Sök i Ratio Lex

Angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat

1900-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1900:50, Angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

1

N:o 50.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid

flottans läkarestat; gifven Stockholms slott den 23februari

1900.

Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, vid bifall till hvad Kongl. Maj:t i proposition denna dag föreslår

beträffande inqvarteringsbidrag åt läkare vid flottan, medgifva sådan

ändring i de af Riksdagen godkända grunder för pensionering af löntagare

vid flottans läkarestat, att en hvar af nämnda löntagare skall

vara dels berättigad att, om han stått i statens tjenst i 30 år och uppnått

en lefnadsålder, fältläkare eller regementsläkare af 60 år och förste

bataljonsläkare af 55 år samt jemväl i öfrigt uppfyllt vilkoren för erhållande

af pension och fyllnadspension, vid afskedstagandet erhålla

pension och fyllnadspension, beräknade enligt punkten 1 i de under

den 3 oktober 1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl

och underbefäl med vederlikar, dels ock skyldig att, om han är, på

sätt nu angifvits, berättigad till pension och fyllnadspension, ur tjensten

afgå, fält- och regementsläkare vid fyllda 63 och förste bataljonsläkare

vid fyllda 58 lefnadsår, hvaremot föreskriften i nådiga skrifvelsen den

22 juni 1877 angående rätt till högre fyllnadspension i visst fall för

löntagare vid flottans läkarestat skulle upphöra att gälla;

dock att hvarje nuvarande, med fullmagt försedd innehafvare af

läkarebefattning vid flottan skall ega att, derest han sådant önskar och

icke mottager befordran till högre aflönad befattning vid flottans läkarestat,

qvarstå vid den honom nu tillkommande pensionsrätt och dermed

Bih. till Ribsd. Prat. 1900. 1 Sami. 1 Åfd. 32 Häft. {No 50—52.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

förenade vilkor, men må, derest lian före den 1 december 1900 derom

gör anmälan hos direktionen öfver flottans pensionskassa, kunna komma

i åtnjutande af pensionsrätt enligt ofvan angifna nya grunder.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Gerh. Dyrssen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kong!. May.ts Nåd, Proposition N:o 50.

3

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar sär end en, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen och

Crusebjörn.

Departementschefen statsrådet Dyrssen anförde i underdånighet:

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 22 oktober

1897 meddelat nya bestämmelser angående tillsättning af läkaretjenster

vid armén, har fråga uppstått om ändring af gällande bestämmelser

jemväl för tillsättning af läkaretjenster vid flottan. Rörande

behofvet af sådan ändring har öfverfältläkaren i en till chefen för sjöförsvarsdepartementet

med skrifvelse den 28 februari 1898 öfverlemnad

promemoria anfört bland annat följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

Genom nådigt bref den 15 december 1818 tillerkändes ordinarie

bataljonsläkare vid flottan lika befordringsrätt och öfriga förmåner med

ordinarie bataljonsläkare vid armén, och genom nådigt bref den 2 mars

1827 stadgades, att vid bataljonsläkarebeställningars tillsättande vid

flottan de för landtarmén i sådant afseende meddelade föreskrifterna

skulle tillämpas. Med stöd häraf hade sedermera ända till ingången af

år 1898 en vid flottan anstäld läkare utan vidare kunnat söka och erhålla

transport till armén, likasom en läkare vid armén på samma sätt

kunnat öfvergå till flottan. Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t genom

ofvan nämnda nådiga kungörelse den 22 oktober 1897 faststält vissa

kompetensvilkor för anställning i fältläkarekåren, ville det synas påtagligt,

att endast de läkare vid flottan, hvilka uppfyllt ifrågavarande kompetensvilkor,

kunde vara berättigade att uppföras på förslag till militärläkaretjenster

vid armén. Enklaste sättet att lösa de svårigheter, som

i följd häraf kunde uppstå, vore otvifvelaktigt att, i öfverensstämmelse

med hvad förhållandet vore i afseende på den stridande personalen,

fullständigt skilja mellan arméns och flottans läkare, så att ingen öfvergång

vidare skulle ifrågakomma från en läkareanställning vid det ena

vapenslaget till en dylik vid det andra. Ett väsentligt hinder derför

syntes emellertid möta i fåtaligheten af flottans läkarepersonal, till följd

hvaraf befordringsförhållandena inom denna säkerligen skulle, om nyss

antydda anordning genomfördes, blifva synnerligen ojemna.

