Angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat
1900-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1900:50, Angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
1
N:o 50.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående
ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid
flottans läkarestat; gifven Stockholms slott den 23februari
1900.
Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, vid bifall till hvad Kongl. Maj:t i proposition denna dag föreslår
beträffande inqvarteringsbidrag åt läkare vid flottan, medgifva sådan
ändring i de af Riksdagen godkända grunder för pensionering af löntagare
vid flottans läkarestat, att en hvar af nämnda löntagare skall
vara dels berättigad att, om han stått i statens tjenst i 30 år och uppnått
en lefnadsålder, fältläkare eller regementsläkare af 60 år och förste
bataljonsläkare af 55 år samt jemväl i öfrigt uppfyllt vilkoren för erhållande
af pension och fyllnadspension, vid afskedstagandet erhålla
pension och fyllnadspension, beräknade enligt punkten 1 i de under
den 3 oktober 1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl
och underbefäl med vederlikar, dels ock skyldig att, om han är, på
sätt nu angifvits, berättigad till pension och fyllnadspension, ur tjensten
afgå, fält- och regementsläkare vid fyllda 63 och förste bataljonsläkare
vid fyllda 58 lefnadsår, hvaremot föreskriften i nådiga skrifvelsen den
22 juni 1877 angående rätt till högre fyllnadspension i visst fall för
löntagare vid flottans läkarestat skulle upphöra att gälla;
dock att hvarje nuvarande, med fullmagt försedd innehafvare af
läkarebefattning vid flottan skall ega att, derest han sådant önskar och
icke mottager befordran till högre aflönad befattning vid flottans läkarestat,
qvarstå vid den honom nu tillkommande pensionsrätt och dermed
Bih. till Ribsd. Prat. 1900. 1 Sami. 1 Åfd. 32 Häft. {No 50—52.) 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
förenade vilkor, men må, derest lian före den 1 december 1900 derom
gör anmälan hos direktionen öfver flottans pensionskassa, kunna komma
i åtnjutande af pensionsrätt enligt ofvan angifna nya grunder.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Gerh. Dyrssen.
Kong!. May.ts Nåd, Proposition N:o 50.
3
Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar sär end en, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
den 23 februari 1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen och
Crusebjörn.
Departementschefen statsrådet Dyrssen anförde i underdånighet:
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 22 oktober
1897 meddelat nya bestämmelser angående tillsättning af läkaretjenster
vid armén, har fråga uppstått om ändring af gällande bestämmelser
jemväl för tillsättning af läkaretjenster vid flottan. Rörande
behofvet af sådan ändring har öfverfältläkaren i en till chefen för sjöförsvarsdepartementet
med skrifvelse den 28 februari 1898 öfverlemnad
promemoria anfört bland annat följande.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
Genom nådigt bref den 15 december 1818 tillerkändes ordinarie
bataljonsläkare vid flottan lika befordringsrätt och öfriga förmåner med
ordinarie bataljonsläkare vid armén, och genom nådigt bref den 2 mars
1827 stadgades, att vid bataljonsläkarebeställningars tillsättande vid
flottan de för landtarmén i sådant afseende meddelade föreskrifterna
skulle tillämpas. Med stöd häraf hade sedermera ända till ingången af
år 1898 en vid flottan anstäld läkare utan vidare kunnat söka och erhålla
transport till armén, likasom en läkare vid armén på samma sätt
kunnat öfvergå till flottan. Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t genom
ofvan nämnda nådiga kungörelse den 22 oktober 1897 faststält vissa
kompetensvilkor för anställning i fältläkarekåren, ville det synas påtagligt,
att endast de läkare vid flottan, hvilka uppfyllt ifrågavarande kompetensvilkor,
kunde vara berättigade att uppföras på förslag till militärläkaretjenster
vid armén. Enklaste sättet att lösa de svårigheter, som
i följd häraf kunde uppstå, vore otvifvelaktigt att, i öfverensstämmelse
med hvad förhållandet vore i afseende på den stridande personalen,
fullständigt skilja mellan arméns och flottans läkare, så att ingen öfvergång
vidare skulle ifrågakomma från en läkareanställning vid det ena
vapenslaget till en dylik vid det andra. Ett väsentligt hinder derför
syntes emellertid möta i fåtaligheten af flottans läkarepersonal, till följd
hvaraf befordringsförhållandena inom denna säkerligen skulle, om nyss
antydda anordning genomfördes, blifva synnerligen ojemna.
