Sök i Ratio Lex

Angående Vermlands och Gotlands läns skiljande från Svea hofrätts och förläggande under Göta hofrätts domvärjo och i sammanhang dermed erforderliga bestämmelser

39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1895:3, Angående Vermlands och Gotlands läns skiljande från Svea hofrätts och förläggande under Göta hofrätts domvärjo och i sammanhang dermed erforderliga bestämmelser

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

1

N:o 3. > a;);" '' ■ "

.*z''o*nw ii» •: • ■•''.rr'' •• • sf»f i no* .-Jjirrfn *i**ft-- få nr lic

i ! : .''} »»vi ! ; itu ii £.r i ,» >f. ''n.<H j.ui! uK>r

hongl. Maj.ts ''nådiga proposition till Riksdagen, angående Vermlands

och Gotlands läns skiljande från Svea hofrätts

och förläggande under Göta hofrätts domvärjo och i

sammanhang dermed erforderliga bestämmelser; gifven

Stockholms slott den 31 december 1894.

Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels. besluta, att Yermlands och Gotlands län skola vid 1896 års

början skiljas från Svea hofrätts och förläggas under Göta hofrätts domvärjo;
dels

antaga följande förslag till

Lag,

angående ändrad lydelse af 25 kap. 9 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 25 kap. 9 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

I de saker, som genom laga vad gå till Svea hofrätt ifrån häradsrätt

i Upland, Södermanland, Vestmanland och Karlskoga härad af

Vermland, Nerike samt Gestrikland, ingifve käranden sin inlaga innan

klockan tolf på den fyrationde dagen, den oräknad då häradsrättens

dom föll, eller hafve sitt vad förlorat; ifrån häradsrätt i Kopparbergs

hin, Ilelsingland, Jernband, Herjeådalen, Medelpad och Ångermanland

på den sextionde dagen; ifrån häradsrätt i Vesterbotten på den nittionde

dagen; i Göta hofrätt ifrån häradsrätt i Östergötland, Kalmar län, Smått^.

titt Rikad. Vrot. 1895. 1 Samt. 1 Afd. 3 Höft. m! 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Rongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 3.

land och Vestergötland på fyrationde dagen; ifrån häradsrätt i Halland,

Dal, Bohuslän och Vermlands län samt på Gotland på sextionde dagen;

i hofrätten öfver Skåne och Blekinge ifrån häradsrätt i dessa landskap

på den fyrationde dagen. I vexel- och sjörättssak vare tid hälften

kortare, att fullfölja vad ifrån häradsrätt i hvarje ort till hofrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1896;

dels ock, i den mån nedan upptagna öfvergångsbestämmelser äro

af allmän lags natur, medgifva, att för verkställigheten af den föreslagna

öfverflyttningen må föreskrifvas:

att mål eller ärende, som af domstol, domare eller öfverexekutor

inom sagda län afgjorts före den 1 januari 1896, bör, ändå att tiden

för fullföljd af talan i hofrätten tilländagår derefter, fullföljas i Svea

hofrätt och der med slut afhjelpas;

att mål eller ärende, som, på grund deraf att ifrågavarande län

tillhört Svea hofrätts domsområde, blifvit genom ansökning om stämning

eller genom annan ansökning i Svea hofrätt anhängig]''ordt före 1895

års utgång, skall af samma hofrätt handläggas och med slut afhjelpas,

ansökningar om tjenstledighet och förordnande för underdomare dock

endast så vidt de afse tid före början af år 1896;

att de fiskaliska åtal mot domare eller andra embetsmål! inom

nämnda län, hvilka blifvit före den 1 januari 1896 vare sig af advokatfiskal

i Svea hofrätt väckta eller genom angifvelser från enskilde eller

genom remisser till advokatfiskal från hofrätten eller justitiekanslersembetet

eller Riksdagens justitieombudsman inledda, skola jemväl efter

sistnämnda tid af samma hofrätt handläggas och med slut afhjelpas;

börande, derest vid pröfning af mål eller ärende, som efter den 1 januari

1896 hos Svea hofrätt liandlägges, anledning förekommer att ställa

domare eller annan embetsman inom nämnda län under åtal, sådant åtal

af samma hofrätt upptagas och afgöras;

att domböcker och protokoll öfver lagfarter, inteckningar in. in.

från häradsrätterna inom ifrågavarande län för 1895 års ting och från

rådstufvurätterna för tiden till 1895 års slut samt egodelningsrätternas

domböcker för samma år äfvensom föreskrifna fångförteckningar för

tiden till 1895 års utgång skola insändas till Svea hofrätt, som det

åligger att jemväl efter sistnämnda tid såväl åt protokollen, i afseende

på stämpelbeläggning af dithörande handlingar, som åt fångförteckningarna

egna vederbörlig granskning;

att de förmynderskap, i afseende på hvilka vårdnaden före öfverflyttningen

blifvit, på grund deraf att Vermlands och Gotlands län tillhört

Svea hofrätts domsområde, af nämnda hofrätt utöfvad, jemväl der
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:s Nåd. Proposition N:o 3.

efter skola förblifva under samma hofrätts inseende till dess i laga

ordning kan varda annorlunda förordnadt;

att föreskrifna uppgifter om dagen för början af ting och allmänna

tingssammanträden skola, såvidt de afse tiden efter 1896 års ingång,

af häradshöfdingarne i Vermlands och Gotlands län insändas till Göta

hofrätt;

samt att presterskapets förteckningar angående timade dödsfall af

personer, hvilka tillhört frälseståndet, skola jemväl för senare hälften af

år 1895 insändas till Svea hofrätt.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Aug. Östergren.

OSCAR.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 3.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 5 oktober 1894,

i närvaro af:

f >—v O / \

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Östergren yttrade:

Jag anhåller underdånigst att nu få inför Eders Kongl. Maj:t

upptaga den fråga om ändring i nuvarande områden för rikets hofrätters

jurisdiktion, som jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

för den 27 sistlidne april berört.

I sagda yttrande, afgifvet i anledning af en af Svea hofrätt gjord

underdånig framställning om förlängning af tiden för den extra divisionens

verksamhet, omförmälde jag, att^utaf de arbetsredogörelser från

hofrätterna, som funnes offentliggjorda i chefens för justitiedepartementet

underdåniga embetsberättelser,! framginge, att antalet till hofrätterna

inkommande mål under »senare, år varit stadt i jemnt sjunkande.

Så hade, för hela riket räknadt, till hofrätterna inkomna instämda

och vädjade saker, hvilka under år 1887, då antalet nådde sin

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Rongl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 3.

höjdpunkt, utgjorde 3,060, sedermera årligen nedgått, så att under år

1893 till hofrätterna inkommo 2,400 dylika mål. Likaså hade antalet

civila besvärsmål, som år 1887 utgjorde 1,335, sedermera varit i aftagande

utom för ett år, då en obetydlig stegring inträdt, och hade af

dessa mål under år 1893 inkommit 825. Äfven inkomna understälda

mål och besvärsvis fullföljda brottmål hade nedgått från 1,967 år 1889

till 1,554 år 1893. Den sålunda inträdda ingalunda obetydliga minskningen

i hofrätternas arbetsbörda hade emellertid icke likformigt kommit

de särskilda hofrätterna till godo. För Svea hofrätt, som i medeltal

för åren 1887— 1889 emottagit 1,452 instämda och vädjade mål,

544 civila besvärsmål och 1,013 understälda mål och besvärsvis fullföljda

brottmål, hade under år 1893 motsvarande siffror minskats med 177,

57 och 136. För Göta hofrätt, der under åren 1887—1889 i medeltal

inkommit 1,010 instämda och vädjade mål, 413 civila besvärsmål

och 512 understälda mål och besvärsvis fullföljda brottmål, hade minskningen

under 1893 utgjort resp. 307, 188 och 80 mål. För hofrätten

öfver Skåne och Blekinge, der motsvarande medeltal för åren

1887—1889 utgjort 516 instämda och vädjade mål, 169 civila besvärsmål

och 296 understälda mål och besvärsvis fullföljda brottmål, hade

minskningen för år 1893 uppgått till resp. 104, 56 och 51 mål. Utaf

dessa siffror syntes mig framgå, dels att antalet af de för närvarande

till hofrätternas behandling inkommande mål icke vore större, än att

arbetet borde, utan för parterna menlig tidsutdrägt, kunna utföras af

hofrätternas ordinarie arbetskrafter, dels att den under senare åren

yppade minskning i arbetsmaterialet i öfvervägande grad tillgodokommit

Göta hofrätt, som redan förut hade lättast att medhinna behandlingen

af dit inkommande mål. Sagda förhållanden hade gifvit

mig anledning ifrågasätta, huruvida icke lämpligt skulle vara att genom

ändring i hofrätternas nuvarande jurisdiktionsområden åstadkomma eu

jemnare fördelning af arbetsbördan, så att densamma ökades för Göta

hofrätt, under det att Svea hofrätt undfinge en väl behöflig lindring,

hvarigenom Svea hofrätt antagligen skulle blifva i stånd ej allenast

att afarbeta den balans, som ännu kunde återstå, då den extra divisionens

verksamhet komme att upphöra, än äfven att undgå uppkomsten

af nya balanser för framtiden.

På dessa skäl och då för bedömande i hvad mån och på hvilket

sätt en dylik anordning lämpligen skulle kunna genomföras, erfordrades

vissa uppgifter, hvilka måste från hofrätterna infordras, hemstäldo

jag, att hofrätterna måtte anbefallas inkomma med dylika uppgifter;

och behagade Eders Kongl. Maj:t till denna min hemställan lemna bifall.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Berörda uppgifter, hvilka lemna upplysning om antalet af a) vädjade

saker, b) civila besvärsmål och c) underställningsmål och besvärsvis

fullföljda brottmål, som under sista tioårsperioden inkommit till

hofrätt särskildt från hvart och ett af rikets län jemte Stockholms stad,

föreligga nu; och torde en på grund af dem uppgjord tablå få såsom

bilaga fogas vid detta protokoll.

