Sök i Ratio Lex

Angående ändring i lagen om lindring i rustningsoch roteringsbesvären den 5 juni 1885

1892-01-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:6, Angående ändring i lagen om lindring i rustningsoch roteringsbesvären den 5 juni 1885

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 6.

1

N:o 6.

Kongl. Maj-.ts nådiga proposition till Riksdagen angående

ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885; gifven Stockholms

slott den 13 januari 1892.

Kongl. Maj:t, som denna dag till Riksdagen aflåter nådiga propositioner

angående ändring i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni

1885 och förordningen den 14 september 1883 angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst, har, under åberopande af bilagda protokoll

öfver landtförsvarsärenden för denna dag, härmed velat föreslå

Riksdagen att, för den händelse Riksdagen bifaller omförmälda propositioner,

propositionen angående ändring i värnpligtslagen, i hvad densamma

afser förändrad lydelse af 1 §, 3 § 1 mom., 6, 27 och 28 §§,

33 § mom. 2 och 3 samt 34, 52 och 53 §§ och tillika antager ett af

Kongl. Maj:t denna dag, på föredragning af statsrådet och chefen för

landtförsvarsdepartementet, godkändt förslag om förstärkningar i landets

nuvarande härorganisation,

dels medgifva

att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 må erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1.

I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i

denna lag omförmälas, lindring ega rum att årligen utgå intill 1893

med trettio procent, för år 1893 med femtio procent, för åren 1894

Bill. till Riksd. Prat. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 6.

och 1895 med sextio procent, för åren 1896 och 1897 med sjuttio

procent, för åren 1898 och 1899 med åttio procent, för åren 1900 och

1901 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt

från och med år 1902 med hela beloppet af samma värde.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlikt § 1, bör

rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund

för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 inom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller

rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen

eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande der understödet skulle

uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring,

som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid låtsman shållet:

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det här

ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall

för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för beräkningen

läggas vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda

belopp, men för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda afgifter

öfverstiger understödet; och kommer alltså, der understödet uppgår

till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i

denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad

här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret

varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde

och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,

någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att

ega rum.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 6.

3

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet:

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är

stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men

är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen

enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i

öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och

rotar är stadgadt;

och dels besluta,

att frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid inträffande

krig utgöra krigsgärd i spanmål skola med ingången af år

1893 helt och upphöra.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:t

mio allernådigste Konungs och herres sjukdom

GUSTAF.

Hj. Palmstierna.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 6.

1

Utdrag af protokollet öfver landtfor sv ar särenden, hållet

inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten uti

statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre von- Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Sedan härefter de ärenden, som i protokollet öfver finansärenden

för denna dag finnas upptagna under N:is 1—7, blifvit föredragna och

afgjorda, yttrade departementschefen statsrådet friherre Palmstierna efter

gemensam beredning med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

vidare:

På grund af Kongl. Maj:ts, uppå föredragning af statsrådet och

chefen för finansdepartementet, nyss fattade beslut i fråga om grundskatternas

afskrifvande torde det åligga mig att afgifva förslag i syfte

att lindring i rustnings- och roteringsbesvären, motsvarande den succesBih.

till Riksd. Prot. 1802. 1 Sami. 1 Åfä. 2 Käft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 6.

sivt fortgående afskrifningen af grundskatterna, jemväl må komma att

utgå; ocli lärer derför erfordras dels att i lagen den 5 juni 1885 angående

lindring i nämnda besvär intagas för ändamålet nödiga bestämmelser

och dels att anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

höjes med det belopp, som för gäldande af den för år 1893 bestämda

ersättningen är af nöden.

I sistnämnda del af ämnet skall jag yttra mig vid föredragning af

frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel

för nämnda år.

Hvad åter angår ändringarne i den s. k. lindringslagen, lärer, på

sätt jag vid föredragning af nämnda ärende sistlidet år yttrade, lämpligast

vara att bestämmelse om den olika procent, hvarmed lindringen

för framticten skulle komma att utgå, införes redan i första paragrafen

af ifrågavarande lag och att derefter på de öfriga ställen i lagen, der

föreskrifter om lindringsprocentens belopp för närvarande förekomma,

hänvisning till berörda paragraf införes.