Skulle åter lika befordringsrätt bibehållas för arméns och flottans

läkare, syntes det nödvändigt, att i hufvudsak samma kompetensvilkor

faststäldes vid båda kårerna — något som icke torde möta några betänkligheter,

då hvad i den vägen blifvit genom nådiga kungörelsen

den 22 oktober 1897 faststäldt uteslutande syftade på att i möjligaste

mån för armén betrygga en fullt tjensteduglig militärläkarekår, hvilket

ju äfven borde vara af stor betydelse för flottan.

Den största och, efter hvad det ville synas, egentligen enda svårigheten

att utan vidare i allt väsentligt vid tillsättning af läkaretjenster

vid flottan tillämpa bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 22

oktober 1897 läge i den olikhet i afseende på grunderna för pensionering,

som egde rum mellan arméns och flottans läkare, hvilken särskild!

framträdde deri, att en läkare vid flottan ej vore berättigad att genom

erläggande till flottans pensionskassa af retroaktiva afgifter få för pensionsrätt

räkna sig till godo föregående publik tjenst. Härigenom vore

nemligen arméns läkare i de allra flesta fall förhindrade att söka transport

till flottan, försåvidt en lämplig åldersgräns, såsom otvifvelaktigt

önskvärdt vore, blefve faststäld äfven för flottans läkare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

Med öfver fältskär ens förutnämnda skrifvelse den 28 februari 1898

öfverlemnades tillika förslag till kungörelse angående tillsättning af

militärläkaretjenster vid flottan ocli Carlskrona artillerikår.

Yttranden i detta ärende hafva vidare afgifvits af stationsbefälhafvarne

vid flottans stationer, marinförvaltningen och direktionen öfver

flottans pensionskassa, och har ingen af dessa myndigheter haft något

att erinra mot hvad öfverfältläkaren anfört rörande beliofvet af att

åstadkomma större öfverensstämmelse i föreskrifterna angående pensionering

af läkare vid armén och vid flottan. Marinförvaltningen har

härvid särskildt anfört följande.

Enligt reglementet för arméns pensionskassa den 15 december

1893 och nådiga cirkuläret den 22 juni 1877 vore arméns läkare berättigade

till pension och fyllnadspension efter 30 tjenstår och uppnådd

lefnadsålder, regementsläkare af 60 och bataljonsläkare af 55 år,

hvaremot de hade skyldighet att afgå ur tjensten, regementsläkare

vid fyllda 63 år och bataljonsläkare vid fyllda 58 år, dock under

förutsättning att de uppfyllt vilkoren för erhållande af pension och fyllnadspension.

Flottans läkare deremot vore enligt reglementet för flottans

pensionskassa berättigade till erhållande af hela lönen i pension först

efter uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår och till lägre pension

efter 30 tjenstår samt uppnådd lefnadsålder, regementsläkare och

fältläkare af 65 och förste bataljonsläkare af 55 år.

Då det ej vore till flottans fördel, att dess läkare blefve i pensionshänseende

sämre stälda än arméns, hemstälde marinförvaltningen, att

hos Riksdagen måtte utverkas medgifvande till sådan pensionsrätt för

flottans läkare, att dessa blefve, i likhet med arméns läkare, dels berättigade

till pension och fyllnadspension efter 30 tjenstår och uppnådd

lefnadsålder, fältläkare eller regementsläkare af 60 år och förste

bataljonsläkare af 55 år, dels skyldiga att ur tjensten afgå, fält- och

regementsläkare vid fyllda 63 år och förste bataljonsläkare vid fyllda

58 år, dock under förutsättning i båda fallen, att vilkoren för erhållande

af pension och fyllnadspension uppfyllts.

Lika med de myndigheter, som i denna fråga yttrat sig, anser jag

det vara, med hänsyn till den relativa fåtaligheten af flottans läkarestat,

nödvändigt, att föreskrifterna rörande tillsättning af samt afsked

och pensionsrätt för personalen vid denna stat bringas till sådan öfverensstämmelse

med motsvarande stadganden för arméns läkare, att öfvergång

af läkare från armén till flottan och från flottan till armén kan

utan olägenhet ega rum. Uppenbarligen måste det också vara till fördel

för tjensten, att flottans läkare tillförbindas att vid viss ålder afgå från

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 50.

innehafvande befattning. Om de åtgärder för vinnande af dylik öfverensstämmelse,

hvilka erfordra Riksdagens medverkan, anhåller jag att

nn få göra hemställan.