Utaf densamma synes mig framgå, att en väsentligen jemnare fördelning

mellan de tre hofrätterna af dit inkommande mål skulle vinnas,

om Yermlands och Gotlands län kunde skiljas från Svea hofrätt och

läggas under Göta. Om nemligen under den sista tioårsperioden målen

från dessa län fullföljts till Göta hofrätt i stället för till Svea, skulle

antalet till dessa hofrätter inkomna mål hafva varit i medeltal årligen:

för Svea hofrätt:

vädjade saker..................................................................................... 1,271

civila besvärsmål......................................................................................... 453

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 854

hvilket skulle för hvarje af de i denna hofrätt tjenstgörande

sex divisioner hafva utgjort:

vädjade saker........................................................................................... 212

civila besvärsmål...................................................................................... 75

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål.................. 142

för Göta hofrätt:

vädjade saker..................................... ................. 1,001

civila besvärsmål ....................:................................................................ 371

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 549

eller för hvarje af hofrättens fem divisioner:

vädjade saker...................... 200

civila besvärsmål ..................................................................................... 74

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål ................. 110.

Motsvarande siffror för hofrätten öfver Skåne och Blekinge med

oförändradt domsområde utgöra:

vädjade saker .......................... 476

civila besvärsmål .................................................................................... 148

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 291

eller för hvardera af hofrättens två divisioner:

vädjade saker............................................ 238

civila besvärsmål .................................................................................... 74

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 146.

Ett förläggande af Vermland och Gotland under Göta hofrätt

skulle alltså åstadkomma en så jemn fördelning af arbetet mellan de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

olika kofrätterna och deras särskilda divisioner, som under förhandenvarande

förhållanden skäligen torde kunna ifrågasättas.

Att den lättnad i arbetsbördan, som skulle beredas Svea hofrätt

genom en dylik minskning af dess jurisdiktionsområde, är af verkligt

behof påkallad, torde ej kunna bestridas. Hofrätten har länge arbetat

under trycket af eu stor balans, hvilken vid 1893 års slut uppgick till

740 vädjade mål, 39 civila besvärsmål samt 289 understälda eller besvärsvis

fullföljda brottmål, tillsammans 1,068 mål. Hofrätten har fördenskull

under en följd af år måst förstärkas med en extra division,

utan att dock, då denna divisions verksamhet den 1 sistlidne september

upphörde, balansen kunnat nedbringas till den storlek, som hofrätten

sjelf ansett såsom normal; och i hofrättens till Kongl. Maj:t. aflåtna

skrivelser uppgifves, att, äfven sedan hofrättens ordinarie divisioner

ökats till sex, dessas arbetsprodukt endast med svårighet kan

hålla jemna steg med antalet inkommande mål.

Någon svårighet för Göta hofrätt att öfvertaga den rättsskipning,

som sålunda skulle frångå Svea hofrätt, synes mig icke förefinnas.

Balansen af oafgjorda mål är i Göta hofrätt synnerligen liten — den

utgjorde vid 1893 års slut 161 vädjade mål, 23 civila besvärsmål samt

99 understälda eller besvärsvis fullföljda brottmål, tillsammans 283

mål — och det arbetsmaterial, som efter den ifrågasatta förändringen

skulle tillföras hofrätten, torde, efter hvad ofvan meddelade siffror

gifva vid handen, fortfarande komma att i någon mån understiga de

andra hofrätternas.

Vermland har förut och intill 1815 tillhört Göta hofrätts domvärjo.

Det hufvudsakliga skälet för dess då skedda förläggning under

Svea hofrätt var — omvändt — detsamma som nu talar för dess återförening

med Göta hofrätt, nemligen stor balans af oafgjorda mål i

denna hofrätt och svårighet för densamma att medhinna behandlingen

af dit inkommande mål, under det Svea hofrätt då var i godt tillfälle

att öfvertaga rättsskipningen äfven för Vermland. En öfverflyttning af

ensamt Vermland skulle emellertid ej vara nog för åstadkommande af

åsyftad jemnhet i arbetsfördelningen mellan hofrätterna och synes mig

derför önskvärdt vara, att äfven någon annan del af Svea hofrätts

område förlägges under Göta hofrätt. I sådant afseende torde Gotlands

län vara synnerligen lämpligt med hänsyn såväl till dess läge

som till de särskilda bestämmelser, som finnas meddelade i syfte att

för invånarne å Gotland underlätta fullföljd af talan i mål, som dragas

under hofrätten.

Jag har icke förbisett, att den af mig nu förordade förändringen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

möjligen kan möta betänklighet derutinnan, att invånarne i de begge

ifrågavarande länen väl i öfrigt hafva mera förbindelse med hufvudstaden

än med Jönköping, ett förhållande som, hvad Vermland angår,

jemväl år 1815 åberopades som bidragande skäl för detta landskaps

förflyttning till Svea hofrätt. Men sagda betänklighet synes mig med

hänsyn till nutidens kommunikationer och lättheten att erhålla pålitliga

ombud för målens bevakning lika väl i Jönköping som i Stockholm,

icke böra tillmätas alltför stor betydelse. Hvad särskildt Gotland

angår, minskas vigten af omförmälda betänklighet ytterligare derigenom

att enligt nyss berörda undantagsbestämmelser å Gotland boende parter

ega att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet inlemna sina inlagor

i såväl lagvadda som besvärsmål, hvarjemte i besvärsmål äfven

skriftvexlingen kan inför Kongl. Maj:ts befallningshafvande försiggå.

För genomförande af en förändring af den beskaffenhet, jag nu

ifrågasatt, erfordras ändring i 25 kap. 9 § rättegångsbalken.

Innan jag emellertid inför Eders Kongl. Maj:t framlägger bestämdt

förslag till ändring i sagda lagrum, synes mig lämpligt vara,

att såväl Svea och Göta hofrätter som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vermlands och Gotlands län lemnas tillfälle att i frågan sig

yttra. Af sådan anledning och under förutsättning att Eders Kong!.

Maj:t finner den af mig nu uttalade åsigt om önskvärdheten af en

ändring i nämnda hofrätters jurisdiktionsområden förtjena nådigt afseende,

får jag härmed underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

behagade i nåder anbefalla Svea och Göta hofrätter samt Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Vermlands och Gotlands län att, hofrätterna

i plenum, hvar för sig skyndsamt afgifva underdånigt utlåtande

i ärendet; för hvilket ändamål utdrag af detta protokoll torde få till

sagda hofrätter och Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas.

Till hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på

tillstyrkan jemväl af statsrådets öfrige ledamöter, i

nåder lemna bifall.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

9

Bilaga

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

. , , , den 5 oktober 1894

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 1 Sand. 1 Afd. 3 Höft.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Vädjade saker

Svea hofrätt från

År

Stockholms

stad

Stockholms

län

Upsala län

Söderman-

lands län^

Gotlands län

Yermlands

län

Örebro län

Vestman-

lands län

l

Kopparbergs

län

Gefleliorgs

län

Vesternorr- lands län

Jemtlands

län

Vester- bottens län

Norrbottens

län

1884

337

69

42

38

32

70

45

48

78

150

208

76

34

47

1885

408

73

49

27

22

82

43

45

84

in

222

71

36

43

1886

454

83

45

48

22

84

42

58

80

140

203

100

62

49

1887

391

75

45

34

27

85

53

53

76

142

269

99

48

42

1888

353

95

44

42

32

72

52

66

86

140

246

112

42

51

1889

384

86

56

46

40

76

49

42

118

132

263

107

34

38

1890

381

76

48

38

28

66

40

57

87

118

208

88

33

47

1891

406

66

38

20

31

43

30

51

76

133

258

128

48

37

1892

343

76

47

35

37

60

£2

63

58

125

231

125

51

54

1893

312

63

54

42

33

73

• 24

■ 58

63

107

267

81

49

57

Summa

3,769

762

468

370

304

711

430

541

806

1,298

2,375

987

437

465

il‘i

Hio*ii;

-''tli''!

rr,*\

1 ii

.“tili

.jr-.if

* i ! ) f

j i) u

i)i i O

** ih rn

1 ii J U H

ii‘>! Civila besvärsmål

Svea hofrätt från

År

Stockholms

stad

Stockholms

län

Upsala län

j Söderman-

j lands län

Gotlands län

Vermlands

län

Örebro län

Vestman- lands län

Kopparbergs

län

Gefleborgs

län

Vesternorr- lands län

C-d

CD

p’ V

3

ds

*

i Voster-

bottens län

Norrbottens

län

1884

70

37

16

12

15

27

12

11

32

43

65

36

14

15

1885

no

56

19

6

22

26

16

22

26

29

67

29

25

11

1886

218

63

20

38

11

38

18

24

25

41

63

31

16

15

1887

153

86

27

19

19

36

21

28

40

53

72

39

37

23

1888

137

40

18

9

16

17

11

20

25

47

70

39

11

18

1889

117

50

12

12

24

24

11

17

31

28

64

30

11

24

1890

107

45

9

17

26

20

13

25

11

32

60

21

12

19

1891

170

40

22

15

19

18

18

20

16

33

73

37

19

25

1892

120

51

16

14

19

17

15

20

17

36

64

32

15

23

1893

120

44

17

9

14

13

8

17

17

51

77

42

20

22

Summa

1,322

512

176

15!