Skulle åter lika befordringsrätt bibehållas för arméns och flottans
läkare, syntes det nödvändigt, att i hufvudsak samma kompetensvilkor
faststäldes vid båda kårerna — något som icke torde möta några betänkligheter,
då hvad i den vägen blifvit genom nådiga kungörelsen
den 22 oktober 1897 faststäldt uteslutande syftade på att i möjligaste
mån för armén betrygga en fullt tjensteduglig militärläkarekår, hvilket
ju äfven borde vara af stor betydelse för flottan.
Den största och, efter hvad det ville synas, egentligen enda svårigheten
att utan vidare i allt väsentligt vid tillsättning af läkaretjenster
vid flottan tillämpa bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 22
oktober 1897 läge i den olikhet i afseende på grunderna för pensionering,
som egde rum mellan arméns och flottans läkare, hvilken särskild!
framträdde deri, att en läkare vid flottan ej vore berättigad att genom
erläggande till flottans pensionskassa af retroaktiva afgifter få för pensionsrätt
räkna sig till godo föregående publik tjenst. Härigenom vore
nemligen arméns läkare i de allra flesta fall förhindrade att söka transport
till flottan, försåvidt en lämplig åldersgräns, såsom otvifvelaktigt
önskvärdt vore, blefve faststäld äfven för flottans läkare.
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
Med öfver fältskär ens förutnämnda skrifvelse den 28 februari 1898
öfverlemnades tillika förslag till kungörelse angående tillsättning af
militärläkaretjenster vid flottan ocli Carlskrona artillerikår.
Yttranden i detta ärende hafva vidare afgifvits af stationsbefälhafvarne
vid flottans stationer, marinförvaltningen och direktionen öfver
flottans pensionskassa, och har ingen af dessa myndigheter haft något
att erinra mot hvad öfverfältläkaren anfört rörande beliofvet af att
åstadkomma större öfverensstämmelse i föreskrifterna angående pensionering
af läkare vid armén och vid flottan. Marinförvaltningen har
härvid särskildt anfört följande.
Enligt reglementet för arméns pensionskassa den 15 december
1893 och nådiga cirkuläret den 22 juni 1877 vore arméns läkare berättigade
till pension och fyllnadspension efter 30 tjenstår och uppnådd
lefnadsålder, regementsläkare af 60 och bataljonsläkare af 55 år,
hvaremot de hade skyldighet att afgå ur tjensten, regementsläkare
vid fyllda 63 år och bataljonsläkare vid fyllda 58 år, dock under
förutsättning att de uppfyllt vilkoren för erhållande af pension och fyllnadspension.
Flottans läkare deremot vore enligt reglementet för flottans
pensionskassa berättigade till erhållande af hela lönen i pension först
efter uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår och till lägre pension
efter 30 tjenstår samt uppnådd lefnadsålder, regementsläkare och
fältläkare af 65 och förste bataljonsläkare af 55 år.
Då det ej vore till flottans fördel, att dess läkare blefve i pensionshänseende
sämre stälda än arméns, hemstälde marinförvaltningen, att
hos Riksdagen måtte utverkas medgifvande till sådan pensionsrätt för
flottans läkare, att dessa blefve, i likhet med arméns läkare, dels berättigade
till pension och fyllnadspension efter 30 tjenstår och uppnådd
lefnadsålder, fältläkare eller regementsläkare af 60 år och förste
bataljonsläkare af 55 år, dels skyldiga att ur tjensten afgå, fält- och
regementsläkare vid fyllda 63 år och förste bataljonsläkare vid fyllda
58 år, dock under förutsättning i båda fallen, att vilkoren för erhållande
af pension och fyllnadspension uppfyllts.
Lika med de myndigheter, som i denna fråga yttrat sig, anser jag
det vara, med hänsyn till den relativa fåtaligheten af flottans läkarestat,
nödvändigt, att föreskrifterna rörande tillsättning af samt afsked
och pensionsrätt för personalen vid denna stat bringas till sådan öfverensstämmelse
med motsvarande stadganden för arméns läkare, att öfvergång
af läkare från armén till flottan och från flottan till armén kan
utan olägenhet ega rum. Uppenbarligen måste det också vara till fördel
för tjensten, att flottans läkare tillförbindas att vid viss ålder afgå från
6
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 50.
innehafvande befattning. Om de åtgärder för vinnande af dylik öfverensstämmelse,
hvilka erfordra Riksdagens medverkan, anhåller jag att
nn få göra hemställan.