Slutligen torde nu, liksom sistlidet år, böra i förevarande sammanhang

tagas under öfvervägande, om ej i enlighet med till vägagåendet

år 1883, då fråga om rustnings- och roteringsbesvärens fullständiga afskrifning

förevar, förslag bör till Riksdagen hänskjutas om upphörande af

extra roteringen och frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande

att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i spanmål. Hvad angår sist

omförmälda båda besvär, hvilka numera kunna sägas hafva förlorat all

betydelse ur militärisk synpunkt, har jag, på sätt jag jemväl sistlidet år

angaf, intet att erinra deremot, att ett dylikt förslag framställes. Förhållandena

beträffande extra roteringen synas mig deremot något olika.

Till en början afsåg frågan år 1883 en fullständig afskrifning af rustnings-

och roteringsbesvären, under det att för närvarande förutsättes,

att samma besvär fortfarande skola eg a bestånd och att de rustningsocli

roteringsskyldige endast skola komma i åtnjutande af ett mot dessa

besvärs värde svarande vederlag. Analogien emellan nämnda besvär

och extra roteringen synes mig alltså för närvarande endast kunna medföra,

att ersättning för de prestationer, som i extra roteringen innefattas,

skulle, utan rubbning af den med extra roteringen förenade skyldighet,

vederbörande tillerkännas. Vidare torde grundade anspråk på extra roteringens

upphörande före ingången af det år, då lindring i rustningsoch

roteringsbesvären skall utgå med dessa besvärs fulla värde, knappast

med fog kunna framställas; och då slutligen, enligt kontrakt med

vederbörande hemmansegare, extra roteringen skall af de flesta hemman,

som deraf äro betungade, på det sätt utgöras, att vederbörande rotar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 6.

3

skola i krigstid för hären anskaffa hästar, men denna skyldighet ingalunda

är för hären utan betydelse, så länge frågan om sättet, huru behofvet

deraf i öfrigt skall tillgodoses, icke blifvit genom lag definitivt

ordnad, synes mig lämpligast, att frågan om den ersättning, som möjligen

kan anses böra utgå till innehafvare af extra roterade hemman, icke

för närvarande upptages till behandling.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, för den händelse de förut denna dag af Kongl. Maj:t beslutade

nådiga propositioner angående ändring i vissa delar af värnpligtslagen

och förordningen den 14 september 1883 angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst varda, förstnämnda proposition så vidt densamma

afser förändrad lydelse af 1 §, 3 § 1 mom., 6, 27 och 28 §§,

33 § 2 och 3 mom., samt 34, 52 och 53 §§ värnpligtslagen, utaf Riksdagen

godkända och Riksdagen tillika antager det, på föredragning af

mig, utaf Kongl. Maj:t jemväl denna dag godkända förslag till förstärkningar

i landets försvarsorganisation,

dels medgifva,

att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 må erhålla följande förändrade lydelse :

§ I
I

rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i

denna lag omförmälas, lindring ega rum, att årligen utgå intill 1893

med 30 procent, för år 1893 med 50 procent, för åren 1894 och 1895

med 60 procent, för åren 1896 och 1897 med 70 procent, för åren

1898 och 1899 med 80 procent för åren 1900 och 1901 med 90 procent,

allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt från och med år 1902

med hela beloppet af samma värde.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlikt § 1,

bör rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund

för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Broposition N:o 6.

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller

rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen

eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle

uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring,

som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det här

ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall

för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för beräkningen

läggas vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda

belopp, men för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda

afgifter öfverstiger understödet; och kommer alltså, der understödet

uppgår till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom

i denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som enligt hvad

här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret

varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde

och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,

någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att

ega rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är

stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men

är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 6. 5

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen

enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i

öfvensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och

rotar är stadgadt;

och dels besluta,

att frälserusttj ensten äfvensom presterskåpets åliggande att vid inträffande

krig utgöra krigsgärd i spanmål skola med ingången af år

1893 helt och hållet upphöra.

Till hvad departementschefen sålunda hemstält

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, lemna

nådigt bifall; och skulle nådig proposition i ämnet,

sådan den finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Gustaf Pauli.

Bih. till Bilcsd. Prot. 18112. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1892:54 Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under riksstatens femte hufvudtitel. s. 2 i texten
  2. SU 1892:39 Utlåtande angående ordnande af landtförsvaret. s. 1 i texten
  3. SU 1892:41 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i lagen om lindring i rustningsoch roteringshesvären den 5 juni 1885 äfvensom inom Riksdage s. 22 i texten
  4. SU 1892:6 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret. s. 6 i texten