185

236

143

204

240

393

675

336

180

195

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

inkomna till

Hofrätten öfver Skåne och

Blekinge från

Göta hofrätt från

inkomna till

Göta hofrätt från

Hofrätten öfver Skåne och

Blekinge från

Summa

Östergöt-

lands län

Jönköpings

län

j Kronobergs

län

w

p

B

p

►i

p?

Hallands län

Göteborgs

och Bohus

län

Elfsborgs län

Skaraborgs

län

Summa

Blekinge län

Kristianstads

län

Malmöhus

län

Summa

405

59

40

34

54

28

52

55

47

369

47

55

64

166

464

43

38

32

53

30

45

46

54

341

38

45

69

152

621

50

33

23

75

38

44

50

67

380

38

63

72

173

653

53

56

37

86

35

48

60

62

437

42

68

97

207

478

62

54

29

96

21

32

51

61

406

25

66

74

165

455

49

37

34

58

29

43

49

53

352

26

38

72

136

417

36

47

33

43

22

52

30

34

297

28

46

64

138

525

28

26

15

29

16

39

44

38

235

29

28

60

117

459

33

43

21

30

21

35

41

29

253

27

29

52

108

471

33

22

21

26

20

34

31

35

222

38

19

56

113

4,9481 446

396

279

550

260

424

457

480

3,292

338

457

680

1,475

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 3.

Underställningsmål samt besvär

Svea hofrätt från

J

År

C/)

r*-

©

CD ©

r+

©

o

8»* E

3 g

cl

*C3

CD

P

9*

Söderman-

lands län

O

O

so

a

Cl-

<1

CD

O:

»-*

CD

er

i

o

p* *5*

a p

c- S- " B

W

O

2

p; p

a ^

O

CD

je: ®

a er

t e CD

M CD

g <7*- C&* CD

“ 3

c-i

CD

_ B

er

CD CD

s §■

5z5

o

*-t

. . *-s

ST c"

§

B

CD

B

CD

3

SB*

3

3

fr

SW

a

i—'' p

§■?

er

CD

OQ

•i

OQ

CD

-7

3

O-

CD

Sr?

a

CD

a

CD

1884

214

53

44

26

20

26

33

16

63

127

132

29

43

46

1885

175

52

31

16

13

49

28

34

51

in

105

37

51

64

1886

213

60

57

22

12

39

38

22

73

no

117

44

48

50

1887

206

69

32

25

27

18

28

34

48

95

117

67

42

42

1888

214

58

65

26

21

31

15

40

54

93

133

49

44

40

1889

241

55

44

29

19

31

43

52

63

no

134

57

55

66

1890

286

77

40

28

22

34

28

42

51

133

124

62

65

56

1891

212

50

37

29

16

33

23

37

76

127

123

63

58

56

1892

225

50

48

36

19

34

35

35

35

106

120

52

59

45

1898

229

57

47

38

21

43

32

38

36

82

93

55

43

45

Summa

2,215| 581

445| 275| 190

338| 303

350

550

1,094 1,198

515

508

510

O

f

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

i brottmål inkomna till

Göta hofrätt från

Hofrätten öfver Skåne och

Blekinge från

Summa

Östergöt-

lands län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar län

Hallands län

Göteborgs

och Bohus

län

Elfsborgs län

Skaraborgs

län

!

Summa

Blekinge län

Kristianstads

län

Malmöhus

län

Summa

872

56

39

51

116

34

95

68

59

• 518

59

80

139

278

817

54

39

38

83

50

68

66

69

467

66

81

128

275

905

53

53

42

105

43

89

73

75

533

57

79

155

291

850

60

59

48

109

49

97

57

60

539

76

85

145

306

883

58

72

47

71

56

107

54

54

519

69

86

134

289

999

77

83

34

84

52

91

64

63

548

59

97

148

304

1,048

50

47

40

74

42

114

58

61

486

69

81

148

298

940

50

36

41

71

50

90

57

53

448

81

81

161

323

899

46

55

43

72

46

103

52

68

485

62

77

160

299

859

59

44

37

66

48

83

38

46

421

51

62

132

245

9,072

563

527

421

851

470

937

587

608

4,964

649

809

1,450

2,908

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 3.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 16 november 1894,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet östergren anmälde i

underdånighet:

att, sedan, på sätt statsrådsprotokollet för den 5 sistlidne oktober

utvisar, Kong!. Maj:t anbefalt Svea och Göta hofrätter samt Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Vermlands och Gotlands län att, hofrätterna

i plenum, hvar för sig skyndsamt afgifva underdånigt utlåtande angående

ifrågasatt ändring i nämnda hofrätters domsomraden, berörda utlåtanden

numera inkommit.

Efter att hafva redogjort för innehållet af sagda utlåtanden yttrade

föredragande departementschefen vidare:

Af hvad jag förut i detta ärende anfört torde framgå, att det arbete,

som för närvarande åligger Svea hofrätt, är, i medeltal efter division

räknadt, afsevärdt större än det, som Göta hofrätt har att utföra,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 3.

och att det till förekommande af menlig tidsutdrägt i behandlingen af

de på Svea hofrätts afgörande beroende mål skulle vara önskvärdt, om

en utjemning af arbetsbördan mellan de begge hofrätterna kunde

åstadkommas.

För en dylik utjemning bar under nuvarande förhållanden endera

af två åtgärder synts mig kunna ifrågasättas, nemligen antingen den att

öfverflytta en af Göta hofrätts fem divisioner till Svea hofrätt, eller

den, att förlägga en del af Svea hofrätts domsområde under Göta hofrätt.

En åtgärd af förstnämnda art har jag emellertid funnit vara förenad

med afsevärda olägenheter. Dit räknar jag att, efter öfverflyttning

af en division från Göta till Svea hofrätt, sistnämnda hofrätt skulle

blifva större, än lämpligt är i förhållande till de begge andra hofrätterna,

hvilka då komme att tillsammans räkna ett mindre antal divisioner

än Svea hofrätt ensam. Vidare skulle Svea hofrätts ökning med

ännu en ständig division svårligen kunna eg a rum utan att, såsom

redan vid den sjette divisionens inrättande ifrågasattes, ytterligare

tjensiemän der anstäldes, hvadan åtgärden ej komme att aflöpa utan

ökade kostnader för statsverket. Slutligen och äfven om det antages,

att Göta hofrätt, arbetande på fyra divisioner, skulle, om än med svårighet,

medhinna behandlingen af det antal mål, som för närvarande

dit inkommer, torde det vara att befara att, så snart en stegring i

sagda antal inträder, hvilket lätt kan inträffa, densamma kunde föranleda

uppkomsten af hinderliga balanser, hvilka snart nog kunde ökas

så, att det för deras afarbetande blefve nödigt anordna extra division.

Då jag af dessa skäl ansett mig icke böra ifrågasätta öfverflyttning

af en division från Göta till Svea hofrätt, har jag i stället tagit

i öfvervägande frågan om ändring i dessa hofrätters domsområden;

och har, på sätt jag förut anfört, en förflyttning af Vermlands och

Gotlands län under Göta hofrätt synts mig lämplig och verkställbar.

Förslaget har emellertid mött motstånd hos Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i nämnda båda län, förnämligast på den grund att

invånarne i samma län hafva sina hufvudsakliga affärsförbindelser på

Stockholm.

Redan i mitt yttrande till statsrådsprotokollet för den 5 sistlidne

oktober har jag uttalat den mening, att berörda betänklighet ej borde

tillmätas allt för stor betydelse. '' Hvad Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande

härutinnan nu anfört har ej heller gifvit mig anledning att

frångå sagda mening. Under nu gällande rättegångssätt lärer det

nemligen vara så godt som oundvikligt, att part, som ej är bosatt å

den ort, der hofrätt sitter, för bevakning af sin talan i der auhängigt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

mål, anlitar å platsen boende ombud; och gäller detta äfven i det fall

att parten sjelf tilläfventyrs kunnat, vid tillfälligt besök i hofrättsstaden,

personligen inlemna sina handlingar i målet. Dylikt ombud

står honom till buds minst lika lätt och billigt i Jönköping som i

Stockholm. Vid Göta hofrätt finnas nemligen för handlingars inlemnande

och måls bevakning anstälda särskilda personer — hofrättskommissarier

— till hvilka part kan i berörda hänseende med trygghet

och mot måttligt arfvode hänvända sig. Betydelsen af hvad jag nu

anmärkt förringas icke deraf, att part möjligen finner sig böra anlita

sakkunnigt biträde för målets utredning och författande af inlagorna

deri, ty dylikt biträde söker och finner han vanligen i hemorten, och

äfven om han skulle uppsöka detsamma i den ort, der hofrätten sitter,

lärer han ej undgå att särskildt honorera den hjelp, han i berörda

hänseende kan erhålla. Under sådana förhållanden vill det synas mig,

som skulle det vara invånarne i Gotlands och Vermlands län skäligen

likgiltigt, om deras mål böra fullföljas i Svea hofrätt eller i Göta.

