Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1899:2, Med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1

N:o 2.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag

till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande; gifven

Stockholms slott den 3 december 1898.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver

civilärenden för denna dag innehåller vill Kongl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets

utgörande.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bill. till Rihd. Prot. 189U. 1 Sami. 1 Afd. 2 Hiift. (No 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Förslag

till

lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande.

Med upphäfvande ej mindre af §§ 1, 2, 3, 4 och 5 af nådiga

stadgan angående fjerdingsmän den 1 juni 1850 än äfven af nådiga

kungörelserna den 9 augusti 1851 angående förändring i stadgandena

om skyldigheten till deltagande i fjerdingsmansbestyret och den 20

april 1866 angående förändrad grund för utgörande af fjerdingsmansaflöning,

förordnas som följer:

§ I
Till

biträde för kronobetjeningen skall inom hvarje socken finnas

fjerdingsman.

År socken af större vidd, må två eller flere fjerdingsmän, efter

pröfning af Konungens befallningshafvande, derstädes anställas, sedan

socknemännen å kommunalstämma blifvit hörde och kronofogden sig

yttrat.

Då, inom samma länsmansdistrikt, smärre socknar angränsa hvarandra,

må, på lika sätt, bestämmas om anställande för två eller flera

sådana af endast en fjerdingsman.

§ 2.

Fjerdingsmansbefattningen är ett menighetsbestyr.

Fjerdingsman utses å kommunalstämma för en tid af minst tre år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

3

§ 3.

Fjerdingsman skall förses med skälig aflöning, som å kommunalstämma

bestämmes och som skall utgöras efter enahanda grund, som

för kommunalutskylder i allmänhet är eller kan varda föreskrifven.

§ 4.

Då fjerdingsman blifvit å kommunalstämma utsedd, skall stämmans

ordförande om valet ofördröjligen göra anmälan hos kronofogden i

orten; och ankommer det på kronofogden att pröfva den utsedda personens

lämplighet för befattningen.

Åro två eller flera socknar sammanslagna till ett fjerdingsmansdistrikt

och enas dessa icke i valet af fjerdingsman, eger kronofogden

till fjerdingsman utse den af de valde, lian finner dertill lämpligast.

Antagningsbevis för fjerdingsman utfärdas afgiftsfritt af kronofogden.

Hvarje sådan tillsättning låter han i distriktet kungöra.

§ 5.

Ej må någon vara fjerdingsman, som ej uppnått myndig ålder och

råder sig sjelf, är välfrejdad samt gjort sig känd för ordentlighet och

pålitlighet i sitt lefverne.

§ 6.

Kronofogden har att tillse, att fjerdingsmansbefattning varder i

stadgad ordning tillsatt, och eger vid uppkommen ledighet förordna

lämplig person att, på fjerdingsmansdistriktets bekostnad, uppehålla befattningen,

intill dess fjerdingsman varder å kommunalstämma utsedd

samt af kronofogden efter pröfning enligt § 4 godkänd.

Befinnes antagen fjerdingsman under tjenstgöringstidens lopp icke

vidare vara för befattningen lämplig, eger kronofogden skilja honom

från densamma; och göre kronofogden derom anmälan hos kommunalstämman

samt förfare i öfrigt på sätt här ofvan i fråga om uppkommen

ledighet är föreskrifvet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

§ 7.

Närmare bestämmelser angående fjerdingsman och deras åligganden

meddelas af Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1900, dock att, der vid

tiden för denna lags utfärdande särskildt antagen fjerdingsman finnes

för viss tid anstäld, denne må under denna tid i tjensten qvarstå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

5

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 3 decem
-

ber 1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad,

friherre Rappe,

Annerstedt,

von'' Krusenstjerna,

. Claéson och

Dyrssen.

51:o.

