det till våra dagar bibehållit.

Grunden till den åt revisorerna medgifna befogenheten att pröfva

och afgöra besvär öfver bankofullmägtiges beslut i befordringsfrågor

Bih. till Biksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 15 Hälft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Ma j ds Nåd. Fr oposition N:o 21.

måste sökas i den omständigheten, att bankofullmägtiges principaler,

Rikets Ständer, endast med längre tids mellanrum sammanträdde och

att man funnit det vara af vigt, att möjligen begångna fel skulle

kunna under tiden mellan Riksdagarne afhjelpas. Nu mera, då Riksdagen

årligen sammanträder och således endast kort tid kan förflyta,

till dess att den klagande blir i tillfälle att hos Riksdagens vederbörande

utskott göra sin klagan anhängig, synes skäl icke vidare förefinnas

att bibehålla ifrågavarande stadgande, så mycket mindre som

det af komiterade föreslagna framflyttandet med en och en half månad

af tiden för revisorernas sammanträde gör skilnaden i tid mellan detta

sammanträde och Riksdagens början ännu kortare och som utöfning af

den pröfningsrätt, revisorerna nu ega, måste anses främmande för deras

egentliga uppgift samt, om den oftare eller i mera invecklade saker

förekomme, skulle alltför väsendtligt inkräkta på tiden för fullgörande

af deras granskningsuppdrag.

Mom. f) i komiterades förslag till instruktion motsvaras af mom.

g) i den nu gällande angående revision af bankoverket.

§ 21. Då alla de för statsrevisionen uppkommande kostnader numera

utbetalas af riksgäldskontoret och revisorernas rätt att disponera

bankens medel till vissa arfvoden och ersättningar således upphört,

hafva komiterade ur förevarande §, som motsvarar § 5 i gällande instruktion

för revisionen af riksbanken, uteslutit det medgifvande i

ofvanberörda hänseende, som innehållits i en mellanmening i nyssnämnda

§ 5 af gällande instruktion.

Såsom öfverflödiga och endast upprepande hvad förut stadgats,

hafva vidare ur nyssnämnda § 5 uteslutits orden från och med »under

hvad titel» o. s. v. till och med »löner eller pensioner.»

§ 22. Denna §, som till en del motsvarar § 8 i den nu gällande

instruktionen angående revision af riksbanken, innehåller endast ett

nytt stadgande, nemligen ett tillägg, afseende att revisionsberättelsen

må komma att innehålla, utom hvad redan nu är föreskrifvet, jemväl

yttrande, om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas

fullmägtige i riksbanken; och då dylikt yttrande är egnadt att fullständiga

revisorernas berättelse samt att tjena vederbörande utskott till

vägledning och undanrödja tvekan derom, huruvida en af revisorerna

i berättelsen möjligen gjord anmärkning eller erinran af dem ansetts

inverka på frågan om ansvarsfrihet eller icke, torde komiterade ej behöfva

vidlyftigare motivera sitt förslag i denna del.

§ 23. Denna § är affattad i öfverensstämmelse med hvad nu är

föreskrifvet med afseende på förfarandet med den färdiga revisionsberättelsen,

för så vidt revisorerna dermed skola taga befattning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

§ 24. Denna §, som utgör den första bland de särskilda bestämmelserna

angående revisionen af riksgäldskontoret, motsvaras af

§ 1 i nu gällande instruktion beträffande granskningen af riksgäldskontoret

och innehåller ingen annan ändring i sak, än att orden »jemte

härvid erforderliga räkenskaper, protokoll och öfriga handlingar» uteslutits

och ersatts af ett tillägg till §:n angående skyldighet för vederbörande

att på reqvisition tillhandahålla revisorerna de för revisionen

erforderliga handlingar och räkenskaper. Detta tillägg motsvarar hvad

i § 19 här ofvan föreslagits i fråga om riksbanken. Den obetydliga

skilnad, som förefinnes mellan de två bestämmelserna, är föranledd

deraf att revisionen af riksbanken eger rum i bankens eget hus, revisionen

af riksgäldskontoret åter till allra största delen i Riksdagens

hus.

§ 25. Mom. a) i denna § är till sitt innehåll lika med nu gällande

stadgande, men ordalagen hafva bragts till öfverensstämmelse

med motsvarande stadgande beträffande riksbanken (§ 20 mom. a).

Mom. b) är med undantag af en ringa redaktionsförändring lika

med hvad i nu gällande instruktion är föreskrifvet.