Hvad Vermland angår torde för öfrigt kunna ifrågasättas, om invånarne

i detta län numera hafva sina affärsförbindelser på Stockholm

i den omfattning, att sådant kan med fog åberopas som skäl för ett

afstyrkande af förslaget. Det torde nemligen vara antagligt, att under

de förändrade förhållanden, som blifvit en följd af länets jernvägsförbindelser,

de hufvudsakliga affärerna från detta län numera beröra

Göteborg.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vermlands län har

vidare anfört, att den ifrågasatta regleringen borde anstå, till dess frågan

om inrättande af en särskild hofrätt för Norrland finge anses definitivt

afgjord. Nämnda af nya lagberedningen i dess år 1884 afgifna underdåniga

betänkande framstälda förslag har ännu icke varit föremål för

någon vidare förberedande behandling, hvadan det lärer vara för tidigt

att uttala något omdöme om utsigterna för förslagets genomförande

inom beräknelig framtid. Anmärkas må dock, dels att till följd af

senare årens jernvägsbyggnader inom Norrland förbindelsen med Stockholm

så underlättats, att, så länge nuvarande rättegångsordning bibehålies

i hufvudsak oförändrad, behof af en särskild hofrätt för Norrland

icke torde vara särdeles kännbart; dels att upprättande af en

dylik hofrätt, äfven om den uppsattes genom öfverflyttning af divisioner

från Svea och möjligen äfven från Göta hofrätt, i allt fall komme att

kräfva betydande kostnader. Om och när åter en sådan ombildning

af rättegångsväsendet eger rum, att mellaninstansens domstolar till

följd deraf böra till antalet ökas, lärer det, såsom nya lagberedningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 3.

äfven antagit, ej kunna stanna vid en klyfning af Svea hofrätts nuvarande

domsområde, utan torde då så omfattande ändringar i hithörande

anordningar blifva nödiga, att det för Vermlands län varder

af ringa betydelse, under hvilken hofrätts domvärjo det dittills lydt.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då Svea och Göta hofrätter

icke haft något att erinra mot den af mig ifrågasatta omregleringen

af deras domsområden, synes mig framställning böra till Riksdagen

aflåtas derom, att Vermlands och Gotlands län skiljas från Svea

hofrätts och förläggas under Göta hofrätts domvärjo. På sätt jag förut

anmärkt erfordras i anledning af en dylik öfverflyttning ändring i 25

kap. 9 § rättegångsbalken; och har jag förty låtit inom justitiedepartementet

utarbeta förslag till dylik lagändring, i sammanhang hvarmed,

i anledning af Svea hofrätts derom gjorda hemställan, jemväl föreslagits

sådan ändring i sagda lagrum, att den hittills stadgade inställelsetiden

i vädjade mål från Karlskoga härad af Örebro län förkortats till samma

tid, som gäller för öfriga delar af nämnda län eller 40 dagar.

Det sålunda uppgjorda förslaget är af följande lydelse:

»Förslag till lag angående ändrad lydelse af 25 kap. 9 §

rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 25 kap. 9 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

I de saker, som genom laga vad gå till Svea hofrätt ifrån häradsrätt

i Upland, Södermanland, Vestmanland och Karlskoga härad af

Vermland, Nerike samt Gestrikland, ingifve käranden sin inlaga innan

klockan tolf på den fyrationde dagen, den oräknad då häradsrättens

dom föll, eller hafve sitt vad förlorat; ifrån häradsrätt i Kopparbergs

län, Helsingland, Jemtland, Herjeådalen, Medelpad och Ångermanland

på den sextionde dagen; ifrån häradsrätt i Vesterbotten på den nittionde

dagen; i Göta hofrätt ifrån häradsrätt i Östergötland, Kalmar län, Småland

och Vestergötland på fyrationde dagen; ifrån häradsrätt i Halland,

Dal, Bohuslän och Vermlands län samt på Gotland på sextionde dagen;

i hofrätten öfver Skåne och Blekinge ifrån häradsrätt i dessa landskap

på den fyrationde dagen. I vexel- och sjörättssak'' vare tid hälften

kortare, att fullfölja vad ifrån häradsrätt i hvarje ort till hofrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1896; skolande i fråga

om öfverflyttningen af Vermlands och Gotlands län från Svea hofrätts

till Göta hofrätts domvärjo i öfrigt iakttagas:

Bih. till Jliksd. Prof. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 3.

att mål eller ärende, som af domstol, domare eller öfverexekutor

inom sagda län afgjorts före den 1 januari 1896, bör, ändå att tiden

för fullföljd af talan i hofrätten tilländagår derefter, fullföljas i Svea

hofrätt och der med slut afhjelpas;

att mål eller ärende, som, på grund deraf att ifrågavarande län

tillhört Svea hofrätts domsområde, blifvit genom ansökning om stämning

eller genom annan ansökning i Svea hofrätt anhängiggjordt före

1895 års utgång, skall af samma hofrätt handläggas och med slut afhjelpas,

ansökningar om tjenstledighet och förordnande för underdomare

dock endast så vidt de afse tid före början af år 1896;

att de fiskaliska åtal mot domare eller andra embetsmän inom

nämnda län, hvilka blifvit före den 1 januari 1896 vare sig af advokatfiskalen

i Svea hofrätt väckta eller genom angifvelser från enskilde

eller genom remisser till advokatfiskalen från hofrätten eller justitiekanslersembetet

eller Riksdagens justitieombudsman inledda, skola jemväl

efter sistnämnda tid af samma hofrätt handläggas och med slut

afhjelpas; börande, derest vid pröfning af mål eller ärende, som efter

den 1 januari 1896 hos Svea hofrätt handlägges, anledning förekommer

att ställa domare eller annan embetsman inom nämnda län under åtal,

sådant åtal af samma hofrätt upptagas och afgöras;

att domböcker och protokoll öfver lagfarter, inteckningar m. m.

från häradsrätterna inom ifrågavarande län för 1895 års ting och från

rådstufvurätterna för tiden till 1895 års slut samt egodelningsrätternas

domböcker för samma år äfvensom föreskrifna fångförteckningar för

tiden till 1895 års utgång skola insändas till Svea hofrätt, som det

åligger att jemväl efter sistnämnda tid såväl åt protokollen, i afseende

på stämpelbeläggning af dithörande handlingar, som åt fångförteckningarna

egna vederbörlig granskning;

att de förmynderskap, i afseende på hvilka vårdnaden före öfverflyttningen

blifvit, på grund deraf att Vermlands och Gotlands län tillhört

Svea hofrätts domsområde, af nämnda hofrätt utöfvad, jemväl derefter

skola förblifva under samma hofrätts inseende till dess i laga

ordning kan varda annorlunda förordnadt;

att föreskrifna uppgifter om dagen för början af ting och allmänna

tingssammanträden skola, såvidt de afse tiden efter 1896 års ingång,

af häradshöfdingarne i Vermlands och Gotlands län insändas till Göta

hofrätt;

samt att presterskapets förteckningar angående timade dödsfall

af personer, hvilka tillhört frälseståndet, skola jemväl för senare hälften

af år 1895 insändas till Svea hofrätt.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Och hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade

för det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler öfver detta förslag

infordra högsta domstolens utlåtande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i

nåder lemna bifall.

: . !■ .. : ■ , . :■ } . ..; . • : . )

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

i > rt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

V,V -j : :] 5IC gc; - :foO

V1 ,»;?•" ! f. *<•> :U • ^ »V *oh ‘Mil

;• ;i9in:amf;I> nhrgöd mlnolni

Till Konungen; \

■ 1 vr: ,; f j;J lin.

. • i- ■ nitid i''M''

Genom remiss den 5 innevarande oktober, som den 12 i samma

månad kommit hofrätten tillhanda, har Eders Kongl. Maj:t anbefalt

hofrätten att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af ett af chefen

för justitiedepartementet framstäldt förslag att öfverflytta Vermlands

och Gotlands län från Svea hofrätts till Göta hofrätts domsområde.

Till åtlydnad häraf får hofrätten anföra, att hofrätten för sin del

icke har något att mot förslaget erinra.

Då, enligt hvad de remitterade handlingarna utmärka, öfverflyttningen

icke skulle omfatta det till det gamla landskapet Vermland,

men ej till Vermlands utan till Örebro län och Nora domsaga hörande

Karlskoga härad, som alltså skulle förblifva under Svea hofrätts domvärjo,

torde det icke vara lämpligt att för detta härad bibehålla en

längre inställelsetid i vade- och besvärsmål, än den som gäller för

öfriga delar af Örebro län och Nora domsaga; och hemställer hofrätten

derföre, att i sammanhang med den ändring i 25 kapitlet 9 § rättegångsbalken,

som blir nödig för öfverflyttningen af Vermlands län till

Göta hofrätts domsområde, inställelsetiden i vädjade mål från Karlskoga

härad måtte inskränkas till fyratio dagar, hvaraf på grund af 25 kapitlet

5 § samma balk blir en följd, att besvärstiden för samma härad förkortas

till tjugu dagar.