Beträffande den personal, hvarom här är fråga, samt dess aflöningsoch

pensionsförhållanden torde få erinras, att löntagare vid flottans

läkarestat ntgöras af en fältläkare med fast lön af 4,000 kronor, 2

regementsläkare med fast lön af 2,800 kronor samt 6 eller, om förste

bataljonsläkaren vid Carlskrona artillerikår medräknas, 7 förste bataljonsläkare

med fast lön af 1,800 kronor. Under verklig tjenstgöring åtnjuta

dessa läkare dessutom dagaflöning, som under tjenstgöring i land

utgår med 4 kronor till fältläkare och regementsläkare samt med 3

kronor till förste bataljonsläkare. En hvar af dessa löntagare, som

vid afskedstagande stått i tjenst vid flottan i 30 år och uppnått en

ålder, fält- och regementsläkare af 65 år och de öfriga af 55 år samt

i öfrigt till flottans pensionskassa erlagt stadgad pensionsafgift, är, jemlikt

de under den 3 oktober 1876 faststälda grunder för pensionering

af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, berättigad att vid afskedstagandet

ur flottans pensionskassa erhålla pension och fyllnadspension

med 80 procent af lönen, således fältläkare 3,200 kronor, regementsläkare

2,240 kronor och förste bataljonsläkare 1,440 kronor.

För löntagare, som erhåller afsked efter uppnådda 65 lefnads- och

minst 35 tjenstår, skall enligt nådiga skrifvelsen till direktionen öfver

amiralitetskrigsmanskassan angående grunder för pensioneringen af viss

personal vid flottan den 22 juni 1877 fyllnadspension utgå med skilnaden

mellan lönens hela belopp och pensionen, så att den afskedstagande

erhåller hela lönen såsom pension och fyllnadspension.

Enligt 1894 års Riksdags beslut tillämpas de för befäl och underbefäl

med vederlikar vid flottan gällande pensioneringsgrunder jemväl

i afseende på befäl och underbefäl med vederlikar vid Carlskrona

artillerikår.

Genom nådigt bref den 19 sistlidne januari bär Eders Kongl.

Maj:t på medicinalstyrelsens hemställan förklarat, att med tillsättningen

af den för närvarande lediga fältläkarebefattningen finge tills vidare

anstå.

På sätt öfverfältläkaren framhållit, förefinnes skiljaktighet i pensioneringsgrunderna

för flottans och arméns läkare icke blott beträffande

tidpunkten för pensionsrättens inträdande och beträffande skyldighet

att vid viss ålder afgå från tjensten, utan ock derutinnan, att läkare

vid armén, jemlikt andra punkten af de genom nådiga cirkuläret den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

22 juni 1877 faststälda grunder för pensionering af arméns befäl och

underbefäl med vederlikar, enligt den lydelse, samma punkt erhöll

genom nådiga cirkuläret den 7 juni 1878, eger att för rätt till pension

tillgodoräkna sig hela den tid han stått i statens tjenst, under det

att läkare vid flottan enligt andra punkten i ofvannämnda den 3

oktober 1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl och

underbefäl med vederlikar endast får tillgodoräkna sig den tid han

stått i tjenst vid flottan.

Med afseende härå anhåller jag få erinra derom, att enligt den

ursprungliga lydelsen af andra punkten i grunderna för pensionering

af arméns befäl och underbefäl med vederlikar fordrades för pensionsrätt

att hafva stått i tjenst vid armén i viss tid, men att denna föreskrift

genom nådiga cirkuläret den 7 juni 1878 ändrades till hvad, på

sätt jag nyss nämnt, nu är gällande. I den proposition i ämnet, som

den i mars 1878 afläts till Riksdagen, anfördes såsom skäl derför, att

motsvarande ändring då icke ifrågasattes för personal vid flottan, att

genom Eders Kongl. Maj ds med 1877 års Riksdag fattade beslut för

flottans läkare och civilstat stadgats en annan pensionsrätt, hvilken, för

dem förmånligare, ej vore med pensioneringen vid armén af nyss nämnda

personal jemförlig. Härmed torde hafva afsetts den omständighet, att,

enligt ofvanberörda nådiga skrifvelse till direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan

den 22 juni 1877, fyllnadspension till löntagare vid

flottans läkarestat, som erhåller afsked vid uppnådda 65 lefnads- och

minst 35 tjenstår, skall utgå med skilnaden mellan lönens hela belopp

och pensionen, hvaremot högsta sammanlagda pensionsbeloppet för motsvarande

personal vid armén utgår, då lönen öfverstiger 1,000 kronor,

allenast med 80 procent af lönen.