Beträffande den personal, hvarom här är fråga, samt dess aflöningsoch
pensionsförhållanden torde få erinras, att löntagare vid flottans
läkarestat ntgöras af en fältläkare med fast lön af 4,000 kronor, 2
regementsläkare med fast lön af 2,800 kronor samt 6 eller, om förste
bataljonsläkaren vid Carlskrona artillerikår medräknas, 7 förste bataljonsläkare
med fast lön af 1,800 kronor. Under verklig tjenstgöring åtnjuta
dessa läkare dessutom dagaflöning, som under tjenstgöring i land
utgår med 4 kronor till fältläkare och regementsläkare samt med 3
kronor till förste bataljonsläkare. En hvar af dessa löntagare, som
vid afskedstagande stått i tjenst vid flottan i 30 år och uppnått en
ålder, fält- och regementsläkare af 65 år och de öfriga af 55 år samt
i öfrigt till flottans pensionskassa erlagt stadgad pensionsafgift, är, jemlikt
de under den 3 oktober 1876 faststälda grunder för pensionering
af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, berättigad att vid afskedstagandet
ur flottans pensionskassa erhålla pension och fyllnadspension
med 80 procent af lönen, således fältläkare 3,200 kronor, regementsläkare
2,240 kronor och förste bataljonsläkare 1,440 kronor.
För löntagare, som erhåller afsked efter uppnådda 65 lefnads- och
minst 35 tjenstår, skall enligt nådiga skrifvelsen till direktionen öfver
amiralitetskrigsmanskassan angående grunder för pensioneringen af viss
personal vid flottan den 22 juni 1877 fyllnadspension utgå med skilnaden
mellan lönens hela belopp och pensionen, så att den afskedstagande
erhåller hela lönen såsom pension och fyllnadspension.
Enligt 1894 års Riksdags beslut tillämpas de för befäl och underbefäl
med vederlikar vid flottan gällande pensioneringsgrunder jemväl
i afseende på befäl och underbefäl med vederlikar vid Carlskrona
artillerikår.
Genom nådigt bref den 19 sistlidne januari bär Eders Kongl.
Maj:t på medicinalstyrelsens hemställan förklarat, att med tillsättningen
af den för närvarande lediga fältläkarebefattningen finge tills vidare
anstå.
På sätt öfverfältläkaren framhållit, förefinnes skiljaktighet i pensioneringsgrunderna
för flottans och arméns läkare icke blott beträffande
tidpunkten för pensionsrättens inträdande och beträffande skyldighet
att vid viss ålder afgå från tjensten, utan ock derutinnan, att läkare
vid armén, jemlikt andra punkten af de genom nådiga cirkuläret den
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
22 juni 1877 faststälda grunder för pensionering af arméns befäl och
underbefäl med vederlikar, enligt den lydelse, samma punkt erhöll
genom nådiga cirkuläret den 7 juni 1878, eger att för rätt till pension
tillgodoräkna sig hela den tid han stått i statens tjenst, under det
att läkare vid flottan enligt andra punkten i ofvannämnda den 3
oktober 1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl och
underbefäl med vederlikar endast får tillgodoräkna sig den tid han
stått i tjenst vid flottan.
Med afseende härå anhåller jag få erinra derom, att enligt den
ursprungliga lydelsen af andra punkten i grunderna för pensionering
af arméns befäl och underbefäl med vederlikar fordrades för pensionsrätt
att hafva stått i tjenst vid armén i viss tid, men att denna föreskrift
genom nådiga cirkuläret den 7 juni 1878 ändrades till hvad, på
sätt jag nyss nämnt, nu är gällande. I den proposition i ämnet, som
den i mars 1878 afläts till Riksdagen, anfördes såsom skäl derför, att
motsvarande ändring då icke ifrågasattes för personal vid flottan, att
genom Eders Kongl. Maj ds med 1877 års Riksdag fattade beslut för
flottans läkare och civilstat stadgats en annan pensionsrätt, hvilken, för
dem förmånligare, ej vore med pensioneringen vid armén af nyss nämnda
personal jemförlig. Härmed torde hafva afsetts den omständighet, att,
enligt ofvanberörda nådiga skrifvelse till direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan
den 22 juni 1877, fyllnadspension till löntagare vid
flottans läkarestat, som erhåller afsked vid uppnådda 65 lefnads- och
minst 35 tjenstår, skall utgå med skilnaden mellan lönens hela belopp
och pensionen, hvaremot högsta sammanlagda pensionsbeloppet för motsvarande
personal vid armén utgår, då lönen öfverstiger 1,000 kronor,
allenast med 80 procent af lönen.