Under förutsättning att det tillkommer hofrätten att afgifva

yttrande jemväl i fråga om de föreskrifter, som för verkställighet af

den nu tillstyrkta öfverflyttningen kunna vara af nöden, tillåter sig

hofrätten att i nämnda afseende föreslå:

att öfverflyttningen skall eg a rum med början af år 1896;

att mål eller ärende, som af domstol, domare eller öfverexekutor

inom Vermlands och Gotlands län afgjorts före den 1 december 1895,

bör, ehvad det sker genom vad, besvär eller underställning, fullföljas

i Svea hofrätt och der med slut afhjelpas, hvaremot i mål eller

ärende, som afgöres sistnämnda dag eller derefter, fullföljden sker i

Göta hofrätt;

att mål eller ärende, som på grund deraf, att ifrågavarande län

tillhört Svea hofrätts domsområde, blifvit genom ansökning om stämning

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

eller genom annan ansökning i Svea hofrätt anhängig]ordt före 1895

års utgång, skall af samma hofrätt handläggas och med slut afhjelpas,

ansökningar om tjenstledighet och förordnande för underdomare dock

endast så vidt de afse tid före början af år 1896;

att de fiskaliska åtal mot domare eller andra embetsmän inom

nämnda län, hvilka blifvit före den 1 januari 1896 vare sig af advokatfiskalen

i Svea hofrätt väckta eller genom angifvelser från enskilde

eller genom remisser till advokatfiskal från hofrätten eller justitiekanslersembetet

eller Riksdagens justitieombudsman inledda, skola

jemväl efter sistnämnda tid af samma hofrätt handläggas och med slut

afhjelpas; börande, derest vid pröfning af mål eller ärende, som efter

den 1 januari 1896 hos Svea hofrätt handlägges, anledning förekommer

att städa domare eller annan embetsman inom nämnda län under åtal,

sådant åtal af samma hofrätt upptagas och afgöras;

att domböcker och protokoll öfver lagfarter, inteckningar med

mera från häradsrätterna inom ifrågavarande län för 1895 års ting

och från rådstufvurätterna för tiden till 1895 års slut samt egodelningsrätternas

domböcker för samma år äfvensom föreskrifna fångförteckningar

för tiden till 1895 års utgång skola insändas till Svea hofrätt, som det

åligger att jemväl efter sistnämnda tid såväl åt protokollen, i afseende

på stämpelbeläggning af dithörande handlingar, som åt fångförteckningarna

egna vederbörlig granskning;

att de förmynderskap, i afseende på hvilka vårdnaden före öfverflyttningen

blifvit på grund deraf, att Vermlands och Gotlands län

tillhör Svea hofrätts domsområde, af nämnda hofrätt utöfvad, jemväl

derefter skola förblifva under samma hofrätts inseende, till dess i laga

ordning kan varda annorlunda förordnadt;

att föreskrifna uppgifter om dagen för början af ting och allmänna

tingssammanträden skola jemväl under år 1895, så vidt de

afse tiden efter 1896 års ingång, af häradshöfdingarne i Vermlands

och Gotlands län insändas till Göta hofrätt;

att presterskapets förteckningar angående timade dödsfall af

personer, hvilka tillhört frälseståndet, skola jemväl för senare hälften

af år 1895 insändas till Svea hofrätt; samt

att Svea hofrätt skall vid tiden för öfverflyttningen eller så fort

ske kan derefter till Göta hofrätt öfversända:

l:o) de från underrätterna i Vermlands och Gotlands län aflemnade,

i Svea hofrätt förvarade domböcker och protokoll öfver lagfarter,

inteckningar med mera;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 3.

2:o) presterskapets ofvan omförmälda förteckningar jemte uppgift,

huruvida efter någon eller några bland de på förteckningarna

upptagna personer bouppteckning vid 1895 års slut ej ingifvits, samt

om i sådant fall hofrätten meddelat anstånd med bouppteckningens

ingifvande; och

3:o) uppgift på de fiskaliska åtal, som vid tiden för öfverflyttningen

äro eller sedermera blifvit mot domare eller andra embetsman

i Vermlands och Gotlands län väckta; börande i den mån dessa

mål varda afgjorda, underrättelse om besluten Göta hofrätt meddelas.

De remitterade handlingarna varda härmed återstälda.

'' / >'' •- • l/i . i'' ■■ ''• l ‘ J •• ’ . ••'' • MJ i''! '' • V* 1 . 11> M.>M * • t-M

Underdånigst

NILS von STEYERN.

AUG. TÖRNQUIST.

N. GRIPENSKÖLD.

KNUT ALMGREN.

*n f il< * ^ t > j•,: •'': 1 ’/ n

DAVID von HEIJNE.

C. G. WÅSTFELT.

DANIEL EKELUND.

LOUIS AMÉEN.

W. ZETHELIUS.

C. U. WIDSTRÖM.

C. G. BOIVIE.

THEODOR WESTRIN.

GUSTAF von ROSEN.

SVEN ALMQVIST.

GUSTAF CARLSON.

HUGO von SYDOW.

CARL HEDERSTIERNA.

C. H. MUNTHE.

C. A. GEIJER.

JOH. AHLGREN.

F. ap KLINTEBERG.

ERIK von OTTER.

JOHAN LAGERB1ELKE.

E. O. J. BJÖRKLUND.

EMIL SUNDBERG.

Axel Durling.

Stockholm den 26

Oktober 1894.

J

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 3.

23

Till Konungen.

I nådig remiss den 5 i denna månad har Eders Kongl. Maj:t anbefalt

hofrätten att skyndsamt i plenum afgifva underdånigt utlåtande

i anledning af en utaf statsrådet och chefen för justitiedepartementet

hos Eders Kongl. Maj:t väckt fråga om sådan ändring i nuvarande områden

för hofrätternas jurisdiktion, att Yermlands och Gotlands län

skulle förläggas från Svea hofrätt till denna hofrätt.

Enligt ett vid remissen fogadt utdrag af det inför Eders Kongl.

Maj:t i statsrådet nämnda dag hållna protokoll har chefen för justitiedepartementet

vid frågans behandling inför Eders Kongl. Maj:t dels den

27 sistlidne april, i anledning af en af Svea hofrätt gjord underdånig

framställning om förlängning af tiden för den der anstälda extra divisionens

verksamhet, och dels den 5 i denna månad anfört bland annat:

att utaf de arbetsredogörelser från hofrätterna, som funnes offentliggjorda

i chefens för justitiedepartementet underdåniga embetsberättelse,

framginge, att antalet till hofrätterna inkommande mål under senare

åren varit stadt i jemnt sjunkande; att den inträdda ingalunda obetydliga

minskningen i hofrätternas arbetsbörda i öfvervägande grad tillgodokommit

denna hofrätt, som redan förut hatt lättast att medhinna

behandlingen af inkommande mål, och att antalet af de för närvarande

till hofrätternas behandling inkommande mål icke vore större än att

arbetet borde, utan för parterna menlig tidsutdrägt, kunna utföras af

hofrätternas ordinarie arbetskrafter;

att sagda förhållanden gifvit statsrådet anledning ifrågasätta,

huruvida icke lämpligt skulle vara att genom ändring i hofrätternas

nuvarande jurisdiktionsområden åstadkomma en jemnare fördelning af

arbetsbördan, så att densamma ökades för denna hofrätt, under det att

Svea hofrätt undfinge en väl behöflig lindring, hvarigenom Svea hofrätt

antagligen skulle blifva i stånd ej allenast att afarbeta den balans,

som kunde återstå, sedan den extra divisionens verksamhet upphört,

än äfven att undgå uppkomsten af nya balanser för framtiden;

att, sedan Eders Kongl. Maj:t på dessa skäl i nåder anbefalt hofrätterna

att inkomma med uppgifter om antalet af a) vädjade saker,

b) civila besvärsmål och c) underställningsmål och besvärsvis fullföljda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

brottmål, som under sista tioårsperioden inkommit till hofrätt särskildt

från hvart och ett af rikets län jemte Stockholms stad, samt sådana

uppgifter till Eders Kongl. Maj:t inkommit, utaf desamma syntes framgå,

att en väsentligen jemnare fördelning mellan de tre hofrätterna af

dit inkommande mål skulle vinnas, om Yermlands och Gotlands län

kunde skiljas från Svea hofrätt och läggas under denna hofrätt, enär,

om under den sista tioårsperioden målen från dessa län fullföljts till

denna hofrätt i stället för till Svea hofrätt, antalet till dessa hofrätter

inkomna mål skulle hafva varit i medeltal årligen:

för Svea hofrätt: +

vädjade saker.......J....‘....................................................................... 1,271

civila besvärsmål..............,''.••••.............,...................1,453

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 854

hvilket skulle för hvarje af de i Svea hofrätt tjenstgörande sex

divisioner hafva utgjort:

vädjade saker.............................c,................................................................ 212

civila besvärsmål................................................................................ 75

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 142

för Göta hofrätt:

vädjade saker .,............................................................................................. 1,001

civila besvärsmål......................................................................... 371

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 549

eller för hvarje af hofrättens fem divisioner:

vädjade saker.................................................................. ........200

civila besvärsmål..., ............................................1,................ ............. 74

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 110

samt motsvarande siffror för hofrätten öfver Skåne och Blekinge

med oförändradt domsområde utgjorde:

vädjade saker ................................................................................... 476

civila besvärsmål.......................................................V................................. 148

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål ................. 291

eller för hvardera af hofrättens två divisioner:

vädjade saker............................................................................................... 238

civila besvärsmål......r..i...................................................., 74

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål .................. 146;

att ett förläggande af Vermland och Gotland under denna hofrätt

alltså skulle åstadkomma en så jemn fördelning af arbetet mellan de

olika hofrätterna och deras särskilda divisioner, som under förhandenvarande

förhållanden skäligen torde kunna ifrågasättas;