Mom. c) har till formen lämpats efter mom. b) i 20 §:n i förslaget.

Mom. d) är oförändradt.

Mom. e). I detta mom. hafva komiterade föreslagit samma ändring

som i motsvarande mom. i § 20 i förslaget samt få såsom skäl för

ändringen åberopa hvad vid sistnämnda § här ofvan anförts.

Mom. f) har endast undergått någon redaktionsförändring.

Mom. g), som motsvarar mom. h) i nu gällande instruktion, är

oförändradt; och få komiterade med anledning af uteslutandet ur förslaget

af mom. g) i den nu gällande instruktionen hänvisa till hvad

under mom. d) i § 20 här ofvan anförts.

§ 26. Denna § står i full öfverensstämmelse med nu gällande

stadgande.

§ 27. I motiveringen till § 22 här ofvan hafva komiterade angifvit

skälen till införande i sistnämnda § af den bestämmelse, att

revisorerna af bankoverket skola i berättelsen yttra sig, om de för sin

del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksbanken, och då

de skäl, som åberopats till stöd för denna bestämmelse beträffande

bankorevisionen, förefunnits för införande af samma stadgande i förevarande

§, så hafva komiterade i densamma intagit ett motsvarande

stadgande.

Med undantag af nu berörda ändring äro de i denna § meddelade

bestämmelser fullt öfverensstämmande med hvad i den nu gällande

instruktionen angående riksgäldskontoret i § 5 föreskrifvits.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

§ 28. Föreskriften, att revisionsberättelsen skall öfverlemnas till

riksgäldsfullmägtige, innefattar ej någon ändring i hvad nu är stadgadt.

Den instruktion för revisorerna af stats-, banko- och riksgäldsverken,

hvilken bär ofvan föreslagits, är bygd på den förutsättningen,

att revisorerna komma att till granskning mottaga statsverkets räkenskaper

för det år, som närmast föregår det, under bvilket revisorerna

sammanträda. Räkenskapernas nya anordning, hvarigenom denna ändring

möjliggöres, träder med nästkommande år i verket, så att hvad

statsverket angår — sedan de revisorer, som sammanträda år 1885,

granskat 1883 års räkenskaper — såväl 1884 års räkenskaper, upprättade

enligt den nu gällande ordningen, som 1885 års räkenskaper,

upprättade enligt den nya, komma att under år 1886 till granskning

föreligga.

Hvad åter riksbanken och riksgäldskontoret angår, så kan, då

revisorerna redan nu till granskning från dessa verk mottaga räkenskaper

för året före det, då granskningen eger rum, under år 1886

endast ifrågakomma en revision, nemligen af 1885 års räkenskaper,

hvilken helt naturligt torde böra omfatta äfven statsverkets räkenskaper

för samma år, så att den nya ordningen för granskning af stats-,

banko- och riksgäldsverken tillämpas i dess helhet första gången den

1 Oktober 1886, alltså vid den senare af nämnda års två revisionsförrättningar.

Med hänsyn härtill hafva komiterade vid förslaget till instruktion

fogat förslag till tilläggsstadgande i fråga om tiden för de revisionsförrättningar,

kvilka skola eg a ruin under åren 1885 och 1886.

Någon ytterligare motivering till de härutinnan föreslagna bestämmelserna

torde icke erfordras; och komiterade få endast fästa uppmärksamheten

derå, att, då den första af statsrevisionerna år 1886,- h vilken sammanträder den 2 Augusti, kommer att granska endast statsverkets

tillstånd, styrelse och förvaltning 1884, det synes antagligt, att

denna revisionsförrättning må kunna afslutas på något kortare tid än

den af två månader, under hvilken revisorerna eg a vara samlade.

Dock hafva, enär Riksdagsordningen ovilkorligt tillerkänner revisorerna

rätt att fortsätta sitt granskningsarbete i två månaders tid, komiterade

ansett sig icke kunna föreslå senare dag för revisorernas af

statsverket sammanträde till granskning af 1884 års räkenskaper än

måndagen den 2 Augusti 1886.

STOCKHOLM, ISVÄG MAECUS’ BOKTEYCKEEI-AKTIEBOLAG, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SBU 1885:7 Memorial, med anledning af Kamrarnes olika beslut i fråga om ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch riksgäldsverken. s. 1 i texten
  2. SBU 1885:5 Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch rilcsgäldsverken. s. 2 i texten