Föredragande departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anmälde

i underdånighet Riksdagens skrifvelse den 3 maj 1895, deruti

Riksdagen hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till bestämmelser i syfte att fjerdingsmansbestyrets

utgörande omgångsvis mellan hemmanen måtte varda afskaffadt;
i

anledning af hvilken skrifvelse kammarkollegium, till följd af nådig

remiss, med eget underdånigt utlåtande af den 23 december 1897

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

öfverlemnat yttranden från Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga

länen, hvarjemte kammarkollegium bifogat åtskilliga inkomna yttranden

från landsstatstjenstemän äfvensom från en kommunalstämmoordförande.

Efter anmälan häraf anförde departementschefen:

De nu gällande bestämmelserna i fråga om tillsättande af fjerdingsmän

och om skyldigheten att deltaga i fjerdingsmansbestyrets fullgörande

finnas meddelade i nådiga stadgan angående fjerdingsmän den

1 juni 1850, nådiga kungörelsen angående förändring i stadgandena

om skyldigheten till deltagande i fjerdingsmansbestyret den 9 augusti

1851 samt nådiga kungörelsen angående förändrad grund för utgörande

af fjerdingsmansaflöning den 20 april 1866.

Förstberörda stadga innehåller uti §§ 2 och 3 hufvudbestämmelserna

i ämnet, och lyda dessa paragrafer som följer:

»§ 2.

Fjerdingsmansbefattningen är ett menighetsbestyr. Om sättet och

ordningen för utgörandet af detta åliggande må socknemännen inom

hvarje socken eller fjerdingsmansdistrikt å sockenstämma för viss tid

öfverenskomma; börande Kongl. Maj:ts befallningshafvande söka att

dylika föreningar, så vidt möjligt är, befordra. Der sådan förening ej

kan tillvägabringas, kommer med skyldigheten till fjerdingsmansbefattningens

bestridande att tills vidare förhållas på sätt hittills varit stadgadt.

§ 3.

Utöfvas fjerdingsmansbefattningen i tur mellan dem, som enligt

förening eller lag dertill skyldige äro, då skall ombyte årligen ske, der

ej annorlunda blifvit särskildt öfverenskommet; och vare den, som ej

vill eller kan sysslandet sjelf utföra, i förra fallet berättigad och i det

sednare pligtig att i sitt ställe sätta annan person, som kronofogden

pröfvar dertill lämplig.

Har i sockenstämma beslut fattats, att, i stället för tjenstgöring i

tur, viss person, som dertill finnes benägen, skall, för längre eller

kortare tid, till fjerdingsman antagas, ankomme ock på kronofogden att

pröfva sådan persons lämplighet för befattningen.»

Uti nådiga kungörelsen den 9 augusti 1851 förklarades — jemte

det skyldigheten till deltagande i fjerdingsmansbestyret på visst sätt

utsträcktes, under vilkor att vissa, med bestämd aflöning försedde

fjerdingsmän antoges — att, om frälse-, kronoskatte- samt kronohemmansinnehafvare

besluta, att befattningen bör utöfvas omgångsvis emellan

hemmanen, /bestyret fortfarande skall dem sjelfva ensamt åligga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

7

Genom nådiga kungörelsen den 20 april 1866 liar slutligen stadgats,

att aflöning till fjerdingsman skall utgöras efter enahanda grund,

som för kommunalutskylder i allmänhet är eller kan varda föreskrifven.

Beträffande det sätt, på hvithet inom de särskilda kommunerna

fjerdingsmansbestyret faktiskt utgöres, framgår af de inkomna yttrandena,

att åtminstone inom Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Kopparbergs,

Vesterbottens och Norrbottens län numera icke finnas andra

än särskildt anstälda fjerdingsmän, samt att detta bestyr äfven inom

öfriga län synes bestridas på enahanda sätt, med undantag dock för

Jönköpings, Elfsborgs och Vermlands län, der fjerdingsmanssysslan

uppgifvits i regeln utöfvas i tur mellan hemmansegarne eller efter annan

omgång.

Till stöd för sin uti förevarande skrifvelse gjorda framställning har

Riksdagen framhållit, att fjerdingsmansbestyret, der det omgångsvis

mellan hemmanen utgöres, kan vara orättvist fördeladt och ofta blifver

synnerligen betungande för de små jordegarne, samt att de mångfaldiga

göromål, delvis af ganska magtpåliggande beskaffenhet, som enligt

gällande författningar åligga en fjerdingsman, äfven ställa icke ringa

anspråk på hans erfarenhet och duglighet, och att det vore att förutse,

att detta kraf kunde bättre tillgodoses, om aflönade fierdingsmän

anstäldes.