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

att den lättnad i arbetsbördan, som skulle beredas Svea hofrätt

genom en dylik minskning af dess jurisdiktionsområde, vore af verkligt

behof påkallad, enär Svea hofrätt länge arbetat under trycket af en

stor balans, hvilken vid 1893 års slut uppgick till 740 vädjade mål,

39 civila besvärsmål samt 289 understälda eller besvärsvis fullföljda brottmål,

tillsammans 1,068 mål, samt hofrätten fördenskull under en följd

af år måst förstärkas med en extra division utan att dock, då denna

divisions verksamhet den 1 sistlidne september upphörde, balansen

kunnat nedbringas till den storlek, som hofrätten sjelf ansett såsom

normal, hvarjemte i hofrättens till Eders Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelser

uppgifvits att, äfven sedan hofrättens ordinarie divisioner ökats till sex,

dessas arbetsprodukt endast med svårighet kunde hålla jemna steg med

antalet inkommande mål;

att någon svårighet för denna hofrätt att öfvertaga den rättsskipning,

som sålunda skulle frångå Svea hofrätt, syntes icke förefinnas,

enär balansen af oafgjorda mål i denna hofrätt, som vid 1893

års slut utgjorde 161 vädjade mål, 23 civila besvärsmål samt 99 understälda

eller besvärsvis fullföljda brottmål, tillsammans 283 mål, vore

synnerligen liten, och det arbetsmaterial, som efter den ifrågasatta förändringen

skulle tillföras hofrätten, torde efter hvad ofvan meddelade

siffror gåfve vid handen, fortfarande komma att i någon mån understiga

de andra hofrätternas;

att Vermland förut och intill 1815 tillhört denna hofrätts dom värjo;

att det hufvudsakliga skälet för dess då skedda förläggning under

Svea hofrätt varit, omvändt, detsamma som nu talade för dess återförening

med denna hofrätt, nemligen stor balans af oafgjorda mål i

denna hofrätt och svårighet för densamma att medhinna behandlingen

af hit inkommande mål, under det Svea hofrätt då varit i godt tillfälle

att öfvertaga rättsskipningen äfven för Vermland;

att en öfverflyttning af ensamt Vermland emellertid ej skulle vara

nog för åstadkommande af åsyftad jemnhet i arbetsfördelningen mellan

hofrätterna, hvarför det syntes vara önskvärdt, att äfven någon annan

del af Svea hofrätts område förlädes under denna hofrätt och att i

sådant afseende Gotlands län vore synnerligen lämpligt med hänsyn

till såväl dess läge som de särskilda bestämmelser, som funnes meddelade

i syfte att för invånarne å Gotland underlätta fullföljd af talan

i mål, som droges under hofrätten;

att den af statsrådet förordade förändringen möjligen kunde möta

betänklighet derutinnan, att invånarne i de begge ifrågavarande länen

väl i öfrig! hade mera förbindelse med hufvudstaden än med Jönköping,

Pihang till liiksd. Prof. J81J5. 1 Sand. 1 Afd. 3 Iläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

ett förhållande som, hvad Vermland anginge, jemväl 1815 åberopats

såsom bidragande skäl för detta landskaps förflyttning till Svea hofrätt,

men att sagda betänklighet syntes, med hänsyn till nutidens

kommunikationer och lättheten att erhålla pålitliga ombud för målens

bevakning lika väl i Jönköping som i Stockholm, icke böra tillmätas

alltför stor betydelse, samt att hvad särskildt Gotland anginge vigten

af omförmälda betänklighet ytterligare minskades derigenom att enligt

nyss berörda undantagsbestämmelser å Gotland boende parter egde att

till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet inlemna inlagor i

såväl lagvadda som besvärsmål, hvarjemte i besvärsmål äfven skrift-:,

vexlingen kunde inför Kongl. Majrts befallningshafvande försiggå.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts befallning i den nådiga remissen

får hofrätten i underdånighet förklara, att hofrätten emot den ifrågasatta

förändringen icke har något att erinra.

— V5 ot O.'' i SO i; V., ..G-:''/* . \ 4.■ j \ ; ■'' - r\: ‘ '' • • . . ;4 j>

Jönköping den 19 oktober 1894.

Underdånigst

O. W. STAÉL V. HOLSTEIN.

BIRGER HESSLE.

H. A. UGGLA.

CARL FAGERBERG.

L. E. STÅHLBERG.

K. SUNDSTEDT.

AXEL ROMBERG.

C. Y. KJELLIN.

C. E. BACKMAN.

C. L. SCHÅNBERG.

C. SWALANDER.

W. ANDERSSON.

TH. MEYER.

R. HANSSON.

WILH. BLOM.

•T. G. LOTHIGIUS.

.T. von SYDOW.

AXEL W. BRATT.

E. GREFBERG.

H. ODENCRANTS.

H. N. LAURELL.

BERNDT HASSELROT.

M. Fagerberg.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Udd. Proposition N:o 3.

27

Till Konungen.

Till underdånig åtlydnad af nådig befallning den 5 innevarande

månad har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att skyndsamt afgifva

yttrande i anledning af ett utaf herr statsrådet och chefen för

justitiedepartementet inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt förslag att, i

ändamål att bereda Svea hofrätt lättnad i dess arbetsbörda, minska

denna hofrätts jurisdiktions område genom förläggande af Vermländs

och Gotlands län under Göta hofrätt.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som icke lärer hafva

att yttra sig rörande förslagets fördelar eller olägenheter för Vermländs

län, finner att detta förslag, i hvad det angår Gotlands län, skulle

komma att medföra synnerligen afsevärda olägenheter för befolkningen.

Herr statsrådet synes väl icke hafva förbisett, att förändringen

kunde möta betänkligheter derutinnan, att ortens invånare hade mindre

förbindelse med Jönköping än med hufvudstaden; men herr statsrådet

har ansett sådant, med hänsyn till nutidens kommunikationer, icke böra

tillmätas alltför stor betydelse. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

kan deremot icke underlåta att i underdånighet erinra, hurusom Gotlands

affärsförbindelser med rikets fasta land under århundraden anslutits

till Stockholm, som är med få undantag den enda afsättningsplatsen

för öns produkter samt den plats, hvarifrån Gotlands köpmän

och andra invånare i regeln förse sig med de varor, som hit införas.

Under större tiden af seglationstiden afgå ångbåtar sex dagar i veckan

såväl från Visby till Stockholm som derifrån hit. Vintertiden uppehälles

förbindelsen med två turer i veckan, för såvidt icke trafiken afbrytes

af ishinder. De som hafva att färdas mellan Visby och Jönköping —

en plats, hvilken hittills blott ytterst få af Gotlands invånare torde

haft någon anledning att besöka — skola utan tvifvel taga vägen öfver

Stockholm, hvilken väg är den vanliga äfven för postföringen emellan

Gotland och Jönköping, enär någon ångbåtsförbindelse mellan Visby

och Vestervik ej finnes under våren, sommaren och hösten utan allenast

under vintermånaderna, och samfärdseln med Kalmar, hvilken helt och

hållet upphör under vintermånadorna, är inskränkt till en tur i veckan

*

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

under våren och hösten samt två turer (hädanefter dock antagligen

allenast en tur) i veckan under sommaren. Jernvägsresan mellan Stockholm

och Jönköping (398 kilometer) skulle medföra en mycket afsevärd

tillökning i kostnad och tidsutdrägt för de parter från Gotland, hvilka

önska, såsom hittills varit långtifrån ovanligt, sjelfve eller genom härifrån

i andra angelägenheter resande personer inlemna rättegångshandlingar

i hofrätten. Att i stället anskaffa ombud i Jönköping skulle

för de med dervarande förhållanden helt och hållet obekanta gotländingarne

möta icke ringa svårigheter och medföra känbara kostnader,

särskildt i de mål, som från hofrätten vidare fullföljas och i hvilka

under nuvarande förhållanden samma i hufvudstaden bosatta ombud

kunna med fördel användas både i hofrätten och hos Eders Kongl. Maj:t.

Herr statsrådet har vidare erinrat om den ännu gällande undantagsbestämmelsen,

att parter på Gotland ega att för bevarande af fatalier

i såväl lagvadda som besvärsmål inlemna sina inlagor till Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, dock med skyldighet att erlägga nödiga

postpenningar för handlingarnas öfversändande. Denna undantagsbestämmelse,

hvilken, såsom af Kongl. brefvet den 8 december 1748

inhemtas, tillkommit i följd af Visby stads vid 1742 års riksdag anförda

besvär, motiverades dermed att postfarten mellan Gotland och fasta

landet ofta hindrades eller fördröjdes af motvind, storm, oväder och

tillstötande vinter. Sådana hinder och uppehåll i förbindelsen hafva

genom ångbåtsfarten väl minskats, men ingalunda upphört. Dock har

det visat sig, att omförmälda bestämmelse, som kräfver handlingarnas

inlemnande inom halfva fatalietiden och naturligtvis icke kan göra det

för parterna obehöfligt att för målens vidare bevakande i högre instans

anlita ombud, under de senaste tio åren, på sätt närlagda diarieutdrag

visar, blott undantagsvis kommit till användning.

I betraktande af nu anförda omständigheter och då det skäl, som

till stöd för förslaget om ökande af Göta hofrätts jurisdiktions område

blifvit i detta ärende anfördt, nemligen att antalet årligen till hofrätten

inkommande mål, hvilket antal under de senare åren varit i jemnt

sjunkande, minskats hastigare i Göta än i Svea hofrätt, skulle i en

måhända snar framtid, ifall antalet mål komme att minskas hastigare

i Svea än i Göta hofrätt, eller ock ökas i Göta utan att ökas i Svea

hofrätt, följdrigtigt påkalla den nu ifrågasatta åtgärdens upphäfvande

och Gotlands återförläggande till Svea hofrätts jurisdiktion; så och då

antalet af de mål, hvilka från domstolarna på Gotland och från Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande till Svea hofrätt fullföljas, icke är

större än att deras behöriga handläggning fortfarande torde kunna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

medhinnas utan varaktig tillökning af antalet divisioner i hofrätten,

kan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ej annat än afstyrka förslaget

i hvad det angår Gotlands län.

Visby i landskansliet den 16 oktober 1894.

Underdånigst

E. POIGNANT.

Johan Hambrceus.

Utdrag af dagboken öfver inkomna besvär å landskansliet i Visby,

utvisande under åren 1884—1893 antalet för insändande till Kongl.

Svea hofrätt ingifna handlingar i vademål, utsökningsmål och brottmål

äfvensom förklaringar.

År 1884 ..................

8

„ 1885 ..................

5

„ 1886 ..................

1

„ 1887 .................

15

„ 1888 ................

..................

19

„ 1889 ..................

15

„ 1890 .................

8

„ r1891 ................

14

„ 1892 .................

15

„ 1893 ...................