Med hänsyn till detta förhållande synes det icke böra ifrågakomma
att tillägga flottans läkare den ökade förmån beträffande deras pensionsrätt,
att de skulle för pensionsrättens förvärfvande få tillgodoräkna sig
tjenstgöring äfven i annan statens tjenst än vid flottan, utan att de
jemväl i fråga om högsta beloppet af den pension och fyllnadspension,
som kan tilläggas dem, likställas med läkarne vid armén. Den af
1877 års Riksdag medgifna och genom förutnämnda nådiga skrifvelse
till direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan den 22 juni 1877
flottans läkare tillagda rätt att vid uppnådda 65 lefnads- och 35
tjenstår erhålla hela lönen såsom pension och fyllnadspension torde således
böra bortfalla.
Eu följd deraf, att flottans läkare sålunda skulle likställas med
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
arméns i fråga om pensionsrätt, synes också böra blifva, att flottans
och arméns läkare jemväl beträffande aflöning blifva likstälda, dervid
flottans läkare tydligen böra jemföras med läkarne vid arméns garnisonerade
truppförband. I fråga om aflöning förefinnes för närvarande
den olikhet, att sistnämnda läkare vid armén åtnjuta inqvarteringsbidrag,
under det att sådan förmån icke tillkommer flottans läkare med undantag
af förste bataljonsläkaren vid Carlskrona artillerikår. Om beredande af
sådan förmån för flottans läkare hafva också de i nu förevarande ärende
börda myndigheter gjort hemställan; och anhåller jag att i följande
punkt få föreslå aflåtande af proposition derom till Riksdagen. Det
torde dock redan här få erinras, att nämnda förmån icke synes böra
tilläggas andra läkare än sådana, som ingå på de föreslagna nya pensionsvilkoren,
hvadan det ena förslaget ej bör genomföras annorlunda
än i sammanhang med det andra.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen
att, vid bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i proposition denna
dag torde vilja föreslå beträffande inqvarteringsbidrag åt läkare vid
flottan, medgifva sådan ändring i de af Riksdagen godkända grunder
för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat, att en hvar af
nämnda löntagare skall vara dels berättigad att, om lian stått i statens
tjenst i 30 år och uppnått en lefnadsålder, fältläkare och regementsläkare
af 60 år och förste bataljonsläkare af 55 år samt jemväl i öfrigt
vilkoren för erhållande af pension och fyllnadspension, vid
afskedstagande! erhålla pension och fylluadsjiension, beräknade enligt
punkten 1 i de under den 3 oktober 1876 faststälda grunder för pensionering
af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, dels ock skyldig
att, om han är, på sätt nu angifvits, berättigad till pension och fyllnadspension,
ur tjensten afgå, fält- och regementsläkare vid fyllda 63 och
förste bataljonsläkare vid fyllda 58 lefnadsår; hvaremot föreskriften i
nådiga skrifvelsen den 22 juni 1877 angående rätt till högre fyllnadspension
i visst fall för löntagare vid flottans läkarestat skulle upphöra
att gälla;
dock att hvarje nuvarande, med fullmagt försedd innehafvare af
läkarebefattning vid flottan skall ega att, derest han sådant önskar
och icke mottager befordran till högre aflönad befattning vid flottans
läkarestat, qvarstå vid den honom nu tillkommande joensionsrätt och
dermed förenade vilkor, men må, derest han före den 1 december
1900 derom gör anmälan hos direktionen öfver flottans pensionskassa,
Kong!. Mäj:t$ Nåd. Proposition N:ö SÖ. 9
kunna komma i åtnjutande af pensionera^ enligt ofvan angifna nya
grunder.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
lemna bifall; och skulle proposition i ämnet af den
lydelse, bilagan A vid detta protokoll utvisar, till
Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
F. Wrangel.
Bih. till Rihd. Prof. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 32 Saft. 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- SU 1900:10 Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, omfattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 16 i texten
- SU 1900:76 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner dels angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat, dels ock angående a1 i texten