Behofvet af eu förändring i förevarande hänseende har jemväl vitsordats

af samtliga i ärendet hörda vederbörande; och har till stöd

derför ytterligare åberopats, hurusom fjerdingsmansbestyrets utgörande

omgångsvis icke allenast vore betungande för innehafvare af mindre

hemmansdelar, utan jemväl i öfrigt medförde väsentliga olägenheter, ej

minst för kronobetjeningen, enär i dylika fall ej kunde förekommas, att

befattningen understundom råkade att. innehafvas af dertill olämpliga

personer, samt det i alla händelser vore nästan omöjligt att under den

korta tjenstetideu för en sålunda anstäld fjerdingsman kunna bibringa

honom nöjaktig kännedom om de till befattningen hörande göromål,

för hvilka han oftast egde föga intresse, under det deremot en för

längre tid tillsatt och aflönad fjerdingsman i allmänhet med mera nit

egnade sig åt tjensten samt vore i tillfälle att förvärfva sig sådan erfarenhet

och insigt, att kronobetjeningen af honom verkligen kunde

erhålla det biträde, som med befattningen vore afsedt och numera oftare

än förr behöfde påkallas till följd af den utvecklade industrien å

landsbygden och den rörlighet i fråga om dess befolknings bostadsförhållanden,

hvilken deraf likasom ock af andra orsaker föranleddes.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Hvad sålunda anförts till stöd för afskaffande af fjerdingsmansbestyrets

utgörande omgångsvis mellan hemmanen, der ett sådant utgörande

ännu förekommer, synes mig ådagalägga behofvet af en dylik

förändring, likasom ock den omständigheten, att flertalet kommuner,

med frångående af det äldre sättet för fjerdingsmansbestyrets utgörande,

antagit särskildt anstälda personer för befattningens skötande, talar för

reformens lämplighet.

Beträffande då det sätt på hvilket fjerdingsmansbestyrets utgörande

för framtiden bör ordnas, hafva uti de inkomna yttrandena åtskilliga

förslag framstälts i syfte att fjerdingsmännen skulle tillsättas af vederbörande

kronofogde, dock efter kommunernas hörande i en eller annan

form. En sådan anordning synes mig olämplig, väsentligen ur den

synpunkten att, om fjerdingsmännen tillsättes af statens tjensteman, man

måste förutse att kommunerna mycket snart komma att bortse derifrån,

att fjerdingsmansbefattningen fortfarande är ett menighetsbestyr, och

således påkalla statsaflöning åt fjerdingsmännen. Såvidt jag finner,

hafva icke heller i öfrig! tillräckliga skäl framlagts för att frångå det

sätt, hvilket redan nu i gällande författningar alternativt anvisas och,

såsom ofvan blifvit omnämndt, redan af flertalet kommuner anlitats.

Enligt min mening bör sålunda den karakter af menighetsbestyr, fjerdingsmansbefattningen

af ålder haft, i så måtto bibehållas, att fjerdingsmännen

utses å kommunalstämma och af kommunerna förses med

skälig aflöning, hvilken, likasom nu är fallet der aflönad fjerdingsman

antagits, bör utgöras efter enahanda grund, som för kommunalutskylder

i allmänhet är eller kan varda stadgad.

Endast i det fall att ett fjerdingsmansdistrikt utgöres af två eller

flera .socknar och dessa icke enas i valet af fjerdingsman, torde kronofogden

böra tilläggas ett mera direkt inflytande på valet, i det att, till

lösande af den uppkomna svårigheten, åt honom bör anförtros att bland

de valde utse den, han finner till befattningen lämpligast.