................. V

10.

Visby i landskansliet den 16 oktober 1894.

Ex officio

Johan Hambrceus.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

Till Konungen.

Jemlikt Eders Kong], Maj:ts nådiga remiss den 5 innevarande

oktober åligger det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att afgifva

underdånigt utlåtande öfver en af herr statsrådet och chefen för Kongl.

justitiedepartementet inför Eders Kong]. Maj:t i och för en jemnare

fördelning mellan rikets tre hofrätter af dit inkomna mål framlagd

fråga om sådan ändring i de nuvarande områdena för hofrätternas

jurisdiktioner, att Yermlands och Gotlands län skulle komma att skiljas

från Svea hofrätt och förläggas under Göta; och får Eders Kongl.

Majtts befallningshafvande beträffande Vermlands läns sålunda ifrågasatta

öfverflyttande till Göta hofrätts domvärjo, underdånigst anföra:

Nya lagberedningen har redan i sitt år 1884 afgifna underdåniga

betänkande i fråga om ny rättegångsordning framhållit, att en särskild

hofrätt för Norrland vore erforderlig. Starka skäl synas fortfarande

tala för genomförandet af detta förslag.

Om nemligen under den sista tioårsperioden, 1884—1893, för

hvilken herr justitieministern infordrat statistiska uppgifter och låtit

uppsätta tablå öfver antalet till hofrätterna inkomna vädjade saker, civila

besvärsmål samt underställningsmål och besvärsvis fullföljda brottmål,

målen tillhörande Svea hofrätt uppdelas så, att, å ena sidan, de, som

inkommit från de fem norrländska länen, och, å den andra, de, som inkommit

från de åtta öfriga länen under sistnämnda hofrätt jemte Stockholms

stad, sammanräknas, visar jemförelse!! mellan dels målens antal

inom dessa länsgrupper och dels antalet af mål inkomna till de två

andra hofrätterna följande siffror i medeltal årligen, nemligen:

för de 5 norrländska länen:

vädjade saker ....................................................................................... 556

civila besvärsmål................................................................................... 178

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål ............ 383

för de 8 öfriga länen under Svea hofrätt jemte Stockholms stad:

vädjade saker......................................................................................... 816

civila besvärsmål ................................................................................ 317

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål............... 525

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl Maj;ts Nåd. Proposition N:o 3. 31

för Göta hofrätt:

vädjade saker ......................................................................................... 899

civila besvärsmål................................................................................ 329

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål ............ 496

för hofrätten öfver Skåne och Blekinge:

vädjade saker .......................................................................................... 476

civila besvärsmål................................................................................ 148

underställningsmål samt besvärsvis fullföljda brottmål ............ 291-

Häraf framgår att från de 5 norrländska länen inkommit flera

mål till Svea hofrätt än de mål varit, som till hofrätten öfver Skåne

och Blekinge under samma tid inkommit, samt att, derest särskild

hofrätt varit ordnad för Norrland, arbetet varit väsentligen jemnare

fördeladt mellan Svea och Göta hofrätt än nu varit förhållandet.

Skulle nu i följd af den starka utvecklingen, hvaruti Norrland redan

befinner sig, och särskildt med hänsyn till den folkökning, som under

förändrade kommunikationsförhållanden der är att förvänta, en särskild

hofrätt för Norrland inom den närmaste framtiden komma till stånd,

har man allt skäl att antaga, att Vermlands län, derest det nu förlädes

under Göta hofrätts domvärjo, för en sedermera då erforderlig jemnare

fördelning af arbetet emellan Svea och Göta hofrätter åter skulle förläggas

till Svea hofrätts jurisdiktion.

Med fästadt afseende härå och då Vermlands läns befolkning har

sina hufvudsakligaste affärsförbindelser på Stockholm samt vid sådant

förhållande icke oväsentliga olägenheter skulle uppstå derigenom, att

rättsfrågorna i andra instansen öfverflyttades till Göta hofrätt, tillåter

sig Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länets intresse underdånigst

hemställa, att frågan om Vermlands läns öfverflyttande till

Göta hofrätts domvärjo måtte få anslå tills vidare och intilldess frågan

om inrättande af en särskild hofrätt för Norrland må anses definitivt

afgjord.

Karlstad i landskansliet den 23 oktober 1894.

Underdånigst

ADOLF MALMBORG.

; 11 . i: ; ■ ! H ;; . * O'' * . . , ; . . .. . j, •. •;j , - * .

A. Asker.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

i • f

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts

högsta domstol tisdagen den 4 december 1894.

Andra rummet.

Närva rande:

"t i ’)i J tS 1 * !*..•<* ‘>; U ''•; * • f-:

Justitieråden: Glimstedt,

Skarin,

Hammarskjöld,

Huss,

Isberg,

Lindbäck,

Claeson.

Expeditionschefen Petersson föredrog i underdånighet utdrag af

protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet den 16 nästlidne november, hvarmedelst för

det ändamål, 87 § regeringsformen omförmäler, högsta domstolens

utlåtande infordrats öfver följande inom justitiedepartementet uppgjorda

förslag till

»Lag,

angående ändrad lydelse af 25 kap. 9 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 25 kap. 9 § rättegångsbalken skall

erhålla följande ändrade lydelse:

1 de saker, som genom laga vad gå till Svea hofrätt ifrån häradsrätt

i Upland, Södermanland, Vestmanland och Karlskoga härad af

Vermland, Nerike samt Gestrikland, ingifve käranden sin inlaga innan

klockan tolf på den fyrationde dagen, den oräknad då häradsrättens

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

dom föll, eller kåfve sitt vad förlorat; ifrån häradsrätt i Kopparbergs

län, Helsingland, Jernband, Herjeådalen, Medelpad och Ångermanland

på den sextionde dagen; ifrån häradsrätt i Vesterbotten på den nittionde

dagen; i Göta Hofrätt ifrån häradsrätt i Östergötland, Kalmar län, Småland

och Vestergötland på fyrationde dagen; ifrån häradsrätt i Halland,

Dal, Bohuslän och Vermlands län samt på Gotland på sextionde dagen;

i hofrätten öfver Skåne och Blekinge ifrån häradsrätt i dessa landskap

på den fyrationde dagen. I vexel- och sjörättssak vare tid hälften

kortare, att fullfölja vad ifrån häradsrätt i hvarje ort till hofrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1896; skolande i fråga

om öfverflyttningen af Vermlands och Gotlands län från Svea hofrätts

till Göta hofrätts domvärjo i öfrigt iakttagas:

att mål eller ärende, som af domstol, domare eller öfverexekutor

inom sagda län afgjorts före den 1 januari 1896, bör, ändå att tiden

för fullföljd af talan i hofrätten tilländagår derefter, fullföljas i Svea

hofrätt och der med slut afhjelpas;

att mål eller ärende, som, på grund deraf att ifrågavarande län

tillhört Svea hofrätts domsområde, blifvit genom ansökning om stämning

eller genom annan ansökning i Svea hofrätt ankängiggjordt före

1895 års utgång, skall af samma hofrätt handläggas och med slut afhjelpas,

ansökningar om tjenstledighet och förordnande för underdomare

dock endast så vidt de afse tid före början af år 1896;

att de fiskaliska åtal mot domare eller andra embetsmän inom

nämnda län, hvilka blifvit före den 1 januari 1896 vare sig af advokatfiskal

i Svea hofrätt väckta eller genom angifvelser från enskilde

eller genom remisser till advokatfiskalen från hofrätten eller justitiekanslersembetet

eller Riksdagens justitieombudsman inledda, skola jemväl

efter sistnämnda tid af samma hofrätt handläggas och med slut

afhjelpas; börande, derest vid pröfning af mål eller ärende, som efter

den 1 januari 1896 hos Svea hofrätt handlägges, anledning förekommer

att ställa domare eller annan embetsman inom nämnda län under åtal,,

sådant åtal af samma hofrätt upptagas och afgöras;

att domböcker och protokoll öfver lagfarter, inteckningar in. m.

från häradsrätterna inom ifrågavarande län för 1895 års ting och från

rådstufvurätterna för tiden till 1895 års slut samt egodelningsrätternas

domböcker för samma år äfvensom föreskrifna fångförteckningar för

tiden till 1895 års utgång skola insändas till Svea hofrätt, som det

åligger att jemväl efter sistnämnda tid såväl åt protokollen, i afseende

på stämpelbeläggning af dithörande handlingar, som åt fångförteckningarna

egna vederbörlig granskning;

Bill. till liiksd. Prof. 1893. 1 Sand. 1 Afd. 3 Halt.

G

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

att de förmynderskap, i afseende på hvilka vårdnaden före öfverflyttningen

blifvit, på grund deraf att Vermlands och Gotlands län tillhört

Svea hofrätts domsområde, af nämnda hofrätt utöfvad, jemväl

derefter skola förblifva under samma hofrätts inseende till dess i laga

ordning kan varda annorlunda förordnadt;

att föreskrifna uppgifter om dagen för början af ting och allmänna

tingssammanträden skola, såvidt de afse tiden efter 1896 års ingång,

af häradshöfdingarne i Vermlands och Gotlands län insändas till Göta

hofrätt;

samt att presterskapets förteckningar angående timade dödsfall

af personer, hvilka tillhört frälseståndet, skola jemväl för senare hälften

af år 1895 insändas till Svea hofrätt.»

Justitieråden Glimstedt, Skärm, Hammarskjöld, Huss och Claeson

ansågo, att tydligare, än som i det remitterade förslaget skett, borde

utmärkas skilnaden mellan den del af förslaget, som vore afsedd att

träda i stället för nu gällande § 9 i 25 kap. rättegångsbalken, och de

stadganden, som anginge verkställigheten af Vermlands och Gotlands

läns öfverflyttning från Svea till Göta hofrätts domvärjo, bland hvilka

stadganden förekomme jemväl sådana, som vore af rent administrativ art.