Med hänsyn till detta förhållande synes det icke böra ifrågakomma

att tillägga flottans läkare den ökade förmån beträffande deras pensionsrätt,

att de skulle för pensionsrättens förvärfvande få tillgodoräkna sig

tjenstgöring äfven i annan statens tjenst än vid flottan, utan att de

jemväl i fråga om högsta beloppet af den pension och fyllnadspension,

som kan tilläggas dem, likställas med läkarne vid armén. Den af

1877 års Riksdag medgifna och genom förutnämnda nådiga skrifvelse

till direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan den 22 juni 1877

flottans läkare tillagda rätt att vid uppnådda 65 lefnads- och 35

tjenstår erhålla hela lönen såsom pension och fyllnadspension torde således

böra bortfalla.

Eu följd deraf, att flottans läkare sålunda skulle likställas med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

arméns i fråga om pensionsrätt, synes också böra blifva, att flottans

och arméns läkare jemväl beträffande aflöning blifva likstälda, dervid

flottans läkare tydligen böra jemföras med läkarne vid arméns garnisonerade

truppförband. I fråga om aflöning förefinnes för närvarande

den olikhet, att sistnämnda läkare vid armén åtnjuta inqvarteringsbidrag,

under det att sådan förmån icke tillkommer flottans läkare med undantag

af förste bataljonsläkaren vid Carlskrona artillerikår. Om beredande af

sådan förmån för flottans läkare hafva också de i nu förevarande ärende

börda myndigheter gjort hemställan; och anhåller jag att i följande

punkt få föreslå aflåtande af proposition derom till Riksdagen. Det

torde dock redan här få erinras, att nämnda förmån icke synes böra

tilläggas andra läkare än sådana, som ingå på de föreslagna nya pensionsvilkoren,

hvadan det ena förslaget ej bör genomföras annorlunda

än i sammanhang med det andra.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att, vid bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i proposition denna

dag torde vilja föreslå beträffande inqvarteringsbidrag åt läkare vid

flottan, medgifva sådan ändring i de af Riksdagen godkända grunder

för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat, att en hvar af

nämnda löntagare skall vara dels berättigad att, om lian stått i statens

tjenst i 30 år och uppnått en lefnadsålder, fältläkare och regementsläkare

af 60 år och förste bataljonsläkare af 55 år samt jemväl i öfrigt

vilkoren för erhållande af pension och fyllnadspension, vid

afskedstagande! erhålla pension och fylluadsjiension, beräknade enligt

punkten 1 i de under den 3 oktober 1876 faststälda grunder för pensionering

af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, dels ock skyldig

att, om han är, på sätt nu angifvits, berättigad till pension och fyllnadspension,

ur tjensten afgå, fält- och regementsläkare vid fyllda 63 och

förste bataljonsläkare vid fyllda 58 lefnadsår; hvaremot föreskriften i

nådiga skrifvelsen den 22 juni 1877 angående rätt till högre fyllnadspension

i visst fall för löntagare vid flottans läkarestat skulle upphöra

att gälla;

dock att hvarje nuvarande, med fullmagt försedd innehafvare af

läkarebefattning vid flottan skall ega att, derest han sådant önskar

och icke mottager befordran till högre aflönad befattning vid flottans

läkarestat, qvarstå vid den honom nu tillkommande joensionsrätt och

dermed förenade vilkor, men må, derest han före den 1 december

1900 derom gör anmälan hos direktionen öfver flottans pensionskassa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong!. Mäj:t$ Nåd. Proposition N:ö SÖ. 9

kunna komma i åtnjutande af pensionera^ enligt ofvan angifna nya

grunder.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

lemna bifall; och skulle proposition i ämnet af den

lydelse, bilagan A vid detta protokoll utvisar, till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

F. Wrangel.

Bih. till Rihd. Prof. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 32 Saft. 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1900:10 Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, omfattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 16 i texten
  2. SU 1900:76 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner dels angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat, dels ock angående a1 i texten