Nu gällande stadga föreskrifver i § 3 att, beträffande distrikt der

särskild fjerdingsman antages, det skall ankomma på kronofogden att

pröfva sådan persons lämplighet för befattningen. Uti de afgifna yttrandena

förekommer förslag att, innan fjerdingsman utses å kommunalstämma,

befattningen borde anslås ledig samt kronofogden yttra sig

öfver de sökandes kompetens. I likhet med kammarkollegium anser

jag dock, att det kan öfverlemnas åt kommunerna att sjelfva bestämma

de åtgärder, som böra föregå valet, och att pröfningen från myndigheternas

sida af lämpligheten för befattningen bör verkställas

efter valet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

I fråga om hvilken myndighet. denna pröfningsrätt närmast bör

tillkomma, hafva olika meningar uttalats så tillvida, att af vissa landsstatstjenstemän

föreslagits att pröfningen väl skulle tillkomma kronofogden

men utöfvas i samråd med länsmannen. Giltiga skäl synas mig

dock icke anförda, hvarför icke denna pröfning skulle fortfarande som

hittills verkställas af kronofogden ensam. Något uttryckligt stadgande

om rätt att i kronofogdens beslut söka ändring, torde icke erfordras,

då en sådan rätt är sjelf klar; och torde det derför icke heller vara beliöfligt

att, på sätt från några håll yrkats, föreskrifva att, då kronofogden

icke kan godkänna den af kommunen utsedde fjerdingsmannen,

frågan om befattningens tillsättande skall hänskjutas till Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes afgörande.

Till undvikande af missförstånd synes stadgande böra meddelas

derom, att fjerdingsman kan af kronofogden skiljas från befattningen,

om han icke vidare befinnes lämplig.

I de inkomna yttrandena har från flere håll framhållits, hurusom,

derest åt kommunerna öfverlemnades att sjelfva bestämma fjerdingsmännens

aflöning, fara vore, att denna i många fall komme att bestämmas

så låg, att duglig person icke kunde för densamma erhållas, i

det att kommunerna rent af skulle kunna, såsom hittills understundom

inträffat, utbjuda fjerdingsmansbestyret till den minstbjudande. Såsom

korrektiv deremot har föreslagits, att viss minimilön för fjerdingsman

skulle fastställas. På sätt kammarkollegium framhållit, synes detta

dock, med hänsyn till distriktens olika storlek och beskaffenhet i öfrigt,

vara mindre lämpligt.

Ej heller torde, såsom jemväl föreslagits, närmare bestämmelser,

utöfver redan befintliga, i fråga om valbarhet till befattningen vara af

nöden, då i hvarje fall eu pröfning af den valdes lämplighet eger rum.

Förutom i nu nämnda hänseenden hafva af de hörda myndigheterna

åtskilliga förslag till ändringar i gällande bestämmelser rörande fjerdingstnän

framstälts. Otvifvelaktigt innehåller ock gällande stadga angående

fjerdingsmän åtskilliga föråldrade bestämmelser. Dessa äro

emellertid af administrativ art och torde icke böra i detta sammanhang

beröras.

Deremot synes mig lämpligt, om uti en lag sammanfördes de bestämmelser,

som reglera sättet för kommunernas utgörande af fjerdingsmansbestyret,

och hvilka äro af beskaffenhet att erfordra Riksdagens

bifall. Derest denna min mening vinner Eders Kongl. Maj:ts bifall,

torde jag framdeles få återkomma till frågan om ändring af de delar

uti förevarande stadga, hvilka äro af uteslutande administrativ art.

liih. till Rihd. Frat. 18M. 1 Sand. 1 A/d. 2 Haft.. (N-.o 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

I enlighet med ofvan närrmda grnnder har jag låtit inom Civildepartementet

utarbeta förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets

utgörande.

Departementschefen föredrog derefter berörda förslag till lag i

ämnet samt hemstälde, att detsamma måtte föreläggas Riksdagen till

antagande.

Till denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i

nåder lemna bifall och förordnade, att proposition i

ämnet af * den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

J. Björnström.

Stockhalm, Beckmans Boktryckeri, 1899,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1899:125 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande. s. 1 i texten
  2. SLU 1899:6 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande, äfvensom i ämnet väckta motioner. fl ti ''1: a1 i texten