Justitierådet Hammarskjöld, med hvilken justitierådet Skärm instämde,

ville derjemte fästa uppmärksamheten derpå att, till följd af

nuvarande lydelsen af 3 och 8 paragraferna i förordningen innefattande

särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning af

jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under konkurs den

15 oktober 1880, den föreslagna öfverflyttningen skulle åtföljas af den

oegentlighet, att frågor om lagfarter och inteckningar i jernvägar, som

helt och hållet eller till större delen vore belägna i Vermlands län eller

å Gotland, skulle efter den 1 januari 1896 pröfvas af domstolar än

under Svea, än under Göta hofrätts domvärjo, alltefter som jernvägen

före nämnda dag någon gång lagfarits eller icke.

Justitierådet Claeson yttrade:

I det föreliggande lagförslaget, såvidt det afser ändring i 25 kap.

9 § rättegångsbalken, har från paragrafens nuvarande lydelse bibehållits

den bestämmelsen, att i vexel- och sjörättssak skall vara hälften kortare

tid att fullfölja vad från häradsrätt till hofrätt. Då emellertid enligt

nu gällande författningar rådstufvurätt allena är förste domstol i vexeloch

sjörättssaker, torde nämnda bestämmelse uteslutas ur lagförslaget

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

och stadgande om tid för fullföljd af vad i dylika mål i stället införas

i kapitlets 15 §, hvilken handlar om vad mot rådstufvudom. För det

sällsynta fall att ännu vid 1895 års slut något sådant sjörättsmål, som

enligt sjölagen den 23 februari 1864 kunnat anhängiggöras vid häradsrätt,

möjligen är på sådan domstols pröfning beroende, lärer den af

mig ifrågasatta förändringen, ifall den genomföres, icke hafva annan

verkan än att den vanliga tiden för fullföljd af mål från häradsrätt

bör iakttagas äfven i dylik sjörättssak.

Justitieråden Isberg och Lindbäck, som i likhet med Högsta Domstolens

öfrige ledamöter ansågo sig böra fästa uppmärksamheten derå

att åtskilliga af de i lagförslaget upptagna öfvergångsbestämmelser icke

vore af civillags natur, lemnade i öfrigt förslaget utan anmärkning.

Ex -protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 3.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

måndagen den 31 december 1894,

i närvaro af:

s

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Ghristerson,

Wersåll,

Justitieråden: Ahlgren,

Åbergsson.

Departementschefen, statsrådet Östergren anmälde i underdånighet:

Högsta domstolens yttrande öfver det enligt statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden den 16 sistlidne november till högsta

domstolen remitterade förslag till lag angående ändrad lydelse af 25

kap. 9 § rättegångsbalken.

Efter att hafva redogjort för innehållet af högsta domstolens berörda

yttrande anförde föredraganden vidare:

Med anledning af hvad flertalet af högsta domstolens ledamöter

anfört derom, att tydligare, än som i det remitterade förslaget skett,

borde utmärkas skilnaden mellan den del af förslaget, som vore afsedd

att träda i stället för nu gällande 9 § i 25 kap. rättegångsbalken, och

i

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

de beträffande verkställigheten af den föreslagna öfverflyttningen meddelade

stadganden, torde sistnämnda stadganden böra från lagförslaget

utbrytas för att sedermera upptagas i särskild författning om ändring

i hofrätternas domsområden.

Att såsom högsta domstolens samtliga ledamöter anmärkt, bland

nyssberörda öfvergångsstadganden jemväl förekomma sådana, som äro

af administrativ natur, har sin grund deri, att det ansetts lämpligt på

ett ställe sammanföra de allmänna bestämmelser, som för öfverflyttningen

funnits nödiga.

Två af högsta domstolens ledamöter hafva fästat uppmärksamheten

derå, att den föreslagna öfverflyttningen skulle åtföljas af viss

oegentlighet i fråga om forum för jernvägar inom länen. Emellertid

kan redan under nuvarande förhållanden inträffa, att olika jernvägästräckningar

inom samma län lyda under olika rådstufvurätter; och uti

de i åberopade förordningen af den 15 oktober 1880 meddelade bestämmelser

angående forum för jernvägar synes hufvudsakliga vigten

vara lagd derpå, att jernväg, som en gång lagfarits vid en viss rådstufvurätt,

fortfarande skall lyda under samma domstol. Härutinnan

föranleder förslaget ingen ändring, och torde i öfrigt någon olägenhet

af det anmärkta förhållandet icke vara att befara.

Med anledning häraf och under åberopande af hvad jag tillförene

i detta ärende inför Eders Kongl. Maj:t anfört, får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att:

dels besluta, att Vermlands och Gotlands län skola vid 1896 års

början skiljas från Svea hofrätts och förläggas under Göta hofrätts

domvärjo;

dels antaga följande förslag till

Lag,

angående ändrad lydelse af 25 kap. 0 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 25 kap. 9 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

I de saker, som genom laga vad gå till Svea hofrätt ifrån häradsrätt

i Upland, Södermanland, Vestmanland och Karlskoga härad af

Ver mland, Nerike samt Gestrikland, ingifve käranden sin inlaga innan

klockan tolf på den fyrationde dagen, den oräknad då häradsrättens

dom föll, eller hafve sitt vad förlorat; ifrån häradsrätt i Kopparbergs

län, Helsingland, Jernband, Herjeådalen, Medelpad och Ångermanland

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 3.

på den sextionde dagen; ifrån häradsrätt i Vesterbotten på den nittionde

dagen; i Göta hofrätt ifrån häradsrätt i Östergötland, Kalmar län, Småland

och Vestergötland på fyrationde dagen; ifrån häradsrätt i Halland,

Dal, Bohuslän och Vermlands län samt på Gotland på sextionde dagen;

i hofrätten öfver Skåne och Blekinge ifrån häradsrätt i dessa landskap

på den fyrationde dagen. I vexel- och sjörättssak vare tid hälften

kortare, att fullfölja vad ifrån häradsrätt i hvarje ort till hofrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1896;

dels ock, i den mån nedan upptagna öfvergångsbestämmelser äro

af allmän lags natur, medgifva, att för verkställigheten af den föreslagna

öfverflyttningen må föreskrifvas:

att mål eller ärende, som af domstol, domare eller öfverexekutor

inom sagda län afgjorts före den 1 januari 1896, bör, ändå att tiden

för fullföljd af talan i hofrätten tilländagår derefter, fullföljas i Svea

hofrätt och der med slut afhjelpas;

att mål eller ärende, som, på grund deraf att ifrågavarande län

tillhört Svea hofrätts domsområde, blifvit genom ansökning om stämning

eller genom annan ansökning i Svea hofrätt anhängiggjordt före

1895 års utgång, skall af samma hofrätt handläggas och med slut afhjelpas,

ansökningar om tjenstledighet och förordnande för underdomare

dock endast så vidt de afse tid före början af år 1896;

att de fiskaliska åtal mot domare eller andra embetsmän inom

nämnda län, hvilka blifvit före den 1 januari 1896 vare sig af advokatfiskalen

i Svea hofrätt väckta eller genom angifvelser från enskilde

eller genom remisser till advokatfiskalen från hofrätten eller justitiekanslersembetet

eller Riksdagens justitieombudsman inledda, skola jemväl

efter sistnämnda tid af samma hofrätt handläggas och med slut

afhjelpas; börande, derest vid pröfning af mål eller ärende, som efter

den 1 januari 1896 hos Svea hofrätt haudlägges, anledning förekommer

att ställa domare eller annan embetsman inom nämnda län under åtal,

sådant åtal af samma hofrätt upptagas och afgöras;

att domböcker och protokoll öfver lagfarter, inteckningar m. m.

från häradsrätterna inom ifrågavarande län för 1895 års ting och från

rådstufvurätterna för tiden till 1895 års slut samt egodelningsrätternas

domböcker för samma år äfvensom föreskrifna fångförteckningar för

tiden till 1895 års utgång skola insändas till Svea hofrätt, som det

åligger att jemväl efter sistnämnda tid såväl åt protokollen, i afseende

på stämpelbeläggning af dithörande handlingar, som åt fångförteckningarna

egna vederbörlig granskning;

att de förmynderskap, i afseende på hvilka vårdnaden före öfver
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. 31aj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

flyttningen blifvit, på grund deraf att Vermlands och Gotlands län tillhört

Svea hofrätts domsområde, af nämnda hofrätt utöfvad, jemväl

derefter skola förblifva under samma hofrätts inseende till dess i laga

ordning kan varda annorlunda förordnadt;

att föreskrifna uppgifter om dagen för början af ting och allmänna

tingssammanträden skola, såvidt de afse tiden efter 1896 års ingång,

af häradshöfdingarne i Vermlands och Gotlands län insändas till Göta

hofrätt;

samt att presterskapets förteckningar angående timade dödsfall

af personer, hvilka tillhört frälseståndet, skola jemväl för senare hälften

af år 1895 insändas till Svea hofrätt.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter

täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad

föredragande departementschefen sålunda hemstält;

och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af det

innehåll Bil. Litt. A vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Aug. von Hartmansdorff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1895:28 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. f‘ •jH;i jnj s. 2 i texten
  2. SU 1895:50 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslagen till Svea och Göta hof rätter med derunder lydande just s. 1 i texten
  3. SU 1895:3 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra, hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. s. 2 i texten
  4. LU 1895:21 Lagutskottets Utlåtande N:o 21 s. 1 i texten